Provfiske i fyra sjöar i Uppland

Transkript

1 Provfiske i fyra sjöar i Uppland Standardiserade provfi sken i Lilla Ullfjärden, Sparren, Långsjön och Bottenfjärden sommaren 2013 Magnus Dahlberg Diarienrummer: SLU.aqua Forskning om ekologiska bedömningsgrunder för vattenkvalité

2 Provfi ske i fyra sjöar i Uppland Standardiserade provfi sken i Lilla Ullfjärden, Sparren, Långsjön och Bottenfjärden sommaren 2013 Magnus Dahlberg Adress SLU, Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet, Stångholmsvägen 2, Drottningholm November 2013 SLU, Institutionen för akvatiska resurser Information från Sötvattenslaboratoriet Diarienummer SLU.aqua (elektronisk version) Vid citering uppge: Dahlberg M (2013). Provfiske i fyra sjöar i Uppland. Standardiserade provfisken i Lilla Ullfjärden, Sparren, Långsjön och Bottenfjärden sommaren. SLU, Sötvattenslaboratoriet. Diarienr SLU.aqua E-post magnus.dahlberg@slu.se Rapportens innehåll har granskats av: Kerstin Holmgren Finansiär WATERS Framsida: Långsjön. Foto: Magnus Dahlberg. Baksida: Fångsten i lagd i Sparren. Foto: Magnus Dahlberg.

3 Förord Följande rapport redovisar resultaten från standardiserade provfisken i 4 sjöar som SLU, Sötvattenslaboratoriet utförde sommaren Arbetet genomfördes som en del av forskningsprogrammet WATERS, som finansieras av Naturvårdsverket (Dnr 10/179) och Havs- och vattenmyndigheten. Syftet med projektet är att utveckla och förbättra de bedömningsgrunder som används för att klassificera ekologisk status på svenska kust- och inlandsvatten. Avsikten med rapporten är att beskriva resultaten från de standardiserade provfiskena till fiskerättsägare och andra intressenter kring sjöarna. Vi vill passa på att rikta ett tack till alla fiskrättsägare som gav oss tillstånd att fiska i er sjö samt till alla er som hjälpte oss med diverse praktiska arrangemang runt själva fältarbetet. Drottningholm

4 Inledning Detta är WATERS- projektet Följande rapport redovisar resultatet från standardiserade provfisken i sjöarna Sparren, Långsjön, Bottenfjärden och Lilla Ullfjärden som ingår i projektet WATERS. Akronymen WATERS står för Waterbody Assessment Tools for Ecological Reference conditions and status in Sweden. Projektet startade 2011 och pågår till Det finansieras av Naturvårdsverket, koordineras av Havsmiljöinstitutet och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, är en av flera samarbetspartners. Syftet med projektet är att utveckla och förbättra de bedömningsgrunder som används för att klassificera ekologisk status på svenska kust- och inlandsvatten i enlighet med EU:s ramdirektiv för vatten. WATERS är särskilt inriktat på de biologiska indikatorer som används vid statusklassningen: makrofyter (vattenväxter), bottenfauna (kräftdjur, insektslarver, maskar, musslor och snäckor som lever i eller nära sjöbotten), växtplankton och fisk. Resultaten av forskningen är kopplad till praktisk förvaltning av Sveriges vattenmiljöer. WATERS arbetar därför nära de myndigheter som har till uppgift att samordna och utvärdera tillståndet i våra sjöar, vattendrag och kustvatten; Vattenmyndigheterna och Havs- och vattenmyndigheten. Vill du läsa mer om statusklassning eller om WATERS-projektet finns information på WATERS hemsida, Därför ingår Sparren, Långsjön, Bottenfjärden och Lilla Ullfjärden i WATERS-projektet Provfisket i de fyra sjöarna ingår i ett delprojekt inom WATERS, en gradientstudie som utförs i Uppländska sjöar. Avsikten med delprojektet är att studera hur indikatorerna vattenväxter, växtplankton, bottenfauna och fisk reagerar på övergödning (eutrofiering). I delprogrammet ingår totalt 10 sjöar som bildar en gradient med gradvis ökande näringshalter. I varje sjö provtas indikatorerna under ett år. I samband med detta sker också vattenkemiska mätningar. Förhoppningsvis kommer utvärderingar av resultaten i förlängningen leda till bättre förvaltningsåtgärder av våra sjöar. Utöver detta kommer data från gradientstudien att användas för att revidera nuvarande bedömningsgrunder. SLU, Sötvattenslaboratoriet fick i uppdrag att samla in fiskdata från de 10 sjöarna. I sjöar samlas fiskdata in med hjälp av standardiserade provfisken (se metodbeskrivning nedan). En bedömning gjordes att provfiskedata från provfisken som utförts inom en sexårsperiod från övrig provtagning kan användas i studien. I och med de flesta andra biologiska och vattenkemiska mätningar utfördes år 2012 kan provfisken som utförts under perioden användas. I sex av de tio sjöarna har det utförts minst ett standardiserade provfiske sedan I en sjö, Lilla Ullfjärden, fanns endast ett äldre fiske från 2007 medan Sparren, Långsjön och Bottenfjärden inte hade prov- 2

5 Lantmäteriet, ärende nr I 2010/0345 Figur 1. De fyra provfiskade sjöarna ligger i Uppland. Närmaste större orter är Bålsta för Lilla Ullfjärden, Långsjön och Sparren ligger nära Rimbo och Bottenfjärden nära Norrtälje. fiskats alls. Därför utförde Sötvattenslaboratoriet standardiserade provfisken i dessa fyra sjöar sommaren Provfiskemetodik Sedan 1940-talet har fisken använts för att undersöka fiskbestånd i sjöar i Sverige. För att möjliggöra jämförelser av provfiskeresultat från olika sjöar och regioner i landet utformades en standardmetodik för provfisken (Kinnerbäck 2001). Den ingår som en av undersökningstyperna som används för miljöövervakning på regional och nationell nivå (Havs- och vattenmyndigheten 2013). Sedan år 2005 är den också standardmetod i Europa för att bedöma vattenkvalitet i sjöar genom fisksamhällets sammansättning och struktur (SIS 2006). Syfte med ett standardiserat provfiske Målsättningen med ett standardiserat provfiske är att beskriva en sjös fisksamhälle. Ett standardiserat provfiske ger information om fisksamhällets artsammansättning, den relativa mängden fisk av olika arter och de enskilda arternas längdfördelning för hela den provfiskade sjön. Vid ett standardiserat provfiske läggs ett antal bottensatta som slumpas över hela sjöns yta och inom olika djupzoner. Detta för att fånga ett representativt urval av sjöns fisksamhälle. Fiske 3

6 Figur 2. Schematisk bild över ett översikts. Notera de olika sektionerna av olika maskstorlekar i et. med ett en natt kallas för en ansträngning. Antalet ansträngningar i en sjö bestäms av sjöns yta och djup. Ju större och djupare en sjö är desto större blir insatsen. Näten som används är s.k. översikts av typen Norden. Näten är 30 m långa, 1,5 m djupa och består av 12 sektioner med maskstorlekar från 5 till 55 mm maskstolpe (från knut till knut).i större, djupa sjöar förekommer ofta fiskar som huvudsakligen lever i den fria vattenmassan (pelagialen) och som därför inte fångas med bottensatta. För att få en bild av den delen av fisksamhället kompletteras provfisket med pelagiska i sjöar som är djupare än 10 m. Dessa är konstruerade på samma sätt som bottenen med undantaget att de är 6 meter djupa och har 11 sektioner med olika maskstorlekar. Näten hängs fritt i vattenmassan och läggs i regel på alla djup från ytan ner till ca 2 m ovanför botten. Det här mäter vi Alla fångade fiskar artbestäms, längden av varje individ mäts till närmaste mm och fångsten vägs artvis för varje. Dessutom ingår provtagning för åldersbestämning av de vanligaste fiskarterna. Åldern hos en fisk kan uppskattas genom att studera de årsringar som bildas på olika delar av fiskens benvävnader, ungefär som hos träd. Årsringarna skapas genom att fiskens ämnesomsättning och därmed tillväxt skiljer sig mellan årstiderna. Vid åldersbestämningen används fiskens otoliter (hörselstenar) och som komplement kan fjäll (braxen, gös, harr, mört, sik) eller gällock (abborre) användas. Otoliterna utgör delar av fiskens hörsel- och balansorgan och finns placerade i fiskens huvud. Generellt ger otoliter en säkrare uppskattning av fiskens ålder medan fjäll och gällock beskriver tillväxten bättre. För att 4 Foto: SLU, Ålderslaboratoriet

7 Figur 3. Figuren till vänster visar ett preparerat gällock från abborre. Det går att se årsringarna med blotta ögat. Bilden till höger visar en otolit från abborre. Innan årsringarna kan studeras under lupp klyvs otoliten med en såg. öka säkerheten vid åldersbestämningen är det därför bra att använda båda vävnaderna. Genom att känna till ett fiskbestånds åldersstruktur kan man få kunskap om de olika arternas rekrytering, tillväxt och populationsstruktur (Holmgren 2013). I de fyra WATERS-sjöarna har åldersanalyser utförts på abborre. Förklaringar av begrepp som förekommer i rapporten Fångst per ansträngning Mängden fisk anges som Antal per ansträngning eller Vikt per ansträngning vilket betyder att man dividerat den totala fångsten med det totala antalet som användes vid provfisket. Detta för att man ska kunna jämföra resultatet mellan olika sjöar där man fiskat med olika antal. Vid provfisket i de fyra sjöarna har fångsten i bottenen korrigerats efter de olika djupzonerna areaandel i sjön. För att erhålla korrigerade data multipliceras fångsten i varje djupzon med en faktor som beräknas enligt proportionen av arean dividerat med proportionen av det totala antalet som lagts i varje djupzon. Fångstvärdena för varje djupzon summeras till en korrigerad totalfångst och divideras sedan med det totala antalet som användes vid provfisket. Bedömningsgrunder för ekologisk status (EQR8) Det samlas in stora mängder data inom olika miljöövervakningsprogram i Sverige. För att harmonisera bedömningar om vattnets kvalitet, både mellan myndigheter i Sverige och mellan länder i Europa, behövs klassificeringssystem. Därför har Naturvårdsverket tagit fram bedömningsgrunder för ekologisk status för ett flertal områden, bland annat för sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket 2007). Bland bedömningsgrunderna ingår också ett bedömningssystem för fisk i sjöar (Holmgren med flera 2007). Fiskindexet, kallat EQR8 (Ecological Quality Ratio) är ba- 5

8 serat på 8 indikatorer. Vid bedömningen jämförs observerade värden (provfiskeresultatet) med beräknade referensvärden som är unika för varje sjö. För varje indikator beräknas avvikelsen mellan det observerade värdet (provfiskeresultatet) och det modellerade referensvärdet. Alla indikatorerna i EQR8 är dubbelsidiga vilket innebär att de reagerar på om provfiskeresultatet är för högt eller för lågt jämfört med referensvärdet. Språngskikt Många sjöar skiktas i olika temperaturlager under sommar och vinter. Detta beror på att sötvatten är tyngst vid en temperatur av +4ºC. Under sommaren när solen värmer upp vattnet samlas det varma vattnet ytligt. Någon eller några meter ned (djupet varierar mellan olika sjöar) sjunker temperaturen hastigt under en kort sträcka - det så kallade språngskiktet - mot det kallare vattnet i sjöns djupare delar. På vintern är tvärtom det kallaste vattnet nära ytan och det varmare vattnet finns i sjöns djupare delar. Lilla Ullfjärden Sjöbeskrivning Lilla Ullfjärden ligger i kommunerna Håbo och Upplands-Bro i Uppland och ingår i Norrströms huvudavrinningsområde. Sjön ligger inkilad mellan Bålstaåsen och förkastningsbranten mot Upplands-Bro kommun och har förbindelse med i Mälaren. Sjön är 52 meter djup, har en yta på 181 hektar och befinner sig 0,1 meter över havet. Strandzonen är ofta brant och till stora delar bevuxen med tät vass. Medeldjupet är 21,5 meter. Det är ett relativt stort medeldjup då endast 20 av de 3494 sjöar som ingick i NORS (Svensk sjöprovfiskregister) har ett 6 Figur 4. Lilla Ullfjärden med omgivningar. Foto: Teresa Soler

9 större medeldjup. Lilla Ullfjärden tillhör delavrinningsområdet, Mynnar i Lilla Ullfjärden. Delavrinningsområdet är 851 hektar och består huvudsakligen av skog (61 %), sjöar (22 %) och bebyggelse (11 %) (SVAR 2013). I Lilla Ullfjärden finns också flera kräftdjur och alger som betraktas som glacialrelikter (Länsstyrelsen 2013). Glacialrelikter är kvarlevor från de äldsta kyliga tiderna efter den senaste nedisningen. Klassificering med avseende på näringsämnen ger sjön hög status (VISS:1 2013). Sjön har förväntade totalfosforhalter då medianvärdet på mätningar från Nätnr Fiskedjup 1 7,4-10,5 2 7,2-11,6 3 40,5-42,0 4 24,0-30,0 5 20,0-28,0 6 4,0-5,7 7 2,8-3,0 8 28,8-29,6 9 7,0-10, ,0-17, ,5-40, ,3-33,0 13 3,7-4,6 14 2,4-3,0 15 7,6-9,7 16 4,6-5, ,5-18, ,5-25, ,3-16, ,0-19,1 Nätnr Fiskedjup 21 4,5-6,0 22 7,5-9,1 23 2,4-2,7 24 2,3-2,9 25 8,1-12,0 26 3,1-3,8 27 2,1-2, ,4-16,6 29 3,5-6, ,4-20, ,1-24, ,4-24, ,2-42, ,1-31, ,4-29, ,2-27,0 37 7,5-11, ,8-27, ,1-19,5 40 2,1-2,8 7 Lantmäteriet, ärende nr I Figur 5. Karta med stationerna för provfisket i Lilla Ullfjärden Nätnummer 202 visar platsen för de pelagiska en.

10 augusti månad åren var 15 µg/l, jämförvärdet för Lilla Ullfjärden är 12,8 µg/l (VISS:1 2013). Lilla Ullfjärden provfiskades med totalt 40 ansträngningar fördelade på sex djupzoner; Grundare än 3 m (6 ), 3-6 m (6 ), 6-12 m (7 ), m (7 ), m (11 ) och djupare än 35 m (3 ). Dessutom fiskades en station mitt i sjön med pelagiska från ytan ner till 30 meter. Sammanfattning av provfiskeresultatet Lilla Ullfjärden har provfiskats två gånger; 2007 och Vid båda provfisketillfällena klassades den ekologiska statusen som dålig enligt bedömningsgrunder för fisk. Den låga klassningen beror främst på att fångsten var tydligt lägre än förväntat, både i antal och vikt. En bidragande orsak till den relativt låga fångsten är att sjön är djup och att områden över 12 m dessutom utgör ca 89 % av sjöns totala yta. De dominerande arterna uppehåller sig grundare än 12 m och därför blir stora delar fångsten koncentrerad till ca 11 % av sjöns yta. Andra sjöar i regionen av motsvarande storlek är oftast betydligt grundare än Lilla Ullfjärden vilket medför att fiskförekomsten är utbredd över en större del av sjöns yta. Därför är fångsterna oftast betydligt högre i andra sjöar i regionen än i Lilla Ullfjärden. Fisksamhället i Lilla Ullfjärden Vid provfisket 2013 fångades totalt 12 arter; abborre, asp, björkna, gers, gädda, lake, benlöja, mört, nissöga, nors, sarv och siklöja. Dessutom finns ål i sjön, vid provfisket 2007 hittades spår i en av ål (Nöbbelin 2007). Enligt uppgift kan också den rödlistade hornsimpan finnas i sjön men ingen simpa har fångats vid något av provfiskena. Sjön är relativt artrik då referensvärdet är ca 8 arter. Fångsten i bottenen dominerades av abborre, både i antal och vikt (figur 6) och i de pelagiska en var nors högst i antal och övriga arter i vikt (figur 7). Övriga arter omfattas av en stor asp (1678 g) och fem relativt stora sarvar som utgjorde en stor del av vikten (se tabell 1, sidan 33). Antal per bottensansträngning Vikt (g) per bottensansträngning 9,4% 24,5% 20,3% 36,7% 33,8% 8 9,9% 13,1% 10,6% Abborre Björkna Benlöja Gers Mört Övriga arter Figur 6. Den procentuella fördelningen mellan arterna för antal (till vänster) och vikt (till höger) i bottensfångsten vid provfisket i Lilla Ullfjärden ,3% 4,5% 7,0% 1,9%

11 Antal per ansträngning i pelagiska 0,7% 1,8% 4,2% Vikt (g) per ansträngning i pelagiska 4,7% 19,7% 28,6% Abborre Benlöja Mört Nors Siklöja Övriga arter 48,1% 4,5% 64,4% 0,2% 20,1% 2,9% Figur 7. Den procentuella fördelningen mellan arterna för antal (till vänster) och vikt (till höger) i fångsten i de pelagiska en vid provfisket i Lilla Ullfjärden I och med att Lilla Ullfjärden är över 50 meter djup finns det utrymme för arter som antingen föredrar varmare eller kallare vatten. Tillgången på syre i de djupare regionerna har också stor betydelse för fiskutbredningen. Mätningar i samband med provfisket 2007 visade på goda syrgasförhållanden ner till 25 meters djup, djupare än så utfördes inga mätningar (Nöbbelin 2007). Temperaturprofilen över sjöns djuphåla i samband med provfisket 2013 visade att vattnet var över 20 grader ända ner till sex meters djup (figur 8). Därefter minskade temperaturen snabbt och vid 10 meters djup var det kallare än 10 grader. Abborre, björkna, gädda, löja, mört, nissöga och sarv fångades huvudsakligen på som sattes grundare än 6 meter (figur 9). Gers är en liten fisk, släkt med abborre, som lever nära botten. Under förutsättning att syretillgången är god brukar gers finnas både på grunt vatten och på större djup. I Lilla Ullfjärden förekom gers på alla djup ner till 20 meter. Lake, nors och siklöja föredrar kallare vatten och dessa arter fångades huvudsakligen djupare än 6 meter, d v s under språngskiktet. Det fångades ingen fisk under 30 meters djup. 9 Figur 8. Temperaturprofil över djuphålan i Lilla Ullfjärden i samband med provfisket och Språngskiktet år 2007 låg på ca 9 meters djup och 2013 på ca 6 meters djup

12 100 Andel av fångsten i olika djupzoner Abborre Asp Björkna Gers Gädda Lake Löja Mört Nissöga Nors Sarv Siklöja % av korrigerat antal 35 > m m m < 3 m Figur 9. Fördelningen av den korrigerade fångsten mellan de olika djupzonerna. Storleksfördelningen hos fångsten av björkna och mört bestod av individer från fiskar under 6-7 cm (sannolikt årsungar eller 1-åriga fiskar) till större individer upp mot cm (figur 11). Mörten blir relativt stor i Lilla Ullfjärden då det fanns individer upp emot 30 cm i fångsten. Även fångsten av abborre, med många individer under 10 cm och många stora abborrar upp till 36 cm, tyder på en god rekrytering och att abborren har möjlighet att växa sig stor i sjön. Åldersanalyser av abborre från Lilla Ullfjärden visade att det förekom abborrar från årsungar (0+) upp till 10 år gamla fiskar i fångsten (figur 10). Under de första åren var abborrarnas storlek vid given ålder ungefär lika med genomsnittet för referenssjöarna från ekoregion 4, sydöstra Sverige (Kinnerbäck 2013) och variationen mellan individerna var liten i Lilla Ullfjärden (figur 9). När abborrarna blivit äldre var variationen i längd vid given ålder större, inom åldrar på mer än 3 år var skillnaden mellan den längsta och kortaste fisken ca 10 cm eller mer. Vissa fiskar växer alltså väldigt snabbt medan andra växer betydligt långsammare. Variationen i längd vid given ålder sammanfaller ungefär vid den längd som fiskarna förväntas att alltmer övergå till fiskdiet. Abborren genomgår tre olika s.k. ontogenetiska stadier under sin levnad. Som liten äter den i första hand djurplankton för att vid något större storlek börja äta bottendjur. När fisken vuxit till ungefär cm antas att dieten succesivt skiftar till att mer bestå av fisk. När abborren nått över 20 cm betraktas den enbart som potentiellt fiskätande. Tillgången på bytesfisk verkar vara god i Lilla Ullfjärden så att de abborrar som når potentiellt fiskätande storlek kan växa sig stora. Längd (mm) 10 Längd (median) vid given ålder Databas 300 Lilla Ullfjärden Ålder Figur 10. Längd (median) vid given ålder för abborre i Lilla Ullfjärden. Spridningsmåttet anger största respektive minsta längd vid given ålder. Jämförvärdet Databas består av åldersdata från sjöar från ekoregion 4, sydöstra Sverige (Kinnerbäck 2013), pricken utgör medianen för jämförelsematerialet.

13 Figur 11. Storleksfördelningen hos fångsten i bottenen av några av arterna vid provfiske 2013 i Lilla Ullfjärden. 11

14 Sparren Sjöbeskrivning Sparren ligger i Norrtälje kommun och Vallentuna kommun i Uppland och ingår i Åkerströms huvudavrinningsområde. Sjön befinner sig 13 meter över havet, ytan är 288 hektar och maxdjupet är ca 13 meter. Huvuddelen av sjön ligger i Norrtälje kommun och en mindre del i Vallentuna kommun. Delavringsområdet är 443 hektar och består huvudsakligen av skog (75 %), åker och betesmark (20 %) samt bebyggelse och rekreationsområden (4 %) (VISS:2 2013). Sparren består av tre långa vikar; Lisingefjärden, Kårstaviken och Närtunaviken. Karaktären mellan vikarna är lite olika trots att de liknar varandra till yta och djup (Lindqvist 2007). Sparren är en näringsrik sjö med stor internbelastning vilket innebär att det läcker ut en del näringsämnen från sedimentet till vattenmassan. Det är vanligt i sjöar där det periodvis är syrebrist vid botten, syrebristen medför att det frigörs näringsämnen från sedimentet. Därför är det vanligt med algblomningar i sjöar med hög internbelastning. Figur 12. Fångsten i Sparren dominerades av abborre och mört 12 Foto: Magnus Dahlberg

15 Nätnr Fiskedjup 1 2,7-2,9 2 5,4-5,5 3 7,0-7,3 4 2,2-2,7 5 7,8-8,0 6 7,9-8,6 7 8,8-9,6 8 4,0-4,9 9 12,1-12,6 10 3,7-5,0 Lantmäteriet, ärende nr I 2010/0345 Nätnr Fiskedjup 21 2,0-2,7 22 4,6-4,6 23 2,2-2,9 24 5,1-5,4 25 2,0-2,7 26 6,9-7,3 27 7,6-7,8 28 7,5-7,5 29 3,5-6, ,8-11,0 Nätnr Fiskedjup 11 13,1-13,5 12 8,8-9,1 13 6,1-7, ,1-12,5 15 9,3-10,3 16 6,1-9,5 17 1,7-2,7 18 3,7-4,0 19 2,0-2, ,0-12,0 Nätnr Fiskedjup 31 3,0-4,5 32 2,2-2,5 33 8,6-9,0 34 4,4-5, ,1-10,3 36 1,6-2,7 Figur 13. Karta med stationerna för provfisket i Sparren Nätnummer 201 visar platsen för de pelagiska en. Sparren provfiskades med totalt 36 ansträngningar fördelade på fyra djupzoner; Grundare än 3 m (9 ), 3-6 m (9 ), 6-12 m (14 ), djupare än 12 m (4 ). Dessutom fiskades en station mitt i sjön med pelagiska från ytan ner till 6 meter. Figur 14. Sparrens stränder omges av vassbälten. Foto: 13 Magnus Dahlberg

16 Antal per bottensansträngning 0,2% Vikt (g) per bottensansträngning 2,8% 35,6% 37,8% Abborre 29,6% 38,2% Braxen Gers Löja 7,2% 9,8% 4,5% 12,0% Mört Gädda, Sarv & Sutare 2,2% 19,9% Figur 15. Den procentuella fördelningen mellan arterna för antal (till vänster) och vikt (till höger) i bottensfångsten vid provfisket i Sparren Sammanfattning av provfiskeresultatet Vid provfisket 2013 i Sparren klassades den ekologiska statusen som god enligt bedömningsgrunder för fisk. Fångsten i Sparren var därmed nära den förväntade. Fisksamhället liknar de fisksamhällen som är vanliga i relativt grunda och näringsrika sjöar. Provfiskefångsten domineras av karpfiskarter och små abborrar. Dock kan noteras att det förekom en hel del stora abborrar i fångsten vilket tyder på att abborren kan växa sig stor i sjön. Fisksamhället i Sparren Vid provfisket 2013 fångades totalt 8 arter; abborre, braxen, gers, gädda, löja, mört, sarv och sutare. Artförekomsten i Sparren överensstämmer därmed med det förväntade då referensvärdet är ca 8 arter. Fångsten i bottenen dominerades huvudsakligen av abborre och mört. I antal fångades i stort sett lika mycket av båda arterna medan fångsten av abborre var högre i vikt (figur 15). Även braxen och löja utgjorde en relativt stor andel av fångsten. I de pelagiska en fångades Antal per ansträngning i pelagiska 0,1% Vikt (g) per ansträngning i pelagiska 2,9% 29,7% 31,4% 36,8% 25,9% Abborre Braxen Gers 14 25,7% 0,0% 6,0% Löja Mört Sarv 25,0% 0,0% 16,5% Figur 16. Den procentuella fördelningen mellan arterna för antal (till vänster) och vikt (till höger) i fångsten i de pelagiska en vid provfisket i Sparren 2013.

17 Figur 17. Temperaturprofil över djuphålan i Sparren i samband med provfisket Språngskiktet (en snabb temperaturförändring) låg då mellan 7-8 meters djup. abborre, mört och löja och sarv. I antal var fördelningen tämligen jämn mellan abborre, mört och löja. I vikt var även andelen av braxen relativt hög (figur 16). En undersökning sommaren 2006 visade att sjön var starkt skiktad med språngskiktet på ca 4 meters djup, och det rådde syrebrist under fem meters djup i alla vikarna (Lindqvist 2007). Temperaturprofilen över djuphålan i Lisingefjärden i samband med provfisket 2013 visade att vattnet var över 17 grader ner till sju meters djup (figur 17). Därefter minskade temperaturen snabbt och var runt 10 grader vid botten. Vid provfisket 2013 fångades abborre, braxen och löja ända ner till meters djup. Fångsten var till och med riklig av abborre, mört löja och braxen ända ner till 8 meters djup (figur 18, se tabell sidan 35). Därmed var syrgasförhållandet troligen bättre i Sparren sommaren 2013 jämfört med Fångstens andel i olika djupzoner % av korrigerat antal Abborre Braxen Gers Gädda Löja Mört Sarv Sutare m m < 3 m Figur 18. Fördelningen av den korrigerade fångsten mellan de olika djupzonerna. 15

18 Figur 19. Storleksfördelningen hos fångsten i bottenen av några av arterna vid provfiske 2013 i Sparren. 16

19 I grunda näringsrika sjöar förväntas att det talrika fisksamhället domineras av små och/eller unga fiskar (Jeppesen m fl 2010, Holmgren 2013). Storleksfördelningen hos fångsten av abborre, braxen, löja och mört i Sparren dominerades också av små individer från 5 cm upp till ca 15 cm (figur 19). Åldersanalyser av abborrar från Sparren visade att fångsten starkt dominerades av unga fiskar då andelen fiskar som var yngre än 3 år uppskattades till ca 97 %. Det förekom abborrar från årsungar (0+) upp till 11 år gamla fiskar i fångsten (figur 20). Det fångades relativt många stora abborrar upp till 38 cm vilket visar att abborren har möjlighet att växa sig stor i sjön Under de första åren var abborrarna storlek vid given ålder ungefär lika med genomsnittet för referenssjöarna från ekoregion 4, sydöstra Sverige (Kinnerbäck 2013). När abborrarna nått en längd över 15 cm var dock variationen i längd vid given ålder betydligt större, i synnerhet när fiskarna var mellan 5 och 7 år gamla (figur 20). Intervallet när variationen i längd vid given ålder var som störst sammanfaller ungefär vid den längd som fiskarna förväntas att alltmer övergå till fiskdiet. Tillgången på bytesfisk verkar vara god i Sparren, vilket sannolikt medför att de abborrar som når potentiellt fiskätande storlek kan växa sig stora. Längd (median) vid given ålder Databas 300 Sparren Längd (mm) Ålder Figur 20. Längd (median) vid given ålder för abborre i Sparren. Spridningsmåttet anger största respektive minsta längd vid given ålder. Jämförvärdet Databas består av åldersdata från sjöar från ekoregion 4, sydöstra Sverige (Kinnerbäck 2013), pricken utgör medianen för jämförelsematerialet. 17

20 Långsjön Sjöbeskrivning Långsjön ligger söder om Rimbo samhälle i Norrtälje kommun. Sjön ingår i Norrtäljeåns huvudavrinningsområde. Sjön befinner sig 12 meter över havet, har en yta på 194 hektar och ett maxdjup på ca 8 meter. Delavrinningsområdet där Långsjön ingår är 20,9 kvadratkilometer och består mestadels av skog (57 %) och jordbruk (18 %). Andelen sjö är 11,3 % och andelen bebyggelse utgör 7 % av avrinningsområdet (SVAR 2013). Långsjön består av en grund vik in mot samhället i Rimbo som smalnar av och mynnar ut i huvuddelen av sjön som är en stor, ganska homogen bassäng. Djupet i bassängen ligger runt 5 meter vilket medför att ca 74 % av sjöns yta ligger inom djupzonen 3-6 meter. Mitt i sjön ligger en större ö. Sjön omges av täta vassbälten som går ut till 2-3 meters djup. Stränderna är relativt branta och sluttar snabbt ner till 3 meters djup. Sjön är näringsrik med tydliga tecken på eutrofiering. Sjön har höga totalfosforhalter då medianvärdet på mätningar från augusti månad åren var 88 µg/l, jämförvärdet för Långsjön är 15 µg/l (VISS:3 2013). Vid undersökningar av växtplanktonsamhället fanns flera arter som indikerar övergödning (Westman 2010) och halter av växtplankton och klorofyll var höga (VISS). Sjön har också haft ett dåligt siktdjup, runt 1,1-1,5 m. Långsjön provfiskades med totalt 24 ansträngningar fördelade på tre djupzoner; Grundare än 3 m (8 ), 3-6 m (14 ), djupare än 6 meter (2 ). Vid provfisket 2013 fångades en del signalkräftor i et, främst i sjöns östra del där stränderna är steniga. Foto: Magnus Dahlberg Figur 21. Långsjön kantas av breda vassbälten, i synnerhet längs södra sidan. I samband med provfisket 2013 pågick algblomningar i sjön. 18

21 Nätnr Fiskedjup 7 2,5-3,0 8 1,8-2,4 9 5,5-5,6 10 4,8-5,8 11 4,4-4,4 12 2,7-3,0 Nätnr Fiskedjup 19 4,8-4,9 20 1,3-1,7 21 4,1-4,4 22 5,0-5,1 23 1,2-3,0 24 6,3-7,9 Nätnr Fiskedjup 13 4,6-4,9 14 6,5-7,0 15 1,7-2,5 16 3,4-3,5 17 4,4-4,4 18 4,5-4,8 Lantmäteriet, ärende nr I 2010/0345 Nätnr Fiskedjup 1 4,9-5,0 2 5,0-5,3 3 2,2-2,4 4 2,2-2,2 5 5,0-5,0 6 4,5-4,8 Figur 22. Karta med stationerna för provfisket i Långsjön Sammanfattning av provfiskeresultatet Vid provfisket 2013 i Långsjön klassades den ekologiska statusen som måttlig enligt bedömningsgrunder för fisk. Fångsten i Långsjön avvek därmed något från det förväntade. Fisksamhället i Långsjön är typiskt för fisksamhällen i näringsrika sjöar. Fångsten var betydligt högre än förväntat både i antal och vikt och dominerades av mindre fiskar, främst abborre och mört, under 15 cm. Dock kan noteras att det förekom en del stora abborrar och gös i Långsjön så andelen rovfiskar i fångsten var därför relativt hög. Foto: Magnus Dahlberg Figur 23. Fångsten i Långsjön var riklig och dominerades av mört och abborre. En typisk fångst i näringsrika sjöar. 19

22 Antal per bottensansträngning Vikt (g) per bottensansträngning 1,3% 28,7% 8,8% 23,0% 50,2% 1,7% 13,3% 4,9% Abborre Braxen Gers Gös Mört Övriga arter 38,5% 14,9% 3,1% 11,6% Figur 24. Den procentuella fördelningen mellan arterna för antal (till vänster) och vikt (till höger) i bottensfångsten vid provfisket i Långsjön Fisksamhället i Långsjön Vid provfisket 2013 fångades totalt 10 arter; abborre, braxen, gers, gädda, gös, löja, mört, ruda, sarv och sutare. Artförekomsten i Långsjön är därmed något högre än förväntat då referensvärdet är ca 8 arter. Det har gjorts två utsättningar av gösyngel i sjön, den ena för ca tio år sedan och den andra för ca fem år sedan. Ynglen hämtades från gösodlingen i Dylta Bruk (Lagerbjelke 2013). Den rikliga fångsten i bottenen dominerades av mört både i antal och vikt (figur 24). Även abborre, gers, gös och braxen utgjorde en relativt stor andel av fångsten. Temperaturprofilen över djuphålan i samband med provfisket 2013 visade att vattnet var runt 20 grader i hela vattenmassan (figur 25). Sjön var därmed inte temperaturskiktad och fisken fördelade sig i princip över hela sjön. Det var bara i den lilla djuphålan där djupet översteg 7 meter som fångsten var något lägre. Det var dock en skillnad på hur de olika arterna fördelade sig i sjön (figur 26). 20 Figur 25. Temperaturprofil över djuphålan i Långsjön i samband med provfisket

23 100 Fångstens andel i olika djupzoner % av korrigerat antal m m < 3 m 0 Abborre Braxen Gers Gädda Gös Löja Mört Ruda Sarv Sutare Figur 26. Fördelningen av den korrigerade fångsten mellan de olika djupzonerna. Sarv, sutare och ruda uppehåller sig gärna i anslutning till vegetationen och fångades därför endast under 3 meters djup. Gös, liksom braxen, fångades huvudsakligen i som var placerade ute i bassängen. Braxen födosöker bland annat genom att böka i sedimentet ute i bassängen. Gösen födosöker också i den fria vattenmassan men behöver också ett lite större djup i och med att ögonen är känsliga för ljus (Sonesten 1991). Abborre, gers och mört fångades rikligt i alla ner till sex meters djup med en majoritet i de grunda en för abborre och för mört i som lagts på 3-6 meters djup. I grunda, näringsrika sjöar och varma sjöar förväntas att det talrika fisksamhället domineras av små och/eller unga fiskar (Jeppesen m fl 2010, Holmgren 2013). Storleksfördelningen hos fångsten av abborre, braxen, löja och mört i Långsjön dominerades som förväntat av små individer från 5 cm upp till ca 15 cm (figur 29). Åldersanalyser av abborrar från Långsjön visade att fångsten starkt dominerades av unga fiskar då andelen fiskar som var yngre än 3 år uppskattades till ca 97 %. Fångsten av gös, med många fiskar mellan cm, tyder på att Längd (median) vid given ålder Databas 300 Långsjön Längd (mm) Ålder Figur 27. Längd (median) vid given ålder för abborre i Långsjön. Spridningsmåttet anger största respektive minsta längd vid given ålder. Jämförvärdet Databas består av åldersdata från sjöar från ekoregion 4, sydöstra Sverige (Kinnerbäck 2013) där pricken utgör medianen för jämförelsematerialet 21

24 gösen reproducerar sig i sjön. Det är osannolikt att små gösar på 13 cm kan härstamma från någon av de kända utsättningarna som genomfördes för mer än fem år sedan. Gösen kan växa sig stor i Långsjön, det fångades fyra gösar över 50 cm varav den största var 73 cm. Även fångsten av abborre, med många individer under 10 cm och förekomsten av stora abborrar upp till 35 cm, tyder på att abborren har möjlighet att växa sig stor i sjön. Åldersanalyser av abborrar från Långsjön visade att det förekom årsungar (0+) upp till 10 år gamla fiskar i fångsten (figur 27). Under de första åren var abborrarnas storlek vid given ålder ungefär lika med genomsnittet för referenssjöarna från ekoregion 4, sydöstra Sverige (Kinnerbäck 2013). När abborrarna nått en längd över 15 cm var dock medianlängden vid given ålder större i Långsjön. Det sammanfaller ungefär vid den längd som fiskarna förväntas att alltmer övergå till fiskdiet. Tillgången på potentiella bytesfiskar är god i Långsjön. Förmodligen leder det till att de relativt få abborrar som når fiskätande storlek har gott om föda och kan snabbt växa sig stora. Foto: Magnus Dahlberg Figur 28. Långsjön 22

25 Figur 29. Storleksfördelningen hos fångsten i bottenen av några av arterna vid provfiske 2013 i Långsjön. 23

26 Bottenfjärden Sjöbeskrivning Bottenfjärden ligger i Norrtälje kommun i Uppland och ingår i Broströmmens huvudavrinningsområde. Sjön befinner sig 2 meter över havet, ytan är 110 hektar och maxdjupet är ca 5 meter. Sjöns delavringsområd är 577 hektar och består av skog (42 %), öppen mark (11 %) och jordbruk (25 %). Avrinningsområdet har 1,13 kvadratkilometer vattenytor vilket ger en sjöprocent på 19,5 % (SVAR 2013). Bottenfjärden består av en ganska homogen bassäng med en avsmalnad vik (Tallöviken) i den södra delen. Stränderna är relativt branta och sluttar snabbt ner till 3 meters djup och sedan är sjön tämligen homogen där djupet i bassängen ligger runt 4 meter. Sjön omges av täta vassbälten som går ut till ca 2 meters djup. Sjön är näringsrik med tydliga tecken på eutrofiering. Sjön har höga näringshalter då medianvärdet av totalfosforhalter från augusti månad var 97 µg/l, jämförvärdet för Bottenfjärden är 18,1 µg/l (VISS:4 2013). Halterna av Klorofyll a, som är ett mått på mängden alger i vattnet, var höga då medianvärdet på mätningar från augusti månad åren var 25 µg/l, jämförvärdet för Bottenfjärden är 5,8 µg/l (VISS:4 2013). Sjön har också ett litet siktdjup, åren var medianvärdet ca 2 meter (referensvärdet 4 meter). Vid provfisketillfället 13 augusti 2013 var siktdjupet 0,8 m. Figur 30. Bottenfjärden omges av breda vassbälten. Foto: Jennie Strömquist 24

27 Bottenfjärden provfiskades med totalt 16 ansträngningar fördelade på två djupzoner; Grundare än 3 m (8 n ät) och djupare än 3 meter (8 ). Lantmäteriet, ärende nr I 2010/0345 Nätnr Fiskedjup 9 2,0-2,1 10 1,8-2,0 11 3,2-3,2 12 3,5-3,8 13 2,6-2,6 14 3,2-3,5 15 1,9-1,9 16 3,1-3,3 Nätnr Fiskedjup 1 2,5-2,6 2 2,4-2,7 3 4,0-4,2 4 4,3-4,3 5 2,0-2,1 6 1,8-2,0 7 3,2-3,2 8 3,5-3,8 Figur 31. Karta med stationerna för provfisket i Bottenfjärden

28 Foto: Jennie Strömquist Figur 32. Typiskt för näringsrika sjöar var fångsten riklig i alla i Bottenfjärden. Sammanfattning av provfiskeresultatet Vid provfisket 2013 i Bottenfjärden klassades den ekologiska statusen som måttlig enligt bedömningsgrunder för fisk (EQR8). Fångsten i Bottenfjärden avvek därmed något från det förväntade. Fisksamhället i Bottenfjärden är typiskt för fisksamhällen i näringsrika sjöar. Fångsten var betydligt högre än förväntat både i antal och vikt och dominerades av mindre fiskar, främst abborre och mört, under 15 cm. Antalet stora abborrar över 20 cm var få och andelen rovfiskar i fångsten var därför låg. Fisksamhället i Bottenfjärden Vid provfisket 2013 fångades totalt 8 arter; abborre, björkna, braxen, gers, gädda, mört, ruda och sutare. Artförekomsten i Bottefjärden var därmed något högre än förväntat då referensvärdet är ca 7 arter. Den rikliga fångsten i bottenen dominerades kraftigt av små abborrar och mört. I antal utgjorde abborre och mört 85 % av totala fångsten (figur 33). I vikt var dominansen något lägre (ca 67 %) vilket Antal per bottensansträngning Vikt (g) per bottensansträngning 0,2% 10,0% 22,5% 36,5% 30,2% 9,0% 62,8% Abborre 3,3% Björkna Braxen 2,2% 26 Gers Mört Övriga arter 1,9% 16,8% 4,6% Figur 33. Den procentuella fördelningen mellan arterna för antal (till vänster) och vikt (till höger) i bottensfångsten vid provfisket i Bottenfjärden 2013.

29 Figur 34. Temperaturprofil över djuphålan i Bottenfjärden i samband med provfisket Den streckade linje anger siktdjupet (0,8 m). beror på att det fångades relativt många stora braxnar över 20 cm och att gäddan, rudorna och sutaren var stora fiskar. Temperaturprofilen över djuphålan i samband med provfisket 2013 visade att vattnet var runt 20 grader i hela vattenmassan (Figur 34). Sjön var därmed inte temperaturskiktad och fisken fördelade sig i princip över hela sjön, även om fångsten var högst i placerade grundare än 3 meter. Sutare och ruda uppehåller sig gärna i anslutning till vegetationen och fångades därför endast under 3 meters djup (figur 35). Braxen fångades huvudsakligen i som var placerade ute i bassängen vilket sannolikt beror på att braxen bland annat födosöker genom att böka i sedimentet ute i bassängen. Abborre, björkna, gers och mört fångades rikligt i alla, men med en högre andel i de grunda en för abborre och björkna medan andelen mört och gers var högre i som lades djupare än 3 meter. 100 Fångstens andel i olika djupzoner % av korrigerat antal > 3 m < 3 m 0 Abborre Björkna Braxen Gers Gädda Mört Ruda Sutare 27 Figur 35. Den för varje art procentuella fördelningen av fångsten i antal mellan de olika djupzonerna.

30 28 Figur 36. Storleksfördelningen hos några av arterna vid provfiske i Bottenfjärden 2013

31 I grunda, näringsrika sjöar och varma sjöar förväntas att det talrika fisksamhället domineras av små och/eller unga fiskar (Jeppesen m fl 2010, Holmgren 2013). Med en stigande näringshalt förväntas det totala antalet fiskar och andelen små fiskar öka. Bottenfjärden är den näringsrikaste sjön av dem som ingår i WATERSprogrammet. Den är också som förväntat den fiskrikaste med en totalfångst på 240 fiskar per ansträngning (se tabell på sidan 37). Storleksfördelningen hos fångsten av abborre, gers och mört i Bottenfjärden dominerades som förväntat av små individer från 5 cm upp till ca 15 cm (figur 36). Över 60 % av den talrika abborrfångsten bestod av individer som var mindre än 9 cm. Åldersanalyser av abborrar från Bottenfjärden visade att fångsten starkt dominerades av unga fiskar då andelen fiskar som var yngre än 3 år uppskattades till ca 95 %. Däremot var antalet stora abborrar lågt, totalt fångades endast 12 abborrar över 20 cm vid provfisket. Det tyder på att få abborrar har möjlighet att växa sig stora i sjön. Åldersanalyser visade att det förekom abborrar från årsungar (0+) upp till 10 år gamla fiskar i fångsten (Figur 37). Under de första åren var abborrarnas storlek vid given ålder ungefär lika med genomsnittet för referenssjöarna från ekoregion 4, sydöstra Sverige (Kinnerbäck 2013). När abborrarna nått en längd över 15 cm var dock var dock variationen i längd vid given ålder betydligt större, i synnerhet när fiskarna var mellan 3 och 7 år gamla (Figur 37). Det sammanfaller ungefär vid den längd som fiskarna kan förväntas att alltmer övergå till fiskdiet. Tillgången på potentiella bytesfiskar är god i Bottenfjärden. Förmodligen leder det till att de få abborrar som trots allt når fiskätande storlek har gott om föda och kan snabbt växa sig stora. 350 Längd (median) vid given ålder Databas 300 Bottenfjärden 250 Längd (mm) Ålder Figur 37. Längd (median) vid given ålder för abborre i Bottenfjärden. Spridningsmåttet anger största respektive minsta längd vid given ålder. Jämförvärdet Databas består av åldersdata från sjöar från ekoregion 4, sydöstra Sverige (Kinnerbäck 2013) där pricken utgör medianen för jämförelsematerialet. 29

32 Erkännanden Tack till alla Fiskerättsägare som gav oss tillstånd att provfiska i er sjö. Ett särskilt tack till alla er som hjälpte oss med diverse praktiska arrangemang runt själva fältarbetet. Provfiskena utfördes av Kerstin Holmgren & Teresa Soler (Lilla Ullfjärden), Fredrik Bergman & Magnus Dahlberg (Sparren och Långsjön) och David Karlson & Jennie Strömquist (Bottenfjärden). Kartorna i rapporten gjordes av Anders Asp Referenser Havs- och vattenmyndigheten (2013). Undersökningstyper inom programområde Sötvatten. Information på Havs- och vattenmyndighetens hemsida: [ ]. Holmgren, K Betydelse av fiskens ålder vid bedömning av fiskfaunans status. Aqua Reports 2013:5, 66 sidor. ISBN: Holmgren K., Kinnerbäck, A. Pakkasmaa, S. Bergquist, B. & Beier, U Bedömningsgrunder för fiskfaunans status i sjöar. Utveckling och tillämpning av EQR8. Fiskeriverket Finfo 2007:3, 54 s. Jeppesen, E., M. Meerhoff, K. Holmgren, I. Gonzalez-Bergonzoni, F. Teixeirade, Mello, S. Declerk, L. DeMeester, M. Søndergaard, T.L. Lauridsen, R. Bjerring, J.M. Conde-Porcuna, N. Mazzeo, C. Iglesias, M. Reizenstein, H. Malmquist, Z. Liu, D. Balayla & X. Lazzaro Impacts of global warming on fish community structure and dynamics, and potential ecosystem effects.hydrobiologia 646: Kinnerbäck. A Standardiserad metodik för provfiske i sjöar. Fiskeriverket informerar 2001:2. 33 s. Kinnerbäck. A Jämförelsevärden från Nationellt Register över Sjöprovfisken (NORS). Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet. Arbetsmaterial. Lagerbjelke G (2013). Kommentar angående gösutsättningar i Långsjön. E-post till Magnus Dahlberg Dnr SLU.aqua Lindqvist, U (2007). Miljötillståndet i Sparren. Naturvatten i Roslagen AB Rapport 2007:3 Länsstyrelsen (2013). Information om Stora och Lilla Ullfjärden på länsstyrelsen i Uppsalas hemsida. [ ]. Naturvårdsverket (2007). Bilaga A till handbok 2007:4. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag, 133 sidor. [Elektronisk] Tillgänglig: [ ]. Nöbbelin, F. (2007). Nätprovfiske i Lilla Ullfjärden En rapport av Fredrik Nöbbelin, Huskvarna Ekologi. VISS (2013:1)Uttag från VISS (VattenInformationsSystem Sverige) Lilla Ullfjärden: [ ]. VISS (2013:2)Uttag från VISS (VattenInformationsSystem Sverige) Sparren: [ ]. 30

33 VISS (2013:4)Uttag från VISS (VattenInformationsSystem Sverige) Bottenfjärden: VISS (2013:3)Uttag från VISS (VattenInformationsSystem Sverige) Långsjön: [ ]. [ ]. SIS, Swedish standard Institute Vattenundersökningar - Provtagning av fisk med översikts. SS-EN 14757:2006 Tillgänglig: [ ]. Sonesten, L. (1991). Gösens biologi en litteratursammanställning. Information från Sötvattenlaboratoriet Nr SVAR (2013). Data från Svenskt VattenARkiv, delavrinningsområden. Tillgängliga vis SMHI hemsida Westman, A. (2010). Counting the key player of the lake what tale will be told? Phytoplankton used as an indicator of eutrophic and oligotrophic lakes. Rapport från Uppsala University, The Erken Laboratory Research school. 31

34 32 Tabeller

35 Lilla Ullfjärden Lilla Ullfjärden 2013 Okorrigerade värden Korrigerade värden Art Antal Antal Vikt (g) Medelvikt (g) Antal/ Vikt (g)/ Antal Vikt (g) Medelvikt (g) Antal/ Vikt (g)/ Abborre ,3 10,2 349,8 153, ,54 34,6 3,8 132,7 Asp ,5 0,1 22,1 0,73 326,73 449,5 0,0 8,2 Björkna ,0 2,9 72,4 44, ,88 24,9 1,1 27,6 Gers ,1 2,0 28,6 41,42 700,32 16,9 1,0 17,5 Gädda ,3 0,1 64,5 1,12 949,93 847,0 0,0 23,7 Lake ,0 0,0 72,5 0, , ,0 0,0 59,4 Löja ,3 3,5 18,7 54,77 295,74 5,4 1,4 7,4 Mört ,4 5,7 297,6 84, ,12 52,3 2,1 111,1 Nissöga ,5 0,1 0,2 0,73 2,51 3,5 0,0 0,1 Nors ,4 1,1 3,9 33,96 123,53 3,6 0,8 3,1 Sarv ,6 0,1 4,2 1,97 66,29 33,6 0,0 1,7 Siklöja ,0 0,0 1,0 2,21 83,94 38,0 0,1 2,1 Totalt ,3 25,8 935, ,5 10,5 394,5 Sjö Datum Nättyp Djupzon Art Antal Lilla Ullfjärden Botten Okorrigerade värden Korrigerade värden Antal Vikt (g) Antal/ Vikt (g)/ Korrektionsfaktor Antal Vikt (g) Antal/n Vikt (g)/ ät <3 m Abborre ,83 824,17 0,39 73,0 1951,3 12,2 325,2 Asp ,17 87,33 0,39 0,4 206,8 0,1 34,5 Björkna ,00 333,67 0,39 33,1 790,0 5,5 131,7 Gers ,83 14,33 0,39 4,3 33,9 0,7 5,7 Gädda ,33 246,83 0,39 0,8 584,4 0,1 97,4 Lake ,00 0,00 0,39 0,0 0,0 0,0 0,0 Löja ,33 95,50 0,39 45,8 226,1 7,6 37,7 Mört , ,00 0,39 60,0 3087,4 10,0 514,6 Nissöga ,17 0,50 0,39 0,4 1,2 0,1 0,2 Nors ,00 0,00 0,39 0,0 0,0 0,0 0,0 Sarv ,83 28,00 0,39 2,0 66,3 0,3 11,0 Siklöja ,00 0,00 0,39 0,0 0,0 0,0 0,0 <3 m Summa , ,33 0,39 219,8 6947,3 36,6 1157, m Abborre , ,17 0,33 67,8 2582,3 11,3 430,4 Asp ,17 60,17 0,33 0,3 120,0 0,1 20,0 Björkna ,00 138,67 0,33 10,0 276,5 1,7 46,1 Gers ,67 44,00 0,33 11,3 87,7 1,9 14,6 Gädda ,17 183,33 0,33 0,3 365,5 0,1 60,9 Lake ,00 0,00 0,33 0,0 0,0 0,0 0,0 Löja ,33 21,67 0,33 6,6 43,2 1,1 7,2 Mört ,50 680,00 0,33 24,9 1355,8 4,2 226,0 Nissöga ,17 0,67 0,33 0,3 1,3 0,1 0,2 Nors ,83 2,00 0,33 1,7 4,0 0,3 0,7 Sarv ,00 0,00 0,33 0,0 0,0 0,0 0,0 Siklöja ,00 0,00 0,33 0,0 0,0 0,0 0, m Summa , ,67 0,33 123,3 4836,2 20,5 806, m Abborre ,57 179,57 0,59 10,6 738,4 1,5 105,5 Asp ,00 0,00 0,59 0,0 0,0 0,0 0,0 Björkna ,29 8,86 0,59 1,2 36,4 0,2 5,2 Gers ,29 43,14 0,59 9,4 177,4 1,3 25,3 Gädda ,00 0,00 0,59 0,0 0,0 0,0 0,0 Lake ,00 0,00 0,59 0,0 0,0 0,0 0,0 Löja ,57 6,43 0,59 2,3 26,4 0,3 3,8 Mört ,00 0,00 0,59 0,0 0,0 0,0 0,0 Nissöga ,00 0,00 0,59 0,0 0,0 0,0 0,0 Nors ,71 12,57 0,59 15,3 51,7 2,2 7,4 Sarv ,00 0,00 0,59 0,0 0,0 0,0 0,0 Siklöja ,00 0,00 0,59 0,0 0,0 0,0 0, m Summa ,43 250,57 0,59 38,8 1030,4 5,5 147, m Abborre ,00 0,00 0,82 0,0 0,0 0,0 0,0 Asp ,00 0,00 0,82 0,0 0,0 0,0 0,0 Björkna ,00 0,00 0,82 0,0 0,0 0,0 0,0 Gers ,86 70,00 0,82 16,4 401,2 2,3 57,3 Gädda ,00 0,00 0,82 0,0 0,0 0,0 0,0 Lake ,14 414,29 0,82 0,8 2374,7 0,1 339,2 Löja ,00 0,00 0,82 0,0 0,0 0,0 0,0 Mört ,00 0,00 0,82 0,0 0,0 0,0 0,0 Nissöga ,00 0,00 0,82 0,0 0,0 0,0 0,0 Nors ,43 5,29 0,82 8,2 30,3 1,2 4,3 Sarv ,00 0,00 0,82 0,0 0,0 0,0 0,0 Siklöja ,00 0,00 0,82 0,0 0,0 0,0 0, m Summa ,43 489,57 0,82 25,4 2806,3 3,6 400, m Abborre ,09 1,55 2,21 2,2 37,6 0,2 3,4 Asp ,00 0,00 2,21 0,0 0,0 0,0 0,0 Björkna ,00 0,00 2,21 0,0 0,0 0,0 0,0 Gers ,00 0,00 2,21 0,0 0,0 0,0 0,0 Gädda ,00 0,00 2,21 0,0 0,0 0,0 0,0 Lake ,00 0,00 2,21 0,0 0,0 0,0 0,0 Löja ,00 0,00 2,21 0,0 0,0 0,0 0,0 Mört ,00 0,00 2,21 0,0 0,0 0,0 0,0 Nissöga ,00 0,00 2,21 0,0 0,0 0,0 0,0 Nors ,36 1,55 2,21 8,8 37,6 0,8 3,4 Sarv ,00 0,00 2,21 0,0 0,0 0,0 0,0 Siklöja ,09 3,45 2,21 2,2 83,9 0,2 7, m Summa ,55 6,55 2,21 13,3 159,0 1,2 14, m Abborre ,00 0,00 0,42 0,0 0,0 0,0 Asp ,00 0,00 0,42 0,0 0,0 330,0 0,0 Björkna ,00 0,00 0,42 0,0 0,0 0,0 0,0 Gers ,00 0,00 0,42 0,0 0,0 0,0 0,0 Gädda ,00 0,00 0,42 0,0 0,0 0,0 0,0 Lake ,00 0,00 0,42 0,0 0,0 0,0 0,0 Löja ,00 0,00 0,42 0,0 0,0 0,0 0,0 Mört ,00 0,00 0,42 0,0 0,0 0,0 0,0 Nissöga ,00 0,00 0,42 0,0 0,0 0,0 0,0 Nors ,00 0,00 0,42 0,0 0,0 0,0 0,0 Sarv ,00 0,00 0,42 0,0 0,0 0,0 0,0 Siklöja ,00 0,00 0,42 0,0 0,0 0,0 0, m Summa ,00 0,00 0,42 0,0 0,0 0,0 0,0

36 Sjö Datum Nättyp Djupzon Art Antal Lilla Ullfjärden Pelagiska Antal Vikt (g) Antal/ Vikt (g)/ 0-6 m Abborre ,0 94,5 Asp ,5 839,0 Björkna ,0 40,0 Gers ,0 0,0 Gädda ,0 0,0 Lake ,0 0,0 Löja ,0 456,0 Mört ,5 106,0 Nissöga ,0 0,0 Nors ,5 48,5 Sarv ,5 266,5 Siklöja ,0 0,0 0-6 m Summa ,0 1850, m Abborre ,5 11,0 Asp ,0 0,0 Björkna ,0 0,0 Gers ,0 0,0 Gädda ,0 0,0 Lake ,0 0,0 Löja ,0 0,0 Mört ,0 0,0 Nissöga ,0 0,0 Nors ,5 370,0 Sarv ,0 0,0 Siklöja ,0 0, m Summa ,0 381, m Abborre ,0 0,0 Asp ,0 0,0 Björkna ,0 0,0 Gers ,0 0,0 Gädda ,0 0,0 Lake ,0 0,0 Löja ,5 11,5 Mört ,0 0,0 Nissöga ,0 0,0 Nors ,0 41,0 Sarv ,0 0,0 Siklöja ,0 0, m Summa ,5 52, m Abborre ,0 0,0 Asp ,0 0,0 Björkna ,0 0,0 Gers ,0 0,0 Gädda ,0 0,0 Lake ,0 0,0 Löja ,5 2,0 Mört ,0 0,0 Nissöga ,0 0,0 Nors ,0 10,5 Sarv ,0 0,0 Siklöja ,5 69, m Summa ,0 81, m Abborre ,5 5,5 Asp ,0 0,0 Björkna ,0 0,0 Gers ,0 0,0 Gädda ,0 0,0 Lake ,0 0,0 Löja ,0 0,0 Mört ,0 0,0 Nissöga ,0 0,0 Nors ,5 9,0 Sarv ,0 0,0 Siklöja ,0 0, m Summa ,0 14,5 34