innehållsförteckning Värmerapporten ges ut av Svensk Fjärrvärme för att berätta om trender, aktuell forskning och framtidsspaningar i branschen.

Transkript

1 värmerapporten 2013

2 innehållsförteckning Fjärrvärmen som samhällsbyggare 13 Trender i Sverige 17 Aktuell forskning 20 Vision förflyttning framtid 24 Goda exempel 26 Hälften av svenskarna vet inte vad den egna uppvärmningen kostar 29 Vem värmer vem? 30 Internationell utblick 32 Branschfakta 35 Värmerapporten ges ut av Svensk Fjärrvärme för att berätta om trender, aktuell forskning och framtidsspaningar i branschen.

3 inledning ulrika jardfelt, vd, svensk fjärrvärme: Fjärrvärmen finns på mångas agendor just nu. En högst aktuell fråga är den om prisreglering och konkurrens. Diskussionen har handlat om ifall fjärrvärmeföretagen kan utnyttja sin monopolliknande ställning för att pressa upp priserna på ett oskäligt sätt och om priset på fjärrvärme i så fall bör regleras. Eller är konkurrensen med värmepumpar så skarp att det egentligen inte går att höja priserna mer? I maj 2013 presenterade Energimarknadsinspektionen, Ei, sin utredning om prisförändringsprövning för fjärrvärme. Ei konstaterade att frågan är svår, levererade ett förslag om prisreglering men avrådde ändå regeringen från att genomföra prisreglering i full skala. Min förhoppning är att parterna på fjärrvärmemarknaden ska få fortsatt ansvar för prissättningen, men då gäller det att visa att vi kan ta det ansvaret. Det krävs då att fjärrvärmebranschen visar kunderna att de kan ha lika stort förtroende för priset på sin fjärrvärme som de har för leveransen. För trots att Energimyndigheten i sin rapport Energiindikatorer redovisar att fjärrvärme är den billigaste uppvärmningsformen i hela Sverige, krävs det extra insatser när kunden inte kan välja sin leverantör. Fjärrvärme kommer också ofta upp i frågor som handlar om klimatsmart livsstil och miljövänligt boende, något som angår oss alla. De val vi gör i vardagen får konsekvenser för hela samhället och därför är valet av värme en viktig fråga. Jag är stolt och glad över att arbeta med fjärrvärme, som bidrar till både minskad miljöpåverkan och låga uppvärmningskostnader för konsumenterna. En ny undersökning från United Minds visar också att sex av tio svenskar vet att fjärrvärme är en miljövänlig uppvärmningsform och att svenskarna fortsätter att ha en positiv inställning till fjärrvärmen. Den uppfattas som en både modern och bekväm värmelösning. För oss som redan arbetar i fjärrvärmebranschen är detta förstås inga nyheter. Vi vet till exempel att Sverige är bäst i världen på att ta vara på spillvärme i fjärrvärmenäten och därmed kan värma hus med sådan energi som annars hade kylts bort. Det vanligaste sättet är att ta hand om värme från industrin. Men runt om i landet startar nya initiativ för att ta vara på mer av den värme som blir över. Så nu hamnar även en del av datorernas och livsmedelsbutikernas överskottsvärme i fjärrvärmesystemen. I årets Värmerapport vill vi dela med oss av allt spännande som händer men också ge en bild av vår långsiktiga vision, Vi värmer varandra med återvunnen energi. Den handlar om att ännu bättre ta vara på värme som blir över, men också att se och möta olika kunders olika behov. Det är en viktig utveckling som pågår. En utveckling som gör det möjligt för fjärrvärmen att fortsätta utvecklas som en gemensam värmelösning som effektiviserar hela samhällen

4 bakgrund vikten av värme bakgrund vikten av värme Att värme är nödvändigt för oss alla är självklart. Värme är livsviktigt. Vi behöver inte bara värme i vår vardag för det mest uppenbara, att hålla våra hus och lokaler varma. Vi använder också värme för att torka kläder och laga mat. Med varmt vatten kan vi diska, duscha och tvätta. Värme är även en viktig del i många processer i våra industrier, som i pappers-, stål- och kemindustrin. Hur mycket värme vi använder i vardagen beror på flera saker, som vanor och ovanor, bekvämlighetskrav och hur våra hus är byggda. Det finns många begrepp kring värme, som exempelvis komfortvärme, restvärme, brasvärme, fjärrvärme, närvärme, kraftvärme, för att bara nämna några. Kärt barn har många namn. Fjärrvärme är idag den vanligaste uppvärmningsformen i Sverige. Drygt 90 procent av alla flerfamiljshus använder fjärrvärme 2. Och 62 procent av svenskarna ser fjärrvärme som en miljövänlig uppvärmningsform, enligt en ny undersökning från United Minds. Värme är något som vi tar för givet ska finnas i vårt vardagliga liv. De gånger vi tänker mest på värmen är när vi saknar den. Statistik från United Minds tidigare undersökning visar också att majoriteten av svenskarna vill ha runt 21 grader i sitt hem, men en fjärdedel av svenskarna säger samtidigt att man inte är överens inom familjen om den temperatur som man har i bostaden. var kommer värmen ifrån och var används den? Idag får mer än hälften av alla bostäder och lokaler varmvatten och värme från fjärrvärme. Bland flerfamiljshus är andelen omkring 90 procent, medan den är något lägre för lokaler och lägst för småhus. Andra uppvärmningsformer i småhus är exempelvis pelletspanna, direktverkande el, värmepump och oljepanna. Totalt 85 TWh användes för värme och varmvatten i bostäder och service i Sverige år Energimyndigheten: Energistatistikför småhus, flerbostadshus och lokaler Energiläget i siffror

5 bakgrund vikten av värme så blir det värme olika metoder för värmeproduktion Värmepanna Att producera värme genom att elda olika bränslen i en panna är ganska vanligt. Det sker i stor omfattning i energibolag och industrier, då kallas det fjärrvärme. Värmepanna används också i många småhus, i Sverige är det vanligt med pelletspannor i småhusen men även oljepannor förekommer. Direktverkande el och elpannor Direktverkande el och elpannor är en uppvärmningsform där el omvandlas till värme. Det här har tidigare varit en vanlig uppvärmningsform i Sverige, men i takt med att elpriset steg mycket under ett antal år, har den kommit att användas allt mindre. Andra anledningar till minskningen av direktverkande el och elpannor är att det idag också finns fler alternativ tillgängliga 4. Värmepump Genom en värmepump kan man utnyttja den värme som finns i omgivningen. Värmepumpar drivs med el, men med värmepumpen kan man använda sig av omgivande värme i luften eller marken. Det gör att elanvändningen kan minska med cirka två tredjedelar, jämfört med om man hade haft direktverkande el. Värmepumpar används både för värmeleverans till fjärrvärmenät och av enskilda hushåll. Användningen av värmepumpar för produktion till fjärrvärmenät har minskat de senaste åren 5. Anledningen är främst att elpriset har stigit. Fjärrvärme Fjärrvärme kallas det när hus får värme och varmvatten från hett vatten som distribueras via ledningar i värmenät inne i tätorterna. Vattnet har värmts upp en bit bort från huset, därför kallas det just fjärrvärme. Tack vare att fjärrvärmen kan ta tillvara resurser som annars skulle gå förlorade gör den hela samhällen energieffektiva. Den gör det möjligt att använda rester från skogen som kan värma städerna med biobränsle utan tunga transporter av pellets in i städerna. Systemet tar också vara på värme som uppstår vid elproduktion i kraftvärmeverk, vid avfallsförbränning och överskottsvärme från lokala industrier. 4. Källa: Energistatistik för småhus Direktverkande eller vattenburen (eluppvärmd), exakta siffran som anges är småhus 5. Svensk Fjärrvärmes statistik 5

6 6

7 bakgrund vikten av värme Kraftvärmeproduktion Kraftvärmeproduktion sker när man i en anläggning producerar både el och värme. I Sverige finns idag mer än 100 kraftvärmeverk, de står tillsammans för cirka 45 procent av all fjärrvärmeproduktion 6. Genom att värme och el produceras samtidigt används bränslet mer effektivt. Elproduktionen i fjärrvärmen står idag för mer förnybar el än till exempel vindkraften, och är oberoende av vind och väder. Restvärme Restvärme är värme som uppstår eller blir över när man gör något annat, till exempel kokar pappersmassa eller kyler datorhallar. Den vanligaste formen av restvärme är industriell spillvärme, värme från industriprocesser. Restvärme kan antingen vara primär eller sekundär. Primär, eller högtempererad restvärme, är värme som är så varm att den kan användas direkt i fjärrvärmenätet. Sekundär, eller lågtempererad restvärme, måste först värmas upp. Idag levereras ca 4 TWh industriell spillvärme till fjärrvärmenäten varje år. Det är ungefär 7 procent av all fjärrvärme och motsvarar uppvärmningen av cirka villor. det här påverkar värmen i våra hem Många faktorer påverkar värmebehovet i våra bostäder. Generellt kan man säga att det som avgör är vädret och vilket skick huset är i. 1. Väder och vind Väder, vind och temperatur får stor betydelse för vilket värmebehov en lägenhet eller villa har. De flesta hus i Sverige klarar sig utan uppvärmning av bostaden under sommarmånaderna, men hur länge man klarar sig utan uppvärmning beror på var i Sverige man bor och hur väl huset är isolerat. I Stockholm brukar husen behöva värmas upp cirka sex månader per år 7, medan man i Jokkmokk räknar med nio månaders uppvärmning, från och med september till och med maj Energimyndighetens Indikatorrapport Traditionellt räknas värmesäsongen från 15 oktober till 15 april 8. Energikartläggning, Räddningstjänsten, Jokkmokks kommun, Vuollerims brandstation, Nenet (Norrbottens energikontor AB), juni

8 bakgrund vikten av värme 2. Husets isolering och täthet Hur väl huset är isolerat påverkar också värmebehovet. I ett hus som inte är så välisolerat, brukar man räkna med att mer än tre fjärdedelar av värmen läcker ut genom tak, väggar, golv och fönster. Husen med minst förluster, så kallade passivhus, klarar sig en större del av året med den värme som uppstår när människorna som bor i husen rör sig eller använder apparater som alstrar värme. Tätheten i huset har också stor betydelse, det vill säga hur mycket luft som tar sig in utifrån. Kall luft som strömmar in behöver värmas till inomhustemperatur. Ju kallare det är ute, desto mer kall luft läcker in i huset på grund av skillnaderna i lufttryck mellan varm och kall luft. 3. Behov av ventilation och luftväxling För att skapa bra luft inomhus finns olika typer av ventilationslösningar, den typ som finns i din bostad påverkar också ditt värmebehov. I genomsnitt försvinner runt 15 procent av värmen ut genom ventilationen. I äldre hus är det vanligt med självdragsventilation, det innebär att ventilationen drivs av skillnaderna i lufttryck mellan luften inomhus och utomhus. Nyare hus har ofta någon form av mekanisk ventilation där luften i huset sugs ut med hjälp av en fläkt. 4. Värme som uppstår i bostaden Bara att vi lever i våra bostäder gör att det uppstår värme i dem. Det är värme som kommer från oss människor och våra husdjur men också från de elektriska apparater vi använder. Man brukar räkna med ett värmetillskott på 4 W per kvadratmeter, då räknar man förutom apparater och värme från människor också med lite vintersol Byggfel och brister i konstruktionen Brister i husets konstruktion kan bland annat orsaka så kallade köldbryggor. Det uppstår när en konstruktionsdetalj i en byggnad har kontakt med den kallare utsidan, och värmen leds ut ur huset Passivhuscentrum.se

9 9

10 bakgrund vikten av värme 6. Vanor och ovanor Vår värmeanvändning påverkas också av våra vanor och krav på bekvämlighet. Vilken temperatur vi vill ha inne gör stor skillnad, liksom hur mycket vi badar och duschar. En person som använder lite vatten brukar använda ungefär 800 kwh per år och person. Men en genomsnittlig användning ligger på runt 1200 kwh per år och person 10. Hur ofta och hur länge man vädrar är en annan vana som påverkar värmeanvändningen 11. vad skulle hända om värmen försvann en vecka i december? Om fjärrvärmen slutade fungera Många känner inte ens till att deras bostäder värms upp med fjärrvärme. Men vad skulle egentligen hända om fjärrvärmesystemet slutade fungera mitt i vintern? Händelseförloppet skulle vara ganska dramatiskt. Efter några timmar skulle temperaturen i bostäderna sjunka. Dåligt isolerade hus skulle bli kalla snabbt, i väl isolerade hus skulle det ta lite längre tid. Eventuell eluppvärmning skulle överbelasta elnätet och lösa ut säkringarna. Tappvarmvattnet skulle ta slut direkt. Till slut skulle dricksvattenledningar och värmesystem frysa sönder, och ge skador på husen. Sjukhusen skulle hållas varma med hjälp av mobila panncentraler, men fabrikerna och skolorna skulle behöva stängas. Sammanlagt skulle värmetappet under en vecka kosta samhället miljontals kronor. Så viktig är fjärrvärmen för infrastrukturen i många områden. Därför samarbetar fjärrvärmebolagen nära med kommuner och har olika förebyggande åtgärder och en krisberedskap ifall värmen skulle försvinna. Värmebolagen har exempelvis vanligen reservproduktionsenheter som en säkerhetsåtgärd. Effektmässigt är reservenheterna ofta lika stora som den ordinarie produktionsenheten och beredskapen för att snabbt få igång dem är hög Energimyndigheten.se 11.

11 11

12 12 NÅGRA BILDER

13 fjärrvärmen som samhällsbyggare Från fjärrvärme till fjärrkyla, från bostäder till arenor. Fjärrvärmens roll utvecklas med samhället. Fjärrvärmens historia i Sverige började på allvar i slutet av fyrtiotalet, då pionjärer bland de kommunala energiverkens ingenjörer under motstånd från etablerade intressen vågade satsa på något nytt och oprövat. I dag, sextio år senare, har fjärrvärmen en unikt stark position på värmemarknaden. Den svarar för drygt hälften av all byggnadsuppvärmning i vårt land, vilket kan jämföras med genomsnittet i EU27 som är 13 procent 12. Utvecklingen har varit lyckosam för Sverige. Fördelarna med fjärrvärmen är många: Fjärrvärme minskar behovet av investeringar i elnätet Utan fjärrvärme skulle Sveriges årliga elanvändning öka med cirka 5 TWh, eller ungefär en procent en ytterligare påfrestning för ett elnät som redan idag har stora behov av att rustas upp 13. Fjärrvärmen är kostnadseffektiv Tack vare att fjärrvärme ingår i det svenska energisystemet går det att producera samma energinytta till ett lägre pris, bland annat därför att fjärrvärmen kräver färre anställda än många andra energislag. Fjärrvärmen är pålitlig Eftersom ledningarna inte utsätts för väder och vind och värme sparas i nätet är risken för att systemet slutar leverera värme mycket liten. Med fjärrvärmen är värmeförsörjningen både pålitlig och trygg 13. Resurseffektiv energi Till skillnad från många andra länder har Sverige aldrig har haft en nationell fjärrvärmepolitik. Istället är fjärrvärmens marknadsposition här resultatet av en konsekvent energi- och klimatpolitik, där fossil energi har beskattats extra och förnybart premierats, och fjärrvärmeföretagen sökt 12. Heat Roadmap Europe 13. Fjärrsyn, Samhällsekonomisk analys av fjärrvärme (2013) 13

14 nya, smarta lösningar för att kunna fortsätta leverera värme. Miljövinsterna med fjärrvärme är stora: Fjärrvärme minskar påverkan på luft och klimat. Med gemensam produktion av värme kan man ha effektivare rening och får därmed mindre utsläpp av partiklar och klimatgaser. Fjärrvärme minskar avfallets påverkan på miljön. Utan fjärrvärme skulle energin som uppstår när vi förbränner avfall till stor del gå förlorad. Fjärrvärme minskar industrins påverkan på miljön. Utan fjärrvärme skulle värmen som uppstår i våra industrier gå till spillo. Dessutom skulle industriföretagens kostnad för kylning öka, när värmen inte längre leds bort effektivt 14. framtiden är inte bara värme Ett annat resultat av energi- och klimatpolitiken är utvecklingen av fjärrkyla. Fjärrvärmens idé är att det är bättre att låta en central, miljöanpassad anläggning göra jobbet, i stället för att ha många små anläggningar som stjäl utrymme och kräver underhåll. Fjärrkyla bygger på samma tanke, fast tvärtom, den sprider kyla istället för värme. Behovet av kyla växer. På ett sjukhus kan en behaglig inomhustemperatur vara livsavgörande. Men kylbehovet ökar också i hem och på arbetsplatser. Moderna kontor innehåller många värmealstrande datorer, kopiatorer och annan teknisk utrustning. Maskinvara i datorrum och serverhallar måste ha konstant kylning för att överhuvudtaget fungera. Detsamma gäller för många tillverkningsprocesser inom industrin. Fjärrkyla kan framställas på många olika sätt, men oavsett metoder är miljöbelastningen och energianvändningen avsevärt mycket mindre, jämfört med lokala kylanläggningar. Detta eftersom fjärrkyle-anläggningar är mycket effektiva och ofta har förnybar kylning. Dessutom minskar fjärrkyla användningen av miljöskadliga köldmedier. Svensk Fjärrvärmes medlemsföretag räknar med att öka leveranser av fjärrkyla betydligt de närmaste åren, från dagens 0,9 TWh till drygt 1,3 TWh år Redan idag är Stockholm ledande bland världens huvudstäder i fråga om fjärrkyla, tillsammans med Paris och Abu Dhabi Fjärrsyn, Samhällsekonomisk analys av fjärrvärme (2013)

15 fler användningsområden Idag används fjärrvärme huvudsakligen för att värma upp bostäder, men eftersom värmebehovet i städerna kommer att minska i framtiden utvecklar fjärrvärmebranschen sina tjänster så att fjärrvärmenäten kan få en bredare användning 17. Ett bra exempel är Tele2 Arena och Friends Arena, Stockholms två nya jättearenor. Båda använder sig av fjärrvärme och fjärrkyla, liksom Mall of Scandinavia, Nordens största köpcentrum, som byggs i närheten av Friends Arena. Ett annat exempel är Elleholms tomatodling i Karlshamn en av Sveriges största, som producerar ton tomater per år. Väldiga mängder energi behövs för att odlingens kvadratmeter växthus ska hålla rätt temperatur under hela säsongen. Men trots det är odlingens miljöpåverkan liten, eftersom den via fjärrvärmenätet kan använda spillvärme från Södra Cells närbelägna pappersmassaindustri Trinovo, Opinionsbildares syn på samhällsutvecklingen de närmaste 20 åren (2011) 18. Fjärrvärmetidningen 15

16 16

17 trender i sverige Framtidens krav är vår utgångspunkt redan idag. Läs om omvärldstrender och framtidsutveckling. Regeringens vision är ett Sverige utan klimatutsläpp För att nå det målet har Naturvårdsverket tagit fram ett förslag till strategi eller färdplan. Färdplanen bygger på att storleken på fjärrvärmeleveranserna 2050 kommer att vara ungefär som dagens 19. Naturvårdsverkets bedömning är att fjärrvärmens roll i den svenska energimixen kommer att vara fortsatt betydelsefull inte minst i arbetet för att minska utsläppen av växthusgaser, genom att bidra till fortsatta låga koldioxidutsläpp från uppvärmningen. Det är ett skäl till att fjärrvärmen klättrar på den politiska agendan. Två frågor som diskuteras just nu är prisregleringar och ett förslag om vad som ska gälla för dem som vill ha tillträde till fjärrvärmenäten, om inte parterna kommer överens om ett samarbete (vilket de oftast gör, det är de över 70 spillvärmesamarbetena runt om i Sverige exempel på). Spill eller nyproducerat? Värmen i ett fjärrvärmenät kan vara nyproducerad i en anläggning eller hämtas från till exempel en fabrik, så kallad spillvärme. Att använda spillvärme är oftast det mer miljövänliga alternativet. Därför vill regeringen införa en regel som innebär att fjärrvärmebolagen måste undersöka möjligheterna att använda spillvärme i nätet, innan de bygger en ny anläggning för fjärrvärmeproduktion. Näringsdepartementet föreslår att en sådan undersökning, en kostnadsnyttoanalys, bör vara obligatorisk innan en ny anläggning för fjärrvärmeproduktion ska byggas, eller en befintlig anläggning ska genomgå en omfattande uppgradering. Kostnadsnyttoanalysen ska ingå i ansökan om miljötillstånd. Förslaget gäller anläggningar med mer än 20 MW tillförd effekt. Även innan ett nytt fjärrvärme- eller fjärrkylenät byggs föreslås att en kostnadsnyttoanalys ska göras. Energimyndigheten, som haft i uppdrag att utreda regelverket föreslår att stora fjärrvärmeföretag (som producerar mer än 200 GWh per år) måste använda sig av spillvärme, om källan (till exempel en fabrik) ligger högst 19. Naturvårdsverket, Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (2012) 17

18 40 kilometer från fjärrvärmenätet och har en tillräckligt hög temperatur. Mindre fjärrvärmeföretag måste använda sig av spillvärme om källan ligger högst 20 kilometer bort. Regeln gäller bara om spillvärmen motsvarar minst 20 procent av den planerade anläggningens årliga värmeproduktion, eller minst 50 GWh per år. Andra förutsättningar är att leverantören kan sälja till ett pris i nivå med den egna produktionen och att den bekostar de ledningar som behöver byggas från värmekällan till fjärrvärmenätet. Den nya regeln föreslås träda i kraft den 1 juni Reglerat tillträde Regeringen tillsatte våren 2012 ytterligare en utredning för att öka användningen av spillvärme. Energimarknadsinspektionen fick uppdraget att ge förslag på formerna för reglerat tillträde till fjärrvärmenäten 21. Ei föreslår att bara nya tillträden med prima värme ska omfattas och att regelverket ska gälla först om parterna inte kan komma överens. Fjärrvärmeföretaget är skyldigt att ta emot extern värme så länge det inte är mer kostnadseffektivt att producera den själv, eller att ta emot den från en annan värmeproducent, och så länge det finns avsättning för värmen. Ei föreslår också att fjärrvärmeföretaget ska hållas skadeslöst och att den som vill ansluta ska stå för alla tillkommande kostnader för överföringsledningar med mera. Både spillvärmeindustrier och andra fjärrvärmeproducenter kan begära tillträde. När regleringen träder i kraft gäller den tio år, då den tillträdande parten har rätt till hela vinsten, därefter ska det inträda en ny fas där parterna ska dela på vinsten. Ei har inte utrett de exakta formerna för detta. Prisreglering? Fjärrvärmenäten beskrivs ibland som lokala monopol. Det stämmer, på sätt och vis. Fjärrvärme är en teknik som innebär stora investeringar, både i anläggningar och rör. Den kräver också att husen ligger ganska tätt för att värmen ska kunna hålla rätt temperatur, varför det aldrig kan bli lönsamt för ett konkurrerande företag att lägga ner ett parallellt rörsystem och konkurrera om befintliga kunder. Därför kan den som vill ha fjärrvärme på en ort bara välja en leverantör, det är vad man kallar ett naturligt monopol. Samtidigt konkurrerar fjärrvärmen på en värmemarknad, där kunden kan jämföra och välja mellan olika uppvärmningsformer, till exempel pelletspanna och eldrivna värmepumpar

19 En viktig fråga är därför hur stor risken är att fjärrvärmeföretagen utnyttjar sin monopolliknande ställning för att pressa upp priserna på ett oskäligt sätt. Om de kan det, bör priset på fjärrvärme regleras, enligt ett vanligt nationalekonomiskt synsätt. Om de inte kan det, bör priserna inte regleras. Att analysera hur företagen agerat blir därför avgörande för om det behövs ytterligare reglering eller inte. Regeringen har därför gett Energimarknadsinspektionen i uppdrag att utreda saken. Energimarknadsinspektionen har i sin tur tagit hjälp av Konkurrensverket, som publicerade en rapport om fördelar och nackdelar med att prisreglera fjärrvärmemarknaden i februari Några viktiga slutsatser i rapporten: Priset på fjärrvärme har ökat mer än priset på många andra produkter och tjänster de senaste åren. Samtidigt har priset inte satts på den höga nivå som ett vinstmaximerande monopol skulle välja. Prisökningen kan förklaras med att de bränslen som används i fjärrvärmeproduktionen har blivit dyrare. Det skulle vara mycket komplicerat att prisreglera fjärrvärmemarknaden och det är svårt att säga vilka effekterna skulle bli 22. I maj 2013 presenterade Energimarknadsinspektionen resultatet av sin utredning om prisförändringsprövning. Man konstaterar att frågan är komplicerad, avråder regeringen från att genomföra en fullskalig prisreglering och föreslår istället att regeringen ska utreda vidare insatser som kan öka konkurrensen på fjärrvärmemarknaden 23. Istället för prisreglering prisdialog För att stärka kundernas kunskap och inflytande prissättningen i praktiken har SABO, Riksbyggen och Svensk Fjärrvärme tillsammans tagit fram Prisdialogen. Modellen, som bygger på lokal dialog och central prövning av prisändringar, stärker kundens ställning och garanterar en förutsägbar och stabil prisändring på fjärrvärme. Syftet är att dialogen ska bidra till att öka förtroendet för hur fjärrvärmeleverantörerna sätter sina priser men har kommit att handla om så mycket mer. Så här beskrev Bengt Östling, Falu Energi & Vatten, erfarenheterna efter sitt första år med Prisdialogen: Prisdialogen handlar inte så mycket om pris till slut, utan mer om vad man kan göra bättre tillsammans Konkurrensverket, Inför prisregleringen av fjärrvärme : Vilka lärdomar kan dras från ekonomisk teori och empiri? (2013)

20 aktuell forskning Fjärrvärmen har haft en viktig plats i historien och Sverige har haft stor betydelse för fjärrvärme i världen. För att veta hur branschen bör utvecklas framåt behöver man titta lite djupare på omvärld och trender. Inom forskningsprogrammet Fjärrsyn, som finansieras av Energimyndigheten och Svensk Fjärrvärme, har forskare gått igenom och sammanfattat programmets forskning i tre syntesrapporter som också ger rekommendationer inför framtiden. Läs här om slutsatserna från Fjärrsyns syntesrapporter. kunden är det viktigaste företagen har Genom att bli bättre på att bygga kundrelationer menar utredaren Ebba Löfblad, från Profu, att fjärrvärmebranschen kan bli ännu mer framgångsrik. Det konstaterar hon i den nya Fjärrsyns-rapporten Ta förtroende på allvar, som är en av de tre syntesrapporter beställda av Fjärrsyn. Det är relativt få som har forskat kring förtroende i fjärrvärmebranschen. Ebba Löfblad, seniorkonsult och utredare på Profu, har tillsammans med Bo Rydén tittat på den forskning som gjorts och utifrån detta sammanställt rekommendationer för framtidens fjärrvärmebransch. Vad innebär begreppet förtroende? Man har förtroende för ett företag om man tar risken att ingå i en kundrelation med företaget. Det finns olika typer av förtroende: kalkylerat (förtroende som bygger på beräkningar) institutionellt, (formellt, ett regelverk ger legitimitet) och relationellt (en mänsklig relation, känslomässigt förtroende). Alla tre behövs, det räcker inte att arbeta exempelvis bara med kalkylerat eller institutionellt förtroende. Det är det relationella förtroendet som skapar lojalitet, säger Ebba Löfblad. Framförallt verkar det vara den relationella förtroendedelen i fjärrvärmebranschen som behöver utvecklas. Vi har i syntesen funderat på om de påstådda bristerna vad gäller relationellt förtroende kan bero på att det råder en så kallad teknisk kultur inom fjärrvärmebranschen, och vi har även föreslagit att Fjärrsyn framöver tar ett genusperspektiv inom forskningen kring förtroende. 20

21 Rapporten heter Ta förtroende på allvar. Varför är förtroende viktigt? Kunden är det viktigaste företagen har. Finns man på en öppen marknad är det ett måste att man förstår sina kunder, skapar en relation och får dem att vilja fortsätta vara kunder. Att arbeta med förtroende är livsnödvändigt för alla branscher. Men fjärrvärmebranschen bör kanske fundera lite, räcker det som vi gör idag för att bygga förtroende? Kanske är man nöjd med det som görs? Vad händer om förtroende saknas? Risken är att kunder lämnar eller pratar illa om företagen inför vänner och grannar. Det måste man ta på allvar. Tappar man kunders förtroende så krävs det väldigt mycket för att få tillbaka det. Det är viktigt att hela tiden ligga längre fram och inte slappna av. Företagen och kunderna talar förbi varandra. Företagen tror att kunderna har högt förtroende för dem, men forskningen tyder på att detta inte stämmer. Rådet till företagen är att lyssna på sina kunder, inte gissa eller tro saker. Hur kommer det se ut inom branschen framöver gällande förtroende om fem, tio år tror du? Jag tror att det kommer ske en förändring. Vi har redan nu sett att det verkar bli allt mer fokus på kundrelationer inom fjärrvärmeföretagen. Värmebehovet minskar och man måste fundera på hur man ska utvecklas för att vinna nya marknadsandelar. Då blir det naturligt att man ifrågasätter sin kundrelation. Jag märker att branschen är intresserad och vill arbeta aktivt med detta. Inom fem år kan det ha hänt väldigt mycket, men det är upp till de enskilda företagen att jobba med denna fråga, om man vill vara ett konkurrenskraftigt och växande företag. Det är det relationella förtroendet som ser ut att brista och därför är det naturligt att man försöker bygga på det. Läs Ebba Löfblads syntes på 21

22 så klarar fjärrvärmen energiomställningen Det minskade värmebehovet är en tydlig trend. Åsa Wahlström har i sin syntesrapport lyft fram fem framtida fokusområden som är viktiga att titta närmare på för att säkerställa att fjärrvärmebranschen klarar energiomställningen. Åsa Wahlström är teknisk doktor och arbetar på Chalmers Industriteknik (CIT). Hon har tillsammans med Anders Göransson och Peter Wennerhag identifierat fem viktiga områden som fjärrvärmebranschen behöver forska vidare på och utveckla för att säkerställa att fjärrvärmen får en viktig roll även i framtiden. Dessa punkter lyfter hon fram i rapporten Fjärrvärmens roll i energiomställningen : Relationer och samarbete med kunder och andra aktörer. Det handlar om relationer till kunder, men också andra aktörer som leverantörer och industri. Uppbyggnad och utveckling av kundrelationerna är enligt rapportern en hörnsten i fjärrvärmebranschens fortsatta verksamhet. Strategier för minskat värmebehov. Fjärrvärmebranschens största utmaning inför framtiden blir att hantera och utvecklas i den verklighet som innebär att värmebehoven minskar. Detta beror på bland annat energieffektivisering i befintliga byggnader och de låga energibehoven i nyproducerad bebyggelse. Hur anpassar sig verksamheten för detta? Och i vilken takt sker det? Miljövärdering och resurser. Det finns numera en insikt i att fjärrvärme inte kan ses som en nationell produkt, utan specifika miljövärden behövs både för varje enskilt nät och för definierade leveranser. Det är fortsatt viktigt att jobba med frågor som avfall - hur miljövärderas det? Teknikutveckling för nya förutsättningar. Hur kommer fjärrvärmesystemet se ut i framtiden? Hur kommer fjärde generationens fjärrvärmesystem se ut? Nya teknik- och arbetsmetoder för att klara fjärrvärme till nybyggda områden med låga värmetätheter är mycket angeläget. Framför allt för att skapa en trovärdighet för fjärrvärmens roll i energiomställningen, enligt rapporten. Omvärld och marknad. Man måste hela tiden se hur omvärlden förändras och vad omvärlden anser om olika saker. Exempelvis nya EU-direktiv och regelverk vad innebär de? Fjärrvärmens roll i energiomställningen är beroende av att anpassa sig till den omvärld som råder och visa på dess optimala nytta på den existerande marknaden. Detta gäller både på europeisk och på lokal nivå. Läs syntesen på 22

23 förståelse för kundrelationerna är nyckeln till full framgång Hur ska fjärrvärmeföretagen vara konkurrenskraftiga i framtiden? Det handlar om att blir mer marknadsorienterade, enligt forskaren Ragnar Hörndal. Ragnar Hörndal, senior konsult på SWECO, har skrivit rapporten Konkurrenskraft nya perspektiv på fjärrvärmemarknaden tillsammans med Emma Henriksson. De börjar rapporten med att konstatera att ordet utvecklingskraft är ett bättre ord att använda än konkurrenskraft, då de stora utmaningar som fjärrvärme-bolagen står inför bör mötas genom förändring, omvandling och dynamik. Vi har tittat på hur fjärrvärmeföretagen blir mer kostnadseffektiva. För att kunna göra det är det vettigt att titta på vilken utvecklingsförmåga som fjärrvärmeföretagen har, säger Ragnar Hörndal. Hur bör fjärrvärmeföretagen utvecklas? Företagen måste möta kundernas förändrade behov. Tekniken gör att kunderna får fler alternativ samtidigt som kunderna är kunniga och insatta. Fjärrvärmeföretagen bör förhålla sig på samma sätt som alla som befinner sig på en marknad, och fundera på: vad skapar vi för värde för våra kunder? Det som gällde för tio år sedan kanske inte gäller idag. Hur blir man bättre på att förstå kundens behov? Vad är det första man ska göra? Man måste förstå att kunderna inte är en anonym massa, det handlar om specifika kundrelationer. Vilka värden skapar vi för våra kunder, hur kan vi skapa tjänster som möter deras behov? Hur ska branschen klara konkurrensen om fem år? Klimatfrågan kommer att driva detta. I grund och botten handlar det om att det finns en politisk vilja att stötta fjärrvärme av miljöskäl. På strukturell nivå är det ett bra läge inför framtiden. Men kunderna som ska köpa detta måste också vara med på tåget. Man måste matcha detta med kundens behov. Branschen gör mycket vad gäller prissättning och transparens. Hanterar man detta kan man få fjärrvärme att ha ett mer attraktivt läge. Men måste vara beredd att möta kraven i den lokala verkligheten där man finns. Läs syntesen på 23

24 vision förflyttning framtid Så här ska fjärrvärmen möta framtiden. Läs om de tre förflyttningarna av fjärrvärmens roll som ska ske framöver. Många faktorer talar för att fjärrvärmen kommer att spela en fortsatt viktig roll i energisystemet, också på 20 års sikt. Urbaniseringen, som leder till att vi lever allt tätare är ett skäl. Miljöfördelarna och fjärrvärmens flexibilitet när det gäller bränsle eller värmekälla är en annan. Samtidigt innebär den pågående energieffektiviseringen att den totala värmemarknaden sannolikt kommer att minska, samtidigt som elens betydelse som grön energibärare ökar. De bränslen som idag används i fjärrvärmeverken blir allt dyrare 25. Fjärrvärmebranschen måste utvecklas för att ta vara på möjligheterna, och möta utmaningarna. Om den inte ska bli omsprungen av konkurrerande värmesystem måste fjärvärmebranschen förhålla sig till långsiktiga trender, såväl som till dagens situation. Därför har Svensk Fjärrvärme antagit en vision om fjärrvärmens roll 2030: Vi värmer varandra med återvunnen energi. I en mening betyder det att all fjärrvärme då ska baseras på resurser som blir över i samhället. För att förverkliga visionen måste fjärrvärmemarknaden utvecklas på tre områden. Man kan kalla det för tre stycken förflyttningar av fjärrvärmens roll. Från one-size-fits-all till skräddarsytt Fjärrvärme är en kollektiv tjänst. Samtidigt har olika kunder olika behov. Det är viktigt att fler upptäcker fördelarna med kollektiva energilösningar, men samtidigt måste fjärrvärmebranschen bli bättre på att möta enskilda kunders önskemål. Det innebär också ett mer aktivt arbete med en nära kundrelation och tydliga prismodeller. Kunskapen om, och förståelse för fjärrvärme som energilösning måste utvecklas. 24

25 Från värmeproducent till värmeleverantör Branschen måste sträva efter effektiva lösningar. Utgångspunkten ska vara kunders och samhällets behov utifrån den mest effektiva lösningen, både miljömässigt och ekonomiskt. Fjärrvärmebranschen ska vara en bro mellan dem som har överskott och dem som har behov. Det kräver att branschens företag tar rätt strategiska beslut om teknik och affärsmodeller så att vi klarar av att ta emot värme från flera leverantörer och energikällor. Från själv-är-bäste-dräng till aktiv samverkan Hela samhället tar del av fördelarna med fjärrvärmen. Fjärrvärmebranschen ska stärka sin roll som samhällsaktör genom att fungera som en plattform för samarbete mellan leverantör, distributör och kund, i syfte att skapa lösningar. Samhällsnytta och kostnadseffektivitet för alla inblandade måste tydliggöras och vara vägledande. För att hinna genomföra dessa förflyttningar krävs att branschen redan i dag inleder ett förändringsarbete, både på företagsnivå och vad gäller branschgemensamma aktiviteter. Det kommer att krävas både fokus och energi för att lyckas. Samtidigt finns det flera goda exempel på att enskilda företag kommit långt på ett eller fler av dessa områden Trinovo, Opinionsbildares syn på samhällsutvecklingen de närmaste 20 åren (2011) 26. Fjärrvärmen rapport från Svensk Fjärrvärme 25

26 26 Bahnhof, Fortum Värme

27 goda exempel Spillvärme från partikelacceleratorer och nya hållbara stadsdelar. Det finns många exempel på projekt och enskilda företag som går före, och utvecklar fjärrvärmens roll. Framtiden för fjärrvärmen är redan här. Så här tar sig visionen i uttryck i konkreta exempel: öppen fjärrvärme Från one-size-fits-all till skräddarsytt I ett nytt pilotprojekt erbjuder nu Fortum Värme samägt med Stockholm stad de kunder som vill och kan, att även bli producenter. I en bredare skala ska överskottsvärme tas om hand från verksamheter som datahallar eller livsmedelsbutiker. Just nu testas och utvecklas modellen tillsammans med kunderna, målet är den ska lanseras brett under Istället för att kyla bort den överskottsvärme som alstras från till exempel datahallar eller kyl- och frysdiskar i livsmedelsbutiker leds den in till Fortums fjärrvärme- eller fjärrkylenät. Med det öppna fjärrvärmenätet skapas en större flexibilitet och möjlighet till skräddarsydda lösningar. historiskt avtal i sundsvall Från värmeproducent till värmeleverantör I Sundsvall har SCA beslutat att investera 380 miljoner kronor i ett utökat samarbete med Sundsvall Energi AB. Avtalet innebär att SCA ökar sina leveranser av energi till Sundsvalls fjärrvärmenät. Istället för att Sundsvall skulle investera 950 miljoner kronor i ombyggnad av sin panna investeras en dryg tiondel av summan istället i ledningen till SCA. Under ett år kommer det att innebära en minskning av oljeanvändningen i Sundsvall med cirka ton per år, och därmed en minskning av koldioxidutsläppen med cirka ton per år

28 high tech i lund Från själv-är-bäste-dräng till aktiv samverkan ESS, European Spallation Source, är ett samarbete mellan 17 europeiska länder kring en neutron-forskningsanläggning som ska byggas i Lund. Tillsammans med E.ON har Lunds Energi ingått i ett samarbetsavtal med ESS för att utveckla den optimala energilösningen för anläggningen. Målen är högt ställda bland annat ska 60 procent av spillvärmen från anläggningen återvinnas. Vilket är mycket energi, eftersom anläggningen kommer att accelerera protoner till nära ljusets hastighet. Spillvärmen från anläggningen väntas täcka 25 procent av hela Lunds fjärrvärmebehov 28. Andra moderna lösningar: Klimatsmarta Hyllie E.ON samarbetar också med Roth Fastigheter kring Roths klimatsmarta nybygge i Malmö-stadsdelen Hyllie. Projektet blir ett internationellt referensprojekt för hållbar stadsutveckling, där smarta och kostnadseffektiva energilösningar ska testas och utvecklas med de boende i fokus. För att säkra en hög energieffektivitet används fjärrvärme i fastigheterna 29. Hållbara Ålidhem Hållbara Ålidhem i Umeå är ett unikt pilotprojekt för hållbar stadsutveckling. Umeå kommun och Umeå Energi har fått 33 miljoner kronor av Delegationen för hållbara städer, som bland annat ska finansiera lågenergihus, solceller och små vindkraftverk. En viktig motor i Hållbara Ålidhem är kraftvärmeverket Dåva 2, som levererar resurseffektiv fjärrvärme till området. Förutom att sprida värme i husen, kommer fjärrvärmen att driva hushållens tvättmaskiner. På sikt kan också torktumlare, torkskåp och diskmaskiner bli aktuella för fjärrvärmekoppling 30. Fastigheten Hållbarheten i Västra Hamnen, Malmö Tobias Schiöth bor med Cecilia Wingårdh sedan april i den nya fastigheten Hållbarheten i Västra Hamnen i Malmö. Huset är ett framtidsprojekt där en mängd smarta energilösningar testas. Bland annat fjärrvärme

29 Vi märker egentligen inte av att vi har fjärrvärme i lägenheten. Men det jag känner till sedan tidigare om fjärrvärme är att det är en bra lösning, säger Tobias Schiöth. Deras boende är ett projekt som pågår i tre år. Under dessa år ska Lunds Tekniska Högskola, LTH, analysera data kring de olika lösningar som de boende i huset har. I varje lägenhet finns lite olika lösningar. Tobias Schiöth och hans sambo har fjärrvärme, solceller, ett vindkraftverk som är kopplat till lägenheten och en avfallskvarn som möjliggör att avfallet blir biogas. All energi som vi förbrukar i lägenheten noteras på en läsplatta. Det gör att man blir väldigt medveten om sin förbrukning och försöker att hålla nere den. Samtidigt vill man ju försöka leva som vanligt. hälften av svenskarna vet inte vad uppvärmningen av den egna bostaden kostar Om någon frågade dig, skulle du kunna säga vad uppvärmningen i din bostad kostar en vanlig månad? Nej, svarar 45 procent av svenskarna, enligt United Minds nya undersökning om svenskars attityd till fjärrvärme. Studien visar också att svenskarna upplever fjärrvärme som en lösning som är dyrare än vad den i verkligheten är. På frågan: på ett ungefär, hur mycket tror du att det kostar att värma upp en genomsnittlig lägenhet på 90 kvadratmeter med fjärrvärme under en månad, svarar svenskarna i genomsnitt kronor. Det rätta svaret är mindre än 900 kronor 31. Undersökningen visar också att en majoritet av svenskarna tror att fjärrvärme kommer att användas i högre utsträckning om fem år jämfört med idag. Och svenskarna har i grunden en positiv uppfattning om fjärrvärmebranschen, var fjärde har inte någon uppfattning alls. Hos många svenskar tycks det råda en oenighet av hur varmt det ska vara i hemmet. Fyra av tio svarar på att det har hänt att de har reglerat värmen i smyg, enligt United Minds undersökning. När svenskarna får välja fritt vilka uppvärmningsformer de kan tänka sig att använda så hamnar bergvärme och solvärme i topp, tätt följda av fjärrvärme, enligt undersökningen. Sju av tio fjärrvärmekunder skulle absolut eller troligtvis rekommendera fjärrvärme som uppvärmningsform till andra och 62 procent av svenskarna ser fjärrvärme som en miljövänlig uppvärmningsform. 45% vet inte vad uppvärmningen av den egna bostaden kostar FRÅGA: Om någon frågade dig, skulle du kunna säga vad uppvärmningen i din bostad kostar en vanlig månad? JA NEJ VET EJ För en genomsnittlig lägenhet på 90 kvm är energibehovet kwh värme och KWh el per år. ( Den månatliga kostnaden för fjärrvärme var med 2012 års snittpriser kr, beroende på om det handlar om ett mindre eller större flerfamiljshus. 29

30 vem värmer vem? Runt hela Sverige gör fjärrvärmenäten det möjligt att vi kan värma varandra. Men eftersom fjärrvärmen använder lokala resurser ser det olika ut på olika platser. Vem värmer egentligen vem? Här är några exempel: I Södertälje värmer man badet med gamla racketar Igelsta kraftvärmeverk i Södertälje tar emot mängder av returträ. Med allt från gamla garagedörrar till uttjänta racketar produceras den fjärrvärme som värmer stora delar av södra Storstockholm, till exempel Sydpoolens badanläggning i Södertälje. I Köping värmer man basketspelare med dynamit Norsa fjärrvärmeverk ser till att överskottsvärme från sprängmedelstillverkning kan värma spelarna i Ullvi basket och många andra i Köping. I Kalmar värmer man gräsmattan med golv I Kalmar produceras el och värme i Moskogens kraftvärmeverk. Där blir överblivet träpulver från golvproduktion fjärrvärme, som bland annat värmer Guldfågeln arena. I Luleå värmer sig barnen på glödande järn I Luleå tar fjärrvärmen vara på restvärme från industrin, i detta fall SSAB i Luleå. SSABs överskottsvärme från produktionen av glödande järn värmer barnen på förskolan Kristallen, men även resten av staden. I Uppsala värms körsångarna av hostmedicin Bästa sättet att göra sig av med överbliven medicin är att samla in den, elda upp den och rena röken från farliga ämnen. På så sätt kan gammal hostmedicin blir ny värme och i Uppsala värma vokalensemblen Uppslaget och alla andra Uppsalabor. I Bodafors värms snickarna av skogshuggarna I Bodafors tar man vara på spill från skogsavverkningen, som grenar och toppar, eller grot som det också kallas. Skogens spill värmer snickarna på möbelsnickeriet Bord Birger, men också hela Bodafors. Vill du veta mer finns det en film som beskriver varje exempel på Där finns också fler exempel från andra fjärrvärmeorter i landet

31 31

32 utblick fjärrvärme ur ett internationellt perspektiv enkelt att nå eu:s klimatmål billigare En ny forskningsrapport visar att EU:s klimatmål om minskade koldioxidutsläpp fram till år 2050 kan uppnås billigare och snabbare om fjärrvärmesystemet byggs ut i Europa. Forskningsrapporten, Heat Roadmap Europe 33, har tagits fram i ett samarbete mellan Halmstads Universitet och Aalborg Universitet, PlanEnergi i Danmark och Ecofys i Tyskland och presenterades i maj Studien är unik eftersom forskarna har analyserat värmebehovet på lokal nivå och tittat på den lokala möjligheten att tillgodose energibehoven med fjärrvärme. Rapporten visar att man genom energieffektviseringar och utbyggda fjärrvärmesystemen i Europa kan nå koldioxidmålen till en kostnad som är 100 miljarder lägre per år än de alternativ som man tidigare har tittat på. Strategin som rapporten föreslår, bygger på utbyggnad av fjärrvärme i tätbefolkade områden, där värmebehovet tillgodoses med både användning av tillgänglig spillvärme och förnyelsebar produktion likt det system som finns i Sverige. Enligt FN-statistik från 2010 bor cirka 73 procent av invånarna i EU27 i tätbefolkade områden, en siffra som spås öka. I EU27 används 18 procent av tillförd energi för existerande värmebehov. För byggnader är det i två tredjedelar av fallen fossil olja och naturgas som används. Genom att ersätta dessa bränslen med exempelvis spillvärme minskar koldioxidutsläppen motsvarande. Fjärrvärmesystem finns i stora delar av EU idag så tekniken är inte obekant. I genomsnitt för EU27 finns dock bara fjärrvärme tillgängligt för 13 procent av marknaden bostäder och service. I väl utvecklade stadssystem kan motsvarande siffra vara 90 procent, vilket ger en bra bild av potentialen. Att fjärrvärme har en stor potential har nyligen även uppmärksammats av exempelvis International Energy Agency, IEA, i rapporten Energy Technology Perspectives 2012 där man skriver Heating and cooling remain neglected areas of energy policy and technology, but their decarbonisation is a fundamental element of a low-carbon economy. Även EU-kommissionen ser möjligheterna med fjärrvärme och har aviserat att man för första gången ska ta fram en strategi för värme. Heat Roadmap Europe är en unik genomgång av värmemarknaden i Europa och den potential som finns att nå klimatmålen och samtidigt stärka Europas konkurrenskraft. Forskningsrapporten visar att EU:s klimatmål om minskade koldioxidutsläpp med 80 procent till år 2050 kan uppnås både enklare och till lägre kostnad än andra föreslagna åtgärder om fjärrvärmesystemet byggs ut i Europa. Minst 100 miljarder euro kan på så sätt sparas varje år Roadmap II/LAYOUT_Complete Heat Roadmap Europe Pre-Study II FINAL.pdf

33 så ska fjärrvärmen växa i europa Sven Werner är professor i energiteknik och en av forskarna bakom studien Heat Roadmap Europe. Han är knuten till Högskolan i Halmstad och räknas till en av Europas mest fjärrvärmekunniga. Hur ser fjärrvärmeläget ut i Europa, var utvecklas systemen snabbast? I Norge, Österrike och Italien, där ökar fjärrvärmen med tio procent per år. Fossila bränslen är dyra i Europa, i Norge har elen blivit dyrare. Även om Norge inte är med i EU tänker man europeiskt. I Turin i Italien kommer snart hälften av värmemarknaden vara fjärrvärme, även i Milano är tillväxten snabb, säger Sven Werner. Du har tidigare sagt att du hoppas att 30 procent eller kanske 50 procent använder fjärrvärme i framtiden. Känns det fortfarande rimligt? Ja, 30 procent år 2030, och 50 procent 2050 gäller fortfarande för Europa. Om man skapar rätt förutsättningar är det fortfarande rimliga siffror. Sverige har redan levt upp till förväntningarna, liksom Danmark, Finland och de baltiska länderna. Men många andra länder behöver fortsätta sitt arbete med att utveckla fjärrvärmesystemen. Vad kostar det? Det kostar runt 500 miljarder euro att bygga upp detta. Det som kostar 33

34 är bland annat att bygga nätet, borra efter geotermi, bygga kraftvärmeverk och fler anläggningar för att bränna avfall. Men det är en investering som snabbt kommer att löna sig. Sverige ligger fortfarande i framkant när det gäller fjärrvärme hur kommer det sig? Sverige ligger i framkant när det gäller volym och utförande, den platsen delar Sverige med Danmark. Fjärrvärme har ungefär 50 procent av värmemarknaden i Sverige, Finland, Danmark, Polen och de baltiska länderna. Sverige har en stark position när det gäller fjärrvärme, för att behålla den positionen behöver vi vara aktiva i exempelvis debatter, och inte bli för hemmablinda. Om man är störst på en marknad är det naturligt att andra vill ta sig in. Vi behöver berätta om vad som är bra med fjärrvärme, som är en betydelsefull del av Sveriges ekonomi. Svenskt biobränsle kommer att bli eftertraktat i framtiden. Men detta är inte bara en nationell fråga. Är skogarna i Sverige och Finland en nationell tillgång eller en europeisk? Jag skulle säga att det är en gemensam tillgång eftersom vi är med i EU. Finns det något Sverige kan lära sig av andra länder när det gäller fjärrvärme? Vi är egentligen bättre på att lära ut. Vi bör vara aktiva med att hjälpa andra länder med fjärrvärme, och det blir allt lättare eftersom vi får mer och mer harmoniserade regler i och med EU. Om vi i Sverige är aktiva i diskussionen om fjärrvärme kommer frågan att beaktas. Gör man inte det kommer fjärrvärmen ersättas med el och gas. Vilka är de största utmaningarna för fjärrvärme i världen? För att växa? Att dra nytta av värmen. Det är stora värmemängder som vi bara slösas bort. I vår studie har vi just kartlagt hur värmen försvinner i Europa och jämfört med de lokala behov som finns. Vi har sett att det finns 60 regioner med bra underlag för fjärrvärme. En annan utmaning är att folk inte känner till fjärrvärme, användningen är vanligare än vad folk tror, rören ligger så anonymt under marken. Till sist, vilka är de vanligaste missförstånden när det gäller fjärrvärme? Att det skulle vara dyrt, ineffektivt och att det läcker ut värme ur rören. Men det är fyra gånger dyrare att importera energi från Ryssland än att ta vara på värmen i två rör. 34