Specialistutbildning i Allmänmedicin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Specialistutbildning i Allmänmedicin"

Transkript

1 Supplement nr 20 Allmänmedicin 1/1997 Specialistutbildning i Allmänmedicin Målbeskrivning och övergripande utbildningsplan utarbetade av Svensk förening för Allmänmedicin

2 Förord Svensk Förening för Allmänmedicin SFAM har i denna skrift utarbetat Övergripande målbeskrivning, Preciserade delmål och Övergripande utbildningsplan för specialist-kompetens i allmänmedicin. Skriften ersätter Målbeskrivning och utbildningsprogram, SFAMs lilla röda, från Den vänder sig först och främst till den blivande specialisten i allmänmedicin. Avsikten är att ge en beskrivning av specialiteten allmänmedicin och att vara ett arbetsredskap i den medicinska vardagen. I. Övergripande målbeskrivning är ett dokument som fastställs av Socialstyrelsen för lång tid framåt. Här kan den läkare som står inför val av framtida specialitet få en uppfattning om grundläggande värderingar och det allmänmedicinska arbetets huvudsakliga inriktning. II. Preciserade delmål ger en översikt över de kunskaper som en blivande allmänläkare förväntas tillägna sig. Dessa mål fastställs också av Socialstyrelsen, men kan lättare ändras i takt med nya medicinska rön och organisatoriska förändringar. Här kan den blivande specialisten få en ganska god uppfattning om arbetets innehåll och förväntad medicinsk kompetens. Del I och II utgör kapitlet Allmänmedicin i Läkarnas specialiseringstjänstgöring - Målbeskrivningar 1996, utgiven av Socialstyrelsen. III. Övergripande utbildningsplan är den mest omfångsrika delen. SFAM ansvarar självständigt för utbildningsplanen och innehållet kan ändras fortlöpande. Den utgör en något mer detaljerad beskrivning av kunskaper och färdigheter som den blivande specialisten ska tillägna sig. Skriften har för avsikt att vara ett underlag för lokala tjänstgöringsprogram, personlig utbildningsplan eller utbildningsbok/arbetsbok för den enskilde läkaren. Den kan slutligen utgöra ett stöd i diskussioner med handledare, studierektor och företrädare för kliniker där sidoutbildning bedrivs. IV. Utbildningsbok Ytterligare information för ST-läkare finns i den utbildningsbok som Svenska Läkaresällskapet och Läkarförbundet i samarbete med specialitetsföreningen utarbetat. I denna återkommer målbeskrivningar och utbildningsplaner, men också upplysningar om handledning, individuella tjänstgöringsprogram, olika former av kvalitetsarbete, examination, litteraturförslag, rättsliga villkor mm. Utbildningsboken kan beställas från Svenska Läkaresällskapet, fax eller hämtas på SFAMs hemsida SFAM Utbildningsutskottet Följande personer har som medlemmar i SFAM.s utbildningsutskott deltagit i arbetet med att ta fram denna skrift: Monika Engblom, Anna-Karin Furhoff, Barbro Hagander, Anna Källkvist, Ingmar Lönquist, Bengt Mattsson och Margareta Söderström. 2

3 Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Allmänmedicin omfattar kunskaper och färdigheter för att självständigt utreda och behandla de vanligaste sjukdomarna i alla åldersgrupper och primärt omhänderta patienter med sjukdomar som kräver vård av läkare inom annan specialitet. Allmänläkaren möter oselekterade patientproblem och arbetar med ett befolkningsperspektiv. Vård av kroniskt sjuka och vård av gamla är centrala uppgifter. Allmänmedicin omfattar också hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder samt rehabilitering och omvårdnad. Förebyggande arbete är en viktig del av allmänläkarens verksamhet, såväl i det individuella patientmötet som på befolkningsnivå. Samverkan inom och utom sjukvårdssystemet Allmänläkaren samordnar patientens sjukvård och skall i samarbete med annan specialist kunna svara för uppföljning och behandling vid sjukdomar som primärt handlagts inom annan specialitet. Viktiga samverkansparter utanför sjukvården är socialtjänst, försäkringskassa, arbetsförmedling samt miljö- och hälsoskyddsnämnd. Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt Specialistutbildningen skall ge en för alla allmänläkare gemensam kompetens, som senare får kompletteras beroende på under vilka förhållanden arbetet skall utföras.. Allmänmedicinens breda panorama ställer krav på diagnostisk och terapeutisk kompetens inom flera olika medicinska verksamhetsområden (se preciserade delmål). Det specifika för allmänmedicinen är att kunskaperna skall kunna ställas samman till en helhet med individen i centrum. ST-läkaren skall förvärva kompetens att värdera symtom i tidigt skede. Kunskapen om människans utveckling under olika åldrar och om sjukdomars naturalförlopp är en förutsättning för att kunna följa och bedöma oklara och blandade sjukdomsbilder. Att arbeta med barn, vuxna och äldre inom samma familj bidrar till att ge ökad förståelse för såväl hälsa som sjukdom. Den blivande allmänläkaren skall förvärva kompetens att primärt handlägga akuta olycksfall och att utföra akut hjärt-lungräddning. Allmänläkaren skall kunna ansvara för omvårdnad vid cancersjukdomar och för vård i livets slutskede. Kunskap om hemsjukvård är väsentlig. För sitt omhändertagande av vanligt förekommande sjukdomar skall den blivande specialisten bli väl förtrogen med såväl primärvårdens som sjukhusvårdens metoder för diagnostik. Specialistutbildningen skall ge den blivande allmänläkaren kompetens att arbeta förebyggande, såväl i det individuella patientmötet som på befolkningsvnivå, och att kunna identifiera riskindivider och riskmiljöer. Utbildningen skall ge kompetens att arbeta med ett epidemiologiskt synsätt. Under specialiseringstjänstgöringen skall den blivande specialisten vidare - träna sin förmåga att fatta självständiga och välgrundade beslut i frågor av medicinsk-etisk natur, - förvärva kunskaper om övrgripande sjukvårdspolitiska mål och prioriteringar, - beredas tillfälle att delta i verksamhetsplanering och ekonomiuppföljning samt i arbete med produktionskontroll och kvalitetsutveckling, - förvärva kunskaper och insikter i läkarens arbetsledarroll, - uppmuntras att ta del i forsknings- och utvecklingsarbete samt utveckla sin förmåga att kritiskt granska resultaten av olika metoder och tekniker, 3

4 - fördjupa sina kunskaper om möjligheterna att förebygga sjukdom och skada, samt delta i individuellt och generellt förebyggande arbete, - träna sin pedagogiska förmåga genom att delta i undervisning och handledning av olika personalkategorier. Sidoutbildning För att uppfylla målbeskrivningens krav krävs utbildning inom andra medicinska ämnesområden. Sidoutbildningen skall utveckla färdigheter och ge kunskap om den slutna vårdens möjligheter och begränsningar och om dess arbetssätt. De största sidoutbildningsbehoven föreligger inom internmedicin, obstetrik och gynekologi, pediatrik och psykiatri. Se i övrigt de preciserade delmålen. Teoretisk utbildning Parallellt med den kliniska tjänstgöringen skall teoretiska studier bedrivas, likaså skall deltagande i kompletterande utbildning i form av kurser, konferenser etc ingå. ST-läkaren skall i samråd med handledaren planlägga litteraturstudier och kursdeltagande som kan påskynda kompetensutvecklingen samt ge kunskaper och färdigheter, som kan vara svåra att förvärva inom ramen för tjänstgöringen. Kvalitetssäkring Målbeskrivningen skall tjäna som vägledning för den läkare som avser att specialisera sig inom ämnesområdet. Den skall vidare utgöra grunden för ett individuellt tjänstgöringsprogram, som skall utformas i samråd mellan ST-läkare och handledare så snart som möjligt efter anställningen. Specialiseringstjänstgöringen skall ske under handledning och det är verksamhetschefens och handledarens ansvar att tillsammans med ST-läkaren planera tjänstgöring och utbildning så att specialistkompetens uppnås inom den tid som anges i författningen. Det är också verksamhetschefens ansvar att tillse att STläkaren erhåller den sidoutbildning som målbeskrivningen föreskriver och att kompletterande utbildning/tjänstgöring tillhandahålls i de fall kunskapsbehovet inte kan tillgodoses inom den ordinarie verksamheten. Handledaren skall tillse att sidoutbildningen utformas så att målbeskrivningens krav tillgodoses och att god och regelbunden kontakt etableras med sidoutbildande enheters handledare och med eventuell studierektor. ST-läkarens kompetensutveckling skall fortlöpande kontrolleras och stämmas av gentemot det individuella tjänstgöringsprogrammet; en lämplig form för detta är regelbundna utvecklingssamtal. 4

5 Preciserade delmål Kunskaper och färdigheter inom olika medicinska områden Många sjukdomstillstånd som berörs handläggs i vissa skeden i samverkan med andra specialister. Specialisten i allmänmedicin skall ha de kunskaper och färdigheter som är relevanta för att i allmänmedicinsk verksamhet självständigt kunna handlägga/ta hand om följande: Barnaålderns förlopp och sjukdomar - barnets normala tillväxt samt de vida gränserna för variation - vanliga sjukdomar under barnaåldern, t ex infektionssjukdomar - barnhälsovård Blodsjukdomar - anemier - avvikelser i den vita blodbilden Endokrina sjukdomar - diabetes - tyreoideasjukdomar Gynekologiska sjukdomar - blödningsrubbningar och flytningar - klimakteriebesvär - preventivmedelsrådgivning - mödrahälsovård Hjärt-kärlsjukdomar - den multifaktoriella genesen och enskilda riskfaktorers betydelse för utvecklingen av hjärt-kärlsjukdom - hypertoni och ischemisk hjärt-kärlsjukdom - akut hjärt-lungräddning Hudsjukdomar - olika typer av eksem - psoriasis - infektioner och infestationer Infektionssjukdomar - vanliga infektionssjukdomar inom olika organsystem - oklara febertillstånd - infektionssjukdomars spridning i familj och samhälle Kirurgiska sjukdomar och skador - den lilla kirurgin - smärre brännskador och traumatiska sår - frakturer, distorsioner och andra ledskador - ABC-åtgärder Könssjukdomar - de vanligast förekommande veneriska sjukdomarna inklusive smittspårning, partnerbehandling och kontakt med smittskyddsorganisation Luftvägssjukdomar - luftvägsinfektioner - kronisk obstruktiv lungsjukdom och astma 5

6 Mag-tarmsjukdomar - akuta buksmärtor - funktionella magtarmstörningar - ulcus- och gallvägssjukdom Missbruk och beroendesjukdomar - olika typer av missbruk t ex av alkohol, tobak, läkemedel, cannabis och annan narkotika - gällande lagstiftning - rökavvänjning Nervsystemets sjukdomar - yrsel, huvudvärk, tremor, ansiktssmärta/ förlamning - kronisk smärta - epilepsi - Parkinsons sjukdom Psykiska och psykosomatiska sjukdomar - ångest, personlighetsstörningar, sömnbesvär och krisreaktioner - depressioner - schizofreni - förvirring och demens Rehabilitering och försäkringsmedicin - identifiering av rehabiliteringsbehov - samarbete med sjukgymnast, företagshälsovård och försäkringskassa m fl - gällande lagstiftning Rörelseorganens sjukdomar - artros och osteoporos - tendiniter och övriga överbelastningssjukdomar - akuta och kroniska rygg- och nacksjukdomar - reumatoid artrit, Bechterews sjukdom och polymyalgia reumatica Tumörsjukdomar - riskfaktorer - diagnostik vid tidiga symtom på tumörsjukdom - läkarens och medarbetarnas roll vid avancerad sjukdom Urinvägssjukdomar och de manliga könsorganens sjukdomar - urinvägsinfektioner och urininkontinens - njursten - tumörer - prostatasjukdomar Åldrandets sjukdomar - det naturliga åldrandet och symtombilden vid sjukdom hos äldre - den sociala äldrevårdens organisation och ansvarsförhållanden - dödsfall i hemmet Ögonsjukdomar - det röda ögat - synnedsättning - främmande kropp Öron-, näs- och halssjukdomar - akuta infektioner och inflammatoriska tillstånd - näsblödningar - slemhinneförändringar - heshet - sväljningssvårigheter - hörselnedsättning och tinnitus - allergiutredning 6

7 Övergripande utbildningsplan Denna precisering och konkretisering av målbeskrivningen för specialistutbildning i allmänmedicin är avsedd att ligga till grund för lokala eller regionala utbildningsprogram. Beroende på skiftande sjukvårdsstruktur kan utbildningen läggas upp på olika sätt. Därför anges inte här var de olika kunskaperna och färdigheterna skall inhämtas. Delmålen är av utrymmesskäl kortfattat angivna. Många sjukdomstillstånd som berörs sköts i samverkan med andra specialister. Den blivande specialisten i allmänmedicin skall tillägna sig de kunskaper och färdigheter som är relevanta för allmänmedicinsk verksamhet i enlighet med målbeskrivningen. Detta innefattar kunskaper om diagnostik, behandling, rehabilitering och prevention. Administration och ledarskap krävs kännedom om Övergripande sjukvårdspolitiska mål, verksamhetsplaner inom sjukvårdsområdet. Politisk och administrativ organisation. Ekonomi. Chefsansvar. Läkarroll kontra arbetsledarroll. Personalfrågor - utvecklingssamtal, kompetensutveckling, konfliktlösning. Samarbete inom och utom sjukvården. Gällande lagar, förordningar. Socialstyrelsens allmänna råd med relevans för primärvården, hälso- och sjukvådslagen, socialtjänstlagen, socialförsäkringsregler, sekretesslagen. Kvalitetsutveckling. Lokal facklig struktur. Lagar om medinflytande och arbetsrätt. Arbetsmiljö, skyddskommitté. 7

8 Folkhälsoarbete, miljömedicin och prevention Folkhälsoarbete är till sitt innehåll preventivt, befolkningsinriktat och tvärvetenskapligt samt kräver förståelse för hälso- och sjukdomsbegreppets komplexitet, tidsprocessen i hälsoarbetet och nödvändigheten av samarbete med olika samhällsorgan. Hälso- och sjukvårdens roll i folkhälsoarbetet. Den yttre miljöns betydelse för sjukdomars uppkomst och utveckling. Målen med förebyggande åtgärder enligt hälsooch sjukvårdslagen och enligt WHO. Den personliga livsstilens betydelse för hälsans bevarande. Hälsans ojämlika fördelning utifrån socioekonomiska förhållanden. Grundläggande biostatistiska mått och epidemiologiska definitioner. Individinriktade förebyggande åtgärder inom mödra-, barn- och skolhälsovård samt vid den individuella patientkontakten. Förebyggande åtgärder inom smittskyddsområdet. Smittskyddsarbetets organisation. Smittskyddslagen. Samarbete och samverkansformer med samhällets övriga resurser och organisationer med uppgifter inom folkhälsoområdet. Utnyttjande av offentlig statistik och tillgängliga folkhälsorapporter för att identifiera hälsorisker hos befolkningen. Epidemiologisk bevakning. Screening och hälsokontroller. Individuell hälsoprofil. Intervention med riskfaktorpåverkan. Konsultation Konsultationen, mötet mellan läkare och patient, har stor betydelse och är utgångspunkt för vidare medicinskt handlande. Läkarens förhållningssätt är också många gånger av avgörande terapeutisk vikt. krävs följande kunskaper: Förstå patientens sjukdomsföreställning, farhågor och förväntningar på besöket. Definiera patientens problem och orsaken till besöket. Klargöra vilka konsekvenser problemen har för patienten. Uppnå en gemensam problemförståelse. Tillsammans med patienten välja en handlingsplan. Stimulera patienten att ta sitt eget ansvar efter egna resurser. Genomföra undersökningar anpassade till ålder och symtom. Bevaka att patientens behov tillgodoses i vårdapparaten, t ex genom remittering eller rehabiliteringsåtgärder. 8

9 Läkemedelsbehandling krävs, inom tillämpliga verksamhetsområden, kunskaper om följande: Basläkemedel i primärvården, deras verkningsmekanismer, biverkningar och interaktioner. Farmakokinetik, särskilt hos barn och äldre. Läkemedelsanvändning vid njur- och leverinsufficiens. Polyfarmaci. Förskrivningsregler, risk för läkemedelsberoende. Alkoholens potentierande effekt på läkemedel. Gällande författningar angående receptförskrivning och läkemedelshantering. Den lokala läkemedelskommittén och gällande rekommenderade läkemedelslista. FASS och Läkemedelsboken; innehåll och användningsmöjligheter. Samverkan med lokala apotek. Vetenskapligt förhållningssätt ST-läkaren skall utveckla sin förmåga att kritiskt granska allmänmedicinsk verksamhet tillsammans med handledaren och andra medarbetare. Detta innebär att ST-läkaren skall besitta - basala kunskaper om olika vetenskapliga metoder, inklusive statistik; - kännedom om aktuell vetenskaplig litteratur som den speglas i nationella och internationella tidskrifter, samt visa förmåga att kritiskt granska denna litteratur. Med hjälp av handledare bör ST-läkaren kunna genomföra ett FoU-arbete med materialinsamling och bearbetning av data samt själv göra skriftlig och muntlig presentation. 9

10 Kunskaper och färdigheter inom olika medicinska områden: Barnaålderns förlopp och sjukdomar Allmänläkaren möter i sin vardag människor i olika åldrar och i olika situationer - på barnavårdscentralen, i skolhälsovården, på ungdomsmottagningen, på mottagningen/ vårdcentralen och i hemmet i samband med sjukdom. Denna kontinuitet över tiden ger en god kännedom om barnet och familjen och ökar möjligheterna att identifiera psykosociala faktorer som orsak till hälsa och ohälsa. Flertalet av de problem allmänläkaren konfronteras med på barnavårdscentralen berör uppfödning, tillväxt och utveckling. Barnets normala tillväxt, samt de vida gränserna för normalvariation. Centralt beslutade hälsokontroller och vaccinationer. Kongenital höftledsluxation. Uppfödningsproblem. Tillväxtrubbning. Övervikt och undervikt. Diarré och förstoppning. Feberkramper. Övre och nedre luftvägsinfektioner. Adenoida vegetationer. Urinvägsinfektioner. Phimosis. Enures. Bråck. Exantemsjukdomar och andra barnsjukdomar. Hudinfektioner. Vårtor. Angrepp av löss och skabb. Akne. Atopiskt eksem. Allergisk rhinokonjunktivit. Astma. Plattfothet. Skolios. Perthes sjukdom. Schlatters sjukdom. Talsvårigheter. Psykomotoriska utvecklingsrubbningar. Tillstånd som påverkar barnets inlärningssituation såsom dyslexi, MBD/ DAMP. Integrering av barn med särskilda behov. Barnmisshandel. Sexuella övergrepp. Blodsjukdomar Anemier, till exempel järnbristanemi, megaloblastanemi och sekundär anemi. Polycytemi. Hemokromatos. Hemolys. Leukocytos, leukopeni, trombocytopeni. 10

11 Endokrina sjukdomar Diabetes mellitus, inklusive akuta och kroniska komplikationer. Bedömning av blod-sockervärden, oral glukostoleranstest och HbA1c. Sekundärprevention avseende hjärt-kärlsjukdomar, ögonkomplikationer, neuropatier och njurfunktion. Kost- och motionsrekommendationer. Råd vid livsstilsförändringar individuellt och i grupp. Indikationer för och strategier vid tablett- och insulinbehandling. Insulinutensilier och testmaterial. Thyeoideasjukdomar, särskilt hypothyreos, thyreotoxikos och thyreoidit. Resistenser i thyreoidea. Hypo- och hypercalcemi. Osteoporos. Övervikt. Gynekologiska sjukdomar Mödrahälsovård Flytningar från slidan. Vulvit, cervicit, salpingit. Underlivssmärta, dyspareuni. Prolaps, inkontinens, dysuri, uretrit. Premenstruella besvär. Extrauterin graviditet. Klimakteriebesvär. Pre- och postmenopausala blödningar. Tumörer och cystor. Sexualiserat våld. Principer för användning av hormonpreparat. Preventivmedelsrådgivning. Råd angående bäckenbottenträning. Provtagning med bedömning av vaginala direktutstryk, cytologprovtagning, kondylomdiagnostik. Utprovning av pessar och prolapsring. Fostrets normala tillväxt. Graviditetsbesvär såsom illamående och foglossning. Graviditetskomplikationer som urinvägsinfektion, blodtrycksförhöjning, vaginal blödning och intrauterin tillväxthämning. Mjölkstockning, mastit. Läkemedelsbehandling under graviditet respektive amningstid. Se även under Könssjukdomar. 11

12 Hjärt-Kärlsjukdomar Den multifaktoriella genesen till hjärt-kärlsjukdom kräver kännedom om enskilda riskfaktorer och deras betydelse för utvecklande av ischemisk hjärtsjukdom och stroke. Kunskap krävs om metoder för individuell och befolkningsbaserad prevention. Hypertoni. Lipidrubbningar. Hjärtsvikt. Angina pectoris. Hjärtinfarkt, akut omhändertagande, rehabilitering och sekundärprevention. Arytmier. Pericardit, myocardit. Aortaaneurysm. Tromboflebiter. Djupa ventromboser. TIA. Embolier. Stroke. Arteriell insufficiens och andra perifera kärlsjukdomar, t ex Raynauds sjukdom. Akut hjärt-lungräddning. Blodtrycksmätning, EKG, perifer tryckmätning. Icke-farmakologisk behandling av hypertoni och lipidrubbningar. Indikationer för och värdering av röntgen och klinisk-fysiologiska undersökningar. Dopplerundersökning av perifera kärl, ankeltrycksmätning. Preoperativ utredning vid koronarsjukdom. Rehabilitering efter kranskärlskirurgi. Hudsjukdomar Eksem: atopiska, seborroiska, allergiska och icke-allergiska kontakteksem, staseksem. Exantemsjukdomar. Svampinfektioner såsom tinea, candida, pityriasis versicolor. Bakteriella hudinfektioner såsom furunkel, impetigo, erysipelas, ectyma, erytema migrans. Virusinfektioner såsom herpes simplex och zoster, vårtor och mollusker. Insektsbett. Skabb och löss. Akne. Psoriasis. Rosacea. Klåda, generell och lokal. Urticaria. Toxikodermier. Bensår. Benigna och maligna hudtumörer. Utredning av allergiska hudbesvär. Rådgivning vid atopi och kontaktallergi. Mikroskopi av skabb, löss och svamp. Odlingar av svamp, bakterier och virus. Stansbiopsi med specifik frågeställning. Kirurgisk excision av hudförändringar. Principer för lokal behandling med kortison och andra medel. 12

13 Infektionssjukdomar Infektionssjukdomars spridning i familj och samhälle. Preventiva strategier som t.ex. handläggning av streptokockepidemi på daghem och smittspårning av STD-sjukdomar. Konsekvenser för individ och samhälle vid okritisk antibiotikaanvändning. Vaccinationer och reseprofylax. Luftvägsinfektioner. Infektiösa exantemsjukdomar hos barn. Infektiösa tarmsjukdomar. Hepatiter. Infektioner hos den åldrande människan. Oklara febertillstånd. Förhöjd SR. Decentraliserad mikrobiologisk och serologisk diagnostik. Värdering av blodanalyser och odlingar. Samverkan med smittskyddsenheten. Kirurgiska sjukdomar Skador Brännskador. Traumatiska sår och frakturer. Distorsioner och andra ledskador. Commotio. Hematemes, melena. Den lilla kirurgin: Sutureringsteknik och kännedom om suturmaterial. Extirpation av hudförändringar och subcutana förändringar. Nageltrångsoperation. Incision och dränage av abscesser, bursiter, perianala hematom. Intravenös nål och dropp. Lokal analgesi, ledningsanestesi. Ventrikelsond. KAD. ABC-åtgärder. Användning av ambulansutrustning för livsuppehållande åtgärder. Grovreponering och fixering av frakturer. Smärtbehandling. Könssjukdomar Behandling av de vanligast förekommande veneriska sjukdomarna inklusive smittspårning, partnerbehandling och kontakt med smittskyddsorganisationen. Provtagning och odling av gonorré, klamydia, herpes genitalis och kondylom samt värdering av provresultat. 13

14 Luftvägssjukdomar Övre luftvägsinfektioner, bronkit, pneumoni, pleurit. Pseudokrupp. Epiglottit. Kronisk obstruktiv lungsjukdom, astma och emfysem. Pneumothorax, lungemboli och lungstas. Peak expiratory flow (PEF) -mätning. Tillförsel av bronkdilaterande och avsvällande substanser via olika slag av inhalatorer. Syrgastillförsel. Handläggning av hjälpmedel, bostadssanering och yrkesvägledning vid astma. Miljöanpassning, kontakt med yrkesmedicin. Mag-tarmsjukdomar Ont i magen hos barn och vuxna. Akuta buksmärtor. Matstrups- och magsäcksjukdomar, t ex ulcus, refluxoesophagit. Gallvägssjukdomar. Leversjukdomar. Pancreassjukdomar. Malabsorption. Celiaci. Födoämnesallergi. Inflammatoriska tarmsjukdomar. Motilitetsstörning i mag-tarmkanalen. Akut infektiös enterit och masksjukdomar. Diarré och förstoppning. Melena och rektalblödning. Anorektala sjukdomar. Identifiera faktorer i levnadsvanor och livsstil som innebär ökad risk för magtarmbesvär. Kostrådgivning vid funktionell tarmrubbning, diarré och förstoppning. Indikationer för utredning med röntgen, ultraljud och endoskopi. Proktoskopi och rectoskopi. Helicobacterdiagnostik. Gastroenterologisk malignitetsutredning. Missbruk och beroendesjukdomar Olika typer av missbruk, t ex av tobak, alkohol, läkemedel, cannabis och annan narkotika. Tidiga signaler och tecken på missbruk. Kroppsliga och psykiska skador av missbruk. Gällande lagstiftning: lagen om vård av unga (LVU), lagen om vård av missbrukare (LVM). Krav för körkortsinnehav och intygsskrivning. Sjukskrivning och missbruk. Bedömning av urinanalyser samt lever- och blodprov. Farmakologiska behandlingsprinciper vid avgiftning av alkohol, aversionsbehandling och krampskydd. Nedtrappning av dos vid läkemedelsmissbruk. Rökavvänjning. Kännedom om behandlingsresurser inom socialtjänst, psykiatri och drogpolikliniker. 14

15 Nervsystemets sjukdomar Yrsel. Huvudvärk. Tremor. Neuralgier, cervikala och lumbala rhizopatier. Polyneuropati. Kroniskt smärtsyndrom. Neurologiska komplikationer till alkohol, diabetes och B12-brist. Epilepsi. Parkinsons sjukdom. Demenser. Stroke. TIA. Tumörer. Neurologstatus inkluderande kranialnervs- och oftalmoneurologiskt status. Olika röntgenundersökningar, EEG. Omhändertagande och rehabilitering av kroniska neurologiska sjukdomar. Psykiska och psykosomatiska sjukdomar Ångesttillstånd, krisreaktioner, personlighetsstörningar och sömnbesvär. Depressiva tillstånd. Kroniska trötthetssyndrom. Demens och demensutveckling. Borderlinetillstånd. Schizofreni och andra psykotiska sjukdomar. Psykosomatik. Psykologiska problem vid långvarig och svår somatisk sjukdom. Psyko-sociala frågeställningar med tonvikt på familjens och samhällets betydelse för psykisk hälsa. Handläggning av personer med psykisk utvecklingsstörning. Gällande lagstiftning såsom lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Utfärdande av vårdintyg. Terapeutisk hållning. Samtalsmetodik med tillämpning av psykologiska grundbegrepp. Krisbearbetning, stödjande kontakt. Suicid-riskbedömning. Rehabilitering och försäkringsmedicin Rehabiliteringsproblematik - innefattande förmåga att känna igen tidiga signaler om rehabiliteringsbehov, begreppen utslagningsmekanism kontra rehabiliteringsmöjlighet, bieffekt av sjukskrivning med risk för sjukrollsutveckling, sociala och psykologiska konsekvenser av kronisk smärta. Motivationsproblematik. Rehabiliteringsplanering - med respekt för patienten kunna samarbeta med sjukgymnast och arbetsterapeut, med företagshälsovård, försäkringskassa, arbetsförmedling, socialförvaltning och arbetsgivare. Utvärdering av insatta rehabiliteringsåtgärder. Geriatrisk rehabilitering främst efter stroke. Rehabilitering vid traumatisk hjärnskada, paraoch tetraplegi, resttillstånd efter multipla frakturer, kroniska handikapp. Samhällets resurser för handikappade. Gällande lagstiftning såsom lagen om allmän försäkring, arbetsskadeförsäkring, försäkringskassans respektive arbetsgivarens rehabiliteringsansvar. Intygsskrivning. 15

16 Rörelseorganens sjukdomar Artros. Muskulär och skelettär rörelseinskränkning i ryggraden. Lumbago. Tendiniter. Ligamentär smärta. Nervkompressioner. Överbelastningsproblem. Ytterläges- och hållningsproblematik. Triggerpunkter. Fibromyalgi. Temporalisarterit. Reaktiva artriter. Kristallartropatier. Psoriasisartrit. Reumatoid artrit. Polymyalgia rheumatica. Bechterews sjukdom. Analys av rörelsemönster. Problemorienterad smärtanalys. Manuell undersökning, tester. Ledundersökning. Ledpunktion, ledaspiration och intraartikulära injektioner. Injektionsbehandling av tendiniter, bursiter. Muskeltöjning. Enkel mobilisering och avlastande traktion. Patientundervisning, instruktion om hemövningar. Ledskydd och avlastande gånghjälpmedel. Hjälpmedelsutprov-ning. Samarbete med sjukgymnast och arbetsterapeut, samt med ortoped, ortopedisk medicinare och handkirurg. Tumörsjukdomar Kännedom om de vanligaste cancerformerna och förmåga till diagnostik vid tidiga symtom. Behandlingsprinciper vid vanliga tumörformer såsom lungcancer, bröstcancer, gynekologisk cancer, urogenital cancer, gastro-enterologisk cancer, hudcancer, lymfom och leukemi. Komplikationer vid behandling samt uppföljning. Riskfaktorer och preventiva strategier såsom rökstopp och solskydd. Screening av släktingar till indexfall vid vissa cancerformer. Läkarens och medarbetarnas roll vid avancerad sjukdom. Cancerrehabilitering. Smärtbehandling och annan palliativ vård. 16

17 Urinvägssjukdomar Sjukdomar i manliga könsorgan Urinvägsinfektioner inklusive nivådiagnostik och differentierad handläggning med hänsyn till ålder och kön. Protein- och heamturi. Serumkreatininförhöjning. Urininkontinens. Njursten. Tumörer. Testistorsion. Hydro-, spermato- och varicocele. Infektioner på olika nivåer inom manliga genitalia. Prostatit. Prostatahyperplasi. Prostatacancer. Erektionsstörningar. Sedimentundersökning. Indikation för och värdering av urinstickor, dipslide och urinodling. Mätning av miktionstid, residualurin, bedömning av miktionsschema och njurfunktion. Kateterbehandling. Åldrandets sjukdomar En god vård av äldre förutsätter kunskap om det naturliga åldrandet och den många gånger diffusa symtombilden vid sjukdom hos äldre. Samtidigt krävs kunskap om den sociala äldrevårdens organisation och ansvarsförhållanden. Sömnstörningar och ångestsymtom. Konfusionstillstånd och demenssjukdomar. Depressioner. Nutritionsproblem. Särskild kunskap krävs om läkemedel till äldre framförallt avseende farmakokinetik, compliance, biverkningsrisker och polyfarmaci. Olycksfallsprofylax. Aktivering och rehabilitering. Vårdplanering, samarbete med rehabiliteringsteam och social hemtjänst. Vård i livets slutskede och handläggning av dödsfall i hemmet. 17

18 Ögonsjukdomar Det röda ögat, akuta ögonsmärtor, ögonskador, ögonblödningar, synnedsättning. Blefarit, hordeolum, calazion, konjunktivit, episklerit, sklerit, keratit, akut dacroadenit, sår på hornhinnan, svetsblänk. Glaskropps- och näthinneavlossning. Staspapill. Zoster oftalmicus. Katarakt. Glaukom. Kontaktlinsproblem. Synprövning. Färgsinnesprövning. Donders synfältsprövning. Bedömning av pupillreaktion och ögonrörelser. Ögonbottenspeg-ling. Fluoresceinfärgning av hornhinna. Mätning av ögontryck. Direkt oftalmoskopi och undersökning med corneal mikroskopi. Evertering av ögonlock. Avlägsnande av främmande kropp. Spolning vid kemisk skada. Lokalbehandling med antibiotika. Öron-, näs- och halssjukdomar Långdragen snuva och nästäppa. Akuta inflammatoriska tillstånd i ytteröra, hörselgång och mellanöra. Sinuit, adenoid, allergisk och vasomotorisk rhinit. Kronisk otit. Smärtor i halsen orsakade av infektioner, t ex tonsillit, peritonsillit, laryngit, epiglottit, mononucleos, och annat som exempelvis refluxesofagit och thyreoidit. Sväljningssvårigheter. Heshet. Yrsel. Tinnitus. Hörselnedsättning. Vanliga slemhinneförändringar i munhålan, sår på läpparna. Mjukdelstumörer i munhåla, ansikte, hals. Facialispares. Trigeminusneuralgi. Näsblödning. Trauma i ansikte, näsa, öron. Främmande kropp i öron, näsa. Handläggning vid akuta luftvägshinder som epiglottit, krupp och andra larynxödem samt vid misstanke om främmande kropp i esofagus eller trakea. Otoskopi, öronmikroskopi, test av trumhinnerörlighet. Rhinoskopi. Indirekt laryngo- och epifaryngoskopi. Stämgaffelprov, enkla hörtest och tolkning av audiogram. Tympanometri. Svalg- och nasopharynxodling. Rengöring och tamponadbehandling av hörselgång. Borttagande av främmande kropp i näsa och hörselgång. Tamponad i näsa. Allergiutredning. 18

Viktiga samverkansparter utanför sjukvården är socialtjänst, försäkringskassa, arbetsförmedling samt miljö- och hälsoskyddsnämnd.

Viktiga samverkansparter utanför sjukvården är socialtjänst, försäkringskassa, arbetsförmedling samt miljö- och hälsoskyddsnämnd. ALLMÄNMEDICIN I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Allmänmedicin omfattar kunskaper och färdigheter att självständigt utreda och behandla de vanligaste sjukdomarna i alla åldersgrupper

Läs mer

SOCIALMEDICIN Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

SOCIALMEDICIN Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt SOCIALMEDICIN I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten socialmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om dels samhälls- och organisationsinriktad förebyggande

Läs mer

I. Övergripande målbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning GERIATRIK I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten geriatrik innefattar fördjupade kunskaper om akuta och kroniska sjukdomar hos äldre samt rehabilitering av äldre. Geriatrikens

Läs mer

FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet

FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet FÖRETAGSHÄLSOVÅRD I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Företagshälsovårdens kärnverksamhet ligger inom områdena fysisk och psykosocial arbetsmiljö samt hälsa och arbetslivsinriktad

Läs mer

I. Övergripande målbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD I. Övergripande målbeskrivning Profil verksamhetsfält Anestesi intensivvård är en medicinsk specialitet vars verksamhet syftar till att göra patienter smärtfria i samband med

Läs mer

Specialistutbildning i Allmänmedicin

Specialistutbildning i Allmänmedicin Supplement nr 20 Allmänmedicin 1/1997 Specialistutbildning i Allmänmedicin Målbeskrivning och övergripande utbildningsplan utarbetade av Svensk förening för Allmänmedicin 1996 1 Förord Svensk Förening

Läs mer

I. Övergripande målbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning NEUROKIRURGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten neurokirurgi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om handläggning av de medfödda och förvärvade sjukdomar

Läs mer

AT-läkarens. Loggbok. För AT-läkares tjänstgöring i Region Örebro län. Namn:. Tid för tjänstgöring: -

AT-läkarens. Loggbok. För AT-läkares tjänstgöring i Region Örebro län. Namn:. Tid för tjänstgöring: - AT-läkarens Loggbok För AT-läkares tjänstgöring i Region Örebro län Namn:. Tid för tjänstgöring: - Välkommen som AT-läkare i Region Örebro län! Denna bok ska ses som ett verktyg för att du som AT-läkare

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSALLERGOLOGI

BARN- OCH UNGDOMSALLERGOLOGI BARN- OCH UNGDOMSALLERGOLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten barn- och ungdomsallergologi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om handläggning av

Läs mer

SKOLHÄLSOVÅRD Profil och verksamhetsfält

SKOLHÄLSOVÅRD Profil och verksamhetsfält SKOLHÄLSOVÅRD I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Skolhälsovården utgör dels en fortsättning av den förebyggande barnhälsovården, dels en arbetsmiljöinriktad hälsovård för barn och

Läs mer

Välkommen till Primärvården FyrBoDal!

Välkommen till Primärvården FyrBoDal! Välkommen till Primärvården FyrBoDal! AT-PM Denna skrift har som syfte att hjälpa dig och din handledare att få en bra grund och struktur under sluttampen av din AT. Se gärna detta PM som fasta riktlinjer

Läs mer

Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik

Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Checklistan är utformad för att vara ett stöd för vad ST-läkaren skall kunna efter fullgjord sidoutbildning.

Läs mer

Sammanfattning målbeskrivning för specialistkompetens i allmänmedicin

Sammanfattning målbeskrivning för specialistkompetens i allmänmedicin Sammanfattning målbeskrivning för specialistkompetens i allmänmedicin Den nuvarande målbeskrivningen är översiktlig vad gäller den medicinska kompetensen. De här sammanfattningarna är tänkta att underlätta

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Bilaga 3: Förkunskapskrav inför kursen

Bilaga 3: Förkunskapskrav inför kursen Bilaga 3: Förkunskapskrav inför kursen Inför kursen i klinikorienterad farmaci förväntas du ha grundläggande kunskaper i farmakoterapi motsvarande kurserna Farmakoterapi 7,5 hp och Fördjupad farmakoterapi

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSNEUROLOGI MED HABILITERING

BARN- OCH UNGDOMSNEUROLOGI MED HABILITERING BARN- OCH UNGDOMSNEUROLOGI MED HABILITERING I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten barn- och ungdomsneurologi med habilitering omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter

Läs mer

I. Övergripande målbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning PLASTIKKIRURGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Den plastikkirurgiska specialitetens målsättning är att med en vävnadsvänlig och vävnadsbesparande atraumatisk operativ teknik uppnå

Läs mer

Allmän information. till AT-läkare i allmänmedicin i Lund och Landskrona

Allmän information. till AT-läkare i allmänmedicin i Lund och Landskrona Allmän information till AT-läkare i allmänmedicin i Lund och Landskrona Välkommen till din tjänstgöring i primärvården! Jag hoppas du kommer att trivas, se och lära dig mycket! Fokus under placeringen

Läs mer

PSYKIATRI Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

PSYKIATRI Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt PSYKIATRI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten psykiatri omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i utredning, behandling, omvårdnad och rehabilitering vid psykiska

Läs mer

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Geriatrik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Riktlinjer för AT-läkarnas tjänstgöring i allmänmedicin (gäller AT-läkare anställda vid SUS-Malmö samt Lasarettet i Trelleborg)

Riktlinjer för AT-läkarnas tjänstgöring i allmänmedicin (gäller AT-läkare anställda vid SUS-Malmö samt Lasarettet i Trelleborg) Till verksamhetschefer vid vårdcentraler, som handleder AT-läkare anställda vid SUS-Malmö och Trelleborg Riktlinjer för AT-läkarnas tjänstgöring i allmänmedicin (gäller AT-läkare anställda vid SUS-Malmö

Läs mer

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Målbeskrivning Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens Kompetenskrav

Läs mer

Vårdhygien LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Vårdhygien LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN 1097 Kompetensbeskrivning Specialiteten vårdhygien karaktäriseras av fördjupad kunskap om prevention av vårdrelaterade infektioner och smittspridning inom vården. Kompetensområdet omfattar även färdigheter

Läs mer

I. Övergripande målbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning KIRURGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten kirurgi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om handläggningen av de medfödda eller förvärvade sjukdomar

Läs mer

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i BIL 1. REVISION C1C12 FÖR ARBETS OCH MILJÖMEDICIN Delmål c ha kunskap om sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön

Läs mer

Psykiatriska specialiteter

Psykiatriska specialiteter Psykiatriska specialiteter Barn- och ungdomspsykiatri 903 Kompetensbeskrivning Specialiteten barn- och ungdomspsykiatri karaktäriseras av kunskap och färdighet i att identifiera, utreda, diagnostisera,

Läs mer

Genomsnittligt allmänmedicinskt specialistarbete i Sverige

Genomsnittligt allmänmedicinskt specialistarbete i Sverige Genomsnittligt allmänmedicinskt specialistarbete i Sverige Det allmänmedicinska specialistarbetet i Sverige skiljer sig från de flesta andra EUländers genom att det innefattar arbetsuppgifter som kräver

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSMEDICIN

BARN- OCH UNGDOMSMEDICIN BARN- OCH UNGDOMSMEDICIN I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten barn- och ungdomsmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om handläggningen av sjukdomar

Läs mer

FLISA-Bedömningskoder ver 1.1 2004-10-15. Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text

FLISA-Bedömningskoder ver 1.1 2004-10-15. Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text Andning A01 Andningsbesvär med pip, astma J459 Astma ospecificerad Andning A02 Andningsbesvär med främmande kropp T179 Främmande kropp i andningsvägarna med icke

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSRADIOLOGI

BARN- OCH UNGDOMSRADIOLOGI BARN- OCH UNGDOMSRADIOLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten barn- och ungdomsradiologi omfattar fördjupade medicinskt radiologiska kunskaper och färdigheter i utredning,

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

I. Övergripande målbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning INTERNMEDICIN I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Internmedicin är en specialitet inom gruppen invärtesmedicinska specialiteter. Specialiteten internmedicin omfattar fördjupade kunskaper

Läs mer

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för basspecialiteten Arbets- och miljömedicin Definition av kompetensområdet Specialiteten Arbets- och miljömedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST) Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdgivardirektiv 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Marie-Louise Mauritzon övergripande studierektor Vårdgivardirektiv angående

Läs mer

Hematologi 402 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Hematologi 402 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN 402 Kompetensbeskrivning Specialiteten hematologi karaktäriseras av kunskaper och färdigheter i utredning, diagnostik, behandling, prevention och uppföljning av tillstånd i blodet samt i blodbildande,

Läs mer

RÄTTSPSYKIATRI Profil och avgränsning Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet

RÄTTSPSYKIATRI Profil och avgränsning Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet RÄTTSPSYKIATRI I. Övergripande målbeskrivning Profil och avgränsning Specialiteten rättspsykiatri omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om psykiatrisk utredning och diagnostik, rättspsykiatrisk

Läs mer

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev 2016.05.27) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap pedagogik Delmål a2 Etik, mångfald jämlikhet Delmål a5 Medicinsk vetenskap

Läs mer

Läkarens roll och ansvar i sjukvårdsorganisationen

Läkarens roll och ansvar i sjukvårdsorganisationen Läkarens roll och ansvar i sjukvårdsorganisationen Alla specialiteter SOSFS 2008:17 Ledarskapskompetens Kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete Hälso- och sjukvårdens organisation, lagar

Läs mer

Enskilda basspecialiteter

Enskilda basspecialiteter Enskilda basspecialiteter Allmänmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

ST-kontrakt avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Gotlands kommun

ST-kontrakt avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Gotlands kommun 1 (5) ST-kontrakt avseende specialistutbildning i Dokumentet gäller för HSF, Primärvården ST-läkare: Åtagande Specialiseringstjänstgöringen (ST) ska utformas utifrån Socialstyrelsens föreskrifter. Detta

Läs mer

Äldrepsykiatri 1112 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Äldrepsykiatri 1112 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN 1112 Kompetensbeskrivning Specialiteten äldrepsykiatri karaktäriseras av kompetens inom alla sjukdomar och tillstånd med psykiska eller kognitiva symtom hos äldre, oavsett orsak. Det gäller såväl kognitiva

Läs mer

Mitt-i-ST FyrBoDal. I Mitt-i-ST ingår följande moment

Mitt-i-ST FyrBoDal. I Mitt-i-ST ingår följande moment Inger Hagqvist, Anders Hansson Studierektorer i allmänmedicin FoU-enheten Regionens Hus 462 80 Vänersborg Mitt-i-ST FyrBoDal Syftet med värderingen är att utgöra stöd och hjälp för ST-läkaren i fortsatt

Läs mer

RÄTTSMEDICIN Profil och verksamhet Samverkan inom och utom sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

RÄTTSMEDICIN Profil och verksamhet Samverkan inom och utom sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt RÄTTSMEDICIN I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhet Specialiteten rättsmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om undersökning av olika typer av dödsfall och personskador

Läs mer

Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8)

Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8) 1 Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8) Nedanstående checklista används som riktlinjer för SPUR:s bedömning, som grund till enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten.

Läs mer

Reumatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Reumatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Reumatologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Obstetrik och gynekologi

Obstetrik och gynekologi Obstetrik och gynekologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

I. Övergripande målbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning OBSTETRIK OCH GYNEKOLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten obstetrik och gynekologi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i diagnostik och behandling av normal

Läs mer

Bild- och funktionsmedicin. Slutversion1

Bild- och funktionsmedicin. Slutversion1 Bild- och funktionsmedicin Slutversion1 Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Individuell planering av tjänstgöring

Individuell planering av tjänstgöring Psykiatri Nordväst ST plan enligt ny målbeskrivning (gäller alla legitimerade efter 060630) Namn fyll i här Datum för läkarexamen fyll i här Datum för läkarleg: fyll i här Datum för beräknad specialistkompetens:

Läs mer

Barn- och ungdomskirurgi

Barn- och ungdomskirurgi Barn- ungdomskirurgi Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat

Läs mer

Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008

Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008 Komplettering och ändring Läkarnas specialiseringstjänstgöring Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008 Artikelnummer: 2008-126-2 Urologi Komplettering Sidan 45 Övergripande kompetensdefinition...

Läs mer

Del 3: Checklista för inspektion

Del 3: Checklista för inspektion Del 3: Checklista för inspektion Nedanstående checklista används som riktlinjer för SPUR:s bedömning, som grund till enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten. Obs! Svaren

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

I. Övergripande målbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning HÖRSELRUBBNINGAR I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten hörselrubbningar (audiologi) omfattar handläggningen av patienter med sjukdomar i hörsel- och balanssystemet. Specialiteten

Läs mer

Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2)

Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2) Svensk Förening för klinisk Fysiologi 060815 Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2) Definition av kunskapsområdet

Läs mer

Kort historik Behov: riktad utbildning som annars inte ryms i en allmänmedicin-st Pengar Tid Ordets makt Lobbying

Kort historik Behov: riktad utbildning som annars inte ryms i en allmänmedicin-st Pengar Tid Ordets makt Lobbying Kort historik Behov: riktad utbildning som annars inte ryms i en allmänmedicin-st Pengar Tid Ordets makt Lobbying Utbildningsfrågan har varit en stående punkt på kommande konferenser, i Tärnaby 2003, Tällberg

Läs mer

Annan: Namn: Informatörsnr: Telefonnr: Relation: Flera ggr/vecka. Varje vecka

Annan: Namn: Informatörsnr: Telefonnr: Relation: Flera ggr/vecka. Varje vecka 1 Tvillingen Läkare: Annan: Namn: Informatörsnr: Telefonnr: Relation: Bor du med tvillingen? Ja, sedan hur många år Nej => Har du bott med tvillingen Ja, år 19 till 19 Nej Hur länge har du känt tvillingen?

Läs mer

Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. 2011-05-20. vårdöverenskommelse

Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. 2011-05-20. vårdöverenskommelse Hälso- och sjukvård Länsgemensam 1.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Samverksansdokument, 2011-05-20 vårdöverenskommelse

Läs mer

Klinisk farmakologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk farmakologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Klinisk farmakologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Neurospecialiteter Neurologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

2008 01 25 Neuroradiologi 1

2008 01 25 Neuroradiologi 1 Neuroradiologi 1 Innehåll 2008 01 25 Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Medicinska kompetenskrav 3 Kommunikativ kompetens 4 Ledarskapskompetens 5 Kompetens

Läs mer

Bilaga 3 - förteckning över ramavtalsområden

Bilaga 3 - förteckning över ramavtalsområden 2016-01-28 Dnr 2.7 48/2016 1(5) Bilaga 3 - förteckning över ramavtalsområden Socialstyrelsen gör en behovsanalys för att avgöra inom vilka områden kurser ska upphandlas. I behovsanalysen samlar Socialstyrelsen

Läs mer

Röst- och talrubbningar. Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar

Röst- och talrubbningar. Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar Röst- och talrubbningar Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Krav för medicinsk kompetens 3 Krav

Läs mer

Begreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Begreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang 2014-05-09 Dnr 3.1-10780/2014 1(5) Begreppet allvarlig sjukdom skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom

Läs mer

Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper

Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper 1(6) Mål Termin 10 A. Vetenskap och lärande Nivå 1: Kunna identifiera och/eller utveckla och träna Nivå 2: Vara införstådd med och kunna tillämpa 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan

Läs mer

STÖD FÖR REMISSER TILL ÖNH

STÖD FÖR REMISSER TILL ÖNH Länsverksamheten Öron- Näs- och Hals Gäller för: Öron- Näs- och Hals Ursprungsutgåva: 20011-03-28 Godkänd av: Per-Inge Carlsson Utarbetad av: Karin Ehinger Giltighetstid: Tre år från senaste revisiondatum

Läs mer

Kompetensbeskrivning

Kompetensbeskrivning Kompetensbeskrivning Specialiteten urologi karaktäriseras av kunskap om medfödda och förvärvade sjukdomar och tillstånd i urinvägarna och de manliga könsorganen, samt skador i dessa. Kirurgiska färdigheter,

Läs mer

Arbets- och miljömedicin

Arbets- och miljömedicin Arbets- och miljömedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

AT-planering För AT-Läkare på vårdcentral

AT-planering För AT-Läkare på vårdcentral AT-planering För AT-Läkare på vårdcentral Namn... Vårdcentral (VC)... Handledare (HL)... AT-chef... Studierektor (SR). Din utbildning bygger på målbeskrivningen för AT (SOS FS 1999:5) och tjänstgöring

Läs mer

Glesbygdsmedicinsk profil på ST i Allmänmedicin

Glesbygdsmedicinsk profil på ST i Allmänmedicin Glesbygdsmedicinsk profil på ST i Allmänmedicin Den 24 juni 2008 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2008:17) om läkarnas specialiseringstjänstgöring som gäller

Läs mer

I. Övergripande målbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning KLINISK IMMUNOLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten klinisk immunologi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i immunologiskt betingade sjukdomstillstånd såsom

Läs mer

fördjupa sin kompetens i problembearbetning av omvårdnad samt internalisera ett professionellt förhållningssätt, och

fördjupa sin kompetens i problembearbetning av omvårdnad samt internalisera ett professionellt förhållningssätt, och Kursplan Kurs 5. Omvårdnad vid komplexa tillstånd den äldre människan, grundnivå, 15 högskolepoäng Kurskategori Programkurs Kurskod 8SLG50 Kursen ingår i sjuksköterskeprogrammet i Linköping, termin 5.

Läs mer

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang 2010-06-08 Dnr 4139/2010 Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom/skada

Läs mer

Kirurgiska specialiteter

Kirurgiska specialiteter Kirurgiska specialiteter Kirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR April 2011 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1. Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI

BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten barn- och ungdomspsykiatri omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i att igenkänna, bota, lindra

Läs mer

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet Otillräcklig fysisk aktivitet 3,2 miljoner Ca 84 tusen 1 Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens Folkhälsoinstitut, 2011 Nationella folkhälsoenkäten, Gävleborg 2010 Definition

Läs mer

ST- Utbildningskontrakt

ST- Utbildningskontrakt 1(4) ST- Utbildningskontrakt Specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin i VG Primärvård Undertecknade förbinder sig att följa detta ST-utbildningskontrakt för specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin

Läs mer

Ögonsjukdomar. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Ögonsjukdomar. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Ögonsjukdomar Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Målbeskrivningen i Rättspsykiatri Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06 Delmål Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska

Läs mer

Core curriculum Kursen i ÖNH-sjukdomar, Göteborg

Core curriculum Kursen i ÖNH-sjukdomar, Göteborg 010227 Core curriculum Kursen i ÖNH-sjukdomar, Göteborg 1. Örats sjukdomar. Örats anatomi och fysiologi Undersöka örat och bedöma trumhinnestatus i otomikroskop Differentialdiagnostik vid otalgi Handläggning

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Underlivsflytning (hos ej gravid kvinna) (114) Underlivsflytning (vid säker/misstänkt graviditet) (106) Underlivsklåda (hos ej gravid kvinna) (116)

Underlivsflytning (hos ej gravid kvinna) (114) Underlivsflytning (vid säker/misstänkt graviditet) (106) Underlivsklåda (hos ej gravid kvinna) (116) Register Abortönskan (108) Aggressivitet (176) Akut sveda/urinträngningar (hos ej gravid kvinna) (116) Akut sveda/urinträngningar (vid säker/misstänkt graviditet) (106) Allergisk snuva (132) Allergiska

Läs mer

Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8

Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8 Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8 Område Teoretiska kunskaper Praktisk handläggning Undervisningsmoment Examination Övergripande lärandemål Epidemiologi och

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

UTKAST TILL NY MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL NY MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för tilläggsspecialiteten Arbetsmedicin Definition av kompetensområdet Tilläggsspecialiteten Arbetsmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur faktorer

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Rehabiliteringsmedicin

Rehabiliteringsmedicin Rehabiliteringsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

INFEKTIONSSJUKDOMAR Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

INFEKTIONSSJUKDOMAR Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt INFEKTIONSSJUKDOMAR I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten infektionssjukdomar omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om förebyggande av infektioner samt

Läs mer

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting Bilaga till Tilläggsavtal avs. ST-tjänst Sid. 1/5 Datum 100423 Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting ST-läkare: Vårdcentral Åtagande Specialiseringstjänstgöringen

Läs mer

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING Denna utgåva är en provisorisk anpassning till den revidering som beslutades vid SPUREX den 2014-01-23. INLEDNING Inspektionen gäller dels strukturen (resurserna för utbildning),

Läs mer

ST-KONTRAKT i. Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8. ST- läkare.

ST-KONTRAKT i. Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8. ST- läkare. 1 ST-KONTRAKT 5 sidor ST-KONTRAKT i Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8 Kontraktsparter ST- läkare Huvudhandledare Verksamhetschef Studierektor Mål

Läs mer

Målbeskrivningar och kursplaner i relation till de nationella målen för Kursen:TSB, Tandvård för patienter med särskilda behov..

Målbeskrivningar och kursplaner i relation till de nationella målen för Kursen:TSB, Tandvård för patienter med särskilda behov.. Målbeskrivningar och kursplaner i relation till de nationella målen för Kursen:TSB, Tandvård för patienter med särskilda behov.. Datum:2015 03 23 För tandläkarexamen ska studenten: Kunskap och förståelse

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer