Pitekvarten. För alla medarbetare på Piteå kommun. Piteå Science Park erbjuder unika möjligheter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pitekvarten. För alla medarbetare på Piteå kommun. Piteå Science Park erbjuder unika möjligheter"

Transkript

1 PITEÅ KOMMUNS PERSONALTIDNING NR Pitekvarten För alla medarbetare på Piteå kommun Piteå Science Park erbjuder unika möjligheter SIDAN 13 Goda idéer kan bli verklighet tack vare ny utvecklingspott SIDAN 14 Arbetsglädje ger mer SIDAN 12 PITEKVARTEN NR

2 INNEHÅLL Ledare Kvalitetskedjan en gemensam länk Ungdomars hälsa viktigt för alla Erfarenhetsdagen ett nytt inslag Anhörigstöd är A och O Nya tankar i investeringsprojekt Lokala kompetensrådet Arbetsglädje ger mer Piteå Science Park tar form En halv miljon i ny utvecklingspott Pilotprojekt för bättre affärer I medborgarnas tjänst Konsument tipsar inför resan Kvalitetsmässan 2014 Mångfaldskrysset KVALITETS- KEDJAN, EN GEMENSAM LÄNK Nytt år och nya möjligheter Jag väljer att inte kommentera vintervädret utan konstaterar bara att jag längtar efter att få veckla ut ett renskinn och parkera i en snödriva (om det finns någon) under påskhelgen. Och på tal om att veckla ut i det här numret bjuder vi på utveckling och kvalitet i smått och stort. För det pågår ju hela tiden, i både din och min vardag, på olika sätt. Och det bästa av allt är att vi vill dela med oss - både till varandra och andra. Det är en nyckel till framgång. Trevlig läsning och glad påsk! Tack för att du tipsar Pitekvarten. // Susanne Jacobsson, informationsenheten Piteå kommuns personaltidning ges ut fyra gånger per år och produceras av informationsenheten i samarbete med förvaltningsinformatörer. Personaltidningen publiceras även på Ansvarig utgivare: Marie Lindgren tel , Layout: Susanne Jacobsson, tel Omslagsbild: Josefine Engström/Scandinav Bildbyrå Tryck: Tryckericity i Umeå. Detta är nr 1 årgång 15, våren TRIO SOM TÄNKER NYTT OM PROJEKT 11 BRA SAMTAL KAN GE BÄTTRE ANHÖRIGSTÖD Håll ut blå k 2 PITEKVARTEN NR Nu genomför folkhälsoenk

3 LEDARE om att utveckla och utvecklas Varför verksamhetsutveckling? Ja, motiven är de samma som gäller för varför vi ska arbeta med samverkan och dialog med närsamhället. Kraven på oss som organisation ökar allt mer, vilket bland annat visar sig genom: Ökad statlig styrning inom i princip samtliga våra verksamheter. Demografiutvecklingen med ökad andel äldre. Attraktionskraften för boende, etablerings- och turistorten Piteå. Näringslivets och exploatörernas krav på den kommunala planeringsoch beslutsorganisationen. Pitebornas ökade krav på delaktighet och individuella lösningar. Konkurrensen med andra städer. Detta leder till ökat tryck på den kommunala organisationen, vilket kommer att öka kostnadsnivån samtidigt som allt färre ska försörja allt fler. Ovanstående ser likadant ut i de flesta av landets 290 kommuner, men är kanske mest påtagligt i norrlänen. Detta leder till behov av att arbeta med ständiga förbättringar i våra verksamheter, både sådana förbättringar som gör att arbetet kan utföras på ett mer kostnadseffektivt sätt, men också sådant som leder till att medborgare och brukare får högre kvalitet i verksamheten. Våra verksamheter är redan i dagsläget duktiga på att arbeta med förbättringsarbete, dels verksamhetsutveckling i arbetslag, dels individuellt genom förslagsverksamheten. Det innebär att vi som organisation har goda förutsättningar att skruva upp detta arbete ytterligare när vi verkligen fokuserar på det. För att lyckas behövs en systematik för att fånga upp idéer, insatser för att skapa intresse för utveckling bland alla anställda och att bygga upp ekonomiska fonder vars syfte är att öka incitamenten för arbetet med ständiga förbättringar. Systematiken utgör en slags infrastruktur för detta, men det viktigaste av allt för att uppnå detta ligger på ledarskapet i vår organisation. Ledarskap för att befrämja en kultur där medarbetare får komma med idéer, såväl stora som små. Ledarskap för att lyfta utvecklingsfrågor på agendan. Ledarskap för att ta hand om de idéer som kommer fram. Och ledarskap för att bygga en struktur där det finns ett lärande mellan olika verksamheter. Det är som sagt viktigt att skapa en kultur där idéer föds, men det är lika viktigt att värdera vilka idéer som ska bilda en ny gemensam plattform för de verksamheter man som ledare har ansvar för. Kan vi inte klara detta, får vi bara en idéverkstad som inte leder till att uppnå målen med billigare och/eller bättre verksamhet. Jag kommer att lägga stor del av min tid för att vi ska ta oss framåt i detta arbete och mycket av chefsträffar m.m. kommer att ägnas åt att diskutera både varför det är viktigt, men självklart också hur man kan göra för att ta verksamhetsutvecklingen till en ny nivå. När vi uppnår detta kommer vi att vara en organisation i framkant och jag är helt övertygad om att vi som en utvecklingsbenägen organisation kommer att uppfattas som en attraktiv arbetsplats att arbeta på. Med dessa ord hoppas jag att ni delar min bild av hur viktigt detta är och att ni med full kraft tar er an idéskapandet, både i stort och smått och att ni lyfter in frågorna i era arbetslag. Vi är alla en viktig del av att skapa en tillåtande kultur, där alla får komma med sina idéer och synpunkter. Med önskan om att ni kan njuta av den annalkande vårvintern som kan vara så fantastisk. MATS BERG, KOMMUNCHEF PITEKVARTEN NR

4 Övergripande kvalitetsfrågor i fokus för Leif Wågman, Eva Börjesson, Carina Ingesson, Anna-Lena Pogulis, Helena Lundberg och Maria Renström. Samarbete och engagemang bid En kedja består av många länkar och för oss i Piteå kommun är Kvalitetskedjan en gemensam länk. Här finns nämligen alla förvaltningar representerade och arbetsgruppen har fullt fokus på kvalitet och utveckling i flera led. Samverkan och samordning över förvaltningsgränserna hjälper oss att se helheter, och att vi tillsammans kan åstadkomma mycket, säger kommunstrateg Anna-Lena Pogulis som leder arbetsgruppen. Sedan Kvalitetskedjan startade i december 2006 har uppdragen från kvalitetskedjans styrgrupp, förvaltningschefsgruppen, förändrats. Inledningsvis var det mycket fokus på dokument. Sedan blev det den centrala styrningen, och nu har vi kommit längre ut i organisationen. Men det varierar fortfarande i hur långt förvaltningarna har kommit, säger Carina Ingesson, projektledare för att införa IT-stöd till styrsystemet. Gemensamt fokus en fördel Det finns många fördelar med att gemensamt fokusera på den här typen av frågor. Förvaltningarna har fått ett mer likartat sätt att se på kommunens styrning och det har även blivit bättre för politikerna nu när upplägg av budget, delårsrapport och årsredovisning är lika, oberoende av nämnd, säger Carina Ingesson. Helena Lundberg, verksamhetsutvecklare på Fastighets- och servicekontoret är med i kvalitetskedjan sedan ett par år och hon tycker att det här är ett bra sätt att arbeta. Det bidrar till att sätta fokus på utvecklingsfrågor och eftersom de uppdrag vi får följs upp bidrar det till att uppdragen inte faller i glömska utan genomförs i större omfattning, säger hon. Internationell modell som stöd Förbättringshjulet PDSA (Plan Do Study Act = PDSA) är en internationell modell som förklarar hur man tänker och jobbar med kvalitet: Och den har Kvalitetskedjan med sig i sitt arbete. Förbättringshjulet visar hur kvalitetsarbetet går till. Efter att man har planerat och genomfört verksamheten följer man upp och åtgärdar brister. Kilen illustrerar att det är viktigt att säkra kvaliteten, så att man inte gör samma fel igen. På så sätt skapas ständiga förbättringar. Positiva effekter är också information om vad som sker i kommunen som helhet. Vi kan ta kontakt med andra verksamheter som arbetar med samma frågeställning, ta till oss av goda exempel och anpassa det till vår verksamhet. Bra att vi dessutom får information och blir uppmärksammade på resultat från olika undersökningar och där det som berör oss blir input till vårt utvecklingsarbete, säger Helena Lundberg och får medhåll av Maria Renström, personalstrateg: Det är värdefullt med en arbetsgrupp som samordnar kommunens övergripande arbete. Jag tror att det skulle finnas flera egna system och processer om inte kvalitetskedjan fanns, säger Maria som upplever att uppdragen blivit tydligare med åren. Vi jobbar utifrån en verksamhetsplan med uppdrag från förvaltningscheferna. På så sätt blir kvalitetskedjans uppdrag tydligt och väl förankrat. Bidrar till vi-känsla Jag tycker det är positivt att vi arbetar tillsammans med gemensamma frågor och drar åt samma håll. Vi får förståelse för varandras verksamheter och vilka problem som finns inom olika förvaltningars ansvarsområden. Det finns också möjlighet att påverka så att de beslut som tas passar alla förvaltningar. Det skapar en känsla för Piteå kommun som helhet och inte bara för den egna förvaltningen, säger Helena Lundberg. 4 PITEKVARTEN NR

5 Det är värdefullt med en arbetsgrupp som samordnar det övergripande arbetet. Politiska viljan Vision och strategiska områden Mål ur medborgarperspektiv Aktuella politiska frågor Styr- och ledningsprocess Gemensamt årshjul Styrande dokument Knyter ihop kvalitet och ekonomi Kommunövergripande arbetsgrupp Ledarskap och medarbetarskap Ledarskapspolicy Chefsforum Medarbetarpolicy Generationsväxling Stimulera och leda till verksamhetsutveckling Verksamhetsutveckling och forskning Använda resultat i utveckling Medborgardialog ett instrument Dialog med medborgare och företagare Former för inflytande och delaktighet Utvecklade former för information om satsningar och resultat Marknadsföring Gemensamma områden. Kvalitet och utveckling pågår ständigt på olika nivåer i vår vardag. Dessa fem boxar illustrerar vilken typ av områden och frågor som Piteå kommuns kvalitetskedja jobbar med på övergripande nivå. rar till kvalitet och utveckling FEM VIKTIGA STEG FÖR KVALITETSKEDJAN: Planera I första steget planeras verksamheten. Politikerna beslutar om mål för den kommunala verksamheten och ger uppdrag till tjänstemännen. Målen ligger till grund för verksamhetsplaner som tjänstemännen tar fram. Genomföra I andra steget genomförs den planerade verksamheten. Anställda på alla enheter arbetar under året med att genomföra aktiviteterna som finns angivna i verksamhetsplaner. Följa upp I tredje steget följs verksamheten upp. Det görs till exempel genom att man ställer frågor till grupper som använder kommunens tjänster i undersökningar, genom att man tar in synpunkter och förslag från enskilda personer och genom att sammanställa resultat. Information samlas in för att se om de politiska målen är uppfyllda. Åtgärda I fjärde steget åtgärdas det som man kommit fram till i uppföljningen. Om resultatet inte har blivit som planerat eller om uppföljningen visar på annat som bör åtgärdas skriver man ned vad man kan göra åt det. Kvalitetssäkring Kvalitetssäkringen av arbetet förhindrar att samma fel görs igen. Åtgärderna ligger till grund för den nya planeringen så att erfarenheterna från uppföljning och åtgärder tas till vara. På så sätt skapas ständiga förbättringar. Kvalitetskedjans fokusområden 2014 Introduktionsutbildning för nyckelroller i styrsystemet. Utveckla verktyg för styrning och uppföljning av verksamheter på nämnds- förvaltningsnivå. Samordna arbetet med Mångfald. Innovation och verksamhetsutveckling. Kvalitetssäkra statistik och prognoser. IT-stöd för styrning och uppföljning. Kvalitetskedjans arbetsgrupp: Anna-Lena Pogulis, kommunstrateg, kommunledningskontoret, Carina Ingesson, projektledare, kommunledningskontoret, Maria Renström, personalstrateg, strategiskt stöd, Sara Nilsson, ekonom, strategiskt stöd, Helena Lundberg, verksamhetsutvecklare, fastighetsoch servicekontoret, Anette Christoffersson, verksamhetsutvecklare, utbildningsförvaltningen, Jenny Axelsson, verksamhetsutvecklare, kultur, park och fritid, Leif Wågman, verksamhetsutvecklare, samhällsbyggnad, Eva Börjesson, controller, socialtjänsten, Torbjörn Johansson, räddningschef, räddningstjänsten. Läs mer på Kommunledningskontoret/Kvalitetsarbete/ TEXT: SUSANNE JACOBSSON FOTO: MAGNUS JOHANSSON PITEKVARTEN NR

6 Personligt 2013 När alla hjälps åt ger det Ungas hälsa är viktigt och alla förvaltningar har ett gemensamt ansvar för förbättringsarbetet. Enkäten Personligt 2013, som genomförts bland elever i årskurs 7 och 9, och andra året i gymnasiet, visar de bästa resultaten inom vissa områden sedan undersökningen startade procent ger betyget 7 eller högre på en skala När alla hjälps åt och drar sitt strå till stacken ger det resultat, konstaterar kommunchef Mats Berg. Fler tränar på fritiden PUFF? Träning och motion på fritiden har ökat sedan undersökningen startade. Åtta av tio tränar minst två gånger per vecka. Jämfört med 2012 är det tjejerna som står för ökningen och de tränar mer än killarna. En av tio elever motionerar aldrig på sin fritid vilket är den lägsta andelen sedan undersökningen startade. En förklaring till den positiva förändringen kan vara satsningen på Puff, Piteås unga friskare framtid, som i första hand riktar sig till dem som aldrig provat träna. Det känns fantastiskt roligt att vi ser den här utvecklingen och att vår satsning kan vara en del av den, säger Mona Lundström, förvaltningschef Kultur, park och fritid. Genom Puff har vi kunnat ge ungdomar möjlighet att prova på olika träningsformer och på så sätt hjälpt dem att komma igång med en träning de trivs med och förhoppningsvis fortsätter med, säger Mona. Färre men för många är utsatta Det är färre elever som uppger att de varit kränkta, mobbade, utsatta för hot och våld eller sexuella handlingar senaste året, en minskning i alla åldrar. En förklaring till minskningen kan vara att huvudmannen för skolan, enligt Skollagen ska se till att varje verksamhet bedriver ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. Det är glädjande att utvecklingen ser ut att gå åt rätt håll, men det är fortfarande alldeles för många barn och ungdomar som upplever sig kränkta. Alla aktörer inom och utanför skolan måste ta sitt ansvar för att förbättra situationen, säger Ingemar Jernelöf, chef för Utbildningsförvaltningen. Skadegörelse och klotter minskar Resultatet för lag och rätt har också förbättrats jämfört med tidigare år. Det är fler som som aldrig har snattat, klottrat eller deltagit i annan skadegörelse, vilket är det bästa resultatet sedan Trivsel och trygghet är viktiga faktorer för ett socialt hållbart samhälle. Minskad skadegörelse är ofta ett kvitto på de positiva faktorerna. För Piteås del kan det även innebära att kommunen får tillbaka en del av de försäkringspengar som betalats in, pengar som istället kan nyttjas till skadeförebyggande arbete och verksamhetsutveckling. Sedan 2009 har räddningstjänsten varje år utbildat samtliga klasser i årskurs 7 och 1 på gymnasiet i förebyggande brandskydd och säkerhet. Anlagd brand, klotter och skadegörelse med dess konsekvenser för samhället och den enskilde eleven har varit ett stort inslag i utbildningen. Satsingen, som har sker tillsammans med skolan, kan ha en bidragande effekt till den positiva utvecklingen då det gäller minskat klotter och skadegörelse, säger Krister Östrén, Stf Räddningschef, Räddningstjänsten. Allt fler äter lunch i skolmatsalen Nio av tio elever äter lunch i skolmatsalen, vilket är det högsta värdet sedan Andelen som äter lunch alla skoldagar har ökat. Att fler äter lunch kan bero på att eleverna anser att lunchen är viktig för hälsan. 77 procent anger betyg 7 eller högre på skalan 6 PITEKVARTEN NR

7 Enkäten Personligt 2013: Totalt har elever besvarat enkäten av totalt elever, vilket ger en svarsfrekvens på 87 procent. Killarna ser ljusare på livet än vad tjejerna gör, men det är bland tjejerna resultatet främst har förbättrats. Det är främst tjejerna som har förbättrade resultat i hela undersökningen jämfört med förra året. Det är färre som har: - blivit mobbad eller kränkt - skolkat - använt tobak, alkohol och droger - utsatts för hot och våld eller övergrepp - haft oskyddat sex - deltagit i skadegörelse - känt sig deppig. Läs mer på resultat som är 1 10 och killarna tycker att lunchen är viktig i större utsträckning än tjejerna. Av de som väljer att inte äta sin skollunch anger de flesta dålig meny, men även tillagningen uppges som orsak. Det är glädjande att de senaste årens gedigna arbete med att rusta upp våra tilllagningskök och förbättra kvaliteten på maten gett resultat. Det är viktigt att fortsätta arbetet med att förbättra kvaliteten i både äldreomsorg och skola, säger Christer Lindström, ordförande i Teknik och servicenämnden. Mindre alkohol, tobak och droger Andel elever som använder tobak, alkohol och droger har aldrig varit så lågt som nu. Det bekräftas även av undersökningarna Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbottens län 2012/2013 samt Drogvanor i skolår 9 som CAN genomförde våren Hela riket har ett förbättrat resultat och Norrbotten ligger i topp. Det är en glädjande utveckling och ett ökat välbefinnande bland barn och unga kommer på sikt att märkas ute i Stöd och omsorgs verksamheter, säger Greger Pettersson, avdelningschef, Stöd och omsorg. TEXT/FOTO: MARIA NORBERG JOHANSSON FOTO: SHUTTERSTOCK Välkommen till Erfarenhetsdagen I år genomförs Erfarenhetsdagen den 9 april på Nolia City konferens och kommer att innehålla ett tiotal verksamheter som beskriver olika aspekter av sitt arbete. Erfarenhetsdagen kallades tidigare Inspirationsdagen och har genomförts i kommunen de senaste fem åren i olika format. Syftet är att verksamheter i kommunen kan dela med sig av sina arbetssätt, utvecklingsarbeten eller annan inspiration till andra medarbetare i kommunen. Alla medarbetare är välkomna att ta del av arrangemanget. Programmet för dagen innebär att samma seminarier körs två gånger, förmiddag och eftermiddag. Om man har möjlighet kan man alltså vara med hela dagen och få ta del av tio olika inspirerande seminarier från våra egna verksamheter. Mer information om detaljerat program och anmälan finns på Insidan. Här några av de verksamheter som kommer att medverka: 9 april 2014 Erfarenhetsdagen Reggae Jam en mötesplats för alla - ett enkelt sätt att skapa möten Verksamhet: Kultur, park och fritid. Medverkande: Peter Brown och Elisabeth Holmgren När bra idéer kommer gående i korridoren gäller det att våga pröva! En lektion i hur man på Jamaica ser, bekräftar och bemöter människor här har vi alla mycket att lära. Insikten av hur viktig en kopp kaffe eller te kan vara! Ett tryggare Piteå. Samhället har allt att vinna på minskad brottslighet och ökad trygghet. I Piteå jobbar vi tillsammans för detta Verksamhet: Piteås brottsförebyggande arbete, PiteBrå Medverkande: Helena Lindehag En samverkansmodell mellan Polis och Piteå kommun som fungerar bra när det gäller det lokala brottsförebyggande arbetet. Att identifiera gemensam bild av olika problem och skapa en gemensam målbild är en bra metod för att skapa bra samverkan kring olika frågor. En God Jul till ALLA barn Verksamhet: Norrbyskolans fritidshem. Medverkande: Mikael Dalberg Norrbyskolans fritidshem har haft ett projekt för att bidra till att alla barn i Piteå kommun ska ha möjlighet att fira en god jul. Ett arbete som var givande i dubbel bemärkelse. Fritidsbarnen känner glädje och stolthet när de får möjlighet att hjälpa andra. Samtidigt ger det möjlighet till många givande värdegrundssamtal. Skola för hållbar utveckling i fritidshemmen Verksamhet: Svensbyskolans fritidshem Medverkande: Ulrika Sundström m.fl. En beskrivning av arbetet med Skola för hållbar utveckling inom fritidshemsverksamheten på Svensbyskolan. Annorlunda värld (och/eller verklighet) Verksamhet: Onyxens dagverksamhet Medverkande: Monica Dahlberg Hur arbetar man med nya idéer och verksamhetsutveckling i en dagverksamhet? En beskrivning av vad Onyxens dagverksamhet gör på dagarna och vilka aktiviteter som pågår. TEXT: LENA STURK PITEKVARTEN NR

8 8 PITEKVARTEN NR Sara Andersson och Ann-Kristin Pettersson har varit med och planerat Kompetensdagarna.

9 Bra tillvägagångssätt för att väcka tankar och bidra till dialog angående ämnet. Gunilla belyser och lyfter vår verklighet och har gett oss många verktyg vår låda. Hon har avdramatiserat samtalen med anhöriga. En dag fylld med reflektioner som jag tar med mig både i arbetet och hemmet. Mycket lärorikt. Bra att tänka på. Man glömmer fort hur andra känner och tänker. Bra dialog i vardagen kan ge bättre anhörigstöd Kombinationen att blanda personliga assistenter och anhöriga under en gemensam utbildningsdag visade sig bli både lyckad och omtumlande. Ja, det är så mycket tankar och känslor inblandade i det här. Det förekom både skratt och gråt, säger Sara Andersson, en av sex chefer för kommunens ca 250 personliga assistenter. I juli 2009 blev det en lagstadgad skyldighet att kommuner ska erbjuda anhöriga stöd. Detta omfattar hela alltså socialtjänstens verksamhet och innebär att man som anställd är skyldig att uppmärksamma anhörigas behov och även erbjuda individuellt anpassat stöd. Därför har man nu valt att jobba efter en modell som innebär att personal ute i verksamheten, som möter anhöriga, även ska jobba stödjande. Alla anhöriga har inte kontakt med en handläggare på kommunen men träffar personalen som ger omsorg till den anhöriges familjemedlem, säger Ann Wennerkull, verksamhetsområdeschef för stöd till vuxna funktionsnedsatta. Målet med kompetensdagarna var att få mer kunskap om hur anhöriga upplever sin situation, stärka personalen i sin roll och få oss att reflektera över vilket stöd de anhöriga vi möter behöver och vill ha, säger Sara Andersson, en av kommunens chefer för personliga assistenter och en av dem som var med och planerade dagarna. Gemensam kompetensdag I november 2013 hölls tre utbildningsdagar för kommunens personliga assistenter med fokus på just anhörigstöd. Samma program under tre dagar där ca 70 personliga assitenter deltog varje dag. Förutom personal fanns föreläsaren Gunilla Mathney, specialist inom området anhörigstöd, och anhöriga till brukare på plats för att berätta, lyssna, reflektera och diskutera tillsammans. Varför valde ni att bjuda in anhöriga? När anhöriga berättar om sin livssituation och delar med sig av sina erfarenheter skapas ett engagemang som ingen sakkunnig i området/ämnet kan förmedla eftersom de anhöriga själva är de största experterna i ämnet att vara anhörig, säger Ann Wennerkull. Fokus på kvalitet En avslappnad och konstruktiv dialog i det vardagliga mötet med anhöriga är något man hoppas på. Och att man som anhörig känner sig delaktig och att vårt gemensamma fokus är kvalitet för brukaren, säger Ann-Kristin Pettersson, också chef inom personlig assistans. I och med kompetensdagen har personalen fått samma grund att utgå ifrån. Nu är nästa steg är att hålla lågan vid liv, hitta verktyg och metoder som stöttar dem i deras roll. Det känns otroligt viktigt att vi skapar förutsättningar för en avslappnad dialog i vardagen som kan underlätta och bidra till bättre kvalitet, både för brukarna och för deras anhöriga, säger Ann-Kristin Pettersson som tillsammans med kollegan Martin Eriksson nu läser Gunillas Mathneys bok Att utveckla anhörigstöd för att hitta bra metoder och verktyg. Om våra personliga assistenter känner sig trygga och vet hur viktigt det är att ställa de rätta frågorna på ett avslappnat sätt kommer det att bli bättre för alla inblandade, avslutar Sara Andersson. TEXT: SUSANNE JACOBSSON FOTO: MAGNUS JOHANSSON FAKTA om personlig assistens i Piteå kommun: År 2003 var 101 personliga assistenter anställda av Piteå kommun. År 2014 är det 252 personliga assistenter, varav 220 kvinnor och 32 män, samt 151 timanställda. Medelåldern på våra assistenter är 42,8 år. 1 januari 2014 hade totalt 125 personer i Piteå assistansersättning beslutat av Försäkringskassan (totalt timmar per månad) Av dessa har 48 personer valt Piteå kommun som assistansanordnare medan 77 personer har valt privat anordnare eller är sin egen arbetsgivare. 1 januari 2014 hade även tre personer personlig assistans beslutat av Piteå kommun med totalt 309 timmar per månad. Dessa tre har valt privat anordnare. PITEKVARTEN NR

10 Joakim Lundberg, Hanna Wimander och Per Andersson leder stora kommunala projekt från planering och upphandling av entreprenörer till ekonomi och kommunikation. Nya tankar i investeringsprojekt Som ny kan man antingen fortsätta som de alltid gjort på arbetsplatsen. Eller så kan man sätta sig ner och klura på hur man kan göra samma sak fast bättre, effektivare och smartare. Det var precis vad projektingenjör Hanna Wimander gjorde i våras med sina kollegor Joakim Lundberg och Per Andersson en sittning som gav resultat. Som relativt nya i kommunen valde de tre som jobbar med investeringsprojekt inom Samhällsbyggnad att boka av ett par dagar i våras för att skapa sig en gemensam bild av vad de faktiskt gör. Vad jobbar vi med, vem gör vad, hur utför vi uppdragen, hur fungerar samverkan med interna och externa aktörer samt hur kommunicerar vi var några frågor som de försökte besvara. Mycket fungerade bra, men det finns alltid förbättringsområden som utvecklar verksamheten och höjer kvaliteten, konstaterar Hanna Wimander. Några tydliga förbättringar som en följd av deras sittning: En tydlig projektplan har tagits fram. Årshjulet ger överblick över hela året vilket är en förutsättning för bra planering och god framförhållning. Överblicken över hela året ger förutsättningar för att sprida upphandlingarna, även om uppdraget ska utföras under sommaren. Det kan leda till att fler räknar på jobb, fler lämnar anbud, ökad konkurrens och bättre prisbild. Ifjol gick alla upphandlingar ut i maj, vilket är en intensiv tid för många entreprenörer. De hade helt enkelt inte tid att räkna på jobb vilket ledde till få anbud. Tydligare gränssnitt främst mellan Fysisk planering, Teknik och gator, Pireva och Inköp är en kvalitetssäkring. Även tydliggöra ansvar och roller när externa entreprenörer anlitas. Här ingår bland annat tydligare rutiner för dokumentation, gemensam granskning av dokument och avrapporteringar av genomförda uppdrag. Projekt som arbetsform Inom Samhällsbyggnad är projektarbete vardag i synnerhet för investeringsprojekt. Personalen skriver tid och alla projekt har avgränsade resurser, både vad gäller personal och investeringar. De tre är experter på just projektstyrning en arbetsform som skapar en tydlig styrning och ledning av projekt. De anlitas också av andra förvaltningar för att driva projekt, främst de som handlar om gator och mark samt vatten och avlopp, exempelvis Hemlunda (ägs av Pireva), Västra kajen (ägs av fastighetsförvaltningen) och Bondökanalen (ägs av kommunledningskontoret). Ett framgångsrikt samverkansprojekt med Pireva är satsningen på ökat användande av databasen VA-banken för alla vatten och avloppsledningar i kommunen. Samtliga felanmälningar, driftstörningar och åtgärder ska föras in i systemet, vilket ger en bra överblick över tid och ger möjlighet till framförhållning för planering och underhållsarbete. Starkt bidrag från personalen Det bygger på att personalen själva matar in uppgifter, och visst var många skeptiska och trodde att det skulle ta lång tid. Men trots att vi bara smugit igång för tre månader sen så har vi över 250 ärenden inlagda. Det är ett fantastiskt resultat som personalen på Teknik och gator bidragit till, konstaterar Hanna. TEXT OCH FOTO.: ANN-SOFI BOHMAN 10 PITEKVARTEN NR

11 Rätt utbildning i rätt tid för framtidens Piteå Vilken kompetens behöver arbetslivet för att hävda sig i konkurrensen? Hur ska individer rusta sig för morgondagens krav? Ja det är viktiga frågeställningar som Lokala kompetensrådet i Piteå jobbar med. Med en gemensam syn på kompetensbehovet kan vi samverka effektivare och mobilisera resurser. Då kan vi erbjuda rätt utbildning med rätt innehåll i rätt tid, säger Lotta Sundman, enhetschef för vuxenutbildningen i Piteå. Lokala kompetensrådet är en arbetsgrupp med representanter för olika arbetsmarknads- och utbildningsaktörer i Piteå som träffas minst fyra gånger per år för att fånga in signaler, trender och tendenser. Ibland arrangerar de även tematräffar med olika branscher från näringslivet. Syftet är att skapa en lokal arena där aktörer inom utbildning och arbetsliv kan hitta former för samverkan, och att näringslivet känner att lokala kompetensrådet är en speaking part som de kan vända sig till för att få rätt hjälp, säger Lotta som är ordförande i Lokala kompetensrådet sedan tre år tillbaka. Färsk studie om rekryteringsbehovet i länet Om folk ska vilja bosätta sig i Piteå måste vi marknadsföra oss, kunna erbjuda bostäder och se till att skapa förutsättningar så att människor i arbetsför ålder faktiskt kommer in på arbetsmarknaden, säger Lotta och fortsätter: Befolkningsutvecklingen, att fler blir äldre och därmed också lämnar arbetsmarknaden samtidigt som färre unga kommer in i arbetslivet är en ekvation som är svår att få ihop om vi inte gör rätt saker, säger Lotta och bläddrar i en rykande färsk studie om rekryteringsbehovet i Norrbottens som Länsstyrelsen och Luleå Tekniska Universitet gjort. Studien visar att mer än en tredjedel av de som jobbade i Norrbotten 2010 förväntas gå i pension till och med 2025, samtidigt som folk i arbetsför ålder förväntas minska. Det totala rekryteringsbehovet i länet beräknas uppgå till anställningar fram till år 2020 och till anställningar till år Alla målgrupper och människor i samhället behövs för att samhällshjulet ska snurra. Att minska utanförskapet är en viktig del, att vi tar tillvara de människor och den kompetens som kommer hit från andra länder samtidigt som vi också utvecklar och stärker det vi redan har. Fakta om Lokala kompetensrådet i Piteå Lokala kompetensrådet är en arbetsgrupp med representanter för olika arbetsmarknads- och utbildningsaktörer i Piteå. Förutom Lotta Sundman Vägledningscentrum är Helen Röckner från Näringsliv och Britta Dahlén rektor på Strömbackaskolan med tillsammans med representanter från Grans Naturbruksskola, Framnäs Folkhögskola, Luleå Tekniska Universitet och Arbetsförmedlingen Läs mer på Studien om rekryteringsbehovet i Norrbotten hittar du på kunskap-och-kompetensforsorjning/behovsanalyser TEXT: SUSANNE JACOBSSON FOTO: SUSANNE LINDHOLM Arkivhörnan: arkivredovisa för allmänheten Enligt Arkivlagen är varje myndighet skyldig att upprätta en arkivbeskrivning. Detta gäller även för bolag där kommunen äger mer än häften av samtliga röster. Syftet är att ge allmänheten en lätt överblick över vilka uppgifter som finns att hämta i varje myndighets arkiv. Arkivbeskrivningen ska hållas så kortfattad som möjligt, ca två A4- sidor, och följande information ska alltid finnas med: Historik (hur organisation och uppgifter har skiftat över tid från det att myndigheten bildades. Viktigt att meddela namnbyten och större projekt som avslutats). Myndighetens arbetsuppgifter och verksamhetsgrenar De viktigaste ärende- och handlingstyperna hos myndigheten Vilka gallringsregler och sekretessbestämmelser som tillämpas Uppgift om sökingångar i arkivet Uppgift om arkivansvarig och arkivredogörare. Det är dock inte nödvändigt att skriva ut deras namn, det räcker med titel (ex. nämnssekreterare). Det är viktigt att arkivbeskrivningen uppdateras. fortlöpande Centralarkivets uppgift är att hjälpa till med råd och anvisningar, så ta kontakt med den arkivarie (Viveca Carlsson och Helena Ferm) som är utsedd till kontaktperson för respektive nämnd om ni behöver hjälp. PITEKVARTEN NR

12 Arbetsglädje En känsla av tillfredsställelse med den egna arbetssituationen. I december 2013 lyssnade över av kommuns anställda på inspiratören Lasse Gustavsson som föreläste om vikten av att veta vart man är på väg för att lättare nå sina mål. Boendechef Kjell Sandberg bokade in en heldag för sin personal föreläsning på förmiddagen och eftermiddagenägnades åt en workshop med temat arbetsglädje. Vi tog med oss inspirationen från föreläsningen och hade en eftermiddag där vi med handledning av Mari Ramnek, Zebra i Norr, hade en workshop om just arbetsglädje, säger Kjell Sandberg. Arbetsglädjen är oerhört viktig för kvaliteten i verksamheten. Mår personalen bra och trivs på arbetsplatsen så gör även de boende det och det påverkar naturligtvis även de anhöriga. Personalen jobbar med många tunga frågor och för att orka med måste det kännas roligt att gå till jobbet. Precis som Lasse Gustavsson föreläste om när det gäller kommunikation är det viktigt att man vågar ta upp saker innan de blir stora problem. Små irritationsmoment kan lätt bli grogrund till osämja. Chefens roll är uppmuntra och stötta och kunna bidra med rätt handledning där det finns behov. Jag ingår ju själv i en arbetsgrupp och vet hur viktigt det är. Jag skulle nog vilja säga att arbetsglädjen är det allra viktigaste vi har att jobba med, säger Kjell. Om att skapa och behålla arbetsglädjen Det som kom fram under workshopen var att det handlade mycket om den egna inställningen. Hur är jag? Hur kan jag bidra? Det är ofta de små detaljer som spelar roll, att bjuda till lite extra, visa varandra uppskattning och få känna stolthet för sitt arbete. Att bryta invanda mönster och ändra beteende tar tid, det är också individuellt hur man matchar mot tänket. Jag upplever att det finns en bra gemenskap ute i verksamheterna och att vi har roligt på jobbet. Vi ordnade till exempel en luciafest för personal, brukare och anhöriga där all personal som ville hade möjlighet att vara med. Vi har dygnet-runt-bemanning på våra boenden och för att nattpersonalen skulle kunna vara med fick de jobba dagtid med själva arrangemanget. Vi hade stor uppslutning bland både personal, brukare och anhöriga. Kjell Sandberg, boendechef stöd- och omsorg. Ansvarar för fyra verksamheter med totalt 25 anställda. Hur ser det fortsatta arbetet ut? Jag hoppas att vi kan göra en uppföljande workshop och en fördjupning av det material som kom fram under vår första workshop. Det är en resursfråga, vi är fem boendechefer som tillsammans har cirka 160 anställda och pengarna ska räcka till mycket. Arbetsglädjen bidrar starkt till kvaliteten i verksamheterna och därför är det viktigt att personalavdelningen jobbar övergripande med frågan. Att anordna inspirationsföreläsningar för all personal tycker Kjell är bra, alla behöver input och inspiration i sitt arbete. Bäst effekt får man om man i samband med det har möjlighet att göra en uppföljning i sin arbetsgrupp och fånga upp de nya tankarna. TEXT: MARIA NORBERG JOHANSSON FOTO: MAGNUS JOHANSSON 12 PITEKVARTEN NR

13 ILLUSTRATION: ANTON STENVALL, MORE MEDIA Unik utvecklingsmiljö på Piteå Science Park Piteå Science Park en ny utvecklingsmiljö och en unik gemensam plattform där de kulturella och kreativa näringarna och satsningar inom cleantech kommer att samsas. Och ny på vd-posten är David Sundström. Genom sammanslagningen skapas förutsättningar för nya möten mellan ingenjörer, kreatörer och forskare i en miljö anpassad för gränsöverskridande samarbeten, säger David Sundström som tillträdde som vd för Piteå Science Park vid årsskiftet. David har de senaste tio åren arbetat med näringslivsutveckling mellan den privata och offentliga sektorn och idag jobbar han som samhällsstrateg i Piteå kommun. Han kommer att kunna kombinera arbetet som samhällsstrateg med vd-rollen. Det känns både kul och spännande att få delta i strukturomvandligen av vår arbetsmarknad. Att hela tiden utveckla tjänstesektorn är avgörande för kommunens framtid, säger David Att vi dessutom får bidra till att öka konkurrenskraften för vår industri känns jättekul. I det nybildade bolaget finns även Anna Mård, Ulf Westerberg och Maria Blomkvist som kommer att jobba inom cleantechområdet samt Ola Lidström och Greta Wimander som kommer att fokusera på de kreativa näringarna. Samarbete och innovationskrockar Ambitionen är att vi ständigt ska sträva efter att skapa samarbeten, eller innovationskrockar, mellan nya och oväntade områden. Sedan har vi även som mål att under de kommande åtta åren öka campus med omkring 500 personer, det vill säga en ökning på cirka 40 procent och därmed stärka Piteå Science Parks roll på den nationella arenan, säger David. Trygg och långsiktigt satsning Satsningen på Piteå Science Park som framtida tillväxtnod för förnybar energi och kreativa och kulturella näringar i Norrbotten har tagit fart i och med bolagsbildningen. Nu jobbar man fram en detaljplan för området och senast augusti 2014 är tanken att man ska börja bygga. Allt för att möjliggöra för fler företagsetableringar och fler innovativa framgångar inom projekt och nya produkter. Det har pratats om det under lång tid, att nästa steg blir att korsa två utvecklingsområden. Nu gör vi det, säger Ola Lidström. Vi tror på Piteå Science Park och vi tror på Norrbotten. Vi behöver fler trygga och långsiktiga satsningar vid sidan av gruvan och malmexporten. Läs gärna mer på TEXT: SUSANNE JACOBSSON FOTO: MARIA FÄLDT PITEKVARTEN NR

14 idé idé Idé idé Idé idé idé idé IDÈ idéer idé idé idé idé idé idé idé idé idé idé idé Idé Idé idé IDÈ Idé idéer Idé idé Från idé till verklighet En halv miljon till verksamhetsutveckling Verksamhetsutveckling och mod ett sätt att stimulera till nya idéer och förbereda oss för framtiden. Det känns viktigt att vi skapar en modig organisation och ger plats för nya idéer. Det är en förutsättning för att vi ska kunna möta framtiden på bästa möjliga sätt, säger kommunchef Mats Berg. Med den samhällsutveckling som råder är nytänkande viktigt och värdefullt, och det gäller även att hitta system som gör att en god idé på sikt också ska gynna fler. Det är också viktigt att vi tar till oss signaler och input från omvärlden och piteborna, säger Mats. Från idé till verklighet För att uppmuntra och stimulera till nya tankar och innovativa idéer är det bra att erbjuda olika vägar. Idag finns sex olika potter i Piteå kommun med olika kriterier, syften och mål - men ett gemensamt mål är att Piteå kommun ska ligga i framkant när det gäller verksamhetsutveckling, i stort och smått. Förbättringsarbete pågår ständigt i våra verksamheter, men ibland behövs det extramedel som bidrar till att göra det nya möjligt, säger personalchef Ewa Degerman. Förslagsverksamheten som funnits i ett par år är en möjlighet för anställda kan belönas efter att en idé, som gynnar den egna verksamheten, har blivit verklighet. Kommunfullmäktige beslutade 2013 att avsätta medel till verksamhetsutvecklingspotten kronor avsätts varje år i två år för att verksamheterna ska kunna söka pengar för att testa nya idéer. Även här finns självklart vissa kriterier som ska uppfyllas: Nytänkande för att skapa alternativ inom kommunens organisation för att möta olika behov, och samverkan med civilsamhället och andra aktörer i syfte att antingen utöka den kommunala servicen inom samma kostnadsram eller att effektivisera verksamheten, förklarar Mats Berg. Alla verksamheter kan söka Potten ska fördelas på minst tio olika utvecklingsarbeten, varför maxsumma som kan utdelas är kronor/projekt. I ansökan ska man också ange sökt belopp och den egna verksamheten ska bidra med minst hälften av sökt belopp. Hur gör den som vill söka bidrag? Man skriver ner sina tankar och sin utvecklingsidé och skickar in den. De idéer som kommer in handläggs av en beredningsgrupp som sedan bedömer i vilken pott idén hör hemma och om det är möjligt att bevilja ansökan. Verksamhetsutveckling är både önskvärt och nödvändigt, säger personalchef Ewa Degerman, som hoppas att fler tar chansen och vågar testar sina idéer. Verksamhetsutvecklingspott (NY) Förslagsverksamhet Social investeringsfond Klimatpott Pott för skadeförebyggande arbete Alkoholpott TEXT OCH ILLUSTRATION: SUSANNE JACOBSSON VERKSAMHETSUTVECKLING Här några verksamheter som sökt och beviljats medel från nya verksamhetsutvecklingspotten: Kommunledningskontoret kronor för utbildning i EU-projektansökningar. Kultur, park och fritid kronor för att utveckla ett aktivitetsprogram för målgruppen 65+. Kultur, park och fritid kronor för att öka tillgänglighet och trygghet vad gäller de aktiviteter som t.ex. sagostig, utegym och grillplatser på Grisbergets friluftsområde i syfte att vidga målgrupperna. Blankett för att ansöka om medel för verksamhetsutveckling och andra potter finns på Insidan (Piteå kommuns intranät) under Kvalitetsarbete/Verksamhetsutveckling. Om du har frågor går det bra att mejla: FÖRSLAGSVERKSAMHETEN Ansökan till förslagsverksamheten sker också via Insidan/Personalrum/Forslagsverksamhet. Vid frågor om kontakta Lena Sturk, tel eller mejla 14 PITEKVARTEN NR

15 Håll utkik efter det blå kuvertet! Nu genomförs nationell folkhälsoenkät 2014 Kanske är du en av de ca pitebor i åldern år som fått förfrågan om att delta i "Hälsa på lika villkor?". En undersökning som genomförs av Piteå kommun, Norrbottens läns landsting, Folkhälsomyndigheten och Statistiska centralbyrån. Undersökningen genomförs varje år men för att få ett ännu mer tillförlitligt resultat för Piteå har kommunen i år valt att köpa in extraenkäter som gör att fler pitebor tillfrågas. Syftet är att visa hur befolkningen mår och följa förändringar i hälsa över tid, säger Anna Stamblewski som hoppas att alla som får brevet ser det som en möjlighet och deltar i undersökningen. Ju fler svar desto bättre och säkrare resultat Resultaten av undersökningen blir ett beslutsunderlag för dem som tar politiska beslut om åtgärder som kan påverka din och andras hälsa. Alla uppgifter är sekretesskyddade och när resultaten redovisas kan ingen se vem som svarat vad. Frågorna som finns med handlar om bland annat hälsa, välbefinnande, vårdkontakter och levnadsvanor. Alla svar behövs för att undersökningen ska bli så tillförlitlig som möjligt och för att vi ska kunna se och påverka hur piteborna mår nu och i framtiden, säger Anna. Så, om du eller någon i din familj har fått ett blått kuvert. Ta er tid den här typen av enkäter bidrar till ett helhetstänk i samhällsplaneringen. Läs mer om undersökningen på TEXT: SUSANNE JACOBSSON Namnbyte hos två förvaltningar Utbildningsförvaltningen I höstas beslutade Barn- och utbildningsnämnden att Barn och Utbildning byter namn till Utbildningsförvaltningen från och med januari Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande som en förberedelse inför förskoleklass och grundskola. Verksamheten utgår dock från en helhetssyn på barnet och dess behov, d.v.s. att omsorg, utveckling och lärande bildar en enhet. Under de senaste åren har begreppet daghem ersatts med förskola, där barn kopplats ihop med det äldre huvuduppdraget om barnomsorg. Därför känns Utbildningsförvaltningen som en tydligare spegling av dagens ansvarsområde och dess huvuduppgift, d.v.s. utbildning säger förvaltningschef Ingemar Jernelöf. Kultur, park och fritid Från och med 1 januari 2014 har även Kultur och fritid nytt namn. Namnbytet har skett för att stärka alla våra tre uppdrag i förvaltningen, kultur, park och fritid. Alla delar är lika viktiga för den fria tiden då vi jobbar för att våra medborgare och besökare ska kunna välja vilka upplevelser, aktiviteter eller evenemang som de vill ta del av eller delta i, säger förvaltningschef Mona Lundström. TEXT: SUSANNE JACOBSSON Pilotprojekt och nya vägar till Bättre affärer Ekonomi- och inköpsavdelningen genomför tillsammans med socialtjänsten och fastighets- och servicekontoret ett pilotprojekt som heter Bättre Affärer. Utgångspunkten är att utveckla och förenkla inköp/beställning av varor och tjänster. Målsättningen är genom högre leverantörstrohet och sortimentstrohet uppnå lägre inköpskostnad, färre fakturor, lägre fakturakostnader och ökad servicegrad. Projektet inleds under våren 2014 och pågår under tolv månader. Viktigt med korrekta uppgifter och referensnummer på fakturan För att säkerställa kvalitén på arbetet när det gäller scanning av leverantörsfakturor, ber vi er alla som beställer varor/tjänster i Piteå kommuns namn vara väldigt noga med att uppge rätt fakturaadress samt korrekt leveransadress (om någon sådan ska finnas). Det är även väldigt viktigt att man uppger det korrekta referensnumret på fakturan. Idag saknar cirka tio procent av alla leverantörsfakturor referensnummer. Detta innebär förutom ett merarbete även längre handläggningstid för mottagaren. I förlängningen kan det även påverka betalningstiden som kan generera onödiga kostnader som t.ex. kravavgifter, räntor och förseningsavgift. Förseningsavgiften är en kostnad som leverantören har rätt att debitera oss om betalningen är försenad till dem, en dag eller fler. Vad kan du göra? När du attesterar din faktura så förutom att kontrollera belopp och moms, så bör du kontrollera fakturaadress och leveransadress. Viktigt är även att kolla att rätt referensnummer står på fakturan. Om fakturan innehåller felaktiga uppgifter bör du kontakta din leverantör. Även om den har hamnat hos dig för attest är det inte säkert att fakturan har gått direkt till dig. Kolla flödet. Utvecklingsarbete Som ett led i Piteå kommuns miljöarbete, erbjuder vi våra kunder e-faktura, e-postfaktura samt autogiro. Har du frågor om exempelvis scannade leverantörsfakturor, externa kundfakturor eller vbehöver nytt lösenord till något ekonomisystem, kontakta ekonomiadminstartionen eller ring PITEKVARTEN NR

16 Det är roligt och man växer med utmaningen, men det bästa är att det kommer medborgarna till dels. På gator och torg i medborga De drivs av en vilja att förändra. Att med ständig utveckling och en och annan uppfinning förbättra för medborgarna, utan att det kostar skjortan. Möt Karl-Erik Jonsson och Mikael Borgh på Teknik och gator/samhällsbyggnad. När Mikael började jobba åt kommunen för åtta år sen fick han direkt börja jobba med Karl-Erik Jonsson, som i år firar 47 år! med kommunen som arbetsgivare. De trivs bra ihop och ser möjligheter istället för att fokusera på problem. Vi sitter inte och väntar på order, utan söker hela tiden lösningar och förbättringar för sånt vi stöter på i vardagen, säger Mikael. Ångpanna no 3 Ett uppdrag är att se till att dagvattenbrunnar, trummor och ventiler fungerar, så att inte vatten rinner in i fastigheter under vårflod och häftiga regn. Numera används en egenbyggd ångpanna för att tina upp nedisningar med hjälp av fuktig ånga. Befintliga ångpannor på marknaden var antingen för små eller alltför stora, dyra och svåra att hantera. Vi ville ha en mobil panna som vi lätt kunde koppla på en bil, så vi byggde en. Motor, fläkt och förbrukningsmaterial har vi köpt nytt, men övrigt material är återvunnet. Det finns mycket pengar att spara på det, säger Karl-Erik. Karl-Erik byggde om den första ångpannan redan på 1970-talet och har även byggt en komplett panna tidigare. Men behoven förändras och kraven ökar, så nu har de tillsammans kommit med idéer, konstruerat, jagat material, svetsat, galvaniserat och färdigställt den vagn som används inom Teknik och gator idag. Det är roligt och man växer med utmaningen, men det bästa är ju att det kommer medborgarna till dels. Vi har räddat många hus med hjälp av pannan, det känns bra, konstaterar Mikael. Skapar med hjälp av muskler och idéer Plattsättning är teamets andra huvudsyssla och det är inte helt självklart att uppdraget kommer till dem. Yttre spaning efter möjliga förbättringsåtgärder bedrivs ständigt både av de själv och av deras produktionsledare Lars Hägglund. Grundinställningen Går det att göra ska det göras har bland annat lett till nya umgängesvänliga slänter till gångtunneln vid Christinaskolan, vilket är mycket uppskattat av eleverna. I somras jobbade de med Brönabacken, det nya byacentret i Hortlax. De schaktade bort asfalt, grävde ur slänter, planade ut ytan och anlade ca 14 ton marksten och mängder av kantsten innan de blev nöjda. I vår ska mötesplatsen färdigställas med planteringar och grönytor. Det svåraste var nog att få rätt lutning på ytan, så vattnet rinner bort. Speciellt eftersom vi inte hade nån ritning, säger Karl-Erik och skrattar. 16 PITEKVARTEN NR

17 Viktigt att tänka på innan du bokar resan Konsument Piteå har fått in en hel del frågor och klagomål kring resor som bokas via en resebyrå eller via en förmedlingstjänst på internet. Här kommer därför några tips då du/ni ska boka resor. Du ingår alltid ett avtal när du köper en flygbiljett. Läs därför igenom avtalsvillkoren innan du gör din beställning. Villkoren bestämmer bl.a. dina möjligheter att avboka och boka om biljetten. När du har accepterat ett erbjudande om att köpa en flygbiljett så har du ett ingått ett bindande avtal med säljaren. Det kan du t.ex. göra genom att du bokar resan via Internet, tackar ja till ett erbjudande muntligen eller skriver under en beställning på en resebyrå. Ett muntligt avtal är lika bindande som ett skriftligt. Du behöver inte betala för att bli bunden av en beställd flygresa. Du blir bunden redan när du gör själva beställningen. För sen betalning Flygbolag skriver ofta i sina villkor att det ses som att du säger upp avtalet om du inte betalar i tid. Om du betalar för sent ses det ofta som en ny beställning och du är då därför inte garanterad att få just den flygresa du beställde från början. Specialbygge. Släpet med ångpannan ser fabrikstillverkad ut men är specialbyggd av Mikael och Karl-Erik för att möta verksamhetens behov. Återvunnet. Den planerade asfalten på Brönabacken byttes ut mot återvunnen gatsten för att göra platsen mer tilltalande. Radarpar. Mikael Borgh och Karl-Erik Jonsson ständigt sugna på förbättringsarbete. rnas tjänst De utgick från den grova skiss som tagits fram i samarbete med byborna, men mycket skapande sker ändå på plats under byggtiden. Det föreslagna stålräckte byttes ut mot ett billigare träräcke och den stora asfaltytan byttes ut till plattor allt för att ge byborna det bästa möjliga och samtidigt hålla budget. Även här är återvinning nyckeln till framgång. Roligt att mötesplatserna nyttjas Vi har hämtat kantsten på stentippen till våra projekt och tvättat bort mossa på ärvd marksten. Sanden är återanvänd från förra vinterns sandning, så med rätt inställning kan mycket göras till liten kostnad, säger Karl-Erik. Resultatet i Hortlax är en samlingsplats med grill, läktare, en liten upphöjning som kan användas som en enkel scen, planteringar och grönområden. Tidigare har de gjort ett liknande projekt i Roknäs och belöningen kommer när allt står klart. Det är otroligt roligt att se byborna använda mötesplatserna. Vi hoppas det blir så även i Hortlax, avslutar Mikael. TEXT: ANN-SOFI BOMAN FOTO: ANN-SOFI BOMAN/MIKAEL BORG Resebyråns ansvar och villkor När du köper en biljett eller en paketresa (resa, hotell, hyrbil etc.) hos en resebyrå är resebyrån normalt inte part i avtalet. Observera att resebyrån förmedlar endast avtalet mellan dig och företaget du köper resan av. Det innebär att det är leverantören av resan, till exempel flygbolaget eller paketresearrangören, som ansvarar för att resan uppfyller vad ni har kommit överens om i avtalet. Det innebär också att det är till flygbolaget eller paketresearrangören du ska vända dig med klagomål på resan. Men det finns fall där resebyrån är part i avtalet. Många resebyråer har även särskilda villkor för sin förmedling av resan. Ofta anger dessa villkor när avtalet med resebyrån är bindande. Det kan till exempel vara när biljetten är betald eller när du har fått en bekräftelse på att köpet är genomfört. Vissa resebyråer skickar inte någon bekräftelse av avtalet till dig förrän flygbolaget har accepterat din bokning. Ta reda på vad som gäller genom att läsa resebyråns villkor noga eller ring och fråga. Nedan är några exempel på hur villkoren kan se ut: Läsa och godkänna resevillkoren före köpet. Innan genomförande av köpet, kontrollera att stavningen av resenärens namn stämmer överens med stavningen i passet. Flygbiljetter är personliga och det är inte alltid möjligt att ändra i en befintlig bokning. Regelbundet bevaka den angivna e-postadressen, då all korrespondens ofta sker via e-post. Kontinuerligt kontrollera flygtider och eventuella tidtabellsändringar för både ut- och hemresa. Kontrollera med respektive flygbolag från vilken flygplatsterminal din avresa sker. Kontrollera visumregler för din slutdestination samt vid eventuella mellanlandningar. Detta gör du via respektive lands ambassad och de flygbolag du reser med. Kontrollera passregler samt passets giltighetstid, då vissa länder kräver att passet är giltigt minst sex månader efter hemresan. Kontrollera aktuella incheckningstider för hela resan. Om du behöver personlig rådgivning kan du vända dig till oss. Vi ger dig kostnadsfria råd när du handlar. Konsument Piteå PITEKVARTEN NR

18 Inspiration och kloksk Givande. Jaana Talsta och Caroline Keisu berättar hur de jobbar med värdegrundsarbetet på Öjagården. Enkelt och konkret. Hemtjänstgruppen i Norrfjörden beskriver vikten av att kunna göra värdegrundsarbete till ett naturligt inslag i vardagen. Etik. Moral. Och värdegrund. I en härlig blandning. Ja, det var det när äldreomsorgen arrangerade Kvalitetsmässan för 200 anställa på Pite havsbad. Kvalitetsdagarna är en fördjupning och en uppföljning där vi delar med oss av varandras erfarenheter, säger Ewa Karlsson, verksamhetsutvecklare inom äldreomsorgen. Under 2013 har äldreomsorgen i Piteå kommun utbildat ca 100 värdegrundsambassadörer, en i varje arbetslag, som under två dagar fokuserat på ämnet tillsammans med andra. Äldreomsorgens fokus på värdegrundsarbete har sin förklaring i den nationella värdegrund för äldre som är inskriven i Socialtjänstlagen sedan Det innebär att våra insatser ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande, säger Eva Börjesson, tidigare verksamhetsutvecklare och idag socialtjänstens kvalitetscontroller. Lokala värdighetsgarantier för Piteå Med anledning av lagändringen har man jobbat fram fem lokala värdighetsgarantier för Piteås äldreomsorg som numera finns med i verksamhetsplaneringen. Våra värdighetsgarantier omfattar samtliga verksamheter inom äldreomsorgen, säger Eva Börjesson. De fem lokala värdighetsgarantierna för Piteås äldreomsorg är formulerade på följande sätt: Vi garanterar att du får en namngiven kontaktperson i verksamheten inom 14 dagar. Vi garanterar dig ett årligt samtal som handlar om hur, när och på vilket sätt dina beviljade insatser genomförs. Dina beviljade insatser planeras och genomförs tillsammans med dig utifrån dina behov. Om du vill kan dina närstående vara med vid planeringen. Vi garanterar dig möjlighet att leva tillsammans med make/maka på ett särskilt boende även om bara en av makarna har biståndsbeslut. Vi garanterar dig möjlighet att bo kvar i ordinärt boende med beviljade insatser från hemtjänsten så länge Du önskar. Vi garanterar dig ett gott bemötande. Ditt privatliv, din integritet och dina livsval ska respekteras. Nyttigt med korsbefruktning februari samlas så äldreomsorgens kvalitetsgrupper och värdegrundsambassadörer, totalt 200 personer, för att dela med sig av sina tankar och erfarenheter. Först ut är en trio från Hemtjänsten i Norrfjärden: Jaha, ytterligare en arbetsuppgift på våra axlar så tänkte nog många av oss när det här med värdegrundsarbetet kom upp. Så därför kändes det extra viktigt för oss att kunna omsätta det till något konkret och enkelt som vi har nytta av och kan jobba med i vår vardag. Inte någon hyllvärmare, säger Carina Berglund som stolt visar upp en färgglad affisch med värdegrundsord och illustrationer som på ett enkelt och pedagogiskt sätt lyfter ämnet. Affischen är ett gemensamt projekt i arbetsgruppen och är väl synlig i den gemensamma arbetslokalen i Norrfjärden. Det har varit roligt och lärorikt, och vi har även samlat tips och råd om värdegrundsarbete i en pärm som finns tillgänglig för alla. Vi har även en gemensam whiteboard där vi varje månad lyfter en av de fem värdegrunderna tillsammans med vardagsfrågor som kan beröra alla i arbetslaget, säger Agnetha Abrahamsson. Dessutom ägnar de alltid en stund åt värdegrundsfrågor på sina arbetsplatsträffar. Det känns viktigt att vi synliggör det och påminns om de här frågorna i vårt vardagliga arbete, säger Åsa Lundberg. Nya tankar på Öjagården Caroline Keisu och Jaana Talsta som jobbar på Öjagården berättar att deras team också har en gemensam värdegrundstavla, i form av ett träd, som de tagit fram tillsammans. Värdegrundsarbetet har fött många nya tankar som bidrar till att man ibland både vill och vågar omprioritera vissa saker. En stunds social samvaro med våra 18 PITEKVARTEN NR

19 ap på Kvalitetsmässan Spännande och lärorikt. Det har det varit för hemtjänstgruppen i City som stuvat om och idag är indelat i två områden. Uppskattat. Personalen från Roknäsgården fick många idéer och tyckte det var bra att goda lokala exempel lyftes fram. omsorgstagare kan betyda så otroligt mycket, säger Caroline Keisu och ger ett exempel från ett helgpass där hon valde att lägga adminstrationen åt sidan en stund för att istället göra ansiktsbehandling på tant Klara 92 år. (Klara är ett fingerat namn). Där satt vi och pratade porer och ansiktskrämer. En härlig stund som gav ett välbefinnande hos oss båda. När jag gick hem kändes det som att det var det bästa/viktigaste jag gjort under den dagen, säger Caroline. Spännande resa för Syd och Nord Anita Degerman, Nina Nyström och Maria Fahlman heter trion från hemtjänstgruppen i City, eller hemtjänstgrupperna. De är numera indelade i två grupper syd och nord. Ja, vårt arbetslag har gjort en spännande resa, säger Maria Fahlman som jobbat åtta år i Citygruppen. Från att ha varit en stor arbetsgrupp med 80 omsorgstagare (varav 35 har daglig hjälp) och dålig arbetsmiljö, hög korttidsfrånvaro, många vikarier och otrygga omsorgstagare fanns det ingen återvändo. En förändring måste till. I september tog man det gemensamma beslutet att dela upp gruppen till två mindre, City Syd och City Nord. Vi var eniga och tydliga med att allt skulle vara klart den 1 november. Vi ville absolut inte ha någon långbänk, säger Maria med stolthet i rösten. Och det blev det inte. Men förutom den mentala biten att byta arbetsgäng och göra klart med områdesindelning, bemanning och schemaläggning var det mycket praktiskt som skulle fixas i den gemensamma lokalen. Men när allt var klart märktes snabbt positiva effekter. Både hos personalen och omsorgstagarna. Tryggare, stabilare och roligare Ja, vi har varit, och är, jätteduktiga tillsammans och det märks positiva ringar-på-vattnet-effekter på olika sätt, säger Maria med stolthet i rösten. En omsorgstagare som tidigare åkt in på sjukhus ca 200 gånger under ett år har hittills bara varit in 2-3 gånger i år. Gruppens lärdom och tips till andra: Se över gruppsammansättning och låt det inte gå för långt. Ta tag i problemen i ett tidigt skede. Som ni förstår har 2013 varit ett turbulent är för City Syd och Nord. Men det man lärt sig på värdegrundsambassadörsutbildningen har varit bra och lärorikt. Vi har fått många aha-upplevelser. Nu gäller det att hålla frågan vid liv och lyfta det på arbetsplatsträffarna, säger Nina Nyström Samarbete, respekt och goda samtal För Elisabeth Westerberg och Christina Bryggman-Berglund som jobbar på Kärnhuset och Villa Utkiken, har man andra förutsättningar. Korttidsvistelse innebär relativt snabba insatser där många i vårdkedjan kan bli inkopplade i ett och samma ärende. För oss är teamsamarbetet en central del och att alla i kedjan finns med: undersköterska, sjuksköterska, arbetsterapeut, biståndshandläggare, sjukgymnast. När man har tight med tid och en tight budget är bra teamkänsla desto viktigare, säger Christina Bryggman- Berglund. För att skapa förutsättningar för ett bra första samtal har de även tagit fram en gemensam checklista som gör att det blir goda förutsättningar för ett bra första samtal för de som kommer till boendet och rollen som kontaktperson är också otroligt viktigt Det är viktigt att vi bekräftar och bemöter alla nya som kommer till oss med respekt, säger Elisabeth Westerberg Värdefullt med erfarenhetsutbyte Kvalitetsmässan har gett mycket inspiration och många nya idéer. Det är bra att lokala exempel lyfts fram det blir lättare att ta till sig, och att det är en mångfald goda exempel från många olika områden, säger Anna Forssell chef på Roknäsgården och får medhåll av sina kollegor. Ja, det här var bara ett axplock från äldreomsorgens kvalitetsmässa 2014 och som ni förstår har värdegrundsarbetet inom fött många kloka tankar och idéer som bidrar till kvalitet och utveckling. Och det lär komma mer i framtiden. Korsbefruktning och erfarenhetsutbyte är utan tvivel ett bra inslag när det gäller verksamhetsutveckling. Keep up the good work. TEXT: SUSANNE JACOBSSON FOTO: MAGNUS JOHANSSON PITEKVARTEN NR

20 Posttidning B Avsändare: Piteå kommun Kommunledningskontoret Piteå BJUDS NYA PITEBOR PÅ INBJUDA RÖRELSE- FORM LITEN VINST- LÄNGD ÄR FIN I KANTEN SUDDA UT FALLA IHOP Kryss & Quiz AB Kryssa med Mångfaldskrysset! FATTA LOTTERI FRAM- TIDS- ARBETE SÖKER ASYL RABATT- PLATS VAR PEN- SIONS- TILLÄGG BLIR ÄLDRE FÖRE DET SISTA KÖRRIKT- NINGS- VISARE SKUTT ERSÄTT- NINGS- ORD MED SAMMA VÄRDE RAMLA BÖNA HOLK TALAT LADE MELLAN 24 OCH 12 FÅRHÅR ÄR ALLA TILL ATT BÖRJA MED BAK- SIDA SAMLAS PÅ PLAN HAR SLU- TAT JOBBA I FIKA- PÅSE MILLI- GRAM GJORDE HYSS ÄR TROTTOAR VID SKYD- DAT NAMN I KALL KUB MODERN FOLK- STYRE LÄKAR- PRAKTIK TAK- TÄCKARE VÄDER- STRECK TUSEN- DELS KILO NATURLIG HÖJNING BILTILL- VERKARE I BÖRJAN AV LÅRBEN FATTAS I RYGGLÄGE DUBBA NUMMER SEX VITSIG KVINNA GÖRA EN GLAD MIN HUGGA NER SUPERA SATT BAKOM MAN TIPS RIK PÅ VARIA- TION LAGLÖSHET I CEN- TRUM AV AVESTA LIGGER FLITIG GER HALS RYKANDE IDROTTS- FÖRENING YTLIGT MINNE VÄSEN ÄR SINGEL HALV DIA- METER KRAFT STÅL- MANNENS FRU METALL- TRÅD MED- VERKAN FÖDD I UTLANDET JÄNT- STÄLLE TVÅ LIKA HOPPA PÅ HUVUDET SES MED DITT LÄTT ATT NÅ PROVA FÖRSÖKA FÅ FÄRG SOCKER- LÖSNING ÄR SKRÄM- MANDE KONTAKT- PERSON FÅ ATT LE HAR STOR TRATT GIFTA SOM HERR OCH FRU GISSAR ÄR I FAR- TEN PÅ I EL- KABEL HAMSTRA SÄTTS SAMMAN I NORGE LÖST OCH FAST SAM- ORDNA GÖR VANA TILL LAST HUD- KRÄM SMÅ I MATEN ÄPPEL- SORT RINGS TILL RAST ÄR STOR- VUXEN MÄRKS GAMLA HUS MENA INDISK KUSTSTAT KRÅK- MAT HÅRDNAD YTA STYR- MEDEL GÖR MÅNGFALD BLIR GRÅTT EFTER BRUK TÄTTING BLOM- STÄLL- NING MÅNG- FALDIG HÅLLER POST GILLAR SAMMA KÖN LED STUT PÅ KANT VÄLKOM- NANDE GÖRS VID JIPPO FÖR ORD- NINGENS SKULL KARLA- KARL MED MAN OSYNLIG KRAFT ÄR NOLLIK MÅNE STIGER OM VÅREN SKIV- MINNE VACKLA PITEÅS NATIONAL- RÄTT KEMISKA FÖR- ENINGAR CEREMONI GÖR MUSIKER LIGGER PÅ LÅG NIVÅ GULD- PENG MÅTT FÖR LYCKA HÖGRE TRO Fyll i ordflätan och skicka in din lösning per post eller e-post senast den 30/4 till Piteå kommun, informationsenheten, Piteå, eller så har du chans att vinna en Mångfaldsbok eller en Piteåtröja. OBS. Ange ev tröjsstorlek. Ordfläta från bilden: Namn: Adress: E-post: Tel: Tröjstorlek:

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Policy 2012-05-12, 73 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: KomLär Diarienummer: 2008-3040040 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): April 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar.

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar. 1 (6) Personalpolicy Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 145) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: HR-chef Senast reviderad: 2015-09-15

Läs mer

Målbild för medarbetarskap. Vi skapar välfärd. för mölndalsborna. Vi vet när vi gör ett bra jobb. Vi omprövar och utvecklas

Målbild för medarbetarskap. Vi skapar välfärd. för mölndalsborna. Vi vet när vi gör ett bra jobb. Vi omprövar och utvecklas Vi skapar välfärd Målbild för medarbetarskap för malsborna Vi vet när vi gör ett bra jobb Vi omprövar och utvecklas å här vill vi ha det i M Visst är du en bra medarbetare! Men man kan alltid utvecklas,

Läs mer

Sju nycklar för framgång. www.atvidaberg.se

Sju nycklar för framgång. www.atvidaberg.se 1 2 3 4 5 6 7 Sju nycklar för framgång www.atvidaberg.se barn- och utbildningsförvaltningen Amanda, 13 år Om lärarna samverkar med varandra, med oss elever och med föräldrarna får man flera perspektiv

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Remiss - Personalpolicy för Huddinge kommun

Remiss - Personalpolicy för Huddinge kommun BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-06-22 GSN-2015/406.199 1 (2) HANDLÄGGARE Tullgren, Elisabet 08-535 360 30 elisabet.tullgren@huddinge.se Grundskolenämnden Remiss

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Sveriges Kommuner och Landsting erbjuder på nytt den uppskattade utbildningen Förenkla helt enkelt som syftar

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Medarbetarenkäten 2009

Medarbetarenkäten 2009 Övergripande rapport för Jenny Axelsson Personalavdelningen 1. Inledning Piteå kommun ska genomföra en årlig kommunövergripande medarbetarenkät som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Resultat

Läs mer

Ett helt nytt affärsutvecklingsprogram för företag som: Vill utveckla Ledning och Styrning Vill sticka ut på marknaden Vågar Vilja Växa

Ett helt nytt affärsutvecklingsprogram för företag som: Vill utveckla Ledning och Styrning Vill sticka ut på marknaden Vågar Vilja Växa Ett helt nytt affärsutvecklingsprogram för företag som: Vill utveckla Ledning och Styrning Vill sticka ut på marknaden Vågar Vilja Växa Anmälan t o m 31 oktober 2013 - är uppföljaren till det mycket uppskattade

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

SYV SKOLPLANER SE MÖJLIGHETER!

SYV SKOLPLANER SE MÖJLIGHETER! SKOLSAMVERKAN SYV = Hela skolans ansvar SKOLSAMVERKAN SYV SKOLPLANER SE MÖJLIGHETER! Välkomna Skolledare, studie- och yrkesvägledare, syvsamordnare, utvecklingsledare/förvaltning, arbetslagsledare, lärare,

Läs mer

INBJUDAN. Innovationsstafetten LÖS VARDAGSPROBLEM SKAPA SAMHÄLLSLÖSNINGAR

INBJUDAN. Innovationsstafetten LÖS VARDAGSPROBLEM SKAPA SAMHÄLLSLÖSNINGAR INBJUDAN Innovationsstafetten LÖS VARDAGSPROBLEM SKAPA SAMHÄLLSLÖSNINGAR SKL erbjuder Dig och Din kommun att delta i Innovationsstafetten ett initiativ för att stödja innovationskraften i våra kommunala

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Kostnadseffektiv och kvalitativ dagverksamhet

Kostnadseffektiv och kvalitativ dagverksamhet Kostnadseffektiv och kvalitativ dagverksamhet Inbjudan till konferens i den 10-11 februari 2011 TALARE Högskolan Jönköping Cecilia Henning Nora kommun Gunilla Jansson Barbro Sahlin Tidaholms kommun Christina

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Vara kommun Maria Viidas, kvalitetschef

Vara kommun Maria Viidas, kvalitetschef Vara kommun Maria Viidas, kvalitetschef Fokus idag. Styrning Utveckling Förbättring Kvalitetsarbetet hos oss Vara kommuns livslinje styrning, utveckling, förbättring Strategisk Strategisk plan plan Strategisk

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen Ett aktivt liv, där både kropp och själ får sitt, är bra för hälsan och välbefinnandet. Vi inom kultur och fritid arbetar för att skapa förutsättningarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som

Läs mer

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer.

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer. Vår verkstad Utvecklar människor och affärer. Västerås Science Park är en inspirerande och innovativ miljö och mötesplats för företag i tillväxt där människor, idéer, kunskap och kapital kan mötas och

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling

GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling Hej En fråga, vi undrar om ni har samma spaningar som vi? Efter att ha jobbat med förändringar sedan slutet av 90-talet, ser vi likartade utmaningar

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Framtidens lärlingsutbildning Inbjudan till konferens i Stockholm den 28-29 september 2011

Framtidens lärlingsutbildning Inbjudan till konferens i Stockholm den 28-29 september 2011 Framtidens lärlingsutbildning Inbjudan till konferens i Stockholm den 28-29 september 2011 TALARE Nationella Lärlingskommittén Peter Holmberg Consensum Carin Jogre Linköpings Praktiska Mikael Karlsson

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning Rapport 2015-05-19 Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning KS 2013/0967 Resultatet av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning rapporterades till projektgrupp

Läs mer

Företagsledarutbildningen

Företagsledarutbildningen Företagsledarutbildningen En utbildning som gör skillnad! Företagsledarutbildningen Det har blivit dags för tredje omgången av den populära Företagsledarutbildningen som vi har tagit fram tillsammans med

Läs mer

Lathund Fokusgrupps Teknik

Lathund Fokusgrupps Teknik Lathund Fokusgrupps Teknik Bra att tänka på när man formulerar frågan Börja med orden "Vad är viktigt för att " för att lägga fokus på det som verkligen är viktigt i frågan. Därefter beskrivs ett önskeläge

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3088845 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

Trygg i skolan 2014. talare

Trygg i skolan 2014. talare Trygg i skolan 2014 kunskap utveckling inspiration Barn- och elevombudet Caroline Dyrefors Grufman från Skolinspektionen berättar om BEO:s verksamhet Så här lyckas ni med implementeringen av er likabehandlingsplan

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014.

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Datum Diarienummer 2011 06 27 1 (6) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. Antagna i fullmäktige 2011-06-27

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015. Svenska utmaningar

Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015. Svenska utmaningar Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015 KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING

Läs mer

Stockholm 20 februari 2013

Stockholm 20 februari 2013 Stockholm 20 februari 2013 Den 20e februari 2013 arrangeras för femte året i rad succékonferensen Social Responsibility Day. Bakom konferensen står tidningen Miljöaktuellt och SIS tillsammans med flera

Läs mer

Här redovisar vi en kort sammanfattning av resultatet. Har du frågor om undersökningen?

Här redovisar vi en kort sammanfattning av resultatet. Har du frågor om undersökningen? MEDARBETARBAROMETERN RESULTAT 2014 Hej! I slutet av år 2014 fick alla våra medarbetare med månadslön möjlighet att fylla i den årliga medarbetarenkäten. Syftet med undersökningen är att man anonymt ska

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö.

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Personalpolicy Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Kommunens vision Finströms kommuns grundläggande uppgift är att ge finströmarna

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Kommunicera och nå dina mål. Kommunikationsstrategi 2013-2016

Kommunicera och nå dina mål. Kommunikationsstrategi 2013-2016 Kommunicera och nå dina mål Kommunikationsstrategi 2013-2016 Lyssna och prata för att nå målen Östersunds kommun har tagit fram en kommunikationsstrategi som sträcker sig från 2013 till 2016. Den här foldern

Läs mer

> VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling!

> VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling! > VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling! SEPTEMBER 2014 Månadsutskick med aktuell information till dig som arbetar i Frösunda.

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB.

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB. @ungdomsb ANALYS LEDARSKAP Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Totala respondentantalet: Online, kvantitativ 18 september 20 oktober 2014 Individer i Sverige, 15-25 år 20 973 st. (av vilka 5185 st. har

Läs mer

SYV I VID BEMÄRKELSE SE MÖJLIGHETER!

SYV I VID BEMÄRKELSE SE MÖJLIGHETER! SKOLSAMVERKAN SYV = Hela skolans ansvar SKOLSAMVERKAN SYV I VID BEMÄRKELSE SE MÖJLIGHETER! Välkomna Studie- och yrkesvägledare, lärare, skolledare, utvecklingsledare och övriga intresserade på grundskolan

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Medarbetarenkät för Stockholms stad 2012

Medarbetarenkät för Stockholms stad 2012 Medarbetarenkät för Stockholms stad 2012 Stadens medarbetarenkät genomfördes under september månad. Den omfattade drygt 34 000 medarbetare på samtliga förvaltningar och bolag och besvarades av 77 procent

Läs mer

Resultat från seminarium 2

Resultat från seminarium 2 Projektet Vård och Omsorgscollege Västerbotten Resultat från seminarium 2 En sammanställning av inkomna synpunkter och förslag från BUSprojektets seminarieserie i Vilhelmina, Lycksele, Umeå och Skellefteå

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans

KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans Sociala stödresurser Verksamhetsåret 2012 Kvalitetsarbete inom Sociala stödresurser Innehållsförteckning Inledning. 3 Gemensamt kvalitetsarbete.. SCB:s medborgarundersökning

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Nyhetsblad januari 2012

Nyhetsblad januari 2012 Nyhetsblad januari 2012 Januari månad har knappt gått förbi men julledigheten och nyårsfirandet känns redan långt borta. Jag tar detta som ett bevis på att det går fort när man har roligt! Ett helt nytt

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

skola och arbetsliv i samverkan

skola och arbetsliv i samverkan skola och arbetsliv i samverkan Transfer - skola och arbetsliv i samverkan Transfer är Sveriges största organisation för förmedling av föreläsare och förebilder från arbetslivet till skolan. Syftet är

Läs mer

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS.

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Dalens förskolor VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. Dalens förskolor består av fyra förskolor, med sammanlagt

Läs mer

program synapsen ledarskapsdagar i Halland

program synapsen ledarskapsdagar i Halland program synapsen ledarskapsdagar i Halland 16-17 april 2015 HoTel TYlÖsaNd Målgrupp: Chefer, ledare och politiker samt specialister inom Hr. Välkommen till 2015 års upplaga av synapsen, som är en etablerad

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Ledarskapsutveckling i Sigtuna kommun 2011

Ledarskapsutveckling i Sigtuna kommun 2011 Ledarskapsutveckling i Sigtuna kommun 2011 Ledarskapet är avgörande för våra förutsättningar att vara en av landets mest attraktiva kommuner att leva och verka i Chefer är företrädare för kommunen som

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

! " # " $! " # " % % & ' (& " ) ' * %% ) ' 3

!  #  $!  #  % % & ' (&  ) ' * %% ) ' 3 2 ! "#" $! "#"%% &' (&")' * %% ) ' 3 Enligt avtal mellan beställare och utförare har beställaren rätt att genomföra brukarundersökningar och kvalitetsuppföljningar även i form av aktiv uppföljning genom

Läs mer

ÄR DU PÅ PLATS när Sveriges offentliga beslutsfattare MÖTS?

ÄR DU PÅ PLATS när Sveriges offentliga beslutsfattare MÖTS? ÄR DU PÅ PLATS när Sveriges offentliga beslutsfattare MÖTS? Utställarinformation 2016 LEDARSKAP i EKONOMI i HR 5 goda skäl till varför du bör vara på plats när de offentliga beslutsfattarna möts 1 En unik

Läs mer

Verksamhetsplan 2011-2013 Enheten personlig assistans VÅR VISION

Verksamhetsplan 2011-2013 Enheten personlig assistans VÅR VISION Förvaltningen Omsorg och Hälsa Verksamhetsplan 2011-2013 Enheten personlig assistans VÅR VISION Nöjda och trygga omsorgstagare Individanpassad verksamhet innebär att arbeta med den enskilde i fokus och

Läs mer

Personlig assistans: Chefsdagarna 2013. Årets konferens ger dig: Nya praktikfall

Personlig assistans: Chefsdagarna 2013. Årets konferens ger dig: Nya praktikfall inbjudan till konferens i Stockholm den 27-28 augusti 2013 VÅRA TALARE Inspektionen för vård och omsorg Ansvariga för tillsyn och tillståndsprövning Försäkringskassan Therese Karlberg Verksamhetsområdeschef

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Tillsynsutveckling i Väst

Tillsynsutveckling i Väst Välj utbildningar! Projektet erbjuder: Utbildningar som ska stärka individ och arbetsplats. Utbildningarnas innehåll och upplägg har arbetats fram i samråd med representanter från era arbetsplatser, en

Läs mer

MUC 27. MiLprogrammet för nya chefer

MUC 27. MiLprogrammet för nya chefer MUC 27 MiLprogrammet för nya chefer 2013 VÄLKOMMEN TILL MiLPROGRAMMET FÖR NYA CHEFER Du är ny i din chefsroll och funderar på hur du kan utvecklas i ditt ledarskap. Vad krävs av dig? Hur använder du dig

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Moderaterna i Bjuvs kommun

Moderaterna i Bjuvs kommun Moderaterna i Bjuvs kommun Framtid, vår vision En attraktiv boende kommun i randen av Söderåsen att leva, bo och verka i. ORDNING, REDA, EKONOMI OCH JOBB Text: För oss moderater är det A och O att det

Läs mer

Välkommen till Kungsbacka

Välkommen till Kungsbacka Framgångsrikt kvalitetsarbete i offentlig verksamhet En långsiktig och gemensam satsning på förbättringsarbete inom Kungsbackas äldreomsorg Välkommen till Kungsbacka 1 Kungsbacka en del av Halland och

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Kostnadseffektiv och kvalitetssäker LSS

Kostnadseffektiv och kvalitetssäker LSS ll tt år ν d a с a kll! Kostnadseffektiv och kvalitetssäker LSS Inbjudan till konferens i Stockholm den 8-9 februari 2011 TALARE FRÅN Umeå universitet Lena Birkelöf Stockholms stad Annika Andersson Astrid

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer