Folksams klimatindex Hur miljövänliga är företagen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Folksams klimatindex 2003. Hur miljövänliga är företagen"

Transkript

1 Folksams klimatindex 2003 Hur miljövänliga är företagen

2

3 DEFINITIONER OCH AVGRÄNSNINGAR 8 SKOG Skog...12 Resultattabell skog...13 Billerud...15 CF Berg & Co...16 Holmen...17 Klippan...18 Rottneros...19 Rottneros...19 Rörvik Timber...20 SCA...21 Stora Enso...22 Brodrene Hartmann...23 Huhtamäki...24 Junckers Industrier A/S...25 M-real Corporation...26 National Industri...27 Norske Skog...28 Stromsdal...29 UPM-Kymmene...30 Sveaskog...31 GRUV, METALLER OCH PROSPEKTERING 32 Gruv, metaller och prospektering...33 Resultattabell Gruv och metaller...34 Boliden...35 Höganäs...36 North Atlantic Natural Resources...37 ProfilGruppen...38 Riddarhyttan...39 Sapa...40 ScanMining...41 SSAB...42 SSAB...42 Tricorona...43 Elkem...44 Fesil...44 H+H International...45 International Gold Exploration...45 Kenor...46 Nordic Aluminium...46 Outokumpu...47 Rautaruukki...47 ENERGI Energi...49 Resultattabell Energi...49 Graninge

4 Espoon Sähkö Oyj...51 Fortum Group...52 Hafslund...53 NESA...53 KEMI, OLJA OCH GAS Kemi, olja och gas...55 Resultattabell Kemi, olja och gas...56 Karlshamns...57 Norsk Hydro...58 Syngenta...59 Taurus Petroleum...60 Aspo...60 Auriga Industries A/S...61 Canargo...61 DNO...62 Kemira...63 Northern oil...64 Novozymes...65 PA Resources...66 SP Group...66 Statoil...67 LKAB...68 FORDON OCH MASKINER Fordon och maskiner...70 Resultattabell Fordon och maskiner...71 Alfa Laval...72 Atlas Copco...73 Finnveden...74 Haldex...75 Johnson Pump...76 KMT...77 SAAB...78 Sandvik...79 Scania...80 Seco Tools...81 SKF...82 VBG...83 Volvo...84 NEG Micon...85 Vestas Wind Systems...86 TRANSPORT Transport...88 Resultattabell Transport...89 B&N Nordsjöfrakt...90 Broström...90 Concordia...91 Gorthon Lines...92 Gotlandsbolaget

5 SAS...93 Svenska Orient Linien...94 DSV...95 SJ...96 ÖVRIG INDUSTRI Övrig industri...98 Resultattabell Övrig industri...99 ABB ACSC Addtech Assa Abloy Beijer Alma Beijer Electronics Beijer G&L Bergman & Beving Bong Ljungdahl Cardo Cashguard Consilium CTT Systems Duroc Elanders Elektronikgruppen Epsilon Fagerhult Gunnebo Hexagon HL Display Intellecta ITAB Industries JM Lagercrantz Group Malmbergs El Midway Holding Munters NCC Neagruppen Nefab OEM International PERGO Semcon Senea Sensys Traffic Skanska Strålfors Studsvik Sweco The Empire Tivox

6 Tivox Trelleborg Westergyllen Xponcard Ångpanneföreningen Københavns Lufthavne FASTIGHETER Fastigheter Resultattabell - Fastigheter Castellum Drott Fastighetspartner Heba Hufvudstaden Kungsleden Ljungberggruppen Mandamus Pandox Tornet Wallenstam Wihlborgs fastigheter KONSUMENTVAROR Konsumentvaror Resultattabell Konsumentvaror Autoliv Axfood Ballingslöv International Bilia Borås Wäfveri Brio Clas Ohlson Cloetta Fazer Electrolux Expanda Fenix Outdoor Hennes & Mauritz JC Kabe Lindex Mekonomen New Wave Group Nibe Nilörngruppen Nobia Nobia Opcon Retail and Brands Sardus SinterCast

7 Svedbergs Swedish Match Wedins COOP ICA IKEA Tetra Pak HÄLSOVÅRD Hälsovård Resultattabell Hälsovård Active Biotech Artimplant Astra Zeneca Biacore Biogaia BioInvent International Biolin Biophausia Biora Capio Diamyd Med Diffchamb Elekta Feelgood Gambro Getinge Karo Bio Maxim Meda Medivir Biocare Ortivus Oxigene Perbio Sciencies Pyrosequencing Q-Med Sectra Tripep Wilh. Sonesson Vitrolife Chr. Hansen Holding Novo Nordisk A/S Orion Group H. Lundbeck A/S MEDIA OCH UNDERHÅLLNING Media och underhållning Resultattabell Media och underhållning A-com Daydream

8 Metro MTG MTV Produktion Observer Group TV VLT TELEKOMMUNIKATION Telekommunikation Allgon Aspiro Axis Communications Cellpoint Doro Ericsson Europolitan Freetel Glocalnet LGP Telecom Holding Net Insight Nokia Nolato Partnertech Song Networks Switchcore Tele Telelogic TeliaSonera Teligent Thalamus Networks Utfors Viking Telecom TJÄNSTER Tjänster Academedia BTS Group Cherryföretagen Eniro OptiMail Group Poolia Proffice Securitas Skistar Ticket Travel Group Transcom FINANS Finans Resultattabell - Finans Intrum Justitia

9 Handelsbanken Kinnevik Alecta Folksam Länsförsäkringar

10 Definitioner och avgränsningar Här följer en genomgång av hur Folksams Klimatindex har genomförts samt vilka antaganden och avgränsningar som ligger bakom undersökningen. Metod Folksams Klimatindex bygger på data och uppgifter som samlas in direkt från börsföretagen med hjälp av Folksams Klimatindex egna formulär, via intervjuer, samt direkt från företagens hemsidor och årsredovisningar. Datainsamlingen sker under perioden november till mars. Kontroll Samtliga företag har givits möjlighet att kommentera en preliminär klimatanalys av företaget och har då kunnat korrigera fel och/eller lämna in kompletterande uppgifter. Avgränsningar Folksams Klimatindex omfattar utsläpp av koldioxid från bränsle eller processer i den egna produktionen, samt från inköpt el, värme, godstransporter samt resor. ITsamt delar av finansbranschen, som tillsammans endast står för mindre än en halv procent av utsläppen, ingår inte i årets undersökning. För klimatgranskning av dessa företag hänvisas till Folksams Klimatindex en är klimatindikatorns utveckling över tiden. Klimatindikatorn beräknas genom att företagets redovisade och jämförbara utsläpp av koldioxid i ton divideras med företagets omsättning i miljoner svenska kronor. För de företag där en trend mellan 2001 och 2002 är möjlig att beräkna rensas för skillnader i redovisande data mellan åren. För de nordiska företagen redovisas klimatindikatorn även i Euro. Folksams Klimatindex 2003 bedömer i normalfallet endast utvecklingen mellan 2001 och En utveckling som ligger inom intervallet ± 5 procent definieras som stabil. En klimatindikator som ökar med mer än 5 procent definieras som negativ medan en klimattrend som sjunkit med mer än 5 procent definieras som positiv. De procenttal som redovisas är andelen av rapporterade utsläpp. I de fall där uppgifter saknas har vi uppskattat utsläppens storlek endera från tidigare års rapportering eller utifrån branschsnitt. Denna uppskattning har kategoriserats i följande nivåer: liten (5-10 procent), ganska stor (11-25 procent), stor (26-50 procent) och mycket stor (>50 procent). Företag som har redovisat konkreta klimatåtgärder, som är av en inte ringa omfattning samt kan kopplas till någon av företagets större utsläppsposter, har fått omdömet väl godkänt (VG). Företag som kan visa på ett systematiskt miljöarbete har fått godkänt (G) medan företag utan miljöarbete eller med miljöarbete med ringa omfattning har fått omdömet underkänt (U). en bedöms utifrån hur stor andel av utsläppen som företagens utsläpp som täcks in. Företag som redovisat data för samtliga sex underkategorier till Folksams Klimatindex eller utsläpp motsvarande minst 90 procent av de totala utsläppen får omdömet väl godkänt (VG). Företag som har redovisat data men mindre än 90 procent av de totala utsläppen får omdömet godkänt (G). Företag med en låg datakvalitet har fått tillägget med tvekan godkänt för att markera att det finns stora brister i data. Företag med omdömet underkänt (U) har inte redovisat några användbara koldioxiddata. 8

11 Klimatomdöme Ett företags klimatomdöme beräknas utifrån företagets klimattrend, klimatarbete och svarskvalitet. Alla tre kriterierna viktas lika högt när klimatomdömet skall beräknas. Ett väl godkänt klimatarbete kan med andra ord aldrig helt kompensera en negativ klimattrend och tvärtom. Kriterierna tillämpas lika för alla företag i samtliga branscher. Klimatomdömet beräknas likadant för samtliga företag. En negativ klimattrend drar av en stjärna från det totala klimatomdömet, en positiv trend adderar en stjärna till klimatomdömet. Ett väl godkänt klimatarbete ger företaget två stjärnor att addera till slutomdömet, ett godkänt klimatarbete ger en stjärna medan ett underkänt klimatarbete inte ger någon stjärna. Detsamma gäller för företagets svarskvalitetsomdöme. Totalt sett innebär detta att varje företag får ett klimatomdöme på noll till fem stjärnor. Att få minus en stjärna är omöjligt då företag som inte redovisat några data inte kan få en negativ trend. Branschindelning Folksams Klimatindex branschindelning bygger på Affärsvärldens branschindelning men har anpassats för Folksams Klimatindex behov. Till exempel så har finansbranschen delats upp i två branscher: Finansföretag samt fastighetsföretag. Finansföretag har generellt mycket låga utsläpp (låg klimatrisk) medan fastighetsförvaltning innebär stor värmeoch energiförbrukning vilket leder till höga koldioxidutsläpp (hög klimatrisk). Tabell 1. Folksams Klimatindex Branschindelning Branschindex enligt Affärsvärlden Råvaror Industri Konsumentvaror Hälsovård Telekommunikation Media och underhållning Tjänster IT-företag Finans Underbranschindex enligt Affärsvärlden Kemi Olja och gas Gruv och metaller Skog Kraft Transport Fordon och maskiner Industriella konglomerat Grossister Tryckerier och kontorsvaror, Bygg och anläggningsrelaterat, Tekniska konsulter Övrig industri. Samtliga underbranscher Samtliga underbranscher Samtliga underbranscher Underbranschindelning saknas Underbranschindelning saknas Samtliga underbranscher Fastigheter Bank och försäkring, Investment- och förvaltningsbolag, Övriga finansiella tjänster. Branschindelning i Folksams Klimatindex Kemi, olja och gas Gruv och metaller Skog Energi Transport Fordon och maskiner Övrig industri Konsumentvaror Hälsovård Telekommunikation Media och underhållning Tjänster IT. Ingår ej i årets Folksams Klimatindex. Fastigheter Finans Ingår ej i Folksams Klimatindex Branschindelningen för de nordiska företagen skiljer sig åt. Den norska och danska företagen följer GICS klassificering medan de finska företagen följer Hexbörsens egen indelning. Den nordiska jämförelsen grundar sig på börstillhörighet. I de fall där företaget är noterat både på Stockholmsbörsen och på en nordisk börs räknas bolaget som svenskt. 9

12 Urval av företag och klimatrisk Klimatrisken ligger till grund för urvalet av vilka företag som ska ingå i Folksams Klimatindex. I årets undersökning uteslöts två av branscherna, finans- och ITbranschen, båda med låg generell klimatrisk ur Folksams Klimatindex. Deras utsläpp motsvarar tillsammans uppskattningsvis mindre än en halv procent av börsens totala utsläpp, vilket innebär att deras utsläpp inte påverkar de totala utsläppen mer än på marginalen. Dessa företag har dock haft möjlighet att frivilligt delta i undersökningen. I övrigt bör nämnas att endast företag som var noterade på Stockholmsbörsen under oktober 2002, samt inte har avnoterats sedan dess, ingår i undersökningen. Utöver börsnoterade företag har Folksams Klimatindex i år som jämförelsematerial samlat in uppgifter från onoterade företag samt företag från Danmark, Finland och Norge. Uppgifter för dessa företag redovisas för sig och har inte använts som underlag för beräkningar av branschgenomsnitt. Klimatrisk De två branscher som inte omfattas av undersökningen, finans- samt ITbranschen, har båda en låg klimatrisk. Klimatrisken grundar sig på klimatindikatorn (se tabell nedan). Klimatriskindelning utifrån samma intervaller för varje enskilt företag ingår också som ett led i utvärderingen av företagen. Tabell 2. Klimatrisk, intervall Klimatrisk Låg Medel Hög ton CO2/Mkr Utsläppen för företag som inte redovisat samtliga kategorier räknas upp med hjälp av branschschabloner. I de fall företaget inte redovisar sin indikator alls bedöms företagets klimatrisk utifrån tidigare lämnade uppgifter. Dessa räknas upp med en viss riskfaktor per år. I sista hand används branschindikatorer som räknas upp med en ännu högre riskfaktor. Den sista metoden är även den som ligger till grund för bedömningen av branschernas generella klimatrisk. Se tabell nedan. Den generella risken för tjänste- och telekommunikationsbranschen har sänkts sedan förra året på grund av bättre data. Tabell 3. Generell klimatrisk Bransch Klimatrisk Finans Medier och underhållning IT Låg Tjänster Telekommunikation Hälsovård Övrig industri Medel Konsumentvaror Fastigheter Fordon o maskiner Kemi, olja och gas Skog Gruv o metaller Energi Transporter Hög Tabellguide I branschanalyserna sammanfattas uppgifterna för varje företag i en resultattabell. Där presenteras dels omdömen för varje delbedömning, och dels det sammanvägda klimatomdömet. I tabellen redovisas också företagens trend och redovisade utsläpp. Till sist sammanfattas land, bransch enligt Folksam klimatindex och subbransch enligt AFGX. 10

13 SKOG 11

14 Skog Årets resultat Branschens klimatindikator har ökat med 7 procent i Folksams Klimatindex Flera betydande företag har höjt värdet på sina klimatindikatorer under året. Andelen företag med en negativ klimattrend jämfört med Folksams Klimatindex 2002 har också ökat från 0 till 38 procent. t i branschen ligger konstant med ett snittbetyg på 1,8 av 2 möjliga. en ligger kvar på samma nivå som i förra årets undersökning, 1,0 av 2 möjliga. Totalomdömet har försämrats från ett genomsnitt på 3,3 i Folksams Klimatindex 2003 till 2,4 i årets. Orsaken är att färre företag kan visa upp en positiv klimattrend. Nordisk jämförelse I jämförelse med sina nordiska motsvarigheter klarar sig de svenska skogsbolagen bra. En mindre andel har en negativ trend, snittbetyget för klimatarbetet och svarskvaliteten är båda högre för de svenska företagen. Neg. trend Stabil/ N.A. Pos. trend Klim. arbete Svarskval. Svarskval. Total Norden 50% 50% 0% 1,2 0,8 1,5 Sverige 38% 62% 0% 1,8 1,0 2,4 Jämförelse mellan nordiska och svenska skogsbolag Resultattabell Resultattabellen nedan visar en översiktlig bild av branschen och företagens betyg. För en mer fyllig beskrivning av varje företag hänvisar vi till respektive företags analys. Hur grunderna för bedömningen av klimatomdömet ser ut och hur indelningen i klimatrisk motiveras kan du läsa om i det sammanfattande inledningskapitlet till rapporten. Neg. trend Stabil/ N.A. Pos. trend Klim. arbete Total % 44% 1,8 1,1 3, % 62% 0% 1,8 1,1 2,4 Trender för skogsbranschen De viktigaste utsläppskategorierna i skogsbranschen är fossila bränslen till fasta anläggningar och inköpt el. Bäst i bransch Utmärkelsen bäst i bransch går till det företag med jämförbara data med högst sammanvägt klimatomdöme som uppvisar den största procentuella förbättringen av trenden. I årets undersökning går utmärkelsen till Billerud. 12

15 Resultattabell skog Företag Redovisade utsläpp 1 (ton CO2) Trend Branschindelning enligt Klimatindex 2 Subbransch (AFGX) Land Klimatrisk 3 4 Sid Svenska företag Billerud *** % Skog Skog SE H Stabil VG G C F Berg & Co *** % Skog Skog SE H Negativ VG VG Holmen *** % Skog Skog SE H Negativ VG G Klippan * i.u. Skog Skog SE H E.B. G U Rottneros ** i.u. Skog Skog SE H E.B. VG U Rörvik Timber *** Skog Skog SE M E.B. G VG SCA *** Ej spec Skog Skog SE H Stabil VG G Stora Enso ** % Skog Skog SE H Negativ VG G Onoterade företag Sveaskog ** % Skog Skog SE H Negativ VG G Nordiska företag F. Junckers Industrier *** Skog DK M E.B. VG G Huhtamäki Oyj * i.u. Skog FI H E.B. G U M-real Corporations ** % Skog FI H Negativ G VG National indstri * i.u. Skog DK H E.B. G U Norske skog ** Skog NO H Negativ VG G Stromsdal - i.u. Skog FI H E.B. U U UPM-Kymmene *** % Skog FI H Negativ VG VG 1 I.u. betyder Ingen uppgift. 2 För bakgrund till Klimatindex branschindelning se avsnittet om definitioner i det sammanfattande kapitlet. 3 H, M och L, står för Hög, Medelhög och Låg klimatrisk 4 E.B. betyder Ej bedömbar. 13

16 14

17 Billerud Omsättning: Mkr Mkr Utsläpp CO 2: ton ton Klimatindikator: 36 ton CO 2/Mkr* 34 ton CO 2/Mkr* Huvudbransch: Råvaror Underbransch: Skog * Godstransporter ingår ej. Bränsle El Tillverkar förpackningspapper. Avknoppningar från AssiDomän och Stora Enso. Företagets klimatindikator, det vill säga utsläppen i relation till omsättningen, har ökat med 5 procent det senaste året. I absoluta tal uppgår ökningen till ton koldioxid. Förändringen det senaste beror enligt företaget på en ökad produktion på massa- och pappersbruken. Företagets klimattrend är relativ stabil % Ton CO2/Mkr Diagram 1. Företagets klimatindikator. Godstransporter ingår ej. De uppgifter företaget har lämnat avser endast inköpta fossila bränslen och inköpt el. Utsläppen från bränslen har ökat med 9 procent under Dessa två poster torde dock höra till de större för företaget. Diagrammet nedan visat fördelningen mellan dessa poster. Diagram 2. Fördelning av rapporterade koldioxidutsläpp. Företaget driver ett väl organiserat miljöarbete och samtliga produktionsanläggningar har certifierats enligt ISO och eller EMAS. Miljöredovisningarna för anläggningarna i Skärblacka, Gruvön och Karlsborg visar att företaget arbetar med kvantifierade mål och bra uppföljning. Företaget har en god koppling mellan stora utsläppskällor och vidtagna åtgärder. Totalt sett får företagets klimatarbete väl godkänt. Utsläppskälla Andel Vidtagna åtgärder Bränsle 87% 89 procent biobränsle. Kvantifierade mål för oljeförbrukningen El 13% Energisparmål satta Godstr Stor 75% av utlastningstransporterna sker med tåg Koppling mellan koldioxidutsläpp och åtgärder. Företaget har besvarat två av de för företaget mest centrala utsläppskategorierna, dock ej godstransporterna och med tanke på att företaget själva ser godstransporterna som en viktig miljöaspekt borde dessa tas med i redovisningen. Sammantaget är företagets svarskvalitet godkänd. Billerud har visat på en relativt stabil klimattrend mellan år 2001 och Företaget bedriver ett väl godkänt klimatarbete samt redovisar sina koldioxidutsläpp med en godkänd svarskvalitet. Detta ger företaget det sammanvägda klimatomdömet tre stjärnor av fem möjliga. 15

18 CF Berg & Co Omsättning: 264 Mkr 256 Mkr Utsläpp CO 2: ton ton Klimatindikator: 19 ton CO 2/Mkr 17 ton CO 2/Mkr Huvudbransch: Råvaror Underbransch: Skog C F Berg Producerar och säljer sågade och vidareförädlade trävaror. Företagets klimatindikator, det vill säga koldioxidutsläppen i relation till omsättningen, har ökat med 13 procent under Anledningen är att en ökad försäljning till USA och Japan har ökat transporterna. Företagets klimattrend är negativ. Hundra procent av företagets resor sker på tåg och 77 procent av godstransporterna sker per båt. Detta är adekvata åtgärder. Totalt sett får företagets klimatarbete väl godkänt. Utsläppskälla Andel Vidtagna åtgärder Godstr 61% 77 procent per båt Drivmedel 36% Inga åtgärder redovisade. El 2% Inga åtgärder redovisade. Resor 0% 100 procent tågresor. Koppling mellan koldioxidutsläpp och åtgärder. Företaget har besvarat samtliga sex obligatoriska utsläppskategorier med en hög kvalitet på data för underleverantörer och omräkningsfaktorer. Sammantaget ges företaget svarskvalitetsomdömet väl godkänt % Ton CO2/Mkr C F Bergs klimattrend är negativ. Företaget bedriver ett väl godkänt klimatarbete samt redovisar sina koldioxidutsläpp med en väl godkänd svarskvalitet. Detta ger företaget det sammanvägda klimatomdömet tre stjärnor av fem möjliga. Diagram 1. Företagets klimatindikator. Som framgår av cirkeldiagrammet nedan kommer utsläppen huvudsakligen från inköpta godstransporter och drivmedel. Utsläppen från godstransporter har ökat med 30 procent under Godstr Drivmedel El Resor Diagram 1. Fördelning av rapporterade koldioxidutsläpp. 16

19 Holmen Omsättning: Mkr Mkr Utsläpp CO 2: ton *ton Klimatindikator: 25,8 ton CO 2/Mkr 20,6 ton CO 2/Mkr Huvudbransch: Råvaror Underbransch: Skog *Endast vissa utsläpp, se nedan. Holmen bedriver skogsbruk med avverkning. Tillverkning av bland annat tidnings- och journalpapper samt olika typer av kartongprodukter. Företagets klimatindikator, det vill säga utsläppen i relation till omsättningen, har ökat med 25 procent mellan år 2001 och år Då ingår endast den visserligen stora posten utsläpp från inköpt bränsle. Orsaken är ökad användning av fossila bränslen i produktionen. Det är tre enheter som står för ökningen: Hallsta, Braviken och Papelera Peninsular i Spanien. I Hallstas fall beror ökningen på installation av en ny pappersmaskin vilket orsakade uppstartsproblem. För Peninsular hänger ökningen samman med en introduktion av en gaskombianläggning för produktion av egen el vilket minskat inköpen av el (som Holmen ej redovisar vilket gör att ökningen av utsläppen ser större ut än de annars skulle ha gjort) samtidigt som Bravikens biobränslepanna hölls avstängd under en längre period. Ytterligare en orsak var att 2001 var ett torrår vilket ledde till mindre el från Holmens eget vattenkraftsverk. en är negativ % Företaget håller sedan en tid tillbaka på att se över företagets transporter. Företaget har bildat en samverkansgrupp på hög nivå i företaget för att se över klimatpåverkan. Vidare täcks drygt 60 procent av bränslebehovet vid Holmens anläggningar av förnyelsebara bränslen och en stor del av spillvärmen som processerna orsakar tas till vara på olika sätt. Vidare har man tagit beslut om en stor demonstrationsanläggning för effektivare processteknik som på sikt kommer minska elbehovet med procent. Sammantaget ger alla dessa åtgärder företagets klimatarbete väl godkänt. Utsläppskälla Andel Vidtagna åtgärder Bränsle Stor 60 % av allt bränsle företaget använder är icke fossilt. El Stor Satsning på demonstrationsprojekt för energieffektivare tillverkning av termomekanisk massa. Värme Stor Tillvaratagning av spillvärme. Godstransp. Stor Företaget har bildat en samverkansgrupp för att se över miljöpåverkan från transporterna. Koppling mellan koldioxidutsläpp och åtgärder. Företaget har endast besvarat en utsläppskategori vilket möjliggör jämförelser med tidigare år, men försvårar branschjämförelser. Samtidigt redovisas en del grunddata i miljöredovisningen. Sammantaget får företaget svarskvalitetsomdömet godkänt. Holmen har visat på en negativ klimattrend mellan år 2001 och Företagets bedriver ett väl godkänt klimatarbete samt redovisar sina koldioxidutsläpp med en godkänd svarskvalitet. Detta ger företaget det sammanvägda klimatomdömet två stjärnor av fem möjliga Ton CO2/Mkr Diagram 1. Företagets klimatindikator. Av miljöredovisningen framgår att även utsläppen från inköpt el, värme och inköpta godstransporter är stora. 17

20 Klippan Omsättning: Klimatindikator: Branschindikator: Huvudbransch: Underbransch: Mkr Redovisas ej 43 ton CO 2/Mkr Råvaror Skog Klippan producerar papper och klorfri sulfitmassa. Företaget har inte redovisat sina koldioxidutsläpp för år Om företaget skulle ha en lika hög klimatindikator som branschen i övrigt skulle utsläppen ligga på cirka ton per år. Då företaget själva redovisar andra emissioner, som NO X och SO 2 samt anger att deras koldioxidutsläpp är höga är det anmärkningsvärt att företaget inte redovisar sina koldioxidutsläpp offentligt. en går ej att bedöma. Klippan har under 2002 antagit en miljöpolicy. Utöver detta redovisar företaget inte några klimatåtgärder vare sig till Folksams Klimatindex eller i årsredovisningen på företagets hemsida. Detta gäller även för de utsläppskategorier som för branschen i övrigt är stora. Däremot har ett arbete med att införa miljöledningssystemet ISO i Lessebo påbörjats. Företagets klimatarbete får därför godkänt. Utsläppskälla Andel Vidtagna åtgärder Bränsle Mycket stor Inga redovisade åtgärder. Elinköp Ganska stor Inga redovisade åtgärder. Godstransporter Ganska stor Inga redovisade åtgärder. Drivmedel Liten Inga redovisade åtgärder. Företaget har inte redovisat någon utsläppskategori och ges därför svarskvalitetsomdömet underkänt. Klippans klimattrend går inte att bedöma. Företagets klimatarbete är godkänt och kvaliteten på företagets koldioxidredovisning är underkänd. Detta ger företaget det sammanvägda klimatomdömet en stjärna av fem möjliga. 18

21 Rottneros Omsättning: Mkr Mkr Totala utsläpp: Redovisas ej ton Klimatindikator: Redovisas ej 55 ton CO 2/Mkr Huvudbransch: Råvaror Underbransch: Skog Rottneros klimattrend går inte att bedöma. Företagets klimatarbete är väl godkänt och kvaliteten på företagets koldioxidredovisning är underkänd. Detta ger företaget det sammanvägda klimatomdömet två stjärnor av fem möjliga. Rottnerosgruppen producerar över 50 procent av världens slipmassa samt tillverkar CTMP och kemiska massor. Rottneros har inte redovisat sina koldioxidutsläpp för år Om företaget skulle ha en lika hög klimatindikator, det vill säga utsläpp i relation till omsättningen, som år 2001 skulle utsläppen uppgå till ton för Rottneros har inte redovisat data för 2002, men 2001 kom de huvudsakliga utsläppen från bränslen och el. Rottneros redovisar inte koldioxidutsläpp trots att de uppenbarligen har bra kontroll över närliggande utsläpp som svaveldioxid och kväveoxider. en går ej att bedöma. Företaget har redovisat omfattande åtgärder för att reducera koldioxidutsläppen framförallt genom resurseffektiviseringar och utfasning av fossila bränslen, men också genom en hög andel transporter på järnväg. Företagets klimatarbete får väl godkänt. Utsläppskälla Andel Vidtagna åtgärder Fossila bränslen Mycket En stor andel av energin är förnyelsebar bioenergi. Sänkt naturgasförbrukning. Effektiviseringsprojekt i Utansjö bruk. Elinköp Ganska stor Inga redovisade åtgärder. 23 procent godstransporterna Transporter Förmodligen på järnväg. 46 procent på båt. stor Minskat transportarbete med ton kilometer. Företaget har inte redovisat någon utsläppskategori och ges därför svarskvalitetsomdömet underkänt. 19

22 Rörvik Timber Omsättning: Mkr Mkr Utsläpp CO 2: ton ton. Klimatindikator: 5,8 ton CO 2/Mkr 10,7 ton CO 2/Mkr Huvudbransch: Råvaror Underbransch: Skog Producerar sågade och förädlade trävaror. Företagets klimatindikator, det vill säga utsläppen i relation till omsättningen, har minskat med 47 procent det senaste året. Minskningen kan till största del härledas till en förändring av rapportering. Jämförbara utsläppskategorier uppvisar en svag ökning under 2002, men företagets klimattrend går inte att bedöma. Företaget har besvarat samtliga sex obligatoriska utsläppskategorier med en god datakvalitet. Sammantaget ges företaget svarskvalitetsomdömet väl godkänt. Rörviks klimattrend går inte att bedöma. Företaget bedriver ett godkänt klimatarbete samt redovisar sina koldioxidutsläpp med en väl godkänd svarskvalitet. Detta ger företaget det sammanvägda klimatomdömet tre stjärnor av fem möjliga. Som framgår av cirkeldiagrammet nedan kommer utsläppen huvudsakligen från inköpta fossila drivmedel, godstransporter och bränsle. Drivmedel Godstr Bränsle El Resor Diagram 1. Fördelning av rapporterade koldioxidutsläpp. Företaget har infört miljöledningssystem i sex av åtta enheter och bedriver ett systematiskt miljöarbete. För år 2002 har inga konkreta klimatåtgärder redovisats, vilket även gäller för de stora utsläppsposterna. Företagets klimatarbete får godkänt. Utsläppskälla Andel Vidtagna åtgärder Drivmedel 42% Inga åtgärder redovisade. Godstr 36% Inga åtgärder redovisade. Bränsle 15% Inga åtgärder redovisade. El 4% Inga åtgärder redovisade. Resor 2% Inga åtgärder redovisade. Koppling mellan koldioxidutsläpp och åtgärder. 20

23 SCA Omsättning: Mkr Mkr Utsläpp CO 2: ton* ton Klimatindikator: 37,3 ton CO 2/Mkr* 34 ton CO 2/Mkr Huvudbransch: Råvaror Underbransch: Skog * Inköpt el ingår ej. Skogskoncern koncentrerad på absorberande hygienprodukter, wellpappförpackningar samt grafiska papper. Företagets klimatindikator, det vill säga utsläppen i relation till omsättningen, har ökat med 9,5 procent det senaste året. I absoluta tal har utsläppen ökat med cirka ton koldioxid. Bakgrunden till ökningen är att Nordamerika tidigare inte ingått i redovisningen vilket innebär att utsläppsminskningen år 2001 egentligen var mindre kraftig. Rensar man bort Nordamerika från jämförelsen har däremot koldioxidutsläppen legat relativt stabilt. Företagets klimattrend bedöms sammantaget som relativt stabil Ton CO2/Mkr Bränsle Godstr Diagram 2. Fördelning av rapporterade koldioxidutsläpp. Företaget driver ett väl organiserat klimatarbete med tydligt uppsatta klimatmål. Flera anläggningar är certifierade enligt ISO och driver eller deltar i olika miljöprojekt. Bland annat har elanvändningen minskat för samtliga jämförbara produktionsområden mellan 2001 och Företagets åtgärder har en god koppling till de stora klimatpåverkande källorna. Totalt sett får företagets klimatarbete väl godkänt. Utsläppskälla Andel Vidtagna åtgärder Bränsle 77% Stora energieffektiviseringar. Godstranspor Stor andel båt- (67%) och 23% ter tågtransporter (6,4%) Koppling mellan koldioxidutsläpp och åtgärder. SCA har besvarat tre viktiga koldioxidkategorier (inköpt drivmedel och inköpta godstransporter har redovisats tillsammans). För en komplett bild saknas främst en beräkning av utsläppen från inköpt el. Övriga källor är inte så stora. Sammantaget ges SCA svarskvalitetsomdömet godkänt. Diagram 1. Företagets klimatindikator. Inköpt el ingår ej. Som framgår av cirkeldiagrammet nedan kommer utsläppen huvudsakligen från inköpta fossila bränslen samt från godstransporter. SCA har inte redovisat sina koldioxidutsläpp från elproduktion. Dessa har tidigare år uppgått till cirka ton per år och har räknats bort från tidigare års data i jämförelsen ovan. SCA har visat på en relativt stabil klimattrend mellan år 2001 och Företagets bedriver ett väl godkänt klimatarbete samt redovisar sina koldioxidutsläpp med en godkänd svarskvalitet. Detta ger företaget det sammanvägda klimatomdömet tre stjärnor av fem möjliga. 21

24 Stora Enso Omsättning: Mkr Mkr Utsläpp CO2: ton ton Klimatindikator: 50 ton CO 2/Mkr 47 ton CO 2/Mkr Huvudbransch: Råvaror Underbransch: Skog Skogsindustri som är koncentrerad på bestruket och obestruket journalpapper, tidningspapper, finpapper, förpackningskartong och träprodukter. Företagets klimatindikator, det vill säga utsläppen i relation till omsättningen, har ökat med 6 procent jämfört med Företaget har i år valt att endast lämna uppgifter för de två utsläppskategorierna bränsle och drivmedel. Dessa har tidigare motsvarat ungefär 60 procent av företagets totala utsläpp. För att kunna utläsa trenden har vi gjort en basårsjustering för år Då ser vi att företagets klimatindikator, det vill säga utsläppen i relation till omsättningen, har ökat med 6 procent jämfört med Utsläppen har minskat något i absoluta tal, men omsättningen har minskat mer. Företagets klimattrend är negativ % Diagram 1.Företagets klimatindikator. Stora Enso har endast redovisat två utsläppskategorier, fossila bränslen och fossila drivmedel. Ton CO2/Mkr Bränsle Diagram 2. Fördelning av rapporterade koldioxidutsläpp. Företaget driver ett väl organiserat miljöarbete och huvuddelen av bolagen har certifierats enligt ISO eller EMAS. Ett ambitiöst klimatarbete bedrivs på flera fronter. En av huvudstrategierna för att minska företagets klimatpåverkan är att utvidga användningen av biobränslen. Under 2002 har användningen ökat från 60 till 62 procent. Företaget har en bra koppling mellan stora utsläppskällor och vidtagna åtgärder. Totalt sett får företagets klimatarbete väl godkänt. Utsläppskälla Andel Vidtagna åtgärder Bränsle 98% 62 procent bioenergi, vilket är en ökning med 2 %. Säljer vidare fjärrvärme. Energieffektiviseringar i nyinköpta enheter. Drivmedel 2% Inga åtgärder redovisade. Tabell 1.Koppling mellan koldioxidutsläpp och åtgärder. Drivmedel Företaget har lämnat uppgifter för två utsläppskategorier mot tidigare fyra. Genom basårsjustering är det dock fortfarande möjligt att analysera företagets trend. Sammantaget ges företaget svarskvalitetsomdömet godkänt. Stora Enso har visat på en negativ klimattrend mellan år 2001 och Företaget bedriver ett väl godkänt klimatarbete samt redovisar sina koldioxidutsläpp med en godkänd svarskvalitet. Detta ger företaget det sammanvägda klimatomdömet två stjärnor av fem möjliga. 22

25 Brodrene Hartmann Key figures 2002 Turnover: m 191 Emissions of CO 2: Not reported Sector Indicator: 395 ton/ m 43 ton/mkr Sector: Materials Sub-sector: Containers and packaging Hartmann manufactures egg cartons and other packaging products. Climate Trend The company has not reported its total CO 2 emissions this year. If Hartmann s Climate Indicator were comparable to the average for the same sector in Sweden, its CO 2 emissions would be tons. Hartmann does not even report any quantified CO 2 data for areas that are typically significant for this sector, such as fuels and transports. The climate risk in the sector is high; however the company s climate trend is not possible to analyse. Climate Program The company is certified according to ISO but reports no specific climate or energy initiatives. Hartmann is rated Good for its climate program. Source Share Initiatives Fuel Very big No initiatives reported. Electricity Big No initiatives reported. Outsourced Big No initiatives reported. transport Table 1. Relationship between emissions sources and initiatives Response Quality Hartmann provided no information to the Climate Index, and Response Quality is therefore graded Poor. Overall analysis Hartmann s climate trend is not possible to analyse. The company has a Good climate program, and a Poor response quality. This results in an overall grade of one star out of five. 23

26 Huhtamäki Key figures 2002 Turnover: m Emissions of CO 2: Not reported Sector Indicator: 395 ton/ m 43 ton/mkr Sector: Materials Sub-sector: Paper and forestry products Huhtamäki manufactures packaging products. Climate Trend Huhtamäki reports CO 2 emissions per product ton (708 kg/ton in 2002) but does not report either total product tonnage or total emissions. If their Climate Indicator were comparable to the average for the same sector in Sweden, its CO 2 emissions would be ca tons. Their climate trend is not possible to analyse. Climate Program Huhtamäki has an extensive environmental management program that incorporates metrics for measuring CO 2 emissions. However, they report no specific measures aimed at reducing such emissions. Their climate program is rated Good. Source Share Initiatives Fuel Very big No initiatives reported. Electricity Big No initiatives reported. Outsourced Big No initiatives reported. transport Table 1. Relationship between emissions sources and initiatives Response Quality Huhtamäki did not provide any information to the Climate Index, and does not otherwise publish sufficient information to assess its climate impact. Its Response Quality is therefore graded Poor. Overall analysis Huhtamäki s climate trend is not possible to analyse. The company has a Good climate program, and a Poor response quality. This results in an overall grade of one star out of five. 24

27 Junckers Industrier A/S Key figures 2002 Turnover: m 135 Emissions of CO 2: ton* Climate Indicator: 19,0 ton/ m 2,0 ton/mkr Sector: Resources Sub-sector: Forestry *Emissions from transports excluded Junckers Industrier produces wooden floors. Climate Trend Junckers Climate Indicator, i.e. emissions divided by turnover, is 2,0 ton/msek for year In absolute numbers the emissions exceed ton. This is the first year Junckers has reported data to the Folksam Climate Index. Its climate trend therefore is not possible to analyse. Response Quality Junckers Industrier provides detailed information to the Climate Index, and publishes annually a detailed environmental report. However no information has been supplied regarding emissions from purchased freight services, which is likely to be a substantial share of total emissions. Their Response Quality is therefore graded Good. Overall analysis Junckers Industriers climate trend is not possible to analyse. The company has a Very Good climate program, and a Good response quality. This results in an overall grade of three stars out of five. As the diagram shows, transport fuel and heating are by far the largest sources of emissions. Transport fuel Heating Electricity Travels Diagram 1.Emissions source. Emissions from freight services excluded. Climate Program Junckers Industrier has an extensive environmental management program including detailed monitoring of CO 2 emissions. The company has explicit environmental goals for the different activities. Their extensive environmental report describes many different energy saving projects. Balancing the above factors, its climate program is rated Very Good. Source Share Initiatives Transport fuel 43% No initiatives reported Heating 42% 98% bio fuels Electricity 13% 98% bio fuels Travel 1% No initiatives reported Table 1. Relationship between emissions sources and initiatives 25

28 M-real Corporation Key figures Turnover: m m Emissions of CO 2: tons tons Climate Indicator: 618 ton/ m 67 ton/mkr 577 ton/ m 63 ton/mkr Sector: Raw Materials Sub sector: Forestry M-real Corporation manufactures paper. Climate trend M-real s climate indicator, i.e. emissions divided by turnover, has increased by 6 per cent since last year. In absolute numbers the change exceeds tons of CO 2. The climate trend is negative. +6% Climate Program The company claims to have a systematic climate program, including environmental management systems based on EMAS/ISO at least one site. However, no concrete climate measures are reported, even for the biggest emission categories. In total the company s climate program is rated as Good. Source Part Measures Fuel 71% No measures reported Electricity 26% No measures reported Heating 3% No measures reported Table 1. Connection between sources and measures Response Quality M-real has answered all six compulsory categories with high quality of data. M-real s quality of answer is graded as Very good Ton CO2/Mkr Overall analysis M-real s climate trend is negative. The company has a Good climate program and has reported a Very Good quality of data. This results in an overall grade of two stars out of five. Diagram 1. Climate trend As the diagram below shows M-real s emissions are mainly from fuels, electricity and heating. Fue l Electricity Heating. Diagram 2. Emission sources. 26

29 National Industri Key figures 2002 Turnover: m 28,7 Emissions of CO 2: Not reported Sector Indicator: 395 ton/ m 43 ton/mkr Sector: Raw material Sub-sector: Paper National Industri manufactures paper products. Climate Trend The company has not reported its total CO 2 emissions this year. If National Industri s Climate Indicator were comparable to the average for the same sector in Sweden, its CO 2 emissions would be tons. National Industri does not even report any quantified CO 2 data for areas that are typically significant for this sector, such as fuels and transports. The climate risk in the sector is high; however the company s climate trend is not possible to analyse. Climate Program The company is working towards ISO certification, but reports no specific energy efficiency initiatives. National Industri is accordingly rated Good for its climate program. Source Share Initiatives Fuel Very big No initiatives reported. Electricity Big No initiatives reported. Outsourced Big No initiatives reported. transport Table 1. Relationship between emissions sources and initiatives Response Quality National Industri provided no information to the Climate Index, and Response Quality is therefore graded Poor. Overall analysis National Industri s climate trend is not possible to analyse. The company has a Good climate program, and a Poor response quality. This results in an overall grade of one star out of five. 27

30 Norske Skog Short facts 2002 Turnover: m Emissions of CO 2: ton* Climate Indicator: 268 ton/ m 29,3 ton CO 2/MSEK Line business: Raw materials Sub line: Forestry *Includes only emissions from fully own plants Norske Skog produces paper. Climate Trend Norske Skogs climate indicator i.e. emissions divided with the turnover is 29,3 ton CO 2 /MSEK. The figure includes only emissions from fully owned plants and only emissions derived from fossil fuel used for thermal and electrical energy production on-site. The figures do not include CO 2 emissions from biofuel or from purchased electricity and heat. Neither do they include CO 2 emissions from internal or external transport of products or raw materials. Response quality Norske Skog has answered with emissions data only for its fully owned plants. The response quality is borderline Poor/Good, treated as Good. Overall analysis Norske Skog s climate trend is negative. The company has a Very good climate program and reports a Good quality of data. This results in a combined grade of two stars out of five. This is the first year Norske Skog has reported to the Climate Index, but according to its annual report, emissions from fossil fuel have increased. The reason is the acquisition of Parenco plant in November The climate trend therefore is negative. Climate Program The company is working systematically to reduce its climate impact by conversion to biofuels were possible. Norske Skog has for many years worked to reduce the emissions of CO 2 from fossil fuels in its European mills by converting from fossil fuels to biofuel and by recovering more heat from its industrial processes. The emissions measured per ton product have thus been significantly reduced during the recent years in the European mills. The companies climate program is rated Very Good. Source Share Initiatives Other fuel Big Conversion from fossil to bio fuel. Electricity Big Substantial part water power Heat Big Geothermal heat used at site in New Zeeland Transport fuel Big No measures reported Table 1. Connection between sources and measures 28

31 Stromsdal Key figures 2002 Turnover: m 56,6 Emissions of CO 2: Not reported Sector Indicator: 561 ton/ m Sector: Raw materials Sub-sector: Paper and forestry Stromsdal manufactures paper and board products for the graphic industry. Climate Trend The company has not reported its total CO 2 emissions this year. If Stromsdal s Climate Indicator were comparable to the average for the same sector in Sweden, its CO 2 emissions would be tons. Stromsdal does not even report any quantified CO 2 data for areas that are typically significant for this sector, such as fuels and transports. The climate risk in the sector is high; however the company s climate trend is not possible to analyse. Climate Program Stromsdal does not report any concrete climate impact reduction measures on its web page or in its annual report, and has not provided any such information to Folksam s Climate Index either - even for the areas where the emissions are or are likely to be high. Stromsdal s climate program is rated Poor. Source Share Initiatives Fuel Very big No initiatives reported. Electricity Big No initiatives reported. Outsourced Big No initiatives reported. transport Table 1. Relationship between emissions sources and initiatives Response Quality Stromsdal provided no information to the Climate Index, and Response Quality is therefore graded Poor. Overall analysis Stromsdal s climate trend is not possible to analyse. The company has a Poor climate program, and a Poor response quality. This results in an overall grade of zero stars out of five. 29

32 UPM-Kymmene Key figures 2002 Turnover: m m Emissions of CO 2: ton ton Climate Indicator: 695 ton/ m 580 ton/ m 75,9 ton/msek 62,5 ton/msek Sector: Material Sub-sector: Forestry UPM-Kymmene produces paper. Climate Trend UPM s Climate Indicator has increased by more than 17 per cent during In absolute numbers the emissions increased by tons. Its climate trend is therefore deemed negative % Diagram 1. Climate Indicator As the diagram shows, fuel and purchased electricity are by far the largest sources of emissions for UPM-Kymmene. Ton CO2/ MSEK Climate Program UPM-Kymmene has an extensive environmental management program including detailed monitoring of CO 2 emissions. UPM-Kymmene expresses a goal to enhance the share of renewable energy sources and, according to the company, the use of renewable fuels has increased during the last year. A new power plant running on bio fuels will be completed during Balancing the above factors, its climate program is rated Very Good. Source Share Initiatives Fuels 49% 56 renewable sources Electricity 49% No initiatives reported. Heating 1% 65 per cent renewable Table 1. Relationship between emissions sources and initiatives Response Quality UPM-Kymmene provides detailed information to the Climate Index, and publishes annually a detailed environmental report. However no information is reported regarding purchased fuel for transports and emissions from purchased transports both of which likely to be big emissions sources. Their Response Quality is therefore graded as Good. Overall analysis UPM-Kymmene s climate trend is negative. The company has a Very Good climate program, and a Good response quality. This results in an overall grade of two stars out of five. Fue l Eectricity Heating Diagram 2. Emissions sources 30

33 Sveaskog Omsättning: 8390 Mkr Mkr Utsläpp CO 2: ton ton Klimatindikator: 23 ton CO 2/Mkr 21 ton CO 2/Mkr Huvudbransch: Råvaror Underbransch: Skog Sveaskog är ett helstatligt skogsbolag. Företagets klimatindikator, det vill säga utsläppen i relation till omsättningen, ökade med 8 procent mellan år 2001 och I absoluta motsvarar ökningen ton. Företaget redovisar utsläpp från två kategorier, vilka troligtvis är företagets största, nämligen bränsle till fasta anläggningar och transporter. Bägge dessa poster har ökat med ton vardera. Företagets klimattrend är negativ. +8% Sveaskog bedriver ett väl organiserat miljöarbete och i huvudparten av verksamheten är certifierad enligt ISO procent av det bränsle företaget köper in är förnybart. Detta är en konkret åtgärd. Däremot redovisas inga åtgärder för att minska utsläppen från transporterna. Företagets klimatarbete är väl godkänt. Utsläppskälla Andel Vidtagna åtgärder Bränsle 54% 74 procent förnybart. Godstr 46% Inga åtgärder redovisas. Koppling mellan koldioxidutsläpp och åtgärder. Företaget har redovisat två utsläppskategorier. Dessa är troligtvis företagets stora poster vilket möjliggör en jämförelse över tid. Företagets svarskvalitet är godkänd. Sveaskog uppvisar en negativ klimattrend mellan år 2001 och Företagets bedriver ett väl godkänt klimatarbete samt redovisar sina koldioxidutsläpp med en godkänd svarskvalitet. Detta ger företaget det sammanvägda klimatomdömet två stjärnor av fem möjliga Ton CO2/Mkr Diagram 1. Företagets klimatindikator. Inkluderar gods och bränsle. Bränsle Godstr Diagram 2. Fördelning av rapporterade koldioxidutsläpp. 31

34 GRUV, METALLER OCH PROSPEKTERING 32

35 Gruv, metaller och prospektering Årets resultat Branschens klimatindikator har ökat med 6 procent i Folksams Klimatindex Andelen företag med en negativ klimattrend jämfört Folksams Klimatindex 2002 har också ökat från 10 till 44 procent. Resultattabell Resultattabellen nedan visar en översiktlig bild av branschen och företagens betyg. För en mer fyllig beskrivning av varje företag hänvisar vi till respektive företags analys. Hur grunderna för bedömningen av klimatomdömet ser ut och hur indelningen i klimatrisk motiveras kan du läsa om i det sammanfattande inledningskapitlet till rapporten. t i branschen är i det närmaste lika bra i årets undersökning som i Folksams Klimatindex 2002 och genomsnittet uppgår i årets undersökning till1,3 av 2 möjliga. en har förbättrats något i årets undersökning jämfört med förra. Snittet uppgår nu till 1,4 av 2 möjliga. Totalomdömet har försämrats från 3,0 i Folksams Klimatindex 2002 till 2,6 i årets undersökning. Neg. trend Stabil/ N.A. Pos. trend Klim. arbete Svarskval. Total % 50% 40% 1,4 1,3 3, % 33% 22% 1,3 1,4 2,6 Trender för gruv- och metallbranschen De viktigaste utsläppskategorierna i branschen för gruv- och metallbranschen är inköpta fossila bränslen. Bäst i bransch Utmärkelsen bäst i bransch går till det företag med jämförbara data med högst sammanvägt klimatomdöme som uppvisar den största procentuella förbättringen av trenden. I årets undersökning går utmärkelsen till NAN Resources. Nordisk jämförelse Jämför man de svenska företagen i branschen med deras nordiska motsvarigheter framgår att svenska företag generellt ligger väl framme både vad gäller svarskvalitet och klimatarbete. 33

Bästa delårsrapport 2011

Bästa delårsrapport 2011 Bästa delårsrapport 2011 Samtliga bolag (i resultatordning) Företag Poäng Placering Axfood AB 19 1 Byggmax Group AB 18 2 Wallenstam AB 17 3 Billerud AB 16 4 Kungsleden AB 16 4 Systemair AB 15 6 Hennes

Läs mer

Resultatlista Bästa delårsrapport 2012

Resultatlista Bästa delårsrapport 2012 Resultatlista Bästa delårsrapport 2012 Samtliga bolag (i resultatordning) Bolag Poäng Placering Axfood AB 19 1 Byggmax Group AB 18 2 Wallenstam AB 17 3 Billerud AB 16 4 Proffice AB 16 4 Kungsleden AB 15

Läs mer

Resultatlista Bästa IR-webbplats 2012

Resultatlista Bästa IR-webbplats 2012 Resultatlista Bästa IR-webbplats 2012 Samtliga bolag (i resultatordning) Bolag Poäng Placering Axfood AB 29 1 Byggmax Group AB 28 2 Svenska Cellulosa AB SCA 28 2 Wallenstam AB 27,5 4 Husqvarna AB 27 5

Läs mer

Resultatlista Bästa IR-webbplats 2013

Resultatlista Bästa IR-webbplats 2013 Resultatlista Bästa IR-webbplats 2013 Samtliga bolag (i resultatordning) Bolag Poäng Placering Cloetta AB 29,5 1 Axfood AB 28 2 Byggmax Group AB 26 3 Wallenstam, AB 25,5 4 Husqvarna AB 25 5 SKF, AB 25

Läs mer

Resultatlista Bästa IR-webbplats 2014

Resultatlista Bästa IR-webbplats 2014 Resultatlista Bästa IR-webbplats 2014 Samtliga bolag (i resultatordning) Bolag Poäng Placering Cloetta AB 31,5 1 Byggmax Group AB 27 2 Wallenstam AB 26 3 Fabege AB 25,5 4 Swedish Match AB 25 5 Svenska

Läs mer

Folksams Jämställdhetsindex 2006

Folksams Jämställdhetsindex 2006 Folksams Jämställdhetsindex 2006 Varför är mer än åtta av tio styrelseledamöter män? I den nya rapporten Folksams Jämställdhetsindex 2006 granskar och jämför vi för tredje året i rad jämställdheten i samtliga

Läs mer

Resultatlista Bästa delårsrapport 2014

Resultatlista Bästa delårsrapport 2014 Resultatlista Bästa delårsrapport 2014 Samtliga bolag (i resultatordning) Bolag Poäng Placering Fabege AB* 18 1 Wallenstam AB 18 2 Sectra AB 18 2 Atrium Ljungberg AB 17 4 Axfood AB 17 4 Byggmax Group AB

Läs mer

koldioxidutsläpp, försurning, övergödning, växthuseffekt, biobränslen, stormskador, klimatarbete, översvämmningar, energieffektivisering

koldioxidutsläpp, försurning, övergödning, växthuseffekt, biobränslen, stormskador, klimatarbete, översvämmningar, energieffektivisering koldioxidutsläpp, försurning, övergödning, växthuseffekt, biobränslen, stormskador, klimatarbete, översvämmningar, energieffektivisering Folksam kapitalförvaltning Rapport 2003:2 Folksams Klimatindex Hur

Läs mer

Resultatlista Bästa årsredovisning 2014

Resultatlista Bästa årsredovisning 2014 Resultatlista Bästa årsredovisning 2014 Samtliga bolag (i resultatordning) Bolag Poäng Placering Cloetta AB* 40 1 Swedol AB 40 1 Byggmax Group AB 39 3 Atrium Ljungberg AB 38 4 Proffice AB 38 4 Wallenstam

Läs mer

Folksams Jämställdhetsindex 2004

Folksams Jämställdhetsindex 2004 Folksams Jämställdhetsindex 2004 2004-06-15 1 Förord Den kvinnliga representationen i svenska börsföretag är i genomsnitt bara 13,5 procent i styrelserna och 9,5 procent i ledningsgrupperna. Av totalt

Läs mer

Årets hållbarhetsbolag 2005

Årets hållbarhetsbolag 2005 Folksam Årets hållbarhetsbolag 2005 Sammanställningen av Årets hållbarhetsbolag 2005 är Folksams översikt över hur väl de börsnoterade bolagen på Stockholmsbörsens A- och O-lista lyckats avseende sjuktal,

Läs mer

FOLKSAMS KLIMATINDEX 2002 Analyser av svenska börsbolag

FOLKSAMS KLIMATINDEX 2002 Analyser av svenska börsbolag FOLKSAMS KLIMATINDEX 2002 Analyser av svenska börsbolag Företags- och branschanalyser En bilaga till Folksams Klimatindex 2002 Stockholm juni 2002. Korrigerad i september 2002 Rapporten är producerad av

Läs mer

försurning, övergödning, växthuseffekt, biobränslen, stormskador, klimatarbete, översvämmningar, energieffektivisering

försurning, övergödning, växthuseffekt, biobränslen, stormskador, klimatarbete, översvämmningar, energieffektivisering koldioxidutsläpp, 1 försurning, övergödning, växthuseffekt, biobränslen, stormskador, klimatarbete, översvämmningar, energieffektivisering Folksam kapitalförvaltning Rapport 2004:2 Folksams Klimatindex

Läs mer

Resultatlista Bästa IR-webb 2015

Resultatlista Bästa IR-webb 2015 Resultatlista Bästa IR-webb 2015 Samtliga bolag (i resultatordning) Bolag Poäng Placering Cloetta AB 46 1 Byggmax Group AB 35 2 Wallenstam, AB 32 2 Fabege AB 31 4 Clas Ohlson AB 30 5 Kungsleden AB 30 5

Läs mer

koldioxidutsläpp, försurning, övergödning, växthuseffekt, biobränslen, stormskador, klimatarbete, översvämmningar, energieffektivisering

koldioxidutsläpp, försurning, övergödning, växthuseffekt, biobränslen, stormskador, klimatarbete, översvämmningar, energieffektivisering 1 koldioxidutsläpp, försurning, övergödning, växthuseffekt, biobränslen, stormskador, klimatarbete, översvämmningar, energieffektivisering Folksam kapitalförvaltning Rapport 2005:2 Folksams Klimatindex

Läs mer

försurning, övergödning, växthuseffekt, biobränslen, stormskador, klimatarbete, översvämmningar, energieffektivisering

försurning, övergödning, växthuseffekt, biobränslen, stormskador, klimatarbete, översvämmningar, energieffektivisering koldioxidutsläpp, 1 försurning, övergödning, växthuseffekt, biobränslen, stormskador, klimatarbete, översvämmningar, energieffektivisering Folksam kapitalförvaltning Rapport 2004:2 Folksams Klimatindex

Läs mer

koldioxidutsläpp, försurning, övergödning, växthuseffekt, biobränslen, stormskador, klimatarbete, översvämmningar, energieffektivisering

koldioxidutsläpp, försurning, övergödning, växthuseffekt, biobränslen, stormskador, klimatarbete, översvämmningar, energieffektivisering koldioxidutsläpp, försurning, övergödning, växthuseffekt, biobränslen, stormskador, klimatarbete, översvämmningar, energieffektivisering Folksam kapitalförvaltning Rapport 2005:2 Folksams Klimatindex Hur

Läs mer

Kanton. Bästa delårsrapport 2009. Poängordning. Totalt alla bolag Antal poäng Placering Totalt alla bolag Antal poäng Placering

Kanton. Bästa delårsrapport 2009. Poängordning. Totalt alla bolag Antal poäng Placering Totalt alla bolag Antal poäng Placering Kanton Bästa delårsrapport 2009 Poängordning Totalt alla bolag Antal poäng Placering Totalt alla bolag Antal poäng Placering Hemtex 17 1 Intellecta 17 1 Wallenstam 17 1 Mekonomen 16,5 4 Proact 16 5 Venue

Läs mer

Folksams Jämställdhetsindex 2007

Folksams Jämställdhetsindex 2007 Folksams Jämställdhetsindex 2007 Folksams Jämställdhetsindex 2007 Carina Lundberg Chef, extern bolagsstyrning Förord Kvinnor i näringslivet har varit en het fråga i den svenska debatten i många år nu.

Läs mer

Folksams Hälsoindex 2005 Privat sektor. Börsföretagen 2005-10-11

Folksams Hälsoindex 2005 Privat sektor. Börsföretagen 2005-10-11 Folksams Hälsoindex 2005 Privat sektor Börsföretagen 2005-10-11 Förord De höga sjuktalen och antalet långtidssjukskrivna är Sveriges mest akuta folkhälsoproblem. Genom Folksams Hälsoindex vill vi bidra

Läs mer

Folksams Hälsoindex 2006

Folksams Hälsoindex 2006 Folksams Hälsoindex 2006 Privat sektor Börsföretagen Förord För andra året i rad presenterar Folksam Hälsoindex för privat sektor, en kartläggning och betygsättning av sjukfrånvaron i totalt 227 börsbolag.

Läs mer

EUBkommissionens)direktivutkast: Exkluderar)småföretag,)antal 68 67 1 Gäller)därmed)följande)antal)företag 193 184 9

EUBkommissionens)direktivutkast: Exkluderar)småföretag,)antal 68 67 1 Gäller)därmed)följande)antal)företag 193 184 9 Sammanfattning)av)kvinnoandelarna,)procent 15#06#11 15#01#02 Förändring Populationen:)totalt)antal)företag 261 251 10 Inkl)de)VD)som)i)dag)sitter)i)styrelserna Proc Proc Proc.enheter Stämmovalda 29,0 25,6

Läs mer

INLÖSEN OCH ÅTERKÖP 1996-2013

INLÖSEN OCH ÅTERKÖP 1996-2013 INLÖSEN OCH ÅTERKÖP 1996-2013 2013 Betsson 94,7% 5,3% 9,46 kr 2013-05-17 1:2 Björn Borg 92% 8% 3 kr 2013-04-25 1:2 Cherry 67% 33% 11,20 kr 2013-05-16 1:2 Enea 93,1% 6,9% 3 kr 2013-06-28 1:2 HiQ International

Läs mer

Folksams Klimatindex 2002

Folksams Klimatindex 2002 Folksams Klimatindex 2002 Innehåll KLIMATINDEX 2002...2 Utsläppen minskar...2 Åtgärder som visar vägen...2 Svarskvaliteten förbättras...2 Ett splittrat näringsliv...2 BAKGRUND OCH METOD...3 METOD...3 ANALYSMODELL...4

Läs mer

Årets börsbolag 2007, alfabetiskt

Årets börsbolag 2007, alfabetiskt Kanton Årets börsbolag 2007, alfabetiskt 3L System 0 11 33,5 44,5 AarhusKarlshamn AB 11 16 26,5 53,5 AcadeMedia AB 12 17 27,5 56,5 Acando AB 2 16 31 49 ACAP Invest AB 7 15 31 53 A-Com AB 11 15 28,5 54,5

Läs mer

Skandia Fonders bolagsstämmoarbete 2016

Skandia Fonders bolagsstämmoarbete 2016 Skandia Fonders bolagsstämmoarbete 2016 En del av påverkansarbetet är att rösta på bolagsstämmor. När vi utövar vår rösträtt sätter vi fondandelsägarnas bästa intresse först. Vi skickar även brev till

Läs mer

Svenska teknikkoncerners anställda i världen

Svenska teknikkoncerners anställda i världen 2015-10-21 Svenska teknikkoncerners anställda i världen Svenska teknikkoncerner ökar antalet anställda utomlands De senaste åren har svenska teknikkoncerner ökat antalet anställda i länder utanför Sverige.

Läs mer

Danske capital / halvårsrapport 2013 3 HALVÅRSRAPPORT 2013

Danske capital / halvårsrapport 2013 3 HALVÅRSRAPPORT 2013 Danske capital / halvårsrapport 2013 3 Danske Capital Sverige Beta HALVÅRSRAPPORT 2013 4 Danske capital / halvårsrapport 2013 Förvaltningsberättelse per 2013-06-30 Fondfakta ISIN-kod SE0002374751 Startdatum

Läs mer

Deklarationskurser. Aktier m m. 2001 års taxering. A-listan. För uppgift om utdelning på utländsk aktie hänvisas till depåbank.

Deklarationskurser. Aktier m m. 2001 års taxering. A-listan. För uppgift om utdelning på utländsk aktie hänvisas till depåbank. Deklarationskurser 2001 Aktier m m 2001 års taxering Information om kurser på räntebärande värdepapper kan erhållas hos banker och värdepappersbolag RIKSSKATTEVERKET Utgiven i samarbete med Svenska Fondhandlareföreningen,

Läs mer

koldioxidutsläpp, försurning, övergödning, växthuseffekt, biobränslen, stormskador, klimatarbete, översvämningar, energieffektivisering

koldioxidutsläpp, försurning, övergödning, växthuseffekt, biobränslen, stormskador, klimatarbete, översvämningar, energieffektivisering koldioxidutsläpp, försurning, övergödning, växthuseffekt, biobränslen, stormskador, klimatarbete, översvämningar, energieffektivisering Folksams kapitalförvaltning Rapport 2006 Folksams Klimatindex Hur

Läs mer

Om IR Nordic Markets 2014

Om IR Nordic Markets 2014 Nordic Markets 2014 Om IR Nordic Markets 2014 Omfattning Totalt: 1561 bolagsspecifika bedömningar 160 Nordiska bolag 545 sell-side analytiker I Sverige: 580 bolagsspecifika bedömningar 62 Svenska bolag

Läs mer

AKTIEUPPDELNINGAR 1991 2013 (Lex Asea)

AKTIEUPPDELNINGAR 1991 2013 (Lex Asea) AKTIEUPPDELNINGAR 1991 2013 (Lex Asea) 2013 Accelerator Nordic 86% SPAGO Imaging 14% 27/3 1:52 Accelerator Nordic 39% SyntheticMR 61% 17/10 1:63 Commodity Quest 100% Delta Mineral 0% 19/12 1:1 Interfox

Läs mer

AP2 index över kvinnorepresentation i börsbolagens styrelser och ledningar

AP2 index över kvinnorepresentation i börsbolagens styrelser och ledningar AP2 index över kvinnorepresentation i börsbolagens styrelser och ledningar En studie genomförd av Nordic Investor Services 27 maj 2005 Maj 2005 1 Agenda Bakgrund Initiativ Mätobjekt Slutsatser 2 Bakgrund

Läs mer

Börsmästaren i Sölvesborg och Bromölla 2013

Börsmästaren i Sölvesborg och Bromölla 2013 Börsmästaren i Sölvesborg och Bromölla 2013 Startdatum: 2013-03-15 kl 17:30 Avslutsdag: 2013-11-29 kl 17:30 Antal Aktie Satsade Ingångs- Aktuell Aktuellt aktier kronor kurs 15/3 kurs19/4 värde Anders Thörnberg

Läs mer

Adrigo Hedge Halvårsredogörelse 2013

Adrigo Hedge Halvårsredogörelse 2013 Adrigo Hedge Halvårsredogörelse 2013 Förvaltningsberättelse Halvårsredogörelsen omfattar perioden 2013-01-01 till 2013-06-30. Adrigo Hedge är en hedgefond med inriktning mot investeringar i nordiska aktier.

Läs mer

Börsmästaren i Sölvesborg och Bromölla 2012

Börsmästaren i Sölvesborg och Bromölla 2012 Börsmästaren i Sölvesborg och Bromölla 2012 Startdatum: 2013-03-15 kl 17:30 Avslutsdag: 2013-11-29 kl 17:30 Antal Aktie Satsade Ingångs- Aktuell Aktuellt aktier kronor kurs 15/3 kurs 26/3 värde Anders

Läs mer

Börsmästaren i Sölvesborg och Bromölla 2013

Börsmästaren i Sölvesborg och Bromölla 2013 Börsmästaren i Sölvesborg och Bromölla 2013 Startdatum: 2013-03-15 kl 17:30 Avslutsdag: 2013-11-29 kl 17:30 Antal Aktie Satsade Ingångs- Aktuell Aktuellt aktier kronor kurs 15/3 kurs 5/4 värde Anders Thörnberg

Läs mer

Riskpremien för den svenska aktiemarknaden

Riskpremien för den svenska aktiemarknaden Uppsala Universitet Företagsekonomiska Institutionen Kandidatuppsats Våren 2005 Riskpremien för den svenska aktiemarknaden En studie av en framåtblickande riskpremie i CAPM Författare Björn Ahlgren Mikael

Läs mer

Börsmästaren i Sölvesborg och Bromölla 2013

Börsmästaren i Sölvesborg och Bromölla 2013 Börsmästaren i Sölvesborg och Bromölla 2013 Startdatum: 2013-03-15 kl 17:30 Avslutsdag: 2013-11-29 kl 17:30 Antal Aktie Satsade Ingångs- Aktuell Aktuellt aktier kronor kurs 15/3 kurs19/4 värde Anders Thörnberg

Läs mer

Spiltan & Pelaro Fonder AB

Spiltan & Pelaro Fonder AB Spiltan & Pelaro Fonder AB ÅRSBERÄTTELSE 2 0 0 4 INNEHÅLL Sid 2 Sid 3 Sid 4 Sid 5 Aktiefond Sverige Förvaltningsberättelse Fondförmögenhet och utfallsredovisning Aktiva ägare Förvaltningsberättelse Fondförmögenhet

Läs mer

L A R G E C A P VM-Update: Large Cap Mid Cap Small Cap Råvaror Valutor USA-aktier Världsmarknaden

L A R G E C A P VM-Update: Large Cap Mid Cap Small Cap Råvaror Valutor USA-aktier Världsmarknaden VM-UPDATE 2 3 Världsmarknaden UPDATE Ett veckobrev från Börs VECKA 21 L A R G E C A P VM-Update: Large Cap Mid Cap Small Cap Råvaror Valutor USA-aktier Världsmarknaden ABB Alfa Laval Alliance Oil Assa

Läs mer

Forskning och studier kring kvinnors arbetsliv, karriärutveckling, hälsa och egna företagande. Förlag som sprider kunskapen

Forskning och studier kring kvinnors arbetsliv, karriärutveckling, hälsa och egna företagande. Förlag som sprider kunskapen www.wombri.se Women's Business Research Institute www.wombri.se Forskning och studier kring kvinnors arbetsliv, karriärutveckling, hälsa och egna företagande. Förlag som sprider kunskapen Women s Business

Läs mer

Billerud AB 1 100.37 BT Industries AB 1 101.07 BT Industries AB 2 101.58

Billerud AB 1 100.37 BT Industries AB 1 101.07 BT Industries AB 2 101.58 Deklarationskurser obligationer Sök på bokstav: A, B, C, D, E, F, G, H, I, J, K, L, M, N, O, S, T, U, V, Ö Emitttent Lånenummer Deklarationskurs, % AP Fastigheter AB 101 0.00 AP Fastigheter AB 103 100.42

Läs mer

Adrigo Hedge Halvårsredogörelse 2012

Adrigo Hedge Halvårsredogörelse 2012 Adrigo Hedge Halvårsredogörelse 2012 Förvaltningsberättelse Halvårsredogörelsen omfattar perioden 2012-01-01 till 2012-06-29. Adrigo Hedge är en hedgefond med inriktning mot investeringar i nordiska aktier.

Läs mer

Sammanfattning av kvinnoandelarna Procent Populationen: samtliga 251 företag

Sammanfattning av kvinnoandelarna Procent Populationen: samtliga 251 företag SIS Ägarservice AB 2015 Sammanfattning av kvinnoandelarna Procent Populationen: samtliga 251 företag 2015-01- 02 Inkl de VD som i dag sitter i styrelserna Stämmovalda 25,6 Valda av anställda 29,6 Alla

Läs mer

57% VILL DU OCKSÅ BLI EN VINNARE? BÖRS-SM ÄR ETT ROLIGT SÄTT ATT FÖRBÄTTRA AVKASTNINGEN PÅ MITT SPARANDE!

57% VILL DU OCKSÅ BLI EN VINNARE? BÖRS-SM ÄR ETT ROLIGT SÄTT ATT FÖRBÄTTRA AVKASTNINGEN PÅ MITT SPARANDE! 57% ÖKADE FÖRRA ÅRETS TÄVLINGSPORTFÖLJER I SNITT. BÖRS-SM ÄR ETT ROLIGT SÄTT ATT FÖRBÄTTRA AVKASTNINGEN PÅ MITT SPARANDE! VILL DU OCKSÅ BLI EN VINNARE? För 24:e året arrangeras Börs-SM aktietävlingen där

Läs mer

Adrigo Hedge Halvårsredogörelse 2015

Adrigo Hedge Halvårsredogörelse 2015 Adrigo Hedge Halvårsredogörelse 2015 Förvaltningsberättelse Halvårsredogörelsen omfattar perioden 2015-01-01 till 2015-06-30. Adrigo Hedge är en hedgefond med inriktning mot investeringar i nordiska aktier.

Läs mer

Klimatanpassning bland stora företag

Klimatanpassning bland stora företag Klimatanpassning bland stora företag Introduktion till CDP CDP Cities programme Anpassningsstudien Key findings Kostnader Anpassningsstrategier Emma Henningsson, Project manager, CDP Nordic Office Inget

Läs mer

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants THERE ARE SO MANY REASONS FOR WORKING WITH THE ENVIRONMENT! It s obviously important that all industries do what they can to contribute to environmental efforts. The MER project provides us with a unique

Läs mer

Adrigo Hedge Halvårsredogörelse 2011

Adrigo Hedge Halvårsredogörelse 2011 Adrigo Hedge Halvårsredogörelse 2011 Förvaltningsberättelse Halvårsredogörelsen omfattar perioden 2011-01-01 till 2011-06-30. Adrigo Hedge är en hedgefond med inriktning mot investeringar i nordiska aktier.

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

Folksams Index för ansvarsfullt företagande 2008

Folksams Index för ansvarsfullt företagande 2008 Folksams Index för ansvarsfullt företagande 2008 S9303 08-11 Förord Ansvarsfullt företagande går ut på att ett bolag tar miljömässigt, socialt och ekonomiskt ansvar för konsekvenserna av sin verksamhet.

Läs mer

Arbetstillfällen 100 000.

Arbetstillfällen 100 000. 2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel

Läs mer

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways

Läs mer

Webbstudie. Webbplatsstudie av 30 Svenska företag på Stockholmsbörsen. Om Siteimprove

Webbstudie. Webbplatsstudie av 30 Svenska företag på Stockholmsbörsen. Om Siteimprove Webbstudie Webbplatsstudie av 30 Svenska företag på Stockholmsbörsen. bc Om Siteimprove Siteimprove förser organisationer och företag i alla storlekar med smarta verktyg för att göra webbplatshantering

Läs mer

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater Utveckling av energimarknader i EU Utveckling av energimarknader i EU politik och framgångsrika medlemsstater Jonas Norrman & Anders Ahlbäck Vision för Västsverige Visionen är att göra Västsverige till

Läs mer

Adrigo Hedge Halvårsredogörelse 2010

Adrigo Hedge Halvårsredogörelse 2010 Adrigo Hedge Halvårsredogörelse 2010 Förvaltningsberättelse Halvårsredogörelsen omfattar perioden 2010-01-01 till 2010-06-30. Adrigo Hedge är en hedgefond med inriktning mot investeringar i nordiska aktier.

Läs mer

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: 2014. Framtagen aug 20, 2015 av Our Impacts för U&W

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: 2014. Framtagen aug 20, 2015 av Our Impacts för U&W Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren Beräkningsperiod: 2014 Framtagen aug 20, 2015 av Our Impacts för U&W Redovisningsdetaljer Konsolideringsmodell (Consolidation Approach) Verksamhetskontroll

Läs mer

koldioxidutsläpp, försurning, övergödning, växthuseffekt, biobränslen, stormskador, klimatarbete, översvämningar, energieffektivisering

koldioxidutsläpp, försurning, övergödning, växthuseffekt, biobränslen, stormskador, klimatarbete, översvämningar, energieffektivisering koldioxidutsläpp, försurning, övergödning, växthuseffekt, biobränslen, stormskador, klimatarbete, översvämningar, energieffektivisering Folksams kapitalförvaltning Rapport 2006 Folksams Klimatindex Hur

Läs mer

Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden?

Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden? Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden? Leif Gustavsson Energiting Sydost 2011 5 maj 2011 Linnéuniversitetet, Växjö Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul) Olja 34% Kol 26% Gas 21% Totalt

Läs mer

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Johan Sundberg, Profu Sverige: Mycket måttlig bioenergiökning

Läs mer

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2010:1 Energianvändning i växthus 2008 Tomat, gurka och prydnadsväxter Energy use in greenhouses 2008, tomato, cucumber and ornamental plants Sammanfattning

Läs mer

Schematisk beskrivning av styrelsens förslag till Prestationsaktieprogram 2011

Schematisk beskrivning av styrelsens förslag till Prestationsaktieprogram 2011 Schematisk beskrivning av styrelsens förslag till Prestationsaktieprogram 2011 1 Styrelsen för Rezidor föreslår för 2011 ett erbjudande med möjlighet till villkorad tilldelning av aktier som baseras på

Läs mer

Signatursida följer/signature page follows

Signatursida följer/signature page follows Styrelsens i Flexenclosure AB (publ) redogörelse enligt 13 kap. 6 och 14 kap. 8 aktiebolagslagen över förslaget till beslut om ökning av aktiekapitalet genom emission av aktier och emission av teckningsoptioner

Läs mer

Atlas Copco mest omtyckt på börsen!

Atlas Copco mest omtyckt på börsen! Pressmeddelande Stockholm 2013-11-27 Atlas Copco mest omtyckt på börsen! Atlas Copco är det mest omtyckta bolaget på de nordiska börserna. När analytikerna har utvärderat börsbolagens finansiella kommunikation

Läs mer

Aktieinformation 2006

Aktieinformation 2006 Aktieinformation 2006 Här har vi samlat information om uppköp, emissioner samt förändringar i bolag noterade på Stockholmsbörsen ( A- och O-listan samt Nordiska listan ) under 2006. Dessutom finns det

Läs mer

Klimatredovisning bland de stora bolagen på Stockholmsbörsen

Klimatredovisning bland de stora bolagen på Stockholmsbörsen Klimatredovisning bland de stora bolagen på Stockholmsbörsen Transparensindex - hösten 2016 Sammanfattning De stora svenska företagen blir allt mer transparenta om sitt klimatarbete, sin klimatpåverkan

Läs mer

Waste as a resource in industrial symbiosis

Waste as a resource in industrial symbiosis Waste as a resource in industrial symbiosis Cleantech Östergötland, Samar Nath, Business Developer The image cannot be displayed. Your computer may not have enough memory to open the image, or the image

Läs mer

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg Nenet Norrbottens energikontor Kjell Skogsberg Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen ett presentationsverktyg för energianvändning och utsläpp av växthusgaser Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen

Läs mer

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Globala energitrender, klimat - och lite vatten , klimat - och lite vatten Markus Wråke International Water Day 2014 Stockholm March 21 Källor när inget annat anges är IEA Global energitillförsel - en tråkig historia Världens energitillförsel är lika

Läs mer

Ansvar, miljö, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, utsläpp, energieffektivisering, förnyelsebar energi, csr, transparens, riskbranscher

Ansvar, miljö, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, utsläpp, energieffektivisering, förnyelsebar energi, csr, transparens, riskbranscher Ansvar, miljö, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, utsläpp, energieffektivisering, förnyelsebar energi, csr, transparens, riskbranscher Index för ansvarsfullt företagande 2009 Carina Lundberg Markow,

Läs mer

Klimatneutrala Västsverige

Klimatneutrala Västsverige www.gamenetwork.se Klimatneutrala Västsverige Bilen, biffen, bostaden 2.0 Nätverkets mål: Västsverige skall vara ledande i att bidra till en hållbar utveckling. Nätverket GAME 2012-2014 www.gamenetwork.se

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Spiltan Fonder AB ÅRSBERÄTTELSE 2 0 0 7. Aktiefond Sverige Förvaltningsberättelse Fondförmögenhet och utfallsredovisning

Spiltan Fonder AB ÅRSBERÄTTELSE 2 0 0 7. Aktiefond Sverige Förvaltningsberättelse Fondförmögenhet och utfallsredovisning Spiltan Fonder AB ÅRSBERÄTTELSE 2 0 0 7 INNEHÅLL Sid 2 Sid 3 Sid 4 Sid 5 Sid 6 Sid 7 Sid 8 Sid 9 Aktiefond Sverige Förvaltningsberättelse Fondförmögenhet och utfallsredovisning Aktiefond Stabil Förvaltningsberättelse

Läs mer

Ersättningsnivåer i svenska styrelser

Ersättningsnivåer i svenska styrelser Ersättningsnivåer i svenska styrelser Nov 2014 En undersökning av ersättningsnivåer och sammansättning av styrelser för företag listade på Mid Cap 2013. 28 % kvinnliga styrelseledamöter. 7 % ökning av

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas? vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas? IVA seminarium 8 april 2013 Matthias Rapp agenda Internationell

Läs mer

Aktiespararna Topp Sverige 2007 ÅRSBERÄTTELSE

Aktiespararna Topp Sverige 2007 ÅRSBERÄTTELSE Aktiespararna Topp Sverige 2007 ÅRSBERÄTTELSE FONDFAKTA Fondens beteckning Aktiespararna Topp Sverige, nedan kallat fonden Fonden förvaltas av Aktieinvest FK AB, nedan kallat bolaget Värdepappersbolag

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

Aktierelaterade derivat, antal kontrakt per dag Aktier, antal avslut per dag Aktieomsättning per dag, miljarder kr

Aktierelaterade derivat, antal kontrakt per dag Aktier, antal avslut per dag Aktieomsättning per dag, miljarder kr PRESSMEDDELANDE, 22-7-2 Stockholmsbörsen statistikrapport första halvåret 22 1 - Aktieomsättningen uppgick till 1 574 (2 235) miljarder kronor, en minskning med 3 procent. - Omsättningshastigheten var

Läs mer

Exkluderar småföretag, antal 69 68 67 1

Exkluderar småföretag, antal 69 68 67 1 1 Sammanfattning av kvinnoandelarna 2015-12-31, procent Utskriftsdag 2016-02-03 2015-12-31 2015-06-11 2015-01-02 Förändring Andel kvinnor av nya styrelseplatser via stämmor 34,6 49,5 Juni-dec 2015 Populationen:

Läs mer

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Svensk presentation 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Trailereffekter AB Bild Specialisten på delar till trailers och släpvagnar 2012-12-28 Anita Lennerstad 2 Utveckling bild bild Axel Johnson AB BRIAB bild

Läs mer

koldioxidutsläpp, försurning, klimatchock, global uppvärmning, övergödning, växthuseffekt, CO 2, biobränslen, stormskador,

koldioxidutsläpp, försurning, klimatchock, global uppvärmning, övergödning, växthuseffekt, CO 2, biobränslen, stormskador, koldioxidutsläpp, försurning, klimatchock, global uppvärmning, övergödning, växthuseffekt, CO 2, biobränslen, stormskador, klimatarbete, översvämningar, energieffektivisering Rapport 27 Folksams Klimatindex

Läs mer

Country report: Sweden

Country report: Sweden Country report: Sweden Anneli Petersson, PhD. Swedish Gas Centre Sweden Statistics for 2006 1.2 TWh produced per year 223 plants 138 municipal sewage treatment plants 60 landfills 3 Industrial wastewater

Läs mer

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Hur mycket nytt (reaktivt) kväve tål planeten? Humanities safe operational space 3 Rockström

Läs mer

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: 2015. Framtagen april 4, 2016 av Our Impacts för U&W

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: 2015. Framtagen april 4, 2016 av Our Impacts för U&W Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren Beräkningsperiod: 2015 Framtagen april 4, 2016 av Our Impacts för U&W Redovisningsdetaljer Konsolideringsmodell (Consolidation Approach) Verksamhetskontroll

Läs mer

Tredje Vågens Automa2on. Future Smart Industry

Tredje Vågens Automa2on. Future Smart Industry Tredje Vågens Automa2on Future Smart Industry Blue Institute PiiA Örjan Larsson januari 2015 Bakgrund Digitalisering Nyhet Blue Institute PiiA Örjan Larsson januari 2015 Bakgrund Future Smart Industry

Läs mer

Stora Enso. Viken Skog

Stora Enso. Viken Skog Stora Enso Viken Skog 2016 03 02 Stora Enso över hela världen Länder där Stora Enso har produktion Stora Enso s marknader 2 Stora Stora Enso Skog i Sverige Wood Suppy Sweden Wood Supply Sweden Stora Enso

Läs mer

SCIENTIA HEDGE H A L V Å R S R A P P O R T 2 0 11. S c i e n t i a F u n d M a n a g e m e n t AB

SCIENTIA HEDGE H A L V Å R S R A P P O R T 2 0 11. S c i e n t i a F u n d M a n a g e m e n t AB SCIENTIA HEDGE H A L V Å R S R A P P O R T 2 0 11 S c i e n t i a F u n d M a n a g e m e n t AB 2 SCIENTIA HEDGE HALVÅRSRAPPORT 2011 Halvårsrapporten omfattar VD har ordet 4 Förvaltningsberättelse 6 Balansräkning

Läs mer

Spiltan Fonder AB ÅRSBERÄTTELSE 2 0 0 6 INNEHÅLL. Aktiefond Sverige Förvaltningsberättelse Fondförmögenhet och utfallsredovisning.

Spiltan Fonder AB ÅRSBERÄTTELSE 2 0 0 6 INNEHÅLL. Aktiefond Sverige Förvaltningsberättelse Fondförmögenhet och utfallsredovisning. Spiltan Fonder AB ÅRSBERÄTTELSE 2 0 0 6 INNEHÅLL Sid 2 Sid 3 Sid 4 Sid 5 Aktiefond Sverige Förvaltningsberättelse Fondförmögenhet och utfallsredovisning Aktiva ägare Förvaltningsberättelse Fondförmögenhet

Läs mer

Schematisk beskrivning av styrelsens förslag till aktierelaterat incitamentsprogram 2009

Schematisk beskrivning av styrelsens förslag till aktierelaterat incitamentsprogram 2009 Schematisk beskrivning av styrelsens förslag till aktierelaterat incitamentsprogram 2009 1 Styrelsen för Rezidor föreslår för 2009 ett erbjudande med möjlighet till villkorad tilldelning av aktier i förhållande

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Klimatmål, fossila bränslen och CCS

Klimatmål, fossila bränslen och CCS Pathways to Sustainable European Energy Systems Klimatmål, fossila bränslen och CCS Filip Johnsson Energisystem 20 januari, 2016 Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Carbon budget

Läs mer

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning

Läs mer

Deklarationskurser obligationer 2005

Deklarationskurser obligationer 2005 Deklarationskurser obligationer 2005 Sök på bokstav i fältet till vänster. Emittent Lånenummer Deklarationskurs % A AP Fastigheter AB 105 104.89 AP Fastigheter AB 108 104.56 AP Fastigheter AB 109 108.26

Läs mer

Riskhantering. med exempel från Siemens

Riskhantering. med exempel från Siemens Riskhantering med exempel från Siemens Gunnel Sundberg Riskhantering Riskidentifiering Riskvärdering Riskåtgärdsplanering Riskbemötande 1 Siemens Industrial Turbomachinery AB R&D, sales, design, manufacturing,

Läs mer

Svenska företagswebbplatser fortsatt bättre än övriga Europa, men svaga inom CSR och karriär

Svenska företagswebbplatser fortsatt bättre än övriga Europa, men svaga inom CSR och karriär WEBRANKING BY COMPREND 2014-2015 Svenska företagswebbplatser fortsatt bättre än övriga Europa, men svaga inom CSR och karriär Svenska företag presterar fortsatt bra jämfört med andra europeiska företag

Läs mer

M I D C A P VM-Update: Large Cap Mid Cap Small Cap Råvaror Valutor USA-aktier Världsmarknaden

M I D C A P VM-Update: Large Cap Mid Cap Small Cap Råvaror Valutor USA-aktier Världsmarknaden VM-UPDATE 2 3 Världsmarknaden UPDATE Ett veckobrev från Börs VECKA 22 M I D C A P VM-Update: Large Cap Mid Cap Small Cap Råvaror Valutor USA-aktier Världsmarknaden AarhusKarlshamn Active Biotech Addtech

Läs mer

Discovering!!!!! Swedish ÅÄÖ. EPISODE 6 Norrlänningar and numbers 12-24. Misi.se 2011 1

Discovering!!!!! Swedish ÅÄÖ. EPISODE 6 Norrlänningar and numbers 12-24. Misi.se 2011 1 Discovering!!!!! ÅÄÖ EPISODE 6 Norrlänningar and numbers 12-24 Misi.se 2011 1 Dialogue SJs X2000* från Stockholm är försenat. Beräknad ankoms?d är nu 16:00. Försenat! Igen? Vad är klockan? Jag vet inte.

Läs mer

Ersättningsnivåer i svenska styrelser

Ersättningsnivåer i svenska styrelser Ersättningsnivåer i svenska styrelser En undersökning av ersättningsnivåer och sammansättning av styrelser för företag listade på Mid Cap 2012. www.pwc.se/tax Innehåll Sammanfattning... Metod... 1. Bolagens

Läs mer