Pitekvarten. För alla medarbetare på Piteå kommun. Piteå Science Park erbjuder unika möjligheter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pitekvarten. För alla medarbetare på Piteå kommun. Piteå Science Park erbjuder unika möjligheter"

Transkript

1 PITEÅ KOMMUNS PERSONALTIDNING NR Pitekvarten För alla medarbetare på Piteå kommun Piteå Science Park erbjuder unika möjligheter SIDAN 13 Goda idéer kan bli verklighet tack vare ny utvecklingspott SIDAN 14 Arbetsglädje ger mer SIDAN 12 PITEKVARTEN NR

2 INNEHÅLL Ledare Kvalitetskedjan en gemensam länk Ungdomars hälsa viktigt för alla Erfarenhetsdagen ett nytt inslag Anhörigstöd är A och O Nya tankar i investeringsprojekt Lokala kompetensrådet Arbetsglädje ger mer Piteå Science Park tar form En halv miljon i ny utvecklingspott Pilotprojekt för bättre affärer I medborgarnas tjänst Konsument tipsar inför resan Kvalitetsmässan 2014 Mångfaldskrysset KVALITETS- KEDJAN, EN GEMENSAM LÄNK Nytt år och nya möjligheter Jag väljer att inte kommentera vintervädret utan konstaterar bara att jag längtar efter att få veckla ut ett renskinn och parkera i en snödriva (om det finns någon) under påskhelgen. Och på tal om att veckla ut i det här numret bjuder vi på utveckling och kvalitet i smått och stort. För det pågår ju hela tiden, i både din och min vardag, på olika sätt. Och det bästa av allt är att vi vill dela med oss - både till varandra och andra. Det är en nyckel till framgång. Trevlig läsning och glad påsk! Tack för att du tipsar Pitekvarten. // Susanne Jacobsson, informationsenheten Piteå kommuns personaltidning ges ut fyra gånger per år och produceras av informationsenheten i samarbete med förvaltningsinformatörer. Personaltidningen publiceras även på Ansvarig utgivare: Marie Lindgren tel , Layout: Susanne Jacobsson, tel Omslagsbild: Josefine Engström/Scandinav Bildbyrå Tryck: Tryckericity i Umeå. Detta är nr 1 årgång 15, våren TRIO SOM TÄNKER NYTT OM PROJEKT 11 BRA SAMTAL KAN GE BÄTTRE ANHÖRIGSTÖD Håll ut blå k 2 PITEKVARTEN NR Nu genomför folkhälsoenk

3 LEDARE om att utveckla och utvecklas Varför verksamhetsutveckling? Ja, motiven är de samma som gäller för varför vi ska arbeta med samverkan och dialog med närsamhället. Kraven på oss som organisation ökar allt mer, vilket bland annat visar sig genom: Ökad statlig styrning inom i princip samtliga våra verksamheter. Demografiutvecklingen med ökad andel äldre. Attraktionskraften för boende, etablerings- och turistorten Piteå. Näringslivets och exploatörernas krav på den kommunala planeringsoch beslutsorganisationen. Pitebornas ökade krav på delaktighet och individuella lösningar. Konkurrensen med andra städer. Detta leder till ökat tryck på den kommunala organisationen, vilket kommer att öka kostnadsnivån samtidigt som allt färre ska försörja allt fler. Ovanstående ser likadant ut i de flesta av landets 290 kommuner, men är kanske mest påtagligt i norrlänen. Detta leder till behov av att arbeta med ständiga förbättringar i våra verksamheter, både sådana förbättringar som gör att arbetet kan utföras på ett mer kostnadseffektivt sätt, men också sådant som leder till att medborgare och brukare får högre kvalitet i verksamheten. Våra verksamheter är redan i dagsläget duktiga på att arbeta med förbättringsarbete, dels verksamhetsutveckling i arbetslag, dels individuellt genom förslagsverksamheten. Det innebär att vi som organisation har goda förutsättningar att skruva upp detta arbete ytterligare när vi verkligen fokuserar på det. För att lyckas behövs en systematik för att fånga upp idéer, insatser för att skapa intresse för utveckling bland alla anställda och att bygga upp ekonomiska fonder vars syfte är att öka incitamenten för arbetet med ständiga förbättringar. Systematiken utgör en slags infrastruktur för detta, men det viktigaste av allt för att uppnå detta ligger på ledarskapet i vår organisation. Ledarskap för att befrämja en kultur där medarbetare får komma med idéer, såväl stora som små. Ledarskap för att lyfta utvecklingsfrågor på agendan. Ledarskap för att ta hand om de idéer som kommer fram. Och ledarskap för att bygga en struktur där det finns ett lärande mellan olika verksamheter. Det är som sagt viktigt att skapa en kultur där idéer föds, men det är lika viktigt att värdera vilka idéer som ska bilda en ny gemensam plattform för de verksamheter man som ledare har ansvar för. Kan vi inte klara detta, får vi bara en idéverkstad som inte leder till att uppnå målen med billigare och/eller bättre verksamhet. Jag kommer att lägga stor del av min tid för att vi ska ta oss framåt i detta arbete och mycket av chefsträffar m.m. kommer att ägnas åt att diskutera både varför det är viktigt, men självklart också hur man kan göra för att ta verksamhetsutvecklingen till en ny nivå. När vi uppnår detta kommer vi att vara en organisation i framkant och jag är helt övertygad om att vi som en utvecklingsbenägen organisation kommer att uppfattas som en attraktiv arbetsplats att arbeta på. Med dessa ord hoppas jag att ni delar min bild av hur viktigt detta är och att ni med full kraft tar er an idéskapandet, både i stort och smått och att ni lyfter in frågorna i era arbetslag. Vi är alla en viktig del av att skapa en tillåtande kultur, där alla får komma med sina idéer och synpunkter. Med önskan om att ni kan njuta av den annalkande vårvintern som kan vara så fantastisk. MATS BERG, KOMMUNCHEF PITEKVARTEN NR

4 Övergripande kvalitetsfrågor i fokus för Leif Wågman, Eva Börjesson, Carina Ingesson, Anna-Lena Pogulis, Helena Lundberg och Maria Renström. Samarbete och engagemang bid En kedja består av många länkar och för oss i Piteå kommun är Kvalitetskedjan en gemensam länk. Här finns nämligen alla förvaltningar representerade och arbetsgruppen har fullt fokus på kvalitet och utveckling i flera led. Samverkan och samordning över förvaltningsgränserna hjälper oss att se helheter, och att vi tillsammans kan åstadkomma mycket, säger kommunstrateg Anna-Lena Pogulis som leder arbetsgruppen. Sedan Kvalitetskedjan startade i december 2006 har uppdragen från kvalitetskedjans styrgrupp, förvaltningschefsgruppen, förändrats. Inledningsvis var det mycket fokus på dokument. Sedan blev det den centrala styrningen, och nu har vi kommit längre ut i organisationen. Men det varierar fortfarande i hur långt förvaltningarna har kommit, säger Carina Ingesson, projektledare för att införa IT-stöd till styrsystemet. Gemensamt fokus en fördel Det finns många fördelar med att gemensamt fokusera på den här typen av frågor. Förvaltningarna har fått ett mer likartat sätt att se på kommunens styrning och det har även blivit bättre för politikerna nu när upplägg av budget, delårsrapport och årsredovisning är lika, oberoende av nämnd, säger Carina Ingesson. Helena Lundberg, verksamhetsutvecklare på Fastighets- och servicekontoret är med i kvalitetskedjan sedan ett par år och hon tycker att det här är ett bra sätt att arbeta. Det bidrar till att sätta fokus på utvecklingsfrågor och eftersom de uppdrag vi får följs upp bidrar det till att uppdragen inte faller i glömska utan genomförs i större omfattning, säger hon. Internationell modell som stöd Förbättringshjulet PDSA (Plan Do Study Act = PDSA) är en internationell modell som förklarar hur man tänker och jobbar med kvalitet: Och den har Kvalitetskedjan med sig i sitt arbete. Förbättringshjulet visar hur kvalitetsarbetet går till. Efter att man har planerat och genomfört verksamheten följer man upp och åtgärdar brister. Kilen illustrerar att det är viktigt att säkra kvaliteten, så att man inte gör samma fel igen. På så sätt skapas ständiga förbättringar. Positiva effekter är också information om vad som sker i kommunen som helhet. Vi kan ta kontakt med andra verksamheter som arbetar med samma frågeställning, ta till oss av goda exempel och anpassa det till vår verksamhet. Bra att vi dessutom får information och blir uppmärksammade på resultat från olika undersökningar och där det som berör oss blir input till vårt utvecklingsarbete, säger Helena Lundberg och får medhåll av Maria Renström, personalstrateg: Det är värdefullt med en arbetsgrupp som samordnar kommunens övergripande arbete. Jag tror att det skulle finnas flera egna system och processer om inte kvalitetskedjan fanns, säger Maria som upplever att uppdragen blivit tydligare med åren. Vi jobbar utifrån en verksamhetsplan med uppdrag från förvaltningscheferna. På så sätt blir kvalitetskedjans uppdrag tydligt och väl förankrat. Bidrar till vi-känsla Jag tycker det är positivt att vi arbetar tillsammans med gemensamma frågor och drar åt samma håll. Vi får förståelse för varandras verksamheter och vilka problem som finns inom olika förvaltningars ansvarsområden. Det finns också möjlighet att påverka så att de beslut som tas passar alla förvaltningar. Det skapar en känsla för Piteå kommun som helhet och inte bara för den egna förvaltningen, säger Helena Lundberg. 4 PITEKVARTEN NR

5 Det är värdefullt med en arbetsgrupp som samordnar det övergripande arbetet. Politiska viljan Vision och strategiska områden Mål ur medborgarperspektiv Aktuella politiska frågor Styr- och ledningsprocess Gemensamt årshjul Styrande dokument Knyter ihop kvalitet och ekonomi Kommunövergripande arbetsgrupp Ledarskap och medarbetarskap Ledarskapspolicy Chefsforum Medarbetarpolicy Generationsväxling Stimulera och leda till verksamhetsutveckling Verksamhetsutveckling och forskning Använda resultat i utveckling Medborgardialog ett instrument Dialog med medborgare och företagare Former för inflytande och delaktighet Utvecklade former för information om satsningar och resultat Marknadsföring Gemensamma områden. Kvalitet och utveckling pågår ständigt på olika nivåer i vår vardag. Dessa fem boxar illustrerar vilken typ av områden och frågor som Piteå kommuns kvalitetskedja jobbar med på övergripande nivå. rar till kvalitet och utveckling FEM VIKTIGA STEG FÖR KVALITETSKEDJAN: Planera I första steget planeras verksamheten. Politikerna beslutar om mål för den kommunala verksamheten och ger uppdrag till tjänstemännen. Målen ligger till grund för verksamhetsplaner som tjänstemännen tar fram. Genomföra I andra steget genomförs den planerade verksamheten. Anställda på alla enheter arbetar under året med att genomföra aktiviteterna som finns angivna i verksamhetsplaner. Följa upp I tredje steget följs verksamheten upp. Det görs till exempel genom att man ställer frågor till grupper som använder kommunens tjänster i undersökningar, genom att man tar in synpunkter och förslag från enskilda personer och genom att sammanställa resultat. Information samlas in för att se om de politiska målen är uppfyllda. Åtgärda I fjärde steget åtgärdas det som man kommit fram till i uppföljningen. Om resultatet inte har blivit som planerat eller om uppföljningen visar på annat som bör åtgärdas skriver man ned vad man kan göra åt det. Kvalitetssäkring Kvalitetssäkringen av arbetet förhindrar att samma fel görs igen. Åtgärderna ligger till grund för den nya planeringen så att erfarenheterna från uppföljning och åtgärder tas till vara. På så sätt skapas ständiga förbättringar. Kvalitetskedjans fokusområden 2014 Introduktionsutbildning för nyckelroller i styrsystemet. Utveckla verktyg för styrning och uppföljning av verksamheter på nämnds- förvaltningsnivå. Samordna arbetet med Mångfald. Innovation och verksamhetsutveckling. Kvalitetssäkra statistik och prognoser. IT-stöd för styrning och uppföljning. Kvalitetskedjans arbetsgrupp: Anna-Lena Pogulis, kommunstrateg, kommunledningskontoret, Carina Ingesson, projektledare, kommunledningskontoret, Maria Renström, personalstrateg, strategiskt stöd, Sara Nilsson, ekonom, strategiskt stöd, Helena Lundberg, verksamhetsutvecklare, fastighetsoch servicekontoret, Anette Christoffersson, verksamhetsutvecklare, utbildningsförvaltningen, Jenny Axelsson, verksamhetsutvecklare, kultur, park och fritid, Leif Wågman, verksamhetsutvecklare, samhällsbyggnad, Eva Börjesson, controller, socialtjänsten, Torbjörn Johansson, räddningschef, räddningstjänsten. Läs mer på Kommunledningskontoret/Kvalitetsarbete/ TEXT: SUSANNE JACOBSSON FOTO: MAGNUS JOHANSSON PITEKVARTEN NR

6 Personligt 2013 När alla hjälps åt ger det Ungas hälsa är viktigt och alla förvaltningar har ett gemensamt ansvar för förbättringsarbetet. Enkäten Personligt 2013, som genomförts bland elever i årskurs 7 och 9, och andra året i gymnasiet, visar de bästa resultaten inom vissa områden sedan undersökningen startade procent ger betyget 7 eller högre på en skala När alla hjälps åt och drar sitt strå till stacken ger det resultat, konstaterar kommunchef Mats Berg. Fler tränar på fritiden PUFF? Träning och motion på fritiden har ökat sedan undersökningen startade. Åtta av tio tränar minst två gånger per vecka. Jämfört med 2012 är det tjejerna som står för ökningen och de tränar mer än killarna. En av tio elever motionerar aldrig på sin fritid vilket är den lägsta andelen sedan undersökningen startade. En förklaring till den positiva förändringen kan vara satsningen på Puff, Piteås unga friskare framtid, som i första hand riktar sig till dem som aldrig provat träna. Det känns fantastiskt roligt att vi ser den här utvecklingen och att vår satsning kan vara en del av den, säger Mona Lundström, förvaltningschef Kultur, park och fritid. Genom Puff har vi kunnat ge ungdomar möjlighet att prova på olika träningsformer och på så sätt hjälpt dem att komma igång med en träning de trivs med och förhoppningsvis fortsätter med, säger Mona. Färre men för många är utsatta Det är färre elever som uppger att de varit kränkta, mobbade, utsatta för hot och våld eller sexuella handlingar senaste året, en minskning i alla åldrar. En förklaring till minskningen kan vara att huvudmannen för skolan, enligt Skollagen ska se till att varje verksamhet bedriver ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. Det är glädjande att utvecklingen ser ut att gå åt rätt håll, men det är fortfarande alldeles för många barn och ungdomar som upplever sig kränkta. Alla aktörer inom och utanför skolan måste ta sitt ansvar för att förbättra situationen, säger Ingemar Jernelöf, chef för Utbildningsförvaltningen. Skadegörelse och klotter minskar Resultatet för lag och rätt har också förbättrats jämfört med tidigare år. Det är fler som som aldrig har snattat, klottrat eller deltagit i annan skadegörelse, vilket är det bästa resultatet sedan Trivsel och trygghet är viktiga faktorer för ett socialt hållbart samhälle. Minskad skadegörelse är ofta ett kvitto på de positiva faktorerna. För Piteås del kan det även innebära att kommunen får tillbaka en del av de försäkringspengar som betalats in, pengar som istället kan nyttjas till skadeförebyggande arbete och verksamhetsutveckling. Sedan 2009 har räddningstjänsten varje år utbildat samtliga klasser i årskurs 7 och 1 på gymnasiet i förebyggande brandskydd och säkerhet. Anlagd brand, klotter och skadegörelse med dess konsekvenser för samhället och den enskilde eleven har varit ett stort inslag i utbildningen. Satsingen, som har sker tillsammans med skolan, kan ha en bidragande effekt till den positiva utvecklingen då det gäller minskat klotter och skadegörelse, säger Krister Östrén, Stf Räddningschef, Räddningstjänsten. Allt fler äter lunch i skolmatsalen Nio av tio elever äter lunch i skolmatsalen, vilket är det högsta värdet sedan Andelen som äter lunch alla skoldagar har ökat. Att fler äter lunch kan bero på att eleverna anser att lunchen är viktig för hälsan. 77 procent anger betyg 7 eller högre på skalan 6 PITEKVARTEN NR

7 Enkäten Personligt 2013: Totalt har elever besvarat enkäten av totalt elever, vilket ger en svarsfrekvens på 87 procent. Killarna ser ljusare på livet än vad tjejerna gör, men det är bland tjejerna resultatet främst har förbättrats. Det är främst tjejerna som har förbättrade resultat i hela undersökningen jämfört med förra året. Det är färre som har: - blivit mobbad eller kränkt - skolkat - använt tobak, alkohol och droger - utsatts för hot och våld eller övergrepp - haft oskyddat sex - deltagit i skadegörelse - känt sig deppig. Läs mer på resultat som är 1 10 och killarna tycker att lunchen är viktig i större utsträckning än tjejerna. Av de som väljer att inte äta sin skollunch anger de flesta dålig meny, men även tillagningen uppges som orsak. Det är glädjande att de senaste årens gedigna arbete med att rusta upp våra tilllagningskök och förbättra kvaliteten på maten gett resultat. Det är viktigt att fortsätta arbetet med att förbättra kvaliteten i både äldreomsorg och skola, säger Christer Lindström, ordförande i Teknik och servicenämnden. Mindre alkohol, tobak och droger Andel elever som använder tobak, alkohol och droger har aldrig varit så lågt som nu. Det bekräftas även av undersökningarna Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbottens län 2012/2013 samt Drogvanor i skolår 9 som CAN genomförde våren Hela riket har ett förbättrat resultat och Norrbotten ligger i topp. Det är en glädjande utveckling och ett ökat välbefinnande bland barn och unga kommer på sikt att märkas ute i Stöd och omsorgs verksamheter, säger Greger Pettersson, avdelningschef, Stöd och omsorg. TEXT/FOTO: MARIA NORBERG JOHANSSON FOTO: SHUTTERSTOCK Välkommen till Erfarenhetsdagen I år genomförs Erfarenhetsdagen den 9 april på Nolia City konferens och kommer att innehålla ett tiotal verksamheter som beskriver olika aspekter av sitt arbete. Erfarenhetsdagen kallades tidigare Inspirationsdagen och har genomförts i kommunen de senaste fem åren i olika format. Syftet är att verksamheter i kommunen kan dela med sig av sina arbetssätt, utvecklingsarbeten eller annan inspiration till andra medarbetare i kommunen. Alla medarbetare är välkomna att ta del av arrangemanget. Programmet för dagen innebär att samma seminarier körs två gånger, förmiddag och eftermiddag. Om man har möjlighet kan man alltså vara med hela dagen och få ta del av tio olika inspirerande seminarier från våra egna verksamheter. Mer information om detaljerat program och anmälan finns på Insidan. Här några av de verksamheter som kommer att medverka: 9 april 2014 Erfarenhetsdagen Reggae Jam en mötesplats för alla - ett enkelt sätt att skapa möten Verksamhet: Kultur, park och fritid. Medverkande: Peter Brown och Elisabeth Holmgren När bra idéer kommer gående i korridoren gäller det att våga pröva! En lektion i hur man på Jamaica ser, bekräftar och bemöter människor här har vi alla mycket att lära. Insikten av hur viktig en kopp kaffe eller te kan vara! Ett tryggare Piteå. Samhället har allt att vinna på minskad brottslighet och ökad trygghet. I Piteå jobbar vi tillsammans för detta Verksamhet: Piteås brottsförebyggande arbete, PiteBrå Medverkande: Helena Lindehag En samverkansmodell mellan Polis och Piteå kommun som fungerar bra när det gäller det lokala brottsförebyggande arbetet. Att identifiera gemensam bild av olika problem och skapa en gemensam målbild är en bra metod för att skapa bra samverkan kring olika frågor. En God Jul till ALLA barn Verksamhet: Norrbyskolans fritidshem. Medverkande: Mikael Dalberg Norrbyskolans fritidshem har haft ett projekt för att bidra till att alla barn i Piteå kommun ska ha möjlighet att fira en god jul. Ett arbete som var givande i dubbel bemärkelse. Fritidsbarnen känner glädje och stolthet när de får möjlighet att hjälpa andra. Samtidigt ger det möjlighet till många givande värdegrundssamtal. Skola för hållbar utveckling i fritidshemmen Verksamhet: Svensbyskolans fritidshem Medverkande: Ulrika Sundström m.fl. En beskrivning av arbetet med Skola för hållbar utveckling inom fritidshemsverksamheten på Svensbyskolan. Annorlunda värld (och/eller verklighet) Verksamhet: Onyxens dagverksamhet Medverkande: Monica Dahlberg Hur arbetar man med nya idéer och verksamhetsutveckling i en dagverksamhet? En beskrivning av vad Onyxens dagverksamhet gör på dagarna och vilka aktiviteter som pågår. TEXT: LENA STURK PITEKVARTEN NR

8 8 PITEKVARTEN NR Sara Andersson och Ann-Kristin Pettersson har varit med och planerat Kompetensdagarna.

9 Bra tillvägagångssätt för att väcka tankar och bidra till dialog angående ämnet. Gunilla belyser och lyfter vår verklighet och har gett oss många verktyg vår låda. Hon har avdramatiserat samtalen med anhöriga. En dag fylld med reflektioner som jag tar med mig både i arbetet och hemmet. Mycket lärorikt. Bra att tänka på. Man glömmer fort hur andra känner och tänker. Bra dialog i vardagen kan ge bättre anhörigstöd Kombinationen att blanda personliga assistenter och anhöriga under en gemensam utbildningsdag visade sig bli både lyckad och omtumlande. Ja, det är så mycket tankar och känslor inblandade i det här. Det förekom både skratt och gråt, säger Sara Andersson, en av sex chefer för kommunens ca 250 personliga assistenter. I juli 2009 blev det en lagstadgad skyldighet att kommuner ska erbjuda anhöriga stöd. Detta omfattar hela alltså socialtjänstens verksamhet och innebär att man som anställd är skyldig att uppmärksamma anhörigas behov och även erbjuda individuellt anpassat stöd. Därför har man nu valt att jobba efter en modell som innebär att personal ute i verksamheten, som möter anhöriga, även ska jobba stödjande. Alla anhöriga har inte kontakt med en handläggare på kommunen men träffar personalen som ger omsorg till den anhöriges familjemedlem, säger Ann Wennerkull, verksamhetsområdeschef för stöd till vuxna funktionsnedsatta. Målet med kompetensdagarna var att få mer kunskap om hur anhöriga upplever sin situation, stärka personalen i sin roll och få oss att reflektera över vilket stöd de anhöriga vi möter behöver och vill ha, säger Sara Andersson, en av kommunens chefer för personliga assistenter och en av dem som var med och planerade dagarna. Gemensam kompetensdag I november 2013 hölls tre utbildningsdagar för kommunens personliga assistenter med fokus på just anhörigstöd. Samma program under tre dagar där ca 70 personliga assitenter deltog varje dag. Förutom personal fanns föreläsaren Gunilla Mathney, specialist inom området anhörigstöd, och anhöriga till brukare på plats för att berätta, lyssna, reflektera och diskutera tillsammans. Varför valde ni att bjuda in anhöriga? När anhöriga berättar om sin livssituation och delar med sig av sina erfarenheter skapas ett engagemang som ingen sakkunnig i området/ämnet kan förmedla eftersom de anhöriga själva är de största experterna i ämnet att vara anhörig, säger Ann Wennerkull. Fokus på kvalitet En avslappnad och konstruktiv dialog i det vardagliga mötet med anhöriga är något man hoppas på. Och att man som anhörig känner sig delaktig och att vårt gemensamma fokus är kvalitet för brukaren, säger Ann-Kristin Pettersson, också chef inom personlig assistans. I och med kompetensdagen har personalen fått samma grund att utgå ifrån. Nu är nästa steg är att hålla lågan vid liv, hitta verktyg och metoder som stöttar dem i deras roll. Det känns otroligt viktigt att vi skapar förutsättningar för en avslappnad dialog i vardagen som kan underlätta och bidra till bättre kvalitet, både för brukarna och för deras anhöriga, säger Ann-Kristin Pettersson som tillsammans med kollegan Martin Eriksson nu läser Gunillas Mathneys bok Att utveckla anhörigstöd för att hitta bra metoder och verktyg. Om våra personliga assistenter känner sig trygga och vet hur viktigt det är att ställa de rätta frågorna på ett avslappnat sätt kommer det att bli bättre för alla inblandade, avslutar Sara Andersson. TEXT: SUSANNE JACOBSSON FOTO: MAGNUS JOHANSSON FAKTA om personlig assistens i Piteå kommun: År 2003 var 101 personliga assistenter anställda av Piteå kommun. År 2014 är det 252 personliga assistenter, varav 220 kvinnor och 32 män, samt 151 timanställda. Medelåldern på våra assistenter är 42,8 år. 1 januari 2014 hade totalt 125 personer i Piteå assistansersättning beslutat av Försäkringskassan (totalt timmar per månad) Av dessa har 48 personer valt Piteå kommun som assistansanordnare medan 77 personer har valt privat anordnare eller är sin egen arbetsgivare. 1 januari 2014 hade även tre personer personlig assistans beslutat av Piteå kommun med totalt 309 timmar per månad. Dessa tre har valt privat anordnare. PITEKVARTEN NR

10 Joakim Lundberg, Hanna Wimander och Per Andersson leder stora kommunala projekt från planering och upphandling av entreprenörer till ekonomi och kommunikation. Nya tankar i investeringsprojekt Som ny kan man antingen fortsätta som de alltid gjort på arbetsplatsen. Eller så kan man sätta sig ner och klura på hur man kan göra samma sak fast bättre, effektivare och smartare. Det var precis vad projektingenjör Hanna Wimander gjorde i våras med sina kollegor Joakim Lundberg och Per Andersson en sittning som gav resultat. Som relativt nya i kommunen valde de tre som jobbar med investeringsprojekt inom Samhällsbyggnad att boka av ett par dagar i våras för att skapa sig en gemensam bild av vad de faktiskt gör. Vad jobbar vi med, vem gör vad, hur utför vi uppdragen, hur fungerar samverkan med interna och externa aktörer samt hur kommunicerar vi var några frågor som de försökte besvara. Mycket fungerade bra, men det finns alltid förbättringsområden som utvecklar verksamheten och höjer kvaliteten, konstaterar Hanna Wimander. Några tydliga förbättringar som en följd av deras sittning: En tydlig projektplan har tagits fram. Årshjulet ger överblick över hela året vilket är en förutsättning för bra planering och god framförhållning. Överblicken över hela året ger förutsättningar för att sprida upphandlingarna, även om uppdraget ska utföras under sommaren. Det kan leda till att fler räknar på jobb, fler lämnar anbud, ökad konkurrens och bättre prisbild. Ifjol gick alla upphandlingar ut i maj, vilket är en intensiv tid för många entreprenörer. De hade helt enkelt inte tid att räkna på jobb vilket ledde till få anbud. Tydligare gränssnitt främst mellan Fysisk planering, Teknik och gator, Pireva och Inköp är en kvalitetssäkring. Även tydliggöra ansvar och roller när externa entreprenörer anlitas. Här ingår bland annat tydligare rutiner för dokumentation, gemensam granskning av dokument och avrapporteringar av genomförda uppdrag. Projekt som arbetsform Inom Samhällsbyggnad är projektarbete vardag i synnerhet för investeringsprojekt. Personalen skriver tid och alla projekt har avgränsade resurser, både vad gäller personal och investeringar. De tre är experter på just projektstyrning en arbetsform som skapar en tydlig styrning och ledning av projekt. De anlitas också av andra förvaltningar för att driva projekt, främst de som handlar om gator och mark samt vatten och avlopp, exempelvis Hemlunda (ägs av Pireva), Västra kajen (ägs av fastighetsförvaltningen) och Bondökanalen (ägs av kommunledningskontoret). Ett framgångsrikt samverkansprojekt med Pireva är satsningen på ökat användande av databasen VA-banken för alla vatten och avloppsledningar i kommunen. Samtliga felanmälningar, driftstörningar och åtgärder ska föras in i systemet, vilket ger en bra överblick över tid och ger möjlighet till framförhållning för planering och underhållsarbete. Starkt bidrag från personalen Det bygger på att personalen själva matar in uppgifter, och visst var många skeptiska och trodde att det skulle ta lång tid. Men trots att vi bara smugit igång för tre månader sen så har vi över 250 ärenden inlagda. Det är ett fantastiskt resultat som personalen på Teknik och gator bidragit till, konstaterar Hanna. TEXT OCH FOTO.: ANN-SOFI BOHMAN 10 PITEKVARTEN NR

11 Rätt utbildning i rätt tid för framtidens Piteå Vilken kompetens behöver arbetslivet för att hävda sig i konkurrensen? Hur ska individer rusta sig för morgondagens krav? Ja det är viktiga frågeställningar som Lokala kompetensrådet i Piteå jobbar med. Med en gemensam syn på kompetensbehovet kan vi samverka effektivare och mobilisera resurser. Då kan vi erbjuda rätt utbildning med rätt innehåll i rätt tid, säger Lotta Sundman, enhetschef för vuxenutbildningen i Piteå. Lokala kompetensrådet är en arbetsgrupp med representanter för olika arbetsmarknads- och utbildningsaktörer i Piteå som träffas minst fyra gånger per år för att fånga in signaler, trender och tendenser. Ibland arrangerar de även tematräffar med olika branscher från näringslivet. Syftet är att skapa en lokal arena där aktörer inom utbildning och arbetsliv kan hitta former för samverkan, och att näringslivet känner att lokala kompetensrådet är en speaking part som de kan vända sig till för att få rätt hjälp, säger Lotta som är ordförande i Lokala kompetensrådet sedan tre år tillbaka. Färsk studie om rekryteringsbehovet i länet Om folk ska vilja bosätta sig i Piteå måste vi marknadsföra oss, kunna erbjuda bostäder och se till att skapa förutsättningar så att människor i arbetsför ålder faktiskt kommer in på arbetsmarknaden, säger Lotta och fortsätter: Befolkningsutvecklingen, att fler blir äldre och därmed också lämnar arbetsmarknaden samtidigt som färre unga kommer in i arbetslivet är en ekvation som är svår att få ihop om vi inte gör rätt saker, säger Lotta och bläddrar i en rykande färsk studie om rekryteringsbehovet i Norrbottens som Länsstyrelsen och Luleå Tekniska Universitet gjort. Studien visar att mer än en tredjedel av de som jobbade i Norrbotten 2010 förväntas gå i pension till och med 2025, samtidigt som folk i arbetsför ålder förväntas minska. Det totala rekryteringsbehovet i länet beräknas uppgå till anställningar fram till år 2020 och till anställningar till år Alla målgrupper och människor i samhället behövs för att samhällshjulet ska snurra. Att minska utanförskapet är en viktig del, att vi tar tillvara de människor och den kompetens som kommer hit från andra länder samtidigt som vi också utvecklar och stärker det vi redan har. Fakta om Lokala kompetensrådet i Piteå Lokala kompetensrådet är en arbetsgrupp med representanter för olika arbetsmarknads- och utbildningsaktörer i Piteå. Förutom Lotta Sundman Vägledningscentrum är Helen Röckner från Näringsliv och Britta Dahlén rektor på Strömbackaskolan med tillsammans med representanter från Grans Naturbruksskola, Framnäs Folkhögskola, Luleå Tekniska Universitet och Arbetsförmedlingen Läs mer på Studien om rekryteringsbehovet i Norrbotten hittar du på kunskap-och-kompetensforsorjning/behovsanalyser TEXT: SUSANNE JACOBSSON FOTO: SUSANNE LINDHOLM Arkivhörnan: arkivredovisa för allmänheten Enligt Arkivlagen är varje myndighet skyldig att upprätta en arkivbeskrivning. Detta gäller även för bolag där kommunen äger mer än häften av samtliga röster. Syftet är att ge allmänheten en lätt överblick över vilka uppgifter som finns att hämta i varje myndighets arkiv. Arkivbeskrivningen ska hållas så kortfattad som möjligt, ca två A4- sidor, och följande information ska alltid finnas med: Historik (hur organisation och uppgifter har skiftat över tid från det att myndigheten bildades. Viktigt att meddela namnbyten och större projekt som avslutats). Myndighetens arbetsuppgifter och verksamhetsgrenar De viktigaste ärende- och handlingstyperna hos myndigheten Vilka gallringsregler och sekretessbestämmelser som tillämpas Uppgift om sökingångar i arkivet Uppgift om arkivansvarig och arkivredogörare. Det är dock inte nödvändigt att skriva ut deras namn, det räcker med titel (ex. nämnssekreterare). Det är viktigt att arkivbeskrivningen uppdateras. fortlöpande Centralarkivets uppgift är att hjälpa till med råd och anvisningar, så ta kontakt med den arkivarie (Viveca Carlsson och Helena Ferm) som är utsedd till kontaktperson för respektive nämnd om ni behöver hjälp. PITEKVARTEN NR

12 Arbetsglädje En känsla av tillfredsställelse med den egna arbetssituationen. I december 2013 lyssnade över av kommuns anställda på inspiratören Lasse Gustavsson som föreläste om vikten av att veta vart man är på väg för att lättare nå sina mål. Boendechef Kjell Sandberg bokade in en heldag för sin personal föreläsning på förmiddagen och eftermiddagenägnades åt en workshop med temat arbetsglädje. Vi tog med oss inspirationen från föreläsningen och hade en eftermiddag där vi med handledning av Mari Ramnek, Zebra i Norr, hade en workshop om just arbetsglädje, säger Kjell Sandberg. Arbetsglädjen är oerhört viktig för kvaliteten i verksamheten. Mår personalen bra och trivs på arbetsplatsen så gör även de boende det och det påverkar naturligtvis även de anhöriga. Personalen jobbar med många tunga frågor och för att orka med måste det kännas roligt att gå till jobbet. Precis som Lasse Gustavsson föreläste om när det gäller kommunikation är det viktigt att man vågar ta upp saker innan de blir stora problem. Små irritationsmoment kan lätt bli grogrund till osämja. Chefens roll är uppmuntra och stötta och kunna bidra med rätt handledning där det finns behov. Jag ingår ju själv i en arbetsgrupp och vet hur viktigt det är. Jag skulle nog vilja säga att arbetsglädjen är det allra viktigaste vi har att jobba med, säger Kjell. Om att skapa och behålla arbetsglädjen Det som kom fram under workshopen var att det handlade mycket om den egna inställningen. Hur är jag? Hur kan jag bidra? Det är ofta de små detaljer som spelar roll, att bjuda till lite extra, visa varandra uppskattning och få känna stolthet för sitt arbete. Att bryta invanda mönster och ändra beteende tar tid, det är också individuellt hur man matchar mot tänket. Jag upplever att det finns en bra gemenskap ute i verksamheterna och att vi har roligt på jobbet. Vi ordnade till exempel en luciafest för personal, brukare och anhöriga där all personal som ville hade möjlighet att vara med. Vi har dygnet-runt-bemanning på våra boenden och för att nattpersonalen skulle kunna vara med fick de jobba dagtid med själva arrangemanget. Vi hade stor uppslutning bland både personal, brukare och anhöriga. Kjell Sandberg, boendechef stöd- och omsorg. Ansvarar för fyra verksamheter med totalt 25 anställda. Hur ser det fortsatta arbetet ut? Jag hoppas att vi kan göra en uppföljande workshop och en fördjupning av det material som kom fram under vår första workshop. Det är en resursfråga, vi är fem boendechefer som tillsammans har cirka 160 anställda och pengarna ska räcka till mycket. Arbetsglädjen bidrar starkt till kvaliteten i verksamheterna och därför är det viktigt att personalavdelningen jobbar övergripande med frågan. Att anordna inspirationsföreläsningar för all personal tycker Kjell är bra, alla behöver input och inspiration i sitt arbete. Bäst effekt får man om man i samband med det har möjlighet att göra en uppföljning i sin arbetsgrupp och fånga upp de nya tankarna. TEXT: MARIA NORBERG JOHANSSON FOTO: MAGNUS JOHANSSON 12 PITEKVARTEN NR

13 ILLUSTRATION: ANTON STENVALL, MORE MEDIA Unik utvecklingsmiljö på Piteå Science Park Piteå Science Park en ny utvecklingsmiljö och en unik gemensam plattform där de kulturella och kreativa näringarna och satsningar inom cleantech kommer att samsas. Och ny på vd-posten är David Sundström. Genom sammanslagningen skapas förutsättningar för nya möten mellan ingenjörer, kreatörer och forskare i en miljö anpassad för gränsöverskridande samarbeten, säger David Sundström som tillträdde som vd för Piteå Science Park vid årsskiftet. David har de senaste tio åren arbetat med näringslivsutveckling mellan den privata och offentliga sektorn och idag jobbar han som samhällsstrateg i Piteå kommun. Han kommer att kunna kombinera arbetet som samhällsstrateg med vd-rollen. Det känns både kul och spännande att få delta i strukturomvandligen av vår arbetsmarknad. Att hela tiden utveckla tjänstesektorn är avgörande för kommunens framtid, säger David Att vi dessutom får bidra till att öka konkurrenskraften för vår industri känns jättekul. I det nybildade bolaget finns även Anna Mård, Ulf Westerberg och Maria Blomkvist som kommer att jobba inom cleantechområdet samt Ola Lidström och Greta Wimander som kommer att fokusera på de kreativa näringarna. Samarbete och innovationskrockar Ambitionen är att vi ständigt ska sträva efter att skapa samarbeten, eller innovationskrockar, mellan nya och oväntade områden. Sedan har vi även som mål att under de kommande åtta åren öka campus med omkring 500 personer, det vill säga en ökning på cirka 40 procent och därmed stärka Piteå Science Parks roll på den nationella arenan, säger David. Trygg och långsiktigt satsning Satsningen på Piteå Science Park som framtida tillväxtnod för förnybar energi och kreativa och kulturella näringar i Norrbotten har tagit fart i och med bolagsbildningen. Nu jobbar man fram en detaljplan för området och senast augusti 2014 är tanken att man ska börja bygga. Allt för att möjliggöra för fler företagsetableringar och fler innovativa framgångar inom projekt och nya produkter. Det har pratats om det under lång tid, att nästa steg blir att korsa två utvecklingsområden. Nu gör vi det, säger Ola Lidström. Vi tror på Piteå Science Park och vi tror på Norrbotten. Vi behöver fler trygga och långsiktiga satsningar vid sidan av gruvan och malmexporten. Läs gärna mer på TEXT: SUSANNE JACOBSSON FOTO: MARIA FÄLDT PITEKVARTEN NR

14 idé idé Idé idé Idé idé idé idé IDÈ idéer idé idé idé idé idé idé idé idé idé idé idé Idé Idé idé IDÈ Idé idéer Idé idé Från idé till verklighet En halv miljon till verksamhetsutveckling Verksamhetsutveckling och mod ett sätt att stimulera till nya idéer och förbereda oss för framtiden. Det känns viktigt att vi skapar en modig organisation och ger plats för nya idéer. Det är en förutsättning för att vi ska kunna möta framtiden på bästa möjliga sätt, säger kommunchef Mats Berg. Med den samhällsutveckling som råder är nytänkande viktigt och värdefullt, och det gäller även att hitta system som gör att en god idé på sikt också ska gynna fler. Det är också viktigt att vi tar till oss signaler och input från omvärlden och piteborna, säger Mats. Från idé till verklighet För att uppmuntra och stimulera till nya tankar och innovativa idéer är det bra att erbjuda olika vägar. Idag finns sex olika potter i Piteå kommun med olika kriterier, syften och mål - men ett gemensamt mål är att Piteå kommun ska ligga i framkant när det gäller verksamhetsutveckling, i stort och smått. Förbättringsarbete pågår ständigt i våra verksamheter, men ibland behövs det extramedel som bidrar till att göra det nya möjligt, säger personalchef Ewa Degerman. Förslagsverksamheten som funnits i ett par år är en möjlighet för anställda kan belönas efter att en idé, som gynnar den egna verksamheten, har blivit verklighet. Kommunfullmäktige beslutade 2013 att avsätta medel till verksamhetsutvecklingspotten kronor avsätts varje år i två år för att verksamheterna ska kunna söka pengar för att testa nya idéer. Även här finns självklart vissa kriterier som ska uppfyllas: Nytänkande för att skapa alternativ inom kommunens organisation för att möta olika behov, och samverkan med civilsamhället och andra aktörer i syfte att antingen utöka den kommunala servicen inom samma kostnadsram eller att effektivisera verksamheten, förklarar Mats Berg. Alla verksamheter kan söka Potten ska fördelas på minst tio olika utvecklingsarbeten, varför maxsumma som kan utdelas är kronor/projekt. I ansökan ska man också ange sökt belopp och den egna verksamheten ska bidra med minst hälften av sökt belopp. Hur gör den som vill söka bidrag? Man skriver ner sina tankar och sin utvecklingsidé och skickar in den. De idéer som kommer in handläggs av en beredningsgrupp som sedan bedömer i vilken pott idén hör hemma och om det är möjligt att bevilja ansökan. Verksamhetsutveckling är både önskvärt och nödvändigt, säger personalchef Ewa Degerman, som hoppas att fler tar chansen och vågar testar sina idéer. Verksamhetsutvecklingspott (NY) Förslagsverksamhet Social investeringsfond Klimatpott Pott för skadeförebyggande arbete Alkoholpott TEXT OCH ILLUSTRATION: SUSANNE JACOBSSON VERKSAMHETSUTVECKLING Här några verksamheter som sökt och beviljats medel från nya verksamhetsutvecklingspotten: Kommunledningskontoret kronor för utbildning i EU-projektansökningar. Kultur, park och fritid kronor för att utveckla ett aktivitetsprogram för målgruppen 65+. Kultur, park och fritid kronor för att öka tillgänglighet och trygghet vad gäller de aktiviteter som t.ex. sagostig, utegym och grillplatser på Grisbergets friluftsområde i syfte att vidga målgrupperna. Blankett för att ansöka om medel för verksamhetsutveckling och andra potter finns på Insidan (Piteå kommuns intranät) under Kvalitetsarbete/Verksamhetsutveckling. Om du har frågor går det bra att mejla: FÖRSLAGSVERKSAMHETEN Ansökan till förslagsverksamheten sker också via Insidan/Personalrum/Forslagsverksamhet. Vid frågor om kontakta Lena Sturk, tel eller mejla 14 PITEKVARTEN NR

15 Håll utkik efter det blå kuvertet! Nu genomförs nationell folkhälsoenkät 2014 Kanske är du en av de ca pitebor i åldern år som fått förfrågan om att delta i "Hälsa på lika villkor?". En undersökning som genomförs av Piteå kommun, Norrbottens läns landsting, Folkhälsomyndigheten och Statistiska centralbyrån. Undersökningen genomförs varje år men för att få ett ännu mer tillförlitligt resultat för Piteå har kommunen i år valt att köpa in extraenkäter som gör att fler pitebor tillfrågas. Syftet är att visa hur befolkningen mår och följa förändringar i hälsa över tid, säger Anna Stamblewski som hoppas att alla som får brevet ser det som en möjlighet och deltar i undersökningen. Ju fler svar desto bättre och säkrare resultat Resultaten av undersökningen blir ett beslutsunderlag för dem som tar politiska beslut om åtgärder som kan påverka din och andras hälsa. Alla uppgifter är sekretesskyddade och när resultaten redovisas kan ingen se vem som svarat vad. Frågorna som finns med handlar om bland annat hälsa, välbefinnande, vårdkontakter och levnadsvanor. Alla svar behövs för att undersökningen ska bli så tillförlitlig som möjligt och för att vi ska kunna se och påverka hur piteborna mår nu och i framtiden, säger Anna. Så, om du eller någon i din familj har fått ett blått kuvert. Ta er tid den här typen av enkäter bidrar till ett helhetstänk i samhällsplaneringen. Läs mer om undersökningen på TEXT: SUSANNE JACOBSSON Namnbyte hos två förvaltningar Utbildningsförvaltningen I höstas beslutade Barn- och utbildningsnämnden att Barn och Utbildning byter namn till Utbildningsförvaltningen från och med januari Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande som en förberedelse inför förskoleklass och grundskola. Verksamheten utgår dock från en helhetssyn på barnet och dess behov, d.v.s. att omsorg, utveckling och lärande bildar en enhet. Under de senaste åren har begreppet daghem ersatts med förskola, där barn kopplats ihop med det äldre huvuduppdraget om barnomsorg. Därför känns Utbildningsförvaltningen som en tydligare spegling av dagens ansvarsområde och dess huvuduppgift, d.v.s. utbildning säger förvaltningschef Ingemar Jernelöf. Kultur, park och fritid Från och med 1 januari 2014 har även Kultur och fritid nytt namn. Namnbytet har skett för att stärka alla våra tre uppdrag i förvaltningen, kultur, park och fritid. Alla delar är lika viktiga för den fria tiden då vi jobbar för att våra medborgare och besökare ska kunna välja vilka upplevelser, aktiviteter eller evenemang som de vill ta del av eller delta i, säger förvaltningschef Mona Lundström. TEXT: SUSANNE JACOBSSON Pilotprojekt och nya vägar till Bättre affärer Ekonomi- och inköpsavdelningen genomför tillsammans med socialtjänsten och fastighets- och servicekontoret ett pilotprojekt som heter Bättre Affärer. Utgångspunkten är att utveckla och förenkla inköp/beställning av varor och tjänster. Målsättningen är genom högre leverantörstrohet och sortimentstrohet uppnå lägre inköpskostnad, färre fakturor, lägre fakturakostnader och ökad servicegrad. Projektet inleds under våren 2014 och pågår under tolv månader. Viktigt med korrekta uppgifter och referensnummer på fakturan För att säkerställa kvalitén på arbetet när det gäller scanning av leverantörsfakturor, ber vi er alla som beställer varor/tjänster i Piteå kommuns namn vara väldigt noga med att uppge rätt fakturaadress samt korrekt leveransadress (om någon sådan ska finnas). Det är även väldigt viktigt att man uppger det korrekta referensnumret på fakturan. Idag saknar cirka tio procent av alla leverantörsfakturor referensnummer. Detta innebär förutom ett merarbete även längre handläggningstid för mottagaren. I förlängningen kan det även påverka betalningstiden som kan generera onödiga kostnader som t.ex. kravavgifter, räntor och förseningsavgift. Förseningsavgiften är en kostnad som leverantören har rätt att debitera oss om betalningen är försenad till dem, en dag eller fler. Vad kan du göra? När du attesterar din faktura så förutom att kontrollera belopp och moms, så bör du kontrollera fakturaadress och leveransadress. Viktigt är även att kolla att rätt referensnummer står på fakturan. Om fakturan innehåller felaktiga uppgifter bör du kontakta din leverantör. Även om den har hamnat hos dig för attest är det inte säkert att fakturan har gått direkt till dig. Kolla flödet. Utvecklingsarbete Som ett led i Piteå kommuns miljöarbete, erbjuder vi våra kunder e-faktura, e-postfaktura samt autogiro. Har du frågor om exempelvis scannade leverantörsfakturor, externa kundfakturor eller vbehöver nytt lösenord till något ekonomisystem, kontakta ekonomiadminstartionen eller ring PITEKVARTEN NR

16 Det är roligt och man växer med utmaningen, men det bästa är att det kommer medborgarna till dels. På gator och torg i medborga De drivs av en vilja att förändra. Att med ständig utveckling och en och annan uppfinning förbättra för medborgarna, utan att det kostar skjortan. Möt Karl-Erik Jonsson och Mikael Borgh på Teknik och gator/samhällsbyggnad. När Mikael började jobba åt kommunen för åtta år sen fick han direkt börja jobba med Karl-Erik Jonsson, som i år firar 47 år! med kommunen som arbetsgivare. De trivs bra ihop och ser möjligheter istället för att fokusera på problem. Vi sitter inte och väntar på order, utan söker hela tiden lösningar och förbättringar för sånt vi stöter på i vardagen, säger Mikael. Ångpanna no 3 Ett uppdrag är att se till att dagvattenbrunnar, trummor och ventiler fungerar, så att inte vatten rinner in i fastigheter under vårflod och häftiga regn. Numera används en egenbyggd ångpanna för att tina upp nedisningar med hjälp av fuktig ånga. Befintliga ångpannor på marknaden var antingen för små eller alltför stora, dyra och svåra att hantera. Vi ville ha en mobil panna som vi lätt kunde koppla på en bil, så vi byggde en. Motor, fläkt och förbrukningsmaterial har vi köpt nytt, men övrigt material är återvunnet. Det finns mycket pengar att spara på det, säger Karl-Erik. Karl-Erik byggde om den första ångpannan redan på 1970-talet och har även byggt en komplett panna tidigare. Men behoven förändras och kraven ökar, så nu har de tillsammans kommit med idéer, konstruerat, jagat material, svetsat, galvaniserat och färdigställt den vagn som används inom Teknik och gator idag. Det är roligt och man växer med utmaningen, men det bästa är ju att det kommer medborgarna till dels. Vi har räddat många hus med hjälp av pannan, det känns bra, konstaterar Mikael. Skapar med hjälp av muskler och idéer Plattsättning är teamets andra huvudsyssla och det är inte helt självklart att uppdraget kommer till dem. Yttre spaning efter möjliga förbättringsåtgärder bedrivs ständigt både av de själv och av deras produktionsledare Lars Hägglund. Grundinställningen Går det att göra ska det göras har bland annat lett till nya umgängesvänliga slänter till gångtunneln vid Christinaskolan, vilket är mycket uppskattat av eleverna. I somras jobbade de med Brönabacken, det nya byacentret i Hortlax. De schaktade bort asfalt, grävde ur slänter, planade ut ytan och anlade ca 14 ton marksten och mängder av kantsten innan de blev nöjda. I vår ska mötesplatsen färdigställas med planteringar och grönytor. Det svåraste var nog att få rätt lutning på ytan, så vattnet rinner bort. Speciellt eftersom vi inte hade nån ritning, säger Karl-Erik och skrattar. 16 PITEKVARTEN NR

17 Viktigt att tänka på innan du bokar resan Konsument Piteå har fått in en hel del frågor och klagomål kring resor som bokas via en resebyrå eller via en förmedlingstjänst på internet. Här kommer därför några tips då du/ni ska boka resor. Du ingår alltid ett avtal när du köper en flygbiljett. Läs därför igenom avtalsvillkoren innan du gör din beställning. Villkoren bestämmer bl.a. dina möjligheter att avboka och boka om biljetten. När du har accepterat ett erbjudande om att köpa en flygbiljett så har du ett ingått ett bindande avtal med säljaren. Det kan du t.ex. göra genom att du bokar resan via Internet, tackar ja till ett erbjudande muntligen eller skriver under en beställning på en resebyrå. Ett muntligt avtal är lika bindande som ett skriftligt. Du behöver inte betala för att bli bunden av en beställd flygresa. Du blir bunden redan när du gör själva beställningen. För sen betalning Flygbolag skriver ofta i sina villkor att det ses som att du säger upp avtalet om du inte betalar i tid. Om du betalar för sent ses det ofta som en ny beställning och du är då därför inte garanterad att få just den flygresa du beställde från början. Specialbygge. Släpet med ångpannan ser fabrikstillverkad ut men är specialbyggd av Mikael och Karl-Erik för att möta verksamhetens behov. Återvunnet. Den planerade asfalten på Brönabacken byttes ut mot återvunnen gatsten för att göra platsen mer tilltalande. Radarpar. Mikael Borgh och Karl-Erik Jonsson ständigt sugna på förbättringsarbete. rnas tjänst De utgick från den grova skiss som tagits fram i samarbete med byborna, men mycket skapande sker ändå på plats under byggtiden. Det föreslagna stålräckte byttes ut mot ett billigare träräcke och den stora asfaltytan byttes ut till plattor allt för att ge byborna det bästa möjliga och samtidigt hålla budget. Även här är återvinning nyckeln till framgång. Roligt att mötesplatserna nyttjas Vi har hämtat kantsten på stentippen till våra projekt och tvättat bort mossa på ärvd marksten. Sanden är återanvänd från förra vinterns sandning, så med rätt inställning kan mycket göras till liten kostnad, säger Karl-Erik. Resultatet i Hortlax är en samlingsplats med grill, läktare, en liten upphöjning som kan användas som en enkel scen, planteringar och grönområden. Tidigare har de gjort ett liknande projekt i Roknäs och belöningen kommer när allt står klart. Det är otroligt roligt att se byborna använda mötesplatserna. Vi hoppas det blir så även i Hortlax, avslutar Mikael. TEXT: ANN-SOFI BOMAN FOTO: ANN-SOFI BOMAN/MIKAEL BORG Resebyråns ansvar och villkor När du köper en biljett eller en paketresa (resa, hotell, hyrbil etc.) hos en resebyrå är resebyrån normalt inte part i avtalet. Observera att resebyrån förmedlar endast avtalet mellan dig och företaget du köper resan av. Det innebär att det är leverantören av resan, till exempel flygbolaget eller paketresearrangören, som ansvarar för att resan uppfyller vad ni har kommit överens om i avtalet. Det innebär också att det är till flygbolaget eller paketresearrangören du ska vända dig med klagomål på resan. Men det finns fall där resebyrån är part i avtalet. Många resebyråer har även särskilda villkor för sin förmedling av resan. Ofta anger dessa villkor när avtalet med resebyrån är bindande. Det kan till exempel vara när biljetten är betald eller när du har fått en bekräftelse på att köpet är genomfört. Vissa resebyråer skickar inte någon bekräftelse av avtalet till dig förrän flygbolaget har accepterat din bokning. Ta reda på vad som gäller genom att läsa resebyråns villkor noga eller ring och fråga. Nedan är några exempel på hur villkoren kan se ut: Läsa och godkänna resevillkoren före köpet. Innan genomförande av köpet, kontrollera att stavningen av resenärens namn stämmer överens med stavningen i passet. Flygbiljetter är personliga och det är inte alltid möjligt att ändra i en befintlig bokning. Regelbundet bevaka den angivna e-postadressen, då all korrespondens ofta sker via e-post. Kontinuerligt kontrollera flygtider och eventuella tidtabellsändringar för både ut- och hemresa. Kontrollera med respektive flygbolag från vilken flygplatsterminal din avresa sker. Kontrollera visumregler för din slutdestination samt vid eventuella mellanlandningar. Detta gör du via respektive lands ambassad och de flygbolag du reser med. Kontrollera passregler samt passets giltighetstid, då vissa länder kräver att passet är giltigt minst sex månader efter hemresan. Kontrollera aktuella incheckningstider för hela resan. Om du behöver personlig rådgivning kan du vända dig till oss. Vi ger dig kostnadsfria råd när du handlar. Konsument Piteå PITEKVARTEN NR

18 Inspiration och kloksk Givande. Jaana Talsta och Caroline Keisu berättar hur de jobbar med värdegrundsarbetet på Öjagården. Enkelt och konkret. Hemtjänstgruppen i Norrfjörden beskriver vikten av att kunna göra värdegrundsarbete till ett naturligt inslag i vardagen. Etik. Moral. Och värdegrund. I en härlig blandning. Ja, det var det när äldreomsorgen arrangerade Kvalitetsmässan för 200 anställa på Pite havsbad. Kvalitetsdagarna är en fördjupning och en uppföljning där vi delar med oss av varandras erfarenheter, säger Ewa Karlsson, verksamhetsutvecklare inom äldreomsorgen. Under 2013 har äldreomsorgen i Piteå kommun utbildat ca 100 värdegrundsambassadörer, en i varje arbetslag, som under två dagar fokuserat på ämnet tillsammans med andra. Äldreomsorgens fokus på värdegrundsarbete har sin förklaring i den nationella värdegrund för äldre som är inskriven i Socialtjänstlagen sedan Det innebär att våra insatser ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande, säger Eva Börjesson, tidigare verksamhetsutvecklare och idag socialtjänstens kvalitetscontroller. Lokala värdighetsgarantier för Piteå Med anledning av lagändringen har man jobbat fram fem lokala värdighetsgarantier för Piteås äldreomsorg som numera finns med i verksamhetsplaneringen. Våra värdighetsgarantier omfattar samtliga verksamheter inom äldreomsorgen, säger Eva Börjesson. De fem lokala värdighetsgarantierna för Piteås äldreomsorg är formulerade på följande sätt: Vi garanterar att du får en namngiven kontaktperson i verksamheten inom 14 dagar. Vi garanterar dig ett årligt samtal som handlar om hur, när och på vilket sätt dina beviljade insatser genomförs. Dina beviljade insatser planeras och genomförs tillsammans med dig utifrån dina behov. Om du vill kan dina närstående vara med vid planeringen. Vi garanterar dig möjlighet att leva tillsammans med make/maka på ett särskilt boende även om bara en av makarna har biståndsbeslut. Vi garanterar dig möjlighet att bo kvar i ordinärt boende med beviljade insatser från hemtjänsten så länge Du önskar. Vi garanterar dig ett gott bemötande. Ditt privatliv, din integritet och dina livsval ska respekteras. Nyttigt med korsbefruktning februari samlas så äldreomsorgens kvalitetsgrupper och värdegrundsambassadörer, totalt 200 personer, för att dela med sig av sina tankar och erfarenheter. Först ut är en trio från Hemtjänsten i Norrfjärden: Jaha, ytterligare en arbetsuppgift på våra axlar så tänkte nog många av oss när det här med värdegrundsarbetet kom upp. Så därför kändes det extra viktigt för oss att kunna omsätta det till något konkret och enkelt som vi har nytta av och kan jobba med i vår vardag. Inte någon hyllvärmare, säger Carina Berglund som stolt visar upp en färgglad affisch med värdegrundsord och illustrationer som på ett enkelt och pedagogiskt sätt lyfter ämnet. Affischen är ett gemensamt projekt i arbetsgruppen och är väl synlig i den gemensamma arbetslokalen i Norrfjärden. Det har varit roligt och lärorikt, och vi har även samlat tips och råd om värdegrundsarbete i en pärm som finns tillgänglig för alla. Vi har även en gemensam whiteboard där vi varje månad lyfter en av de fem värdegrunderna tillsammans med vardagsfrågor som kan beröra alla i arbetslaget, säger Agnetha Abrahamsson. Dessutom ägnar de alltid en stund åt värdegrundsfrågor på sina arbetsplatsträffar. Det känns viktigt att vi synliggör det och påminns om de här frågorna i vårt vardagliga arbete, säger Åsa Lundberg. Nya tankar på Öjagården Caroline Keisu och Jaana Talsta som jobbar på Öjagården berättar att deras team också har en gemensam värdegrundstavla, i form av ett träd, som de tagit fram tillsammans. Värdegrundsarbetet har fött många nya tankar som bidrar till att man ibland både vill och vågar omprioritera vissa saker. En stunds social samvaro med våra 18 PITEKVARTEN NR

19 ap på Kvalitetsmässan Spännande och lärorikt. Det har det varit för hemtjänstgruppen i City som stuvat om och idag är indelat i två områden. Uppskattat. Personalen från Roknäsgården fick många idéer och tyckte det var bra att goda lokala exempel lyftes fram. omsorgstagare kan betyda så otroligt mycket, säger Caroline Keisu och ger ett exempel från ett helgpass där hon valde att lägga adminstrationen åt sidan en stund för att istället göra ansiktsbehandling på tant Klara 92 år. (Klara är ett fingerat namn). Där satt vi och pratade porer och ansiktskrämer. En härlig stund som gav ett välbefinnande hos oss båda. När jag gick hem kändes det som att det var det bästa/viktigaste jag gjort under den dagen, säger Caroline. Spännande resa för Syd och Nord Anita Degerman, Nina Nyström och Maria Fahlman heter trion från hemtjänstgruppen i City, eller hemtjänstgrupperna. De är numera indelade i två grupper syd och nord. Ja, vårt arbetslag har gjort en spännande resa, säger Maria Fahlman som jobbat åtta år i Citygruppen. Från att ha varit en stor arbetsgrupp med 80 omsorgstagare (varav 35 har daglig hjälp) och dålig arbetsmiljö, hög korttidsfrånvaro, många vikarier och otrygga omsorgstagare fanns det ingen återvändo. En förändring måste till. I september tog man det gemensamma beslutet att dela upp gruppen till två mindre, City Syd och City Nord. Vi var eniga och tydliga med att allt skulle vara klart den 1 november. Vi ville absolut inte ha någon långbänk, säger Maria med stolthet i rösten. Och det blev det inte. Men förutom den mentala biten att byta arbetsgäng och göra klart med områdesindelning, bemanning och schemaläggning var det mycket praktiskt som skulle fixas i den gemensamma lokalen. Men när allt var klart märktes snabbt positiva effekter. Både hos personalen och omsorgstagarna. Tryggare, stabilare och roligare Ja, vi har varit, och är, jätteduktiga tillsammans och det märks positiva ringar-på-vattnet-effekter på olika sätt, säger Maria med stolthet i rösten. En omsorgstagare som tidigare åkt in på sjukhus ca 200 gånger under ett år har hittills bara varit in 2-3 gånger i år. Gruppens lärdom och tips till andra: Se över gruppsammansättning och låt det inte gå för långt. Ta tag i problemen i ett tidigt skede. Som ni förstår har 2013 varit ett turbulent är för City Syd och Nord. Men det man lärt sig på värdegrundsambassadörsutbildningen har varit bra och lärorikt. Vi har fått många aha-upplevelser. Nu gäller det att hålla frågan vid liv och lyfta det på arbetsplatsträffarna, säger Nina Nyström Samarbete, respekt och goda samtal För Elisabeth Westerberg och Christina Bryggman-Berglund som jobbar på Kärnhuset och Villa Utkiken, har man andra förutsättningar. Korttidsvistelse innebär relativt snabba insatser där många i vårdkedjan kan bli inkopplade i ett och samma ärende. För oss är teamsamarbetet en central del och att alla i kedjan finns med: undersköterska, sjuksköterska, arbetsterapeut, biståndshandläggare, sjukgymnast. När man har tight med tid och en tight budget är bra teamkänsla desto viktigare, säger Christina Bryggman- Berglund. För att skapa förutsättningar för ett bra första samtal har de även tagit fram en gemensam checklista som gör att det blir goda förutsättningar för ett bra första samtal för de som kommer till boendet och rollen som kontaktperson är också otroligt viktigt Det är viktigt att vi bekräftar och bemöter alla nya som kommer till oss med respekt, säger Elisabeth Westerberg Värdefullt med erfarenhetsutbyte Kvalitetsmässan har gett mycket inspiration och många nya idéer. Det är bra att lokala exempel lyfts fram det blir lättare att ta till sig, och att det är en mångfald goda exempel från många olika områden, säger Anna Forssell chef på Roknäsgården och får medhåll av sina kollegor. Ja, det här var bara ett axplock från äldreomsorgens kvalitetsmässa 2014 och som ni förstår har värdegrundsarbetet inom fött många kloka tankar och idéer som bidrar till kvalitet och utveckling. Och det lär komma mer i framtiden. Korsbefruktning och erfarenhetsutbyte är utan tvivel ett bra inslag när det gäller verksamhetsutveckling. Keep up the good work. TEXT: SUSANNE JACOBSSON FOTO: MAGNUS JOHANSSON PITEKVARTEN NR

20 Posttidning B Avsändare: Piteå kommun Kommunledningskontoret Piteå BJUDS NYA PITEBOR PÅ INBJUDA RÖRELSE- FORM LITEN VINST- LÄNGD ÄR FIN I KANTEN SUDDA UT FALLA IHOP Kryss & Quiz AB Kryssa med Mångfaldskrysset! FATTA LOTTERI FRAM- TIDS- ARBETE SÖKER ASYL RABATT- PLATS VAR PEN- SIONS- TILLÄGG BLIR ÄLDRE FÖRE DET SISTA KÖRRIKT- NINGS- VISARE SKUTT ERSÄTT- NINGS- ORD MED SAMMA VÄRDE RAMLA BÖNA HOLK TALAT LADE MELLAN 24 OCH 12 FÅRHÅR ÄR ALLA TILL ATT BÖRJA MED BAK- SIDA SAMLAS PÅ PLAN HAR SLU- TAT JOBBA I FIKA- PÅSE MILLI- GRAM GJORDE HYSS ÄR TROTTOAR VID SKYD- DAT NAMN I KALL KUB MODERN FOLK- STYRE LÄKAR- PRAKTIK TAK- TÄCKARE VÄDER- STRECK TUSEN- DELS KILO NATURLIG HÖJNING BILTILL- VERKARE I BÖRJAN AV LÅRBEN FATTAS I RYGGLÄGE DUBBA NUMMER SEX VITSIG KVINNA GÖRA EN GLAD MIN HUGGA NER SUPERA SATT BAKOM MAN TIPS RIK PÅ VARIA- TION LAGLÖSHET I CEN- TRUM AV AVESTA LIGGER FLITIG GER HALS RYKANDE IDROTTS- FÖRENING YTLIGT MINNE VÄSEN ÄR SINGEL HALV DIA- METER KRAFT STÅL- MANNENS FRU METALL- TRÅD MED- VERKAN FÖDD I UTLANDET JÄNT- STÄLLE TVÅ LIKA HOPPA PÅ HUVUDET SES MED DITT LÄTT ATT NÅ PROVA FÖRSÖKA FÅ FÄRG SOCKER- LÖSNING ÄR SKRÄM- MANDE KONTAKT- PERSON FÅ ATT LE HAR STOR TRATT GIFTA SOM HERR OCH FRU GISSAR ÄR I FAR- TEN PÅ I EL- KABEL HAMSTRA SÄTTS SAMMAN I NORGE LÖST OCH FAST SAM- ORDNA GÖR VANA TILL LAST HUD- KRÄM SMÅ I MATEN ÄPPEL- SORT RINGS TILL RAST ÄR STOR- VUXEN MÄRKS GAMLA HUS MENA INDISK KUSTSTAT KRÅK- MAT HÅRDNAD YTA STYR- MEDEL GÖR MÅNGFALD BLIR GRÅTT EFTER BRUK TÄTTING BLOM- STÄLL- NING MÅNG- FALDIG HÅLLER POST GILLAR SAMMA KÖN LED STUT PÅ KANT VÄLKOM- NANDE GÖRS VID JIPPO FÖR ORD- NINGENS SKULL KARLA- KARL MED MAN OSYNLIG KRAFT ÄR NOLLIK MÅNE STIGER OM VÅREN SKIV- MINNE VACKLA PITEÅS NATIONAL- RÄTT KEMISKA FÖR- ENINGAR CEREMONI GÖR MUSIKER LIGGER PÅ LÅG NIVÅ GULD- PENG MÅTT FÖR LYCKA HÖGRE TRO Fyll i ordflätan och skicka in din lösning per post eller e-post senast den 30/4 till Piteå kommun, informationsenheten, Piteå, eller så har du chans att vinna en Mångfaldsbok eller en Piteåtröja. OBS. Ange ev tröjsstorlek. Ordfläta från bilden: Namn: Adress: E-post: Tel: Tröjstorlek:

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Policy 2012-05-12, 73 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

Målbild för medarbetarskap. Vi skapar välfärd. för mölndalsborna. Vi vet när vi gör ett bra jobb. Vi omprövar och utvecklas

Målbild för medarbetarskap. Vi skapar välfärd. för mölndalsborna. Vi vet när vi gör ett bra jobb. Vi omprövar och utvecklas Vi skapar välfärd Målbild för medarbetarskap för malsborna Vi vet när vi gör ett bra jobb Vi omprövar och utvecklas å här vill vi ha det i M Visst är du en bra medarbetare! Men man kan alltid utvecklas,

Läs mer

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Policy 2012-05-14, 73 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar.

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar. 1 (6) Personalpolicy Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 145) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: HR-chef Senast reviderad: 2015-09-15

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla Antagen av kommunfullmäktige 2016-09-26 Tänk stort! I Söderhamn tänker vi större och alla bidrar. Vi är en öppen och attraktiv skärgårdsstad

Läs mer

Medarbetar- och ledarpolicy

Medarbetar- och ledarpolicy www.hassleholm.se S Medarbetar- och ledarpolicy Policy Innehåll Medarbetar- och ledarpolicy 3 Tillsammans skapar vi Hässleholms kommun 3 Hässleholms kommun som arbetsgivare 3 Medarbetarskap 3 Ledarskap

Läs mer

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Sveriges Kommuner och Landsting erbjuder på nytt den uppskattade utbildningen Förenkla helt enkelt som syftar

Läs mer

STRATEGI. Dokumentansvarig Monica Högberg,

STRATEGI. Dokumentansvarig Monica Högberg, Dokumentansvarig Monica Högberg, 0485-470 11 monica.hogberg@morbylanga.se Handbok Personal STRATEGI Beslutande Kommunstyrelsens 257 2015-11-03 Giltighetstid 2015-2019 1(6) Dnr 2015/000275-003 Beteckning

Läs mer

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR FÖRSKOLA OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET INFORMATION TILL DIG SOM NYBLIVEN FÖRÄLDER I ÖCKERÖ KOMMUN STRATEGI FÖR DIGITALISERING I ÖCKERÖ KOMMUN STRATEGI FÖR DIGITALISERING I ÖCKERÖ

Läs mer

Trygg, kompetent, målinriktad och jämlik skola som uttrycks av glädje där alla får utvecklas efter sin förmåga.

Trygg, kompetent, målinriktad och jämlik skola som uttrycks av glädje där alla får utvecklas efter sin förmåga. Mål för barn- och utbildningsnämnden budgetåret 2015. Antagen av barn- och utbildningsnämnden 2014-04-09 Trygg, kompetent, målinriktad och jämlik skola som uttrycks av glädje där alla får utvecklas efter

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Utvärdering. Konferens psykisk ohälsa 2015

Utvärdering. Konferens psykisk ohälsa 2015 Utvärdering Konferens psykisk ohälsa 2015 Utvärdering Karlstad Upplevelse av dagen Panelen Malte Hallqvist Clas Malmström Eva Vingård 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 62 av 200 svar Utvärdering Sunne Upplevelse

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet

Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet Datum Dnr 2017-02-01 BMK.2017.18 Jelinka Hall jelinka.hall@varmdo.se 08-570 481 49 Avdelningschef Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden Tjänsteskrivelse Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY. #mitthässleholm

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY. #mitthässleholm #mitthässleholm Bilderna är hämtade från Hässleholms kommuns Instagram-konto. Medarbetare har fotograferat och publicerat bilder från sin arbetsvardag. Dela gärna dina historier, bilder och filmer och

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Kommunicera och nå dina mål. Kommunikationsstrategi 2013-2016

Kommunicera och nå dina mål. Kommunikationsstrategi 2013-2016 Kommunicera och nå dina mål Kommunikationsstrategi 2013-2016 Lyssna och prata för att nå målen Östersunds kommun har tagit fram en kommunikationsstrategi som sträcker sig från 2013 till 2016. Den här foldern

Läs mer

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv Tjänsteskrivelse 1 (4) Handläggare Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Ett helt nytt affärsutvecklingsprogram för företag som: Vill utveckla Ledning och Styrning Vill sticka ut på marknaden Vågar Vilja Växa

Ett helt nytt affärsutvecklingsprogram för företag som: Vill utveckla Ledning och Styrning Vill sticka ut på marknaden Vågar Vilja Växa Ett helt nytt affärsutvecklingsprogram för företag som: Vill utveckla Ledning och Styrning Vill sticka ut på marknaden Vågar Vilja Växa Anmälan t o m 31 oktober 2013 - är uppföljaren till det mycket uppskattade

Läs mer

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning Inriktningsdokument 2014-05-26 Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning KS 2014/0236 Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2014. Inriktningen gäller för hela den kommunala

Läs mer

INBJUDAN. Innovationsstafetten LÖS VARDAGSPROBLEM SKAPA SAMHÄLLSLÖSNINGAR

INBJUDAN. Innovationsstafetten LÖS VARDAGSPROBLEM SKAPA SAMHÄLLSLÖSNINGAR INBJUDAN Innovationsstafetten LÖS VARDAGSPROBLEM SKAPA SAMHÄLLSLÖSNINGAR SKL erbjuder Dig och Din kommun att delta i Innovationsstafetten ett initiativ för att stödja innovationskraften i våra kommunala

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Rapport Synpunkten. Anette Christoffersson Maria Jonsson

Rapport Synpunkten. Anette Christoffersson Maria Jonsson Rapport Synpunkten Anette Christoffersson Maria Jonsson 1 INLEDNING Synpunkten - från idé till verklighet Förbättrad medborgardialog var ett utvecklingsområde som framkom vid genomförandet av kommunkompassen

Läs mer

Huddinge kommuns personal policy beskriver de personalpolitiska ställningstaganden

Huddinge kommuns personal policy beskriver de personalpolitiska ställningstaganden Personalpolicy Huddinge kommuns personal policy beskriver de personalpolitiska ställningstaganden och värderingar som ska prägla arbetet i verksamheten. Personalpolitiken är ett medel för att uppnå Huddinge

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: KomLär Diarienummer: 2008-3040040 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): April 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg VÄXTKRAFT EMMABODA Fotograf Anette Odelberg Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda 2009 KF 15 december VÄXTKRAFT EMMABODA! ETT NÄRINGSLIVSPROGRAM FÖR ETT FÖRETAGSAMMARE EMMABODA. Ett väl fungerande

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(7) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3080045 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning):juni juli 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor

Läs mer

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Stockholms läns landstings Personalpolicy Stockholms läns landstings Personalpolicy Beslutad av landstingsfullmäktige 2010-06-21 1 2 Anna Holmberg, barnmorska från ord till verklighet Personalpolicyn stödjer landstingets uppdrag att ge god service

Läs mer

Samlat GRepp. Samlat GRepp på. Hållbart arbetsliv blev en GRymt bra dag! 4 april 2007 på Storan

Samlat GRepp. Samlat GRepp på. Hållbart arbetsliv blev en GRymt bra dag! 4 april 2007 på Storan Samlat GRepp Samlat GRepp på 4 april 2007 på Storan Hållbart arbetsliv blev en GRymt bra dag! Vi vill tacka alla som deltog under konferensen den 4 april på Stora teatern det blev en kanondag! Dagen började

Läs mer

Medarbetarskap i Umeå kommun. Vi tar ansvar och visar engagemang för det egna och det gemensamma uppdraget

Medarbetarskap i Umeå kommun. Vi tar ansvar och visar engagemang för det egna och det gemensamma uppdraget Medarbetarskap i Umeå kommun Vi tar ansvar och visar engagemang för det egna och det gemensamma uppdraget Inledning Vi som arbetar i Umeå kommun har ett viktigt uppdrag: att bidra till ett gott liv i Umeå

Läs mer

Sammanställning av åsikter November 2015 Anette Christoffersson, Strategiska enheten, Kommunledningskontoret

Sammanställning av åsikter November 2015 Anette Christoffersson, Strategiska enheten, Kommunledningskontoret Sammanställning av åsikter November 2015 Anette Christoffersson, Strategiska enheten, Kommunledningskontoret Bakgrund Kommunfullmäktige har antagit ett strategiskt område; Barn och unga vår framtid. Utifrån

Läs mer

Medarbetarenkäten 2009

Medarbetarenkäten 2009 Övergripande rapport för Jenny Axelsson Personalavdelningen 1. Inledning Piteå kommun ska genomföra en årlig kommunövergripande medarbetarenkät som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Resultat

Läs mer

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Innehållsförteckning F Ö R O R D... 3 1. VERKSAMHETSMÅLEN FÖR BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN... 4 MÅL 1 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 4 MÅL 2

Läs mer

Företagsledarutbildningen

Företagsledarutbildningen Företagsledarutbildningen En utbildning som gör skillnad! Företagsledarutbildningen Det har blivit dags för tredje omgången av den populära Företagsledarutbildningen som vi har tagit fram tillsammans med

Läs mer

Vi välkomnar klagomål och ser att de gör oss bättre

Vi välkomnar klagomål och ser att de gör oss bättre Foto: IBL Bildbyrå Vi välkomnar klagomål och ser att de gör oss bättre Klagomål är gåvor Vi betraktar klagomål från våra kunder, externa som interna, som gåvor. Rätt hanterat kan ett klagomål förändra

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Vara kommun Maria Viidas, kvalitetschef

Vara kommun Maria Viidas, kvalitetschef Vara kommun Maria Viidas, kvalitetschef Fokus idag. Styrning Utveckling Förbättring Kvalitetsarbetet hos oss Vara kommuns livslinje styrning, utveckling, förbättring Strategisk Strategisk plan plan Strategisk

Läs mer

Tillsynsutveckling i Väst

Tillsynsutveckling i Väst Välj utbildningar! Projektet erbjuder: Utbildningar som ska stärka individ och arbetsplats. Utbildningarnas innehåll och upplägg har arbetats fram i samråd med representanter från era arbetsplatser, en

Läs mer

Vår personalpolicy Statens geotekniska institut

Vår personalpolicy Statens geotekniska institut Vår personalpolicy Statens geotekniska institut Inledande ord Statens geotekniska institut (SGI) är en kunskaps intensiv myndighet som tillsammans med kompetenta medarbetare är under ständig utveckling.

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Stockholms stads Personalpolicy

Stockholms stads Personalpolicy Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så

Läs mer

Vision 2030 Burlövs kommun

Vision 2030 Burlövs kommun Vision 2030 Burlövs kommun Den kreativa mötesplatsen för boende, näringsliv, utveckling och kultur. Målorden för Burlövs kommun är: Trygg & nära, Grön & skön, Liv & rörelse Alla som bor och vistas i Burlövs

Läs mer

Stockholm 20 februari 2013

Stockholm 20 februari 2013 Stockholm 20 februari 2013 Den 20e februari 2013 arrangeras för femte året i rad succékonferensen Social Responsibility Day. Bakom konferensen står tidningen Miljöaktuellt och SIS tillsammans med flera

Läs mer

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft Mål 2006-2012 Fem mål för framtiden I det här dokumentet anges de mål som ska vara vägledande för den kommande utvecklingen av Köpings kommun. För att vi ska stå starkare i framtiden behöver vi tydliga

Läs mer

Att vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020.

Att vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020. Att vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020. Tillsammans. Ju fler som drar åt samma håll, desto större är chansen att lyckas. Så enkel är den grundläggande idén bakom

Läs mer

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Våra värderingar Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Vi vill att de ska fortsätta se oss som sin framtida arbetsgivare. Vi vill också att vårt varumärke ska locka

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

> VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling!

> VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling! > VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling! SEPTEMBER 2014 Månadsutskick med aktuell information till dig som arbetar i Frösunda.

Läs mer

Här redovisar vi en kort sammanfattning av resultatet. Har du frågor om undersökningen?

Här redovisar vi en kort sammanfattning av resultatet. Har du frågor om undersökningen? MEDARBETARBAROMETERN RESULTAT 2014 Hej! I slutet av år 2014 fick alla våra medarbetare med månadslön möjlighet att fylla i den årliga medarbetarenkäten. Syftet med undersökningen är att man anonymt ska

Läs mer

Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning

Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning Kreativitet Personlighet Mässor Konferens Event Uthyrning Lust Nyskapande När människor och idéer möts. Det är då det händer. Tankar utbyts, erfarenheter

Läs mer

Remiss: Personalpolicy för Huddinge kommun

Remiss: Personalpolicy för Huddinge kommun NATUR- OCH BYGGNADS FÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2015-06-09 Sida 1(2) Diarienr: TN-2015/210.199 Handläggare Felicia Almerén 08-535 365 47 felicia.almeren@huddinge.se Remiss: Personalpolicy för

Läs mer

PERSONALPOLITISKT PROGRAM

PERSONALPOLITISKT PROGRAM PERSONALPOLITISKT PROGRAM Inledning Det kommunala uppdraget formas genom att politiken gör en tolkning av medborgarnas behov och omsätter sin tolkning till prioriteringar i mål- och budgetprocessen. Beslut

Läs mer

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun 2013-2016 Innehållsförteckning Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde Grundläggande värden Ramar Utvecklingsområden

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21

Läs mer

Kvalitet i korthet. Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Växjö - Älmhult. I samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting

Kvalitet i korthet. Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Växjö - Älmhult. I samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting Kvalitet i korthet Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Växjö - Älmhult I samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting En jämförelse mellan sex kommuner i Kronobergs län 2010 Kvalitet i korthet

Läs mer

Nyhetsblad januari 2012

Nyhetsblad januari 2012 Nyhetsblad januari 2012 Januari månad har knappt gått förbi men julledigheten och nyårsfirandet känns redan långt borta. Jag tar detta som ett bevis på att det går fort när man har roligt! Ett helt nytt

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy 2009-09-14, 120 Kommunfullmäktige

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015. Svenska utmaningar

Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015. Svenska utmaningar Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015 KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING

Läs mer

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö.

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Personalpolicy Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Kommunens vision Finströms kommuns grundläggande uppgift är att ge finströmarna

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling

GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling Hej En fråga, vi undrar om ni har samma spaningar som vi? Efter att ha jobbat med förändringar sedan slutet av 90-talet, ser vi likartade utmaningar

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Enligt Arbetsmiljöpolicyn 1 ska alla verksamheter ha ett hälsofrämjande synsätt. Det innebär att vi utgår från det friska och förstärker det. I policyn och handlingsplanen

Läs mer

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Genom föreningar erbjuds nyanlända flyktingar och invandrare möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Vi vinner

Läs mer

Du är viktig för Norrköpings framtid.

Du är viktig för Norrköpings framtid. Den blå tråden Du är viktig för Norrköpings framtid. Om du känner glädje i att skapa värde och göra nytta för andra människor har du kommit helt rätt. För alla vi som jobbar här gör skillnad för Norrköpingsbornas

Läs mer

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <>, <>, som är kontaktperson på din arbetsplats.

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats. DAGS ATT TYCKA TILL OM DITT JOBB! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan arbetar här och för blivande arbetare. För att kunna vara det behöver

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 2(16) Innehållsförteckning 51 Justering av protokollet och fastställande av föredragningslistan 3 52 Delårsbokslut augusti 2014 (T2) 4 53 Yttrande till mål och budget 2015-2017 5 54 Analys av resultatet

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten. Kvalitativt jämställdhetsarbete

Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten. Kvalitativt jämställdhetsarbete Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten Kvalitativt jämställdhetsarbete Varför fick jag uppdraget att prata på denna konferens? Vad kan kommunala räddningstjänster lära av

Läs mer

Vaxholm och vägen framåt. Kommunalt handlingsprogram för moderaterna i Vaxholm

Vaxholm och vägen framåt. Kommunalt handlingsprogram för moderaterna i Vaxholm Vaxholm och vägen framåt Kommunalt handlingsprogram för moderaterna i Vaxholm Demokrati Moderaterna har tagit initiativ till att se över vår politiska organisation i Vaxholm för att se hur vi på bästa

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

PERSONLIGT 2015 En undersökning bland eleverna i åk 7 och 9 i grundskolan samt åk 2 på gymnasieskolan

PERSONLIGT 2015 En undersökning bland eleverna i åk 7 och 9 i grundskolan samt åk 2 på gymnasieskolan PERSONLIGT 215 KF En undersökning bland eleverna i åk 7 och 9 i grundskolan samt åk 2 på gymnasieskolan Genomförande: Trettonde gången Genomfördes under perioden 25/9-12/11 år 215 Totalt erbjöds 1321 elever

Läs mer

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. 1 Näringslivsplan för Melleruds Kommun 2015-2018 I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. Syfte och mål

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Uppföljning av omorganisation på kommunledningskontoret

Uppföljning av omorganisation på kommunledningskontoret 2015-03-19 Eva Åström RAPPORT Uppföljning av omorganisation på kommunledningskontoret Bakgrund I budget 2014 framgår att en satsning skulle göras för att öka tillväxten i kommunen genom en samlad strategi.

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Lunden, Kotten och Junibackens förskolor Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 STYRKORT... 3 INLEDNING... 4 EKONOMI I BALANS... 6 UTVECKLINGSBEHOV...

Läs mer

Samhälle, samverkan & övergång

Samhälle, samverkan & övergång Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Solbringens Förskola Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer

Läs mer

Yttrande över remiss av motion (2016:75) om en hearing för ett bättre företagsklimat i Stockholm

Yttrande över remiss av motion (2016:75) om en hearing för ett bättre företagsklimat i Stockholm Arbetsmarknadsförvaltningen Utveckling- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2016-12-08 Handläggare Rebecka Hagman Telefon: 08-508 356 03 Till Arbetsmarknadsnämnden den 20 december 2016 Ärende

Läs mer