Mineral Ballast Sten Område 1 Rapport nr Optimal fragmentering i krosstäkter, fältförsök i Långåsen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mineral Ballast Sten Område 1 Rapport nr 1.2.1. Optimal fragmentering i krosstäkter, fältförsök i Långåsen"

Transkript

1 MinBaS II Mineral Ballast Sten Område 1 Rapport nr MinBaS II Område 1 Produktion och processutveckling Delområde 1.2. Bergteknik-Brytning Projekt nr Optimal fragmentering vid sprängning II Optimal fragmentering i krosstäkter, fältförsök i Långåsen Slutrapport Projekt nr Finn Ouchterlony, Ulf Nyberg & Mats Olsson, Swebrec vid LTU Kristina Vikström, NCC Roads Per Svedensten, Sandvik Mining & Construction Stockholm, januari 21 Medfinansiering från SBUF-projekt 12138: Fragmentering och lastbarhet i bergtäkter

2

3 Swebrec Rapport 21:2 Optimal fragmentering i krosstäkter, fältförsök i Långåsen Optimal fragmentation in quarries, field tests at Långåsen Finn Ouchterlony, Swebrec Ulf Nyberg, Swebrec Mats Olsson, Swebrec Kristina Vikström, NCC Roads Per Svedensten, Sandvik Mining & Construction Stockholm januari 21 Swebrec - Swedish Blasting Research Centre Luleå University of Technology Dept of Civil, Mining and Environmental Eng Div of Mining and Geotechnical Eng

4

5 i SAMMANFATTNING Under har projektet Optimal fragmentering vid sprängning del II genomförts som ett Min- BaS-projekt. Därutöver har Swebrec och SBUF, genom projekt Fragmentering och lastbarhet i bergtäkter ställt medel till förfogande. Arbetet har utförts vid NCC Roads bergtäkt i Långåsen vid Arlanda. Målen har varit att validera tidigare arbeten med designkurvor för Swerocks Vändletäkt och att utvärdera elektroniksprängkapslar avseende finare styckefall och andra förbättringar. Fältarbetet har bestått i en noggrann uppföljning av fem produktionssalvor. I en -salva tog vi fram mätmetoder för lastcykeltider/lastbarhet, krosseffektdata och styckefall med bildanalys. Övriga salvor innehöll 4 rader med ca 1 hål var i en m hög pall. Ø89 mm borrhål laddade med emulsionssprängbarhet Titan 68 SME användes. I salva 1 och 2 användes ett tätare hålmönster i ena halvan så att den specifika laddningen blev, ca 1, mot normala,7 kg/m 3. Salvorna tändes med Nonel, 2 hål per 25 ms intervall i raden och 67 ms mellan raderna. I salva 3 och 4 användes normalt hålmönster och elektronikkapslar med 1 resp. 5 ms fördröjning mellan hålen i raderna och 67 ms mellan raderna. Under uppföljningen mättes borrhålens påhugg och inriktning, borrhålsavvikelser, bergstrukturen på pallfronten ur 3D-bilder, försättningar i första raden, markvibrationer och luftstötvåg vid angränsande objekt, effektförbrukning på förkross och bandvågsmotorer mm. I fokus stod uttag av provhögar ur salvorna och siktning av dem både i täkt och i labb. Sist krossades även provhögarna under krosseffekt- och bandflödesmätning innan analysen vidtog. Statistik för ingående data har tagits fram och ur siktdata hela styckefallskurvor för salvorna. Dessa har använts för att ta fram designformler för Nonel-salvor. Analysen tar hänsyn till att provhögarna saknar skut och till ny kunskap om kurvornas lutning. Formlerna baseras på salvornas geometri, laddningsdata och bergmassans egenskaper. De kan användas till en beräkningsrutin för styckefallet och med dem kan t.ex. följden av att ändra oladdad längd eller håldiameter uppskattas. Användningen av elektronikkapslarna gav flera oväntade resultat. De kan kort sammanfattas som att jämfört med Nonel-salvor med något lägre specifikladdning erhölls: ett märkbart grövre medelstyckfall i salvorna, en uppgång från ca 16 till 2 mm, en märkbart kortare skopfyllnadstid, en minskning med drygt 8 sek från ca 35 sek, ett märkbart lägre flöde genom krossen, ca 5-1% minskning från 38 till 35 ton/tim och ett större energibehov vid krossning, ca 2% ökning från ca,3 till,35 kwh/ton. Inverkan av Nonel-upptändning med högre specifik laddning,,99 jfrt med,72 kg/m 3, blev: ett märkbart finare medelstyckfall i salvorna, en minskning från ca 16 till 12 mm, en märkbart kortare skopfyllnadstid, en minskning med knappt 1 sek från ca 35 sek, ett märkbart högre flöde genom krossen, ca 5% ökning från 38 till 4 ton/tim och

6 ii ett lägre energibehov vid krossning, ca 15% minskning från ca,3 till,25 kwh/ton En enkel kostnadsuppskattning görs för de tre salvtyperna som studerats i Långåsen; Nonel-salvor med normal specifik laddning (referens), Nonel-salvor med hög specifik laddning och elektroniksalvor med normal specifik laddning. Nonel-salvorna är,7-1,8 kr/ton billigare beroende på om lastningen eller krossningen är flaskhalsen. När krossningen är flaskhalsen ger den lägre kapaciteten och den högre krossenergin det högre värdet. Nonel-salvorna ger ungefär samma kostnad. För det mer realistiska alternativet att lastningen är flaskhalsen görs en mer detaljerad kostnadsanalys baserad på data från innevarande undersökning. Två alternativ för förkrossen tas med; egen drift eller utlagd på entreprenad. Elektroniksalvorna är även nu dyrare, ca,7-1,1 kr/ton. Om förkrossen drivs i egen regi kan täkten tillgodogöra sig den högre kapaciteten och den lägre specifik laddning som Nonel-salvor med högre specifik laddning ger. Det gör dem nästan lika billiga som Nonel-salvor med normal specifik laddning. Om förkrossen lagts ut på entreprenad sker inte detta och Nonel-salvorna med normal specifik laddning blir billigast. Vid så små kostnadsskillnader som de som redovisas här blir kalkylerna känsliga för deras utformning, ingående data och faktorer som utelämnats som ändrade investeringsbehov, ändrad produktkvalitet och prisbilden för olika produkter. Ett försök att uppskatta den sista effekten görs med Sandvik Plant- Designer. En slutsats är att om produkter som vidareförädlas i anläggningen betingar ett högre pris så kan det väga över till fördel för EPD-kapslarna. En förväntad framtida prissänkning på kapslarna har inte heller räknats med. För att få ett säkrare underlag för att bedöma effekten av att använda EPD-kapslar och för kostnadskalkylerna behöver elektroniksalvor dels med andra tändplaner dels i andra bergförhållanden följas upp med metoder liknande dem vi använt i detta projekt.

7 iii SUMMARY During the project Optimal fragmentering vid sprängning del II was carried out within the MinBaS II research program. In addition Swebrec and SBUF, through project 12138: Fragmentering och lastbarhet i bergtäkter have also provided funds. The field work was carried out NCC Roads quarry at Långåsen near Arlanda airport. The goal has been to validate earlier work on design curves that was made at Swerock s Vändle quarry and to evaluate electronic detonators (EPDs) with respect a finer fragmentation and other improvements. The field work consisted of extensive monitoring of five production rounds. In the -round methods to determine the loading cycle/loadability, crushing effect data and fragmentation from 2D images were developed. The other rounds contained 4 rows with around 1 holes each in a m high bench. Ø89-mm drill holes charged with Titan 68 SME bulk emulsion were used. In round 1 and 2, the drill pattern was tighter in one half. The specific charge thus became higher, about 1, versus the normal,7-,8 kg/m 3. The rounds were fired with Nonel pyrotechnic caps, 2 holes per 25 ms delay in-row and 67 ms between rows. In rounds 3 and 4 the normal drill pattern was used and electronic caps with 1 and 5 ms in-row delay and 67 ms between rows were used. During monitoring drill hole collaring and alignment, drill hole deviations, rock mass structure from 3D images, 1 st row burdens, ground vibrations and air shock at adjacent buildings, the power draw of the primary crusher and of the belt motors etc. were measured. The building of test piles from the rounds were in focus as was the sieving of them in the quarry and in the lab. At the end the rock in the test piles was run through the crusher with simultaneous registration of crusher effect and belt flow measurements. Statistics for the collected data are given and from the sieving data whole fragment size distributions are constructed. From these design formulas for Nonel rounds are produced. The analysis takes into consideration that the test piles do not contain any boulders and new knowledge about the slope of the distribution. The formulas are based on the geometry of the bench, charging data and the properties of the rock mass. They may be used for a computation routine for the fragmentation and with it the effect of e.g. changing the uncharged part of the blast hole or the hole diameter may estimated. The use of the EPDs carried several unexpected results. These may be summarized as that, compared to Nonel rounds with a slightly lower specific charge, we obtained: a markedly coarser average (median) fragmentation, an increase from 16 to 2 mm, a markedly faster bucket filling time, down more than 8 sec from 35 sec, a markedly lower crusher flow, an about 5-1% decrease from 38 to 35 ton/hr and a larger specific crushing energy, about 2% increase from,3 to,35 kwh/ton.

8 iv The effects of Nonel initiation with a higher specific charge,,99 versus,72 kg/m 3, became: a markedly finer average fragmentation, a decrease from 16 to 12 mm, a markedly faster bucket filling time, down almost 1 sec from 35 sec, a markedly higher crusher flow, an about 5% increase from 38 to 4 ton/hr and a lower specific crushing energy, about 2% increase from,3 to,25 kwh/ton. A simple cost comparison for Långåsen is made of the three types of rounds studied at Långåsen; Nonel rounds with normal specific charge (reference case), Nonel rounds with a high specific charge and EPD rounds with a 5-1 ms inter-hole delay. The Nonel rounds are,7-1,8 SEK/ton cheaper than the EPD-rounds depending on whether the loading or the crushing is the bottle neck in the operation. When the crusher is the bottle neck, the lower capacity and the higher crushing energy add up to the higher value. The costs for the two Nonel rounds are roughly equal. For the more realistic alternative that the loading is the bottle neck, a more detailed cost analysis is made based on the data collected in this investigation. Two crusher alternatives are considered; operation in house or outsourcing. The EPD rounds are more expensive now too, about,7-1,1 SEK/ton. During an in-house operation the quarry can profit from the higher capacity and the lower crushing energy that the Nonel rounds with a higher specific charge result in. The latter then incur almost the same costs as Nonel rounds with a normal specific charge. An outsourcing of the crushing prevents this and Nonel rounds with a normal specific charge incur the lowest costs. When the cost differences become as small as presented here, the results become sensitive to how the calculations are designed, to input data and factors that have been omitted, like possible differences in equipment size, differences in product quality (and hence price) and the price ratio for different products. The latter effect is estimated with the simulation code Sandvik PlantDesigner. One conclusion is that if products that are further processed in the plant fetch a higher price, then this may push the cost comparison in favour of the EPD caps. A future price reduction for EPD caps would do the same. In order to obtain a better basis for judging the effect of using EPD caps and for the cost calculations, EPD rounds with other initiation patterns and in other rock mass conditions need to be monitored with methods like those used in this project.

9 v INNEHÅLL 1 BAKGRUND FÖRUTSÄTTNINGAR OCH UPPLÄGGNING AV FÄLTFÖRSÖKET Geologi och arbetsgång i täkten Uppläggning och utförande av fältförsöken Försökssalvorna Siktnings- och krossningskampanjen GENOMFÖRANDE OCH RESULTAT Tidsschema och uppföljningsarbete Pallinmätning och borrning Allmänna salvdata Strukturkartering med 3D-foton Pallinmätning med 3D-foton Felborrningsmätningar Laddningsuppföljning Sprängningen Observationer i samband med sprängningen Vibrationer och luftstötvåg Styckefall ur bildanalys Skopfyllnads- och lastcykeltider Krosskapacitet och bränsleförbrukning Krosseffektmätningar Siktning och krossning av provhögar Översikt över sorteringsarbetet Medelstyckefall; andra felkällor och känslighetsanalys Krossningen av provhögarna Styckefallsmätningar på provhögar med Split Övriga data Laboratoriesiktning av material från provhögar Densitet, våghastighet, LA-tal och kulkvarnsvärden Split-Hopkinsondata Om styckefallet och designkurvorna Olika faktorers inverkan på styckefallet Hela styckefallfördelningar för Långåsen Underlag för designkurvor Designkurvor för Långåsen...14

10 vi 6.5 Diskussion om effekten av upptändning SLUTSATSER Inledning Tekniska resultat Sammanfattning av designformlerna för Långåsen Kapacitetsdata och kostnader för de olika salvtyperna Avslutande kommentarer ERKÄNNANDE REFERENSER BILAGOR FIGURLISTA Figur 2-1: Pegmatitgång, del av fronten på salva 1. Fronten stryker åt höger 66º V Figur 2-2: Tunnslip på granodiorit från Långåsen, foto från polarisationsmikroskop Figur 2-3: Försöksplats Långåsen med asfaltverk, salvplacering och provhögar. Platsen -salva markerar salvan som sköts innan de fyra MinBaS-salvorna Figur 2-4: Förkrossen i Långåsen längst t.h. och sikten (mitt i bilden) för krossprodukten Figur 2-5: Uppläggningen av -salvan med nominella data. Skjutriktning uppåt i figur... 7 Figur 2-6: Uppläggningen av försökssalvorna med nominella data. Skjutriktning uppåt i figur Figur 2-7: Atlas Copco SmartRig D9C Figur 2-8: Lastmaskinerna Cat 988F och 988H Figur 2-9: Områden i salvorna varifrån materialet till provhögarna lastats ut Figur 2-1: Först upplagda provhögar i mitten av bilden, nederst toppen av skuthög Figur 2-11: Omgrävda och homogeniserade provhögar 1A och 1B Figur 2-12: Splitbilder med cykelhjul som skala; t.v. hög 1A överyta, t.h. hög 2A sida Figur 2-13: Flödesschema för siktningskampanjen i Långåsen Figur 2-14: Placeringen av effektregistreringsutrustningen för förkross och efterföljande bandmotorer ( ) samt container med kopplingsskåp och mätare under förkrossen Figur 2-15: Banden efter krossen i Långåsen. I vänstra bilden syns först produktbandet t.v. och sen banden för fin och grovmaterial. I högra bilden syns de två senare banden Figur 3-1: Borrplan för -salvan Figur 3-2: Borrplan för salva 1 med koordinater x = N (norr) och y = E (öst). Påhugg m över botten Figur 3-3: Planerad borrplan för salva 2. Påhugg m över salvbotten Figur 3-4: Verklig borrplan för salva Figur 3-5: Verklig borrplan för salva

11 vii Figur 3-6: Fronten på salva före sprängning. Från öster (t.v.) till väster (t.h.)... 2 Figur 3-7: Fronten på salva 1 före sprängning. Från öster (t.v.) till väster (t.h.) Figur 3-8: Fronten på salva 2 före sprängning Figur 3-9: Fronten på salva 3 före sprängning Figur 3-1: Fronten på salva 4 före sprängning. Notera outlastat berg från salva 3 till vänster Figur 3-11: Fronten på salva 1. Salvdel 1-H t.v. och salvdel 1-N t.h Figur 3-12: Fronten på salva 2. Salvdel 2-N t.v. och salvdel 2-H t.h Figur 3-13: Fronten på salva Figur 3-14: Fronten på salva Figur 3-15: Stereoprojektioner för sprickytors normaler för salva 1-4 (S1-S4) Figur 3-16: Salva 3, toppvy över påhuggspunkter med pallfront Figur 3-17: Frontvy och sidovy från pallens högra sida över salva Figur 3-18: Salva 4, toppvy över påhuggspunkter med pallfront Figur 3-19: Frontvy och sidovy från pallens högra sida över salva Figur 3-2: Försättningsprofiler för hål 4, 9 och 13 i rad 1 i salva Figur 3-21: Medelförsättning per hål i rad 1 längs fronten på salva 3 och Figur 3-22: Tippvinkelfördelningar för salvorna 1-4 med tillpassade normalfördelningar Figur 3-23 Histogram över alla uppmätta tippvinkeldata från salva Figur 3-24: Histogram över alla uppmätta svängvinkeldata från salva Figur 3-25: Avvikelse tvärs ansatta borrlinjer för salva 1, rad Figur 3-26: Avvikelse tvärs ansatta borrlinjer för salva 2, rad Figur 3-27: Avvikelse tvärs ansatta borrlinjer för salva 3, rad Figur 3-28: Avvikelse tvärs ansatta borrlinjer för salva 4, rad Figur 3-29: Borrhålsavvikelse från planerad borrlinje vid borrhålsbotten, salva Figur 3-3: Försättningsprofiler för hål 4, 9, 13 och 18 i rad 1 i salva 3, LaserAce 3, jfr Figur Figur 3-31: Borrsjunkning på 2, 4, 6, 18 m djup i salva 3. Rött = hög, grönt = låg. Skjutriktning uppåt, högra hörnet ovanifrån fritt, vänstra inspänt Figur 3-32: Borrsjunkning på 2, 4, 6, 18 m djup i salva 4. Samma skala som i Figur Figur 3-33: Histogram över laddningskoncentrationen i hålen i salva Figur 3-34: Salva 1. Salvdel 1-H närmast kameran Figur 3-35: Salva 2. Salvdel 2-H till höger i bild är högre och har kastat längre Figur 3-36: Salva 3. De grova stenarna på toppen syns tydligt Figur 3-37: Salva 4. Pegmatitdelen 4A närmast kameran verkar ha mer grovt material på toppen Figur 3-38: Mätobjektens lägen i förhållande till salvorna Figur 3-39: Vibrationssignal och frekvensspektrum från salva 3, överst brandstation, underst våg infart

12 viii Figur 3-4: Luftstötvåg och frekvensspektrum från salva Figur 3-41: Medelstyckefall x 5 för salvdelarna mätt med Split. x betecknar avvikande värden Figur 3-42: Histogram för skopfyllnadstid för salva Figur 3-43: Histogram för lastcykeltid för salva 1-4. Väntetiden vid kross borträknad Figur 3-44: Totalt krossflöde, långtidsuppföljning,... 6 Figur 3-45: Dieselåtgång, långtidsuppföljning... 6 Figur 3-46: Tidsserier för krossflödet mätt med bandvågarna BV1 och BV Figur 3-47: Tidsserier för krossflödet mätt på bandmotorer BME1 och BME Figur 3-48: Jämförande tidsserie för bandvåg och bandeffektmätare, ton/dag totalt Figur 3-49: Jämförande tidsserie för bandvåg och bandeffektmätare, ton/dag finmaterial Figur 3-5: Krossens medeleffektförbrukning ( ) och krossflödet ( ) under salva Figur 4-1: Flödesschema för siktningskampanjen i Långåsen Figur 4-2: Siktverket Powerscreen Warrior 18 med siktdukar #125 mm Figur 4-3: Harpning av material ur provhög och växelflak med finmaterial under upplastning Figur 4-4: Viktkorrektionernas inverkan på medelstyckefallet x 5 för alla provhögar Figur 4-5: Variationer för korrigerade medelstyckefall från siktning av provhögar Figur 4-6: Matning av förkross och krossöppning Figur 4-7: Histogram över skopvågsvikter med tillpassad normalfördelning Figur 4-8: Filtrerad tidsserie över förkrossens effektförbrukning Figur 4-9: Låddiagram för produktflödet genom förkrossen under resp. lastcykel Figur 4-1: Låddiagram över den specifika medeleffektåtgången för provhögarna Figur 4-11: Krossflöde för provhögarna i MinBaS-salvorna Figur 4-12: Medelstyckefall x 5 mätt på provhögens ovanyta Figur 4-13: Medelstyckefall x 5 mätt på provhögarnas sidoytor Figur 5-1: Siktkurvor från fraktionen /125 mm ur sorterade provhögar Figur 5-2: Siktkurvor från fraktionen /4 mm ur sorterade provhögar Figur 5-3: Siktkurvor från fraktionen /32 mm från krossade provhögar Figur 5-4: Tillpassade Swebrec-kurvor till siktdata för sprängt /4 och krossat /32 mm material Figur 5-5: Jämförelse av medelkurvor för labbsiktat material i lin-log skala Figur 5-6: Histogram över brottlast och brottenergi från Split-Hopkinson-mätningar Figur 6-1: Skarvade styckefallsfördelningar för sprängning på Långåsen Figur 6-2: Anpassade Swebrec-funktioner. Alternativ A1 och F1 i Tabell Figur 6-3: Styckefallskurvor för salvorna, data och Swebrec-funktioner, F1+F2 och C3 i Tabell Figur 6-4: Förstoring av finområdet för kurvor och data i Figur 6-3 genom logaritmering av x-axeln.99 Figur 6-5: Designkurvor för Nonel-salvor i Långåsen Figur 6-6: Fördröjningstidens inverkan på medelstyckefallet x Figur 7-1: Designkurvor för Nonel-salvor i Långåsen

13 ix TABELLISTA Tabell 2-1: Mineralinnehåll i granodiorit från Långåsen Tabell 3-1: Tidsschema för produktionsarbetet i Långåsen-täkten Tabell 3-2: Uppföljningen av produktionen i Långåsen Tabell 3-3: Salvdata för försökssalvorna i Långåsen Tabell 3-4: Laddata för salvorna i Långåsen Tabell 3-5: Sprängämnesdata Tabell 3-6: Upptändningsdata för salvorna i Långåsen Tabell 3-7: Strukturkarteringsdata för fronterna på salva Tabell 3-8: Mätvärden ur 3D-modellerna Tabell 3-9: Statistik för tippvinkeldata, medelvärde antal data ± stdavvikelse... 3 Tabell 3-1: Statistik för svängvinkeldata, medelvärde antal data ± stdavvikelse Tabell 3-11: Tipp- och svängvinkeldata från borrigg och felborrningsmätningar Tabell 3-12: Statistik för totala borrhålsavvikelsen i skjutriktningen Tabell 3-13: Statistik för totala borrhålsavvikelsen i svängled Tabell 3-14: Antal hål med avvikelser inom och utanför givna gränser Tabell 3-15: Jämförelse med Olsens (29) data. Alla siffror i cm/m eller % Tabell 3-16: Laddata baserat på antecknade mängder per hål Tabell 3-17: Förutsättningar för markvibrations- och luftstötvågsmätningar Tabell 3-18: Mätdata från vågstationen i täkten, avstånd 3-4 m. Högsta värden med fetstil Tabell 3-19: Mätdata från vågstationen vid infarten, avstånd m Tabell 3-2: Mätdata från brandstationen, avstånd ca 3,3-3,4 km Tabell 3-21: Statistik för styckefallet från Splitmätningar, salva, 1 och Tabell 3-22: Statistik för styckefallet från Splitmätningar, salva 3 och Tabell 3-23: Statistik för skopfyllnadstider vid normal lastning i sek Tabell 3-24: Statistik för skopfyllnadstider vid skuthantering i sek Tabell 3-25: Statistik för delcykeltider i sek, summatider i % Tabell 3-26: Krossproduktionen mätt med bandvågar samt dieselförbrukningen... 6 Tabell 3-27: Andelen finmaterial som producerats i förkrossen Tabell 4-1: Salva eller salvdel och motsvarande provhög Tabell 4-2: Resultat av vägning av samma massor Tabell 4-3: Fraktionsvikter under sorteringsprocessen för hög 1A Tabell 4-4: Sammanfattning av alla viktskillnader under processen... 7 Tabell 4-5: Medelstyckefall x 5 i mm beräknat på vägda och korrigerade fraktioner Tabell 4-6: Värden på x 5 (mm) och s 5 x,75 5 vid olika formfaktor Ff för stenarna Tabell 4-7: Lastningsdata med Cat 988F, totalt högen och detaljer för en lastare

14 x Tabell 4-8: Bruttokapacitetsmätningar på krossen Tabell 4-9: Krossningsförlopp för provhögarna samt deras massor Tabell 4-1: Krosskapaciteter för provhögarna från MinBas-salvorna Tabell 4-11: Statistik för styckefallet från Splitmätningar på provhögar, ovanytan Tabell 4-12: Statistik för styckefallet från Splitmätningar på provhögar, sidoytor... 8 Tabell 5-1: Passningsparametrar Tabell 5-2: Maskvidd (mm) och motsvarande medelmängd passerar (%) för sorterat /125 mm Tabell 5-3: Densitet, LA-tal, kulkvarnsvärden och P-vågshastighet Tabell 5-4: Statistik för mäta från Split-Hopkinson-mätningar Tabell 6-1: Styckefallspåverkande faktorer i salvorna Tabell 6-2: Sammanställning av mätningar av medelstyckefall, x 5 i mm Tabell 6-3: Medelvärden för olika gruppers medelstyckefall, x 5 i mm Tabell 6-4: Skarvade styckefallsfördelningar för Tabell 6-5: Passningsparametrar från kurvpassningen Tabell 6-6: Beräkning av effektivt A-värde för MinBas-salvorna i Långåsen Tabell 6-7: Effekten av olika termer i A på medelstyckefallet i en Nonel-salva med q =,72 kg/m 3.13 Tabell 6-8: Förutsättningar för designkurvor Tabell 6-9: Parametrar för designkurvor Tabell 7-1: Borr- och laddata för Nonel-salvor i Långåsen Tabell 7-2: Parametrar för designkurvor för Långåsen Tabell 7-3: Enkel kostnadsjämförelse för sprängningsalternativ Tabell 7-4: Jämförelsevärden för salvcykeltider Tabell 7-5: Kostnadsjämförelse för sprängningsalternativ baserad på kapacitetsdata Tabell 7-6: Uppskattade kapacitetssiffror för förkross fördelade på olika produkter

15 1 1 BAKGRUND Denna redovisning utgör slutrapport av MinBaS-projekt Optimal fragmentering i sprängning II som pågått Arbetet består både av en fältdel och av en analysdel. Fältarbetet utfördes i NCC Road AB:s täkt i Långåsen vid Arlanda. Långåsen producerar 35-4 ton krossade bergmaterialprodukter per år, dels ballast till asfaltverk i täkten och till betong, dels material till vägar m.m. Arbetet utgör en fortsättning på liknande arbeten i Vändle-täkten i föregående MinBaS-program där bl.a. designkurvor för pallsprängning togs fram (Ouchterlony m.fl. 25, 26a, b). I korthet innebär designkurvorna att man för täktens förhållanden (geologi, borrutrustning och tändplan) kan förutsäga styckefallsfördelningen och hur den ändras när den specifika laddningen ändras genom att borrhålsmönstret glesas ut eller förtätas. Projektet har som mål: Att validera de arbeten med designkurvor i Vändletäkten som gjordes under MinBaS-I programmet. Vidare skall utvärderas användning av elektroniksprängkapslar med syfte att få både finare styckefall och andra förbättringar vid pallsprängning. Projektet har ett brett industristöd där förutom täktägaren NCC Roads, Orica Mining Services, Sandvik Mining and Construction, Bergsskolan i Filipstad, Nitro Consult, Jehanders och Swerock har deltagit med egeninsatser i projektet. MinBaS-programmet, Swebrec och SBUF, genom projekt Fragmentering och lastbarhet i bergtäkter, har stått för finansieringen av projektet som hade en ursprungsbudget på 3,2 Mkr. Projektet har följts av en projektgrupp där förutom de aktiva projektdeltagarna Jehanders och Swerock varit representerade från början. Jehanders och Sweroc erbjöd också egna täkter för fältarbetet men av olika skäl föll valet på NCCs Långåsen. Det först projektmötet hölls den 23/1 27 och sedan hölls ytterligare ett tiotal möten, bl.a. för att samordna projektarbetet i samband med salvorna. Under våren 28 bjöds även Skanska in att delta i mötena. Enligt projektplanen skulle 4 salvor skjutas i par om två och följas upp. Varje salva var tredelad och mittdelen skulle vara referensdel där specifik laddning mm hölls på samma värden som täktens normala produktion (specifik laddning, Nonel-upptändning mm). I den första salvan skulle de två sidodelarna ha högre specifik laddning än normalt. De två sidodelarna med samma borr- och laddplan avsåg att påvisa eventuella effekter av varierande geologi. I den andra salvan, direkt bakom den första, skulle sidodelarna ha normal specifik laddning men tändas upp med sprängkapslar med elektronisk fördröjning, s.k. elektronikkapslar. Det andra salvparet var i allt väsentligt utformat som det första och syftade främst till att undersöka repeterbarheten i resultaten. Om resultaten från första salvparet hann utvärderas i tid skulle dessa kunna påverka detaljer som elektronikkapslarnas tändfördröjning i andra salvparet.

16 2 Förhållandena i täkten och diskussioner i projektgruppen gjorde att salvornas utformning blev annorlunda. Även Bergsskolans deltagande kom att påverka projektets innehåll och utformning. Man ställde upp med sex examensarbetare som gjorde uppföljningar under projektets gång med fokus på styckefall, lastbarhet och krossningseffekt (Andersson & Larséus 28, Samuelsson & Månsson 29, Andersson & Granqvist 29). Deras deltagande breddade projektinnehållet. För att ge dem tillfälle till mätmetodutveckling sköts den 23/4 28 en nollsalva med kombinerad Nonel- och elektronikupptändning. Därefter sköts de fyra egentliga salvorna i projektet. På våren 28 sköts två tudelade salvor med Nonel-upptändning med normal specifik laddning i den ena delen och hög specifik laddning i den andra. På hösten sköts två salvor med normal specifik laddning men elektronikupptändning. Salvorna följdes upp så noga det gick. Utlastningen av salvorna följdes upp såväl av examensarbetarna som av särskild effektmätningsutrustning i krossanläggningen. Från varje salva togs en andel ut och lades i särskilda provhögar om ca 4 ton, sammanlagt 11 st. Direkt efter utlastningen av den andra elektroniksalvan började en kampanj där materialet i provhögarna sorterades maskinellt och fotograferades för digital bestämning av siktkurvan samt krossades medan skopvikter och maskineffekter mm mättes. Fältarbetena avslutades 6/ Urban Åkesson, SP har med egna projektpengar undersökt mikrosprickbildning och mätt P- vågshastighet i kärnor borrade ur bergväggen bakom salva 2 (Åkesson 29). Projektet har utförts av följande personal: Finn Ouchterlony, Swebrec; planering och samordning av projektarbetet Ulf Nyberg, Swebrec; fältarbete, strukturkartering och pallinmätning 3D samt styckefalls- och vibrationsanalys Mats Olsson, Swebrec; fältarbete och styckefallsanalys Daniel Johansson, Swebrec-LTU; styckefallsanalys Per-Olow Andersson, NCC; koordinering av täktens insatser och ekonomidiskussioner Linus Nyqvist, NCC; koordinering av täktens sprängningsarbete och mätinsatser Kristina Vikström, NCC; fältarbete, siktning m.fl. laboratoriemätningar Håkan Lorentzon, NCC; Sprängansvarig och hålavvikelsemätningar Ulf Jonsson, NCC; Produktionsborrning Sven Wallman, NCC; Geologisk bedömning av täkten Kenneth Hannus, NCC; Siktnings- och lastningsarbete med provhögarna Thomas Geidby, Orica Mining Services; koppling och design av elektroniksalvorna Joachim Jonson, Nitro Consult; vibrations- och luftstötvågsmätningar

17 3 Per Svedensten, Sandvik Mining and Construction; Kross- och bandmotoreffektmätningar samt dataanalys, mätning av krossbarhet med Split-Hopkinson-bar samt kostnadsanalys Jan Bida, Bergsskolan; värvning och arbetsledning av examensarbetare. Dessutom har Långåsens produktionspersonal, inklusive personal från Värmdö Schaktmaskiner AB och Krossekonomi AB samt Oricas laddpersonal medverkat på ett mycket förtjänstfullt sätt.

18 4 2 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH UPPLÄGGNING AV FÄLTFÖRSÖKET 2.1 Geologi och arbetsgång i täkten Försöken utfördes i NCC Road AB:s täkt i Långåsen, ca 1 km sydost om Arlanda flygplats. Geologin beskrivs av Wallman (29). Inom brytningsområdet dominerar en grå, fin- till medelkorning granodiorit (1-3 mm) med karaktäristiska amfibolkristaller (1-2 mm). Den är svagt men tydligt stänglig. Små volymer tonalitiska och granitiska led har observerats men saknar troligtvis betydelse för standardprodukternas kvalité. Grovkristallina (2-4 cm) gångar av pegmatit uppträder relativt frekvent, se Figur 2.1. De kan ha en bredd om,5-1 m och en längd om ibland 1 m. Dessa kan möjligen påverka produktkvalitén på grund av sin sprödhet. Pegmatiten innehåller ställvis kärvar av mineralen turmalin, beryll och granat (förmodligen grossular). Sliror och ådror samt stråk av fältspat och kvarts uppträder spritt över hela området, oftast med en bredd under 1 cm och en längd under några meter. Figur 2-1: Pegmatitgång, del av fronten på salva 1. Fronten stryker åt höger 66º V. Ett tjugotal vertikala till subvertikala diabasgångar genomkorsar berggrunden i riktning N 2-7º O. De är storleksmässigt lika pegmatitgångarna. De är ibland är skjuvade och avbrutna vilket ger brottstycken och linser som uppträder relativt oregelbundet i bergmassan. De är till viss del metamorft påverkade med amfibolitprägel och viss leromvandling. De påverkar kvalitén positivt utom vid en omfattande leromvandling. Spricktektoniken inom täktområdet har rapporterats tidigare (Ekblad 1994). Den helt dominerande sprickriktningen är N 2-7º O och sprickorna stupar huvudsakligen brant åt sydost. Mindre dominerande spricksystem finns med riktningarna N 4-5º V; O-V och N-S. Senare observationer stöder detta till övervägande del.

19 5 Täktens fortlöpande kvalitetskontroll med bl.a. tunnslip uppvisar ingen vittring eller utfällning av sulfater, järnoxider mm. Tabell 2-1 visar ett typiskt mineralinnehåll tillsammans med jämförande data från Åkesson (29). Figur 2-3 visar ett tunnslip. Tabell 2-1: Mineralinnehåll i granodiorit från Långåsen. Mineral Wallman (29) Åkesson (29) Kvarts 27,3 41±3, Fältspat 49,7 48±3,1 Kalifältspat 8,4 Plagioklas 41,3 Biotit 1±1,9 Övrigt 1±,6 Totalt 77, 1 Figur 2-2: Tunnslip på granodiorit från Långåsen, foto från polarisationsmikroskop. Enligt Wallman (29) gäller att: Kvartsen består av olikstora korn (,5-2 mm) som uppvisar spår av undulös utsläckning (tryckpåverkan). Kornen har en pusslad kornfogning och god sammanväxning med fältspatskornen. Plagioklasen uppträder i huvudsak med en svag sericitisering. Kalifältspaten består till största delen av mikroklin. Amfibolmineralen domineras av hornblände. Glimmer (,2-1,5 mm) förekommer som biotit (dominerande och magnesiumrik) och muskovit. Kornen har en gemensam längdriktning men variationer förekommer. I det undersökta slipet är granodioriten fattig på mikrosprickor. Kornfogningen är generellt mycket god. Omvandlingsgraden kan betraktas som låg. Täktens utseende visas i Figur 2-3.

20 6 asfaltverk N provhögar V Ö krossanläggning 4 salvor -salva Figur 2-3: Försöksplats Långåsen med asfaltverk, salvplacering och provhögar. Platsen -salva markerar salvan som sköts innan de fyra MinBaS-salvorna. Täkten drivs av NCC Roads AB. Man hyr in borrningen från Ballast Nord (NCC Roads AB, Nord), lastningen till kross från Värmdö Schaktmaskiner AB och krossningen från AB Krossekonomi. Dessutom har man egna lastmaskiner. I täkten finns också ett asfaltverk som ägas av NCC Roads AB. Vid asfaltverket finns en produktvåg. Borrningen görs i egen regi och NCC kontrollerar borrningskvalitén för det två första hålraderna, vilket AFS 23:2 Bergarbete kräver i 33: Borrhålen i de två främre hålraderna i pall, belägen ovan jord, skall kontrolleras med hänsyn till hålavvikelse om pallhöjden överstiger tio meter. I Långåsen skjuter man normalt en salva med minst 4 rader om 3-4 ton i månaden. Normalt är försättning och hålavstånd är B S = 2,6 3,4 m i raderna 2-4. I rad 1 är försättningen 3,4 m för att minska risken för kast. Salvan laddas normalt med bulkemulsionssprängämne till en specifik laddning av ca q =,8 kg/m 3 och tänds upp med Nonel. Utlastningen av salvorna gjordes i början av 28 med en lastmaskin Caterpillar 988F men den 29/5 togs den nya tyngre maskinen 988H i drift. Skuten från en salva läggs åt sidan för att sedan knackas med hydraulspett monterat på en grävmaskin. Som skut anses alla stenar med en kantlängd större än,9 m. Resten av salvan körs med hjullastaren direkt till förkrossen, en käftkross modell Svedala Arbrå R12 1 genom vilken allt inmatat bergmaterial passerar (Svedensten 29). Efter förkross, se Figur 2-4, transporteras materialet med bandtransportör till första sikten som har 3 siktdäck för separation 32 mm, 63 mm och 9 mm.

21 7 Figur 2-4: Förkrossen i Långåsen längst t.h. och sikten (mitt i bilden) för krossprodukten. I avlastningstupen efter sikten finns möjlighet att med hjälp av spjäll styra materialet från de olika däcken så att 1 av 3 finfraktioner kan produceras (/32, /63, /9). Detta material transporteras till hög med hjälp av bandtransportör. Övrigt material transporteras till mellanupplag med bandtransportör och processas ytterligare i resten av anläggningen som består av två konkrossar och en VSI (vertikal slagkross) samt ytterliggare två siktar. I krossens kontrollrum motoreffekten på krossen och mängd i ton av totalt producerat material (Band 1) och finfraktionen (Band 2) avläsas med bandvågar av fabrikat OJ:s vågsystem. På band 1 sitter vågdon HD, på band 2 vågdon 125, båda kopplade till vågdator 436. Kalibrering görs normalt mot bilvåg vilket brukar ge en noggrannhet om ±,5% (HD) och ±1% (125). 2.2 Uppläggning och utförande av fältförsöken Försökssalvorna Försöksplatsen valdes i SÖ delen av täkten där brytningen pågick, se Figur 2-3 ovan. Ett förförsök (- salva) gjordes där pallhöjden var lägre för att de första examensarbetarna skulle kunna utveckla sina mätmetoder (Andersson & Larséus 28). Övrig uppföljning för denna salva var därför inte lika detaljerad som för övriga MinBaS-salvor. Den principiella uppläggningen av -salvan visas i Figur 2-5. Salvan hade normal specifik laddning och delades in i två salvdelar; -EPD upptänd med elektroniksprängkapslar och -N upptänd med Nonel-sprängkapslar Salva -EPD 23/4 elektronik,8 kg/m 3 Salva -N Nonel,8 kg/m 3 rad : 3,4x3,4 m 5 ms mellan hål i rad 3,4x3,4 m 2 hål / 25 ms i rad rad 1-4/7: 2,6x3,4 m 67 ms mellan rader 2,6x3,4 m 67 ms mellan rader Figur 2-5: Uppläggningen av -salvan med nominella data. Skjutriktning uppåt i figur.

22 8 De fyra egentliga MinBaS-salvorna sköts bakom varandra där pallhöjden var högre. Skjutriktningen, 24,1º O, låg vriden ca 9º mot skjutriktningen för -salvan. Den sammanfaller med den helt dominerande sprickriktningen, som är N 2-7º O och brant stupande åt SO. Enligt norsk erfarenhet (Figur 2.5i NTNU 29) skulle båda skjutriktningarna ge bra styckefall men MinBaS-salvorna möjligen något mer problem med brytningen i botten. Den principiella uppläggningen av MinBaS-salvorna och nominella data visas i Figur 2-6. Salvstorleken anpassades efter produktionens krav. Varje rad omfattar ca 25 st borrhål och är alltså ca 8 m lång. Projektgruppen ansåg detta inte tillräckligt för att dela in salvorna i tre delar som först planerades. Därför delades Nonel-salvorna i två delar, en med normal specifik laddning, salva 1-N och 2-N, och en men hög specifik laddning, salva 1-H och 2-H. Salvdel 2-H placerades bakom salva 1-N och 2- N bakom 1-H för att kompensera systematiska skillnader i geologi, pallhöjd mm i sidled, jfr arbetet i Vändletäkten (Ouchterlony m.fl. 26). Ojämnheten i pallfronten på 1,5-2 m efter första salvan pga. salvdelarnas olika djup ansågs inte vara ett problem och den försvinner efter salva 2. Salva 1-N 2/5 Nonel,8 kg/m 3 1-H Nonel 1,1 kg/m 3 rad 1: 3,4x3,4 m 2 hål / 25 ms i rad 2,9x2,9 m 2 hål / 25 ms i rad rad 2-4: 2,6x3,4 m 67 ms mellan rader 2,2x2,9 m 67 ms mellan rader Salva 2-H 26/6 Nonel 1,1 kg/m 3 2-N Nonel,8 kg/m 3 rad 1: 2,9x2,9 m 2 hål / 25 ms i rad 3,4x3,4 m 2 hål / 25 ms i rad rad 2-4: 2,2x2,9 m 67 ms mellan rader 2,6x3,4 m 67 ms mellan rader Salva 3 3/9 elektronikkapslar,8 kg/m 3 rad 1: 3,4x3,4 m 1 ms mellan hål i rad rad 2-4: 2,6x3,4 m 67 ms mellan rader Salva 4 3/9 elektronikkapslar,8 kg/m 3 rad 1: 3,4x3,4 m 5 ms mellan hål i rad rad 2-4: 2,6x3,4 m 67 ms mellan rader Figur 2-6: Uppläggningen av försökssalvorna med nominella data. Skjutriktning uppåt i figur. Den andra avvikelsen från planen är elektroniksalvornas placering och utseende. Enligt planen skulle salvorna 2 och 4 ha både elektronikdelar och referensdelar upptända med Nonel. Båda delarna skulle ha likvärdiga tändplaner, t.ex. mittupptändning. Olikheterna i tändintervall ansågs av projektgruppen emellertid medföra stora risker för ryckare, detonationsavbrott och därmed bortfall av hål i gränssnittet mellan salvdelarna. I och med att alla salvorna ligger ihop så ansågs dessutom salvdelarna 1-N och 2- N ge tillräckligt med relevanta referensdata.

23 9 En ytterligare faktor som vägdes in var när sorteringen, dvs. siktningen av provhögarna skulle kunna göras. Av produktionsskäl passade detta bäst direkt innan täktens krossning slutade inför vintern, dvs. i praktiken efter att sista salvan skjutits och lastats ut. Borrningen under försöken gjordes med en ny Atlas Copco SmartRig D9C med Atlas Copco 256 hydraulborrmaskin med 25 kw effekt, Sandvik borrsträng T45 med Ø76 mm styrrör bakom en semiballistisk Ø89 mm Retrac-krona. För att undvika för stora variationer i håldiameter hade överenskommits att kronorna skulle bytas ut när de slitits till Ø86 mm i stället för som normalt till Ø8 mm. Borriggen visa i Figur 2-7. Figur 2-7: Atlas Copco SmartRig D9C. SmartRig (Atlas Copco 28) innebär: Borrningen regleras så att i) matningstrycket styrs av rotationstrycket (RCPF), ii) slagenergin styrs av dämpartrycket (DPCI) och iii) när rotationstrycket och luftspolningstrycket detekterar fastborrning så reverseras matningen (anti-jamming). Standard Automation Level. Halvautomatisk inställning av bommens tipp- och svängvinkel (AutoPOS) samt ett GPS-baserat hålnavigeringssystem (HNS) med två antenner, en på bommens topp och en bak på riggen. Med en referensstation vid en fixpunkt blir påhuggets noggrannhet ±1 cm i horisontal- och ±2 cm i vertikalled. Medium Automation Level. Riggen kan borra salvorna enligt en i förväg upprättad borrplan (PC-programmet ROC Manager), i vårt fall t.ex. med ett jämnt borrmönster med konstant underborrning om 1,5 m oavsett pallytans ojämnheter. Hålen blir i teorin parallella, om än inte i praktiken se nedan. Kontrollprogramvaran tar hänsyn till variationer i pallytans höjd och räknar normalt om påhuggspunkten m.h.t. hållutningen. Om borrningen startas från en annan påhuggspunkt än den omräknade ändras tipp- och svängvinkel så att bommen riktas in att borra mot planerad bottenpunkt. Loggning och tolkning av borrningsparametrar (MWD). Advanced Automation Level.

24 1 De fördröjningstider som skulle användas i elektroniksalvorna diskuterades ingående av projektgruppen. Thomas Geidby talade för att använda 8 ms fördröjning i raden och samtidig upptändning av topp- och bottentändare. Han menade att detta vid försök i Råsta-täkten (Roads 28) gett både bra styckefall och ändå undvikit den höga luftstötvåg som mycket korta fördröjningar annars kan ge. Utländska försök pekar på att betydligt kortare fördröjningar behövs för att uppnå den stötvågssamverkanseffekt som anses ge finast styckefall (Vanbrabant & Espinosa 26, Rorke 27). Rorke anger t.ex. att han i en amfibolittäkt använt 2-3 ms fördröjning mellan hålen i en rad och 5-7 ms mellan raderna. Detta gav mycket finare och jämnare styckefall men också betydande bakåtbrytning i sista raden. Därför ökade han på fördröjningen mellan raderna. Enligt Rorke har man skjutit 15 elektroniksalvor med den senare tändsättningen och erhållit 1% ökad genomsättning i krossanläggningen utan att framkastet blivit sämre. Som jämförelse hade man salvor av Nonel-typ med 17 ms fördröjning i raden och 42 ms mellan raderna. Projektgruppens kompromiss blev att behålla fördröjningen mellan raderna, 67 ms, att börja med 1 ms fördröjning i raden i salva 3 och sedan minska till 5 ms i salva 4. Topptändarens initiering fördröjdes 6 ms jämfört med bottentändarens så att topptändning bara skulle träda in om botteninitieringen inte fungerade. Man lämnade vid den tidpunkten möjligheten öppen att skjuta en extrasalva med ännu kortare fördröjning i raden om resultaten av salva 3 och 4 blivit bra och om inte problem med luftstötvågsnivåerna uppstått. Orica Mining Systems försåg NCC med elektroniksprängkapslar av typen i-kon. De kan programmeras i steg om 1 ms inom intervallet -15 ms. Deras upptändningsnoggrannhet är enligt tillverkaren inom -13 ms ±,13 ms och inom ms ±,1%. Värdet gäller den sammanlagda spridningen i elektronik och tändpärla. Uppföljningen av själva sprängsalvorna kan indelas i två delar, före-under samt efter. Före och under sprängning gjordes följande mätningar på MinBaS-salvorna: 3D-fotografering för bl.a. strukturkartering av pallfronterna MWD-mätning under borrning, salva 3 och 4 (SmartRig) Mätning av borrlängd och GPS-inmätning av borrhålspåhugg (SmartRig) Mätning av borrhålsavvikelser i alla säkra hål (Transtronic Devibench) Beräkning av försättning i första rad Registrering av laddade mängder i enskilda hål Mätning av VOD, markvibrationer och luftstötvåg Videofilmning av salvorna. På -salvan gjordes endast ett fåtal av dessa mätningar.

25 11 Efter sprängningen gjordes två serier av mätningar. Den första gjordes av examensarbetarna från Bergsskolan på salva -4 i samband med utlastnings- och krossningsarbetet: Tidtagning på lastmaskinens arbete i salvhögen och transport till kross samt mätning av bränsleåtgång. Fotografering av salvhögen vid olika tillfällen för bestämning av styckefallet med bildanalysprogramvara. Registrering av krossenergi och krossade massor på dygnsbas. Kontinuerlig mätning av krosseffekt och krossade och siktade massor direkt efter förkross, salva 3 och 4. Den andra serien mätningar efter sprängning hängde ihop med en siktnings- och krossningskampanj som utfördes efter att alla försökssalvorna lastats ut. Det främsta syftet med denna kampanj är att bestämma styckefallsfördelningen genom att mäta så många siktade fraktioner som möjligt Siktnings- och krossningskampanjen Ur varje sprängsalva lades antal provhögar upp i täkten. Skuten lades på vanligt sätt i en gemensam hög. Lastmaskinerna visas i Figur 2-8. Cat 988F väger 6 ton och har skopvolymen 6 m 3. Cat 988H har vikten 5 ton och skopvolymen 7 m 3. Figur 2-8: Lastmaskinerna Cat 988F och 988H. Avsikten var att ungefär var 25:e skopa med lastmaskinen skulle läggas i en provhög. Storleken på en provhög skulle vara ca 4 ton. Från salva 1 och 2 gjordes således en provhög för varje salvdel. För salva 3 och 4 utökades under försökets gång antalet provhögar, för salva 3 till 3 för att se variationerna inom salvan. För salva 4 ökades antalet provhögar till 4 när det visade sig att salvans högra del i figuren till stor del bestod av pegmatit. Totalt lades alltså 11 provhögar upp, se Figur 2-9 och Figur 2-1. Provhögarna homogeniserades och gavs en likartad långsmal utformning. Se Figur 2-11 innan siktningskampanjen påbörjades. Därefter fotograferades sidorna och överytorna från en skylift för att kunna bestämma styckefallet med bildanalysprogramvaran Split (Kemeny et al. 25). Se Figur 2-12.

26 12 Salva 1-N = hög 1A Salva 1-H = hög 1B Salva 2-H = hög 2A Salva 2-N = hög 2B Salva 3 = hög 3B 3C 3A (pegmatit) Salva 4 = hög 4B 4C 4D 4A (pegmatit) Figur 2-9: Områden i salvorna varifrån materialet till provhögarna lastats ut. Figur 2-1: Först upplagda provhögar i mitten av bilden, nederst toppen av skuthög. Figur 2-11: Omgrävda och homogeniserade provhögar 1A och 1B. Därefter togs ca 1 ton ur från ena ändan ut och siktades i flera steg; //2 mm samt #125, 75 och 4 mm. Efter siktningen lades det siktade materialet tillbaka i respektive provhög. Flödesschemat för utförandet visas i Figur Vägningen av massorna gjordes så noggrant som möjligt, främst med lastmaskinernas skopvågar (PKV typ 3G, noggrannhet ±25 kg) och när möjlighet gavs gjordes kontrollvägningar med asfaltverkets produktvåg (Mettler Toledo typ Ind 31, maxlast 7 ton, avläsning ±5 kg).

27 13 Figur 2-12: Splitbilder med cykelhjul som skala; t.v. hög 1A överyta, t.h. hög 2A sida. Under siktningskampanjen togs prover ur materialströmmarna /4 mm och /125 mm för olika ändamål: Laboratoriesiktning för att få finandelen av en siktkurva samt finsiktning med optisk metod Bestämning av densitet, kulkvarnsvärde och LA-tal för materialet i provhögarna. Bestämning av Split-Hopkinsondata. Efter siktning och återläggning av provhögarna kördes en särskild kampanj den 3-6/11 där provhögarna lastades och matades genom förkrossen. Inställningarna /32 mm och 32+ mm användes på sikten efter förkrossen. Särskild utrustning för kontinuerlig effektmätning (Carlo Gavazzi WM 12) från Sandvik Mining and Construction hade monterats på krossmotorn och de 3 motorerna till banden på sikten (1 matarband och 2 utgående). Se Figur 2-14 och Figur Kontroll- och registreringsutrustningen monterades i en container rakt under krossens kontrollrum. När bandets lyfthöjd är känd kan bandmotoreffekten räknas om till massflöde (ton/tim), se t.ex. Hulthén & Evertsson (28) och Bilaga 1.4. Följande storheter mättes för varje provhög: Inmatade massor med skopvåg och förkrossens bandvåg Krosseffekt och krossenergi med förkrossens räkneverk och den kontinuerliga registreringsutrustningen Motoreffekterna på banden till och från sikten efter förkrossen (krossprodukt respektive /32 mm fint och +32 mm grovt material). Samtidigt togs ett antal prover på materialströmmen /32 mm för bestämning av kulkvarnsvärde, LAtal och Split-Hopkinson hållfasthet för ta reda på om dessa värden för det krossade materialet skiljer sig från motsvarande värden på det sprängda materialet.

28 14 1 t provhög 4 ton skopa skopa harpa 2 mm +2 skopa labb -prov skopa sikt 125 mm +125 lastbil mellanlager /125 mm skopa sikt 4+75 mm flak flak flak /4 4/75 labbprov 75/125 Figur 2-13: Flödesschema för siktningskampanjen i Långåsen.

29 15 Figur 2-14: Placeringen av effektregistreringsutrustningen för förkross och efterföljande bandmotorer ( ) samt container med kopplingsskåp och mätare under förkrossen. Figur 2-15: Banden efter krossen i Långåsen. I vänstra bilden syns först produktbandet t.v. och sen banden för fin och grovmaterial. I högra bilden syns de två senare banden.

30 16 3 GENOMFÖRANDE OCH RESULTAT 3.1 Tidsschema och uppföljningsarbete Arbetet under fältförsöken utfördes enligt Tabell 3-1. Utfört uppföljningsarbete visas i Tabell 3-2. Salva nr Borrning Tabell 3-1: Tidsschema för produktionsarbetet i Långåsen-täkten. Skjutning salva Skjuttid Lastning krossning Siktning provhögar Krossning provhögar /4 19: 24/4-2/ /5 19-2/5 2/5 16:35 21/5-19/ /1 3/ /6 25/6 26/6 15: 3/6-8/ /1 4/ /8 2/9 3/9 15:3 3/9-3/ /1 4-5/ / /9 3/9 18:5 1/1-31/ /1 5-6/11 Salva nr HNS+ MWD Tabell 3-2: Uppföljningen av produktionen i Långåsen. 3D foto PPV+ luftstötv Hålinmätning Hålkrökning Laddning Lastcykel i Styckefall salva Krossning. Effektmätning - 5 (ja) 5 (ja) ja ja ja Provhögar 1-6 ja ja ja ja ja ja ja - 2 ja 2-6 ja ja ja ja ja ja ja - 2 ja 3 ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja 4 ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja Följande kommentarer behövs: 1. Metodutvecklingen, som omfattade mätning av i) lastcykel, ii) styckefall i salva och iii) produktions- och effektdata för förkrossen, startade med -salvan innan de egentliga MinBaS-salvorna och inga provhögar togs ur det sprängda materialet. 2. Utrustningen för att automatiskt logga effektåtgången för kross- och bandmotorer efter förkross skulle ha installerats i tid för utlastningen av salva 1. Så blev inte fallet. Därför saknas sådana data för Nonel-salvorna 1 och Vibrations- och luftstötvågsmätningar samt 3D-fotograferingen av pallarna startade med salva Laddprotokollen anger totalmängden sprängämne men data för varje hål registrerades inte. 5. Hålkrökningsmätningar utfördes på salva men data utvärderades inte, en äldre borrigg utan GPS användes. 6. Data från GPS-mätningarna av verkligt påhugg och hålriktning för salva 1 och 2 försvann vid överföringen från riggens dator till PC-datorn där den skulle lagras och MWD-mätningarna kunde inte starta förrän salva 3. Till detta uppföljningsarbete kommer specialmätningar av olika slag

time overlap of tensile tails of blast waves overlap of leading compressive wave parts blasthole P-wave fronts

time overlap of tensile tails of blast waves overlap of leading compressive wave parts blasthole P-wave fronts Ökad konkurrenskraft genom utveckling av produktionsteknik Bättre sprängningsresultat med precis upptändning Finn Ouchterlony, LKAB prof. of detonics and rock blasting Industriellt mål: Att åstadkomma

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader.

Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader. Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader.se 9 1 Upphandling Procurement Alla projekt kommer att upphandlas

Läs mer

PowerCell Sweden AB. Ren och effektiv energi överallt där den behövs

PowerCell Sweden AB. Ren och effektiv energi överallt där den behövs PowerCell Sweden AB Ren och effektiv energi överallt där den behövs Requirements of power electronics for fuel cells in electric vehicles Andreas Bodén (Rickard Nilsson) Förstudie: Kravställning på kraftelektronik

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Detektering av cykeltrafik

Detektering av cykeltrafik Vägverket Konsult Affärsområde Väg och Trafik Box 4107 17104 Solna Solna Strandväg 4 Texttelefon: 0243-750 90 Henrik Carlsson, Erik Fransson KVTn henrik-c.carlsson@vv.se, erik.fransson@vv.se Direkt: 08-445

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Effekt från beteende- och fysisk faktor på vibrationsexponering

Effekt från beteende- och fysisk faktor på vibrationsexponering Effekt från beteende- och fysisk faktor på vibrationsexponering Bakgrund Varje dag utsätts miljontals arbetstagare för kroppsvibrationer (helkroppsoch handarm vibrationer). För att förebygga och minska

Läs mer

Jämförelse mellan volymberäkning baserad på flygfotografering och volymberäkning baserad på traditionell inmätning

Jämförelse mellan volymberäkning baserad på flygfotografering och volymberäkning baserad på traditionell inmätning Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Naturgeografi Magnus Wallsten Jämförelse mellan volymberäkning baserad på flygfotografering och volymberäkning baserad på traditionell inmätning Comparison

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden

Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden Författare: José Acuna, KTH Energiteknik December, 2011 Innehåll

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Välkommen till Boliden Aitik

Välkommen till Boliden Aitik FAKTA PROCESSÖVERSIKT Boliden Aitik är Sveriges största koppargruva och ligger strax söder om Gällivare i norra Sverige. Fyndigheten innehåller kopparkis och svavelkis som ger koppar, guld och silver.

Läs mer

Mätning av fokallängd hos okänd lins

Mätning av fokallängd hos okänd lins Mätning av fokallängd hos okänd lins Syfte Labbens syfte är i första hand att lära sig hantera mätfel och uppnå god noggrannhet, även med systematiska fel. I andra hand är syftet att hantera linser och

Läs mer

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF Detta dokument är en enkel sammanfattning i syfte att ge en första orientering av investeringsvillkoren. Fullständiga villkor erhålles genom att registera sin e- postadress på ansökningssidan för FastForward

Läs mer

Bergsprängardagarna 2013

Bergsprängardagarna 2013 Utbildningstrender Säkerhet / olyckor Bergsprängardagarna 2011 2010 - Mycket stort antal incidenter! Stenkast! Stenkast! Stenkast! Dolor Välta borriggar Bergsprängardagarna 2012 2011 - Mycket stort antal

Läs mer

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. ÅRSSTÄMMA REINHOLD POLSKA AB 7 MARS 2014 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT I 17 Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. Styrelsen i bolaget har upprättat en kontrollbalansräkning

Läs mer

Enkel handledning för att komma igång Sid 1

Enkel handledning för att komma igång Sid 1 BLASTEC Enkel handledning för att komma igång Sid 1 Innehåll 1. Installation av programmet 2. Körning av Pallsprängningsdelen 2.1 Borrning/Laddning 2.2 Kostnadsberäkning 2.3 Styckefall 2.4 Skadezon 2.5

Läs mer

Geoenergi REGEOCITIES i Karlstad. Jessica Benson & Oskar Räftegård Karlstad 2014-09-30

Geoenergi REGEOCITIES i Karlstad. Jessica Benson & Oskar Räftegård Karlstad 2014-09-30 Geoenergi REGEOCITIES i Karlstad Jessica Benson & Oskar Räftegård SP Karlstad 2014-09-30 Grundläggande om geoenergi Byggnadens värmebehov Fastighetsgräns KÖPT ENERGI Användning Återvinning Behov Energiförlust

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

STORSEMINARIET 3. Amplitud. frekvens. frekvens uppgift 9.4 (cylindriskt rör)

STORSEMINARIET 3. Amplitud. frekvens. frekvens uppgift 9.4 (cylindriskt rör) STORSEMINARIET 1 uppgift SS1.1 A 320 g block oscillates with an amplitude of 15 cm at the end of a spring, k =6Nm -1.Attimet = 0, the displacement x = 7.5 cm and the velocity is positive, v > 0. Write

Läs mer

RAPPORT utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium

RAPPORT utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium RAPPORT utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium Kontaktperson Datum Beteckning Sida Magnus Döse 2011-08-31 PX10513-10 1 (2) Material, Borås 010-516 68 52 magnus.dose@cbi.se Scanstone AB Att. Fredrik

Läs mer

Planerad ansökan om bergtäkt på Naverstad-Sögård 1:5, Tanums kommun underlag för samråd

Planerad ansökan om bergtäkt på Naverstad-Sögård 1:5, Tanums kommun underlag för samråd 1 (6) Planerad ansökan om bergtäkt på Naverstad-Sögård 1:5, Tanums kommun underlag för samråd 1. Administrativa uppgifter: 2011-10-02 Sökande: Kontaktperson hos sökande: Konsult, kontaktperson för ärendet

Läs mer

RAPPORT utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium

RAPPORT utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium RAPPORT utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium Kontaktperson Datum Beteckning Sida Magnus Döse 2011-08-31 PX10513-9 1 (2) Material, Borås 010-516 68 52 magnus.dose@cbi.se Scanstone AB Att. Fredrik

Läs mer

Authentication Context QC Statement. Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com

Authentication Context QC Statement. Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com Authentication Context QC Statement Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com The use case and problem User identities and user authentication is managed through SAML assertions. Some applications

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

RAPPORT utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium

RAPPORT utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium RAPPORT utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium Kontaktperson Datum Beteckning Sida Magnus Döse 2011-08-07 PX10513-1 1 (2) Material, Borås 010-516 68 52 magnus.dose@cbi.se Scanstone AB Att. Fredrik

Läs mer

Finns ingen enhetlig definition av vad lean är: Konsult-lean allt som är framgångsrikt är lean. Forsknings-lean: En av flera strategier

Finns ingen enhetlig definition av vad lean är: Konsult-lean allt som är framgångsrikt är lean. Forsknings-lean: En av flera strategier Lean -agile Finns ingen enhetlig definition av vad lean är: Konsult-lean allt som är framgångsrikt är lean Forsknings-lean: En av flera strategier Grunden är processorientering vilket måste göras först,

Läs mer

Kvalitativ rörelseanalys. Kvantitativ rörelseanalys Kinematik Kinetik. Biomekanik. Idrottsmedicin ur ett tvärprofessionellt perspektiv

Kvalitativ rörelseanalys. Kvantitativ rörelseanalys Kinematik Kinetik. Biomekanik. Idrottsmedicin ur ett tvärprofessionellt perspektiv Idrottsmedicin ur ett tvärprofessionellt perspektiv Rörelseanalys och biomekanik Wim Grooten Innehåll Kvalitativ rörelseanalys Kvantitativ rörelseanalys Kinematik Kinetik Biomekanik Rörelseanalys Kvalitativ

Läs mer

Gotland nytt område i övervakningen

Gotland nytt område i övervakningen INGEN ÖVERGÖDNING nytt område i övervakningen Sedan 1993 har en årlig miljöövervakning av de vegetationsklädda bottnarna i Asköområdet skett. Från år 2 ingår även fem lokaler på i det nationella programmet.

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Checklista Bergsprängning

Checklista Bergsprängning Checklista Bergsprängning Dessa checklistor för upphandling och byggskedet av bergsprängningstjänster har framtagits av den partssammansatta Olyckskommission Bergsprängning. Huvudskälet har varit att minimera

Läs mer

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009 .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009 About us.se (The Internet Infrastructure Foundation) is responsible for the.se top-level domain. Non-profit organisation founded in

Läs mer

Förpackningens innehåll

Förpackningens innehåll CaddieON Snabbguide Förpackningens innehåll 1. CaddieON golfarmband 2. USB-adapter för laddare 3. Identifikations taggar (15 st.) 4. Snabbguide 5. Skyddspåse 6. CaddieON credits 2 3 6 1 CREDITS 5 4 CaddieON

Läs mer

AGIL KRAVHANTERING. Hitta behoven bakom kraven!! Thomas Nilsson! Agile Coach & Mentor! CTO, Responsive

AGIL KRAVHANTERING. Hitta behoven bakom kraven!! Thomas Nilsson! Agile Coach & Mentor! CTO, Responsive AGIL KRAVHANTERING Hitta behoven bakom kraven!!! Thomas Nilsson! Agile Coach & Mentor! CTO, Responsive KRAVSTÄLL EN PRODUKT! Skriv ner tre krav som ni ställer på produkten INNOVATIONSDRIVNA PRODUKTER...

Läs mer

STENMATERIAL. Bestämning av kulkvarnsvärde. FAS Metod 259-02 Sid 1 (5)

STENMATERIAL. Bestämning av kulkvarnsvärde. FAS Metod 259-02 Sid 1 (5) Sid 1 (5) STENMATERIAL Bestämning av kulkvarnsvärde. Mineral aggregates. Determination of the resistance to wear by abrasion from studded tyres - Nordic test. 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. PROVBEREDNING

Läs mer

Miljöpåverkan, störningar och risker samt åtgärder

Miljöpåverkan, störningar och risker samt åtgärder Miljöpåverkan, störningar och risker samt åtgärder Fredrik Cederholm Täkttillsyn 10 okt 2011 1 Miljöpåverkan Förändrad naturmiljö och landskapsbild Buller Sprängning Vibrationer Luftstötvågor Kväve från

Läs mer

Innovation in the health sector through public procurement and regulation

Innovation in the health sector through public procurement and regulation Innovation in the health sector through public procurement and regulation MONA TRUELSEN & ARVID LØKEN 1 14/11/2013 Copyright Nordic Innovation 2011. All rights reserved. Nordic Innovation An institution

Läs mer

Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen

Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen Stenungsundshem Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen Slutrapport Göteborg 2013-09-17 Datum 2013-09-17 Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutrapport Kenneth Funeskog T Persson, R Chilton Elisabeth Olsson Uppdragsledare

Läs mer

Agila kontrakt. Mattias Skarin Kanban / Lean coach www.crisp.se. Konsten att måla ut sig ur ett hörn och in i ett samarbete.

Agila kontrakt. Mattias Skarin Kanban / Lean coach www.crisp.se. Konsten att måla ut sig ur ett hörn och in i ett samarbete. Agila kontrakt Konsten att måla ut sig ur ett hörn och in i ett samarbete DevLin, 2014 Mattias Skarin Kanban / Lean coach www.crisp.se http://blog.crisp.se/mattiasskarin mattias.skarin@crisp.se Copyright

Läs mer

TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID

TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID EGRD Workshop, Oslo 2015-06-03 CECILIA KATZEFF, ADJ. PROFESSOR IN SUSTAINABLE INTERACTION DESIGN INTERACTIVE SWEDISH ICT AND CESC, KTH SOME FACTS Founded in1998.

Läs mer

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Nordic Address Meeting Odense 3.-4. June 2010 Asko Pekkarinen Anna Kujala Facts about Kokkola Fakta om Karleby Population:

Läs mer

Goteborg Angered 1 Angered. Resta stenar. Inv. nr. Fyndrapporter 1969

Goteborg Angered 1 Angered. Resta stenar. Inv. nr. Fyndrapporter 1969 Goteborg Angered 1 Angered Resta stenar Inv. nr. Fyndrapporter 1969 ANGERED * FORNLAMNING NR 19:1 INOM GDTEBORGS STAD 385 19:1 RESTA STENAR Tva resta stenar, tidigare undersbkta och flyttade. LAGE OCH

Läs mer

En introduktion till och första övning i @Risk5 for Excel

En introduktion till och första övning i @Risk5 for Excel LUNDS UNIVERSITET 1(6) STATISTISKA INSTITUTIONEN Per-Erik Isberg / Lars Wahlgren VT2012 En introduktion till och första övning i @Risk5 for Excel Vi har redan under kursen stiftat bekantskap med Minitab

Läs mer

TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23

TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23 TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23 THE POWER OF INTEGRATION There will not exist hardware without services integrated, services without applications surrounding

Läs mer

Tryck- och svetsseminarie 2014 Föredrag: Golden welds vad är problemet? Föredragshållare: Mikael Rehn, Inspecta Sweden AB 2014-04-24

Tryck- och svetsseminarie 2014 Föredrag: Golden welds vad är problemet? Föredragshållare: Mikael Rehn, Inspecta Sweden AB 2014-04-24 Tryck- och svetsseminarie 2014 Föredrag: Golden welds vad är problemet? Föredragshållare: Mikael Rehn, Inspecta Sweden AB 1 2 Vad menar vi med en golden weld? Typically pressure testing is used to ensure

Läs mer

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Kanban är inte din process (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Torbjörn Tobbe Gyllebring @drunkcod tobbe@cint.com Är du eller känner du en Kanban hipster? Förut körde vi X nu kör vi Kanban

Läs mer

Rapporter / Reports Reports written in English are marked with a

Rapporter / Reports Reports written in English are marked with a Rapporter / Reports Reports written in English are marked with a Serie RO (Rapport Oceanografi) The series of RO (Reports of Oceanography) 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998

Läs mer

OCCUPATIONAL RF EXPOSURE FROM BASE STATION ANTENNAS ON ROOF-TOPS AND BUILDINGS

OCCUPATIONAL RF EXPOSURE FROM BASE STATION ANTENNAS ON ROOF-TOPS AND BUILDINGS OCCUPATIONAL RF EXPOSURE FROM BASE STATION ANTENNAS ON ROOF-TOPS AND BUILDINGS Kjell Hansson Mild 1,2, Eduardo Figueroa Karlström 1, Lennart Hamberg 3 and Christer Törnevik 3 1. National Institute of Working

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Bergkrossmaterial som ballast i Betong

Bergkrossmaterial som ballast i Betong Bergkrossmaterial som ballast i Betong Björn Lagerblad & Mikael Westerholm CBI Betonginstitutet Hans-Erik Gram Cementa AB ballast Polerad yta 15 cm Ballast ballast cement Tunnslip 5 mm SEM 50 µm 1 Orientering

Läs mer

PROFINET MELLAN EL6631 OCH EK9300

PROFINET MELLAN EL6631 OCH EK9300 PROFINET MELLAN EL6631 OCH EK9300 Installation och beskrivningsfil Exemplet visar igångkörning av profinet mellan Beckhoff-master och Beckhoff-kopplare för EL-terminaler. Med ny hårdvara är det viktigt

Läs mer

PACKAGING SYSTEMS FÖRPACKNINGSSYSTEM

PACKAGING SYSTEMS FÖRPACKNINGSSYSTEM PACKAGING SYSTEMS FÖRPACKNINGSSYSTEM Since 1975 we engineer and manufacture automatic form/fill/seal machines to put all types of granular or dusty product into sacks, we also design and manufacture machines

Läs mer

Application for exemption - Ansökan om dispens

Application for exemption - Ansökan om dispens Ankomststämpel BYNs kansli Application for exemption - Ansökan om dispens Important information For the application to be handled are required: 1. The operator of a machine or crane is predestinated to

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

Bruksanvisning. Elektronisktförstoringsglas. Snow 7 HD. Artikelnummer: I-0045

Bruksanvisning. Elektronisktförstoringsglas. Snow 7 HD. Artikelnummer: I-0045 Bruksanvisning Elektronisktförstoringsglas Snow 7 HD Artikelnummer: I-0045 Produkten tillverkas av: ZOOMAX Technology, Inc. Qianyun Road Qingpu Area 200120 Shanghai China E-post: sales@zoomax.com Produkten

Läs mer

How to format the different elements of a page in the CMS :

How to format the different elements of a page in the CMS : How to format the different elements of a page in the CMS : 1. Typing text When typing text we have 2 possible formats to start a new line: Enter - > is a simple line break. In a paragraph you simply want

Läs mer

Background: Films we have done

Background: Films we have done I See Background: Films we have done Theme of the I SEE project Seeing the big picture We are inspired by A mirror of the essential unity of man worldwide. Our initial idea: Take a camera with 5-8

Läs mer

LINC 23. Tvättställsblandare/Basin Mixer. inr.se 130226A

LINC 23. Tvättställsblandare/Basin Mixer. inr.se 130226A LINC 23 Tvättställsblandare/Basin Mixer 130226A inr.se S Användande och skötsel Manualen är en del av produkten. Bevara den under hela produktens livscykel. Vi rekommenderar att noggrant läsa igenom manualen

Läs mer

Incitament för effektivitet och kvalitet

Incitament för effektivitet och kvalitet Incitament för effektivitet och kvalitet Trafikanalys 20 april 2012 Björn Hasselgren Arkitektur och samhällsbyggnad Vägar och järnvägar - historien Transportinfrastrukturens utveckling Offentlig sektor

Läs mer

IRAB Mottagare sida 2-5 Tele Radio AB Mottagare sida 6

IRAB Mottagare sida 2-5 Tele Radio AB Mottagare sida 6 IRAB Mottagare sida -5 Tele Radio AB Mottagare sida 6 Installation of receiver type smd 700 4 RELAY FUNCTIONS / -4 VAC/DC PCB TYPE NO: LWEG 4L Rev: 95-09 Installation: Install the receivers in a protected

Läs mer

NoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22

NoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22 NoSoy - 1 Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter NoSoy - 2 Exempel på lagstiftning som styr foder & utfodring: (EG) nr 178/2002 om allm. principer

Läs mer

DT Recycling Rutinerade återvinnare

DT Recycling Rutinerade återvinnare nyhetsbrev nr 2/2012 Swerock Östergötland Slutsiktar med 902:or DT Recycling Rutinerade återvinnare Schaktpartner föredrar bränslesnålt Ledaren De senaste åren har vi sett en explosionsartad utveckling

Läs mer

TABLE OF CONTENTS 3. CAMPAIGN SUMMARY 4. THE BEAUTY SHARE LAB 6. SUPPORTING UNITS 8. CAMPAIGN FLOW 9. RESULTS

TABLE OF CONTENTS 3. CAMPAIGN SUMMARY 4. THE BEAUTY SHARE LAB 6. SUPPORTING UNITS 8. CAMPAIGN FLOW 9. RESULTS TABLE OF CONTENTS 3. CAMPAIGN SUMMARY 4. THE BEAUTY SHARE LAB 6. SUPPORTING UNITS 8. CAMPAIGN FLOW 9. RESULTS 2 CAMPAIGN SUMMARY The beauty industry is built around mysterious labs and secret formulas.

Läs mer

EUROPARÅDSGUIDEN. Docent Jan Säfwenberg Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Uppsala. Equalis okt 2013 Jan Swg

EUROPARÅDSGUIDEN. Docent Jan Säfwenberg Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Uppsala. Equalis okt 2013 Jan Swg EUROPARÅDSGUIDEN Docent Jan Säfwenberg Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Uppsala Europarådet Europarådet grundades 1949 47 länder och ett antal observatörer 820 millioner innevånare 28 medlemsländer

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Riskhantering. med exempel från Siemens

Riskhantering. med exempel från Siemens Riskhantering med exempel från Siemens Gunnel Sundberg Riskhantering Riskidentifiering Riskvärdering Riskåtgärdsplanering Riskbemötande 1 Siemens Industrial Turbomachinery AB R&D, sales, design, manufacturing,

Läs mer

Annonsformat desktop. Startsida / områdesstartsidor. Artikel/nyhets-sidor. 1. Toppbanner, format 1050x180 pxl. Format 1060x180 px + 250x240 pxl.

Annonsformat desktop. Startsida / områdesstartsidor. Artikel/nyhets-sidor. 1. Toppbanner, format 1050x180 pxl. Format 1060x180 px + 250x240 pxl. Annonsformat desktop Startsida / områdesstartsidor 1. Toppbanner, format 1050x180 pxl. Bigbang (toppbanner + bannerplats 2) Format 1060x180 px + 250x240 pxl. 2. DW, format 250x240 pxl. 3. TW, format 250x360

Läs mer

Definitioner, benämningar, kategorier. SS-EN 932-1 Provtagning. SS-EN933-5 Allmän utrustning och kalibrering. Ex vågar och vikter

Definitioner, benämningar, kategorier. SS-EN 932-1 Provtagning. SS-EN933-5 Allmän utrustning och kalibrering. Ex vågar och vikter Metodagen den 15 mars 2006 Ballast Några erfarenheter och tankar från ett år med nya CEN-standarder för ballast Elisabeth Lyhagen SYDSTEN Ett sätt att verifiera en egenskap, oberoroende av användningsområde

Läs mer

TÄKTER OCH MATERIALTILLVERKNING

TÄKTER OCH MATERIALTILLVERKNING PM MAJ 2012 BETECKNING 109123 PM JULI 2012 BETECKNING 109123 TÄKTER OCH MATERIALTILLVERKNING IDENTIFIERANDE BEHOV AV TÄKTER OCH MATERIALTILLVERKNING VID FÄNGSJÖN OCH STORSJÖHÖJDEN 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Effektanalys en introduktion. Rolf Sandahl

Effektanalys en introduktion. Rolf Sandahl Effektanalys en introduktion Rolf Sandahl Några områden som en utvärderare ska behärska..research design, sampling, measurement, interviewing, observation, site visits, archival studies, case studies,

Läs mer

Solar angles Solar height h, Azimuth (bearing) a

Solar angles Solar height h, Azimuth (bearing) a AEBF1: L5 Sun and climate F5: Solar angles and climatic pre-conditions Why do we have so little sun during the winter? Architectural design regarding the outdoor climate Solar paths Solar angles Solar

Läs mer

Retail Academics/ Research Institute o Origin from Center for Retailing

Retail Academics/ Research Institute o Origin from Center for Retailing Retail Academics/ Research Institute o Origin from Center for Retailing - Retail Management Center at the Stockholm School of Economics o Specialized in Research & Tests in real store environment o Sweden,

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

Installation av F13 Bråvalla

Installation av F13 Bråvalla Website: http://www.rbdesign.se Installation av F13 Bråvalla RBDESIGN FREEWARE - ESCK Norrköping-Bråvalla 1. Ladda ner och packa upp filerna i en mapp som du har skapat på ett lättöverskådligt ställe utanför

Läs mer

Projekt i bildanalys Trafikövervakning

Projekt i bildanalys Trafikövervakning Projekt i danalys Trafikövervakning F 99 F 00 Handledare : Håkan Ardö Hösten 3 vid Lunds Tekniska Högskola Abstract Using traffic surveillance cameras the authorities can get information about the traffic

Läs mer

Språkteknologi (SV2122) Föreläsning 3: Programmering i Python

Språkteknologi (SV2122) Föreläsning 3: Programmering i Python Språkteknologi (SV2122) Föreläsning 3: Programmering i Python Richard Johansson richard.johansson@svenska.gu.se 29 januari 2014 översikt inledning första stegen grundläggande begrepp större byggstenar

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

GRUV- OCH STÅLINDUSTRIN

GRUV- OCH STÅLINDUSTRIN GRUV- OCH STÅLINDUSTRIN NATIONELLT OCH INTERNATIONELLT Johan Holmberg Managing Director, Invest in Dalarna Agency 736 RÅSTÅLSPRODUKTION 176 Källa: WSA, McKinsey 2009 2015 PRODUCTON PROGNOSIS (Source: SGU

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012 Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Februari 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Februari 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Februari 2012, hotell

Läs mer

Mångfald som en del av affärsstrategin

Mångfald som en del av affärsstrategin Inbjudan/Invitation Mångfald som en del av affärsstrategin Diversity as part of the Business Strategy Friday, 31 January, 2003 Quality Hotell 11, Göteborg CENTRUM FÖR MÅNGFALDSSTUDIER OCH PRAKTISK INTEGRATION

Läs mer

Finansiella risker 1

Finansiella risker 1 Finansiella risker 1 Koncernen Finansieringsrisk Högst 35 % av den totala externa låneskulden får förfalla inom kommande 12 månader. Risk? 9 000 8 000 7 000 35% 6 000 5 000 4 000 3 000 4 336 3 336 3 998

Läs mer

Leica mojo3d start första gången

Leica mojo3d start första gången Leica mojo3d start första gången Generellt Denna instruktion visar hur du kommer igång med Leica mojo3d första gången. För mer detaljerade instruktioner se Leica mojo3d användarmanual. Beroende på version

Läs mer

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer.

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer. LARS Ett e-bokningssystem för skoldatorer. Därför behöver vi LARS Boka dator i förväg. Underlätta för studenter att hitta ledig dator. Rapportera datorer som är sönder. Samordna med schemaläggarnas system,

Läs mer

VINDKRAFT. Alternativ Användning

VINDKRAFT. Alternativ Användning Datum (2012-03-14) VINDKRAFT Alternativ Användning Elev: Andreas Krants Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Alternativa användningssätt för vindkraft är vad denna rapport handlar om, och med alternativ

Läs mer

ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen

ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen Sponsorship report ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen 1 Narrative report A great partnership was formed in September of 2013; when ICRI Ghana

Läs mer

Värmdöpumpen AB. TEKNISK MANUAL -- Robit Casing System ROX -- TOPPHAMMARE ROX-DTH -- SÄNKHAMMARE

Värmdöpumpen AB. TEKNISK MANUAL -- Robit Casing System ROX -- TOPPHAMMARE ROX-DTH -- SÄNKHAMMARE Värmdöpumpen AB TEKNISK MANUAL -- Robit Casing System ROX -- TOPPHAMMARE ROX-DTH -- SÄNKHAMMARE Värmdöpumpen AB www.varmdopumpen.se Box 2101 Tel: 08-978037.971915 127 02 Skärholmen Fax:08-881344 1. INTRODUKTION

Läs mer

[HUR DU ANVÄNDER PAPP] Papp är det program som vi nyttjar för att lotta turneringar och se resultat.

[HUR DU ANVÄNDER PAPP] Papp är det program som vi nyttjar för att lotta turneringar och se resultat. PAPP Papp är det program som vi nyttjar för att lotta turneringar och se resultat. Förberedelser inför en turnering. Ladda ner papp för windows, spara zipfilen på lämpligt ställe på din dator och lägg

Läs mer

Kvantmekanik II - Föreläsning 14

Kvantmekanik II - Föreläsning 14 Kvantmekanik II - Föreläsning 14 Kvantmekanikens tolkningar Joakim Edsjö edsjo@fysik.su.se Kvantmekanik II Föreläsning 14 Joakim Edsjö 1/36 Kvantmekanikens tolkningar Innehåll 1 Kvantmekanikens tolkningar

Läs mer

Metoder för Produktutveckling Erfarenheter från Bombardier Transportation. Åsa Ander, 22 Oktober 2002

Metoder för Produktutveckling Erfarenheter från Bombardier Transportation. Åsa Ander, 22 Oktober 2002 Metoder för Produktutveckling Erfarenheter från Bombardier Transportation Åsa Ander, 22 Oktober 2002 Bombardier Transportation Recreational 7% Capital 3% Aerospace 52% Transportation equipment 38% Globalt

Läs mer

Energibesparingar vid måleriet hos Arvin Meritor.

Energibesparingar vid måleriet hos Arvin Meritor. Examensarbete 15 Högskolepoäng Energibesparingar vid måleriet hos Arvin Meritor. Daniel Erixon Joakim Östergaard Driftteknikerutbildningen Örebro vårterminen 2008 Examinator: Tore Käck Handledare: Roland

Läs mer

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten.

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. Speed of light OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. 1.0 Inledning Experiment med en laseravståndsmätare

Läs mer

Välkommen till. i Önnestad

Välkommen till. i Önnestad 1 Välkommen till i Önnestad ÖNNESTADANLÄGGNINGEN 2 Skanska etablerade sig i Önnestad med en mobil krossanläggning 1954 och man köpte berg per ton av markägaren. Dåvarande Skånska Cementgjuteriet förvärvade

Läs mer