SLU Institutionen för Akvatiska resurser Sötvattenlaboratoriet, Drottningholm och Örebro

Transkript

1 Utbildning i utvärdering av nätprovfisken i sjöar Magnus Dahlberg, Anders Kinnerbäck och Magnus Andersson Magnus Dahlberg, Anders Kinnerbäck och Magnus Andersson SLU Institutionen för Akvatiska resurser Sötvattenlaboratoriet, Drottningholm och Örebro

2 Utbildning i utvärdering av nätprovfisken i sjöar Del. 1 Varför är fisk bra som indikator på miljötillståndet Lite grundläggande fiskeribiologi med hjälp av data från NORS Del 2. Den standardiserade provfiskemetoden Möjligheter jg och begränsningar g Del 3. Vilka data används vid utvärderingen av ett provfiske Del 4. Provfiske och bedömning av ekologisk status i de stora sjöarna Del 5. Länsstyrelsen i Jönköpings mall för provfiskeutvärdering Del 6. Bedömningsgrunder gg och jämförvärden Del 7. Åldersanalyser vilken extra information ger åldersdata

3 Del 1. Varför är fisk bra som indikator på miljötillståndet? ill

4 Fisksamhället speglar omgivningen

5 Fisksamhället speglar omgivningen Höjd över havet Temperatur Avrinningsområde Fisksamhälle Sjöstorlek (Area och maxdjup) Över eller under Högsta kustlinjen

6 Fisksamhället speglar omgivningen Vegetation Näringsämnen Ljus /siktförhållanden Kalkning Fisksamhälle Syre Övrig mänsklig påverkan Utsättningar

7 Vilka omgivningsfaktorer? 1 1 Sjöyta SJOYTA 1 0,5 0.5 Xkoor XKOOR Maxdjup0,5 MAXZ Totalfosfor TotP Siktdjup SIKTDJUP 0 axis ,5-0.5 Höjd över havet HOH 0,5 Över Under HK Högsta kustlinjen EKOREG Ekoregion Temp TEMP , axis 1 0,5 1 Omfattar data från det senaste provfisket i 1260 sjöar där det fångats fisk och där det utförts vattenkemisk provtagning

8 Vilka omgivningsfaktorer? 1 1 Asp Asp 0,5 Gös 0.5 Björkna 0 axis 2 0 Elritsa Roding Oring Sik Lake Sik Nors Sikloja Gadda Mort Abborre Benlo Gers Ruda Braxen Sutar Sarv Gos Bjorkna Faren Faren Sarv Mört Sutare 0, , axis 1 0,5 1 Omfattar data från det senaste provfisket i 1260 sjöar där det fångats fisk och där det utförts vattenkemisk provtagning

9 Vilka omgivningsfaktorer? axis Gös, asp, björkna, faren. Större, mer näringsrika sjöar Xkoor XKOOR MAXZ Maxdjup Siktdjup SIKTDJUP Sjöyta SJOYTA Totalfosfor TotP 1 0, axis 2 0 Elritsa Roding Oring Sik Lake Sik Nors Sikloja Gadda Abborre Mort Benlo Braxen Sutar Sarv Gos Bjorkna Asp Faren Gers Ruda Ruda Gös Asp Björkna Faren Sarv EKOREG HOH -0.5 HK Ekoregion -0.5 Höjd över havet Över Under Högsta kustlinjen Temp Mört Sutare 0,5 TEMP axis 1 0,5 05 axis ,5 1 Lake, sik, siklöja och nors finns i sjöar med större maxdjup

10 Vilka omgivningsfaktorer? Elritsa, öring och röding sjöar med större siktdjup, på högre höjd över havet 1 1 Sjöyta SJOYTA 1 Asp axis Xkoor XKOOR MAXZ Maxdjup Siktdjup SIKTDJUP Totalfosfor TotP 0, axis 2 0 Elritsa Roding Oring Sik Lake Sik Nors Sikloja Gadda Abborre Mort Asp Gos Bjorkna Benlo Gers Ruda Ruda Faren Braxen Sutar Sarv Gös Björkna Faren Sarv EKOREG HOH -0.5 HK Ekoregion -0.5 Höjd över havet Över Under Högsta kustlinjen Temp Mört Sutare 0,5 TEMP axis 1 0,5 05 axis ,5 1 Abborre, gädda och mört lite överallt (låg förklaringsgrad). Detsamma gäller braxen, sarv och sutare men en tendens att de föredrar grunda varma vatten.

11 Fångsten kopplat till Totalfosfor Sjöar < 50 ha Sjöar ha Sjöar > 500 ha Grunda sjöar N= Djupa sjöar N=

12 Arter som indikatorer på påverkan

13 Exempel Arter som fångas representativt vid nätprovfisken

14 Exempel Fångas arterna? Hur mycket fångas av en art? Hur ser storleksfördelningen ut

15 Mört Förekomst av mört i NORS sjöar Stort utbredningsområde Känslig för påverkan

16 Mört Surhet Saknas helt eller så saknas små, unga fiskar Eutrofi Höga tätheter

17 Mört och surhet Indikatorn mörtstatus definierades med tre kategorier: Mört saknas Mört finns, men inga mindre än 10cm Små mörtar finns Effekter av oorganiskt aluminium på mört i sjöar Kerstin Holmgren

18 Abborre Förekomst av abborre i NORS sjöar Stort utbredningsområde Relativt konkurrenssvagk Tre ontogenetiska stadier

19 Abborre Surhet Dominans av mindre fiskar (störd tillväxt) Bara ett fåtal stora fiskar Kan ha livskraftiga i abborrbestånd b med dominans av fiskätande abborre

20 Abborre i sura sjöar Dålig tillväxt Abborren ensam Herre på täppan 120 Antal abborre i Hjärtsjön år Antal abborre i Brunnsjön år ph (medel3år) =5,43 8 Anta al 60 6 ph (medel3år) =5,55 40 Antal Längd (cm) Längd (cm) Hög andel stor abborre God rekrytering Bra tillväxt

21 Abborre i eutrofa sjöar Höga tätheter Antal abborre i Havgårdssjön år 2005 Mean = ,7322 Std. Dev. = 3,56308 N = Tot P (medel3år) =53,1 Siktdjup =1 m Kraftig dominans av små individer id Längd (cm)

22 Vattentemperatur Metabolismen varierar med omgivningens temperatur, art och storleksberoende toleransområden och optima Kallare Siklöja Sik Lake Preferens när individerna kan välja habitat med olika temperatur Abborre Varmare Braxen Sutare Mört Öring Sarv Röding Gös

23 Artfördelning vid provfiske i Öre sjö Djupzon Djupzon Temperatur ( C) Pelagiska nät <3 Abborre Mört Nors Siklöja Abborre Bottennät Antal per nät Gers Mört Nors Siklöja Djup (m m)

24 Syrgashalt Alla djur behöver syrgas, yg men tolerans mot låga halter varierar mellan arter, och beroende på temperatur, storlek och aktivitet Låg tolerans Siklöja Hög tolerans Ruda Sik Öring Röding Sutare

25 Ljus /siktförhållanden Synen och dess betydelse i födosök varierar mellan fiskarter Grumligt Siktdjup Klart Gös Gers Abborre

26 Ljus /siktförhållanden Andel av totala fångsten Siktdjup (m) Senaste provfisket i 103 sjöar i NORS där det fångats abborre och gös

27 Andra bra indikatorarter Röding och öring självreproducerande bestånd Elritsa känslig för surhet Övriga karpfiskar surhet/eutrofi Nors, siklöja, sik pelagiska fisksamhället Gös näringsrika förhållanden

28 Del 2. Den standardiserade provfiskemetoden Möjligheter och begränsningar

29 Nordiska översiktsnät Europeisk standardmetod (EN 14757) 1,5 m djupa Djupstratifiering: 12 paneler á2.5 m Antal nät beroende på Maskstorlekar: sjöns area och djup 5 55 mm Pelagiska nät 6 m djupa 11 paneler 25m 2.5 Maskstorlekar: mm Mätning av siktdjup och temperaturprofil (syre)

30 Vad mäter vi? Mätning och registrering av alla individer på varje enskilt nät Artsammansättning Relativ individtäthet och biomassa (fångst/ansträngning) Storleksfördelning l Åldersfördelning/årsklasstyrka Tillbakaräknad tillväxt Skapar jämförbara data Över tiden i samma sjö Mellan sjöar Mer om indikatorer när vi pratar om bedömningsgrunder

31 När ska man provfiska? Stora Härsjön 251 ha, 47 m djup Abborre, gädda, mört, siklöja Påverkas av vattentemperatur, lektid, m m

32 När ska man provfiska? Abborre Mört Siklöja

33 Att tänka på När och hur länge ska näten ligga i vattnet? Mål: Inkludera aktivitetstoppar för så många arter som möjligt Sätt näten före skymning, ta upp efter gryning. gy g Nättiden bör vara ca 12 timmar.

34 Att tänka på Kan jag fiska för mycket? Sjöar mindre än 10 ha Fjällsjöar Sjöar med skyddsvärda bestånd eller arter Försiktighetsprincipen

35 Metodens begränsningar Nätprovfiske ger ett relativt mått på fisktätheten Nätfiske är en passiv metod, fångsten är beroende av fiskens rörelse Vissa storlekar fångas ej representativt (större fiskar samt årsungar (fiskar under 4 6 cm) Arter som gädda och ål fångas ej representativt

36 Metodens begränsningar Vtt Vattentemperatur, t t väderförhållanden d (planera nätfördelningen så att det blir ungefär samma fördelning mellan fiskedagarna), lokaliseringen av nätet, vattnets siktdjup m m påverkar fångstbarheten för nätet. Nätets kvalitet Större maskstorlekar, tillägg för fångst av stora fiskar Pelagiska nät kvalitativt

37 Fångas alla arter? Hur många provfisketillfällen behövs för att lyckas fånga de arter som förekommer i en sjö? Minitest med de sjöar inom IKEU och NMÖ som fiskades årligen

38 Fångas alla arter? Abborre, benlöja, mört, nors, röding, sik, siklöja fångas oftast varje år Braxen, elritsa, lake, sarv, sutare och öring beror av populationens storlek Gädda, simpor, småspigg och ål. Fångas ej representativt med nät.

39 Fångas alla arter? Sannolikhet att missa en art vid provfiske Fiskart N Medel 1 gång 2 gånger 3 gånger Abborre ,00 0,000 0,000 0,000 Benlöja 2 100,00 0,000 0,000 0,000 Braxen 4 93,33 0,067 0,004 0,000 Elritsa 4 53,33 0,467 0,218 0,102 Gers 8 100,00 0,000 0,000 0,000 Gädda 20 78,90 0,211 0,045 0,009 Id 2 6,67 0,933 0,871 0,813 Lake 4 56,67 0,433 0,188 0,081 Mört 19 95,09 0,049 0,002 0,000 Nors 4 100,00 0,000 0,000 0,000 Röding 5 96,00 0,040 0,002 0,000 Sarv 6 88,55 0,115 0,013 0,002 Sik 4 100,00 0,000 0,000 0,000 Siklöja 4 98,33 0,017 0,000 0,000 Stensimpa 2 33,33 0,667 0,444 0,296 Sutare 3 64,44 0,356 0,126 0,045 Ål 2 10,00 0,900 0,810 0,729 yp Öring 6 44,44 0,556 0,309 0,171 Sannolikhet att missa gädda om man fiskar en sjö tre gånger är: (1 0,78) = 0,22 3 = 0,009 d v s mindre än 1% Beräkningar för arter som fanns i få sjöar ta beräkningarna med en nypa salt

40 Fångas alla arter? Hur många provfisken behövs för att få en bra bild av vilka arter som finns i sjön? Antal ater (standardiser rat) 2 0 Vid ett fisketillfälle är sannolikheten stor att man missar någon art. 1 Två gånger är betydligt bättre Tre gånger ger mycket bra resultat i de flestasjöar. Vid fyra tillfällen har man i snitt fångat 99,9% av max kumulativt antal arter Efter fem provfisken och framöver sker Antal år som sjön provfiskats ytterst få nya fynd av arter. Kurvan i figuren är en kumulativ Gauss funktion och har rsq=0,18, vilket innebär att antal år förklarar knappt en femtedel av variansen i antal funna arter. I analysen ingick endast sjöar som provfiskats två år eller mer (576 sjöar).

41 Nätprovfiske är dyrt! Varför måste jag följa standardiserad metodik? Frågeställning styr metodval Planera ditt provfiske efter med vilken precision och säkerhet du vill kunna uttala dig om tillstånd och trender hos fisksamhället Kom ihåg framtida behov av jämförelser

42 Nätprovfiske är dyrt! Måste jag följa standardiserad metodik? Strategit (Anpassa nätinsatsen) Inventering Reducerad Standardiserad Ökad Ger information om vilka arter som finns och en grov fördelning mellan arterna Relativa mängden av olika arter Jämföra provfisken med andra sjöar/samma sjö över tid Klassificera ekologisk status Tabellen i Annex 1 i provfiskemetodiken är ingen lag. Vi rekommenderar att använda tabellen om djupkarta saknas, men annars är det helt ok att göra en anpassning kan leda till att nätansträngningen omfördelas mellan djupzonerna. Mer om detta om en liten stund.

43 Vad händer om nätinsatsen reduceras? Figuren visar hur konfidensintervallen ändras med olika ansträngningar 1/4 anstr. ning antal/ /ansträng 100 rek. anstr. 1/2 anstr. dubbel anstr. fyrdubbel antr Sjöyta (ha)

44 Vad händer om nätinsatsen reduceras? 1000 Figurenvisarhurkonfidensintervallen ändrasmedolikaansträngningar ansträngningar ant tal/ansträ ängning g Maxdjup (m) Djupa sjöar (som har många djupzoner) kräver större ansträngning för ett stabilt värde

45 Vad händer om nätinsatsen reduceras? Kontenta: Vid en reducerad nätinsats blir osäkerheten större ju färre nät man använder. Osäkerheten minskar dock i stora sjöar vilket beror på att den rekommenderade nätinsatsen är högre i stora sjöarjämfört jämfört medsmå sjöar (ju större yta och maxdjup desto större nätinsats). Stora sjöar har i regel en stor morfologisk variation vilket kräver en hög nätinsats för att täcka in de flesta habitat. Det gör att djupare sjöar med fler djupzoner kräver större ansträngning för att ge stabilt värde. Det förefaller dock vara mindre allvarligt att minska insatsen från 64 till 32 nät i en större sjö istället för från 16 till 8 i en mindre sjö. En fördubbling eller fyrdubbling av rekommenderad nätinsats ger klartminskad osäkerhet men detta ska självklart vägas mot risken att påverka beståndet och de ekonomiska ramarna.

46 Sjöns morfometri Yta 0-3 meter Vattenyta Yta 0-3 meter 0-3 meter 3-6 meter Botten Yta meter Volym möjlig att provfiska med bottensatta nät Volym omöjlig att provfiska med bottensatta nät

47 Sjöns morfometri Yta 0-3 meter Yta 3-6 meter Fördelningen av näten sker tvådimensionellt

48 Exempel Area: Max djup: 40 ha 8 m Totalt antal nät: 16 Antal nät/djupzon: 0 3 m: 5 nät 3 6 m: 6 nät >6 m: 5 nät Viksjön Mall Viksjön Klotsjön Antal nät % nät Djupzon % area Djupzo % area 5 31% 0-3 m: 52% 0-3 m: 38% 6 38% m: 41% m: 38% 5 31% 6+: 7% 6+: 24% Klotsjön 8 m 8 m 6 m 6 m 3 m 3 m

49 Exempel: Fångst 3 m Viksjön Klotsjön 8 m 8 m 6 m 6 m 3 m Fångst av abborre (samma fångst i båda sjöarna) 0 3 m: ,0 3 6 m: 60 10,0 6+: 5 1,0 Total: 200 CPUE: 12,5 Är detta en rättvis beskrivning?

50 Formel för korrigering av CPUE efter areaandelen av resp djupzon NPUE korr = (Fångst 0 3 m * (% area 0 3 m / % nät 0 3 m )) + (Fångst 3 6 m * ) / Tot N nät Fångst Nät Schema i mall Viksjön Klotsjön Zon Djupzon N N % nät % area % area 0-3 m: ,3% 51,9% 37,9% 3-6 m: ,5% 40,7% 37,9% 6+: ,3% 7,4% 24,1% NPUE = ((135 * (51,9 / 31,3)) + (60 * (40,7 / 37,5)) + (5 * (7,4 / 31,3))) /16 Viksjön NPUE = ((135 * (37,9 / 31,3)) + (60 * (37,9 / 37,5)) + (5 * (24,1 / 31,3))) /16 Klotsjön

51 Formel för korrigering av CPUE efter areaandelen av resp djupzon Viksjön Klotsjön 8 m NPUE=12,5 6 m 8 m 6 m 3 m 3 m NPUE korr = 18,1 NPUE korr = 14,3 NPUE = (223,8 + 5,1 + 1,1) /16 Viksjön NPUE = (163,5 + 60,6 + 3,8) /16 Klotsjön

52 Ska vi fördela näten efter areaandelen för resp. djupzon? Fångst Nät Schema i mall Viksjön Klotsjön Zon Djup N N % nät % area % area 0-3 m: ,3% 51,9% 37,9% 3-6 m: ,5% 40,7% 37,9% 6+: ,3% 3% 74% 7,4% 24,1% Viksjön 8 m 8 m 6 m 3 m Antal nät per i resp djupzon: djupzon: Viksjön Klotsjön 0-3 m: m: : m 3 m Klotsjön Jo, kanske! Slå ihop 3 6 och 6+ djupzonerna

53 Ska vi fördela näten efter areaandelen för resp. djupzon? Fångst Nät Schema i mall Viksjön Klotsjön Zon Djup N N % nät % area % area 0-3 m: ,3% 51,9% 37,9% 3-6 m: ,5% 40,7% 37,9% 6+: ,3% 3% 74% 7,4% 24,1% Viksjön 8 m 8 m 6 m 3 m Antal nät per i resp dkupzon: djupzon: Vksjön Viksjön Klotsjön 0 3 m: m: : m 3 m Klotsjön Alternativ: Fördela några nät från de grundare zonerna så att ett spridningsmått kan beräknas

54 Resultat Kvot mellan korrigerad och okorrigerad CPUE CPUE = Fångst per ansträngning g N= 39 sjöar Antal Vikt Visar variationen i uppskattningen av CPUE mellan sjöar

55 Resultat Jämförelse mellan korrigerad och okorrigerad CPUE Kvot Lake ärenfiskart som sommartid normalt fångas under språngskiktet. Kvoten mellan korrigerad och okorrigerad CPUE är lägre än 1, d v s okorrigerad CPUE överskattar CPUE av lake. Från samma sjöar har CPUE av mer grunt levande arter som abborre och mört tvärtom underskattats (kvoten högre än1) 1). Stengårdshultasjön Björken, Lien & Remmarsjön Abborre Lake Mört För samtliga sjöar är areaandelen av de djupare djupzonerna relativt liten. Sjöarnaprovfiskades strikt enligt mallen i Annex 1 i provfiskemetodiken vilket gör att antalet nät är proportionellt högre i de djupare delarna än i de grunda. CPUE = Fångst per ansträngning

56 3 sjöar som inte fiskats med exakt samma nätfördelning alla år. NPUE (Okorrigerad) NPUE (Korrigerad) Korrigeringen kompenserar för att nätfördelningen i djupzonerna avvikit vid några provfisketillfällen(markerat med röd cirkel). NPUE (Okorrigerad) NPUE (Korrigerad) ( k d) NPUE (Okorrigerad) NPUE (korrigerad)

57 Slutsatser Lägg tillräckligt många nät så att det är möjligt att skatta fisksamhället i varje djupzon Åtminstone 3, max 12 nät i varje djupzon där man kan förvänta att det finns fisk. Använd det standardiserade nätläggningsschemat för hur näten ska fördelas mellan djupzoner om ni saknar en tillfredställande djupkarta. NORS kompletterad med morfometriska data!

58 Slutsatser Det är ok att ändra fördelningen om sjöns morfometri gör att närfördelningen blir oproportionerligt skev mellan djupzoner. Om möjligt, korrigera alltid resultaten efter areaandelen av olika djupzoner. NORS kompletterad med morfometriska data!

59 Del 3. Vilka data används vid utvärdering av ett provfiske? Ta fram/beräkna!

60 Vilka data används vid utvärdering av ett Fysikaliska faktorer provfiske? Omgivningsdata g Fiskoberoende data (Höjd över havet, djup, yta, markanvändning m m) Vattenkemi (ph, Alk, näringsämnen, vattenfärg) Påverkan (kalkning) Utsättningar/Fiske

61 Vilka data används vid utvärdering av ett provfiske? Temperaturprofil p och siktdjup p( (även syrgas) yg Temperatur (ºC) Västra Hultasjön år Siktdjup 3 4 Dju up (m) 5 6 7

62 Vilka data används vid utvärdering av ett provfiske? Grundtabeller

63 Vilka data används vid utvärdering av ett provfiske? Storleksfördelning för de fångade arterna 7 Antal abborre i Västra Hultasjön år Antal mört i Västra Hultasjön år Antal Antal Längd (cm) Längd (cm)

64 Vilka data används vid utvärdering av ett provfiske? Fördelningen mellan arter Antal Vikt 13% 1% 33% 46% 86% Abborre Gädda Mört 21% Abborre Gädda Mört

65 Vilka data används vid utvärdering av ett provfiske? Tabeller med jämförelsevärden från NORS och det kommer vi att visa mer senare idag

66 Vilka data används vid utvärdering av ett provfiske? Bedömningsgrunder (EQR8) EQR8 Västra Hultasjön 2009 Antal inhemska arter Artdiversitet: Simpson's D (antal) Artdiversitet: Simpson's D (biomassa) Relativt antal individer av inhemska arter Relativ biomassa av inhemska arter Medelvikt i totala fångsten Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar Kvot abborre/karpfiskar (biomassa) Sammanvägt fiskindex, EQR8 0,0 0,2 0,4 0,6 P-värde och det ska vi prata mer om! 0,8 1,0

67 Del 4. EQR8 bedömning av ekologisk status med hjälp av fisk

68 Bedömningsgrunder för fisk i sjöar EQR8 Utvecklingsprocessen Samla in fiskoberoende data om1157sjöarmedstandardiserade med standardiserade fisken Vattenkemi: allt som fanns att tillgå Omgivningsfaktorer: medeldjup, avrinningsområdesdata (yta, markslag) Påverkan: kalkning, klk reglering, sänkning ph mätningar 995 sjöar TotP mätningar 592 sjöar

69 Bedömningsgrunder för fisk i sjöar EQR8 Utvecklingsprocessen Vad är enreferens? 508 sjöar kunde klassas med avseende på båda påverkansfaktorerna surhet och närsalter Antal referenser Påverkan/stress Beskrivning av mått Referens Påverkad okalkat / kalkat Surhet ph * > 6,0 < / 623 Närsalter Totalfosforhalt (μg/l) * < 20 > / 212 Jordbruk + öppen mark % av avrinningsgområdets yta < 25 > / 194 ** Tätort t + bebyggelse b % av avrinningsgområdets i yta < 1 >1 Sammanfattande påverkan = max av klassning utifrån ovanstående mått 116 / 224 * = medelvärde av årsmedelvärden från + 5 år i förhållande till senaste provfisketillfället ** = enligt båda kriterier för markanvändning i avrinningsområdet

70 Bedömningsgrunder för fisk i sjöar EQR8 Utvecklingsprocessen Kandidater till fiskindikatorer Indikatornamn FIX Kod Enhet N Medel SD Min Max Transf Hypotes Antal inhemska fiskarter X niart antal 116 5,3 2, minus Artdiversitet: Shannon-Wiener's H X S-W H andel, biomassa 116 0,45 0,18 0,00 0,78 minus Artdiversitet: Simpson's s D SDn andel, antal ,2 07 0,7 10 1,0 39 3,9 minus Artdiversitet: Simpson's D S Dw andel, biomassa 116 2,6 0,9 1,0 4,9 minus Artdiversitet: Simpson's E S En andel, antal 116 0,49 0,21 0,19 1,00 minus Artdiversitet: Simpson's E S Ew andel, biomassa 116 0,55 0,20 0,16 1,00 minus Relativ biomassa av inhemska fiskarter X wiart g / nätansträngning log 10 (x+1) minus / plus Relativt antal av inhemska fiskarter X niind # / nätansträngning ,3 27,0 1,5 231,4 log 10 (x+1) minus / plus Medellängd i totala fångsten MeanL mm log 10 (x) minus / plus Medelvikt i totala fångsten MeanW g log 10 (x) minus / plus Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar X andpis andel av biomassa 116 0,28 0,18 0,00 0,68 minus / plus Andel karpfiskar X andcyp andel av biomassa 102 0,33 0,21 0,00 0,81 minus / plus Kvot abborre / mört AbMöN antal / antal 90 12,0 67,9 0, log 10 (x) minus / plus Kvot abborre / mört AbMöW biomassa / biomassa 90 6,9 25,3 0, log 10 (x) minus / plus Kvot abborre / karpfiskar AbCyN antal / antal 95 6,8 25,9 0, log 10 (x) minus / plus Kvot abborre / karpfiskar AbCyW biomassa / biomassa 95 13,6 60,1 0, log 10 (x) minus / plus Förekomst av surhetskänsliga fiskarter X klsurhet minus Andel av arter tåliga mot låga syrgashalter X andsyr andel av biomassa plus Andel av främmande arter X andfar andel av biomassa plus

71 Bedömningsgrunder för fisk i sjöar EQR8 Utvecklingsprocessen Omgivningsfaktorer Referenssjöar Variabel Kod Enhet N Medel SD Median Min Max Altitud Hoh m ,2 249,5 182, Sjöarea Sjoyta ha ,7 525,9 72, Maxdjup Maxz m ,4 11, Medeldjup Medz m 106 5,31 3,73 4,55 0,4 26 Avrinningsområdets area Aroyta km ,5 258,7 14,5 0, Lufttemperatur, årsmedel * Temp C 116 4,35 2, Alla sjöar Variabel Kod Enhet N Medel SD Median Min Max Altitud Hoh m ,6 156, Sjöarea Sjoyta ha ,1 324, Maxdjup Maxz m ,6 9, Medeldjup Medz m 987 3,98 2,84 3,2 0,4 26 Avrinningsområdets area Aroyta km ,5 283,6 8,9 0, Lufttemperatur, årsmedel * Temp C ,37 1, * nedre gräns i klass med bredd på 1 C, baserat på SMHI:s årsmedelvärden under perioden

72 Bedömningsgrunder för fisk i sjöar EQR8 Utvecklingsprocessen Val av indikatorer Indikator Surhet Näringsämnen 1) Antal inhemska arter + 2) Artdiversitet (Simpson sd antal) 3) Artdiversitet (Simpson sd vikt) + 4) Biomassa inhemska arter + 5) Antal inhemska arter + 6) Medelvikt i totala fångsten + 7) Andel fiskätande abborrfiskar + 8) Kvot abborre / karpfiskar

73 Bedömningsgrunder för fisk i sjöar EQR8 Utvecklingsprocessen Gränser mellan statusklasser ning l rättklassade rekt klass P för Andel korr 1,00 0,80 0, ,40 0,20 0,00 a) Påverkade (113 sjöar) P = 0,63 Referenser (116 sjöar) Status EQR8 Hög > 0,72 God > 0,46 och < 0,72 Måttlig > 0,30 och < 0,46 Otillfredställande > 0,15 och < 0,30 Dålig < 0,15 0,00 0,20 0,40 0,60 0,80 Gränsvärde EQR8 Tröskelvärden EQR8 1,00

74 Bedömningsgrunder för fisk i sjöar EQR8 Resultat 1383 fisken i 735 sjöar med fastställd status iviss Ekologisk status i VISS Status EQR8 Antal fisken Rätt sida G/M Hög H,G 14 74% Hög M,O,D 5 God H,G % God M,O,D 305 Måttlig H,G 165 Måttlig M,O,D % Otillfredsställande H,G 10 Otillfredsställande M,O,D 87 90% Dålig H,G 8 Dålig M,O,D 24 75% VISS EQR8 H G M O D H G 40% 19% M O D 15% 26%

75 Bedömningsgrunder för fisk i sjöar EQR8 Resultat X-koordina at VISS visar högre status EQR8 visar högre status

76 Bedömningsgrunder för fisk i sjöar EQR8 Resultat Y-koordina at VISS visar högre status EQR8 visar högre status

77 Bedömningsgrunder för fisk i sjöar EQR8 Resultat 1000 över have et (m) Höjd VISS visar högre status EQR8 visar högre status

78 Bedömningsgrunder för fisk i sjöar EQR8 Resultat Sjöyta Medeldjup 0,034 p=0,414 0,131 p<0,008 skillnaden mellan VISS och EQR8 är oberoende av storleken på sjön VISS ger högre status i djupa sjöar, EQR8 i grunda 0,117 VISS ger högre status i sjöar med stort maxdjup, Maxdjup p<0,005 VEQR8 i sjöar med litet maxdjup Antal arter 0,239 p<0,001 VISS ger högre status i artfattiga sjöar, EQR8 ger högre status i artrika sjöar Andel abborre (vikt) 0,127 VISS ger högre status i sjöar med mycket abborre, p<0,003 EQR8 i sjöar med litet abborre Andel braxen (vikt) Andel mört (vikt) 0,194 p<0,001 0,345 p<0,001 VISS ger högre status i sjöar med lite braxen, EQR8 i sjöar med mycket braxen VISS ger högre status i sjöar med lite mört, EQR8 högre värden i sjöar med mycket mört 0,125 VISS ger högre status i sjöar med lite gers, EQR8 i Andel gers (ikt) (vikt) p<0, sjöar med mycket ktgers

79 Bedömningsgrunder för fisk i sjöar EQR8 Resultat EQR8 visar högre status 1 0 abc b * ac ac abc abc ac * VISS visar högre status -1 * EKOREG

80 Bedömningsgrunder för fisk i sjöar EQR8 Tillämpning Hur beräknas R värden? Predikterat förväntat värde (referensvärde) utgående från förhållanden i opåverkade sjöar (linjär regression Y=a+b 1 *X 1 + b n *X n ) Exempel: Relativt antal av inhemska fiskarter RlgNiind = (0.397 * lghoh) + (0.044 * TEMP) (0.262 * lgmaxz) + g ( g ) ( ) ( g ) (0.081 * lgsjoyta)

81 Bedömningsgrunder för fisk i sjöar EQR8 Tillämpning Och Z värden? Uppmätt värde (x) kan vara 5 arter eller 50 individer/nät eller 5000 gram/nät etc Z visar storlek och riktning på avvikelsen mellan uppmätt och predikterat värde

82 Bedömningsgrunder för fisk i sjöar EQR8 Tillämpning Och P värden? Sannolikheten att värdet kan uppmätas i ett referenstillstånd eller Sannolikheten lkh att det uppmätta värdet inte avviker få från det predikterade dk d Z P 0 1, ,32 2 0,05

83 Bedömningsgrunder för fisk i sjöar EQR8 Tillämpning Utskick från datavärd XKOOR YKOOR DATUM1 KVALITET NAMN HOH lghoh SJOYTA lgsjoyta MAXZ lgmaxz TEMP HK Stand Landvettersjön 55 1, , , niart Rniart Zniart Pniart SDn RSDn ZSDn PSDn SDw RSDw ZSDw PSDw 7 7,05 0,03 0,97 2,68 2,63 0,09 0,93 1,87 3,10 1,64 0,10 Wiart lgwiart RlgWiart RWiart ZlgWiart PlgWiart Niind lgniind RlgNiind RNiind ZlgNiind PlgNiind 985,48 2,99 3, ,40 0,41 0,68 20,88 1,34 1,63 41,54 1,20 0,23 MeanW lgmeanw RlgMeanW RMeanW ZlgMeanW PlgMeanW andpis Randpis Zandpis Pandpis 47,21 1,67 1,45 28,29 0,95 0,34 0,51 0,32 1,09 0,28 AbCyW lgabcyw RlgAbCyW RAbCyW ZlgAbCyW PlgAbCyW 2,96 0,47 0,08 0,83 1,16 0,24 EQR8 KlassEQR8 Pklass1 Pklass2 Pklass3 Pklass4 Pklass5 Pklass12 Diffklass23 Gränsfall 0,47 2 0,00 0,56 0,42 0,01 0,00 0,56 0,14

84 Bedömningsgrunder för fisk i sjöar EQR8 Tillämpning Antal inhemska arter EQR8 Västra Hultasjön 2009 Z-värden Västra Hultasjön 2009 Artdiversitet: Simpson's D (antal) Artdiversitet: Simpson's D (biomassa) Relativt antal individer av inhemska arter Relativ biomassa av inhemska arter Medelvikt i totala fångsten Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar Kvot abborre/karpfiskar (biomassa) Sammanvägt fiskindex, EQR8 Antal inhemska arter Artdiversitet: Simpson's D (antal) Artdiversitet: Simpson's D (biomassa) Relativt antal individer av inhemska arter Relativ biomassa av inhemska arter Medelvikt i totala fångsten Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar Kvot abborre/karpfiskar (biomassa) 0,0 0,2 0,4 0,6 P-värde 0,8 1,0-2,0-1,0 0,0 Z-värde 1,0 2,0

85 Bedömningsgrunder för fisk i sjöar EQR8 Tillämpning Förutsättningar Sjön ska ha naturliga förutsättningar att hysa fisk Standardiserat fiske med Nordiska översiktsnät Uppgifter om altitud (i intervallet möh), sjöarea ( ha), maxdjup (1 65 m), årsmedelvärde i lufttemperatur ( 2 8 O C) och sjöns belägenhet i förhållande till högsta kustlinjen

86 Bedömningsgrunder för fisk i sjöar EQR8 Tillämpning Kom ihåg EQR8 är bättre på att skilja ut sura sjöar än eutrofa sjöar Ju längre från gränsen god/måttlig g( (EQR8 = 0,46) desto större säkerhet Osäkerheten större i sjöar som är dåligt representerade i referensmaterialet Bedömningen blir säkrare när alla 8 indikatorer kan beräknas (abborre + någon cyprinid fångades) Referensfiltret är inget självklart facit för gränsen god/måttlig status Erfarenheten visar att EQR8 ofta underskattar statusen i naturligt artfattiga sjöar Vi vet inget om respons på annan påverkan

87 Bedömningsgrunder för fisk i sjöar EQR8 Utvecklingsprocessen 0.53 EQR R8 (standar rdiserat) år 2 år 4 år 8 år 16 år 16 år (halv) Antal år som sjön provfiskas Medelvärdeoch konfidensintervall av EQR8 kan användas om ingen signifikanttrendtrend föreligger

88 Bedömningsgrunder för fisk i sjöar EQR8 Tillämpning EQR8 är alltså inget facit ska vi strunta i provfisket och bara göra en så kallad expertbedömning av denekologiska ekologiska statusen?

89 Jämförelsevärden från NORS, Nationellt Register över Sjöprovfisken Komplement eller alternativ till EQR8 EQR8 förutsätter standardiserade fisken Jämförelsevärdena kan även användas till inventeringsfisken EQR8 jämför uppmätt värde med beräknat opåverkat tillstånd (referensvärde) Jämförelsevärdena visar vad som är normalt bland uppmätta värden EQR8 jämför med hela eller delar av fångsten Jämförelsevärdena omfattar också enskilda arters abundans och biomassa EQR8 jämför med data från hela landet Jämförelsevärdena är i huvudsak på regional nivå

90 Jämförelsevärden från NORS, Nationellt Register över Sjöprovfisken Urvalav av data Endast fisken gjorda med översiktsnät, typ Norden, såväl bottennät som pelagiska nät Endast det senaste standardiserade fisket från varje sjö eller om sådant saknas det senaste inventeringsfisket Endast fisken från sjöar <= 5000 hektar Endast fisken där hela sjön har fiskats 1819 sjöar varav 242 också hade fiskats med pelagiska nät, ca 80% standardiseradefisken

91 Jämförelsevärden från NORS, Nationellt Register över Sjöprovfisken Indelning av data Naturvårdsverkets författningssamling NFS 2006:1; Naturvårdsverkets föreskrifter om kartläggning och analys av ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön Sveriges limniska ytvattenförekomster indelas i sju ekoregioner; 1. Fjällen över trädgränsen 2. Norrlands inland, under trädgränsen över högsta kustlinjen 3. Norrland kust, under högsta kustlinjen 4. Sydöst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Östersjön, under 200 m.ö.h. öh 5. Södra Sverige, Skåne, Blekinges kust och del av Öland. 6. Sydväst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Västerhavet, under 200 m.ö.h. 7. Sydsvenska höglandet, söder om norrlandsgränsen, över 200 m.ö.h.

92 Jämförelsevärden från NORS, Nationellt Register över Sjöprovfisken Indelning av data Region Antal sjöar Andel kalkade % 1. Fjällen Norrlands inland Norrlands kust Sydöst Södra Sverige Sydväst Sydsvenska höglandet

93 Jämförelsevärden från NORS, Nationellt Register över Sjöprovfisken Indelning av data Sjöyta

94 Jämförelsevärden från NORS, Nationellt Register över Sjöprovfisken Indelning av data Maxdjup

95 Jämförelsevärden från NORS, Nationellt Register över Sjöprovfisken Ej normalfördelat percentiler

96 Jämförelsevärden från NORS, Nationellt Register över Sjöprovfisken Tabellen Artförekomst (region 7) Urvalet består av 250 sjöar belägna i de övre delarna av i huvudsak Motala ströms, Emåns, Alsteråns, Mörrumsåns, Lagans, Nissans och Göta älvs avrinningsområden. Sjöarna ligger på meter över havet, är ha stora och 1 41 m djupa. I en av sjöarna fångades ingen fisk. Sjöyta <=50 ha ha ha Maxdjup <10 m >= 10 m <10 m >= 10 m <10 m >= 10 m Alla sjöar Abborre 92,6 100,0 100,0 100,0 100,0 97,2 Mört 75,8 77,6 92,9 100,0 100,0 84,4 Gädda 70,5 56,9 69,0 81,8 100,0 70,4 Braxen 27,4 15,5 47,6 34,1 72,7 31,2 Sutare 20,0 10,3 21,4 9,1 54,5 17,6 Siklöja 0,0 1,7 7,1 47,7 90,9 14,0 Sik 0,0 3,4 9,5 50,0 54,5 13,6 Sarv 10,5 5,2 19,0 6,8 63,6 12,4 Gers 3,2 3,4 11,9 13,6 63,6 9,2 Lake 0,0 3,4 0,0 27,3 54,5 8,0 Benlöja 2,1 3,4 14,3 13,6 27,3 7,6 Bergsimpa 0,0 0,0 0,0 22,7 27,3 5,2 Gös 1,1 0,0 9,5 11,4 18,2 4,8 Ruda 6,3 0,0 2,4 0,0 0,0 2,8 Nors 00 0,0 00 0,0 00 0,0 23 2,3 36,4 20 2,0 Röding 0,0 0,0 0,0 4,5 9,1 1,2 Björkna 1,1 1,7 0,0 2,3 0,0 1,2 Stensimpa 0,0 0,0 0,0 2,3 9,1 0,8 Elritsa 0,0 0,0 0,0 0,0 9,1 0,4 Ål 0,0 0,0 2,4 0,0 0,0 0,4 Öring 1,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,4 Ej fångst 1,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,4 Antal sjöar Andel i procent där arten fångats

97 Jämförelsevärden från NORS, Nationellt Register över Sjöprovfisken Tabellen Artantal (region 7) Urvalet består av 250 sjöar belägna i de övre delarna av i huvudsak Motala ströms, Emåns, Alsteråns, Mörrumsåns, Lagans, Nissans och Göta älvs avrinningsområden. Sjöarna ligger på meter över havet, är ha stora och 1 41 m djupa. I en av sjöarna fångades ingen fisk. Sjöyta <=50 ha ha ha Maxdjup <10 m >= 10 m <10 m >= 10 m <10 m >= 10 m Alla sjöar Minsta värde :e percentilen :e percentilen 1 1, :e percentilen :e percentilen (median) :e percentilen :e percentilen ,8 6 95:e percentilen 6 5 6,85 8, Största värde Medelvärde 3,1 2,8 4,1 5,3 8,9 3,8 95% konfidensintervall 2,8-3,4 2,5-3,1 3,6-4,5 4,8-5,8 7,1-10,7 3,6-4,1 Antal sjöar Percentiler, medelvärden och konfidensintervall fd

98 Jämförelsevärden från NORS, Nationellt Register över Sjöprovfisken Tabellen Fångst per ansträngning i bottennät (region 7) Urvalet består av 250 sjöar belägna i de övre delarna av i huvudsak Motala ströms, Emåns, Alsteråns, Mörrumsåns, Lagans, Nissans och Göta älvs avrinningsområden. Sjöarna ligger på meter över havet, är ha stora och 1 41 m djupa. I en av sjöarna fångades ingen fisk. Ttlt Totalt Sjöyta <=50 ha ha ha Maxdjup <10 m >= 10 m <10 m >= 10 m <10 m >= 10 m Alla sjöar F/A Antal (N) och Vikt (W) N W N W N W N W N W N W N W Minsta värde 0,5 84,0 0,9 31,3 6,6 287,1 4,8 228,5 14,3 535,4 0,5 31,3 5:e percentilen 2,3 244,8 5,9 250,6 10,4 533,3 5,6 356,1 14,3 535,4 6,1 292,3 10:e percentilen 7,2 387,8 7,3 332,5 12,8 602,4 8,2 390,1 15,2 545,8 8,1 410,2 25:e percentilen 12,8 654,4 10,7 598,3 21,0 853,9 11,8 533,9 24,2 677,7 13,0 630,9 50:e percentilen (median) 21,9 945,1 20,8 845,0 35,2 1378,9 15,3 701,7 36,4 1306,1 22,8 927,6 75:e percentilen 36,2 1565,2 32,6 1136,5 58,9 2352,5 25,7 953,3 49,0 1490,5 36,4 1415,3 90:e percentilen 55,8 2077,6 46,5 1818,4 82,4 2942,9 33,8 1528,8 52,3 1761,4 55,1 2051,4 95:e percentilen 78,3 3575,5 49,4 1908,4 112,5 3297,9 38,3 2081,0 52,9 1808,9 71,9 2755,1 Största värde 259,8 4721,3 60,4 2683,1 142,5 4797,9 72,3 2289,7 52,9 1808,9 259,8 4797,9 Medelvärde 29,5 1200,3 22,7 926,8 43,1 1629,9 19,3 838,7 34,3 1135,4 28,6 1142,3 Antal sjöar

99 Jämförelsevärden från NORS, Nationellt Register över Sjöprovfisken Tabellen Fångst per ansträngning i bottennät (region 7) Urvalet består av 250 sjöar belägna i de övre delarna av i huvudsak Motala ströms, Emåns, Alsteråns, Mörrumsåns, Lagans, Nissans och Göta älvs avrinningsområden. Sjöarna ligger på meter över havet, är ha stora och 1 41 m djupa. I en av sjöarna fångades ingen fisk. Abborre Sjöyta <=50 ha ha ha Maxdjup <10 m >= 10 m <10 m >= 10 m <10 m >= 10 m Alla sjöar F/A Antal (N) och Vikt (W) N W N W N W N W N W N W N W Minsta värde 0,6 28,4 0,6 14,9 2,5 104,8 2,8 105,5 5,5 149,5 0,6 14,9 5:e percentilen 2,6 91,8 2,6 62,9 4,6 114,7 3,8 123,2 5,5 149,5 3,6 105,0 10:e percentilen 3,7 131,5 4,1 111,9 5,5 190,3 4,8 169,0 5,9 163,5 4,6 150,5 25:e percentilen 6,3 252,0 6,3 242,8 10,7 276,8 5,7 227,8 8,7 242,6 6,6 250,8 50:e percentilen (median) 11,0 389,3 10,7 483,0 16,4 527,3 7,9 374,8 16,7 493,2 11,4 416,1 75:e percentilen 19,0 696,2 18,3 735,0 25,3 891,9 14,4 517,4 20,0 825,3 19,1 713,4 90:e percentilen 33,3 1261,9 26,3 982,0 40,3 1313,1 21,4 814,0 36,3 1170,4 31,4 1148,1 95:e percentilen 39,6 1515,2 35,0 1801,1 64,0 1745,9 25,0 1119,9 37,2 1255,7 37,5 1421,8 Största värde 73,9 2051,4 37,8 2683,1 74,6 2904,9 28,3 1574,3 37,2 1255,7 74,6 2904,9 Medelvärde 14,8 528,7 13,2 568,2 21,0 668,1 10,6 438,4 17,0 543,9 14,9 546,5 Antal sjöar För varje region redovisas alla arter i separata tabeller om de förekommer i minst 10% av sjöarna och är minst 10 stycken.

100 Jämförelsevärden från NORS, Nationellt Register över Sjöprovfisken Tabellen Fångst per ansträngning i bottennät (region 7) Urvalet består av 250 sjöar belägna i de övre delarna av i huvudsak Motala ströms, Emåns, Alsteråns, Mörrumsåns, Lagans, Nissans och Göta älvs avrinningsområden. Sjöarna ligger på meter över havet, är ha stora och 1 41 m djupa. I en av sjöarna fångades ingen fisk. Övriga arter Fångst per ansträngning Antal per ansträngning Vikt per ansträngning Percentil Antal sjöar Gers 0,8 1,9 4,5 6,6 10,9 8,0 17,9 28,6 40,9 77,2 23 Lake 0,0 0,0 0,1 0,1 0,2 3,7 10,1 22,5 45,3 73,8 20 Benlöja 0,1 0,2 0,5 0,7 1,9 1,3 2,0 8,3 12,7 35,0 19 Bergsimpa 00 0,0 00 0,0 01 0,1 02 0,2 02 0,2 00 0,0 01 0,1 03 0,3 07 0,7 12 1,2 12 Gös 0,0 0,1 0,4 3,4 6,8 29,4 93,8 386,8 784,1 1200,6 12 Ruda 0,3 0,3 3,0 8,0 23,0 108,1 155,3 526,4 990,0 1928,8 7 Nors 0,0 0,1 0,7 9,6 15,6 0,2 2,4 5,2 57,6 60,0 5 Röding 0,0 0,0 0,1 0,3 0,3 0,0 0,0 11,1 43,8 43,8 3 Björkna 0,0 0,0 0,1 0,3 0,3 3,7 3,7 4,2 4,9 4,9 3 Stensimpa 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1 0,1 2 Elritsa 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 1 Ål 00 0,0 00 0,0 00 0,0 00 0,0 00 0,0 22,3 22,3 22,3 22,3 22,3 1 Öring 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 1075,0 1075,0 1075,0 1075,0 1075,0 1

101 Jämförelsevärden från NORS, Nationellt Register över Sjöprovfisken Tabellen Fångst per ansträngning i pelagiska nät (region 7) Urvalet består av 250 sjöar belägna i de övre delarna av i huvudsak Motala ströms, Emåns, Alsteråns, Mörrumsåns, Lagans, Nissans och Göta älvs avrinningsområden. Sjöarna ligger på meter över havet, är ha stora och 1 41 m djupa. I en av sjöarna fångades ingen fisk. Fångst per ansträngning Antal per ansträngning Vikt per ansträngning Percentil Antal sjöar Abborre 0,6 1,7 3,5 6,3 34,2 10,0 42,2 91,3 233,5 564,6 47 Mört 0,8 1,8 6,1 19,2 40,6 34,0 58,4 118,5 369,2 586,3 46 Siklöja 4,2 9,5 17,2 35,5 78,6 45,2 181,4 408,2 696,3 2306,7 30 Gädda 0,2 0,2 0,3 0,4 0,5 14,5 216,9 710,3 1623,4 2914,2 16 Sik 0,1 0,3 6,2 12,5 87,4 29,8 57,8 122,3 353,8 1140,3 16 Braxen 0,1 0,1 0,2 0,5 0,5 3,4 13,3 45,5 69,0 331,3 11 Benlöja 1,5 1,7 2,8 6,5 23,7 16,7 28,3 52,7 105,4 374,7 10 Lake 0,1 0,1 0,2 0,3 0,3 0,3 7,4 173,4 289,9 312,0 6 Nors 0,5 1,5 6,4 25,3 34,1 6,0 28,7 55,3 182,0 237,8 5 Gers 0,1 0,1 0,2 0,3 0,3 0,2 0,2 0,8 2,3 2,3 3 Bergsimpa 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,2 0,3 0,3 2 Sarv 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,5 0,5 5,9 11,3 11,3 2 Gös 2,4 2,4 2,4 2,4 2,4 483,4 483,4 483,4 483,4 483,4 1 Röding 02 0,2 02 0,2 02 0,2 02 0,2 02 0,2 32,5 32,5 32,5 32,5 32,5 1 Total fångst/anträngning 13,7 19,8 29,4 62,5 108,9 344,4 576,7 880,2 1454,8 3229,4 48

102 Jämförelsevärden från NORS, Nationellt Register över Sjöprovfisken Mer tbll tabeller Urval Antal sjöar Hl Hela landet 1780 Gössjöar 142 Öringsjöar 156 Rödingsjöar 102 Sjöar med ph<6 111 Sjöar med totalfosforhalter (TotP) < 10 µg/l 231 Sjöarmed totalfosforhalter (TotP) > 30µg/l 65

103 Nu startar WATERS! Waterbody Assessment Tools for Ecological Reference conditionsand status in Sweden HAFOK AB Ett 5 årigt forskningsprogram för bättre bedömningsgrunder enligt vattendirektivet t ( )

104 Programmets övergipande mål Pålitligare och känsligare indikatorer. Gemensamma principer för definition av referenstillstånd tå och klassgränser. Gemensamma principer för hantering av osäkerhet i skattningar av indikatorer och klassificering i (inklusive i optimering av provtagningsprogram). Gemensamt ramverk för sammanvägd bd bedömning (inklusive hantering av vattenförekomster utan fullständiga data).

105 Vad Vad behöver har ni vi som från er! vi inte vet!?! Temperaturprofiler Djupzonsdata Hydrologi Hd l i morfologi i( (reglering, dämning) Avrinningsområde karaktärer och påverkan Data ska användas för att reducera osäkerhet på alla nivåer Indikatorer Referensvärden Omgivningsdata

106 Läs mer på: å

107 Del 5. Åldersanalyser vilken extra information ger åldersdata Abborre Abborre

108 Vilken vävnad? Mört Abborre Otoliter för alla arter Fjäll (cyprinider) Gällock (abborre) Strukturerna kompletterar varandra! Fjäll/Gällock Tillväxt Otoliter Ålder

109 Kan Längdman bestämma vs. Åldersfördelning ålder efter storleken på fisken? Fångst per ansträngning av abborre i Nordiska översiktsnät Gyslättasjön 1999 Jutsajaure Storleksfördelning N / 16 nets ind./nät N / 24 nets ind./nät Lenght (cm) Lenght (cm) Gyslättasjön 1999 Jutsajaure 1999 Åldersfördelning N / 16 nets N / 24 nets Age (1= 0+) Age (1= 0+)

110 Längd och ålderabborre Dominerande åldrar Förekommande åldrar Abborre (N = 51657) L = 2 52 cm Ålder = Ålder Längd

111 Längd och åldermört Dominerande åldrar Förekommande åldrar Mört (N = ) L = 2 52 cm Ålder = Ålder Längd

112 Längd och ålder Kontenta Det går inte att bestämma en fisks ålder bara genom storleken Små mörtar i fångsten behöver inte innebära att det sker kontinuerlig rekrytering I sjöar där det finns lite mört och där den växer bra kan du luras att tro att det inte förekommer rekrytering om man använder 10 cm som gräns Svårt att hitta ett generellt längdkriterium för bedömning av mörtrekrytering Åldersanalyser väldigt viktigt pusselbit för att tolka storleksfördelningen

113 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Tillväxtanalyser Kan hjälpa till att tolka storleksfördelningar Längd (mm) ,2 Abborre Snabb linjär tillväxt ( ) Exempel: Sjöar där abborren har god tillgång till föda i alla stadier. Vanligt i lätt sura sjöar och i större mesotrofa sjöar. I dessa sjöar är ofta andelen stora abborrar över 25 cm relativt högt. Flaskhals svårt att nå över en viss storlek ( ) För de individer som tar sig genom flaskhalsen tar tillväxten åter fart. Intervallet oftast vid cm längd. Exempel: Sjöar med hög konkurrens Ålder Avstannad tillväxt ( ) Slutar växa vid ca cm Exempel: Näringsfattiga eller påverkade sjöar, tusenbrödrabestånd Mönster varierar mellan olika årsklasser och sjöar

114 Mätningar av tillväxtzoner Tillbakaräknad längd fjäll och gällock Ger individuell tillväxt för varje levnadsår Exempel på tillämpning: Effekter av temperatur på tillväxten det första året. Årsungar fångas ej representativt vid provfisken men med hjälp av tillbakaräknad längd kan vi uppskatta fiskens längd när den var 0+. Mönster varierar mellan olika årsklasser och sjöar

115 Vid fångstillfället var fisken 16,3 cm lång Vid fångstillfället var fisken 15,7 cm lång Gällock från abborrar fångade i Stensjön, Åva år 2009 Två abborrar samma storlek men olika åldrar

116 Mört otolit och fjäll fångad i Källsjön år 2003 Otolit Ålder 22+ Fjäll Ålder 11+? Tolkning: Mörten sattes ut i Källsjön 2002 (troligen agnfisk) och har då vuxit bra, utan konkurrens från andra mörtar. Det syns på fjällen som har två breda zoner längst ut. Den 22+ år gamla fisken hade stannat i tillväxt i sin ursprungssjö, stått still i tillväxt i 11 år, innan den fiskades upp och sattes ut i Källsjön, där den levde glada dagar 1,5 år, innan den fångades i ett provfiskenät. Foto: Sötvattenslaboratoriet

117 Skillnad mellan hannar och honor Medianläng gd (mm) Abborre Honor (min) Honor (median) Honor (max) Hanar (min) Hanar (median) Hanar (max) Medianläng gd (mm) Mört Honor (min) Honor (median) Honor (max) Hanar (min) Hanar (median) Hanar (max) (mm)400 Medianlä ängd Ålder (1 = 0+) 500 Öring 500 Röding Honor (min) Honor (median) Honor (max) Hanar (min) Hanar (median) Hanar (max) (mm)400 Medianlä ängd Ålder (1 = 0+) Ålder (1 = 0+) Ålder (1 = 0+) Abborre och mört andelen honor kan vara mycket hög bland stora och äldre fiskar.

118 Andel ung fisk (1 3 år) Abiskojaure Andel ung fisk i fångsten (% 1-3 år) Vikten per ansträngning ökade i början av 2000 talet. Det berodde på att andelen äldre fiskar ökade i fångsterna. Orsak: Minskat fisketryck? % 1-3 år Röding FISKART Abiskojaure Röding 600 tal per ansträngning ngning Abiskojaure FISKART Röding Vikt (g) per ansträ Ant 1

119 Andel ung fisk (1 3 år) Stensjön, Åva Andel ung fisk i fångsten (%1 1-3 år) 100 % 1-3 år Abborre Mört Stensjön ligger i Tyresta nationalpark som brandhärjades sommaren Det medförde att rekryteringen av mört gynnades under några år vilket medförde att andelen unga mörtar var högre i fångsterna Ant tal per ansträng gning Stensjön, Åva Gers FISKART Abborre Mört Siklöja 600 (g) per ansträn ngning Vikt FISKART Stensjön, Åva Abborre Gers Mört Siklöja

120 Klimatberoende åldersstruktur inom arter Abborre N = 50 sjöar % Ung fisk (1 3+) Ålder (m max) Mört N = 35 sjöar % Ung fis sk (1 3+) (max) Ålder Lufttemperatur ( C) (Årsmedel) Lufttemperatur ( C) (Årsmedel)