Trygghets- och säkerhetsstrategi för Sollentuna kommun för mandatperioden Antagen av fullmäktige , 93 Dnr 2014/0531 KS

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Trygghets- och säkerhetsstrategi för Sollentuna kommun för mandatperioden Antagen av fullmäktige , 93 Dnr 2014/0531 KS"

Transkript

1 Trygghets- och säkerhetsstrategi för Sollentuna kommun för mandatperioden Antagen av fullmäktige , 93 Dnr 2014/0531 KS Innehållsförteckning 1 Inledning Sollentuna i dag I jämförelse med andra kommuner Mål för trygghets- och säkerhetsarbetet Sollentunas ambition Kännetecken för kommunens trygghets- och säkerhetsarbete Prioriterade kategorier för ökad trygghet och säkerhet Brottsförebyggande verksamhet Ungdomskriminalitet Våldsbrott Skadegörelse Stöld och tillgrepp Organiserad brottslighet Goda krafter Social hållbarhet Delaktighet och inflytande Ekonomisk och social trygghet Utbildning och sysselsättning Trygga utemiljöer Rent och snyggt Ljussättning/belysning Trygga mötesplatser Trygga bil-, cykel- och gångvägar Trygg kollektivtrafik Viktiga utvecklingsinsatser och indikatorer för trygghets- och säkerhetsarbetet Brottsförebyggande Social hållbarhet Trygga utemiljöer Ansvar för planering och uppföljning Verksamhetsplanering Sida 1 av 10

2 5.2 Årlig uppföljning Trygghetsråd Årlig kommungemensam sammanställning Slutredovisning Sida 2 av 10

3 1 Inledning Trygghet och säkerhet är två begrepp som ofta används tillsammans. De är nära sammankopplade; trygghet kan enkelt beskrivas som känslan av upplevd säkerhet. Trygghet kan alltså uppnås dels genom att den faktiska säkerheten ökar och dels genom åtgärder som ökar känslan av säkerhet. En trygg och säker kommun för samtliga invånare kan beskrivas som en kommun där alla känner sig inkluderade, där det sker få olyckor, där få brott begås, där kriser hanteras på ett bra sätt för att minimera störningar och där kommunens medborgare känner sig trygga i alla offentliga miljöer vid alla tidpunkter på dygnet. Den politiska överenskommelsen för fastställer att de förebyggande insatserna ska prioriteras i all verksamhet och pekar tydligt ut dessa som ett fokusområde för kommunen. 1.1 Sollentuna i dag Sollentuna kommun genomför en rad insatser för att öka tryggheten i kommunen. Insatserna drivs av kommunens nämnder och bolag och innefattar även samarbete med polis, räddningstjänst, näringslivet, föreningslivet och en rad andra aktörer. Trygghetsmätningar indikerar att arbetet ger resultat och att tryggheten i kommunen har ökat, vilket är mycket positivt. Samtidigt finns möjligheter att ytterligare öka tryggheten och säkerheten i kommunen. Genom ett fördjupat trygghets- och säkerhetsarbete kommer Sollentuna befästa och stärka rollen som föregångskommun inom området. Detta ökar kommunens attraktionskraft och möjligheterna för företag och invånare att bo, verka och leva i Sollentuna. Under hösten 2014 genomfördes en rad olika fördjupade insatser för att mäta den upplevda och faktiska tryggheten och säkerheten bland medborgarna i Sollentuna kommun. I samband med detta tog kommunen fram fem övergripande trygghetskategorier för kommunens arbete med trygghet och säkerhet. Brottsförebyggande verksamhet q Skadegörelse, klotter q Ungdomskriminalitet q Våldsbrott q Organiserad brottslighet q Stöld tillgrepp q Goda krafter/civilsamhället Skydd mot olyckor q Brandsäkerhet q Trafiksäkerhet q Vattensäkerhet q Fallprevention q Riskhänsyn i fysisk planering Social hållbarhet (folkhälsa) q Delaktighet och inflytande q Ekonomisk trygghet q Social trygghet q Utbildning och sysselsättning q Psykisk ohälsa Trygga utemiljöer q Rent och snyggt q Ljussättning/belysning q Trygga mötesplatser q Trygg kollektivtrafik Krisberedskap q Risk- och sårbarhetsanalys Sida 3 av 10

4 1.2 I jämförelse med andra kommuner I SCB:s medborgarundersökning 1, hösten 2014, om hur medborgaren bedömer sin kommun som plats att bo och leva i, ligger Sollentuna kommun totalt sett högre än genomsnittet av samtliga 129 kommuner som deltog. I Nöjd- Region- Index totalt hade Sollentuna i 2014 års mätning index 71 vilket ligger över genomsnittsindex som är 64 för kommuner i samma storleksklass ( eller fler invånare). NRI = Nöjd-Region-Index De områden som tas upp i denna undersökning är sådana områden som anses vara relaterade till trygghet i en kommun, t ex utbildnings- och arbetsmöjligheter och fritidsmöjligheter. Resultatet i förstudien i Sollentuna kommun där fem trygghetskategorier pekats ut, korrelerar med de områden som tas upp i SCB:s undersökning. När det gäller området Trygghet visar resultatet att Sollentuna ligger på samma nivå som samtliga övriga kommuner, d.v.s. 61 %. Frågeställningar inom området Trygghet i SCB:s undersökning är t ex hur tryggt och säkert du kan vistas utomhus på kvällar och nätter, kan du känna dig trygg mot hot, rån och misshandel och kan du känna dig trygg mot inbrott i hemmet. 1 laga-sollentuna-2014.pdf Sida 4 av 10

5 2 Mål för trygghets- och säkerhetsarbetet 2.1 Sollentunas ambition Sollentuna ska upplevas som en trygg miljö att bo, arbeta och studera i. Sollentuna ska vara en kommun där samtliga medborgare känner sig trygga och säkra överallt i kommunen dygnet runt. Arbetet med trygghet och säkerhet enligt denna strategi följs upp genom ett antal indikatorer. Indikatorn Trygghet i SCB:s medborgarundersökning Nöjd- Region-Index ska öka från nuläge 61 % till 64 % år Övriga indikatorer redovisas i avsnitt Kännetecken för kommunens trygghets- och säkerhetsarbete Sollentuna kommuns trygghets- och säkerhetsarbete ska kännetecknas av: q Kommunen ska systematiskt ta reda på invånares upplevelse av trygghet genom medborgarundersökningar och medborgardialoger q Kommunen ska ha ett gemensamt och strukturerat trygghetsarbete som omfattar både nämnder och bolag q Kommunen ska samverka med polis, räddningstjänst, föreningsliv och andra aktörer för ett ännu tryggare Sollentuna q Kommunen ska omvärldsbevaka och sprida goda sätt att arbeta med trygghet och säkerhetsfrågor 3 Prioriterade kategorier för ökad trygghet och säkerhet Av de fem övergripande trygghetskategorierna från Sollentunas förstudie, d.v.s. brottsförebyggande verksamhet, skydd mot olyckor, social hållbarhet (folkhälsa), trygga utemiljöer och krisberedskap, ska följande områden prioriteras under mandatperioden : 1. Brottsförebyggande verksamhet 2. Social hållbarhet 3. Trygga utemiljöer 3.1 Brottsförebyggande verksamhet Kommunens brottsförebyggande arbete innefattar allt från fysiska trygghetsåtgärder och myndighetsutövning i form av brandtillsyn, serveringstillstånd etc. till arbete med barn och ungdomar Ungdomskriminalitet Att motverka unga människors inträde på den kriminella banan är en prioritering för kommunen då det förebyggande arbetet inte bara minskar förekomsten av denna typ av kriminalitet utan även, i ett längre perspektiv, förhindrar en vidare kriminell bana i livet. Sida 5 av 10

6 3.1.2 Våldsbrott Sollentuna kommun har en nolltolerans mot våld. Insatser som minskar missbruk av alkohol, narkotika och doping är prioriterade liksom ökad samverkan i kommunens brottsförebyggande råd. Inom missbruksområdet finns ett särskilt styrdokument: Policy för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksarbete vilket närmare reglerar kommunens arbete Skadegörelse Skadegörelse och klotter har en dubbel negativ effekt på stadsmiljön då skadegörelse föder ytterligare skadegörelse. Förutom att stadsmiljön förfulas och förfaller är den påföljande effekten allvarligare, då den skapar en otrygg miljö och grogrund för annan brottslighet. Likt andra anläggnings- och fastighetsägare har kommunen ett ansvar att motverka skadegörelse på sina anläggningar. Kommunen har dock även en möjlighet att jobba proaktivt genom skapandet av en mer meningsfull fritid för ungdomar samt större socialt engagemang från vuxna och samverkan mellan olika samhälleliga aktörer. Som en del av detta arbete har kommunen en klotterpolicy, där samtliga aktörer spelar en viktig roll i det förebyggande arbetet Stöld och tillgrepp Rån och stöld påverkar individen och samhället på både kort och lång sikt. Förutom en ekonomisk förlust medför rån eller stöld ofta en känsla av otrygghet. Denna otrygghet påverkar samhället i stort då den initiala kostnaden av att hantera det inträffade brottet övergår till en större och mer djupgående kostnad där den drabbade individens minskade känsla av trygghet leder till minskat förtroendekapital för samhällets förmåga att skydda individen. Inom detta område arbetar kommunen med kameraövervakning och säkerhetssystem. Policy för kameraövervakning och tillämpningsföreskrifter för skydds- och säkerhetsarbetet reglerar närmare kommunens preventiva arbete mot stöld och tullgrepp Organiserad brottslighet Organiserad brottslighet verkar mestadels i det dolda vilket gör det svårt att upptäcka. En av de stora riskerna kopplade till den organiserade brottsligheten är rekryteringen av ungdomar vilket kan leda till en livslång kriminell karriär för dessa.. Kommunen arbetar genom socialtjänst och skolverksamheter tillsammans med polisen för att förhindra rekryteringen. Samverkansöverenskommelsen mellan kommun och polis beskriver respektive organisations roller och ansvar i detta arbete Goda krafter Inom kommunen genomförs ett antal insatser av olika ideella organisationer. Dessa insatser bör uppmuntras och främjas, både ekonomiskt och genom samverkan och annat stöd. Goda krafter är av väsentlig vikt för att skapa Sida 6 av 10

7 engagemang på gräsrotsnivå i samhället vilket bidrar till en hållbar utveckling av det brottsförebyggande arbetet. 3.2 Social hållbarhet Följande område rymmer olika samhälleliga insatser, indelade efter fokuspunkter vilka har identifierats som viktiga för Sollentunas strategiska, förebyggande trygg- och säkerhetsarbete. Att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer är av största vikt för att i längden skapa en hållbar trygghet Delaktighet och inflytande Genom delaktighet och inflytande kan invånares utanförskap minska, vilket minimerar grogrunden för kriminalitet och sociala problem. Ökad delaktighet och inflytande kan också ge ett mer effektivt utnyttjande av samhällets resurser då kostnaderna kopplade till dessa åtgärder kan ses som preventiva och framtidsinriktade investeringar i kommunens invånare Ekonomisk och social trygghet Ekonomisk och social trygghet är viktiga byggstenar i skapandet av ett tryggare Sollentuna. Arbetet inom detta område är ett sätt att proaktivt angripa trygghetsrelaterade problem. En del av detta område är att öka integrationen Utbildning och sysselsättning Utbildning är en viktig komponent i arbetet med trygghetsrelaterade samhällsfrågor. Utbildning ger möjlighet till bl.a. större konkurrenskraft på arbetsmarknaden, till högre lön och bättre levnadsvillkor, till större kunskap om samhället och således större möjlighet till delaktighet och inflytande. 3.3 Trygga utemiljöer Trygghet skapas inte enbart genom fokus på den sociala miljön. Den fysiska miljön är av stor vikt då den påverkar den upplevda tryggheten på en plats Rent och snyggt En ren och trivsam miljö sänder tydliga signaler om det gemensamma ansvar som åligger både kommunen och individen. Det skapar en stolthet och samhörighet och steget till att skräpa ned är längre i en renare miljö. I detta arbete har vi identifierat människors attityd till nedskräpning som den viktigaste pusselbiten för en ren och snygg kommun Ljussättning/belysning Bra planerad belysning får fler människor att känna sig trygga och röra sig mer ute på våra gator. Detta i sin tur har möjlighet att leda till en ökad trygghet vilket kan leda till att ännu fler vågar sig ut. Sida 7 av 10

8 3.3.3 Trygga mötesplatser Människor har rätt att känna sig trygga när de träffas ute i kommunen. Trygga mötesplatser kan leda till en större rörlighet av människor ute i det offentliga vilket i sig ökar tryggheten Trygga bil-, cykel- och gångvägar För att människor ska känna sig trygga i det offentliga rummet i Sollentuna måste de kunna röra sig tryggt och obehindrat i kommunen. Därför är satsningen på trygga bil-, cykel- och gångvägar viktig Trygg kollektivtrafik Sollentuna ska vara en tillgänglig kommun både dagtid och på natten. Trafikanter ska känna sig trygga med att använda sig av kollektivtrafiken, vilket även påverkar miljön. 4 Viktiga utvecklingsinsatser och indikatorer för trygghets- och säkerhetsarbetet Kommunens fem övergripande trygghetskategorier bygger på nationella mål, på forskning och på medborgarens upplevda trygghet. För de tre prioriterade kategorierna har ett antal viktiga aktiviteter och ett antal indikatorer tagits fram. Som komplement till dessa indikatorer kommer kommunen årligen genomföra trygghetsenkäter, medborgardialoger och trygghetsvandringar i syfte att ta fram en nulägesbild. Baserat på denna nulägesbild sker årligen prioriteringar inom det förebyggande arbetet med trygghet och säkerhet. 4.1 Brottsförebyggande Brottsligheten är ett komplext problem som behöver förebyggas på flera sätt samtidigt. All brottslighet är lokal och kan därför förebyggas lokalt. Genom en gemensam lägesbild kan kommunen hitta lokala lösningar. Samverkan inom kommunen och mellan olika samhällsaktörer är nödvändigt för ett effektivt brottsförebyggande arbete. Exempel på samverkansformer är trygghetsråden, lokala BRÅ och samverkansöverenskommelser. Uppföljning Följande indikatorer ska regelbundet följas upp och analyseras kopplat till det brottsförebyggande arbetet. q Våldsbrott (antalet anmälningar) q Ungdomsbrottslighet (dömda personer under 18 år) q Skadegörelse/klotter (antal anmälningar) 4.2 Social hållbarhet Öka integrationen För att öka integrationen krävs ett antal insatser, exempelvis att eftersträva ett enkelt och begripligt språk i information och texter som är avsedda för invånarna, samt att ge ensamkommande barn och unga hjälp och stöd att integreras till ett självständigt liv i samhället. Sida 8 av 10

9 Uppföljning Arbetet med att öka integrationen följs upp med hjälp av mått till kommunövergripande mål och åtaganden som har kopplingar till integrationsarbetet. Det är mycket viktigt att insatser, och mått som mäter dessa insatser, finns med i nämndernas planering och uppföljning. Fler i arbete Att öka sysselsättningsgraden, särskild bland unga och är en viktig del i det brottsförebyggande arbetet. Uppföljning Utöver aktuella mått till kommunövergripande mål och åtagande inom fokusområde Näringsliv och arbetsmarknad ska följande indikatorer regelbundet följas upp och analysera inom ramen för det brottsförebyggande arbetet: q Sysselsättningsgrad (samtliga) q Sysselsättningsgrad (unga) q Sysselsättningsgrad (utrikes födda) Utbildning I det brottsförebyggand arbetet är utbildningsområdet mycket viktigt. Sollentuna kommun arbetar för att ha Sveriges bästa skolor. För att nå dit behöver alla elever ges förutsättningar att förbättra sina resultat. Likvärdigheten mellan Sollentunas skolor måste förbättras. Detta gäller både mellan skolor men även utifrån kön, social bakgrund m.m. Det kommungemensamma utbildningsmålet anger att alla Sollentunas utbildningsverksamheter ska hålla en hög kvalitet. Skolans uppdrag innebär att stödja utvecklingen av normer, värden, kunskaper, ansvarstagande och inflytande, i samverkan mellan fritidshemmet, förskoleklassen, skolan och hemmet. Uppföljning Området utbildning följs upp via mått till mål och åtaganden inom fokusområde utbildning. Möjligheterna att målsätta, följa upp och utvärdera fritidshemsverksamheten behöver utvecklas vilket är ett ansvar både för barnoch ungdomsnämnden och kultur- och fritidsnämnden. 4.3 Trygga utemiljöer Arbetet för trygga utemiljöer sker med fokus på att Utveckla kommunens parker och naturområden, Förbättra belysning på allmän plats för ökad trygghet, Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling: Utveckla hantering av felanmälan och synpunkter samt medborgardialog Uppföljning Området trygga utemiljöer följs upp via kommunstyrelsens, samhällsbyggnadsnämndens samt trafik- och fastighetsnämndens åtaganden mot kommunövergripande mål samt övrig verksamhetsplanering. Sida 9 av 10

10 Ansvar för planering och uppföljning 5.1 Verksamhetsplanering För att säkerställa ett systematiskt arbete för trygghet och säkerhet i Sollentuna kommun ska samtliga nämnder använda denna strategi som stöd i arbetet med att ta fram åtaganden och handlingsplaner till de kommunövergripande målen och eventuell övrig kompletterande verksamhetsplanering. Planering, genomförande och uppföljning ska präglas av samverkan mellan nämnderna utifrån ett helhetsperspektiv för trygghet och säkerhet. 5.2 Årlig uppföljning 5.2.1Trygghetsråd Trygghets- och säkerhetsarbetet kommer att följas upp årligen genom tre gemensamma trygghetsråd. Detta är möten i samverkan mellan kommun, polis, Brandkåren Attunda, bolag, näringsliv, samfund, föreningar och medborgare i samtliga kommundelar. Mötena kommer att utgå från kommunens tre bibliotek och omfatta medborgardialog, trygghetsvandringar och medborgarlöften Kommundelsindelning för respektive bibliotek: q Huvudbiblioteket: Silverdal, Helenelund, Tureberg q Edsbergsbiblioteket: Edsberg, Sjöberg, Vaxmora q Arena Rotebro: Rotebro, Norrviken, Häggvik Resultatet från trygghetsråden sammanställs och blir ett viktigt underlag för trygghetsoch säkerhetsarbetetes lägesbild och prioriteringar Årlig kommungemensam sammanställning Kommunstyrelsen ansvarar för att, med nämndernas verksamhetsplanering som grund, ta fram en årlig sammanställning av kommunens planerade utvecklingsinsatser som kopplar till trygghets- och säkerhetsstrategin. I sammanställningen ska ingå även utvecklingsarbete från t ex kommunens bolag. Det ska också finnas en nulägesbild av hur olika verksamheter i det dagliga arbetet verkar för ökad trygghet och säkerhet. Denna nulägesbild tas fram i samarbete med kommunens nämnder och övriga aktörer. Den årliga sammanställningen ska vidare innehålla redovisning och analys av materialet från trygghetsråden samt de mål och indikatorer som pekas ut i trygghets- och säkerhetsstrategin. Sammanställningen ska redovisa slutsatser kring prioriteringar av insatser i det fortsatta arbetet. Sammanställningen ska årligen redovisas till kommunstyrelsen. 5.3 Slutredovisning Kommunstyrelsen ska 2018 redovisa en slutrapport med uppföljning och analys utifrån denna strategi till kommunfullmäktige. Sida 10 av 10

Samverkan i lokalsamhället- Det goda samarbetet

Samverkan i lokalsamhället- Det goda samarbetet Samverkan i lokalsamhället- Det goda samarbetet Trygghet och säkerhet Sollentuna kommun Övergripande syfte med förarbetet inom trygghetsoch säkerhet i Sollentuna kommun Det övergripande syftet är att öka

Läs mer

Handlingsplan 2015. Samverkansöverenskommelse mellan. Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun

Handlingsplan 2015. Samverkansöverenskommelse mellan. Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun Handlingsplan 2015 Samverkansöverenskommelse mellan Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun ÖVERENSKOMMELSE Grästorps kommun och Polisområde Skaraborg tecknar en överenskommelse om samverkan i det brottsförebyggande

Läs mer

STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN

STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN 1 Eskilstuna ska vara tryggt och säkert att bo, vistas och bedriva verksamhet i. INLEDNING Eskilstuna ska vara tryggt och säkert att bo, vistas och

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun Bakgrund I februari 2007 beslutade Rikspolisstyrelsen om nationella direktiv angående samverkan mellan Polismyndigheter

Läs mer

Vision 2030 Burlövs kommun

Vision 2030 Burlövs kommun Vision 2030 Burlövs kommun Den kreativa mötesplatsen för boende, näringsliv, utveckling och kultur. Målorden för Burlövs kommun är: Trygg & nära, Grön & skön, Liv & rörelse Alla som bor och vistas i Burlövs

Läs mer

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga Verksamhetsplan 2015-2018 Brottsförebyggande rådet i Arboga Brottsförebyggande rådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Brottsförebyggande rådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 3 1.3 Rådets sammansättning...

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Handlingsplan. för brottsförebyggande arbete i Ljungby kommun. Diarienummer: Ks2016/ Gäller från:

Handlingsplan. för brottsförebyggande arbete i Ljungby kommun. Diarienummer: Ks2016/ Gäller från: Diarienummer: Ks2016/0193.074 Handlingsplan för brottsförebyggande arbete i Ljungby kommun Gäller från: 2016-06-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: s ledningsrupp Utarbetad av: Brottsförebyggande

Läs mer

Faktorernas resultat redovisas som betygsindex vilka kan variera mellan 0 och 100.

Faktorernas resultat redovisas som betygsindex vilka kan variera mellan 0 och 100. SCB:s Medborgarundersökning Våren 2015 SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Eda kommun har deltagit i Statistiska centralbyråns (SCB) medborgarundersökning under våren 2015. Ett urval på 600 personer

Läs mer

Handlingsplan

Handlingsplan 1 (8) Datum Dnr, Oxelösunds kommun 2016-01-24 KS.2015.144 Diarienr (åberopas) Handlingsplan 2016-2018 Föreliggande handlingsplan är upprättad i enlighet med Samverkansöverenskommelse mellan Oxelösunds

Läs mer

Samverkansöverenskommelse gällande brottsförebyggande arbete för ökad trygghet och minskad brottslighet i Tomelilla Kommun

Samverkansöverenskommelse gällande brottsförebyggande arbete för ökad trygghet och minskad brottslighet i Tomelilla Kommun Samverkansöverenskommelse gällande brottsförebyggande arbete för ökad trygghet och minskad brottslighet i Tomelilla Kommun 2016-2020 Bakgrund Denna samverkansöverenskommelse är avsedd att gemensamt för

Läs mer

Handlingsplan Trygg och säker

Handlingsplan Trygg och säker 1/7 Beslutad när: 2016-05-30 121 Beslutad av Kommunfullmäktige Diarienummer: KS/2016:215-003 Ersätter: Gäller fr o m: 2016-05-30 Gäller t o m: 2018-12-30 Dokumentansvarig: Uppföljning: 2018 Säkerhetschef

Läs mer

Folkhälsopolitisk program för Beslutad av kommunfullmäktige 15 juni 2015, 85. Dnr KS

Folkhälsopolitisk program för Beslutad av kommunfullmäktige 15 juni 2015, 85. Dnr KS Folkhälsopolitisk program för 2015-2018 Beslutad av kommunfullmäktige 15 juni 2015, 85. Dnr KS2015.0118 Dokumenttyp: Program Dokumentet gäller för: Skövde kommun Diarienummer: KS2015.0118 Reviderad: Ej

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 w BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM för Skövde kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 Arbetet med att ta fram barn- och ungdomspolitiskt program har skett under 2014 2015

Läs mer

Mål för Nässjö kommuns brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete

Mål för Nässjö kommuns brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete 1 (5) Datum 2016-03-10 Diarienummer KS 2016-69 Handläggare Izabell Martinsson Åberg Direkttelefon 0383-46 77 59 E-postadress Izabell.martinssonaberg@raddningstjansten.com Kommunstyrelsen Mål för Nässjö

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

Antagna av Kommunfullmäktige

Antagna av Kommunfullmäktige Mål för det brottsförebyggande arbetet i Motala kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2002-09-23 1. Bakgrund Samhällsutvecklingen efter andra världskriget har bland annat inneburit en starkt ökad brottslighet.

Läs mer

VI TAR ANSVAR LÄNSFÖRSÄKRINGAR GÖTEBORG & BOHUSLÄNS HÅLLBARHETSARBETE

VI TAR ANSVAR LÄNSFÖRSÄKRINGAR GÖTEBORG & BOHUSLÄNS HÅLLBARHETSARBETE VI TAR ANSVAR LÄNSFÖRSÄKRINGAR GÖTEBORG & BOHUSLÄNS HÅLLBARHETSARBETE Ett varmare samhällsklimat. Föreställ dig att det bor 100 personer på din gata, varav 80 är vuxna och resten är barn. Som ett kundägt

Läs mer

Samverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad

Samverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad Samverkansöverenskommelse Borås Stad och Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg,

Läs mer

Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun

Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun 2012-2013 Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun Bakgrund I januari 2008 presenterade Rikspolisstyrelsen en handlingsplan kallad Samverkan

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Lokalpolisområde Alingsås och Vårgårda kommun

Samverkansöverenskommelse mellan Lokalpolisområde Alingsås och Vårgårda kommun Samverkansöverenskommelse mellan Lokalpolisområde Alingsås och Vårgårda kommun Samverkansöverenskommelse Lokalpolisområde Alingsås och Vårgårda kommun träffar följande överenskommelse avseende samverkan

Läs mer

Malmö Trygg och säker stad

Malmö Trygg och säker stad Malmö Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016 Malmö trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016

Läs mer

Kallelse till Huddinge brottsförebyggande råd

Kallelse till Huddinge brottsförebyggande råd HUDDINGE BROTTSFÖREBYGGANDE RÅD KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till brottsförebyggande råd Tid Torsdag den 10 december 2015, klockan 15:00 Plats A-salen Ärenden Diarienummer 1 Godkännande av föredragningslistan

Läs mer

Förslag på verksamhetsplan 2008

Förslag på verksamhetsplan 2008 Förslag på verksamhetsplan 2008 VISION Centrala Hisingen en levande stadsdel mitt i Göteborg. VERKSAMHETSIDÉ FCH samverkar och driver utvecklingen av Centrala Hisingen, för att stärka området som en omtyckt

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads kommun där politiker från kommunen och hälso- och sjukvården samverkar

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

ANDT-strategi för Varbergs kommun

ANDT-strategi för Varbergs kommun ANDT-strategi för Varbergs kommun Dokumenttyp: Strategi Beslutad av: Kommunstyrelsen Gäller för: Varbergs kommun Dokumentnamn: ANDT-strategi Beslutsdatum: 2015-09-29, 188 Dokumentansvarig avdelning: Kommunkansliet

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

ANTAGEN KF 2012-06-18 118

ANTAGEN KF 2012-06-18 118 ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.

Läs mer

Kartläggning av trygghet och brott i Lysekils kommun

Kartläggning av trygghet och brott i Lysekils kommun 2016-11-01 Sid 1/7 Kartläggning av trygghet och brott i Lysekils kommun Del 1- rapport Inledning Denna kartläggning är en första överblick över brotts- och trygghetssituationen i Lysekils kommun. Kartläggningen

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i..

Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i.. Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i.. Långsiktig samverkan mellan Polisen och SDF inom Göteborgs stad 1 Arbetsprocessen 6. Uppföljning 1. Lägesbild 5. Aktivitet Åtgärd 4.

Läs mer

Samverkansavtal och handlingsplan för år 2013

Samverkansavtal och handlingsplan för år 2013 Samverkansavtal och handlingsplan för år 2013 För brottsförebyggande och trygghetsfrämjande arbete i Gullspångs kommun Samverkan mellan Gullspångs kommun och Polismyndigheten i Västra Götalands län, Polisområde

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö överenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö Det brottsförebyggande arbetet handlar i hög grad om att minska fattigdom och orättvisor, bryta segregation och

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar

Läs mer

Utvecklingsenheten, Johanna Jonsson

Utvecklingsenheten, Johanna Jonsson Utvecklingsenheten, Johanna Jonsson 2012-07-20 2 På uppdrag av kommunstyrelsen genomförde Statistiska centralbyrån, SCB, under hösten 2011 en medborgarenkät i Strömstads kommun. Syftet med enkäten är att

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för föräldrastöd Program för föräldrastöd 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,

Läs mer

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Samverkan Trygg och säker stad

Samverkan Trygg och säker stad Samverkan Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse kommun och polis - samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete Nationell handlingsplan (RPS 2008) Handbok Samverkan i lokalt brottsförebyggande

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Förslag till ett reviderat Folkhälsopolitiskt program 2015 - Hälsa är en mänsklig rättighet Visionen År 2020 har Skellefteå kommuns invånare världens bästa hälsa 80.000 invånare år 2030 Framgångsfaktorer

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Brottsförebyggande program

Brottsförebyggande program Brottsförebyggande program 2015-09-24 Antaget i Kommunstyrelsen 2016-03-07, 53 Innehåll Inledning 2 Bakomliggande strategiska dokument 2 Organisation av det brottsförebyggande arbetet 3 Syfte 3 Arbete

Läs mer

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.

Läs mer

Piteå kommun Trygghetsundersökning 2016

Piteå kommun Trygghetsundersökning 2016 Piteå kommun Trygghetsundersökning 2016 Polisområde Norrbotte, Region Nord 2016-05-04 RAPPORT 2 (10) Piteå kommun Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 SYFTE... 4 3 PROBLEMOMRÅDEN... 4 4 RESULTAT... 5 4.1 Utemiljö...

Läs mer

Policy och riktlinjer

Policy och riktlinjer Policy och riktlinjer ANDT (ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH TOBAK) ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-06-17 Bakgrund Den 30 mars 2011 antog riksdagen en samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

Folkhälsoprogram 2014-2017

Folkhälsoprogram 2014-2017 Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens

Läs mer

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073 Policy för integration och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 KS-2013/1073 1 Inledning Denna policy är resultatet av ett brett samarbete mellan de politiska partier som är företrädda

Läs mer

Brottsförebyggande program. för Ronneby kommun

Brottsförebyggande program. för Ronneby kommun Brottsförebyggande program för Ronneby kommun Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Gäller från: 2012-04-26 Antagen: KF 121/2012 Innehållsförteckning Lokala brottsförebyggande rådets uppgift... 2 Ronneby

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0 Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Version 3.0 Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Dialog och samarbete. Ett samlat program för Göteborgs Stads trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbete. Kortversion. Social resursförvaltning

Dialog och samarbete. Ett samlat program för Göteborgs Stads trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbete. Kortversion. Social resursförvaltning Dialog och samarbete Ett samlat program för Göteborgs Stads trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbete Kortversion socialutveckling.goteborg.se Dialog och samarbete I den här broschyren får du en

Läs mer

Medborgarlöften SKL Jörgen Nilsson, polisen NOA, Utvecklingscentrum Syd

Medborgarlöften SKL Jörgen Nilsson, polisen NOA, Utvecklingscentrum Syd Medborgarlöften SKL Jörgen Nilsson, polisen NOA, Utvecklingscentrum Syd 1 2 Medborgarlöften ett åtagande gentemot medborgarna som polis och kommun gör i samverkan En utveckling och förstärkning av samverkansöverenskommelsen.

Läs mer

152 Översyn och samordning av drogpolicy för Höörs kommun

152 Översyn och samordning av drogpolicy för Höörs kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Sida 2016-08-15 1 (2) KOMMUNSTYRELSEN Dnr KSF 2016/255 152 Översyn och samordning av drogpolicy för Höörs kommun Beslut Kommunstyrelsen beslutar: 1. Barn- och utbildningsnämnden,

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka Ärende 4 - bilaga Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Kungsbacka Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Verksamhetsplan kommunstyrelsen

Verksamhetsplan kommunstyrelsen Verksamhetsplan kommunstyrelsen 2016-2019 sidan 1 av 6 Inledning... 2 Vägen till visionen... 2 Verksamhetsbeskrivning... 2 Mål... 2 Inriktningsmål... 2 Effektmål... 2 Utvärdering och uppföljning... 6 sidan

Läs mer

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner p.2014.808 Dnr.2011/354 Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-04-08 59 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

Fritidsplan för Skurups kommun

Fritidsplan för Skurups kommun Styrdokument 1 (12) Fritidsplan för Skurups kommun 1 Styrdokument 2 (12) Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-24 Innehåll Inledning... 3 Värdegrund... 4 Stöd och service... 6 Fritids- och rekreationsområden...

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Riktlinjer för integration av nya svenskar Dokumentet har skapats i samverkan med förvaltningar och bolag i Alingsås kommun samt med Arbetsförmedlingen

Läs mer

Förlängning av samverkansavtal mellan Uppsala kommun och Lokalpolisområde Uppsala/Knivsta för

Förlängning av samverkansavtal mellan Uppsala kommun och Lokalpolisområde Uppsala/Knivsta för KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Carina Börjesdotter Datum 2015-11-09 Diarienummer KSN-2015-2027 Kommunstyrelsen Förlängning av samverkansavtal mellan Uppsala kommun och Lokalpolisområde Uppsala/Knivsta

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program Förslag från livsmiljörådet Antaget av kommunfullmäktige den 19 juni 2006 Dnr KS2006/421 Kommunkansliet Alko_06.doc Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Inställning...

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås. - Framtid Vallås

Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås. - Framtid Vallås Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås - Framtid Vallås Utvecklingsprogrammet beskriver den gemensamma framtidsbilden och viljeinriktningen för Vallås. Programmet har tagits fram i dialog med invånare,

Läs mer

Verksamhetsplan för Huddinge brottsförebyggande råd 2014

Verksamhetsplan för Huddinge brottsförebyggande råd 2014 VERKSAMHETSPLAN 131111 KS-2013/1130.173 1 (7) HANDLÄGGARE Linda Lindblom 08-535 302 86, 0708-790 588 linda.lindblom@huddinge.se Huddinge brottsförebyggande råd Verksamhetsplan för Huddinge brottsförebyggande

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Hässleholms kommun och Hässleholms lokalpolisområde

Samverkansöverenskommelse mellan Hässleholms kommun och Hässleholms lokalpolisområde TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer 2016-11-29 2016/723 100 Handläggare Säkerhetschef Anders Nählstedt Kommunledningskontoret Kommunstyrelsen 0451-26 80 21 anders.nahlstedt@hassleholm.se Samverkansöverenskommelse

Läs mer

Samverkansavtal med gemensamma medborgarlöften mellan Kalmar kommun och polismyndigheten region syd/lokalpolisområde Kalmar

Samverkansavtal med gemensamma medborgarlöften mellan Kalmar kommun och polismyndigheten region syd/lokalpolisområde Kalmar TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2016-08-17 KS 2016/0688 50163 Kommunstyrelsen Samverkansavtal med gemensamma medborgarlöften mellan Kalmar kommun och polismyndigheten

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Handlingsplan Trygg och säker

Handlingsplan Trygg och säker TJÄNSTEUTLÅTANDE Stabsavdelningen Dnr KS/2016:215-003 2016-04-08 1/2 Handläggare Annica Strandberg Tel. 0152-291 63 Kommunstyrelsen Handlingsplan Trygg och säker 2016-2018 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.

Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017. Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.0264 Innehåll Dokumenttyp: Plan Dokumentet gäller för: Kommunens nämnder och

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Säkerhetspolicy för Sandvikens kommun

Säkerhetspolicy för Sandvikens kommun Säkerhetspolicy för Sandvikens kommun En trygg och säker kommun Förslag från kommunstyrelsen Antaget av kommunfullmäktige den 3 september 2001, 94 Dnr KS2006/458 Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Definition...

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

Åtgärdsplan - insatser för en tryggare offentlig miljö i Järfälla

Åtgärdsplan - insatser för en tryggare offentlig miljö i Järfälla Åtgärdsplan - insatser för en tryggare offentlig miljö i Järfälla Bilaga 1 till samverkansöverenskommelse mellan polismyndigheten i Järfälla och Järfälla kommun Oktober 2016 1. SAMVERKANSOMRÅDEN Nedanstående

Läs mer

Brottsförebyggande DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET SAMT HANDLINGSPLAN POLIS-KOMMUN 2014-2015. Kommunstyrelsen 2014-05-21 152

Brottsförebyggande DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET SAMT HANDLINGSPLAN POLIS-KOMMUN 2014-2015. Kommunstyrelsen 2014-05-21 152 Brottsförebyggande DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET SAMT HANDLINGSPLAN POLIS-KOMMUN 2014-2015 Kommunstyrelsen 2014-05-21 152 Dokumentet Brottsförebyggande är framtaget av brottsförebyggande

Läs mer

Ett tryggare Piteå ett samverkansavtal mellan polisen och Piteå kommun

Ett tryggare Piteå ett samverkansavtal mellan polisen och Piteå kommun Ett tryggare Piteå ett samverkansavtal mellan polisen och Piteå kommun Brottsförebyggande arbete i Piteå Samhället har allt att vinna på minskad brottslighet och ökad trygghet. Därför behövs ett planerat

Läs mer

Samverkansöverenskommelse

Samverkansöverenskommelse Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten, Dorotea kommun, Lycksele kommun, Sorsele kommun, Storumans kommun, Vilhelmina kommun och Åsele kommun Del 1 2017 2018 VILHELMINA KOMMUN VUALTJEREN TJIELTE

Läs mer