Trygghets- och säkerhetsstrategi för Sollentuna kommun för mandatperioden Antagen av fullmäktige , 93 Dnr 2014/0531 KS

Transkript

1 Trygghets- och säkerhetsstrategi för Sollentuna kommun för mandatperioden Antagen av fullmäktige , 93 Dnr 2014/0531 KS Innehållsförteckning 1 Inledning Sollentuna i dag I jämförelse med andra kommuner Mål för trygghets- och säkerhetsarbetet Sollentunas ambition Kännetecken för kommunens trygghets- och säkerhetsarbete Prioriterade kategorier för ökad trygghet och säkerhet Brottsförebyggande verksamhet Ungdomskriminalitet Våldsbrott Skadegörelse Stöld och tillgrepp Organiserad brottslighet Goda krafter Social hållbarhet Delaktighet och inflytande Ekonomisk och social trygghet Utbildning och sysselsättning Trygga utemiljöer Rent och snyggt Ljussättning/belysning Trygga mötesplatser Trygga bil-, cykel- och gångvägar Trygg kollektivtrafik Viktiga utvecklingsinsatser och indikatorer för trygghets- och säkerhetsarbetet Brottsförebyggande Social hållbarhet Trygga utemiljöer Ansvar för planering och uppföljning Verksamhetsplanering Sida 1 av 10

2 5.2 Årlig uppföljning Trygghetsråd Årlig kommungemensam sammanställning Slutredovisning Sida 2 av 10

3 1 Inledning Trygghet och säkerhet är två begrepp som ofta används tillsammans. De är nära sammankopplade; trygghet kan enkelt beskrivas som känslan av upplevd säkerhet. Trygghet kan alltså uppnås dels genom att den faktiska säkerheten ökar och dels genom åtgärder som ökar känslan av säkerhet. En trygg och säker kommun för samtliga invånare kan beskrivas som en kommun där alla känner sig inkluderade, där det sker få olyckor, där få brott begås, där kriser hanteras på ett bra sätt för att minimera störningar och där kommunens medborgare känner sig trygga i alla offentliga miljöer vid alla tidpunkter på dygnet. Den politiska överenskommelsen för fastställer att de förebyggande insatserna ska prioriteras i all verksamhet och pekar tydligt ut dessa som ett fokusområde för kommunen. 1.1 Sollentuna i dag Sollentuna kommun genomför en rad insatser för att öka tryggheten i kommunen. Insatserna drivs av kommunens nämnder och bolag och innefattar även samarbete med polis, räddningstjänst, näringslivet, föreningslivet och en rad andra aktörer. Trygghetsmätningar indikerar att arbetet ger resultat och att tryggheten i kommunen har ökat, vilket är mycket positivt. Samtidigt finns möjligheter att ytterligare öka tryggheten och säkerheten i kommunen. Genom ett fördjupat trygghets- och säkerhetsarbete kommer Sollentuna befästa och stärka rollen som föregångskommun inom området. Detta ökar kommunens attraktionskraft och möjligheterna för företag och invånare att bo, verka och leva i Sollentuna. Under hösten 2014 genomfördes en rad olika fördjupade insatser för att mäta den upplevda och faktiska tryggheten och säkerheten bland medborgarna i Sollentuna kommun. I samband med detta tog kommunen fram fem övergripande trygghetskategorier för kommunens arbete med trygghet och säkerhet. Brottsförebyggande verksamhet q Skadegörelse, klotter q Ungdomskriminalitet q Våldsbrott q Organiserad brottslighet q Stöld tillgrepp q Goda krafter/civilsamhället Skydd mot olyckor q Brandsäkerhet q Trafiksäkerhet q Vattensäkerhet q Fallprevention q Riskhänsyn i fysisk planering Social hållbarhet (folkhälsa) q Delaktighet och inflytande q Ekonomisk trygghet q Social trygghet q Utbildning och sysselsättning q Psykisk ohälsa Trygga utemiljöer q Rent och snyggt q Ljussättning/belysning q Trygga mötesplatser q Trygg kollektivtrafik Krisberedskap q Risk- och sårbarhetsanalys Sida 3 av 10

4 1.2 I jämförelse med andra kommuner I SCB:s medborgarundersökning 1, hösten 2014, om hur medborgaren bedömer sin kommun som plats att bo och leva i, ligger Sollentuna kommun totalt sett högre än genomsnittet av samtliga 129 kommuner som deltog. I Nöjd- Region- Index totalt hade Sollentuna i 2014 års mätning index 71 vilket ligger över genomsnittsindex som är 64 för kommuner i samma storleksklass ( eller fler invånare). NRI = Nöjd-Region-Index De områden som tas upp i denna undersökning är sådana områden som anses vara relaterade till trygghet i en kommun, t ex utbildnings- och arbetsmöjligheter och fritidsmöjligheter. Resultatet i förstudien i Sollentuna kommun där fem trygghetskategorier pekats ut, korrelerar med de områden som tas upp i SCB:s undersökning. När det gäller området Trygghet visar resultatet att Sollentuna ligger på samma nivå som samtliga övriga kommuner, d.v.s. 61 %. Frågeställningar inom området Trygghet i SCB:s undersökning är t ex hur tryggt och säkert du kan vistas utomhus på kvällar och nätter, kan du känna dig trygg mot hot, rån och misshandel och kan du känna dig trygg mot inbrott i hemmet. 1 laga-sollentuna-2014.pdf Sida 4 av 10

5 2 Mål för trygghets- och säkerhetsarbetet 2.1 Sollentunas ambition Sollentuna ska upplevas som en trygg miljö att bo, arbeta och studera i. Sollentuna ska vara en kommun där samtliga medborgare känner sig trygga och säkra överallt i kommunen dygnet runt. Arbetet med trygghet och säkerhet enligt denna strategi följs upp genom ett antal indikatorer. Indikatorn Trygghet i SCB:s medborgarundersökning Nöjd- Region-Index ska öka från nuläge 61 % till 64 % år Övriga indikatorer redovisas i avsnitt Kännetecken för kommunens trygghets- och säkerhetsarbete Sollentuna kommuns trygghets- och säkerhetsarbete ska kännetecknas av: q Kommunen ska systematiskt ta reda på invånares upplevelse av trygghet genom medborgarundersökningar och medborgardialoger q Kommunen ska ha ett gemensamt och strukturerat trygghetsarbete som omfattar både nämnder och bolag q Kommunen ska samverka med polis, räddningstjänst, föreningsliv och andra aktörer för ett ännu tryggare Sollentuna q Kommunen ska omvärldsbevaka och sprida goda sätt att arbeta med trygghet och säkerhetsfrågor 3 Prioriterade kategorier för ökad trygghet och säkerhet Av de fem övergripande trygghetskategorierna från Sollentunas förstudie, d.v.s. brottsförebyggande verksamhet, skydd mot olyckor, social hållbarhet (folkhälsa), trygga utemiljöer och krisberedskap, ska följande områden prioriteras under mandatperioden : 1. Brottsförebyggande verksamhet 2. Social hållbarhet 3. Trygga utemiljöer 3.1 Brottsförebyggande verksamhet Kommunens brottsförebyggande arbete innefattar allt från fysiska trygghetsåtgärder och myndighetsutövning i form av brandtillsyn, serveringstillstånd etc. till arbete med barn och ungdomar Ungdomskriminalitet Att motverka unga människors inträde på den kriminella banan är en prioritering för kommunen då det förebyggande arbetet inte bara minskar förekomsten av denna typ av kriminalitet utan även, i ett längre perspektiv, förhindrar en vidare kriminell bana i livet. Sida 5 av 10

6 3.1.2 Våldsbrott Sollentuna kommun har en nolltolerans mot våld. Insatser som minskar missbruk av alkohol, narkotika och doping är prioriterade liksom ökad samverkan i kommunens brottsförebyggande råd. Inom missbruksområdet finns ett särskilt styrdokument: Policy för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksarbete vilket närmare reglerar kommunens arbete Skadegörelse Skadegörelse och klotter har en dubbel negativ effekt på stadsmiljön då skadegörelse föder ytterligare skadegörelse. Förutom att stadsmiljön förfulas och förfaller är den påföljande effekten allvarligare, då den skapar en otrygg miljö och grogrund för annan brottslighet. Likt andra anläggnings- och fastighetsägare har kommunen ett ansvar att motverka skadegörelse på sina anläggningar. Kommunen har dock även en möjlighet att jobba proaktivt genom skapandet av en mer meningsfull fritid för ungdomar samt större socialt engagemang från vuxna och samverkan mellan olika samhälleliga aktörer. Som en del av detta arbete har kommunen en klotterpolicy, där samtliga aktörer spelar en viktig roll i det förebyggande arbetet Stöld och tillgrepp Rån och stöld påverkar individen och samhället på både kort och lång sikt. Förutom en ekonomisk förlust medför rån eller stöld ofta en känsla av otrygghet. Denna otrygghet påverkar samhället i stort då den initiala kostnaden av att hantera det inträffade brottet övergår till en större och mer djupgående kostnad där den drabbade individens minskade känsla av trygghet leder till minskat förtroendekapital för samhällets förmåga att skydda individen. Inom detta område arbetar kommunen med kameraövervakning och säkerhetssystem. Policy för kameraövervakning och tillämpningsföreskrifter för skydds- och säkerhetsarbetet reglerar närmare kommunens preventiva arbete mot stöld och tullgrepp Organiserad brottslighet Organiserad brottslighet verkar mestadels i det dolda vilket gör det svårt att upptäcka. En av de stora riskerna kopplade till den organiserade brottsligheten är rekryteringen av ungdomar vilket kan leda till en livslång kriminell karriär för dessa.. Kommunen arbetar genom socialtjänst och skolverksamheter tillsammans med polisen för att förhindra rekryteringen. Samverkansöverenskommelsen mellan kommun och polis beskriver respektive organisations roller och ansvar i detta arbete Goda krafter Inom kommunen genomförs ett antal insatser av olika ideella organisationer. Dessa insatser bör uppmuntras och främjas, både ekonomiskt och genom samverkan och annat stöd. Goda krafter är av väsentlig vikt för att skapa Sida 6 av 10

7 engagemang på gräsrotsnivå i samhället vilket bidrar till en hållbar utveckling av det brottsförebyggande arbetet. 3.2 Social hållbarhet Följande område rymmer olika samhälleliga insatser, indelade efter fokuspunkter vilka har identifierats som viktiga för Sollentunas strategiska, förebyggande trygg- och säkerhetsarbete. Att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer är av största vikt för att i längden skapa en hållbar trygghet Delaktighet och inflytande Genom delaktighet och inflytande kan invånares utanförskap minska, vilket minimerar grogrunden för kriminalitet och sociala problem. Ökad delaktighet och inflytande kan också ge ett mer effektivt utnyttjande av samhällets resurser då kostnaderna kopplade till dessa åtgärder kan ses som preventiva och framtidsinriktade investeringar i kommunens invånare Ekonomisk och social trygghet Ekonomisk och social trygghet är viktiga byggstenar i skapandet av ett tryggare Sollentuna. Arbetet inom detta område är ett sätt att proaktivt angripa trygghetsrelaterade problem. En del av detta område är att öka integrationen Utbildning och sysselsättning Utbildning är en viktig komponent i arbetet med trygghetsrelaterade samhällsfrågor. Utbildning ger möjlighet till bl.a. större konkurrenskraft på arbetsmarknaden, till högre lön och bättre levnadsvillkor, till större kunskap om samhället och således större möjlighet till delaktighet och inflytande. 3.3 Trygga utemiljöer Trygghet skapas inte enbart genom fokus på den sociala miljön. Den fysiska miljön är av stor vikt då den påverkar den upplevda tryggheten på en plats Rent och snyggt En ren och trivsam miljö sänder tydliga signaler om det gemensamma ansvar som åligger både kommunen och individen. Det skapar en stolthet och samhörighet och steget till att skräpa ned är längre i en renare miljö. I detta arbete har vi identifierat människors attityd till nedskräpning som den viktigaste pusselbiten för en ren och snygg kommun Ljussättning/belysning Bra planerad belysning får fler människor att känna sig trygga och röra sig mer ute på våra gator. Detta i sin tur har möjlighet att leda till en ökad trygghet vilket kan leda till att ännu fler vågar sig ut. Sida 7 av 10

8 3.3.3 Trygga mötesplatser Människor har rätt att känna sig trygga när de träffas ute i kommunen. Trygga mötesplatser kan leda till en större rörlighet av människor ute i det offentliga vilket i sig ökar tryggheten Trygga bil-, cykel- och gångvägar För att människor ska känna sig trygga i det offentliga rummet i Sollentuna måste de kunna röra sig tryggt och obehindrat i kommunen. Därför är satsningen på trygga bil-, cykel- och gångvägar viktig Trygg kollektivtrafik Sollentuna ska vara en tillgänglig kommun både dagtid och på natten. Trafikanter ska känna sig trygga med att använda sig av kollektivtrafiken, vilket även påverkar miljön. 4 Viktiga utvecklingsinsatser och indikatorer för trygghets- och säkerhetsarbetet Kommunens fem övergripande trygghetskategorier bygger på nationella mål, på forskning och på medborgarens upplevda trygghet. För de tre prioriterade kategorierna har ett antal viktiga aktiviteter och ett antal indikatorer tagits fram. Som komplement till dessa indikatorer kommer kommunen årligen genomföra trygghetsenkäter, medborgardialoger och trygghetsvandringar i syfte att ta fram en nulägesbild. Baserat på denna nulägesbild sker årligen prioriteringar inom det förebyggande arbetet med trygghet och säkerhet. 4.1 Brottsförebyggande Brottsligheten är ett komplext problem som behöver förebyggas på flera sätt samtidigt. All brottslighet är lokal och kan därför förebyggas lokalt. Genom en gemensam lägesbild kan kommunen hitta lokala lösningar. Samverkan inom kommunen och mellan olika samhällsaktörer är nödvändigt för ett effektivt brottsförebyggande arbete. Exempel på samverkansformer är trygghetsråden, lokala BRÅ och samverkansöverenskommelser. Uppföljning Följande indikatorer ska regelbundet följas upp och analyseras kopplat till det brottsförebyggande arbetet. q Våldsbrott (antalet anmälningar) q Ungdomsbrottslighet (dömda personer under 18 år) q Skadegörelse/klotter (antal anmälningar) 4.2 Social hållbarhet Öka integrationen För att öka integrationen krävs ett antal insatser, exempelvis att eftersträva ett enkelt och begripligt språk i information och texter som är avsedda för invånarna, samt att ge ensamkommande barn och unga hjälp och stöd att integreras till ett självständigt liv i samhället. Sida 8 av 10

9 Uppföljning Arbetet med att öka integrationen följs upp med hjälp av mått till kommunövergripande mål och åtaganden som har kopplingar till integrationsarbetet. Det är mycket viktigt att insatser, och mått som mäter dessa insatser, finns med i nämndernas planering och uppföljning. Fler i arbete Att öka sysselsättningsgraden, särskild bland unga och är en viktig del i det brottsförebyggande arbetet. Uppföljning Utöver aktuella mått till kommunövergripande mål och åtagande inom fokusområde Näringsliv och arbetsmarknad ska följande indikatorer regelbundet följas upp och analysera inom ramen för det brottsförebyggande arbetet: q Sysselsättningsgrad (samtliga) q Sysselsättningsgrad (unga) q Sysselsättningsgrad (utrikes födda) Utbildning I det brottsförebyggand arbetet är utbildningsområdet mycket viktigt. Sollentuna kommun arbetar för att ha Sveriges bästa skolor. För att nå dit behöver alla elever ges förutsättningar att förbättra sina resultat. Likvärdigheten mellan Sollentunas skolor måste förbättras. Detta gäller både mellan skolor men även utifrån kön, social bakgrund m.m. Det kommungemensamma utbildningsmålet anger att alla Sollentunas utbildningsverksamheter ska hålla en hög kvalitet. Skolans uppdrag innebär att stödja utvecklingen av normer, värden, kunskaper, ansvarstagande och inflytande, i samverkan mellan fritidshemmet, förskoleklassen, skolan och hemmet. Uppföljning Området utbildning följs upp via mått till mål och åtaganden inom fokusområde utbildning. Möjligheterna att målsätta, följa upp och utvärdera fritidshemsverksamheten behöver utvecklas vilket är ett ansvar både för barnoch ungdomsnämnden och kultur- och fritidsnämnden. 4.3 Trygga utemiljöer Arbetet för trygga utemiljöer sker med fokus på att Utveckla kommunens parker och naturområden, Förbättra belysning på allmän plats för ökad trygghet, Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling: Utveckla hantering av felanmälan och synpunkter samt medborgardialog Uppföljning Området trygga utemiljöer följs upp via kommunstyrelsens, samhällsbyggnadsnämndens samt trafik- och fastighetsnämndens åtaganden mot kommunövergripande mål samt övrig verksamhetsplanering. Sida 9 av 10

10 Ansvar för planering och uppföljning 5.1 Verksamhetsplanering För att säkerställa ett systematiskt arbete för trygghet och säkerhet i Sollentuna kommun ska samtliga nämnder använda denna strategi som stöd i arbetet med att ta fram åtaganden och handlingsplaner till de kommunövergripande målen och eventuell övrig kompletterande verksamhetsplanering. Planering, genomförande och uppföljning ska präglas av samverkan mellan nämnderna utifrån ett helhetsperspektiv för trygghet och säkerhet. 5.2 Årlig uppföljning 5.2.1Trygghetsråd Trygghets- och säkerhetsarbetet kommer att följas upp årligen genom tre gemensamma trygghetsråd. Detta är möten i samverkan mellan kommun, polis, Brandkåren Attunda, bolag, näringsliv, samfund, föreningar och medborgare i samtliga kommundelar. Mötena kommer att utgå från kommunens tre bibliotek och omfatta medborgardialog, trygghetsvandringar och medborgarlöften Kommundelsindelning för respektive bibliotek: q Huvudbiblioteket: Silverdal, Helenelund, Tureberg q Edsbergsbiblioteket: Edsberg, Sjöberg, Vaxmora q Arena Rotebro: Rotebro, Norrviken, Häggvik Resultatet från trygghetsråden sammanställs och blir ett viktigt underlag för trygghetsoch säkerhetsarbetetes lägesbild och prioriteringar Årlig kommungemensam sammanställning Kommunstyrelsen ansvarar för att, med nämndernas verksamhetsplanering som grund, ta fram en årlig sammanställning av kommunens planerade utvecklingsinsatser som kopplar till trygghets- och säkerhetsstrategin. I sammanställningen ska ingå även utvecklingsarbete från t ex kommunens bolag. Det ska också finnas en nulägesbild av hur olika verksamheter i det dagliga arbetet verkar för ökad trygghet och säkerhet. Denna nulägesbild tas fram i samarbete med kommunens nämnder och övriga aktörer. Den årliga sammanställningen ska vidare innehålla redovisning och analys av materialet från trygghetsråden samt de mål och indikatorer som pekas ut i trygghets- och säkerhetsstrategin. Sammanställningen ska redovisa slutsatser kring prioriteringar av insatser i det fortsatta arbetet. Sammanställningen ska årligen redovisas till kommunstyrelsen. 5.3 Slutredovisning Kommunstyrelsen ska 2018 redovisa en slutrapport med uppföljning och analys utifrån denna strategi till kommunfullmäktige. Sida 10 av 10