Den starka statens fall?
|
|
|
- Lennart Sundström
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lotta Vahlne Westerhäll Den starka statens fall? En rättsvetenskap Hg studie av svensk social trygghet NORSTEDTS JURIDIK
2 Innehåll Förord 15 Prolog 17 Avdelning I VERKTYG, TILLVÄGAGÅNGSSÄTT OCH KONTEXTUELL BAKGRUND 1. Inledning Utgångspunkter Staten och dess styrning Rätt, politik och moral som norm-och handlingssystem Rättsstaten Rättsstatens grundläggande principer Rättsstatens maktdelning Rättsstatens normrationalitet Rättsstatens autonomi Rättsstatens öppenhet Välfärdsstaten Välfärdsstatens grundläggande principer Välfärdsstatens materiella rättvisa Välfärdsstatens öppenhet Välfärdsstatens förvaltning Sammanfattning Metod, syfte och tillvägagångssätt Forskningsprogrammet Kontextuell bakgrund till det sociala projektet Samhällelig och rättslig kontext före och under och 60-talen Samhällsfrågor före Socialpolitikens inflytande på förvaltningsrätten Förvaltningsförfarandet Samhällelig och rättslig kontext under och 80-talen Samhällsfrågor runt Konstitutionen och de sociala rättigheterna Idén om statlig maktinskränkning Grundrättigheter Grundläggande fri-och rättigheter Sociala förpliktelser Reformlinjer inom förvaltningen Förfarandereglering och förfarandeorganisation Samhällelig och rättslig kontext under 1990-talet Samhällsfrågor runt 1990-talet Europeiseringen 96
3 6 Innehåll Avdelning II NÄRRÄTTEN OCH FÖRSÖRJNINGSBEHOV 1. Försörjningsbehov under och 60-talen Behovsprövat försörjningsstöd Fattigvårdsfrågan och arbetarfrågan Biståndstagarna Socialhjälpen i 1956 års socialhjälpslag De rättsliga aktörerna Socialhjälp - en statlig eller kommunal uppgift? Betalningsansvarig kommun Statens uppgifter Beslutsfattande organ Förfarandet i fattigvårdsmål Förfarandet i socialhjälpsmål Sammanfattning Olika statliga försörjningsstöd Inledning Stöd till arbetslösa Stöd till pensionärer Stöd till barnafödande kvinnor Sammanfattning Försörjningsbehov under och 80-talen och 80-talens båda lagstiftningar Socialhjälpen under 1970-talet talets sociallagstiftning i korta drag Kritik mot socialhjälpens utformning Socialhjälpens samordning med socialförsäkringarna Samhälleliga målformuleringar års socialtjänstlag Inledning Grundläggande värderingar för socialtjänsten Regleringen av ekonomiskt bistånd Skälig levnadsnivå Behovs tillgodoseende på annat sätt Återkrav Sammanfattning De rättsliga aktörerna Kommunerna Kommunerna och deras yttersta ansvar för försörjningsstödet A.2 Kommunernas förvaltning av försörjningsstödet Staten Statlig tillsyn och kommunal självstyrelse Innehållet i tillsynen Domstolarna Allmänt om besvär Regeringsrättens rättstillämpning Finansieringsaktörerna Sammanfattning Försörjningsbehov under 1990-talet talets lagstiftning Bakgrund och statistik Nya tankegångar om socialtjänsten 171
4 Innehåll Lagändringar i socialtjänstlagen Krav på den enskilde God kvalitet på socialtjänsten Samverkan mellan socialtjänsten och övrig offentlig verksamhet Försörjningsbehov - en statlig eller kommunal angelägenhet Försörjningsstöd, annat bistånd och bistånd i annan form Återgång till tidigare reglering Sammanfattning De rättsliga aktörerna Staten och kommunerna Statlig tillsyn över kommunerna Statlig och kommunal styrning Statlig kamp mot kommunalt domstolstrots och fördröjd verkställighet Kommunerna och domstolarna En fri nämndorganisation Förändringar i förvaltningsrättsskipningen Finansieringsaktörerna Sammanfattning 195 Avdelning III NÄRRÄTTEN OCH FÖRSÄKRINGSSKYDD VID SJUKDOM OCH MODERSKAP ELLER FÖRÄLDRASKAP 1. Försäkringsskydd under och 60-talen Inledning Sjukförsäkringen - en privat eller statlig angelägenhet Verksamheten vid erkända sjukkassor och understödsföreningar Frivilliga respektive obligatoriska försäkringar Privata försäkringar och statliga försäkringar Den statliga sjukpenningförsäkringen Konstruktionen av försäkringen Bosättning som kriterium för tillhörighet Statligt försäkringsskydd vid hem-och omsorgsarbete De materiella försäkringsvillkoren Den statliga moderskapsförsäkringen Sammanfattning De rättsliga aktörerna Allmänna sjukkassor - det allmännas angelägenhet Från privaträttsliga föreningar till offentligrättsliga allmänna kassor Centrala och lokala sjuk- eller försäkringskassor Tillsyn och besvär Riksförsäkringsverket som tillsyns- och besvärsorgan Försäkringsdomstolen och statens intresse av prejudikatbildningen Finansieringsaktörerna Sammanfattning Försäkringsskydd under och 80-talen Bakgrund Försäkringskostnader och måltillströmning Den statliga sjukpenningförsäkringen Kompensation för inkomstbortfall 244
5 8 Innehåll Inledning Förvärvsarbets-och arbetstagarbegreppen Sjukpenninggrundande inkomst Sjuklön Sammanfattning De materiella försäkringsvillkoren Sjukdomsbegreppet under och 80-talen Arbetsoförmågebegreppet under 1970-och 80-talen Statens styrning av rehabiliteringsverksamheten Sammanfattning Statligt familjerelaterat försäkringsskydd Hemmamakeförsäkringen Havandeskapspenningen Föräldraförsäkringen Inledning Föräldrapenning i samband med barns födelse Särskild föräldrapenning Föräldrapenning för tillfällig vård av barn "Faderskapspenning" Sammanfattning De rättsliga aktörerna De allmänna försäkringskassorna Omfattningen av de statliga förvaltningsuppgifterna Organisation och arbetsuppgifter Besvär över försäkringskassornas beslut Omprövning Besvär Riksförsäkringsverket som besvärsmyndighet Allmänt om besvärsprövningen Ex officioprövning och underställningsrätt Riksförsäkringsverkets tillsynsfunktion Allmänt om tillsyn Normgivningsmakten Riksdagens och regeringens normgivning Fråga om delegation till riksförsäkringsverket Verkställighetsföreskrifter Den formella lagkraftens princip Normprövning Riksförsäkringsverkets ombudsmannafunktion Försäkringsrätterna Försäkringsdomstolen/försäkringsöverdomstolen Finansieringsaktörerna Sammanfattning Försäkringsskydd under 1990-talet Bakgrund Den statliga sjukpenningförsäkringen Tillhörigheten till försäkringen Kompensation för inkomstbortfall Kompensation och besparingar Utökad sjuklön Den statliga ersättningen vid korta sjukfall Sjukdomsbegreppet under 1990-talet Arbetsoförmågebegreppet under 1990-talet Den statliga ersättningen vid långa sjukfall 334
6 Innehåll Begreppet rehabilitering vid 1990-talets början Rehabiliteringsberedningens förslag Rehabiliteringsersättning Rehabiliteringsberedningens arbetsoförmågebegrepp Rehabiliteringsreformens effekter Utvecklingen efter rehabiliteringsreformen Sjuk- och arbetsskadekommitténs arbetsoförmågebegrepp "Renodlingen" av sjukförsäkringen Steg-för-steg-bedömningen Prioriteringsprinciper Sammanfattning Den statliga föräldraförsäkringen Detaljreglering i ett jämställdhetssyfte Icke överlåtbara föräldrapenningdagar Sjukpenninggrundande inkomst vid ny graviditet Överlåtelse av tillfällig föräldrapenning till annan försäkrad Detaljreglering i ett besparingssyfte Taktikutnyttjande av föräldraförsäkringen Vårdnadsbidraget och garantidagarna inom föräldraförsäkringen Kompensationsnivåerna Sammanfattning De rättsliga aktörerna De allmänna försäkringskassorna Riksförsäkringsverket Riksförsäkringsverkets och försäkringskassornas roller i rättsutvecklingsprocessen Revision av tillsynen Ombudsmannafunktionen Domstolarna Ny underinstansordning i socialförsäkringsmål Regeringsrätten som slutinstans i socialförsäkringsmål Finansieringsaktörerna Sammanfattning 373 Avdelning IV NÄRRÄTTEN OCH MEDICINSK VÅRD OCH BEHANDLING 1. Vårdbehov under och 60-talen Inledning Utvecklingen av hälso-och sjukvården Vårdtagaren Allmänt om vårdtagaren Vårdtagaren och vårdbehov Vårdtagaren som sjukvårdsförsäkrad Vårdtagaren som fattighjälps- eller socialhjälpsmottagare Sammanfattning De rättsliga aktörerna Landstingen Landstingens skyldigheter Landstingens organisation Landstingens övertagande av statlig sjukvård Staten 392
7 10 Innehåll Finansieringsaktörerna Sammanfattning Vårdbehov under och 80-talen talet-en förberedelse för hälso-och sjukvårdslagen Allmänna utvecklingstendenser Vårdtagaren Vårdtagaren och ersättningsskyldigheten - 7-kronorsreformen Sjukvårdsförsäkringen och patienträttigheter Vårdtagarens allmänna vårdbehov och vårdkrav Patientskyddet Sammanfattning De rättsliga aktörerna Landstingskommunerna Staten Statens förhållande till landstingskommunerna Tillsyn och kontroll Domstolarna Sammanfattning talet-hälso-och sjukvårdslagen Målen för hälso-och sjukvården Vårdtagaren Vårdtagaren och ersättningsskyldigheten - patientavgifter Patientens krav på vård och behandling Patienträttigheter och/eller kvasirättigheter Sammanfattning De rättsliga aktörerna Landstingskommunerna Politiskt ledningsansvar Administrativt ledningsansvar Medicinskt ledningsansvar Staten Staten och behörighet till tjänster Tillsyn och statligt ansvarsutkrävande Finansieringsaktörerna Statistiska uppgifter Finansiering av kostnadsökningar Synen på statens och landstingskommunernas kostnadsansvar Sammanfattning Vårdbehov under 1990-talet Allmänna kännetecken på 1990-talets hälso- och sjukvård Organisationsförändringar Vårdtagaren Vårdtagaren och organisationsapparaten Den reformerade landstingsmodellen Fri etablering och ökad konkurrens Vårdgaranti och patientgaranti Fast läkarkontakt En patientfokuserad lagstiftning Patientsäkerheten En legal rätt till vård? Prioriteringsprinciper Sammanfattning 458
8 3.4 De rättsliga aktörerna Sjukvårdshuvudmännen Privata vårdgivare m fl Överlämnande av kommunala förvaltningsuppgifter Privat akutsjukvård Vårdgivare inom EU Statlig myndighetstillsyn Finansieringsaktörerna Kostnader och produktion Skatter, bidrag och avgifter Slutsatser i ett hälsoekonomiskt perspektiv Sammanfattning 474 Avdelning V PRINCIPRÄTTEN OCH SOCIAL TRYGGHET Innehåll Principrätten och försörjningsbehov Principrätten och försörjningsbehov under 1950-och 60-talen Inledning Legalitetsprincipen Den formella rättssäkerhetsprincipen Rättighetsprincipen Den materiella rättssäkerhetsprincipen Maktdelningsprincipen Slutsatser Principrätten och försörjningsbehov under och 80-talen Inledning Legalitetsprincipen Rättssäkerhetsprincipen Förvaltningen i rätts- och välfärdsstaten Rättvise- och rättighetsprinciperna Inledning Den rättsliga likhetsprincipens förhållande till moraliska och politiska värdesystem Rättviseprinciper i socialtjänstlagen Rättighetsprincipen Maktdelningsprincipen Slutsatser Principrätten och försörjningsbehov under 1990-talet Inledning Rätts- och välfärdsstatens försvagning? Bakgrund Legalitet, rättigheter, rättssäkerhet och rättvisa Maktdelningsprincipen och den kommunala självstyrelsen Slutsatser Principrätten och försäkringsskydd vid sjukdom och moderskap eller föräldraskap Principrätten och försäkringsskydd under och 60-talen Inledning Försäkringsprincipen i rätts-och välfärdsstaten - en rättviseideologi Rättighets-och förutsebarhetsprinciperna Maktdelningsprincipen Slutsatser Principrätten och försäkringsskydd under och 80-talen 542
9 12 Innehåll Inledning Försäkringsprincipen som fördelnings- respektive styrpolitik - formell och materiell rättvisa Försäkringsprincipen i sjuk- och föräldraförsäkringarna Rätts- och välfärdsstatliga element i sjuk- och föräldraförsäkringarna Kompensationen av inkomstbortfallet De materiella orsakerna till inkomstbortfallet Rättssäkerheten i förvaltningen av rätts- och välfärdsstaten De allmänna försäkringskassorna Riksförsäkringsverket Rättighetsprincipen Inledning Tidsperiodens rättsrealism De individuella fri- och rättigheterna och välfärdsrättigheterna Maktdelningsprincipen Slutsatser Principrätten och försäkringsskydd under 1990-talet Inledning Legalitetsprincipen och principen om formell rättssäkerhet i ett konstitutionellt perspektiv De materiella rättvise- och rättssäkerhetsprinciperna Rättighetsprincipen och frågan om en likformig tillämpning Maktdelningsprincipen Slutsatser Principrätten och medicinsk vård och behandling Principrätten och vårdbehov under 1950-och 60-talen Inledning Legalitetsprincipen Den formella rättssäkerhetsprincipen Den materiella rättssäkerhetsprincipen Maktdelningsprincipen Slutsatser Principrätten och vårdbehov under 1970-och 80-talen Inledning Legalitetsprincipen Rättssäkerhetsprincipen Rättighets- och rättviseprinciperna Maktdelningsprincipen Slutsatser Principrätten och vårdbehov under 1990-talet Inledning Legalitets- och rättssäkerhetsprinciperna Rättighets- och rättviseprinciperna Maktdelningsprincipen Allmänt om normgivning, tillsyn och ekonomi som maktdelningsfaktorer Exempel på inskränkning av maktdelningsprincipen En ny maktfaktor Domstolarna utan makt Slutsatser 613
10 Innehåll 13 Avdelning VI BASRÄTTEN OCH SOCIAL TRYGGHET 1. Inledning Basrätten rörande försörjningsbehov Basrätten rörande försäkringsskydd vid sjukdom och moderskap eller föräldraskap Basrätten rörande medicinsk vård och behandling Slutsatser 630 Avdelning VII AVSLUTNING 1. Den starka staten har fallit Inledning Socialrättens förändrade maktstruktur Socialrättens ökade individualism Socialrätten som både centralstyrning och självförvaltning Det sociala projektet idag Framtida strukturbygge 654 LITTERATUR 659
utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen
Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på
JURIDISKA ASPEKTER PÅ GLAPPET MELLAN BÖR OCH ÄR I STYRNINGEN AV SJUKVÅRDEN LOTTA VAHLNE WESTERHÄLL
JURIDISKA ASPEKTER PÅ GLAPPET MELLAN BÖR OCH ÄR I STYRNINGEN AV LOTTA VAHLNE WESTERHÄLL Den goda hälso- och sjukvården styrs av två normsystem: 1) människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen
➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?
➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.
Välkommen till LAGD01 Delkurs I Offentlig rätt
Välkommen till LAGD01 Delkurs I Offentlig rätt Offentlig förvaltning Den verksamhet som utövas av förvaltningsmyndigheterna Men vilka är förvaltningsmyndigheterna? Statliga myndigheter (ca 450 st) Kommunala
PM-ämnen T6. PM-ämnen T6 2010
PM-ämnen T6 Innehåll Förvaltningsrätt grupp 1, 3 och 4.......s. 2 Förvaltningsrätt grupp 2.s. 3 Förvaltningsrätt grupp 5....s. 4 Förvaltningsrätt grupp 6.s. 5 EU-rätt grupp 7 och 10......s. 6 Folkrätt
Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007
Kommittédirektiv Patientens rätt i vården Dir. 2007:90 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall lämna förslag på hur patientens ställning och inflytande
KOMMUNALRÄTT. Terminskurs 6 Vt Kommunalrätt - Lars Bejstam 1 ÖVERSIKT KOMMUNER OCH LANDSTING
KOMMUNALRÄTT Juristprogrammet Termin 6 Vårterminen 2015 Lars Bejstam ÖVERSIKT Vad är en kommun? Vad får en kommun göra? kommunal kompetens. Vem beslutar i kommunen? Hur överklagas kommunala beslut? Vt
Vi är Försäkringskassan
Vi är Försäkringskassan www.forsakringskassan.se Sid 1 April 2016 Om Försäkringskassan Film? https://youtu.be/cu8xiyvt394 Sid 2 April 2016 Om Försäkringskassan Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att utreda,
^ sot 7-2S- Åke Elmer Staffan Blomberg Lars Harrysson Jan Petersson. Svensk socialpolitik. (& Studentlitteratur
Åke Elmer Staffan Blomberg Lars Harrysson Jan Petersson ^ sot 7-2S- Svensk socialpolitik A (& Studentlitteratur Förord till nittonde upplagan 9 1 Sociala problem och socialpolitik 11 Vad är socialpolitik?
Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen
Den glömda försäkringen Arbetsskadeförsäkringen är den glömda socialförsäkringen. Allmänhetens och politikernas uppmärksamhet riktas till andra delar av det allmänna försäkringssystemet; ålderspensionsförsäkringen,
Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011
Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,
Det allmànna som avtalspart
TOM-ERIK MADELL Det allmànna som avtalspart - SÀRSKILT AVSEENDE KOMMUNS KOMPETENS ATT INGÀ AVTAL SAMT AVTALENS RÀTTSVERKNINGAR Norstedts Juridik AB Innehâll Abstract 5 Fôrord 7 Fôrkortningar 15 Kapitel
Sjukförsäkringssystemet i ett samhällsperspektiv och dess aktuella utmaningar
Försäkringsmedicinska dialoger 2018 Sjukförsäkringssystemet i ett samhällsperspektiv och dess aktuella utmaningar Rolf Urby, Regionalt samverkansansvarig Sjukförsäkringen VO Mitt Sid 1 Fem aktuella utmaningar
Betänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5)
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-09-08 Avdelningen för juridik Pål Resare Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM Betänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5) Sammanfattning Sveriges
Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
Promemoria 2014-10-10 Socialdepartementet Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Författningsförslag Förslag till lag om ändring i lagen (2014:822) om ändring i
Arbetslinjer i svensk socialpolitisk debatt och lagstiftning 1930-2001
Malin Junestav Arbetslinjer i svensk socialpolitisk debatt och lagstiftning 1930-2001 UPPSALA UNIVERSITET Innehållsförteckning FÖRORD 11 KAPITEL 1. Idéer om arbete och rättigheter i välfärdspolitiken 1930-2001
Sjukförsäkringen 60 år från social rättighet till aktivering? Forskarseminarium En sjukförsäkring att lita på? Umeå 14-15 januari 2015
Sjukförsäkringen 60 år från social rättighet till aktivering? Forskarseminarium En sjukförsäkring att lita på? Umeå 14-15 januari 2015 Rafael Lindqvist Sociologiska institutionen Uppsala Universitet [email protected]
8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet
8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet Nästan alla barn idag har föräldrar som förvärvsarbetar. Under barnets första levnadsår är vanligtvis mamman föräldraledig. Därefter går mamman ofta
Ansvarsfördelning. Kommunernas hälso- och sjukvård
2017-04-18 1 (6) Avdelningen för juridik Ellinor Englund Anna Åberg Ansvarsfördelning Kommunernas hälso- och sjukvård Kommunen har sedan den 1 januari 1992, då kommunerna övertog huvuddelen av ansvaret
Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden
Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Anna Pettersson Westerberg Innehåll Sjukförsäkringen på kort och lång sikt kort sikt: översynen av sjukförsäkringsreformen lång sikt: socialförsäkringsutredningen
Det svenska politiska systemet. Den svenska statsförvaltningen
Det svenska politiska systemet Den svenska statsförvaltningen Svensk offentlig förvaltning: viktiga särdrag Den stora förvaltningen Den dualistiska förvaltningen Den öppna förvaltningen Den kommunala självstyrelsen
Tandvårdslag (1985:125)
Tandvårdslag (1985:125) SFS nr: 1985:125 Departement/myndighet: Socialdepartementet Utfärdad: 1985-03-14 Ändrad: t.o.m. SFS 2008:346 Inledande bestämmelse 1 Med tandvård avses i denna lag åtgärder för
Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring
Rehabkoordinatorer Socialförsäkringen Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring Innehåll Fakta Ansvar i rehabiliteringsarbetet Försäkringskassans uppdrag Rehabilitering Utredningstid och negativa beslut
Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018
Kommittédirektiv Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess Dir. 2018:27 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Sammanfattning En särskild utredare en nationell samordnare
Vägledning för registrering av försörjningshinder och ändamål med utbetalat ekonomiskt bistånd
Vägledning för registrering av försörjningshinder och ändamål med utbetalat ekonomiskt bistånd Syftet med utökningen av statistiken är att fortlöpande och systematiskt kunna följa hur problem och behov
Tidsbegränsningar i sjukförsäkringen
Tidsbegränsningar i sjukförsäkringen - en rättssäker lösning? Emilia Liedbeck Student Ht 2011 Examensarbete, 30 hp Juristprogrammet, 270 hp Handledare: Ruth Mannelqvist 1 Innehållsförteckning 1. Inledning...3
Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018
Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland Agenda för dagen Sjukförsäkringens regelverk Sjukskriven vad händer? Olika roller i sjukskrivningsprocessen Alternativ till
Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring
Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Arbetsprocess Denna vägledning har utformats av en arbetsgrupp med representanter från universitet med läkarutbildning
AT-läkare Dag Om socialförsäkringen
Om socialförsäkringen Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 225 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut om bidrag och ersättningar varje
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 1999:800 Utkom från trycket den 16 november 1999 utfärdad den 4 november 1999. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs
Socialstyrelsen tillsyn över hälso- och sjukvård, geografiskt i sex regioner med huvudkontor i Stockholm.
Socialstyrelsens l tillsyn Socialstyrelsen tillsyn över hälso- och sjukvård, socialtjänst och verksamhet för funktionshindrade. Socialstyrelsens tillsynsavdelning är uppdelad Socialstyrelsens tillsynsavdelning
Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem
1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen
Patientlagen 2014:821. Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting
Patientlagen 2014:821 Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting Patientmaktsutredningen 1. Prop. 2013/14:106 Patientlag. Träder ikraft 1 jan. 2015 2. Lag om organisation av hälso-
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag
Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson
Om du blir sjuk och inte kan arbeta Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson [email protected] Sjuklön Sjukpenning Rehabiliteringskedjan Tidsgränser sjukpenning Försäkringskassans
Vissa förslag om personlig assistans
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-12-15 Avdelningen för juridik Ellinor Englund Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM Vissa förslag om personlig assistans Sammanfattning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)
Kommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel
Kommunal hälso- och sjukvård 2012-09-25 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk
PM-ämnen T6. PM-ämnen T6 2012
PM-ämnen T6 Innehåll Förvaltningsrätt grupp 1........s. 2 Förvaltningsrätt grupp 2 och 3...s. 3 Förvaltningsrätt grupp 4....s. 4 Förvaltningsrätt grupp 4 och 5...s. 5 IP-rätt grupp 8 och 9. s. 6 EU-rätt
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde
Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare
Juridiska frågor och svar om försäkringsmedicinska utredningar rörande personuppgiftsbehandling och dokumentation
Jonas Dahl Manolis Nymark Pål Resare Anna Östbom Juridiska frågor och svar om försäkringsmedicinska utredningar rörande personuppgiftsbehandling och dokumentation Denna promemoria innehåller frågor och
Försäkringskassan. Statistik Bakgrund Försäkringskassans uppdrag Vilken information behöver Försäkringskassan. Läkarutbildning 2018
Försäkringskassan Statistik Bakgrund Försäkringskassans uppdrag Vilken information behöver Försäkringskassan Diagnosgruppernas fördelning av de sjukfall som september 2018 registrerats vid försäkringskassan
Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård
Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,
Välkommen till en dag kring sjukskrivning. Finns det en gräns för samverkan
Välkommen till en dag kring sjukskrivning Agenda för dagen 8:30-9:15 Inledning 9:15-9:35 Fika 9:35-10:35 Sjukskrivning ur ett samhällsperspektiv 10:40-12:00 Våra olika uppdrag och vad vi har att förhålla
Sjukskrivningarnas anatomi
Sjukskrivningarnas anatomi En ESO-rapport om sjukförsäkringens drivkrafter Pathric Hägglund, ISF Per Johansson, Uppsala universitet, IFAU och ISF Rapportens disposition Sjukdom, ohälsa och arbetsoförmåga
Tandvårdslag (1985:125)
SFS 1985:125 Källa: Rixlex Utfärdad: 1985-03-14 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2006:193 Tandvårdslag (1985:125) [Fakta & Historik] Inledande bestämmelse 1 Med tandvård avses i denna lag åtgärder för att förebygga,
REGERINGSRÄTTENS BESLUT
REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 17 mars 2010 KLAGANDE Socialnämnden i Sundsvalls kommun 851 85 Sundsvall MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls beslut den 7 mars
Sjuk- och föräldraförsäkring
I Sjuk- och föräldraförsäkring [email protected] Sjuk- och föräldraförsäkring Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) Sjukpenning Föräldrapenning Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) Prognos vad man kommer
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1993:1652) om ersättning för sjukgymnastik; SFS 2013:1145 Utkom från trycket den 27 december 2013 utfärdad den 19 december 2013. Enligt riksdagens beslut
Sjuk enligt Arbetsförmedlingen, frisk enligt Försäkringskassan?
Juridiska institutionen Examensarbete höstterminen 2013 Juristprogrammet, 30 högskolepoäng Sjuk enligt Arbetsförmedlingen, frisk enligt Försäkringskassan? Den enskildas rättssäkerhet när sjukförsäkringsdagarna
REGERINGSRÄTTENS DOM
REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 4 maj 2010 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Förbundsjurist Lise-Lotte Sjöstedt LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm
Kursmanual Socialrätt
1 Kursmanual Socialrätt (RVAD77) Hösten 2017 Kursen syftar till att studenten ska förvärva fördjupade kunskaper inom några av socialrättens huvudsakliga områden, såsom socialtjänst, socialförsäkringssystemet,
ALLMÄNNA RÅD RFV REKOMMENDERAR 1986:4
ALLMÄNNA RÅD RFV REKOMMENDERAR 1986:4 Frivillig sjukpenningförsäkring enligt lagen om allmän försäkring (AFL) Innehåll Inledning...7 Villkor för att få teckna frivillig sjukpenningförsäkring...8 Sjukpenningens
Slutbetänkandet Försäkringskassan - den nya myndigheten (SOU 2003:106)
REMISSYTTRANDE 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Slutbetänkandet Försäkringskassan - den nya myndigheten (SOU 2003:106) Inledning Riksförsäkringsverket ställer sig bakom utredningens förslag att
Försäkringskassan i Värmland
Försäkringskassan Försäkringskassan i Värmland Birgitta Olsson/ Sjukpenning Caroline Elfman/sjukpenning Linnéa Eriksson/ Sjukpenning Jessica Johansson/ Sjukpenning Peter Stenebjer /Aktivitetsersättning
Vem ansvarar för att ge bistånd i form av hemtjänst till asylsökande?
PM 2017-08-30 Vårt dnr: 1 (6) Avdelningen för juridik Mia Hemmestad Vem ansvarar för att ge bistånd i form av hemtjänst till asylsökande? Allmänt om ansvaret för sociala insatser Migrationsverket ansvarar
