Lokalt självstyre - Kan en enskild person dominera politiken i en kommun?

Transkript

1 LINKÖPINGS UNIVERSITET Pol Kand-programmet Det svenska politiska systemet Seminariegrupp 4 Av: Henrik Trulsson, Herman Sternelöv, Oskar Schultzberg och Martina Johansson Lokalt självstyre - Kan en enskild person dominera politiken i en kommun?

2 1 Inledning Efter att ha läst att en person i Vellinge kommun utsett sig själv till borgmästare väcktes vårt intresse för det lokala självstyret. Att utnämna sig själv till borgmästare i dagens Sverige känns varken typiskt svenskt eller särskilt demokratiskt och det väcker många frågor. När vi läste in oss närmare på ämnet såg vi att samma parti suttit väldigt länge vid makten med en överväldigande majoritet och att oppositionen var ytterst liten. Dessutom satt samme man väldigt länge på sin post. Vi ställde oss därför frågan; är det verkligen bra för demokratin? Det ledde oss in på de frågeställningar som vi valt att ta upp i den här gruppuppsatsen: - Hur ser det kommunala självstyret ut i Sverige? (fråga 2.1) - Kan en enskild person bli dominerande i kommunpolitiken? Kan demokratin då bli åsidosatt? (fråga 2.2) - Hur stort var Göran Holms inflytande i Vellinge kommun? (fråga 2.3) Teori Vi hade en teori om att Vellinge kommun skulle tangera gränsen till att vara odemokratisk eftersom de hade en så stark individ vid makten under en så lång period. Ytterligare en teori vi hade var att det var den starka ekonomin i Vellinge kommun som givit tillfälle för en starke man att träda fram och bli oerhört populär. Vi tänkte även att denne kunde hålla sig kvar vid makten genom att använda sig av kampanjer och propaganda i en viss utsträckning Syfte Vårt syfte är att ta reda på hur mycket en enskild individ kan dominera den kommunala politiken och hur stort det kommunala självsyret kan bli i gentemot staten Metod Vi har valt att samla och granska fakta om Vellinge kommun, främst via nätet, samt intervjua olika intressanta personer, i första hand utvalda profiler i Vellinge. För faktainsamlande har vi exempelvis använt kommunens egen hemsida, tidningar, statliga organs webbsidor etc. Vi har även använt oss av kurslitteraturen till den här kursen. Vi har valt att arbeta tillsammans som grupp hela arbetet igenom och inte dela upp det särskilt mycket. Men vi har haft några områden som man har haft särskilt ansvar för Källkritik De källor vi har valt att basera vårt arbete på har vi valt ut på ett sätt som skulle få arbetet så objektivt som möjligt och ändå få med flera synvinklar i det. Källorna från den offentliga sektorn anser vi vara pålitliga då de är till stor del uppbyggda på de lagstiftningar som finns i Sverige. SVT s uppdrag granskning anser vi även vara pålitligt då de har som krav att utföra ett objektivt arbete och är från den statliga televisionen. De källor som vi tagit från 2

3 tidningar har vi anser vi vara pålitliga då de har en stark granskning och ett rykte att leva upp till. När det gäller intervjuerna så har vi valt ut de personer vi anser vara mest intressanta att tala med och de som haft stor betydelse för vårt arbete. Vi valde personer efter deras synsätt och försöka få med två sidor utav myntet för att försöka få ett så objektiv synsätt som möjligt. Vi har även använt oss utav kurslitteraturen till den här kursen och fakta från föreläsningarna med Bo Persson då vi anser dessa vara pålitliga. Kurslitteraturen har ett starkt register av referenser och är skrivna av forskare som vi anser skall ha ett objektivt synsätt. Bo Persson anser vi som pålitlig då han har en god utbildning och ett rykte inom sitt yrke att förhålla sig till. 1.2 Bakgrund Vellinge kommun är en av Sveriges rikaste kommuner och ligger på nionde plats i landet vad gäller medelinkomst. Andelen personer i kommunen med eftergymnasial utbildning är fyra procent högre än riksgenomsnittet. Valdeltagandet i Vellinge kommun ligger också högre än riksgenomsnittet, 89 procent jämfört med 84 procent i hela landet (valet 2010) 1. Under de senaste 24 åren har moderaterna haft över 50 procent av mandaten kommunfullmäktige. År 1970 och 1973 hade socialdemokraterna fler mandat än moderaterna, men endast under år 1970 hade de majoritet i kommunfullmäktige. År 1981 blev Göran Holm kommunalråd i Vellinge, en post som han behöll till år 2006 då han fick titeln borgmästare. År 2010 valde Holm att dra sig tillbaka från kommunpolitiken efter närmare 30 år och Tommy Larsson tog över rollen som ordförande i kommunfullmäktige och även borgmästartiteln. En annan person som var viktig i Vellinges kommunalpolitik är Kerstin Warnerbring som tillhörde Centerpartiet och satt i opposition mot Moderaterna. Kerstin Warnerbring hade inte särskilt mycket makt politiskt sett, men var en stark personlighet och kallades i media för oppositionsrådet, just för sitt arbete att bedriva en politisk debatt trots Moderaternas överväldigande majoritet mandat i kommunen. En sak som blivit mycket uppmärksammad i media är Vellinges motvilja att ta emot flyktingar. År 2009 kom det till Vellinge kommuns kännedom att Malmö Stad tillsammans med Attendo Care ville starta ett transitboende för flyktingbarn på ett vandrarhem i Hököpinge, som ligger i Vellinge kommun. Detta möttes av stora protester både från befolkningen och de styrande inom kommunen och man försökte stoppa boendet. Händelsen lyftes fram i media och efter påtryck från både staten och främst från det Moderata samlingspartiet tvingades sedan Vellinge kommun att ändra sig i frågan. År 2010 kom beslutet att de skulle ta emot tre till åtta flyktingbarn i kommunen. Detta var efter flertalet år av en stark främlingsfientlig politik då kommunen vägrat ta emot flyktingar på grund av ekonomiska skäl ubrik 3

4 2 Resultat 2.1 Hur ser det kommunala självstyret ut i Sverige? Det kommunala självstyret står inskrivet i portalparagrafen i den svenska regeringsformen och är därmed en grundläggande del i det svenska samhället. Det kommunala självstyret kan dock inte vara totalt utan det måste bygga på ett samspel med staten. Vad kommunerna själva får bestämma om regleras av staten och det är något som förändras med tiden. Ett exempel på sådan förändring är skolfrågan som förts över från stat till kommun. Det finns vissa saker som kommunerna inte får göra, exempelvis stifta lagar, ägna sig åt utrikespolitik, använda skattemedel till att driva företag på ett sätt som sätter konkurrensen ur spel eller ha en försvarsmakt. En kommun måste ha ett kommunfullmäktige (kommunens riksdag). Kommunfullmäktige utser sedan en kommunstyrelse (som fungerar som kommunens regering) och nämnder. Kommunen får själv avgöra vilka och hur många nämnder man vill ha. Kommunfullmäktiges ordförande brukar kallas kommunalråd, men i några kommuner bl.a. Vellinge, Linköping och Växjö har man valt titeln borgmästare. I Solnas kommun har man istället valt att kommunstyrelsens ordförande ska få titeln borgmästare. En intressant iakttagelse är att det bara är moderater på borgmästarposterna. Kommunerna granskas av revisorer som är utvalda av kommunfullmäktige och kommunen måste ha minst fem revisorer. Dessa revisorer får inte ha uppdrag inom de organ de granskar, då de ska förhålla sig objektivt till granskningen. Deras uppgifter är att se till så att verksamheten följer stiftade lagar och fullmäktiges mål. 3 Enligt Bengt Wester, ordförande i revisionen i Säters kommun, är det praxis att ordförande i revisionen kommer från oppositionen och därmed kan ett enskilt parti inte styra över revisionen. 4 Det är genom de statliga myndigheterna och genom lagstiftning som staten kontrollerar kommunerna, exempel på detta är bygglagen och skolagen. En kommun måste förhålla sig till dessa lagar från de statliga myndigheterna. När dessa inte följs har staten två alternativ, antingen att genomföra en ny lagstiftning som kommunen måste förhålla sig till eller att bötfälla kommunen ifråga 5. Vellinge kommun fick i sitt uppmärksammade fall om att inte ta emot några flyktingar tillslut vika sig i frågan och ta in flyktingbarn efter skarp kritik från bland annat Moderaternas partisekreterare Per Schlingmann. För första gången på 25 år skrevs alltså ett avtal med Migrationsverket under. 6 Ett citat från Göran Holm lyder: Hade vi inte skrivit på ett avtal om att ta emot 3-5 flyktingbarn så hade vi fått en lagstiftning som hade sagt att vi skulle ta emot Intervju med Bengt Wester, ordförande i revisionen i Säters kommun

5 Enligt Holm skulle alltså staten komma att använda sig av lagstiftning för att få kommunen att foga sig om kommunen fortsatte driva sin egen linje. Huruvida detta är ett faktum eller Holms egen teori kan man spekulera i. Ett faktum är dock att trycket från det Moderata samlingspartiet, medier och människor i allmänhet blev så stort att Vellinge kommun inte längre kunde stå emot. Idag är situationen något annorlunda. Sedan avtalet med Migrationsverket skrevs under år 2010 har 16 ensamkommande flyktingbarn tagits emot och kommunen planerar att bygga ett nytt gruppboende i Falsterbo som ska rymma nio personer. 8 Vellinge kommun hade också planer på att få ett ännu starkare lokalt styre genom att dels decentralisera polisen, men även få brandbilar och ambulanser i bruk i staden Kan en enskild person bli dominerande i kommunpolitiken? Kan demokratin då bli åsidosatt? I kommunallagen 10 står det att en kommun ska ha ett fullmäktige som i sin tur ska utse en kommunstyrelse och även olika nämnder efter behov. Det gör att de politiska partier som fått flest röster i valet får mandat i fullmäktige i enighet med det proportionella valsystemet. Om ett parti får en överväldigande majoritet av rösterna, som moderaterna i Vellinge, blir det väldigt starkt och om det då inom dominerande partiet finns en stark ledare kan denne bli väldigt dominerande i den kommunala politiken. Det finns således en opinion i fullmäktige men den blir väldigt svag och har egentligen ingen makt att utöva. Det här kan vara ett demokratiskt problem, men inte ett hot mot demokratin då det dominerande partiet kan förlora mandat i nästkommande val och därmed kan dess makt komma att minska avsevärt. Demokratin går förlorad när befolkningens röster inte blir hörda eller när de folkvalda representanterna går emot de lagar som finns och författningarna inte respekteras. Att ett parti kan bli väldigt dominerande bygger på ett genuint stöd från kommunens medborgare och det är också själva grunden i den svenska demokratin Hur stort var Göran Holms inflytande i Vellinge kommun? Vellinge kommun har samma grund som alla andra kommuner, de har dock utvecklat ett eget centrerat styre men fortfarande inom ramarna för gällande lagstiftning. Men andra ord är det en skillnad mellan teori och praktik. Historien och rutiner färgar av sig på sättet man sköter en administrativ uppgift. I Vellinge har en man, Göran Holm, lycktas hålla kvar sig kvar på sin post så pass länge att hans inflytande blev ovanligt stort för en kommunalpolitiker. Holm sa själv, i en intervju vi gjorde med honom, att företag i kommunen älskade hans effektivitet och han menade att han i mångt och mycket skötte näringslivsfrågorna själv. Har kommunen då gått emot reglerna för hur långt den kommunala makten får sträcka sig? Frågar man Kerstin Warnerbring f.d. kommunalpolitiker (C) i Vellinge kommun är svarat, ja Tidningen: Rösta på Människor (RPM) nr Kap 7. Norén Bretzer, Ylva. Sveriges politiska system. Upplaga 1:1, Studentlitteratur AB, Lund. 5

6 Även om hennes åsikter inte på något sätt juridiskt grundade och hennes ställning gör hennes åsikter subjektiva, väljer vi att framlägga hennes åsikter då hon tillhör en av få oppositionspolitiker. När vi frågade henne hur politiken förs i Vellinge kommun, svarade hon att det är i högsta grad odemokratiskt att en man genom hot får sina partimedlemmar att hålla med i hans beslut. Om hennes påstående är sant att det är en skendemokrati som strider mot kommunallagen: 1 Sverige är indelat i kommuner och landsting. Dessa sköter på demokratins och den kommunala självstyrelsens grund de angelägenheter som anges i denna lag eller i särskilda föreskrifter. Kerstin Warnerbring hävdar också att Göran Holm strider mot annan paragraf i kommunallagen genom att inte behandla sina medborgare lika då hon säger att företag i kommunen som är välbekanta med Göran Holm får extra förmåner såsom bygglov för svartbyggen. 2kap 2 Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Badhyttskandalen som media uppmärksammade år 2010 kan ses som ett exempel på Holms utnyttjade av sin position. I korthet handlade det om att Holm under en löneförhandling med en direktör inom kommunen, men som var bosatt i annan kommun, erbjöd denne tillstånd att äga en badhytt. Det här bryter kommunens föreskrifter som säger att man måste vara skriven eller äga fastighet i kommunen för att få äga en badhytt Vidare påstod Warnerbring i vår intervju med henne att Holm höll sig kvar vid makten så pass länge som han gjorde genom att hota med att om ett annat parti skulle vara styrande i kommunen skulle skatterna höjas och flyktingförläggningar skulle ofrånkomligen upprättas. Hon hävdade att moderaterna till och med delat ut flygblad med adresserna där dessa förläggningar skulle ligga om inte moderaterna hade mandat att förhindra det. En uppenbart känslig fråga i Vellinge. Enligt Holm själv var hans inflytande i kommunen mycket stort under en lång tid, och det växte även med tiden. Han poängterar dock att det är medborgarna som röstat fram honom och att han alltid känt stöd ifrån medborgarna. Om man frågar Kerstin Warnerbring säger hon att det inte tack vare Göran Holm som kommunen går så bra utan det är tack vare invånarna i Vellinge kommun. Enligt Warnerbring beror inte heller stödet för Göran Holm på att han sköter kommunen så väl, utan på att invånarna sätter kommunen i en stark välfärd tack vare deras höga inkomst som generar i en hög skattebas, samt i invånarnas höga utbildningsnivå. När det gäller stödet för Göran Holm så anser Warnerbring att det försvagades starkt under slutet på hans styre. Enligt henne bildades det ett utbrytarparti från kommunens moderater och detta utbrytarparti bestod av personer som inte tyckte att Göran Holm drev den bästa möjliga politiken. De som satt i kommunen under tiden Göran Holm styrde var de som var hans vänner och de som inte tyckte som Holm hade inget där att göra. Det var dessa personer som senare startade utbrytarpartiet. Enligt Warnerbring var det alltså inte Holm som avgick frivilligt, utan det var från pressen från utbrytarpartiet som gjorde att han avgick

7 Att Göran Holm hade ett stort inflytande över kommunpolitiken i Vellinge verkar vara ett faktum. Både Holm själv och Kerstin Warnerbring, oppositionsrådet kallad, säger rätt ut att så var fallet. Om detta är positivt eller negativt har de dock av naturliga skäl olika åsikter om Intervju med Kerstin Warnerbring Intervju med Göran Holm

8 3 Slutsatser/Analys Hur ser då det kommunala självstyret ut i Sverige idag? Vi har ett ganska väl utvecklat kommunalt självstyre, men kommunerna kan ändå bara röra sig inom de ramar som staten satt upp. Det centrala styret är väldigt starkt i det svenska systemet och har delat ut vissa befogenheter till primärkommuner och sekundärkommuner. De relativt autonoma kommunerna har historiskt sett en ganska lång tradition. Förr i tiden var det något mindre organiserat och man träffades på kyrkbacken för att diskutera viktiga frågor och där stod normativa värden stod i fokus. Vellinge kommun har gått väldigt långt i sitt självstyre jämfört med många andra kommuner eftersom de har en stark majoritet som kan driva sina frågor till sin spets. De har exempelvis en extremt låg skatt och de vägrade så länge de kunde att ta emot flyktingar. Det slutade med att kommunen fick vika sig i frågan. Huruvida det hade kunnat bli så som Holm förutspådde och staten skulle ha tagit till lagstiftning för att kuva kommunen i frågan är svår att svara på. Förmodligen är inte lagstiftning i frågan något som den centrala statsmakten gärna skulle ta till i första hand. Om det är många kommuner som vägrar att ta emot flyktingar kommer problemet säkert aktualiseras och en eventuell lagstiftning kan bli nödvändig. Ett parti som driver frågan att kommuner inte ska kunna säga nej till mottagandet av flyktingar är Miljöpartiet 16 som menar att kommunerna borde se det som en del av sitt kommunala uppdrag och man tror att mottagandet av flyktingar kommer bli bättre om alla kommuner ser det som sitt gemensamma ansvar. En annan som drivit frågan om lagstiftning är den moderate politikern Tobias Billström 17. Kan den ekonomiska välfärden ha påverkat Vellinge i avseende om dess självstyre? Vellinge är en kommun där skattebasen är bevisat hög genom det höga inkomsttagandet bland invånarna. Som vi redan skrivit ligger Vellinge på nionde plats gällande medelinkomst i landet och antalet medborgare som har en eftergymnasial utbildning är hög. Ekonomiskt sett är man då väldigt slagkraftiga och just skattefrågan var en hjärtefråga för kommunen under Göran Holms period som ordförande i kommunfullmäktige: hur kan man sänka kommunalskatten lite till?. För att få ihop ett fungerande samhälle med grundtanken så låga skatter som möjligt krävs så få utgifter som möjligt och att alla invånare i samhället har bra förutsättningar och kan bidra till det samhälle medborgarna strävar efter. Med så låga skatter som möjligt innebär det i praktiken att man inte vill betala för tjänster eller invånare i kommunen som behöver bidrag, i Vellinges fall främst i form av flyktingar. Visserligen så får man bidrag för att ta emot flyktingar, men man anser att omkostnaderna skulle bli för höga samt att det varken skulle finnas varken jobb eller bostäder i samhället åt dem. Kommunpolitiken i Vellinge styrs efter ett starkt lokalt system där man vill decentralisera polisen samt få egna ambulanser och brandbilar i staden. Just dessa delar skulle förstärka det lokala självstyret ännu mer. Man skulle bli mindre beroende av både andra regioner och av staten om kommunen fick styra enligt dessa villkor. Men flyktingar är en ekonomisk fråga som inte gynnar det effektiva samhället enligt deras syn. Utan tillräckligt med hyresbostäder för flyktingar krävs det att man bygger nya bostäder, och det krävs resurser, pengar man då får hämta in från andra områden ur budgeten. Detta

9 skulle innebära att den såkallade välfärden man har i Vellinge kommun idag, skulle behöva trappas ner. Det har lett till att Moderaterna, enligt Sverigedemokraternas Tommy Funebo, har verkställt en politik i kommunen som kan liknas med den som Sverigedemokraterna bedriver 18. Vellinge kommun, och då specifikt Moderaterna, är beredda att gå så långt i invandringsfrågan för att behålla sin starka välfärd och för att fortsätta utvecklas på sin väg mot ett ännu starkare självstyre. Om vi då ska summera frågan kring Vellinges vilja till starkt lokalt självstyre, så har denna växt fram ur flera områden och i synnerhet då under Göran Holms dagar vid makten för moderaterna. Det är genom behandlingen av flyktingfrågan, den starka ekonomin (som vi redan redovisat uppkommer ur den höga skattebasen) och viljan att effektivisera samhället som Vellinge har drivit framåt. Det har drivit Vellinge mot en tanke och vilja att det lokala självstyret ska få något mer utökad makt än idag. Ett samhällstänk där man vill främja det lokala i det svenska politiska systemet, att politiker i området kan fatta bättre men framför effektivare och snabbare beslut. Det innebär att man vill få utrymme för beslutsfattande på lägre nivåer i samhällshierarkin, alltså en form av decentralisering av politiken. Den frågan i kommunen som genomsyrar deras synsätt i andra politiska frågor, så som invandring och det lokala självstyret, är skattefrågan. Det är ett argument som Göran Holm gärna lyfter fram för att dels flytta till Vellinge men även för att det lokala självstyret bör få ett större inflytande. Att en enskild individ kan bli väldigt dominerande är allmänt känt. Somliga personer är till sin natur mer ledande och auktoritära än andra. Om det finns en sådan person i ett parti som är väldigt dominerande (som exempelvis moderaterna är i Vellinge) så får ju den personen de facto väldigt mycket makt, då denne har en dominerande ställning i sitt parti, som i sin tur har majoritet i kommunfullmäktige och därmed får igenom sina förslag. Men det uppstår en fråga om vad demokrati är. Om majoriteten väljer ett styrelsesätt, vi måste utgå från att valen går legitimt till, är det inte då odemokratiskt att motsätta sig folkets vilja om hur kommunen ska styras? I fallet om Göran Holm så skulle svaret vara: Ja, en enskild person kan bli dominerande i kommunpolitiken. Eftersom att han suttit med i Vellinge kommun i 29 år, så har han självfallet haft ett stort inflytande och varit en av de dominanta krafterna i moderaterna Vellinge. Samma sak skulle även kunna ske i andra kommuner och gör det säkert att en person sitter på de högre posterna under en lång tid och är med i styrande processen. Det som är speciellt i Vellinge är att moderaterna haft egen majoritet sedan 1988 och då inte behövt kompromissa med de andra partierna. Detta kan man fråga sig ifall det är ett demokratiskt system, då ingen annan har något att säga till om. Men det är trots allt så som invånarna i Vellinge har röstat. Om man ska ta det ifrån den synpunkt Kerstin Warnerbring har, att det inte är tack vare Göran Holm som det gått så bra, utan tack vare Vellinges goda ekonomi. Då har vi en teori som bygger på samma tes, att vi inte tror att det är Göran Holm i egen person som har gjort kommunen till det den har blivit. Visst har han genomfört det som invånarna vill ha, men det tror vi att likaväl någon annan person inom Moderata samlingspartiet hade kunnat göra. När det gäller granskningen av kommunen hade vi en teori om hur revisorerna utsågs och deras roll i det kommunala styret. Det är fullmäktige som väljer ut revisorerna och om fullmäktige då har majoritet från något parti får detta parti större roll när revisorerna ska utses. Vår teori då var att om fullmäktige ser ut dessa, kan det då innebära att man skulle kunna utse sådana personer som kan gynna dem själva? Alltså, om vi sätter in det i exemplet med Göran

10 Holm så skulle det innebära att hans styrelse skulle kunna utse en grupp revisorer som då skulle gynna dem. Om revisorerna skulle ha någon form av fördel av att granska kommunen på ett bristfälligt sätt eller blunda för vissa saker de ser, skulle detta bryta mot kommunlagen. Som med badhyttsskandalen när Göran Holm gav ut ägandetillstånd till en person han inte var berättigad att ge tillstånd till. Sådana undantag skulle kanske i teorin även kunna gälla revisorerna. Det är deras jobb att granska de beslut som tas i kommunen och se till så att de följer lagen. Detta skulle de då i teorin kunna göra för sig själva om de drar nytta av den position de sitter i och även göra de styrande i kommunen en tjänst så de får styra på det sätt de vill utan att ha revisorerna vakande över sina axlar. Det ska tilläggas att revisorer som sitter inom kommuner runt om i Sverige inte har tid och resurser nog att kolla igenom alla beslut som tas i en kommun och då kan de bara ta ut stickprover i kommunens beslutsfattande. I fallet med Göran Holm och badhytterna skulle det alltså kunna vara svårt att som revisor direkt se detta och kunna stoppa det. Men ifall revisorerna skulle dra någon nytta av detta skulle det kunnas ignoreras. Så vi hade en teori om att individens makt skulle stärkas då den inte blir granskad på ett ordentligt vis. Detta skulle då heller inte vara särskilt demokratiskt om man kan gå runt lagen som stiftats. Granskningen av den offentliga sektorn är en grundpelare inom demokratin i Sverige. Teorin dementerades dock av Bengt Wester, som sitter som ordförande för revisionen i Säter kommun, då han sade att oppositionen sitter med och väljer revisorer och att det är praxis att revisionens ordförande kommer från oppositionen. Så om vår teori skulle stämma skulle det krävas att moderaterna hade 100 procent av rösterna i valet och därmed 100 procent av mandaten i fullmäktige och alltså vara helt självbestämmande. Ett totalt orimligt scenario. Så i dagens kommuner ses revisorerna ut för att de skall granska på så objektivt sätt som möjligt. Men om korruptionen i Sverige skulle nå en annan nivå kanske detta skulle vara möjligt. Transparensen i det svenska systemet förhindrar dock förekomst av korruption i mångt och mycket, på ett väldigt effektivt sätt. En annan intressant aspekt är hur en starke man kommer fram och hur han håller sig kvar på sin post. Vår teori är att en starke man lättast kommer fram genom att propagera för en specifik fråga, i Göran Holms fall främst skatten. Här kan man dra paralleller till en annan starke man, Harald Aronsson, som var aktiv i Örebro kommun Aronsson var en socialdemokratisk politiker och han var mycket engagerad i bostadspolitiken. Han satt som ordförande i kommunstyrelsen, ordförande i bostadsbolaget och chef i bostadsbolagetsamtidigt. Därmed blev han väldigt dominerande. 19 Göran Holm satt också på många poster samtidigt: I kommunförbundets styrelse, i Region Skåne och dess nämnd för regional utveckling, i styrelsen för kommunala Vellingebostäder samt i Vellinge exploatering. Men att man kommer fram genom att driva en stark fråga innebär inte per definition att man blir kvar länge på sin post. Det som gjorde både Holm och Aronsson populära bland allmänheten är att de var effektiva och fick saker att hända. Det kan ses som en strategi. Holm satte ära i att snabbt se till att trasiga parkbänkar etc. blev lagade och Aronsson tog sig mycket tid till att besöka människor och försöka hjälpa dem efter förmåga. Det här är saker som syns tydligt och politiken blir därför inte så abstrakt för allmänheten som den annars kan framstå. Vår teori från början var alltså att en stark ekonomi lagt grund för en starke man, men efter arbetets gång har vi nu mer börjat luta åt att det är en huvudfråga och popularitet hos allmänheten som banar väg för en stark individ på ledande positioner. 19 Bo Persson, föreläsning 9. 10

11 Summering/Slutsats Att se hur politiken i teorin möter politiken i praktiken är problematiskt. För att ta reda på hur politiken sköts praktiskt i en kommun utan att det bottnar i rykten är svårt om man vill åt snacket i korriden ("bastu politik"). Vår rapport utgår delvis från olika intervjuer och då blir den ej neutral. Vi valde att ta synen från två olika vinklar för att sen kunna bilda en helhetssyn för att åtminstone försöka nå en viss neutralitet. Att få tydliga exempel på hur långt kommunen kan gå i sitt självstyre i praktiken är svårt. Vi var i många fall tvungna att använda oss av extrema tankeexperiment för att visa hur det svenska systemet kan utnyttjas. Vår slutsats är att det svenska politiska systemet kan ge tillfälle för att en man ska kunna skapa tillräckligt mycket makt för att hans personliga vilja ska bli beslut, dock inom ramarna för vad som är lagligt. Alltså kan det finnas starke män inom det demokratiska systemet. 11

12 Referenser Norén Bretzer, Ylva. Sveriges politiska system. Upplaga 1:1, Studentlitteratur AB, Lund. (Främst kap 7) Tidningen Rösta på Människor (RPM). Nr 1 år Persson, Bo. Föreläsare. Föreläsning 9 i kursen Det svenska politiska systemet Wester, Bengt. Revisor Säters kommun. Intervju Warnerbring, Kerstin. F.d. Centerpartistisk politiker i Vellinge kommun. Intervju Holm, Göran. F.d. Borgmästare i Vellinge kommun. Intervju Webbsidor: &lpos=rubrik 12

13

14 Fotnoter: Sid &lpos=rubrik sid 4 Intervju med Bengt Wester, ordförande i revisionen i Säters kommun sid 5 Tidningen: Rösta på Människor (RPM) nr Kap 7. Norén Bretzer, Ylva. Sveriges politiska system. Upplaga 1:1, Studentlitteratur AB, Lund. sid sid 7 Intervju med Kerstin Warnerbring Intervju med Göran Holm sid sid 9 sid 10 Bo Persson, föreläsning 9. 14