Specialistutbildning i Allmänmedicin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Specialistutbildning i Allmänmedicin"

Transkript

1 Supplement nr 20 Allmänmedicin 1/1997 Specialistutbildning i Allmänmedicin Målbeskrivning och övergripande utbildningsplan utarbetade av Svensk förening för Allmänmedicin

2 Förord Svensk Förening för Allmänmedicin SFAM har i denna skrift utarbetat Övergripande målbeskrivning, Preciserade delmål och Övergripande utbildningsplan för specialist-kompetens i allmänmedicin. Skriften ersätter Målbeskrivning och utbildningsprogram, SFAMs lilla röda, från Den vänder sig först och främst till den blivande specialisten i allmänmedicin. Avsikten är att ge en beskrivning av specialiteten allmänmedicin och att vara ett arbetsredskap i den medicinska vardagen. I. Övergripande målbeskrivning är ett dokument som fastställs av Socialstyrelsen för lång tid framåt. Här kan den läkare som står inför val av framtida specialitet få en uppfattning om grundläggande värderingar och det allmänmedicinska arbetets huvudsakliga inriktning. II. Preciserade delmål ger en översikt över de kunskaper som en blivande allmänläkare förväntas tillägna sig. Dessa mål fastställs också av Socialstyrelsen, men kan lättare ändras i takt med nya medicinska rön och organisatoriska förändringar. Här kan den blivande specialisten få en ganska god uppfattning om arbetets innehåll och förväntad medicinsk kompetens. Del I och II utgör kapitlet Allmänmedicin i Läkarnas specialiseringstjänstgöring - Målbeskrivningar 1996, utgiven av Socialstyrelsen. III. Övergripande utbildningsplan är den mest omfångsrika delen. SFAM ansvarar självständigt för utbildningsplanen och innehållet kan ändras fortlöpande. Den utgör en något mer detaljerad beskrivning av kunskaper och färdigheter som den blivande specialisten ska tillägna sig. Skriften har för avsikt att vara ett underlag för lokala tjänstgöringsprogram, personlig utbildningsplan eller utbildningsbok/arbetsbok för den enskilde läkaren. Den kan slutligen utgöra ett stöd i diskussioner med handledare, studierektor och företrädare för kliniker där sidoutbildning bedrivs. IV. Utbildningsbok Ytterligare information för ST-läkare finns i den utbildningsbok som Svenska Läkaresällskapet och Läkarförbundet i samarbete med specialitetsföreningen utarbetat. I denna återkommer målbeskrivningar och utbildningsplaner, men också upplysningar om handledning, individuella tjänstgöringsprogram, olika former av kvalitetsarbete, examination, litteraturförslag, rättsliga villkor mm. Utbildningsboken kan beställas från Svenska Läkaresällskapet, fax eller hämtas på SFAMs hemsida SFAM Utbildningsutskottet Följande personer har som medlemmar i SFAM.s utbildningsutskott deltagit i arbetet med att ta fram denna skrift: Monika Engblom, Anna-Karin Furhoff, Barbro Hagander, Anna Källkvist, Ingmar Lönquist, Bengt Mattsson och Margareta Söderström. 2

3 Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Allmänmedicin omfattar kunskaper och färdigheter för att självständigt utreda och behandla de vanligaste sjukdomarna i alla åldersgrupper och primärt omhänderta patienter med sjukdomar som kräver vård av läkare inom annan specialitet. Allmänläkaren möter oselekterade patientproblem och arbetar med ett befolkningsperspektiv. Vård av kroniskt sjuka och vård av gamla är centrala uppgifter. Allmänmedicin omfattar också hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder samt rehabilitering och omvårdnad. Förebyggande arbete är en viktig del av allmänläkarens verksamhet, såväl i det individuella patientmötet som på befolkningsnivå. Samverkan inom och utom sjukvårdssystemet Allmänläkaren samordnar patientens sjukvård och skall i samarbete med annan specialist kunna svara för uppföljning och behandling vid sjukdomar som primärt handlagts inom annan specialitet. Viktiga samverkansparter utanför sjukvården är socialtjänst, försäkringskassa, arbetsförmedling samt miljö- och hälsoskyddsnämnd. Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt Specialistutbildningen skall ge en för alla allmänläkare gemensam kompetens, som senare får kompletteras beroende på under vilka förhållanden arbetet skall utföras.. Allmänmedicinens breda panorama ställer krav på diagnostisk och terapeutisk kompetens inom flera olika medicinska verksamhetsområden (se preciserade delmål). Det specifika för allmänmedicinen är att kunskaperna skall kunna ställas samman till en helhet med individen i centrum. ST-läkaren skall förvärva kompetens att värdera symtom i tidigt skede. Kunskapen om människans utveckling under olika åldrar och om sjukdomars naturalförlopp är en förutsättning för att kunna följa och bedöma oklara och blandade sjukdomsbilder. Att arbeta med barn, vuxna och äldre inom samma familj bidrar till att ge ökad förståelse för såväl hälsa som sjukdom. Den blivande allmänläkaren skall förvärva kompetens att primärt handlägga akuta olycksfall och att utföra akut hjärt-lungräddning. Allmänläkaren skall kunna ansvara för omvårdnad vid cancersjukdomar och för vård i livets slutskede. Kunskap om hemsjukvård är väsentlig. För sitt omhändertagande av vanligt förekommande sjukdomar skall den blivande specialisten bli väl förtrogen med såväl primärvårdens som sjukhusvårdens metoder för diagnostik. Specialistutbildningen skall ge den blivande allmänläkaren kompetens att arbeta förebyggande, såväl i det individuella patientmötet som på befolkningsvnivå, och att kunna identifiera riskindivider och riskmiljöer. Utbildningen skall ge kompetens att arbeta med ett epidemiologiskt synsätt. Under specialiseringstjänstgöringen skall den blivande specialisten vidare - träna sin förmåga att fatta självständiga och välgrundade beslut i frågor av medicinsk-etisk natur, - förvärva kunskaper om övrgripande sjukvårdspolitiska mål och prioriteringar, - beredas tillfälle att delta i verksamhetsplanering och ekonomiuppföljning samt i arbete med produktionskontroll och kvalitetsutveckling, - förvärva kunskaper och insikter i läkarens arbetsledarroll, - uppmuntras att ta del i forsknings- och utvecklingsarbete samt utveckla sin förmåga att kritiskt granska resultaten av olika metoder och tekniker, 3

4 - fördjupa sina kunskaper om möjligheterna att förebygga sjukdom och skada, samt delta i individuellt och generellt förebyggande arbete, - träna sin pedagogiska förmåga genom att delta i undervisning och handledning av olika personalkategorier. Sidoutbildning För att uppfylla målbeskrivningens krav krävs utbildning inom andra medicinska ämnesområden. Sidoutbildningen skall utveckla färdigheter och ge kunskap om den slutna vårdens möjligheter och begränsningar och om dess arbetssätt. De största sidoutbildningsbehoven föreligger inom internmedicin, obstetrik och gynekologi, pediatrik och psykiatri. Se i övrigt de preciserade delmålen. Teoretisk utbildning Parallellt med den kliniska tjänstgöringen skall teoretiska studier bedrivas, likaså skall deltagande i kompletterande utbildning i form av kurser, konferenser etc ingå. ST-läkaren skall i samråd med handledaren planlägga litteraturstudier och kursdeltagande som kan påskynda kompetensutvecklingen samt ge kunskaper och färdigheter, som kan vara svåra att förvärva inom ramen för tjänstgöringen. Kvalitetssäkring Målbeskrivningen skall tjäna som vägledning för den läkare som avser att specialisera sig inom ämnesområdet. Den skall vidare utgöra grunden för ett individuellt tjänstgöringsprogram, som skall utformas i samråd mellan ST-läkare och handledare så snart som möjligt efter anställningen. Specialiseringstjänstgöringen skall ske under handledning och det är verksamhetschefens och handledarens ansvar att tillsammans med ST-läkaren planera tjänstgöring och utbildning så att specialistkompetens uppnås inom den tid som anges i författningen. Det är också verksamhetschefens ansvar att tillse att STläkaren erhåller den sidoutbildning som målbeskrivningen föreskriver och att kompletterande utbildning/tjänstgöring tillhandahålls i de fall kunskapsbehovet inte kan tillgodoses inom den ordinarie verksamheten. Handledaren skall tillse att sidoutbildningen utformas så att målbeskrivningens krav tillgodoses och att god och regelbunden kontakt etableras med sidoutbildande enheters handledare och med eventuell studierektor. ST-läkarens kompetensutveckling skall fortlöpande kontrolleras och stämmas av gentemot det individuella tjänstgöringsprogrammet; en lämplig form för detta är regelbundna utvecklingssamtal. 4

5 Preciserade delmål Kunskaper och färdigheter inom olika medicinska områden Många sjukdomstillstånd som berörs handläggs i vissa skeden i samverkan med andra specialister. Specialisten i allmänmedicin skall ha de kunskaper och färdigheter som är relevanta för att i allmänmedicinsk verksamhet självständigt kunna handlägga/ta hand om följande: Barnaålderns förlopp och sjukdomar - barnets normala tillväxt samt de vida gränserna för variation - vanliga sjukdomar under barnaåldern, t ex infektionssjukdomar - barnhälsovård Blodsjukdomar - anemier - avvikelser i den vita blodbilden Endokrina sjukdomar - diabetes - tyreoideasjukdomar Gynekologiska sjukdomar - blödningsrubbningar och flytningar - klimakteriebesvär - preventivmedelsrådgivning - mödrahälsovård Hjärt-kärlsjukdomar - den multifaktoriella genesen och enskilda riskfaktorers betydelse för utvecklingen av hjärt-kärlsjukdom - hypertoni och ischemisk hjärt-kärlsjukdom - akut hjärt-lungräddning Hudsjukdomar - olika typer av eksem - psoriasis - infektioner och infestationer Infektionssjukdomar - vanliga infektionssjukdomar inom olika organsystem - oklara febertillstånd - infektionssjukdomars spridning i familj och samhälle Kirurgiska sjukdomar och skador - den lilla kirurgin - smärre brännskador och traumatiska sår - frakturer, distorsioner och andra ledskador - ABC-åtgärder Könssjukdomar - de vanligast förekommande veneriska sjukdomarna inklusive smittspårning, partnerbehandling och kontakt med smittskyddsorganisation Luftvägssjukdomar - luftvägsinfektioner - kronisk obstruktiv lungsjukdom och astma 5

6 Mag-tarmsjukdomar - akuta buksmärtor - funktionella magtarmstörningar - ulcus- och gallvägssjukdom Missbruk och beroendesjukdomar - olika typer av missbruk t ex av alkohol, tobak, läkemedel, cannabis och annan narkotika - gällande lagstiftning - rökavvänjning Nervsystemets sjukdomar - yrsel, huvudvärk, tremor, ansiktssmärta/ förlamning - kronisk smärta - epilepsi - Parkinsons sjukdom Psykiska och psykosomatiska sjukdomar - ångest, personlighetsstörningar, sömnbesvär och krisreaktioner - depressioner - schizofreni - förvirring och demens Rehabilitering och försäkringsmedicin - identifiering av rehabiliteringsbehov - samarbete med sjukgymnast, företagshälsovård och försäkringskassa m fl - gällande lagstiftning Rörelseorganens sjukdomar - artros och osteoporos - tendiniter och övriga överbelastningssjukdomar - akuta och kroniska rygg- och nacksjukdomar - reumatoid artrit, Bechterews sjukdom och polymyalgia reumatica Tumörsjukdomar - riskfaktorer - diagnostik vid tidiga symtom på tumörsjukdom - läkarens och medarbetarnas roll vid avancerad sjukdom Urinvägssjukdomar och de manliga könsorganens sjukdomar - urinvägsinfektioner och urininkontinens - njursten - tumörer - prostatasjukdomar Åldrandets sjukdomar - det naturliga åldrandet och symtombilden vid sjukdom hos äldre - den sociala äldrevårdens organisation och ansvarsförhållanden - dödsfall i hemmet Ögonsjukdomar - det röda ögat - synnedsättning - främmande kropp Öron-, näs- och halssjukdomar - akuta infektioner och inflammatoriska tillstånd - näsblödningar - slemhinneförändringar - heshet - sväljningssvårigheter - hörselnedsättning och tinnitus - allergiutredning 6

7 Övergripande utbildningsplan Denna precisering och konkretisering av målbeskrivningen för specialistutbildning i allmänmedicin är avsedd att ligga till grund för lokala eller regionala utbildningsprogram. Beroende på skiftande sjukvårdsstruktur kan utbildningen läggas upp på olika sätt. Därför anges inte här var de olika kunskaperna och färdigheterna skall inhämtas. Delmålen är av utrymmesskäl kortfattat angivna. Många sjukdomstillstånd som berörs sköts i samverkan med andra specialister. Den blivande specialisten i allmänmedicin skall tillägna sig de kunskaper och färdigheter som är relevanta för allmänmedicinsk verksamhet i enlighet med målbeskrivningen. Detta innefattar kunskaper om diagnostik, behandling, rehabilitering och prevention. Administration och ledarskap krävs kännedom om Övergripande sjukvårdspolitiska mål, verksamhetsplaner inom sjukvårdsområdet. Politisk och administrativ organisation. Ekonomi. Chefsansvar. Läkarroll kontra arbetsledarroll. Personalfrågor - utvecklingssamtal, kompetensutveckling, konfliktlösning. Samarbete inom och utom sjukvården. Gällande lagar, förordningar. Socialstyrelsens allmänna råd med relevans för primärvården, hälso- och sjukvådslagen, socialtjänstlagen, socialförsäkringsregler, sekretesslagen. Kvalitetsutveckling. Lokal facklig struktur. Lagar om medinflytande och arbetsrätt. Arbetsmiljö, skyddskommitté. 7

8 Folkhälsoarbete, miljömedicin och prevention Folkhälsoarbete är till sitt innehåll preventivt, befolkningsinriktat och tvärvetenskapligt samt kräver förståelse för hälso- och sjukdomsbegreppets komplexitet, tidsprocessen i hälsoarbetet och nödvändigheten av samarbete med olika samhällsorgan. Hälso- och sjukvårdens roll i folkhälsoarbetet. Den yttre miljöns betydelse för sjukdomars uppkomst och utveckling. Målen med förebyggande åtgärder enligt hälsooch sjukvårdslagen och enligt WHO. Den personliga livsstilens betydelse för hälsans bevarande. Hälsans ojämlika fördelning utifrån socioekonomiska förhållanden. Grundläggande biostatistiska mått och epidemiologiska definitioner. Individinriktade förebyggande åtgärder inom mödra-, barn- och skolhälsovård samt vid den individuella patientkontakten. Förebyggande åtgärder inom smittskyddsområdet. Smittskyddsarbetets organisation. Smittskyddslagen. Samarbete och samverkansformer med samhällets övriga resurser och organisationer med uppgifter inom folkhälsoområdet. Utnyttjande av offentlig statistik och tillgängliga folkhälsorapporter för att identifiera hälsorisker hos befolkningen. Epidemiologisk bevakning. Screening och hälsokontroller. Individuell hälsoprofil. Intervention med riskfaktorpåverkan. Konsultation Konsultationen, mötet mellan läkare och patient, har stor betydelse och är utgångspunkt för vidare medicinskt handlande. Läkarens förhållningssätt är också många gånger av avgörande terapeutisk vikt. krävs följande kunskaper: Förstå patientens sjukdomsföreställning, farhågor och förväntningar på besöket. Definiera patientens problem och orsaken till besöket. Klargöra vilka konsekvenser problemen har för patienten. Uppnå en gemensam problemförståelse. Tillsammans med patienten välja en handlingsplan. Stimulera patienten att ta sitt eget ansvar efter egna resurser. Genomföra undersökningar anpassade till ålder och symtom. Bevaka att patientens behov tillgodoses i vårdapparaten, t ex genom remittering eller rehabiliteringsåtgärder. 8

9 Läkemedelsbehandling krävs, inom tillämpliga verksamhetsområden, kunskaper om följande: Basläkemedel i primärvården, deras verkningsmekanismer, biverkningar och interaktioner. Farmakokinetik, särskilt hos barn och äldre. Läkemedelsanvändning vid njur- och leverinsufficiens. Polyfarmaci. Förskrivningsregler, risk för läkemedelsberoende. Alkoholens potentierande effekt på läkemedel. Gällande författningar angående receptförskrivning och läkemedelshantering. Den lokala läkemedelskommittén och gällande rekommenderade läkemedelslista. FASS och Läkemedelsboken; innehåll och användningsmöjligheter. Samverkan med lokala apotek. Vetenskapligt förhållningssätt ST-läkaren skall utveckla sin förmåga att kritiskt granska allmänmedicinsk verksamhet tillsammans med handledaren och andra medarbetare. Detta innebär att ST-läkaren skall besitta - basala kunskaper om olika vetenskapliga metoder, inklusive statistik; - kännedom om aktuell vetenskaplig litteratur som den speglas i nationella och internationella tidskrifter, samt visa förmåga att kritiskt granska denna litteratur. Med hjälp av handledare bör ST-läkaren kunna genomföra ett FoU-arbete med materialinsamling och bearbetning av data samt själv göra skriftlig och muntlig presentation. 9

10 Kunskaper och färdigheter inom olika medicinska områden: Barnaålderns förlopp och sjukdomar Allmänläkaren möter i sin vardag människor i olika åldrar och i olika situationer - på barnavårdscentralen, i skolhälsovården, på ungdomsmottagningen, på mottagningen/ vårdcentralen och i hemmet i samband med sjukdom. Denna kontinuitet över tiden ger en god kännedom om barnet och familjen och ökar möjligheterna att identifiera psykosociala faktorer som orsak till hälsa och ohälsa. Flertalet av de problem allmänläkaren konfronteras med på barnavårdscentralen berör uppfödning, tillväxt och utveckling. Barnets normala tillväxt, samt de vida gränserna för normalvariation. Centralt beslutade hälsokontroller och vaccinationer. Kongenital höftledsluxation. Uppfödningsproblem. Tillväxtrubbning. Övervikt och undervikt. Diarré och förstoppning. Feberkramper. Övre och nedre luftvägsinfektioner. Adenoida vegetationer. Urinvägsinfektioner. Phimosis. Enures. Bråck. Exantemsjukdomar och andra barnsjukdomar. Hudinfektioner. Vårtor. Angrepp av löss och skabb. Akne. Atopiskt eksem. Allergisk rhinokonjunktivit. Astma. Plattfothet. Skolios. Perthes sjukdom. Schlatters sjukdom. Talsvårigheter. Psykomotoriska utvecklingsrubbningar. Tillstånd som påverkar barnets inlärningssituation såsom dyslexi, MBD/ DAMP. Integrering av barn med särskilda behov. Barnmisshandel. Sexuella övergrepp. Blodsjukdomar Anemier, till exempel järnbristanemi, megaloblastanemi och sekundär anemi. Polycytemi. Hemokromatos. Hemolys. Leukocytos, leukopeni, trombocytopeni. 10

11 Endokrina sjukdomar Diabetes mellitus, inklusive akuta och kroniska komplikationer. Bedömning av blod-sockervärden, oral glukostoleranstest och HbA1c. Sekundärprevention avseende hjärt-kärlsjukdomar, ögonkomplikationer, neuropatier och njurfunktion. Kost- och motionsrekommendationer. Råd vid livsstilsförändringar individuellt och i grupp. Indikationer för och strategier vid tablett- och insulinbehandling. Insulinutensilier och testmaterial. Thyeoideasjukdomar, särskilt hypothyreos, thyreotoxikos och thyreoidit. Resistenser i thyreoidea. Hypo- och hypercalcemi. Osteoporos. Övervikt. Gynekologiska sjukdomar Mödrahälsovård Flytningar från slidan. Vulvit, cervicit, salpingit. Underlivssmärta, dyspareuni. Prolaps, inkontinens, dysuri, uretrit. Premenstruella besvär. Extrauterin graviditet. Klimakteriebesvär. Pre- och postmenopausala blödningar. Tumörer och cystor. Sexualiserat våld. Principer för användning av hormonpreparat. Preventivmedelsrådgivning. Råd angående bäckenbottenträning. Provtagning med bedömning av vaginala direktutstryk, cytologprovtagning, kondylomdiagnostik. Utprovning av pessar och prolapsring. Fostrets normala tillväxt. Graviditetsbesvär såsom illamående och foglossning. Graviditetskomplikationer som urinvägsinfektion, blodtrycksförhöjning, vaginal blödning och intrauterin tillväxthämning. Mjölkstockning, mastit. Läkemedelsbehandling under graviditet respektive amningstid. Se även under Könssjukdomar. 11

12 Hjärt-Kärlsjukdomar Den multifaktoriella genesen till hjärt-kärlsjukdom kräver kännedom om enskilda riskfaktorer och deras betydelse för utvecklande av ischemisk hjärtsjukdom och stroke. Kunskap krävs om metoder för individuell och befolkningsbaserad prevention. Hypertoni. Lipidrubbningar. Hjärtsvikt. Angina pectoris. Hjärtinfarkt, akut omhändertagande, rehabilitering och sekundärprevention. Arytmier. Pericardit, myocardit. Aortaaneurysm. Tromboflebiter. Djupa ventromboser. TIA. Embolier. Stroke. Arteriell insufficiens och andra perifera kärlsjukdomar, t ex Raynauds sjukdom. Akut hjärt-lungräddning. Blodtrycksmätning, EKG, perifer tryckmätning. Icke-farmakologisk behandling av hypertoni och lipidrubbningar. Indikationer för och värdering av röntgen och klinisk-fysiologiska undersökningar. Dopplerundersökning av perifera kärl, ankeltrycksmätning. Preoperativ utredning vid koronarsjukdom. Rehabilitering efter kranskärlskirurgi. Hudsjukdomar Eksem: atopiska, seborroiska, allergiska och icke-allergiska kontakteksem, staseksem. Exantemsjukdomar. Svampinfektioner såsom tinea, candida, pityriasis versicolor. Bakteriella hudinfektioner såsom furunkel, impetigo, erysipelas, ectyma, erytema migrans. Virusinfektioner såsom herpes simplex och zoster, vårtor och mollusker. Insektsbett. Skabb och löss. Akne. Psoriasis. Rosacea. Klåda, generell och lokal. Urticaria. Toxikodermier. Bensår. Benigna och maligna hudtumörer. Utredning av allergiska hudbesvär. Rådgivning vid atopi och kontaktallergi. Mikroskopi av skabb, löss och svamp. Odlingar av svamp, bakterier och virus. Stansbiopsi med specifik frågeställning. Kirurgisk excision av hudförändringar. Principer för lokal behandling med kortison och andra medel. 12

13 Infektionssjukdomar Infektionssjukdomars spridning i familj och samhälle. Preventiva strategier som t.ex. handläggning av streptokockepidemi på daghem och smittspårning av STD-sjukdomar. Konsekvenser för individ och samhälle vid okritisk antibiotikaanvändning. Vaccinationer och reseprofylax. Luftvägsinfektioner. Infektiösa exantemsjukdomar hos barn. Infektiösa tarmsjukdomar. Hepatiter. Infektioner hos den åldrande människan. Oklara febertillstånd. Förhöjd SR. Decentraliserad mikrobiologisk och serologisk diagnostik. Värdering av blodanalyser och odlingar. Samverkan med smittskyddsenheten. Kirurgiska sjukdomar Skador Brännskador. Traumatiska sår och frakturer. Distorsioner och andra ledskador. Commotio. Hematemes, melena. Den lilla kirurgin: Sutureringsteknik och kännedom om suturmaterial. Extirpation av hudförändringar och subcutana förändringar. Nageltrångsoperation. Incision och dränage av abscesser, bursiter, perianala hematom. Intravenös nål och dropp. Lokal analgesi, ledningsanestesi. Ventrikelsond. KAD. ABC-åtgärder. Användning av ambulansutrustning för livsuppehållande åtgärder. Grovreponering och fixering av frakturer. Smärtbehandling. Könssjukdomar Behandling av de vanligast förekommande veneriska sjukdomarna inklusive smittspårning, partnerbehandling och kontakt med smittskyddsorganisationen. Provtagning och odling av gonorré, klamydia, herpes genitalis och kondylom samt värdering av provresultat. 13

14 Luftvägssjukdomar Övre luftvägsinfektioner, bronkit, pneumoni, pleurit. Pseudokrupp. Epiglottit. Kronisk obstruktiv lungsjukdom, astma och emfysem. Pneumothorax, lungemboli och lungstas. Peak expiratory flow (PEF) -mätning. Tillförsel av bronkdilaterande och avsvällande substanser via olika slag av inhalatorer. Syrgastillförsel. Handläggning av hjälpmedel, bostadssanering och yrkesvägledning vid astma. Miljöanpassning, kontakt med yrkesmedicin. Mag-tarmsjukdomar Ont i magen hos barn och vuxna. Akuta buksmärtor. Matstrups- och magsäcksjukdomar, t ex ulcus, refluxoesophagit. Gallvägssjukdomar. Leversjukdomar. Pancreassjukdomar. Malabsorption. Celiaci. Födoämnesallergi. Inflammatoriska tarmsjukdomar. Motilitetsstörning i mag-tarmkanalen. Akut infektiös enterit och masksjukdomar. Diarré och förstoppning. Melena och rektalblödning. Anorektala sjukdomar. Identifiera faktorer i levnadsvanor och livsstil som innebär ökad risk för magtarmbesvär. Kostrådgivning vid funktionell tarmrubbning, diarré och förstoppning. Indikationer för utredning med röntgen, ultraljud och endoskopi. Proktoskopi och rectoskopi. Helicobacterdiagnostik. Gastroenterologisk malignitetsutredning. Missbruk och beroendesjukdomar Olika typer av missbruk, t ex av tobak, alkohol, läkemedel, cannabis och annan narkotika. Tidiga signaler och tecken på missbruk. Kroppsliga och psykiska skador av missbruk. Gällande lagstiftning: lagen om vård av unga (LVU), lagen om vård av missbrukare (LVM). Krav för körkortsinnehav och intygsskrivning. Sjukskrivning och missbruk. Bedömning av urinanalyser samt lever- och blodprov. Farmakologiska behandlingsprinciper vid avgiftning av alkohol, aversionsbehandling och krampskydd. Nedtrappning av dos vid läkemedelsmissbruk. Rökavvänjning. Kännedom om behandlingsresurser inom socialtjänst, psykiatri och drogpolikliniker. 14

15 Nervsystemets sjukdomar Yrsel. Huvudvärk. Tremor. Neuralgier, cervikala och lumbala rhizopatier. Polyneuropati. Kroniskt smärtsyndrom. Neurologiska komplikationer till alkohol, diabetes och B12-brist. Epilepsi. Parkinsons sjukdom. Demenser. Stroke. TIA. Tumörer. Neurologstatus inkluderande kranialnervs- och oftalmoneurologiskt status. Olika röntgenundersökningar, EEG. Omhändertagande och rehabilitering av kroniska neurologiska sjukdomar. Psykiska och psykosomatiska sjukdomar Ångesttillstånd, krisreaktioner, personlighetsstörningar och sömnbesvär. Depressiva tillstånd. Kroniska trötthetssyndrom. Demens och demensutveckling. Borderlinetillstånd. Schizofreni och andra psykotiska sjukdomar. Psykosomatik. Psykologiska problem vid långvarig och svår somatisk sjukdom. Psyko-sociala frågeställningar med tonvikt på familjens och samhällets betydelse för psykisk hälsa. Handläggning av personer med psykisk utvecklingsstörning. Gällande lagstiftning såsom lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Utfärdande av vårdintyg. Terapeutisk hållning. Samtalsmetodik med tillämpning av psykologiska grundbegrepp. Krisbearbetning, stödjande kontakt. Suicid-riskbedömning. Rehabilitering och försäkringsmedicin Rehabiliteringsproblematik - innefattande förmåga att känna igen tidiga signaler om rehabiliteringsbehov, begreppen utslagningsmekanism kontra rehabiliteringsmöjlighet, bieffekt av sjukskrivning med risk för sjukrollsutveckling, sociala och psykologiska konsekvenser av kronisk smärta. Motivationsproblematik. Rehabiliteringsplanering - med respekt för patienten kunna samarbeta med sjukgymnast och arbetsterapeut, med företagshälsovård, försäkringskassa, arbetsförmedling, socialförvaltning och arbetsgivare. Utvärdering av insatta rehabiliteringsåtgärder. Geriatrisk rehabilitering främst efter stroke. Rehabilitering vid traumatisk hjärnskada, paraoch tetraplegi, resttillstånd efter multipla frakturer, kroniska handikapp. Samhällets resurser för handikappade. Gällande lagstiftning såsom lagen om allmän försäkring, arbetsskadeförsäkring, försäkringskassans respektive arbetsgivarens rehabiliteringsansvar. Intygsskrivning. 15

16 Rörelseorganens sjukdomar Artros. Muskulär och skelettär rörelseinskränkning i ryggraden. Lumbago. Tendiniter. Ligamentär smärta. Nervkompressioner. Överbelastningsproblem. Ytterläges- och hållningsproblematik. Triggerpunkter. Fibromyalgi. Temporalisarterit. Reaktiva artriter. Kristallartropatier. Psoriasisartrit. Reumatoid artrit. Polymyalgia rheumatica. Bechterews sjukdom. Analys av rörelsemönster. Problemorienterad smärtanalys. Manuell undersökning, tester. Ledundersökning. Ledpunktion, ledaspiration och intraartikulära injektioner. Injektionsbehandling av tendiniter, bursiter. Muskeltöjning. Enkel mobilisering och avlastande traktion. Patientundervisning, instruktion om hemövningar. Ledskydd och avlastande gånghjälpmedel. Hjälpmedelsutprov-ning. Samarbete med sjukgymnast och arbetsterapeut, samt med ortoped, ortopedisk medicinare och handkirurg. Tumörsjukdomar Kännedom om de vanligaste cancerformerna och förmåga till diagnostik vid tidiga symtom. Behandlingsprinciper vid vanliga tumörformer såsom lungcancer, bröstcancer, gynekologisk cancer, urogenital cancer, gastro-enterologisk cancer, hudcancer, lymfom och leukemi. Komplikationer vid behandling samt uppföljning. Riskfaktorer och preventiva strategier såsom rökstopp och solskydd. Screening av släktingar till indexfall vid vissa cancerformer. Läkarens och medarbetarnas roll vid avancerad sjukdom. Cancerrehabilitering. Smärtbehandling och annan palliativ vård. 16

17 Urinvägssjukdomar Sjukdomar i manliga könsorgan Urinvägsinfektioner inklusive nivådiagnostik och differentierad handläggning med hänsyn till ålder och kön. Protein- och heamturi. Serumkreatininförhöjning. Urininkontinens. Njursten. Tumörer. Testistorsion. Hydro-, spermato- och varicocele. Infektioner på olika nivåer inom manliga genitalia. Prostatit. Prostatahyperplasi. Prostatacancer. Erektionsstörningar. Sedimentundersökning. Indikation för och värdering av urinstickor, dipslide och urinodling. Mätning av miktionstid, residualurin, bedömning av miktionsschema och njurfunktion. Kateterbehandling. Åldrandets sjukdomar En god vård av äldre förutsätter kunskap om det naturliga åldrandet och den många gånger diffusa symtombilden vid sjukdom hos äldre. Samtidigt krävs kunskap om den sociala äldrevårdens organisation och ansvarsförhållanden. Sömnstörningar och ångestsymtom. Konfusionstillstånd och demenssjukdomar. Depressioner. Nutritionsproblem. Särskild kunskap krävs om läkemedel till äldre framförallt avseende farmakokinetik, compliance, biverkningsrisker och polyfarmaci. Olycksfallsprofylax. Aktivering och rehabilitering. Vårdplanering, samarbete med rehabiliteringsteam och social hemtjänst. Vård i livets slutskede och handläggning av dödsfall i hemmet. 17

18 Ögonsjukdomar Det röda ögat, akuta ögonsmärtor, ögonskador, ögonblödningar, synnedsättning. Blefarit, hordeolum, calazion, konjunktivit, episklerit, sklerit, keratit, akut dacroadenit, sår på hornhinnan, svetsblänk. Glaskropps- och näthinneavlossning. Staspapill. Zoster oftalmicus. Katarakt. Glaukom. Kontaktlinsproblem. Synprövning. Färgsinnesprövning. Donders synfältsprövning. Bedömning av pupillreaktion och ögonrörelser. Ögonbottenspeg-ling. Fluoresceinfärgning av hornhinna. Mätning av ögontryck. Direkt oftalmoskopi och undersökning med corneal mikroskopi. Evertering av ögonlock. Avlägsnande av främmande kropp. Spolning vid kemisk skada. Lokalbehandling med antibiotika. Öron-, näs- och halssjukdomar Långdragen snuva och nästäppa. Akuta inflammatoriska tillstånd i ytteröra, hörselgång och mellanöra. Sinuit, adenoid, allergisk och vasomotorisk rhinit. Kronisk otit. Smärtor i halsen orsakade av infektioner, t ex tonsillit, peritonsillit, laryngit, epiglottit, mononucleos, och annat som exempelvis refluxesofagit och thyreoidit. Sväljningssvårigheter. Heshet. Yrsel. Tinnitus. Hörselnedsättning. Vanliga slemhinneförändringar i munhålan, sår på läpparna. Mjukdelstumörer i munhåla, ansikte, hals. Facialispares. Trigeminusneuralgi. Näsblödning. Trauma i ansikte, näsa, öron. Främmande kropp i öron, näsa. Handläggning vid akuta luftvägshinder som epiglottit, krupp och andra larynxödem samt vid misstanke om främmande kropp i esofagus eller trakea. Otoskopi, öronmikroskopi, test av trumhinnerörlighet. Rhinoskopi. Indirekt laryngo- och epifaryngoskopi. Stämgaffelprov, enkla hörtest och tolkning av audiogram. Tympanometri. Svalg- och nasopharynxodling. Rengöring och tamponadbehandling av hörselgång. Borttagande av främmande kropp i näsa och hörselgång. Tamponad i näsa. Allergiutredning. 18

Specialistutbildning i Allmänmedicin

Specialistutbildning i Allmänmedicin Supplement nr 20 Allmänmedicin 1/1997 Specialistutbildning i Allmänmedicin Målbeskrivning och övergripande utbildningsplan utarbetade av Svensk förening för Allmänmedicin 1996 1 Förord Svensk Förening

Läs mer

Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik

Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Checklistan är utformad för att vara ett stöd för vad ST-läkaren skall kunna efter fullgjord sidoutbildning.

Läs mer

Sammanfattning målbeskrivning för specialistkompetens i allmänmedicin

Sammanfattning målbeskrivning för specialistkompetens i allmänmedicin Sammanfattning målbeskrivning för specialistkompetens i allmänmedicin Den nuvarande målbeskrivningen är översiktlig vad gäller den medicinska kompetensen. De här sammanfattningarna är tänkta att underlätta

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Målbeskrivning Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens Kompetenskrav

Läs mer

Genomsnittligt allmänmedicinskt specialistarbete i Sverige

Genomsnittligt allmänmedicinskt specialistarbete i Sverige Genomsnittligt allmänmedicinskt specialistarbete i Sverige Det allmänmedicinska specialistarbetet i Sverige skiljer sig från de flesta andra EUländers genom att det innefattar arbetsuppgifter som kräver

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för basspecialiteten Arbets- och miljömedicin Definition av kompetensområdet Specialiteten Arbets- och miljömedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Läkarens roll och ansvar i sjukvårdsorganisationen

Läkarens roll och ansvar i sjukvårdsorganisationen Läkarens roll och ansvar i sjukvårdsorganisationen Alla specialiteter SOSFS 2008:17 Ledarskapskompetens Kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete Hälso- och sjukvårdens organisation, lagar

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

Enskilda basspecialiteter

Enskilda basspecialiteter Enskilda basspecialiteter Allmänmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. 2011-05-20. vårdöverenskommelse

Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. 2011-05-20. vårdöverenskommelse Hälso- och sjukvård Länsgemensam 1.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Samverksansdokument, 2011-05-20 vårdöverenskommelse

Läs mer

Annan: Namn: Informatörsnr: Telefonnr: Relation: Flera ggr/vecka. Varje vecka

Annan: Namn: Informatörsnr: Telefonnr: Relation: Flera ggr/vecka. Varje vecka 1 Tvillingen Läkare: Annan: Namn: Informatörsnr: Telefonnr: Relation: Bor du med tvillingen? Ja, sedan hur många år Nej => Har du bott med tvillingen Ja, år 19 till 19 Nej Hur länge har du känt tvillingen?

Läs mer

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting Bilaga till Tilläggsavtal avs. ST-tjänst Sid. 1/5 Datum 100423 Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting ST-läkare: Vårdcentral Åtagande Specialiseringstjänstgöringen

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Individuell planering av tjänstgöring

Individuell planering av tjänstgöring Psykiatri Nordväst ST plan enligt ny målbeskrivning (gäller alla legitimerade efter 060630) Namn fyll i här Datum för läkarexamen fyll i här Datum för läkarleg: fyll i här Datum för beräknad specialistkompetens:

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Rehabiliteringsmedicin

Rehabiliteringsmedicin Rehabiliteringsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

ST- Utbildningskontrakt

ST- Utbildningskontrakt 1(4) ST- Utbildningskontrakt Specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin i VG Primärvård Undertecknade förbinder sig att följa detta ST-utbildningskontrakt för specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin

Läs mer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Målbeskrivningen i Rättspsykiatri Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06 Delmål Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Psykiatriska specialiteter

Psykiatriska specialiteter Psykiatriska specialiteter Psykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet.

Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet. Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet. Under terminerna 5 och 6 har läkarstudenterna totalt två veckors praktiktjänstgöring på vårdcentral.

Läs mer

Specificerade kunskapskrav

Specificerade kunskapskrav specialistkompetens i sjukdomar hos hund och katt Specificerade kunskapskrav Allmänt Aspiranten ska efter specialistutbildningen kunna Omsätta grundutbildningens teoretiska kunskaper i praktisk klinisk

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Specialist i Internmedicin

Specialist i Internmedicin Specialist i Internmedicin Heltid, tillsvidare, tillträde enligt Överenskommelse. Angereds Närsjukhus, Angered, Göteborg Ett nytt närsjukhus i Angered ska stå klart 2012. Sjukhuset ska vara en central

Läs mer

Delmål nr Metoder för lärande Uppföljning

Delmål nr Metoder för lärande Uppföljning Utbildningsplan ST Bilaga 1 Utbildningsplanen är ett dokument som tillsammans med tjänstgöringsplan utgör ST-läkarens utbildningsprogram enligt 3 kap. 3 i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd

Läs mer

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang [1] Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom/skada kan omfatta har varit

Läs mer

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring Delprojekt 3.3. i Nationella läkemedelsstrategin Sevim Barbasso Helmers 2014-03-26 Socialstyrelsen i samverkan med berörda

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav

Läs mer

Kärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Kärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kärlkirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

Avrop av jourläkarbilar

Avrop av jourläkarbilar Avrop av jourläkarbilar Jourläkarna ska göra medicinska bedömningar och behandlingar på plats i patientens hem följande tider: Måndag fredag 17.00 08.00 Lördag söndag Alla röda dagar Julafton, Nyår Midsommarafton

Läs mer

Allmänmedicin. Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Allmänmedicin. Läkarnas specialiseringstjänstgöring Allmänmedicin Läkarnas specialiseringstjänstgöring Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2008:17) Kompletterande rekommendationer från Svensk Förening för allmänmedicin (SFAM) utarbetade

Läs mer

Addisons sjukdom 51 MEDICIN. Barnmisshandel vägledning 199. Allergi 43 143 MEDICIN. Balanssvårigheter 111. Andningsbesvär 4 104 ANDNING

Addisons sjukdom 51 MEDICIN. Barnmisshandel vägledning 199. Allergi 43 143 MEDICIN. Balanssvårigheter 111. Andningsbesvär 4 104 ANDNING Addisons sjukdom 51 MEDICIN Allergi 43 143 MEDICIN Andningsbesvär 4 104 ANDNING Andnöd 4 104 ANDNING Andningsuppehåll 104 Andningsstillestånd VP VP Anemi 48 148 MEDICIN Apné 104 Ascites 8 108 KIRURGI Barnmisshandel

Läs mer

Studiehänvisning dermatologi och venereologi LÄ065H

Studiehänvisning dermatologi och venereologi LÄ065H Studiehänvisning dermatologi och venereologi LÄ065H Föreläsningsämne AKNE ROSACEA PERIORAL DERMATIT Maria Siekkeri Måbeskrivning Akne - utreda/diagnostisera/behandla mild till måttlig akne med hänsyn till

Läs mer

Inledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom intyg.

Inledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom intyg. Äldrepsykiatri Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrift och allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialisingstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat att

Läs mer

Studiehänvisning dermatologi och venereologi LÄ065H

Studiehänvisning dermatologi och venereologi LÄ065H Studiehänvisning dermatologi och venereologi LÄ065H Föreläsningsämne AKNE ROSACEA PERIORAL DERMATIT Måbeskrivning Akne - utreda/diagnostisera/behandla mild till måttlig akne med hänsyn till svårighetsgrad

Läs mer

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Familjehemsplacerade barns hälsa Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Alla barn har rätt till fysisk och psykisk hälsa FN:s konvention om mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter 2013-11-25

Läs mer

Länsgemensam. vårdöverenskommelse Primärvård och Kvinnosjukdomar

Länsgemensam. vårdöverenskommelse Primärvård och Kvinnosjukdomar Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Kvinnosjukdomar Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m.

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; SOSFS 2014:X (M) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; beslutade den.. 2014. Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring

Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring En rekommendation Reviderat förslag 2012-02-01 I huvudsak bearbetat och sammanställt av Britt Arrelöv och Ingemar Petersson Deltagare

Läs mer

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.

Läs mer

Rutin hantering av sexuellt överförbar infektion barnmorska Ungdomsmottagningen

Rutin hantering av sexuellt överförbar infektion barnmorska Ungdomsmottagningen Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Olausson Filipsson, gruppledare/kurator, 2013-10-04 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem):

Läs mer

Underlag för kvalitetsbedömning

Underlag för kvalitetsbedömning Underlag för kvalitetsbedömning Bedömningsområden Inspektionen gäller dels strukturen (resurserna för utbildning), dels processen (hur resurserna används). Strukturbedömningen avser en analys av den utbildande

Läs mer

Livial. För dig som har fått Livial förskrivet

Livial. För dig som har fått Livial förskrivet Livial För dig som har fått Livial förskrivet Till dig som har fått Livial förskrivet Om en ny fas i livet... 4 Vad är Livial?... 5 Vem kan få hjälp med Livial?.... 5 När kan du börja med Livial?... 6

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

SOSFS 2008:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkarnas specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2008:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkarnas specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) Föreskrifter och allmänna råd Läkarnas specialiseringstjänstgöring Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Överenskommelse träffad mellan följande parter:

Överenskommelse träffad mellan följande parter: ST-KONTRAKT Överenskommelse träffad mellan följande parter: ST-läkare Verksamhetschef Delegerad specialist 1 Huvudhandledare ST-studierektor ST-läkarens anställning Division Verksamhetsområde Avsedd basspecialitet

Läs mer

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Regeringsuppdrag I En samlad strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR april 2015 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1 Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Nätverk Uppdrag Hälsa 7 maj 2010 U/Ö-regionen 2009/2010 Gunilla Esbjörn/Maj Halth UPPDRAGET att sammanställa och göra en första bearbetning

Läs mer

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Alkoholsjukdom Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Hur vanligt är problemet? 90% av Sveriges vuxna befolkning dricker alkohol 900.000 har högkonsumtion/riskkonsumtion 450.000 har

Läs mer

Läkemedelsbehandling. av äldre. Anne Hallbäck

Läkemedelsbehandling. av äldre. Anne Hallbäck Läkemedelsbehandling av äldre Anne Hallbäck Vårdförlaget HC AB Tivoligatan 23 263 33 Höganäs Telefon 042-300 93 09 E-post info@vardforlaget.se www.vardforlaget.se ISBN 978-91-87345-05-0 2014 Anne Hallbäck

Läs mer

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av Kompetensbeskrivning Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av kunskaper och färdigheter i handläggning av sjukdomar och skador som engagerar kroppens samtliga blodkärl utanför hjärta och hjärna och

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Ca 140 000 personer - de flesta mycket gamla 5 % av befolkningen 65 år och äldre 40 % av befolkningen 90-95 år

Läs mer

Utbildningsbok för urologdelen för specialiseringstjänstgöring (ST) i urologi Gäller ej färdigheter som förvärvas vid sidoutbildningarna

Utbildningsbok för urologdelen för specialiseringstjänstgöring (ST) i urologi Gäller ej färdigheter som förvärvas vid sidoutbildningarna Utbildningsbok för urologdelen för specialiseringstjänstgöring (ST) i urologi Gäller ej färdigheter som förvärvas vid sidoutbildningarna Delmålen är uppdelade i tre nivåer, där: ) innebär att självständigt

Läs mer

Riktlinjer för sidoutbildning på Medicinkliniken för ST-läkare i Allmänmedicin

Riktlinjer för sidoutbildning på Medicinkliniken för ST-läkare i Allmänmedicin 1 (4) Riktlinjer för sidoutbildning på Medicinkliniken för ST-läkare i Allmänmedicin ST-läkare i allmänmedicin är anställda av primärvården och har sin huvudtjänstgöring på en vårdcentral. Sidoutbildningen

Läs mer

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst. Barbro.holm-ivarsson@telia.com Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.jpg Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Läs mer

Diagnossättning för sjuksköterskor/distriktssköterskor inom primärvården i Landstinget i Jönköpings län

Diagnossättning för sjuksköterskor/distriktssköterskor inom primärvården i Landstinget i Jönköpings län Diagnossättning för sjuksköterskor/distriktssköterskor inom primärvården i Landstinget i Jönköpings län Enligt Socialstyrelsens regler ska besök och kontakter inom sjukvården diagnossättas. För att ställa

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true Vårdförbundets 64 exempel på vad Det här livet hade kunnat räddas om vår kunskap använts fullt ut. vår kunskap kan användas till för att göra vården säker. Till exempel genom: 1 Omvårdnad Att pröva omvårdnadsåtgärder

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Dokumentnamn: Mål Termin 8 Läkarprogrammet

Dokumentnamn: Mål Termin 8 Läkarprogrammet 1(5) Mål Termin 8 A. Vetenskapligt förhållningssätt och lärande Nivå 1: Kunna identifiera och/eller utveckla och träna 1. Metoder för screening 2. Inlärningsplan vid klinisk praktik 3. Formulering av frågeställning

Läs mer

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM

OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM VI OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM Obstetriska och gynekologiska symtom Obs! Innefattar även symtom från bröstkörteln (mammae). 101 Obstetriska symtom symtom vid säker eller misstänkt graviditet Innefattar

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL Ht 2014-2015 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet. Mål Målsättningen för

Läs mer

Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län

Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län 29 november 2012 Birgitta Hall Kurator Sunderby Sjukhus Ann-Louise Svedberg Lindqvist Sjuksköterska Smittskydd

Läs mer

Psoriasis och samsjuklighet

Psoriasis och samsjuklighet Psoriasis och samsjuklighet Förra året uppgraderade Världshälsoorganisationen WHO psoriasis till en allvarlig, ickesmittsam kronisk sjukdom. Kunskapen om psoriasis och dess koppling till andra allvarliga

Läs mer

Sexlivets risker. Sexuellt överförda infektioner = STI. Infektioner och smärta. HPV = Papillomvirus. Övriga risker för kvinnan

Sexlivets risker. Sexuellt överförda infektioner = STI. Infektioner och smärta. HPV = Papillomvirus. Övriga risker för kvinnan Sexlivets risker Infektioner och smärta Skolhälsovårdens Höstupptakt Göteborg 1.9 2010 Eva Rylander, prof em. i obstetrik o gynekologi Sexuellt överförda infektioner = STI Bakterier Klamydia Virus HSV=

Läs mer

MAS riktlinje - tillika förtydligande av allmänna villkor i kundval i de avsnitt som gäller hemrehabilitering samt basal hemsjukvård.

MAS riktlinje - tillika förtydligande av allmänna villkor i kundval i de avsnitt som gäller hemrehabilitering samt basal hemsjukvård. Dokumentets namn Ansvarsfördelning yrkesgrupper Kommunal Hälsooch sjukvård Riktlinje till KHV och BHV Beslutat styrgrupp kundval 2010 05 17 Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Läs mer

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i

Läs mer

Innehåll. 1. Akutsjukvårdens arbetsområde Öppen vård

Innehåll. 1. Akutsjukvårdens arbetsområde Öppen vård Innehåll 1. Akutsjukvårdens arbetsområde Öppen vård Primärvård Specialiserade mottagningar Sluten vård Regionsjukvård Sjukhusets olika enheter Personal inom akutsjukvården Läkare Sjuksköterska Undersköterska

Läs mer

Malmö Vård- och Hälsogymnasium. Kursplan. Kvalificerad yrkesutbildning till tandsköterska 60 poäng

Malmö Vård- och Hälsogymnasium. Kursplan. Kvalificerad yrkesutbildning till tandsköterska 60 poäng Malmö Vård- och Hälsogymnasium Kursplan Kvalificerad yrkesutbildning till tandsköterska 60 poäng 2005 2006 KY - utbildning till tandsköterska 60 p Utbildningens övergripande mål Den studerande skall efter

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Du avfärdar det som en vanlig halsinfektion. Men om det känns som taggtråd i urinröret när du kissar,

Läs mer

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Indikatorer hur ser de ut, vad kan gå att få ut? Pilotstudie o litet mer

Indikatorer hur ser de ut, vad kan gå att få ut? Pilotstudie o litet mer Indikatorer hur ser de ut, vad kan gå att få ut? Pilotstudie o litet mer 150324 Indikatorer - metod Evidensbaserade utvalda från existerande riktlinjer, guidelines t.ex. SoS nationella riktlinjer (indikatorer,

Läs mer

Fysisk aktivitet. Metoder för att främja fysisk aktivitet. i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling

Fysisk aktivitet. Metoder för att främja fysisk aktivitet. i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling En stillasittande livsstil ökar risken för ett antal sjukdomar. Regelbunden fysisk aktivitet främjar däremot både hälsa och välbefinnande och

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom 2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09

Läs mer

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG HÄLSOVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Utbildningsplan för uppdragsutbildning Dnr CF 50-37/2006 Sida 1 (5) FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG Occupational Health Nursing Programme, 40 points Utbildningsprogrammet

Läs mer