1 Protokolljusterare Gunilla Dahlberg utses.

Transkript

1 = = = = PROTOKOLL LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN Närvarande Frånvarande Studeranderepresentanter Närvarande suppleanter Närvarande representanter för personalorganisationerna Ordförande, Anders Gustavsson, Monica Axelsson, Björn Birgersson, Gunilla Dahlberg, Ingegerd Ekendahl, Peg Lindstrand, Konrad Lundberg (suppleant), Per-Olof Mattsson, Elisabeth Nordström, Thomas Persson, Malin Rohlin Sten Björkblom, Henrik Cederquist, Bengt-Olov Molander, (samtliga har anmält förhinder) Klara Frohm, Cathrine Ryther, Lotta Wiklund Ida Bertell (pp 1-7d), Johnny Wijk Anqi Lindblom-Ahlm, Jill Westermark (pp 1-7d) Föredragande Susanne Levén (p 12), Ampe Meyerhöffer (p 7), Anna Riddarström (p 9), Kerstin Stenberg (p 11), Ulla Hammarstrand ÄRENDE BESLUT 1 Protokolljusterare Gunilla Dahlberg utses. 2 Dagordning och närvarorätt Beslutas att suppleanter har ständig närvarorätt. 3 Information 4 Anmälan av protokoll från nämndens sammanträden Anmälan av ordförandebeslut

2 Lärarutbildningsnämndens protokoll nr 1/ Sammanträdestider för Lärarutbildningsnämnden under vt -09 Beslutas att vårterminens sammanträden äger rum onsdagarna 18/2, 18/3, 15/4 och 13/5 samt torsdag 11/6. Samtliga dagar kl Nämndens arbetsformer. Lärarutbildningsnämnden (LUN) beslutar a) - att inrätta arbetsutskott i vilket, förutom ordförande och vice ordförande, ska ingå en representant från vardera samhällsvetenskapliga och humanistiska fakulteterna samt studeranderepresentant; - att utse professor Gunilla Dahlberg och universitetslektor Per-Olof Mattsson till fakultetsrepresentanter. b) - att de profilråd och programråd, som inrättats av LUN under 2008, ska fortsätta sitt arbete med oförändrat uppdrag; - att rådens sammansättning ska ses över och tas upp till beslut vid LUN:s möte Vid detta möte ska också beslutas om hur ordförande och övriga representanter i råden ska utses. c) - att det forskningsutskott, som LUN beslutat inrätta fr.o.m , ska arbeta med den sammansättning och det uppdrag, som beslutades d) - att inrätta ett kursplaneutskott; - att utskottets ordförande och vice ordförande ska vara lärarrepresentanter i LUN från olika fakulteter; - att utskottet i övrigt ska vara sammansatt av en representant från den fakultet, från vilken ordförande och vice ordförande inte kommer, två studentrepresentanter och två representanter för i lärarutbildningen medverkande kommuner. Utskottet har möjlighet att adjungera ytterligare personer med för arbetet nödvändig kompetens; - att utse universitetslektor Per-Olof Mattsson till ordförande och universitetslektor Peg Lindstrand till vice ordförande i utskottet samt att delegera till 2

3 Lärarutbildningsnämndens protokoll nr 1/ LUN:s ordförande att besluta om en representant från Naturvetenskapliga fakultetens grundutbildningsberedning efter förslag från fakulteten; - att för vårterminen 2009 förstärka utskottet med LUN:s vice ordförande, Malin Rohlin, som ska vara ordförande i utskottet under denna termin då Per-Olof Mattsson har en stor arbetsbelastning; - att nedan angivna ärende, i vilka Lärarutbildningsnämnden har beslutanderätt, delegeras till ordförande/vice ordförande i kursplaneutskottet: godkänna kurser att ingå i lärarexamen under förutsättning att 1. beslut om fastställande av kursplan för kursen fattats på det sätt som gäller vid aktuell fakultet 2. profilråd/programråd bifaller förslaget att kursen, så som den framgår av kursplanen och dess litteraturlista, ska ingå i lärarexamen 3. kursplaneutskottet är enigt om godkännandet Om kursplaneutskottet inte är enigt i ett specifikt ärende återförs detta till LUN för beslut. Kurser av principiellt intresse ska alltid behandlas av LUN. - att delegationsbeslut ska anmälas vid nästkommande sammanträde i LUN; - att utvärdera utskottet och dess arbete efter ett års verksamhet och därefter fatta beslut om dess fortsatta uppdrag och sammansättning; - att, till den institution vilken utskottets ordförande tillhör, under 2009 ska utgå en ersättning motsvarande 20% av ordförandes lönekostnad. e) - att den för 2008 beslutade delegationsordningen för Lärarutbildningsnämnden ska gälla tills vidare med tillägg av vad som beslutats ang delegation till kursplaneutskottets ordförande/vice ordförande. Bilaga 1. 8 Internremiss på SUHF:s remissförfrågan angående anmälningstider till utbildningar läsåret 2010/2011 och Beslutas att till rektor insända yttrande enligt förslag. 3

4 senare. Lärarutbildningsnämndens protokoll nr 1/ Förslag till riktlinjer från LUNs grupp för kvalitetsarbete, grund- och avancerad nivå. 10 Utseende av representant till Punktskriftsnämnden. Beslutas fastställa riktlinjer för kvalitetsarbete på grund- och avancerad nivå inom lärarutbildning vid Stockholms universitet enligt bilaga 2. Beslutas utse professor Mats Myrberg, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling. 11 Basgruppsverksamheten. Beslutas - att för godkännande att ingå i lärarutbildningen ska i samtliga sex generella AUO-kurser det beslutade lärandemålet skrivas in i respektive kursplan. Ett moment omfattande 0,5 hp med benämningen Basgruppsverksamhet ska också skrivas in i respektive kursplan; - att det beslutade momentet Basgruppsverksamhet examineras genom närvarokontroll på basgruppsdagar. I bedömningen av detta moment används betygen Godkänt och Underkänt. Kompensation för frånvaro i BGV organiseras av basgruppsledarna. Inrapporterad kompensation utgör underlaget för omexamination i kursen; - att närvarokontrollen organiseras via VFUportalen och alltså faller under LUKs (RUC) ansvarsområde; - att ansvaret för information om BGV och utbildningen av basgruppshandledare tills vidare handläggs av LUK (RUC); - att LUK (RUC) utreder och sammanställer vilka befintliga kurser inom SU som har relevans för utbildning av basgruppsledare och undersöker om kompletterande kursutbud är nödvändigt; - att generell dispens från obligatoriskt basgruppsarbete under termin 1 (H-08) beviljas studenter antagna H-08 och de därmed får tillgodoräkna sig 1 hp av de 3 hp som utbildningsplanen totalt anger ska bidra till de obligatoriska basgruppsdagarna; - att kansliet undersöker vilka utvecklingsmedel/utbildningsmedel som finns för att snarast utveckla VFU-portalen och utbilda berörd personal så att systemet på ett rättssäkert sätt ska kunna användas för dokumentation av BGV i kommunerna; 4

5 Lärarutbildningsnämndens protokoll nr 1/ att VFU-sekretariatet ombesörjer information till berörda institutioner hur man överför närvaroregistrering från portalen till LADOK; - att ordförande i lärarutbildningsnämnden, på delegation kan fatta ev. ytterligare beslut för att möjliggöra att tidsplanen för verkställande av den nya basgruppsverksamheten kan genomföras. Punkten justeras omedelbart. 12 Utbildningsplan för kombinationsutbildningen civilingenjör - lärare. Beslutas enligt förslag. 13 Övriga frågor Vid protokollet Inger Pettersson Justeras Anders Gustavsson Gunilla Dahlberg 5

6 1(2) Beslut Lärarutbildningsnämnden Bilaga 1 Delegationsordning för Lärarutbildningsnämnden Nedan angivna ärenden, i vilka Lärarutbildningsnämnden har beslutanderätt, delegeras till: A. Lärarutbildningsnämndens ordförande 1. besluta i brådskande ärenden av mindre vikt 2. avge remissyttranden i brådskande fall 3. utse arbetsgrupp för beredning av visst ärende om detta av tidsskäl inte är möjligt vid ordinarie nämndsammanträde 4. utse ledamöter i nämndens beredande organ 5. föreslå ledamöter i universitetsgemensamma kommittéer 6. utseende av ordförande, fakultetsopponent och betygsnämnd vid disputation 7. anta forskarstuderande till licentiatexamen (gäller endast forskarstuderande inom Naturvetenskapliga fakulteten) 8. anta forskarstuderande med annan finansiering för vilken anställning som doktorand inte avses under de två sista åren (gäller endast forskarstuderande inom Naturvetenskapliga fakulteten) Delegationsbeslut anmäls vid nästkommande sammanträde i Lärarutbildningsnämnden B. Ordförande/vice ordförande i kursplaneutskottet efter hörande av kursplaneutskottet godkänna kurser att ingå i lärarexamen under förutsättning att

7 2(2) 1. beslut om fastställande av kursplan för kursen fattats på det sätt som gäller vid aktuell fakultet 2. profilråd/programråd bifaller förslaget att kursen, så som den framgår av kursplanen och dess litteraturlista, ska ingå i lärarexamen 3. kursplaneutskottet är enigt om godkännandet Om kursplaneutskottet inte är enigt i ett specifikt ärende återförs detta till LUN för beslut. Kurser av principiellt intresse ska alltid behandlas av LUN. Delegationsbeslut anmäls vid nästkommande sammanträde i Lärarutbildningsnämnden C. institutionsstyrelse 1. beslut om antagning till utbildning på forskarnivå (ej avseende lic.examen vid Naturvetenskapliga fakulteten). (får ej delegeras vidare) 2. fastställande av individuell studie- och finansieringsplan inom utbildning på forskarnivå efter samråd med doktoranden och handledaren 3. följa upp den individuella studieplanen en gång per år och därvid eller annars när det är påkallat göra de individuella ändringar i studieplanen som behövs 4. utse huvudhandledare och biträdande handledare för varje doktorand 5. ansvara för att handledarna har genomgått handledarutbildning eller har motsvarande kompetens 6. utse examinator/betygsnämnd vid avläggande av licentiatexamen 7. föreslå ordförande, fakultetsopponent och betygsnämnd vid disputation

8 Beslut Bilaga 2 Lärarutbildningsnämnden Riktlinjer för kvalitetsarbete på grund- och avancerad nivå inom lärarutbildningen vid Stockholms universitet Detta dokument är fastställt av Lärarutbildningsnämnden vid Stockholms universitet De övergripande styrdokumenten för universitetets interna kvalitetsarbete är den långsiktiga planen och den årliga verksamhetsplanen. I verksamhetsplanen finns också riktlinjer angående uppföljning av kvalitetssäkringen av verksamheten. Lärarutbildningsnämnden har i Verksamhetsplan 2009 fått ett särskilt ansvar för att följa upp kvalitetsarbetet inom lärarutbildningen. Lärarutbildningsnämnden ska, när det gäller kvalitet och uppföljning, ta initiativ till utveckling och förändringar och ansvara för övergripande planering, uppföljning och kvalitetssäkring av lärarutbildningen. För att uppfylla sitt särskilda ansvar har Lärarutbildningsnämnden tagit fram dessa riktlinjer som gäller för all utbildning som ingår i lärarutbildningen. Lärarutbildningsnämnden ansvarar för att riktlinjerna kontinuerligt revideras och följs upp. Inledning Lärarutbildningens speciella karaktär som akademisk professionsutbildning består i att den ska kvalificera för konkret yrkesverksamhet baserad på en utbildning som vilar på vetenskaplig grund. För att uppnå dessa dubbla syften måste lärarutbildningen utöver en stark forskningsanknytning även ha starka inslag av beprövad erfarenhet. Stockholms universitets övergripande mål för lärarutbildningen är att den ska vara av hög kvalitet och nationellt ledande. Detta mål och de olika delmålen i den långsiktiga planen gällande lärarutbildningen ska utgöra grunden för lärarutbildningens kvalitetsarbete. Samhällsuppdraget kan övergripande formuleras som att hög kvalitet i lärarutbildningen ger bästa möjliga förutsättningar för barns och ungas möjligheter att utvecklas. Lärarutbildningen förväntas med samhällsuppdraget som bakgrund bedriva ett kontinuerligt kvalitetsarbete för en lärarutbildning som vilar på forskning och beprövad erfarenhet. Kvalitetsarbetet ska vara väl integrerat i institutionernas verksamhet. Kursernas olika lärandemål revideras fortlöpande och uppdateras med utgångspunkt i kursutvärderingarna och i den kunskapsutveckling som sker inom universitet och samhället i övrigt. Studenternas sammansättning med avseende på bl.a. kön, etnicitet och social bakgrund bör återspegla den som råder i samhället som helhet.

9 Samverkan med kommunerna och övriga samhället samt gemensamt forsknings- och utvecklingsarbete främjar en utbildning som leder till god anställningsbarhet. I dokumentet nedan behandlas först de av universitetet fastställda delmålen från Stockholms universitets Långsiktig plan som gäller för lärarutbildningen. Därefter följer de ytterligare delmål som Lärarutbildningsnämnden har beslutat ska gälla för kvalitetsarbetet inom lärarutbildningen. Samtliga delmål åtföljs av en eller flera indikatorer. från Stockholms universitets Långsiktig plan Den ämnesteoretiska delen av lärarutbildningen ska utökas så att lärarna uppnår fördjupade teoretiska kunskaper inom minst ett av de ämnen de ska undervisa i. Hög lärarkompetens och hög forskningsanknytning i utbildningen ska uppnås genom att andelen disputerade lärare vid de utbildningsvetenskapliga institutionerna ökar. En avgörande faktor för en framgångsrik lärarutbildning är en solid förståelse hos studenterna av struktur och innehåll hos det ämne undervisningen gäller. En sådan djup förståelse av undervisningsämnet utgör en nödvändig grund för en kvalitativt bra ämnesdidaktisk verksamhet dvs. förmåga att gestalta skolundervisning på bästa sätt med utgångspunkt i ämnets specifika innehåll och struktur. En stark koppling mellan ämnesteori och didaktik ger förutsättningar för synergistiska effekter där ämnesteorikunskaperna inte bara utgör grund för dessa, utan även fördjupas genom studenternas reflektion. Den verksamhetsförlagda utbildningen utgör på liknande sätt en viktig del i formandet av studenternas förståelse av såväl ämnesteori som didaktik. Indikatorer Lärarna inom lärarutbildningen är vetenskapligt kompetenta och en stor del av antalet lärare som deltar i undervisningen är disputerade. Ämneskunskaperna är omfattande och djupa och ämnesteori och ämnesdidaktik integreras. Litteraturen är vetenskapligt förankrad och har internationell karaktär. Universitetet samverkar med kommunerna angående innehållet i lärarutbildningen för att få en stark koppling mellan ämnesteori och praktik. Lärarutbildning för samtliga skolformer och ålderskategorier ska erbjuda möjligheter till vidare studier på avancerad nivå och forskarnivå. Indikatorer Alla lärarkategorier är, eller kan kompletteras för att vara, behöriga för utbildning på forskarnivå i undervisningsämnen och/eller utbildningsvetenskap. Ett stort antal kurser på avancerad nivå erbjuds inom

10 lärarutbildningen. Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) inom lärarutbildningen ska förbättras så att studenternas kompetenser som lärare utvecklas. Kommunsamverkan inom lärarutbildningen ska drivas vidare på hög nivå och kontakterna med och mellan universitetets alla institutioner förbättras. Möjligheterna att utveckla sitt praktiska yrkeskunnande ska förstärkas. Lärarutbildningen ska ske i nära samverkan med skolorna för att säkerställa att lärarstudenterna får praktik anpassad efter de behov de har och de val de har gjort. Regionsamarbetet ska bidra till skolutveckling, genom examensarbeten, praxisnära/praktiknära forskning och utvecklingsarbete samt riktad kompetensutveckling. Indikatorer De teoretiska delarna av lärarutbildningen förankras i praktiska erfarenheter genom VFU och dessa erfarenheter utgör ett problematiserande inslag i de fortsatta teoretiska studierna. Förväntade studieresultat för VFU är tydliga i aktuell kursplan och studenterna bedöms på ett rättssäkert sätt utifrån kända kriterier. Tydliga riktlinjer för handledning och bedömning av VFU finns. I alla aktuella utbildnings- och kursplaner är målen samt syftet med VFU tydliggjorda. Studenterna får minst en längre VFU-period i en skolform som är relevant för deras utbildning. Samtliga handledare för VFU har genomgått handledarutbildning. Det finns mötesplatser och nätverk för växelverkan mellan vetenskap och beprövad erfarenhet. Lärarutbildningen ska integreras i verksamheten vid Stockholms universitet och samarbetet mellan de utbildningsvetenskapliga institutionerna och övriga institutioner vid universitetet ska fördjupas. Forskningsanknytningen i lärarutbildningen ska utvecklas och universitetets forskningsmiljöer och forskning komma lärarutbildningen till godo. Den pedagogiska/didaktiska delen av lärarutbildningen ska utvecklas med bas i relevant forskning. Indikatorer Det finns nätverk och ett väl fungerande samarbete mellan institutionerna inom lärarutbildningen. Kursplaner för den pedagogiska/didaktiska delen av lärarutbildningen utvecklas i samarbete mellan olika institutioner. Det finns tvärinstitutionella utvecklings/forskningsprojekt inom utbildningsvetenskap.

11 Lärarutbildningsnämndens ytterligare delmål Lärarutbildningen ska vara strukturerad så att studiegångarna är tydliga och den uppnådda kompetensen klart framgår för såväl blivande studenter som avnämare. Indikatorer Progressionen i samtliga kurser och inriktningar framgår för varje val av lärarinriktning studenten väljer. Studievägledningen är organiserad så att studenten får en klar bild av inriktningar och kurser och av den kompetens som ska uppnås. Informationen om lärarutbildningen och dess studiegångar är tydligt strukturerad och är lättillgänglig för både studenter och avnämare. Lärarutbildare ska erbjudas högskoledidaktisk kompetensutveckling. Studenten skall erbjudas en lärandemiljö inom lärarutbildningen där de lär sig hantera nya undervisnings- och examinationsformer samt IKT Det ska också vara möjligt att göra internationella jämförelser av undervisningspraktiker i syfte att stärka den professionella kunskapen i ett mångkulturellt samhälle. Indikatorer Lärarutbildare är högskoledidaktiskt kompetenta. Studenterna inom lärarutbildningen prövar olika arbets- och examinationsformer i syfte att öka förmågan att söka, kritiskt granska, och hantera vetenskaplig information. Nya och traditionella undervisnings-, arbets- och examinationsformer utvecklas genom samarbete mellan institutionerna inom lärarutbildningen. IKT används som pedagogiskt redskap i undervisning, examination och utvärdering. Lärarutbildningen innehåller internationella inslag. Det avslutande självständiga arbetet inom lärarutbildningen ska ha föregåtts av en tydlig progression inom vald inriktning. Betygssättningen ska vara rättssäker. Studenten måste under sin utbildning få vetenskapsteoretiska kurser och metodkurser endera utlagda (progression) eller som kurs under sin utbildning. Indikatorer Det framgår tydligt för studenten vilka riktlinjer och betygskriterier som gäller för det självständiga arbetet.

12 Studenten handleds och examineras av disputerad lärare. Bedömningen och betygssättningen av examensarbeten görs individuellt, även då handledningen sker i grupp. Examinator och handledare för det avslutande självständiga arbetet utses i samband med kursstart. En systematisk granskning och revidering av programmen inom lärarutbildningen ska göras kontinuerligt. Syftet med dessa granskningar är att säkra utbildningarnas mål, progression, kvalitet och aktualitet i relation till omvärld och aktuell forskning. Systemet ska även innefatta strategier och kriterier för kvalitetssäkring av lärarutbildningen Indikatorer Ett system för regelbunden uppföljning av lärarutbildningen, studenterna inom lärarutbildningen och samverkan med kommunerna finns.