Dygnspassen. reflektera. Fönebasen. polisens. bombjakt. en HET fråga. hur uppträder jag själv. utryckningskörning på vinterväglag

Transkript

1 Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon Nummer Årgång 14 Pris: 49 kr Fönebasen utryckningskörning på vinterväglag Dygnspassen en HET fråga reflektera hur uppträder jag själv polisens bombjakt en fråga om liv och död Senaste blåljusnyheterna på nätet. samverkan 112 nr

2 Ny distributör av EZ-IO i Sverige Medidyne övertar, fr.o.m. 1 april 2015, ansvaret för distributionen av EZ-IO i Sverige och blir auktoriserad distributör. Vi har sedan många år tillbaka representerat EZ-IO i övriga Norden och har lång erfarenhet av produkten. EZ-IO systemet är ett revolutionerande system för intraosseös access. EZ-IO ger snabb, säker och enkel access, när intravenös access är svår eller omöjlig att uppnå. Läs mer på ERC Guidelines 2010 rekommenderar IO Säkert, snabbt och effektivt ZOLL X-Serien monitor och defibrillator ZOLL AutoPulse bröstkompressionssystem ZOLL AED Pro hjärtstartare StatPacks akutväskor Medidyne AB I Tel I 2 samverkan 112 nr

3 ledare Gemensamt handlande för visst syfte Hur en tidning blir beror till stor del på innehållet, men även utseendet spelar en roll. Det känns därför både spännande och lite nervöst att alla, ni kära läsare, kommer att nagelfara vår nya kostym. Studenterna Johan Carlsson och Simon Svensson, som båda studerar sista året på Högskolan i Jönköping, har städat bort sådant som kändes omodernt, bytt typsnitt och skapat en ny touch och layout. Tidningen som helhet ska bli mer lättläst och modern. Men vi har hållit igen förändringsivern när det gäller innehållet i artiklarna. Vi fortsätter att skriva om hela blåljusbranschen och ambitionen är alltid att leverera en så komplett produkt som möjligt. Och vi har förstått att ni läsare tycker att vi gör ett ganska bra urval. Eller...? I årets premiärnummer av Samverkan 112 serverar vi en smakfull blandning av olika reportage på sammanlagt 60 sidor. Mångfald möjliggör skapande Enligt Norstedts ordbok betyder samverkan Gemensamt handlande för visst syfte. Men i begreppsdjungeln förekommer många olika definitioner av samverkansbegreppet som till exempel utvecklande, engagemang etc. Tidningen Samverkan 112 vill vara med och stärka samverkan och utveckling för alla blåljusaktörer. Vikten av samverkan och interaktion är med andra ord av mycket stor betydelse för mig och oss. En exempelfråga som identifierats är hur vi kan ha en dialog och samarbete med två olika fackförbund och en intresseorganisation? I tidningen betraktar vi olikheter, både när det gäller fordon, produkter, tjänster och olika uppfattningar, som en tillgång snarare än en nackdel. När samverkan i allt för hög grad endast syftar till att skapa samsyn riskerar den positiva effekten av olikheter att försvinna. Endimensionella uppfattningar löser inte flerdimensionella problem. Att kunna och vilja samarbeta och tro gott om samverkan och inte utesluta någon uppfattning eller produkt är en viktig kunskapsresa för mig och tidningen. Sponsorskap & Samarbeten Samverkan 112 är silversponsor till Ambulans 2015 den april i Stockholm. En nordisk ambulansmässa och prehospital mötesplats för alla som är verksamma inom prehospital akutsjukvård. Vi ser sponsorskapet och samarbetet som en viktig del i den passion vi har för utvecklingen av svensk prehospital akutsjukvård. Golf är en sport där det krävs delaktighet, rent spel, dynamik och respekt för att skapa de bästa möjligheterna för framgång. Kärnvärden för Samverkan 112, och en av anledningarna till att vi även i år är stolt sponsor till Ambulans SM i Golf som genomförs på natursköna Carlskrona Golfklubb i Blekinge den augusti. Välkommen, som vi hoppas och tror, till en aptitligare tidning! Sven Åsheden Chefredaktör och ansvarig utgivare sven@s112.se Utgivare Tidningen Samverkan 112 ges ut av förlaget On Road Communications AB. Förlaget är privatägt och står ägar- och åsiktsmässigt helt oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier. Utgivningsplan 2015 Utgivningsbevis ISSN: Adress Pirgatan 2, Karlshamn (NetPort Science Park) Tel: E-post red@s112.se Chefredaktör och ansvarig utgivare: Sven Åsheden, , sven@s112.se Formgivning Sven Åsheden, Johan Carlsson och Simon Svensson Reporter Mats Thorner, Övriga medarbetare i detta nummer Peter Alexisx, Simon Bynert, Mats Fäldt, Simon Gunnholt, Mats Jonsson, Anna Kjellsson, Adina Magnusson, Ia Sellerberg, Maria Jansson Sjödin, Elliot Turvall, Elin Sörli Törnqvist och Sören Viktorsson. Produktion On Road Communications AB Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. För åsikter som framförs i artiklar svarar intervjuade personer och textförfattaren. Annonser Adviser AB, Malmö. Tanja Nilsson Tel: , tanja@adviser.se Upplaga exemplar Tryck: Mixiprint, Olofström Prenumeration Ett år 250:-, 6 nummer. Lösnummer 49:- inkl. porto inom Sverige. Utanför Sverige tillkommer ett portotillägg. Foto framsida: Magnus Ohlsson, Fönebasen Tipsa oss... Tipsare skyddas av källskyddet och är garenterad full anonymitet. samverkan 112 nr

4 innehåll mobil omvårdnad Nya perspektiv på framtidens ambulanssjukvård. Dubbdäck är ingen universallösning Men det förbättrar våra säkerhetsmarginaler, säger Claes Pekkala, 12 Fönebasen Åtta olika banor med lika många övningar. Följ nationella bombskyddet En vardag där varje halvmeter är en fråga om liv och död Landet runt Notiser TIMMARSPASS ELLER EJ? En fråga om pengar matash Avancerade datormodeller 8-11 Fönebasen Utryckningskörning på vinterväglag säker och effektiv ambulanssjukvård Tillsammans för utveckling pågående forskningsprojekt Tango 2, Detox och Samba höjd ambitionsnivå Och ett insiktsfullt körsätt arbetsmiljö och säkerhet Program för Ambulans Påverkar personliga värderingar? Spelar det någon roll? polisdrömmar Örjan Hvass och Emma Sjökvist Nationella bombskyddet En fråga om liv och död alarm - ambulansförbundet Förbundets egen sida 18 intensivvård på hög höjd Knut Taxbro arbetade i Australien ett säkert kort Nya XC70 Ambulans RAS Magisterarbeten och nominering proffsig strategi i värnamo Ambulanssjukvårdens arbetsmiljö Landets första masterutbildning Prehospital miljö finländarna tvivlar på hjälpförmågan 112-dagen i februari Motorsågar i räddningstjänsten Särskilt körkort nödvändigt Mobil omvårdnad Samarbete med Konstfack 58 när olyckan är framme Posom-gruppen i Kristinehamn 4 samverkan 112 nr

5 FOUR.C MOBILE MOBILT ÄRENDEHANTERINGSSYSTEM UTVECKLAT MED RAKEL-ANVÄNDARE, FÖR RAKEL-ANVÄNDARE. Ta emot uppdrag och information från SOS Alarm AB eller egen ledningscentral direkt på skärmen. Kör direkt till bifogade koordinater med den integrerade navigatorn. Bekräfta genomfört moment via virtuella statusknappar, som också kan generera autoförfaranden. NY VERSION FINNS TILLGÄNGLIG NU samverkan 112 nr

6 Landet runt / Notiser ambulanspersonal bäst i Europa Text: SVEN ÅSHEDEN KÄLLA: LANDSTINGET VÄRMLAND Ambulanspersonalen i Filipstad är bäst i Europa på HLR enligt en färsk studie som pågått i ett knappt års tid. Det har utvecklat vårt arbete rejält, säger stationschef Peter Nordin. Det är intresseorganisationen PHSIG som ligger bakom studien. Den inleddes i april förra året och har genomförts i tio europeiska städer. Från stora London till lilla Filipstad. Syftet var att undersöka användningen av simulationsträning och dockor samt hur mer övning kan påverka det dagliga arbetet. Enkelt uttryckt kan man säga att vi har genomfört två stora tester med ett halvårs mellanrum. Tiden mellan testerna har vi ägnat till att öva HLR, säger Peter Nordin kompressioner I testerna mättes en lång rad parametrar och verktyget som användes, själva dockan, är bland det mest avancerade som går att hitta för övning av basal HLR, enligt Peter Nordin. Dockan Resusci Anne QCPR, mäter det mesta, hur mycket luft man får i, hur mycket man trycker ner eller lyfter upp bröstkorgen, frekvens eller placering av händerna. För ändamålet är det den bästa dockan som finns. Det första testet var något av en besvikelse för personalen. Man kan konstatera att vi inte var riktigt så bra som vi trodde. Men bortsett från att undersöka hur ett ökat mått av övning kan påverka HLR-utövandet innehöll studien också ett tävlingsmoment som gick ut på att göra störst förbättring på sex månader. Där vann Filipstad klart. Det blev en sporre förstås och vi övade ganska mycket. Utrustningen visade att vi hade gjort kompressioner under det halvår studien varade, säger Peter Nordin. Ett nytt grepp Det som har förändrats hos personalen i Filipstad är de små detaljerna. Ett bra exempel är att många använde pek- och långfingrarna vid HLR på barndockan tidigare, men i stort sett alla har förändrat sitt grepp. Nu håller man i hela Britt Eklund och Tina Eriksson under ett av många övningstillfällen. Foto: Landstinget Värmland dockan och trycker ner bröstkorgen med tummarna. Testen visade också att många var för försiktiga med barndockan, säger Peter Nordin. Att studien har utvecklat arbetet i Filipstad tvekar han inte en sekund på. Det törs jag påstå. Nu har vi förvisso övat mer än vanligt, men övar man ofta så minskar man sin egen osäkerhet. Resultaten från studien talar sitt tydliga språk. Grönt LED-ljus på ambulansens tak Skadeplats Text och illustration: SVEN ÅSHEDEN Vid större olyckor upprättar den ambulans som kommer först till plats en prehospital sjukvårdsledning (PS), bestående av sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig. När det efter hand kommer fler ambulanser och andra utryckningsfordon till platsen är det mycket svårt och nästintill omöjligt att se vilken ambulans som har funktionen ledningsambulans (PS). Prehospitala problem på en skadeplats kan vara mörker, dåligt väder och mycket trafik. God kommunikation är grunden för att arbetet på skadeplatsen ska fungera. Kreativa ambulansmedarbetare har löst problemet genom att utrusta ambulansen med ett grönt rundstrålande LED-ljus som placeras baktill på ambulansens tak. Det gröna ljuset blir på så sätt, tillsammans med övrigt blåljus, en väl synlig symbol för ambulans med prehospital ledningsfunktionen. Finns det någon paragraf som reglerar användandet av grönt rundstrålande LEDljus på utryckningsfordon? När ambulansen står still så finns det inget hinder för ledningsambulansen att ha denna belysning, tänk bara på grundregeln i Trafikförordningens 3:e kapitel; 67 Lyktor och strålkastare får inte användas på sådant sätt att andra förare kan bländas berättar Hans Östh, Sektion regelinformation, Transportstyrelsen. 6 samverkan 112 nr

7 polisens nya ögon Foto: Polisen Med hjälp av kameror ska Polisen lättare kunna avgöra vilka fordon som behöver stoppas för närmare kontroll. Systemet testas nu av poliser på flera håll i landet. Bättre ambulanssjukvård för boende i Göteborgs skärgård En helt ny båttyp som ska uppfylla ambulanssjukvårdens höga krav, även i skärgårdsmiljö, ska vara sjösatt i oktober Detta är en del av en pågående trygghetssatsning som görs för att förbättra ambulanssjukvården i Göteborgs skärgård. Text: SVEN ÅSHEDEN Några av polisens fordon har utrustats med en kamera som är kopplad till en dator. Kameran läser av registreringsskyltar i närheten och jämför dem med uppgifter från Vägtrafikregistret och registret för efterlysta fordon. På så vis får poliserna omedelbar information om ett fordon exempelvis är efterlyst, oskattat, avställt eller belagt med körförbud och kan stoppa det för närmare kontroll. Syftet är att få bort trafikfarliga fordon från vägarna, säger Anders Arvidsson, kommissarie och trafikansvarig Rikspolisstyrelsen. Källa: Polisen söker aspiranter Foto: Kustbevakningen Kustbevakningen söker 24 aspiranter till utbildningen som startar i Karlskrona i augusti Aspirantutbildningen omfattar två terminer teori i Karlskrona, med några veckors sjöpraktik inledningsvis. Efter teorin genomförs en termin sjöpraktik ute i Kustbevakningens verksamhet. Slutligen genomförs en termin maskin- alternativt fartygsbefälskurs. Under utbildningstiden har aspiranten en tidsbegränsad anställning med lön. Efter genomförd och godkänd aspirantutbildning övergår anställningen till en tillsvidareanställning. Källa: Kustbevakningen Tillsammans med företaget Northern Offshores Services AB (NOS) utvecklar Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SUS) ett nytt ambulansbåt-koncept som mer än väl ska uppfylla regionens högt ställda krav på service och säkerhet för ambulanssjukvård i Göteborgs skärgård. Parallellt kommer även satsningar att göras för att förbättra samarbetet med Räddningstjänsten, Primärvården och berörda kommuner. höghastighetstransporter NOS grundades 2008 och har idag över 100 anställda. Vi har skapat oss en egen gren inom sjöfarten genom att satsa på höghastighetstransporter av personal till havsbaserade vindkraftverk. Med stor entusiasm tar vi oss nu an utmaningen att i egen regi bedriva ambulansverksam till sjöss i Göteborgs skärgård. Vi står för såväl båt, besättning som medicinsk personal berättar David Kristensson, Chief Executive Officer. Båttypen blir en 20 meters höghastighetskatamaran, som kommer göra 30 knop när ambulansen står på däck. I totalentreprenaden som kostar 14 miljoner om året ingår förutom båten all personal ombord, även den medicinska. Den medicinska personalen kommer att ha samma kompetens som övrig ambulanspersonal i regionen. Avtalet med Northern Offshore Services AB löper över fem år med möjlighet till förlängning. Hur fungerar uppdragen idag? Ambulansbåten Hjärtrud (ombyggd stridsbåt) som vi använder idag köper vi som en tjänst från Falck Ambulans. De står för båt och skeppare, medan medicinsk personal tillhör Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Så vi har inte tagit över båten från Falck Ambulans i samband med att vi övertog övrig ambulansverksamhet i egen regi berättar Stefan Sarajärvi, Presstjänsten, SUS. Hjärtrud Båt-fakta Längd öa: Skrovlängd: Bredd: Djupgång: 21,25 m 21,04 m 7,66 m 1,30 m ILLUSTRATION: NOS Foto: Falck Ambulans samverkan 112 nr

8 utbildning / Reportage Genomgång inför bromsa o sväng på huvudbanan. Olika fordon i samma hastighet eller samma fordon i olika hastighet, beter sig helt olika. I Föne lär sig förare av utryckningsfordon att känna gränserna. Storslalom med brandbil på basens landningsbana. 8 samverkan 112 nr

9 Vitt och glatt på Fönebasen Snön vräker ner över Hälsinglands skogar. Konturerna suddas ut och det kan ibland vara svårt att se vart vägen tar vägen i allt det vita. Det gäller inte minst för den blåljuspersonal som befinner sig på Fönebasen för sin vinterutbildning. Text och foto: Maria Jansson Sjödin bättre förutsättningar för att träna vinterkörning går knappast att få. Här finns upplogade vägar, höga snövallar, gott om utrymme för misstag och samtidigt avskildhet. Utbildningen handlar om att lära sig sin egen, men även fordonets kapacitet och begränsningar på riktigt vinterväglag. Här finns goda möjligheter att testa gränserna samtidigt som man ser hur bilen och dess säkerhetssystem beter sig i olika hastigheter och situationer, säger Magnus Ohlsson, ambulanssjukvårdare, instruktör och en av initiativtagarna till utbildningen. Magnus Ohlsson från Järvsö och Jan- Ove Andersson från Ljusdal har båda sina tjänster vid ambulanssjukvården i Gävleborg. Efter att ha deltagit i vinterutbildningar på olika platser, föddes idén om att utnyttja den nedlagda militärflygplatsen i Föne, nära Färila. Ett gigantiskt område mitt ute i skogen, med flygbanor och asfalterade småvägar som Ljusdals kommun tagit över från Fortifikationsverket. Här finns utrymme, här är snösäkert och här finns ingen som kan bli störd, säger Jan-Ove. För fem år sedan bildade de båda bolaget Svenska MPJ AB. Ett företag som erbjuder förare av utryckningsfordon vinterutbildningar på Fönebasen. De som kommer tränar med de fordon som de normalt använder i sitt arbete. Dessutom erbjuder vi som arrangörer en tung lastbil och en extra brandbil. Varierade övningsbanor MPJ hyr in sig på delar av Fönebasen, av Ljusdals kommun. Det innebär bland annat tre kilometer övningsvägar, samt fastigheter med undervisningslokal, kök och matsal. Vi har ställt iordning åtta olika banor med lika många övningar. Varje grupp övar femtio minuter vid samma station innan de byter till nästa. Det är viktigt att schemat hålls för att undvika irritation mellan grupperna, säger Magnus. Det är varje grupps instruktörer som håller koll på klockan. Under själva övningen ska nämligen inga klockar användas av kursdeltagarna. Det här är ingen tävling och därmed förekommer ingen tidtagning, förtydligar Magnus, själv gammal rallyförare och i vanliga fall rätt tävlingsinriktad. Under de vinterveckor som utbildningarna ordnas på basen vistas mellan tre till sex grupper på basen samtidigt, i tvådagarspass. När deltagarna är många kan alla åtta övningsstationer vara igång samtidigt. Det är fyra teknikbanor med snäva svängar och backkrön. Här finns även olika övningar som ställs iordning med hjälp av koner på den drygt två kilometer långa huvudbanan, som exempelvis storslalom, bromsundanmanöver och broms i kurva. Intill, på den smalare taxibanan testas hastig inbromsning i olika hastigheter. Också finns snurren I snurren är det tänkt att man ska känna på vad som händer när det släpper. Banorna plogas av Jan-Ove eller Magnus inför dagens övningar. Plogbilen är även försedd med en vattentank om det skulle finnas behov av att skapa extra halka. samverkan 112 nr

10 utbildning / Reportage Magnus Ohlsson, själv ambulanssjukvårdare, brinner för bättre utbildning för de som kör utryckningsfordon. Tillsammans med kollegan Jan-Ove Anderson erbjuder han utbildning i vinterkörning för utryckningsfordon på Fönebasen, Ljusdals kommun. Varje grupp har med sig sin egen instruktör och tillsammans med arrangörerna utformas de svårigheter som deltagarna ska träna på. Instruktörerna kommer hit kvällen före kursstart så att vi hinner förbereda tillsammans. Det innebär ett värdefullt och givande samarbete, säger Magnus. vådagars vinterpaket Vinterutbildningen som arrangeras på Fönebasen är öppen för ambulans, räddningstjänst samt polis. Ambulansen i Gävleborg och Uppsala län, samt räddningstjänsten i samma län samt räddningstjänsten i Örnsköldsvik tillhör de som förlagt sin vinterutbildning på basen. Och trots att Magnus och Per- Ove inte ägnat någon nämnvärd kraft på marknadsföring har ryktet spridit sig. Fler stationer i regionen har visat intresse för verksamheten. Utbildningspaketet som Magnus och Per-Ove erbjuder är upplagt på två dagar. Eftersom de flesta har ganska långt att åka används första förmiddagen för att transportera sig hit. Efter lunch på basen börjar sedan utbildningen. Efter en intensiv eftermiddag med körövningar färdas man sedan till Ljusdals stadshotell för gemensam middag och övernattning. Övernattningen är bra för arbetslaget. Det är även positivt att träffa kollegor från andra stationer. Det skapas mycket kontakter under de båda dagarna, säger Gordon Lindborg, instruktör från räddningstjänsten Enköping/Håbo. Här är perfekta förhållanden för att träna vinterkörning, menar Daag Wigertz, instruktör Räddningstjänsten Enköping/Håbo. RIB-anställda deltidsbrandmän från Enköping/Håbo gillar upplägget på basen. 10 samverkan 112 nr

11 Fakta: Fönebasen På Fönebasen bedrivs utbildning inom räddningstjänst, polis och ambulans. Här byggs ett permanent träningslandskap upp och det avskilda läget gör att man kan arbeta avskilt, utan att störa omgivningen. Flygbasen är belägen 2,5 mil nordost om Ljusdal, nära Färila, på en nedlagd större militärflygplats (fram till nedläggningen 2005, större än Arlanda!). Huvudbanan som MPJ använder är 2.100m lång och 25m bred. Taxibanan är meter och 8 meter bred. Dessutom övas det på ett nätverk av mindre vägar. På området finns även verkstadshall och maskinhall, samt en villa och två mindre hus med bland annat dusch, bastu och undervisningslokaler. Den totala ytan på fastigheten uppgår till 180 ha. Försvaret har kostat på anläggningen ofantligt mycket pengar. Med dagens mått mätt så ligger det nog runt en miljard kronor. Polisen har också anslutit sig till utbildningen. Foto: Magnus Ohlsson Fönebasen. Det är även positivt att träffa kollegor från andra stationer. Det skapas mycket kontakter under de båda dagarna. Han är på plats tillsammans med instruktörskollegan Daan Wigertz och ett gäng RIB-anställda deltidsbrandmän. Efter en god natts sömn åker deltagarna tillbaka till Fönebasen och fortsätter öva på banorna fram till lunch. Utbildningen avrundas med genomgång av de två dagarna innan eftermiddagskaffe och hemfärd. Det som kan tala emot Fönebasen är avståndet. Men genom att lägga upp utbildningen på två dagar utan att priset rusar i höjden har paketet fler fördelar än nackdelar, anser Gordon och Daan. Ett kvitto på att Magnus och Jan-Ove har lyckats är att de arbetsplatser som för- lagt sin utbildning på Fönebasen en gång, kommit tillbaka för såväl de nyanställdas grundläggande vinterutbildningen som återkommande repetitionsutbildningar för de som jobbat längre. Bara efter den här säsongen kommer cirka sjuhundra utryckningsförare att ha fått sin vinterutbildning i Hälsinglands vitklädda skogar. Förhoppningsvis har alla deltagare utvecklats under utbildningsdagarna och därmed känner de sig mer bekväma att köra utryckningsfordon även på vintriga vägar. Att träna på verkligt vinterunderlag är värt mycket. Vi i Uppsala har tidigare haft olika lösningar, men inget som fungerat lika bra, varit lika snösäkert och dessutom trevligt, säger en uppenbart belåten Johan Pinnen Bergström, instruktör från ambulansstationen i Uppsala och han får medhåll av Enköpingskollegorna. samverkan 112 nr

12 Räddningstjänst / Reportage höjd ambitionsnivå OCH ETT insiktsfullt körsätt Bilkörning under utryckning är vid sidan av rökdykning en brandmans farligaste arbetsuppgift.nu börjar också allt fler räddningstjänster ta trafiksäkerheten på stort allvar. En rimlig prioritering. Det handlar om situationer där människor dör, säger Claes Pekkala i Västerås. Text och Foto: Mats Jonsson i genomsnitt inträffar det en olycka per dag i Sverige i samband med blåljuskörning. Inom ambulansen och polisen har man länge jobbat hårt med trafiksäkerhetsfrågorna. Räddningstjänsten ligger steget efter. Det har funnits en ganska rigid inställning byggd på kultur och föreställningar om att man som brandman levt lite i en skydd zon, säger Mikael Signon, som i AKMC:s (Akut- och katastrofmedicinskt centrum) regi utbildar instruktörer inom blåsljuskörning. ändringar på gång Ett trendbrott är dock på gång. Mikael Signon kan räkna upp ett antal räddningstjänster från olika orter i landet som nu börjat identifiera risker i trafikmiljön, titta på brister i fordonsparkerna och utbilda personalen utifrån nya forskningsrön. Något som i praktiken exempelvis betyder mindre fokus på undanmanövrar i hög fart och mer fokus på sambandet mellan chaufförernas självuppfattning och deras faktiska förmåga samt det psykologiska samspelet med andra trafikanter. Instruktörerna som utbildat sig hos oss har fått en aha-upplevelse och satt igång att jobba på hemmaplan. Tyvärr har vi också haft dödsolyckor i Mellerud och Smedjebacken som bidragit till att de ansvariga fått upp ögonen, säger Mikael Signon. En av de räddningstjänster som påtagligt höjt ambitionsnivån för att göra blåljuskörningen säkrare är Mälardalens Brand- och Räddningsförbund med 142 hel- och deltidsbrandmän i Västmanland som mer eller mindre ofta kör med påslagna sirener. Det här är en jätteviktig fråga. Att köra bil under utryckning är kanske det farligaste vi ägnar oss åt, säger Claes Pekkala, ämnesansvarig för utryckningskörning och trafikutbildning. Han är en brandman som brinner för uppgiften att göra utryckningskörningen säkrare. öka säkerheten Med stolthet berättar Claes Pekkala hur man inom Mälardalen nu prioriterat om resurserna för att få råd att använda dubbdäck på vintrarna och anpassade sommardäck under barmarkssäsongen. Ett trendbrott som jag ser det. Claes Pekkala berättar också om hur bältesanvändningen ökat och om en ny syn på hur bilarna ska lastas för att skaderisken ska minimeras inför eventuella olyckor. Men den viktigaste insatsen är att man inom Mälardalsförbundet börjat titta på chaufförernas beteende med andra ögon och både anpassat och utökat utbildningen därefter. Nummer ett är inte längre att vara duktig på att häva sladd eller göra undanmanövrar vid tvära inbromsningar, utan att undvika att få sladd och planera sin körning så bra att chauffören inte tvingas tvärbromsa bakom en ovan privatbilist som får panik när han i backspegeln ser ett blåljus som närmar sig bakifrån i hög hastighet. insiktsfullt körsätt Nyckeln är det som trafikpedagogerna kallar för insiktsfullt körsätt. Det vill säga att man inte överskattar sin egen körförmåga och har känsla för samspelet med andra trafikanter. Det optimala är om chaufförens självbild är kalibrerad efter den verkliga förmågan. Då kör han varken för fort eller för sakta, utan efter sin egen förmåga. 12 samverkan 112 nr

13 Dubbdäck är ingen universallösning, men det förbättrar våra säkerhetsmarginaler, säger Claes Pekkala, ansvarig för utryckningskörningen vid Mälardalens Brand- och Räddningsförbund. samverkan 112 nr

14 Räddningstjänst / Reportage Det är väldigt nyttigt att få reflektera över hur man själv beter sig i trafiken och samspelet med andra. Claes Pekkala vill ha ett särskilt blåljuskörkort. Att köra utryckningsfordon ställer mycket högre krav på förarna än vanlig lastbilskörning. Det måste tydliggöras, menar han. Hur bra är du själv på att köra utryckningsfordon? Inför instruktörsutbildningen fick vi uppskatta vår egen förmåga. Jag tyckte att jag var ganska bra och gav mig själv en sjua på en tiogradig skala. I dag skulle jag säga att jag är en trea eller en fyra. Inte för att jag blivit sämre på att köra bil, utan för att jag förstått vilket jättestort ämne det här är och hur otroligt mycket det finns som man måste kunna i form av fordonsfysik, lagar, trafikpsykologi och andras trafikbeteende. Är det ett känsligt ämne? Ja, det kan det vara. Vi är en majoritet män inom räddningstjänsten och vi kan ibland ha svårt att ifrågasätta vår egen förmåga. Nu har vi många jätteduktiga chaufförer, och det är inte min uppgift att lära dem köra bil. Men som organisation kan vi helt klart bli bättre. En av de myter som inte överlevt den nya synen på utryckningskörningen är att det gäller att stå på för att komma snabbt fram till bränder och olycksplatser. Vi jobbar med att sänka maxhastigheterna utan att för den skull komma senare ut till olycksplatserna, berättar Claes Pekkala. En oerfaren chaufför håller ofta högre topphastigheter medan en erfaren kan komma fram lika snabb med lägre farter genom att planera sin körning bättre och ta sig igenom situationer som uppstår på ett smidigare sätt utan tvära inbromsningar. nya modellen Brandingenjören Tony Iseklint är en av de som börjat utbilda sig enligt den nya modellen. En jättebra utbildning som gett mig ökad trygghet. Det har varit väldigt nyttigt att få reflektera över sitt eget beteende, Brandingenjören Tony Iseklint har gått den nya utbildningen i insiktsfull körning. Det är väldigt nyttigt att få reflektera över hur man själv beter sig i trafiken och samspelet med andra, säger han. hur man bär sig åt för att få flyt i körningen och hur man uppträder mot andra trafikanter. Speciellt som vi ska vara föredömen i trafiken. Claes Pekkala har en förhoppning om att det på sikt ska införas ett särskilt blåljuskörkort. Att köra lastbil i normalfallet och köra utryckningskörning är två helt olika saker. Blåljuskörning ställer mycket högre krav på chauffören, både när det gäller att ha rätt värderingar och att kunna omsätta lagar i komplexa situationer. 14 samverkan 112 nr

15 Grattis till 215 hk och 4-hjulsdrift JÖNKÖPING Tel: Hämtas av Kristian Jerketeg och Henrik Gunnarsson LULEÅ ÖVERKALIX ARJEPLOG Hämtas av Sten Vuopio och Stefan Kenttä Hämtas av Magnus Ek Hämtas av Leif Johansson och Annette Karlberg Den 18 december gick Mats Dahlberg över till ett liv som pensionär. Vi på Nilssons vill framföra ett STORT TACK till Mats för många bra år och önskar honom gott pensionärsliv. SVEG SVEG Hämtas av Mats Dahlberg och Eddie Gabrielsson Mats Dahlberg samverkan 112 nr

16 polis / Reportage Motivationen att studera vidare finns fortfarande, samtidigt som Örjan Hvass arbetar som polis läser han statvetenskap på Linnéuniversitet i Kalmar. Text: ia sellerberg Foto: Anders johansson Polisdrömmen blev verklig Efter flera år inom restaurangbranschen ville Örjan Hvass byta karriär. Barndomsdrömmen fick styra valet. Jag stortrivs som polis, säger den före detta kocken på Kebbaben. redan som 18-åring startade Örjan Hvass sitt första företag. Sedan rullade det på med olika jobb inom restaurangbranschen. Bland annat drev han Stekhuset och Kebbaben i Kalmar. Men efter några år blev längtan efter att göra något annat allt större. Samtidigt som han jobbade på Kebbaben började han att läsa upp sina betyg så att han fick högskolebehörighet, han läste psykologi på universitet och sökte sedan in till Polishögskolan i Växjö. Jag kan känna en viss uttråkning när jag har nått upp till vissa mål och bestämde mig för att byta karriär och då låg polisyrket närmast till hands. Jag hade velat bli polis i unga år och 2003 sökte de mycket folk till polismyndigheten och då sökte jag till polishögskolan. När jag var ung ville jag bli polis, men sedan gick jag kockskolan och då försvann polisdrömmarna. Under mognaden kom drömmen fram igen. Att sätta sig i skolbänken igen tyckte han var stimulerande. Det var skillnad mot när man gick på gymnasiet. Nu var jag mer målmedveten och mer hungrig. Efter polisutbildningen jobbade han några år som spanare och ingripandepolis i Ystad samt Malmö, innan han för tre år sedan kom tillbaka till Kalmar för att arbeta som ungdomspolis. I arbetet som polis har han stor nytta av sina tidigare yrkeserfarenheter. Att kunna prata med folk till exempel. Har du jobbat inom restaurang har du jobbat med snälla människor, med onyktra, med ledsna, med glada, med arga, ja med hela spektrat. Örjan Hvass studerar nu igen vid sidan om jobbet som polis läser han statsvetenskap på Linnéuniversitetet i Kalmar. Det är bra att veta hur samhället i större perspektiv är uppbyggt och fungerar. Linnéuniversitetet ligger ju här och jag har möjligheten att plugga. Jag älskar mitt jobb, men jag gör så att mina förutsättningar till att göra något annat, om jag en dag vill sluta som polis, är bättre. Vilket är ditt tips till andra som funderar på att byta karriär? De flesta av oss kan göra en förändring om vi bara vill. Man kanske måste göra avkall på vissa saker under en viss tid, men det är inte omöjligt att göra en förändring. När jag läste upp gymnasiebetygen satt jag med skolböckerna och läste på Kebbaben när det var lugnt. Finns det något du saknar från jobbet inom restaurangbranschen? Helt ärligt kan jag sakna att allt var så positivt där. Att vara polis är tufft ibland. Under mina sista månader som polis i Skåne var jag till exempel på tre olyckor som var självmord. Att lämna sådana besked till föräldrarna är givetvis jättetungt. Men oftast känner jag att jag gör nytta och kan jag påverka för en del så att deras liv blir bättre är jag jättenöjd. Vad är det bästa med ditt jobb? Att man träffar så otroligt mycket folk från alla möjliga olika miljöer. Det är givande. Att kunna påverka ungdomar känns som en stor stimulans för mig som polis. Min uppgift är ju att folk ska må bra. Fakta: Örjan kvass Ålder: Familj: Bor: Gör: 42 år. Sambo och två barn. I Kalmar. Arbetar som polisinspektör på Polismyndigheten i Kalmar län. Intressen: Skytte, tävlar i sportskytte grenen IPSC (International Practical Shooting Confederation). 16 samverkan 112 nr

17 Antagen till polisutbildning Emma Sjökvist är en rastlös själ som brinner för att hjälpa andra och vill göra skillnad i samhället. Under januari började hon på polisutbildningen vid Södertörns högskola i Stockholm. Text och foto: Elin Sørli Törnqvist Grattis till platsen på polisutbildningen! Varför vill du bli polis? Jag vill jobba med människor i de svåraste situationerna i samhället och vara den som är först på plats när det händer något. Jag är dessutom en ganska rastlös person som trivs bäst när jag inte vet hur varje dag kommer att se ut. Därför tror jag polisyrket passar mig. Hur länge har du velat bli polis? Min mamma är polis så det har alltid funnits i bakhuvudet. Det har också förberett mig på vad det innebär att vara polis. Vilket moment var svårast under uttagningen till polisutbildningen? Logiktestet helt klart. Av de fysiska testerna var ISOKAI-testet svårast. Det är ett marklyft som kräver rätt teknik. Men jag litade på rekryteringsprocessen och tänkte att om det är meningen att jag ska bli polis så kommer jag in på utbildningen. Hur förberedde du dig inför de fysiska testerna? Jag tränar mycket i vanliga fall så det hjälpte verkligen. Jag simmar en del också så simprovet var inga problem. Vad ser du mest fram emot med att bli polis? Att gå till jobbet och känna att jag gör nytta. Finns det något du inte ser lika mycket fram emot med polisyrket? Kanske att bli ifrågasatt av andra för sitt yrkesval, men det måste man lära sig att hantera. Inom vilket område vill du helst jobba efter utbildningen? Jag vill gärna jobba som närpolis med ungdomar som har hamnat på glid och skapa en nära relation till dem. Jag ser det som en viktig insats för samhället. Vad har du gjort tidigare? Jag har gått turismprogrammet på Södertörns högskola och bland annat jobbat med funktionshindrade och i butik. Att jobba med service är ett bra sätt att förbereda sig inför polisyrket. Man får lära sig att ha tålamod och bemöta människor på ett bra sätt även om man har en dålig dag. Antagningen till Polisutbildningen 2015 Antal sökande: Antal antagna: 339 Antal män som antagits: 219 Antal kvinnor som antagits: 120 Aktiv värmefilt Förebygg och behandla hypotermi direkt på skadeplats samverkan 112 nr

18 ambulanssjukvård / Internationellt INTENSIVVÅRD PÅ HÖG HÖJD När anestesi- och intensivvårdsläkaren Knut Taxbro arbetade i Australien gjorde han det mesta jobbet i luften. Artikeln har tidigare varit införd i personaltidningen Pulsen. text: Mats Fäldt FOTO: privat utgå ifrån och många arbetsmoment, som stabilisering av svårt sjuka och transport direkt till rätt sjukhus, fungerar likadant som i Sverige. En stor del i mitt arbete som intensivvårdsläkare var att identifiera och åtgärda akuta skador eller sjukdomsprocesser som kunde äventyra patientens vitala funktioner. från januari till augusti 2014 bytte Knut Taxbro rollen som intensivvårdsläkare på Länssjukhuset Ryhov till ett motsvarande uppdrag inom Careflight, en australiensisk vårdorganisation som använder flygplan och helikoptrar för att transportera och vårda svårt sjuka patienter. Knut var stationerad i delstaten Queensland i nordöstra Australien, ett stort område med omkring fem miljoner invånare. 98 procent av dem bor längs kusten, men det finns också människor som bor i det svårtillgängliga inlandet, säger Knut Taxbro. Där finns städer som har mindre sjukhus, och många uppdrag handlar om att flytta patienter med exempelvis hjärtsjukdomar, multitrauma eller svåra infektioner till större sjukhus. Man hjälper även akut sjuka och skadade på plats innan de flyttas till sjukhus. Det kan handla om att någon stångats av en tjur, råkat ut för brännskador eller andra svåra olyckor, och befinner sig på platser långt från specialiserade sjukhus. Ibland gick det inte att landa på platsen där patienten fanns så man fick ta Alla patienter jag mötte var kritiskt skadade eller svårt sjuka. I de svåraste fallen hade patienterna utsatts för flera typer av trauman. in patienten i helikoptern med vinsch. Det var inte så ofta, men det hände. tark forskningsanknytning Knut är imponerad av vårdsystemet. Helikoptrarna och planen som Careflight använder fungerar i princip som flygande akutmottagningar, både när det gäller personalens kompetens och den medicinska utrustningen. Det enda som saknas ombord är utrustning för datortomografi, så kallad CT-röntgen. Australien är ett jättestort land, men de flesta människor bor i liknande miljöer som här. Sjukvårdssystemet är uppbyggt efter brittisk modell, och påminner väldigt mycket om den svenska vården. Mycket professionellt och med hög kompetens. En skillnad är att vården är mer koncentrerad till större sjukhus. Han beskriver sin roll som en liten del i ett team som kan göra stor skillnad. Alla patienter jag mötte var kritiskt skadade eller svårt sjuka. I de svåraste fallen hade patienterna utsatts för flera typer av trauman. Men det finns alltid en grundplan att tark forskningsanknytning Han berättar om en utmanande och i efterhand ganska komisk situation som uppstod i slutet av sommaren, då Queensland ofta drabbas av kraftiga oväder i form av cykloner. Knut var med om en cyklon som orsakade stora materiella skador och isolerade stora geografiska områden. Cykloner innebär mycket vatten och mycket vatten innebär många myggor. Mitt team skulle hämta en man som drabbats av brusten kroppspulsåder och ta honom till sjukhus. Han befann sig i ett översvämmat område och vi var ordentligt insmorda i myggmedel, men på grund värmen bar vi endast tunna flygdräkter. Det tog knappt en minut innan vi var helt sönderbitna och såg ut att ha blivit skjutna med hagelgevär. Det var en väldigt besvärlig situation, inte minst med tanke på att vi hade en patient med ett livshotande tillstånd att ta hand om. För närvarande har Knut inga planer på att återvända till Australien. Då krävs omfattande planering samtidigt som han har många saker på gång på hemmaplan. Men det är ett privilegium att ha fått arbeta i ett av världens bäst utvecklade system för luftburen akutsjukvård. Jag trivs väldigt bra med jobbet här hemma, men det är utvecklande att arbeta i en annan del av världen. Så jag kan verkligen rekommendera andra att åka, Det är en väldigt spännande möjlighet om man är intresserad av prehospital vård av kritiskt sjuka och skadade. 18 samverkan 112 nr

19 Välkommen till Flisakongressen september 2015 KANGOOFIX KangooFix ger en säker, trygg och varm transport av nyfödda barn Inspired Safety Innovation Tel: E-post: samverkan 112 nr

20 ambulanssjukvård / Reportage Proffsig strategi i värnamo Inom ambulanssjukvården förekommer många tunga lyft när patienter ska transporteras till eller från sjukhus. Under varje arbetspass behöver patienter bäras och lyftas in i ambulansen. Text och foto: Sven åsheden en svår och tuff arbetsmiljö med många tunga moment och riskfaktorer som kan påverka personalens hälsa negativt. Studier visar att ambulanspersonal i hög utsträckning drabbas av fysiska besvär så som smärta i rygg och muskler. Övervikt är ett allmänt ökande problem bland befolkningen och detta medför att personal utsätts för fler fysiska belastningar. Ambulanssjukvården i Värnamo bedriver ett mycket engagerat arbete när det gäller att uppmuntra och stödja arbetsmiljöfrågor. Nyligen avslutades ett längre test av en helt ny och elektriskt assisterad bårsläde, som lyfter och sänker den populära Allfabåren. Proaktiv inställning Avdelningschef Helena Östblom har en mycket sund och proaktiv inställning till ambulanssjukvårdens arbetsmiljö. Det vill säga att ta hjälp av all tänkbar utrustning som underlättar personalens dagliga arbete. Helena Östblom har tillsammans med sin personals kunskap och erfarenhet en energi och entusiasm som känns både övertygande och svårslagen. Nya och bra hjälpmedel i våra ambulanser har lett till att båren används mindre och mindre som förstahandsval vid lyft. Detta är bra för personalens hälsa berättar Helena Östblom och fortsätter. Det tillsammans med högre medicinsk kompetens, och fler undersökningar och bedömningar av patienten på plats, gör att dagens ambulanspersonal låter fler patienter gå själva ut till ambulansen och den väntande båren. Tidigare bars kanske patienten oavsett åkomma. Olika hjälpmedel Bärstolen är ett hjälpmedel som ambulanspersonalen i Värnamo använder ofta. Ett utmärkt komplement till bår när patienter behöver bäras ner i smala trappor och liknande. Det handlar åter igen om att vara rädd om den egna kroppen och undvika tunga lyft i den mån det är möjligt säger Helena Östblom. Om varken bår eller bärstol fungerar Vi har gjort vårt bästa för att hitta "defekter" i konstruktionen. Men till stora delar är vi nöjda med slädens funktionalitet. Vår rapport innehåller dock några förbättringsförslag säger testansvarige Bengt Pettersson 20 samverkan 112 nr

21 Avdelningschef Helena Östblom har en mycket sund och proaktiv inställning till ambulanssjukvårdens arbetsmiljö. ute på hämtplatsen finns ett speciellt kit (remmar) i varje fordon, som gör att personalen kan släpa patienten endast liggande på akutmadrassen nerför exempelvis en smal och brant trappa. Vi som ambulanspersonal måste alltid vara anpassningsbara och flexibla utifrån de situationer som uppstår i det dagliga arbetet. Men det är inte alltid lätt att styra över de olika miljöer och situationer som man kan hamna i säger ambulanssjukvårdare och fordonsansvarige Bengt Pettersson. Stress skapar också utrymme för felbedömningar och misstag och blir kanske mest uppenbart vid i- och urlastningsmomentet. Ett moment som sliter på kroppen, och som inte går att undvika, som det gör med ett flertal andra lyft. Vi har väl alla någon gång varit med om incidenter då båren med patient tippat vid ilastning. Och ibland har det varit nära att patienten åkt i backen, när de som lyfter ihop inte är riktigt samspelta säger Bengt Pettersson. Kommunikation mellan kollegorna är en viktig bit vid hanteringen av bår med en patient på. Det är också viktigt att vara samspelta och lyhörda för varandra. Det finns situationer där den ena kan tappa greppet, halka till eller känner att ett nytt grepp är nödvändigt. El-assisterade bårslädar Först ut att revolutionera ambulanspersonalens vardag med eldriven (Ergonomy) ilastning var finska Pensi Rescue Oy. Tack vare deras eldrivna ilastning kan ambulansbesättningar undvika tunga lyft och behöver nästan inte alls använda fysisk styrka. Men Pensis eldrivna släde kan inte användas tillsammans med, den i Sverige populära, ALLFA båren. Ambulanspersonals ändrade inställning till i- och urlastningsmomentet, som sliter på personalens kropp, fick oss att påbörja produktutveckling av en egen elmanövrerad ergonomisk bårsläde speciellt anpassad för ALLFA båren berättar Pierre Kördel, försäljningschef Ferno Norden. Helena Östblom och hennes personal har under en längre tid, med spänning följt utvecklingsarbetet av den nya bårsläden, som höjer och sänker patient och bår med ett knapptryck. Det blev naturligt att prototypen hamnade i just Värnamo för ett första skarpt test. Med den här typen av medverkan får vi slutanvändarens kunskap och kompetens. Eventuella problemområden identifieras samtidigt som förståelsen för kundernas behov ökar från vår sida säger Pierre Kördel. Vi har väl alla någon gång varit med om incidenter då båren med patient tippat vid ilastning. samverkan 112 nr

22 ambulanssjukvård / Reportage Allfa EasyLoad har lastkapacitet 300 kg i manuellt läge och lyftkapacitet 200 kg. Fungerar fullt ut även i manuellt läge. Testad enligt TSFS2010:2, SS-EN1865 & SS-EN1789. EasyLoad klarar även kuvöstransporter. Ambulanssjukvården i region jönköpings län värnamo I länet finns det 21 ambulanser, fördelade på 10 stationer. Verksamheten är en egen klinik med 170 medarbetare som utför cirka ambulansuppdrag per år. Värnamostationen har 5 dygns- och 1 dagambulans utplacerade i Gislaved, Vaggeryd och Värnamo. Lyfter och sänker Allfabåren med ett knapptryck. 22 samverkan 112 nr

23 Trygghet - Ekonomi - Kvalitet För att insidan räknas En rymlig och ljus arbetsplats för en modern akutsjukvård. Läs mer på: Ambulansproduktion i Sandviken AB Mullervägen 23, Sandviken Tel: Nya Akutväskan med förbättrad in- och utsida Några produktfördelar: - Valfrihet mellan modulsystem eller traditionellt Flexi XL-system - Du bygger insidan själv - Framtagen med Ambulanspersonal - Ergonomiskt förbättrat bärsystem - Generösare utrymme, bättre planerad - Tyg Cordura, extra slitstarkt IM-MEDICO SVENSKA AB TEL: E-POST: INFO@IM-MEDICO.SE samverkan 112 nr

24 Räddningstjänst / Reportage skärpta Motorsågskrav för räddningstjänsten Sedan årsskiftet krävs ett särskilt körkort för att få jobba med motorsåg. Det har ställt till det för Räddningstjänsten. Stationer saknar nödvändig behörighet. Text och Bild: Simon Gunnholt Jörgen Nyqvist, räddningsledare på brandstationen i Krokom. det här är en byråkratisk fadäs. Motorsågarna är en viktig del i vår utrustning, men nu har jag plockat ur dem ur fordonen, säger Jörgen Nyqvist, räddningsledare på brandstationen i Krokom. Det är Arbetsmiljöverket som ligger bakom de nya reglerna. Men det behövs ingen närmare granskning för att förstå att bestämmelserna har en annan måltavla än räddningstjänsten. Reglerna säger till exempel att det måste finnas hjälpmedel när träd fälls och att skyddskängor eller skyddsstövlar ska användas av den som arbetar med röjsåg. Målet är att minska olyckor inom skogsbruket, där många allvarliga olyckor har inträffat de senaste åren. Ofta i samband med avverkning av skog. För Räddningstjänsten har de nya reglerna inneburit en del huvudbry. Jag åkte hit den första januari och tog bort motorsågarna från fordonen, så att ingen skulle använda dem. Vad händer om någon som saknar körkort använder motorsågen? Ja, det skulle kosta kronor per gubbe. Och jag står som ansvarig arbetsledare. Det är inte hållbart. När använder ni motorsåg under en utryckning? Vi sågar igenom tak och väggar. Om det brinner på utsidan av en vägg i ett gammalt hus så kan värme och gnistor gå in i mellanväggen där det ofta finns både sågspån och tidningspapper. Då måste man såga ner väggen för att komma åt branden. Är motorsåg det bästa alternativet? Ja, med motorsågen kan du såga i spets med. Men har du en tigersåg så måste du först borra ett hål och sticka in bladet. Det tar längre tid. Reglerna blir märkliga. Vi använder ju cirkelsågar som är farligare än motorsågar, men som inte omfattas av de nya reglerna. Det här är en byråkratisk fadäs, säger Jörgen Nyqvist. Länstidningen har varit i kontakt med flera lokala stationer ute i länet, där många saknar behörighet för att använda motorsåg. Vi använder motorsåg under i stort sett varje brand. Det kan bland annat handla om att ta hål på ett tak, berättar Stefan Simonsson, stationschef i Änge. Men hos oss är det ingen som har behörigheten. I Oviken finns bara en brandman som har behörighet att använda motorsåg. Men vi har anmält oss till utbildningen nu och så småningom ska vi ha behörighet allihop, säger Catrin Fundin- Petersson, stationschef. Vi använder ju cirkelsågar som är farligare än motorsågar, men som inte omfattas av de nya reglerna. 24 samverkan 112 nr

25 Räddningstjänstförbundet har länge vetat om det nya certifieringskravet för motorsågar. tanken var först att gå via den privata marknaden för att genomgöra utbildningen, men det hade kostat ofantligt mycket. Därför avvaktade vi MSB:s (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) utbildningspaket, säger Jörgen Eriksson, avdelningschef för metod- och taktikavdelningen vid räddningstjänsten i Jämtlands län. Utbildningspaketet från MSB har dröjt och blev klart först strax före nyår. Nu har räddningstjänstförbundet 15 instruktörer som står redo att utbilda personalen. Målsättningen är att vara klar med all utbildning innan sommaren, säger Jörgen Eriksson. Räddningstjänstförbundet visste att körkortskravet var på gång, och planerade först att gå via den privata marknaden för att utbilda personalen. Men det visade sig vara alldeles för dyrt. MSB sa då att de skulle komma med ett eget utbildningspaket och då valde vi att vänta på det. Det var inte en prioriterad fråga för oss. Fram till att körkortet är klart (för det krävs både ett teoretiskt och praktiskt prov med tydlig inriktning mot skogsarbete) får den enskilde brandmannen inte använda motorsåg. Det är användarförbud. Är det så att den används utan körkort så beläggs vi med en sanktionsavgift. Är det en fara att det finns personal som inte får använda motorsåg i dagsläget? Jag negligerar inte användandet av motorsåg, den är högst användbar, men det är ingen större fara. Vi använder motorsåg ibland, men det finns också tigersågar. Om det blir aktuellt att såga sig igenom ett tak för att rädda en person. Hur ska man agera då? Om det handlar om att rädda en person så finns det inget att tänka på. Då använder vi motorsåg. Det finns ingen myndighet någonstans som kan säga något om det. Men handlar det inte om att rädda liv så ska den utan körkort inte använda motorsåg. Sörbyvägen 15, Floby Tel BAS-brandbilar Crashtender Släck- och räddningsfordon Tankbilar Specialfordon Försäljning Denny Walthersson denny.walthersson@autokarossrescue.se Försäljning Sture Håkansson sture.hakansson@autokarossrescue.se Support Stig Christensen stig.christensen@autokarossrescue.se samverkan 112 nr