Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsnämnden PROTOKOLL DATUM DIARIENR HN-HOS Primärvårdens grund- och tilläggsuppdrag - hanteringsordning för Inriktningsdokument och Slutrapport Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut 1. Slutrapporten läggs till handlingarna utan åtgärd. 2. Det presenterade förslaget till revidering av primärvårdens grundoch tilläggsuppdrag återremitteras till förvaltningen för ytterligare beredning. Som stöd i arbetet tillsätts en politisk referens grupp med tre företrädare för majoriteten och två för socialdemokraterna: Ulrika Ernving (v), Kristina Fransson (m), Richard Karlsson (fp), Björn Blid (s) och Margareta Grundström (s). 3. Nämnden tillskriver landstingsfullmäktige om att i budgetarbetet för 2007 beakta behovet av resurser för mobil läkare. 4. Nämnden tillskriver landstingsfullmältige om framtagning av ett nytt kapiteringssystem för primärvården. 5. Ett extra nämndsammanträde kring ärendet hålls i november. Slutlig redovisning med förslag till beslut behandlas på nämndens sammanträde i december. Kommentar Landstingsfullmäktige beslöt i 23 /05 att ge hälso- och sjukvårdsnämnden i uppdrag att revidera grund- och tillägguppdraget för primärvården utifrån grundprinciperna för primärvårdensamt utveckla teamarbetet mellan olika yrkesgrupper. Hälso- och sjukvårdsnämnden gav med anledning av detta divisionschefen för Närvård i uppdrag att ta fram ett förslag till projektplanering för arbetet ( 37/05). Denna godkändes vid nämndens sammanträde i oktober 2005 ( 62/05). Nämnden finner att ärendet, utifrån det givna uppdraget, bör beredas ytterligare. Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tel landstinget.sormland@dll.se ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\hälso- och sjukvårdsnämnden\2006\(09) SID 1(1) September\28 Primärvårdens grund- och tilläggsuppdrag\ 28.doc Utskriftsdatum: :20

2 Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade, utöver landstingsfullmäktiges beslut att revidera primärvårdens grund- och tilläggsuppdrag, att ett antal områden särskilt skulle belysas. Denna analys presenteras som en särskild del av dokumentets slutrapport. Utgångspunkt för revideringen skall vara Landstingsfullmäktiges beslut i 113/01. Upphandlingsunderlag för vårdcentraler/primärvårdsenheter kan utgöra ett referensmaterial utifrån principen om likvärdighet mellan offentlig och privat driven primärvård. Vid dagens sammanträde påtalade Göte Eriksson (s) att revideringen bör kompletteras med beskrivning av hur läkarnas besökstider kan göras tillgängliga på liknande sätt som det som beskrivits för distriktssköterskorna. Gränssnittet mot psykiatrin och eventuellt också mot andra verksamheter bör beskrivas. Lola Nilsson (s) föreslog att revideringen kompletteras med en personalförsörjningsplan. Bilagor Inriktningsdokument, Slutrapport och Primärvården i Sörmland Protokollsutdrag Akten Landstingsfullmäktige ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\hälso- och sjukvårdsnämnden\2006\(09) SID 2(2) September\28 Primärvårdens grund- och tilläggsuppdrag\ 28.doc Utskriftsdatum: :20

3 Hälso- och sjukvård HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Mats Bäckarslöf vers 13 Primärvårdens grunduppdrag INRIKTNINGSDOKUMENT Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tel ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\hälso- och sjukvårdsnämnden\2006\(09) SID 1(1) September\28 Primärvårdens grund- och tilläggsuppdrag\inriktningsdokument vers doc Utskriftsdatum: :48

4 1. INLEDNING Dokumentet Grunduppdrag för primärvården utgår från den övergripande nivån och beskriver den inriktning som verksamheten ska arbeta för. Specifikation för respektive verksamhet regleras i kontrakt och hanteras i landstingets ordinarie uppdragsprocess. Det övergripande målet för hälso- och sjukvården i Landstinget Sörmland är att bidra till god hälsa och vård på lika villkor för befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Insatserna ska ge så goda effekter för befolkningen att det resulterar i förbättrad hälsa och motverkar ohälsa. En väl fungerande närvård är viktigt för att nå detta mål. Vården ska bedrivas i enlighet med gällande lagar och föreskrifter. Närvård i Sörmland innebär att befolkningen i länet ska ha tillgång till basal hälso- och sjukvård nära där de bor eller vistas. Med närhet menas att vården ska vara nära geografiskt och med god tillgänglighet. Närvård är också ett funktionellt begrepp som ska koppla ihop resurser inom primärvården, sjukhusvården, länets kommuner och samhället i övrigt på nya sätt för bästa patientnytta. Närvården ansvarar för att erbjuda insatser för vårdbehov som är: 1) vanligt förekommande i befolkningen och/eller 2) ofta förekommande för individen samt 3) ekonomiskt rimliga att erbjuda lokalt Primärvård är hälso- och sjukvård och rehabilitering som bedrivs på den vårdnivå där det medicinska ansvaret faller inom den allmänmedicinska specialitetens kompetensområde. Omfattningen är basal medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper (prop 1994/95:195). Primärvården ska erbjuda god tillgänglighet där den som har de största behoven av hälso- och sjukvård ska ges företräde. Personer med stora och komplexa vårdbehov är särskilt prioriterade. Exempel på sådana patientgrupper är multisjuka äldre, svårt kroniskt sjuka, demenssjuka och patienter i livets slutskede. ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\hälso- och sjukvårdsnämnden\2006\(09) SID 2(2) September\28 Primärvårdens grund- och tilläggsuppdrag\inriktningsdokument vers doc Utskriftsdatum: :48

5 Prioriteringar ska utgå från: Människovärdesprincipen Behovs- och solidaritetsprincipen Kostnadseffektivitetsprincipen (Den etiska plattformen prop 1996/97:60) Syftet med dokumentet Grunduppdrag för primärvården är att fastlägga inriktningen för verksamheten inom primärvården. För hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå gäller: Distriktsläkarverksamhet Distriktssköterskeverksamhet Insatser av arbetsterapeut, beteendevetare, dietist och sjukgymnast Barnhälsovård Hemsjukvård Laboratorieverksamhet Områdesansvar ger förutsättningar att tillgodose befolkningens primärvårdsbehov dygnet runt alla dagar. Primärvården ska vara ett förstahandsval för invånarna när dessa har behov av hälso- och sjukvård samt rehabilitering. Ett brett utbud av hälso- och sjukvårdstjänster ska erbjudas vid mottagningar och i hemmet. Åtagandet omfattar människor i alla åldrar med akuta och kroniska besvär. Verksamheten ska bygga på ett hälsofrämjande synsätt och kännetecknas av högt ställda mål med avseende på patientsäkerhet, tillgänglighet, bemötande, individens val och helhetssyn. Uppdragets innehåll och därtill kopplade resurser i förhållande till andra aktörer prövas kontinuerligt i samverkan med andra delar av landstingets verksamhet och kommuner mfl. ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\hälso- och sjukvårdsnämnden\2006\(09) SID 3(3) September\28 Primärvårdens grund- och tilläggsuppdrag\inriktningsdokument vers doc Utskriftsdatum: :48

6 2. PATIENTSÄKERHET Avvikelserapportering ska skapa förutsättningar för analys, återkoppling och åtgärder samt fokusera mer på systemperspektivet än på individen. Utgångspunkten för kvalitetssäkringsarbetet ska vara Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd samt landstingets kvalitetspolicy och rutiner för avvikelsehantering. Vårdgivaren ska, utöver vad som framgår av patientjournallagen, dokumentera sin verksamhet på sådant sätt att det möjliggör kvalitetssäkringsarbete och extern granskning av verksamhetens innehåll och kvalitet. Kontinuerligt, systematiskt och strukturerat förbättringsarbete ska bedrivas inom verksamheten för att säkerställa en hög medicinsk kvalitet. Kompetens För att kunna bedriva en god och säker vård krävs olika kompetenser. För att uppfylla uppdraget ska vårdenheten innehålla följande kompetenser i tillräcklig omfattning: Legitimerad läkare med specialistutbildning i allmänmedicin Legitimerad sjuksköterska med vidareutbildning i öppen hälso- och sjukvård Legitimerad sjukgymnast Legitimerad arbetsterapeut Socionom, legitimerad psykolog eller beteendevetare. Samtliga ska ha psykoterapeutisk kompetens Legitimerad dietist För att utforma en primärvård som motsvarar behoven ska utrymme finnas för lokala lösningar där andra specifika kompetenser och/eller yrkeskategorier kompletterar ovanstående grundbemanning. Bredden och omfattningen av primärvårdens åtagande kräver fortlöpande utrymme för systematisk kompetensutveckling. Den stora komplexiteten i vården ställer höga krav på förmåga till samverkan och teamarbete vilket särskilt måste beaktas. Kunskapsöverföring mellan olika verksamheter är en förutsättning för god och säker vård för patientgrupper som inte är vanligt förekommande. ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\hälso- och sjukvårdsnämnden\2006\(09) SID 4(4) September\28 Primärvårdens grund- och tilläggsuppdrag\inriktningsdokument vers doc Utskriftsdatum: :48

7 Patientarbetet ska bedrivas i enlighet med nationella riktlinjer och följa av Landstinget Sörmland antagna vårdprogram. Vårdenheten ska delta i angivna kvalitetsregister och följa de krav som detta ställer. Arbetet med kvalitetssäkring ska, med beaktande av sekretesslagstiftningen, dokumenteras och kunna redovisas. Verksamhetsplan och verksamhetsberättelse ska upprättas årligen. Av denna ska framgå hur verksamheten uppfyller sina åtaganden. I övrigt ska rapportering ske i enlighet med fastställda riktlinjer inom Landstinget Sörmland. 3. TILLGÄNGLIGHET Primärvården ska erbjuda kontakt antingen per telefon eller genom besök samma dag som vården kontaktas. Om kontakt med läkare behövs, utifrån medicinsk bedömning, ska väntetiden vara högst 7 dagar. Tillgängligheten för hemsjukvårdsbesök följer samma linjer som för mottagningsbesök. Samverkan mellan olika yrkeskategorier ska utvecklas för att ge den enskilde en god vård på rätt nivå. Vid utformning av vård ska även stöd till och samarbete med anhöriga beaktas. Ett teambaserat arbetssätt ska genom fortlöpande kompetensöverföring garantera ett mer effektivt utnyttjande av tillgängliga resurser. En ökad rörlighet genom mobila team ska utvecklas så att patienten kan erbjudas insatser i hemmet. Särskild vikt bör läggas på att utforma mobila enheter vid vård i livets slutskede, vård av multisjuka äldre samt inom rehabilitering. Patienterna ska, efter medicinsk bedömning, kunna erbjudas hembesök av läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast eller beteendevetare. Arbetet utformas utifrån behov och förutsättningar i samverkan med kommunernas hemtjänst/hemvård, sjukhusets resurser samt anhöriga. Tillgänglighet till vård för patienter med stora vårdbehov ska uppmärksammas särskilt. Genom breddat utbud av kontaktvägar ska andra sätt utformas t ex mobila enheter och lots/personlig kontakt. Primärvården ansvarar för läkarinsatser i särskilda boenden och tid för besök på boendet ska avsättas i relation till antal boende. Överenskommelse om insatsernas omfattning och utformning liksom hur ansvarig sköterska i kommunen kan telefonkonsultera ansvarig läkare ska regleras enligt länsgemensamma riktlinjer och via kontrakt med respektive kommun. ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\hälso- och sjukvårdsnämnden\2006\(09) SID 5(5) September\28 Primärvårdens grund- och tilläggsuppdrag\inriktningsdokument vers doc Utskriftsdatum: :48

8 Primärvården har ett dygnetruntansvar med läkarbemannad mottagning vardagar. Mottagningen ska vara tillgänglig per telefon vardagar och ha hänvisning övriga tider på dygnet. Primärvården ansvarar för jourarbetet inom det allmänmedicinska kompetensområdet. Under jourtid ska akuta behov kunna tillgodoses. Jouruppdraget kan utformas tillsammans med andra aktörer inom och utanför landstinget, t ex mobila enheter. Hemsjukvård avser hälso- och sjukvårdsinsatser och rehabilitering som ges i patientens bostad eller där patienten vistas. Hemsjukvårdsinsatser ska ha föregåtts av individuell vårdplanering och ska vara sammanhängande över tid. Basal hemsjukvård är primärvårdens ansvar och omfattar socialstyrelsens riktlinjer avseende nivå 1 och 2. Nivå 1 enklare hemsjukvård som utförs av distriktssköterska och undersköterska. Medverkan av läkare krävs i regel inte. Nivå 2 regelbunden hemsjukvård som utförs av distriktssköterska och undersköterska och kräver läkarmedverkan. Stöd från kvällsoch nattpatrull kan behövas, men det gäller fortfarande s.k. basal hemsjukvård som åligger primärvården. Hemsjukvård ska kunna bedrivas dygnet runt och veckans alla dagar. Detta inkluderar vård på primärvårdsnivå i livets slutskede. En god och säker hemsjukvård förutsätter teamarbete och hembesök, därför kan hemsjukvård endast erbjudas inom det egna geografiska området. Vårdenheterna ska erbjuda en god fysisk miljö och vara tillgängliga för individer med funktionshinder. Dessa gruppers särskilda behov ska alltid beaktas vid utformning och förändring av vårdenheternas fysiska miljö. 4. BEMÖTANDE Mötet med patienten i primärvården ska inge trygghet och skapa förtroende. En god arbetsmiljö är en förutsättning. Primärvården ska ge ett gott bemötande där respekt visas för den enskilda människans integritet, självbestämmande och delaktighet i vården. Det goda samtalet skapar förutsättningar att individen ska uppfatta mötet med vården som tillfredsställande. Det hälsofrämjande arbetet ska utgöra en grund för mötet med den enskilde människan. ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\hälso- och sjukvårdsnämnden\2006\(09) SID 6(6) September\28 Primärvårdens grund- och tilläggsuppdrag\inriktningsdokument vers doc Utskriftsdatum: :48

9 5. INDIVIDENS VAL Landstinget skall organisera primärvården så att alla som är bosatta inom landstinget får tillgång till och kan välja en fast läkarkontakt. En sådan läkare skall ha specialistkompetens i allmänmedicin. Landstinget får inte begränsa den enskildes val till ett visst geografiskt område inom landstinget. Hälso- och sjukvårdslagen (2005:534). Primärvården organiseras utifrån ett områdesansvar för att genom multiprofessionella team kunna erbjuda bästa kvalitet, tillgänglighet och bemötande. Kommunindelningen (9 kommuner) utgör avgränsningen för områdesansvaret. Individen kan välja fast läkarkontakt. Om resurser är begränsade ska de individer som har störst behov av fast läkarkontakt prioriteras i enlighet med etiska plattformen. Individer som tillfälligt vistas i området ska kunna få hjälp på vårdcentralen om de har ett akut medicinskt behov. Det ska finnas en rutin för val av fast läkarkontakt. 6. HÄLSOFRÄMJANDE ARBETSSÄTT Hälsofrämjande arbete är en naturlig del i primärvårdens uppdrag vid varje enskilt möte med patienten. Det hälsofrämjande arbetet ska fokusera på individens egenansvar och stärka individens egna resurser genom att lyssna och lotsa. Genom att vid varje möte inta ett aktivt förhållningssätt ska individens möjligheter till fortsatt god hälsa utifrån de egna förutsättningarna förstärkas. För att stödja hälsofrämjande arbete inom primärvården ska arbetsmetoder och fasta rutiner vidareutvecklas. Genom nätverksbyggande med andra samhällsaktörer ska möjligheter och vägar skapas för individen att bibehålla hälsan och förebygga sjukdomar. Allianser ska byggas med friskvårdsaktörer och apotek, idrotts-, intresseoch patientföreningar som kan erbjuda alternativ till och utgöra ett komplement till hälso- och sjukvården. ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\hälso- och sjukvårdsnämnden\2006\(09) SID 7(7) September\28 Primärvårdens grund- och tilläggsuppdrag\inriktningsdokument vers doc Utskriftsdatum: :48

10 Barnhälsovården ska erbjudas med god tillgänglighet och kvalitet i enlighet med centrala barnhälsovårdens riktlinjer för landstinget. 7. SAMVERKAN MED ANDRA AKTÖRER Primärvården är en del av den öppna hälso- och sjukvården och utformas i samverkan med verksamheter inom landstinget och kommunerna samt privata vårdgivare och övriga samhällsaktörer. Utgångspunkten för vården är patientens behov och en viktig förutsättning för ett gott resultat är att skapa trygghet för patienten och att denna omhändertas på rätt nivå. När patienter har samtidiga behov av kommunal vård och omsorg, primärvård, sjukhusets specialistresurser och vårdplatser ställs krav på samordning. Målet är att patienten inte skall märka när ansvaret går över från en vårdgivare till en annan. Genom lokala lösningar skall patienten garanteras en säker väg genom vårdsystemet. Modern teknik och ett nytt sätt att tänka innebär möjligheter att finna nya arbetssätt. Primärvården har en viktig roll i ett kontinuerligt och långsiktigt arbete för att utveckla närvården i Sörmland. Vårdplanering med skriftlig dokumentation ska ligga till grund för vård, behandling och rehabilitering. Vårdplanering är särskilt viktigt när flera aktörer är delaktiga i vårdprocessen och patienten har ett komplext vårdbehov. Utformning av vårdplan skall ske i samarbete med patient och anhöriga, vilket särskilt ska beaktas. Samordnad vårdplanering och informationsöverföring mellan vårdnivåerna ska genomföras i enlighet med socialstyrelsens föreskrifter och riktlinjer som framtagits i överenskommelse mellan kommunerna och landstinget. Med individen i fokus är samverkan inom vårdenheten och med andra myndigheter såsom Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, socialtjänsten och polisen en viktig del av åtagandet. ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\hälso- och sjukvårdsnämnden\2006\(09) SID 8(8) September\28 Primärvårdens grund- och tilläggsuppdrag\inriktningsdokument vers doc Utskriftsdatum: :48

11 Hälso- och sjukvård HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Mats Bäckarslöf ver.9 Slutrapport Revidering av grund- och tilläggsuppdrag för primärvården samt belysning av fem delområden Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tel ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\hälso- och sjukvårdsnämnden\2006\(09) SID 1(1) September\28 Primärvårdens grund- och tilläggsuppdrag\rapport arbetsgrupp version 9.doc Utskriftsdatum: :49

12 SAMMANFATTNING Divisionschefen för närvården har enligt tidigare fattade beslut i landstingsfullmäktige (Lf 23) och hälso- och sjukvårdsnämnd ( 62) under 2005 gett i uppdrag att utforma ett inriktningsdokument för att revidera primärvårdsuppdraget. Inriktningsdokumentet utgår från den övergripande nivån och beskriver den inriktning som verksamheten ska arbeta för. Specifikation för respektive verksamhet regleras i kontrakt och hanteras i landstingets ordinarie uppdragsprocess. Fem delområden ska även beaktas och belysas ur ett patient- respektive organisationsperspektiv som är angivna uppdrag i hälso- och sjukvårdsnämndens paragraf 62/05. Delområdena består av: Primärvårdens delaktighet i hälsofrämjande hälso- och sjukvård Joursamverkan Distriktssköterskans roll och öppen mottagning Äldrevårdscentraler Mobila enheter i primärvården Divisionschefen för närvården har gett en arbetsgrupp uppdraget att utforma inriktningsdokumentet samt belysa delområdena. I arbetsgruppens slutrapport beskrivs genomförandet av uppdraget. Primärvårdens grunduppdrag/ inriktningsdokument finns beskrivet i separat dokument DNR. Olika förbättringsåtgärder har identifierats utifrån belysta delområden. Divisionschefen för närvård kommer att genomföra följande förbättringsåtgärder: Samordna och utveckla arbetsmetoder och fasta rutiner för hälsofrämjande arbete inom primärvården. Utveckla nätverk mellan primärvården och andra samhällsaktörer för att skapa möjligheter för individen att bibehålla och förbättra hälsa samt förebygga sjukdomar. Utforma primärvårdens jourutbud så att innehållet blir lika över hela länet. Utforma primärvården så att antalet vårdinsatser optimeras under dagtid för att minska behovet av insatser under jourtid. Utforma primärvården så att det finns tillgång till sjuksköterskeinsatser i hemsjukvård och vid behov läkarinsatser i särskilda boenden under jourtid i länets samtliga kommuner. ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\hälso- och sjukvårdsnämnden\2006\(09) SID 2(2) September\28 Primärvårdens grund- och tilläggsuppdrag\rapport arbetsgrupp version 9.doc Utskriftsdatum: :49

13 Anpassa organisationen av distriktssköterskemottaningarna efter lokala förutsättningar så att resurserna används till största patientnytta där hemsjukvård särskilt beaktas. Tydliggöra behovet och funktionen av mobil enhet inom primärvårdens verksamhetskontrakt med beaktande av erfarenheter från pågående projekt. Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås besluta att: Inrätta funktionella enheter i form av äldrevårdsteam i primärvården i varje kommun för flexibla lösningar. Avsätta resurser för att implementera funktionen mobil enhet i varje kommun. Funktionen mobil enhet ska finnas inom primärvårdens verksamhetsområde. Risker och konsekvenser har identifierats för primärvården utifrån inriktningsdokumentet. Dessa risker består av: Utökat uppdrag inom primärvården utan att tillsätta nya resurser. Kombination av individens val och områdesansvar Nya funktioner/uppgifter t ex mobila enheter kräver nya resurser. Även medverkan i olika utvecklingsarbeten kräver utrymme i den totala kapaciteten inom primärvården. Individens val är ett svårtolkat begrepp och i kombination med områdesansvar kan otydlighet lätt uppstå. Patientens rörlighet inom och utanför områdesgränsen kan kräva resursomfördelning som kan vara svårt att genomföra med en anslagsfinansierad fördelningsmodell. Omfördelningen av resurser handlar framförallt om personal och lokaler. Att beordra personal till att byta arbetsplats kan skapa dålig arbetsmiljö. Befintliga lokaler inom primärvården har inte tillräcklig kapacitet för att expandera. Övriga delar som kan påverkas är tillgängligheten, olikheter för befolkningen, tolkningsföreträde samt överskjutning av uppdrag mellan vårdenheter. Den största rörligheten av patienter kommer troligtvis att ske inom respektive kommun. I dagsläget finns ett befintligt listningssystem och det finns samtidigt möjlighet att omfördela resurser inom primärvården. ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\hälso- och sjukvårdsnämnden\2006\(09) SID 3(3) September\28 Primärvårdens grund- och tilläggsuppdrag\rapport arbetsgrupp version 9.doc Utskriftsdatum: :49

14 Resurserna ska följa patientströmmarna och respektive verksamhetschef har ett ansvar att mäta patientflödet samt även vidta åtgärder. Närvårdschefen kan vid omfattande resursdiskussioner förhandla med verksamhetscheferna. För att lättare kunna följa variationer med patientflöden inom primärvården kan patientpeng tillämpas. Istället för den traditionella anslagsfinansierade fördelningsmodellen skulle varje patient vid varje besök inom primärvården genera intäkter till vårdenheterna. ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\hälso- och sjukvårdsnämnden\2006\(09) SID 4(4) September\28 Primärvårdens grund- och tilläggsuppdrag\rapport arbetsgrupp version 9.doc Utskriftsdatum: :49

15 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1. BAKGRUND UPPDRAG 7 3. GENOMFÖRANDE AV UPPDRAG Styrgrupp Arbetsgrupp Referensgrupp Referensgrupp Workshop 9 4. GRUNDUPPDRAG FÖR PRIMÄRVÅRDEN DELOMRÅDEN PRIMÄRVÅRDENS DELAKTIGHET I HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Inledning Definition av hälsofrämjande hälso- och sjukvård Belysning ur ett patient- och organisationsperspektiv Slutsats Åtgärder JOURSAMVERKAN Inledning Definition av begrepp Belysning ur ett patient- och organisationsperspektiv Slutsats Åtgärder 14 ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\hälso- och sjukvårdsnämnden\2006\(09) SID 5(5) September\28 Primärvårdens grund- och tilläggsuppdrag\rapport arbetsgrupp version 9.doc Utskriftsdatum: :49

16 5.3 DISTRIKTSSKÖTERSKANS ROLL OCH DISTRIKTSSKÖTERSKANS ÖPPNA MOTTAGNING Inledning Definition av distriktssköterskans roll Distriktssköterskans öppna mottagning Belysning ur ett patient- och organisationsperspektiv Slutsats Åtgärder ÄLDREVÅRDSCENTRAL Inledning Definition av äldrevårdscentral Belysning ur ett patient- och organisationsperspektiv Slutsats Förslag till beslut MOBILA ENHETER I PRIMÄRVÅRDEN Inledning Definition av mobil enhet i primärvården Belysning ur ett patient- och organisationsperspektiv Slutsats Åtgärder Förslag till beslut.. 21 ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\hälso- och sjukvårdsnämnden\2006\(09) SID 6(6) September\28 Primärvårdens grund- och tilläggsuppdrag\rapport arbetsgrupp version 9.doc Utskriftsdatum: :49

17 1. BAKGRUND På förslag av landstingsstyrelsen fastställde landstingsfullmäktige i 23/05 grundläggande principer för primärvården utifrån det länsövergripande utvecklingsarbetet. I samma beslut uppdrog landstingsfullmäktige åt hälsooch sjukvårdsnämnden att revidera grund- och tilläggsuppdragen utifrån de fastställda principerna för primärvården samt utveckla teamarbete mellan olika yrkesgrupper. 2. UPPDRAG Divisionschefen för närvården har enligt tidigare fattade beslut i landstingsfullmäktige (Lf 23) och hälso- och sjukvårdsnämnd ( 62) under 2005 gett i uppdrag att utforma ett inriktningsdokument för att revidera primärvårdsuppdraget. Inriktningsdokumentet ska innehålla förändringar och förtydliganden i primärvårdsuppdraget inom följande områden: Principer för grunduppdraget Respekt för den enskilde människan God tillgänglighet med prioritet av största behoven Samverkan mellan yrkeskategorier med tillgänglighet till läkare när inte andra kan tillgodose vårdbehovet Hälsofrämjande arbetet ska utgöra grund för patientmötet Samverkan med övriga aktörer Områdesansvar Invånare i området Invånare från andra områden som valt att byta Akuta insatser för personer som vistas i området Medborgarna ska känna trygghet i kontakter med primärvården, som ska ha en känd rutin för val av fast läkarkontakt Inriktningsdokumentet ska, efter förankring hos verksamheten och berörda samverkansparter, föreläggas hälso- och sjukvårdsnämnden för ett politiskt grundbeslut. Fem delområden ska även beaktas och belysas ur ett patientrespektive organisationsperspektiv som är angivna uppdrag i hälso- och sjukvårdsnämndens paragraf 62/05. Primärvårdens delaktighet i hälsofrämjande hälso- och sjukvård Joursamverkan Distriktssköterskans roll och öppen mottagning Äldrevårdscentraler Mobila enheter i primärvården ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\hälso- och sjukvårdsnämnden\2006\(09) SID 7(7) September\28 Primärvårdens grund- och tilläggsuppdrag\rapport arbetsgrupp version 9.doc Utskriftsdatum: :49

18 3. GENOMFÖRANDE AV UPPDRAG 3.1 Styrgrupp Hans Tanghöj, divisionschef, närvård Jan Jälkinger, utvecklingsenheten hälso- och sjukvård Mariann Jansson, verksamhetschef Ann-Charlotte Sjöviker-Larsson, verksamhetschef Gunilla Sundquist, verksamhetschef Ylva Elm, verksamhetschef Birgitta Carlheim-Gyllenskjöld, verksamhetschef Marie-Louise Sundström, tf verksamhetschef 3.2 Arbetsgrupp Inger Eklind, närvård Tina Källberg, närvård Maj Rom, närvård Åke Ehrnst, distriktsläkare Hanna Lundstedt, distriktssköterska Anna Forsberg, sjukgymnast Mats Bäckarslöf, utvecklingsenheten hälso- och sjukvård 3.3 Referensgrupp 1 Referensgrupp 1 bildades för avstämning av inriktningsdokumentet och belysningen av fem delområden. Referensgruppen utgjordes av tre distriktsläkare, tre distriktssköterskor och tre paramedicinare från primärvården med spridning inom länet. Referensgruppen har deltagit i workshop, referensmöte samt lämnat synpunkter på utskickade dokument. 3.4 Referensgrupp 2 Referensgrupp 2 bildades för information/diskussion om inriktningsdokumentet och belysningen av fem delområden. 45 personer från primärvård, kommun, personalorganisation samt intresseorganisation (15 personer) deltog vid ett gemensamt informationstillfälle. Även representanter från närvård och handikapp och habiliteringen var inbjudna till informationsmötet. ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\hälso- och sjukvårdsnämnden\2006\(09) SID 8(8) September\28 Primärvårdens grund- och tilläggsuppdrag\rapport arbetsgrupp version 9.doc Utskriftsdatum: :49

19 3.5 Workshop Referensgrupp 1 samt närvårdsrepresentanter deltog i en workshop under februari 2006 för att definiera begrepp och belysa fem delområden ur ett patient- och organisationsperspektiv. 4. GRUNDUPPDRAG FÖR PRIMÄRVÅRDEN Arbetsgruppen har reviderat grunduppdraget för primärvården. Dokumentet Primärvårdens grunduppdrag/inriktningsdokument DNR utgår från den övergripande nivån och beskriver den inriktning som verksamheten ska arbeta för. Specifikation för respektive verksamhet regleras i kontrakt och hanteras i landstingets ordinarie uppdragsprocess. För hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå gäller: Distriktsläkarverksamhet Distriktssköterskeverksamhet Insatser av arbetsterapeut, beteendevetare, dietist och sjukgymnast Barnhälsovård Hemsjukvård Laboratorieverksamhet Primärvård är hälso- och sjukvård och rehabilitering som bedrivs på den vårdnivå där det medicinska ansvaret faller inom den allmänmedicinska specialitetens kompetensområde. Omfattningen är basal medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper (prop 1994/95:195). Primärvården ska erbjuda god tillgänglighet där den som har de största behoven av hälso- och sjukvård ska ges företräde. Personer med stora och komplexa vårdbehov är särskilt prioriterade. Exempel på sådana patientgrupper är multisjuka äldre, svårt kroniskt sjuka, demenssjuka och patienter i livets slutskede. Prioriteringar ska utgå från: Människovärdesprincipen Behovs- och solidaritetsprincipen Kostnadseffektivitetsprincipen (Den etiska plattformen prop 1996/97:60) ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\hälso- och sjukvårdsnämnden\2006\(09) SID 9(9) September\28 Primärvårdens grund- och tilläggsuppdrag\rapport arbetsgrupp version 9.doc Utskriftsdatum: :49

20 Primärvården ska vara ett förstahandsval för invånarna när dessa har behov av hälso- och sjukvård samt rehabilitering. Ett brett utbud av hälso- och sjukvårdstjänster ska erbjudas vid mottagningar och i hemmet. Åtagandet omfattar människor i alla åldrar med akuta och kroniska besvär. Verksamheten ska bygga på ett hälsofrämjande synsätt och kännetecknas av högt ställda mål med avseende på patientsäkerhet, tillgänglighet, bemötande, individens val och helhetssyn. Uppdragets innehåll och därtill kopplade resurser i förhållande till andra aktörer prövas kontinuerligt i samverkan med andra delar av landstingets verksamhet och kommuner mfl. 5. DELOMRÅDEN Enligt tidigare fattade beslut i hälso- och sjukvårdsnämnd 62/05 skall fem delområden särskilt beaktas och belysas utifrån ett patient- respektive organisationsperspektiv. En workshop genomfördes med referensgrupp 1 samt närvårdsrepresentanter där underlag togs fram till respektive delområde. Dessa fem delområden består av: Primärvårdens delaktighet i hälsofrämjande hälso- och sjukvård i Landstinget Sömland Joursamverkan Distriktssköterskans roll och distriktssköterskans öppen mottagning Äldrevårdscentraler Mobila enheter i primärvården 5.1 PRIMÄRVÅRDENS DELAKTIGHET I HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Inledning Det åligger primärvården att arbeta med ett hälsofrämjande perspektiv och att ha kunskap om hälsorisker inom olika områden. I mötet med patienten ska individens egna förutsättningar för att bibehålla hälsa och förebygga sjukdom stärkas. Primärvården har en strategisk roll i hälsofrämjande hälsooch sjukvård genom att medarbetarna når stora befolkningsgrupper. Det övergripande målet för folkhälsoarbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen (prop 2002/03:35 Mål för folkhälsan ). ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\hälso- och sjukvårdsnämnden\2006\(09) SID 10(10) September\28 Primärvårdens grund- och tilläggsuppdrag\rapport arbetsgrupp version 9.doc Utskriftsdatum: :49

21 5.1.2 Definition av hälsofrämjande hälso- och sjukvård Definition av begreppet hälsofrämjande hälso- sjukvård inom Landstinget Sömland finns framtaget enligt beslut LS 111/05. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård kräver samverkan med olika aktörer då många viktiga arenor ligger utanför hälso- och sjukvårdsområdet. Ett uttalat hälsorienterat arbetssätt inom vården kräver också en breddning av synen på vilka kunskaper och arbetssätt som är mest effektiva för att främja hälsa och förebygga kunskap. Individen påverkas av olika faktorer och primärvården kan medvetandegöra dessa faktorer och samtidigt stödja och stärka individens egna resurser. Det innebär att inte enbart definiera hälsa i biologiska och medicinska termer, det är lika viktigt att patientens egenupplevda hälsa och välbefinnande uppmärksammas. En hälsofrämjande primärvård ska utveckla förhållningssätt som stärker individens egna resurser och därmed hälsan Belysning ur ett patient- och organisationsperspektiv Patientperspektivet Patienter som söker hälso- och sjukvården gör det med en önskan om att uppnå ökad hälsa. Vid varje möte har primärvården möjlighet att bistå patienten i denna önskan genom att stimulera till intresse för förebyggande åtgärder och livstilsfrågor. Genom ett aktivt förhållningssätt kan primärvården erbjuda patienten möjlighet att stärka sin möjlighet till fortsatt god hälsa utifrån egna förutsättningarna. Genom att lyssna, ställa frågor, ge instruktioner och lotsa till andra aktörer kan patientens egna resurser stärkas. Det hälsofrämjande arbetet ska fokusera på individens egenansvar. Med helhetssyn på patienten och hela dennes nätverk kan primärvården hjälpa patienten att hitta vägar för att uppnå en förbättrad hälsa. Hälsofrämjande och förebyggande arbete har som mål icke-händelser, dvs att sjukdom och ohälsa inte ska uppkomma. Det krävs stor öppenhet där värderingar och mål samt faktaunderlag med effekter och kostnader redovisas, om prioriteringar av området ska accepters av medborgarna i en situation när de uppfattar att det finns resursbrister i vården av manifest sjukdom. Organisationsperspektivet Primärvården är i första hand organiserad utifrån ett sjukvårdsperspektiv och då det totala uppdraget i många fall överstiger resurserna väljer man att prioritera sjukvårdsinsatser. ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\hälso- och sjukvårdsnämnden\2006\(09) SID 11(11) September\28 Primärvårdens grund- och tilläggsuppdrag\rapport arbetsgrupp version 9.doc Utskriftsdatum: :49

22 Vid mötet med patienten finns ambitionen att även beakta och förmedla hälsofaktorer men för att skapa förutsättningar för detta arbete behöver arbetsmetoder och fasta rutiner vidareutvecklas. Uppdrag och resurser behöver tydliggöras och, i vissa fall, förstärkas så att det hälsofrämjande arbetet inte försvinner i vardagsprioriteringar. Det finns ett behov av att särskilt tydliggöra det hälsofrämjande arbetet avseende psykosociala besvär. Genom nätverksbyggande med andra samhällsaktörer kan ökade möjligheter skapas för individen att få stöd i att bibehålla hälsa och förebygga sjukdom. Allianser bör byggas med friskvårdsaktörer, apotek, idrotts-, intresse- och patientföreningar som kan erbjuda alternativ till och utgöra ett komplement till hälso- och sjukvården Slutsats I en hälsofrämjande hälso- och sjukvård har primärvården en central roll och det hälsofrämjande arbetet är en naturlig del av primärvårdens uppdrag. Vid varje enskilt möte ska ett aktivt förhållningssätt bidra till att stärka individens egna förutsättningar. Arbetsmetoder och fasta rutiner för det hälsofrämjande arbete behöver vidareutvecklas och förtydligas inom primärvården. Nätverk med andra samhällsaktörer behöver byggas för att skapa utrymme inom primärvården för det hälsofrämjande arbetet och ge ökade möjligheter för individen att bibehålla och förbättra hälsan Åtgärder Divisionschefen för närvård kommer att genomföra följande förbättringsåtgärder baserat på ovanstående beskrivning: Samordna och utveckla arbetsmetoder och fasta rutiner för hälsofrämjande arbete inom primärvården Utveckla nätverk mellan primärvården och andra samhällsaktörer för att skapa möjligheter för individen att bibehålla och förbättra hälsa samt förebygga sjukdom ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\hälso- och sjukvårdsnämnden\2006\(09) SID 12(12) September\28 Primärvårdens grund- och tilläggsuppdrag\rapport arbetsgrupp version 9.doc Utskriftsdatum: :49

23 5.2 JOURSAMVERKAN Inledning Primärvården har uppdrag att dygnet runt ansvara för behov av hälso- och sjukvårdsinsatser på primärvårdsnivå. Uppdraget hanteras för närvarande på olika sätt då öppettider och typ av insatser som utförs under jourtid varierar i länet Definition av begrepp Primärvårdsinsatser jourtid utgörs av flera olika insatser: Rådgivning per telefon denna rådgivning kan ske i primärvårdsområdets egen regi, genom samverkan eller via den länsövergripande sjukvårdsrådgivningen. Hembesök av distriktssköterska avser patienter i eget boende efter medicinsk bedömning. Patientbesök på jourcentral eller akutmottagning kan innefatta såväl läkarbesök som sjuksköterskebesök. Hembesök av läkare avser konstaterande av dödsfall och LPTbedömning (Lagen om psykiatriskt tvångsomhändertagande).vid behov utförs också läkarbesök efter medicinsk bedömning i särskilda boenden och även i eget boende Belysning ur ett patient- och organisationsperspektiv Patientperspektiv Ur ett patientperspektiv behöver primärvården, som är basen i sjukvården, finnas tillgänglig dygnet runt. De flesta vårdbehov är dock av den karaktären att de är möjliga att lösa under dagtid. Ett proaktivt förhållningssätt där kommande behov förutses och förebyggs bör genomsyra arbetet. Genom en väl fungerande rådgivning per telefon, internet eller andra media skapas trygghet som leder till att den behövande kan invänta nästa dag eller känna sig nöjd med egenvård. Organisationsperspektiv En god tillgänglighet dagtid till såväl telefonråd som besök hos läkare eller sköterska på mottagningen är grunden för att minimera insatser på jourtid. För att kunna erbjuda detta behöver allmänläkare och distriktssköterska vara i tjänst under dagtid. ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\hälso- och sjukvårdsnämnden\2006\(09) SID 13(13) September\28 Primärvårdens grund- och tilläggsuppdrag\rapport arbetsgrupp version 9.doc Utskriftsdatum: :49

24 Lösningar på jouruppdraget bör kunna utarbetas lokalt i varje kommun i samverkan med kommunerna och andra vårdaktörer med jouruppdrag Slutsats Genom att primärvårdens jouruppdrag förtydligas enligt definitionen kan alla medborgare i Sörmland erbjudas tillgång till likvärdig vård oavsett bostadsort. Genom att utveckla samverkan mellan olika vårdaktörer kan ett effektivt utnyttjande av befintliga resurser uppnås. Primärvården skall även i fortsättningen ha ansvar dygnet runt för vårdbehov i befolkningen av primärvårdskaraktär. Primärvårdens uppdrag kan lösas på olika sätt i de olika kommunerna. Effektiva lösningar eftersträvas i samverkan med andra vårdaktörer. Överenskommelser om samverkan skall regleras skriftligt i avtal Åtgärder Divisionschefen för närvård kommer att genomföra följande förbättringsåtgärder på grund val av ovanstående beskrivningar: Utforma primärvårdens jourutbud så att innehållet blir lika över hela länet. Utforma primärvården så att antalet vårdinsatser optimeras under dagtid för att minska behovet av insatser under jourtid. Utforma primärvården så att det finns tillgång till sjuksköterskeinsatser i hemsjukvård och vid behov läkarinsatser i särskilda boenden under jourtid i länets samtliga kommuner. 5.3 DISTRIKTSSKÖTERSKANS ROLL OCH DISTRIKTS- SKÖTERSKANS ÖPPNA MOTTAGNING Inledning Distriktssköterskans roll har förändrats över tid. Allt svårare sjuka patienter omhändertas i primärvården och distriktssköterskan har tagit över kvalificerade arbetsuppgifter från läkarna. En mer komplex och fragmentiserad vård kräver mer av samordning i vilken distriktssköterskan har en viktig och tidskrävande roll. Ökade krav på dokumentation och att vården utförs i enlighet med vetenskap och nationella riktlinjer har också medfört att distriktssköterskans roll har förändrats. Fler patienter vårdas i det egna hemmet med stora sjukvårdsbehov i samband med att sjukhusvården minskar. ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\hälso- och sjukvårdsnämnden\2006\(09) SID 14(14) September\28 Primärvårdens grund- och tilläggsuppdrag\rapport arbetsgrupp version 9.doc Utskriftsdatum: :49

25 I de flesta kommuner har äldreboenden förändrats till ordinära boenden och kommer därmed att utöka distriktssköterskans ansvarsområde. Den öppna distriktssköterskemottagningen med drop in / utan tidsbeställning har tagits bort på många vårdcentraler inom Landstinget Sörmland. Även andra landsting har ersatt drop-in-mottagningen med bokad mottagning Definition av distriktssköterskans roll Distriktssköterskan är en specialistutbildad sjuksköterska med socialt synsätt och utbildning inom folkhälsa, omvårdnad och medicin. Rollen är i första hand att vara generalist vilket innebär att möta patienten med helhetssyn och inte enbart se till den enskilda sjukdomen. En generalist ska kunna se kopplingar mellan olika problem och förhållanden på individnivå och se mönster som inte upptäcks med specialiserade metoder och arbetssätt. En balans mellan bred och fördjupad kompetens behövs för att klara av primärvårdens uppdrag. Den fördjupade kompetensen behövs inom flera områden som exempelvis diabetes, hypertoni, astma, BVC, inkontinens och sårbehandling. Distriktssköterskan har en nyckelroll i primärvården som innebär planering och samordning av vårdinsatser tillsammans andra vårdaktörer och med patienter och deras anhöriga. Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet behöver lyftas fram och få ökat utrymme. Genom att hitta nya arenor för arbetet kan det hälsofrämjande arbetet utvecklas. Distriktssköterskan har områdesansvar med tillhörande hemsjukvård, vård i livets slutskede, mottagningsarbete, telefonrådgivning, barnhälsovård samt hälsofrämjande arbete. Utifrån sitt definierade geografiska område ska distriktssköterskan ha kännedom om befolkningens behov och kunskap om de resurser som står till buds. Genom ett tydligt områdesansvar blir distriktsköterskan känd hos befolkningen och skapar därmed trygghet hos de som har behov av hälso- och sjukvården. I områdesansvaret uppmärksammas särskilt patienter med nedsatt autonomi och svårt sjuka som inte själva kan ta kontakt med vården och som riskerar att hamna i gråzonen mellan olika vårdgivare. ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\hälso- och sjukvårdsnämnden\2006\(09) SID 15(15) September\28 Primärvårdens grund- och tilläggsuppdrag\rapport arbetsgrupp version 9.doc Utskriftsdatum: :49

26 Definition av distriktssköterskans öppna mottagning Öppen mottagning innebär möjligheter, dvs öppningar under hela dagen, för patienten att få en bokad tid på distriktssköterskemottagning. Bokning av tid till distriktssköterska sker via telefon, röstbrevlåda, brev eller direktkontakt med distriktssköterskan. Detta innebär en ny definition av begreppet öppen mottagning som medger att den tidigare obokade men tidsbegränsade mottagningen kan ersättas av bokningbara tider under hela dagen Belysning ur ett patient- och organisationsperspektiv Patient perspektiv På många vårdcentraler har tidigare tidsbestämda obokade mottagningar tagits bort. Detta upplevs i vissa fall som en minskad tillgänglighet till distriktssköterskan. Nackdelen med tidigare mottagningsform var mindre flexibilitet avseende vilken tid på dagen man som patient hade möjlighet att besöka distriktssköterskan. Det medförde också ofta långa väntetider och besöken upplevdes som tidspressade både för patienten och för personalen eftersom väntrummet var fullt med patienter som väntade på sin tur. Det hände också att patienter kom på fel vårdnivå och ytterligare besök krävdes. Många patienter upplevde den bristande förutsägbarheten och kontinuiteten negativt. Det var ju inte givet att det var samma distriktssköterska som ansvarade för den obokade mottagningen när man kom på återbesök. En fördel med den öppna mottagningen var möjligheten för patienten att utan föregående telefonkontakt besöka distriktssköterskan. Fördelen med planerad mottagning är bättre kvalitet på besöken eftersom tid avsätts efter behov. Patienten behöver inte heller sitta i väntrummet utan att veta när det blir hennes tur och det är lättare att erbjuda kontinuitet då patienten bokar tid till sin distriktssköterska. Organisations perspektiv Då distriktssköterskans roll förändrats mot mer vård av svårt sjuka i hemmet krävs möjlighet att planera, prioritera och fördela arbetet under hela dagen. En fördel med bokad mottagning är att det finns möjlighet att erbjuda tid för yrkesverksamma eller daglediga på tider som passar respektive patientgrupp bäst. Prioritering av svårt sjuka underlättas och arbetsmiljön förbättras genom att distriktssköterskans arbetstyngd kan fördelas under hela dagen. Vid frånvaro av personal går det att omboka patienter till annan distriktssköterska eller erbjuda patienten att vänta tills den ordinarie distriktssköterskan åter är i tjänst. ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\hälso- och sjukvårdsnämnden\2006\(09) SID 16(16) September\28 Primärvårdens grund- och tilläggsuppdrag\rapport arbetsgrupp version 9.doc Utskriftsdatum: :49

27 Genom att tid kan avsättas i förhållande till besökets innehåll kan utrymme skapas för förebyggande och hälsofrämjande samtal vilket är näst intill omöjligt i en obokad mottagning. Detta medför också att det är möjligt att inrymma mer i varje besök och därmed minska antalet korta ofullbordade patientkonsultationer. För att uppfylla behovet av tillgänglighet måste verksamheten fortlöpande pröva hur goda möjligheter patienten har att boka en tid. Den tidsbokade mottagningen ställer höga krav på telefontillgänglighet och/eller andra bokningsmöjligheter för att upplevas som öppen mottagning Slutsats Distriktssköterskans roll är att vara generalist och att utifrån ett områdesansvar vara känd hos befolkningen. Hon ska behandla eller lotsa patienten till rätt vårdnivå, samordna vårdinsatser och har en viktig roll i hemsjukvården och i det hälsofrämjande arbetet. Då alltfler svårt sjuka vårdas i primärvården och i hemmet krävs en förändrad organisation av arbetet. Detta innebär att hela dagen måste kunna utnyttjas så att de mest prioriterade grupperna får vård först och så att utrymme kan skapas för det hälsofrämjande arbetet. I det fall den obokade mottagningen inte medger effektiva och etiskt hållbara prioriteringar ska distriktssköterskan kunna organisera arbetet på ett annat sätt. Ökade krav på specialistkompetens inom primärvården ska kunna lösas dels med distriktssköterskor som har en fördjupad kompetens inom något eller några områden vid sidan om sitt områdesansvar. I vissa fall, då primärvårdens övriga åtagande så medger, kan sjuksköterskor med annan specialistkompetens ansvara för del av patientarbetet inom särskilda diagnosområden Åtgärder Divisionschefen för närvård kommer att genomföra följande förbättringsåtgärder på grundval av ovanstående beskrivningar: Anpassa organisationen av distriktssköterskemottagningarna efter lokala förutsättningar så att resurserna används till största patientnytta där hemsjukvård särskilt beaktas. ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\hälso- och sjukvårdsnämnden\2006\(09) SID 17(17) September\28 Primärvårdens grund- och tilläggsuppdrag\rapport arbetsgrupp version 9.doc Utskriftsdatum: :49