värmerapporten

Transkript

1 värmerapporten

2 Innehållsförteckning 3 Inledning 4 Värme i vår vardag 11 Attityder i Sverige och omvärlden 20 Hållbara städer och goda exempel 26 Framtid 34 Branschfakta

3 inledning ulrika jardfelt, vd, svensk fjärrvärme: Om du bor i Sverige får du mest sannolikt din värme och ditt varmvatten via fjärrvärme. Men det är naturligvis inte den enda värme lösning som finns, det finns ju även andra uppvärmningsformer, som det kanske är vanligare att man känner till. Med denna skrift vill vi bidra till att ge en helhetsbild över värmemarknaden i Sverige. Reda ut en del begrepp, beskriva vad som påverkar värmeanvändningen, hur du kan leva värmesmart och vilka uppvärmningssätt som är möjliga att välja för dig som konsument. Jag är givetvis särskilt stolt över fjärrvärme så rapporten har lite extra fokus på hur fjärrvärmen kan utvecklas och effektiviseras i framtiden. I rapporten kan du också läsa om hur hållbart användande av värme ser ut och goda exempel på hållbara byggprojekt. Sverige ligger faktiskt i framkant när det gäller fjärrvärme. Många länder tittar på hur vi gör när vi tar vara på energi som annars skulle gå förlorad. Vi har mycket kunskap att dela med oss av, inte minst till andra EU-länder. Om fler länder gjorde som vi, och tog tillvara värme från elproduktion, avfallsförbränning och industriprocesser, skulle det spara tusentals kronor per invånare, istället för att som idag slösas bort. Detta slöseri med jordens resurser kan åtgärdas. Att ta vara på restvärme borde vara lika självklart som att återvinna papper eller panta burkar. Så hoppas jag att det blir i framtiden! 3

4 värme i vardagen Att värme är nödvändigt för oss alla är självklart. Värme är livsviktigt. Vi behöver inte bara värme i vår vardag för det mest uppenbara, att hålla våra hus och lokaler varma. Vi använder också värme för att torka kläder och laga mat. Med varmt vatten kan vi diska, duscha och tvätta. Värme är även en viktig del i många processer i våra industrier, som i pappers-, stål och kemindustrin exempelvis. Värme är något som vi tar för givet ska finnas i vårt vardagliga liv. Vi tänker mest på värmen när vi saknar den. Hur mycket värme vi använder i vardagen beror på flera saker, som vanor och ovanor, bekvämlighetskrav och hur våra hus är byggda. Fjärrvärme är idag den vanligaste uppvärmningsformen i Sverige. Drygt 90 procent av alla flerfamiljshus använder fjärrvärme 1. Och sextiotvå procent av svenskarna ser fjärrvärme som en miljövänlig uppvärmningsform, enligt en ny undersökning från United Minds. Statistik från United Minds undersökning visar också att majoriteten av svenskarna vill ha runt 21 grader i sitt hem, men en fjärdedel av svenskarna säger samtidigt att man inte är överens inom familjen om den temperatur som man har i bostaden. Kärt barn har många namn. Det finns många begrepp kring värme, som exempelvis komfortvärme, restvärme, brasvärme, fjärrvärme, närvärme, kraftvärme, för att bara nämna några. Primär restvärme Restvärme som är så varm att den kan utnyttjas direkt i fjärrvärmenätet. Sekundär restvärme Sekundär restvärme är restvärme där temperaturen måste höjas med hjälp av exempelvis en värmepump eller en värmepanna innan den kan distribueras på fjärrvärmenätet. Var kommer värmen ifrån och var används den? Idag får mer än hälften av alla bostäder och lokaler varmvatten och värme från fjärrvärme. Bland flerfamiljshus är andelen alltså omkring 90 procent, medan den är något lägre för lokaler och lägst för småhus. Andra uppvärmningsformer i småhus är exempelvis pelletspanna, direktverkande el, värmepump och oljepanna. Totalt 166 Twh används för värme och varmvatten i bostäder och service Energimyndigheten: Energistatistikför småhus, flerbostadshus och lokaler Energiläget i siffror

5 så blir det värme olika metoder för värmeproduktion Värmepanna Att producera värme genom att elda olika bränslen i en panna via en värmepanna är ganska vanligt. Det sker i stor omfattning i energibolag och industrier, det är då det kallas fjärrvärme. Värmepanna används också i många småhus, i Sverige är det vanligt med oljepannor eller pelletspannor. Direktverkande el och elpannor Direktverkande el och elpannor är en uppvärmningsform där el omvandlas till värme. Det här har tidigare varit en vanlig uppvärmningsform i Sverige, men i takt med att elpriset stiger används den allt mindre. Idag finns också fler alternativ tillgängliga 3. Värmepump Genom en värmepump kan man utnyttja den värme som finns i omgivningen. Värmepumpar drivs med el, men med värmepumpen kan man använda sig av omgivande värme i luften eller marken. Det gör att elanvändningen kan minska med cirka en tredjedel, jämfört med om man hade haft direktverkande el. Värmepumpar används både för värmeleverans till fjärrvärmenät och av enskilda hushåll. Användningen av värmepumpar för produktion till fjärr värme nät har minskat de senaste åren 4. Anledningen är främst att elpriset har stigit och att värme från kraftvärme är mer kostnadseffektivt. Fjärrvärme Fjärrvärme kallas det när hus får värme och varmvatten från hett vatten som distribueras via ledningar i värmenät inne i tätorterna. Vattnet har värmts upp en bit bort från huset, därför kallas det just fjärrvärme. Restvärme kan antingen vara primär eller sekundär. Primär restvärme är värme som är så varm att den kan användas direkt i fjärrvärme nätet. Sekundär restvärme måste först värmas upp. Idag levereras 4,1 TWh restvärme till fjärrvärmenäten varje år. Kraftvärmeproduktion Kraftvärmeproduktion sker när man i en anläggning producerar både el och värme. I Sverige finns idag mer än 100 kraftvärmeverk, de står tillsammans för drygt 40 procent av all fjärrvärme produktion 5. Genom att värme och el produceras samtidigt används bränslet mer effektivt. El produktionen i fjärrvärmen står idag för mer förnybar el än till exempel vindkraften, oavsett väder. Restvärme Restvärme är värme som inte kan utnyttjas fullt ut i en process utan släpps ut i omgivningen, den är ofta industriell spillvärme från processer. Restvärme kan antingen vara primär eller sekundär. Primär, eller högtempererad restvärme, är värme som är så varm att den kan användas direkt i fjärrvärmenätet. Sekundär, eller lågtempererad restvärme, måste först värmas upp. Idag levereras 4,1 TWh restvärme till fjärrvärmenäten varje år. Det är ungefär sex procent av all fjärrvärme och motsvarar uppvärmningen av cirka villor. 3. Källa: Energistatistik för småhus Direktverkande eller vattenburen (eluppvärmd), exakta siffran som anges är småhus 4. Svensk Fjärrvärmes statistik 5. Svensk Fjärrvärmes statistik, fliken totalbränsle till el och värme 5

6 det här påverkar värmen i våra hem Många faktorer påverkar värmebehovet i våra bostäder. Generellt kan man säga att det beror på klimat, byggstandard, värmesystem och vilket skick huset är i. 1. Väder och vind Väder, vind och temperatur får stor betydelse för vilket värmebehov en lägenhet eller villa har. De flesta hus i Sverige klarar sig utan uppvärmning av bostaden under sommarmånaderna, men hur länge man klarar sig utan uppvärmning beror på var i Sverige man bor och hur väl huset är isolerat. I Stockholm brukar husen behöva värmas upp cirka sex månader per år 6, medan man i Jokkmokk räknar med nio månaders uppvärmning, från och med september till och med maj Husets isolering och täthet Hur väl huset är isolerat påverkar också värmebehovet. I ett hus som inte är så välisolerat, brukar man räkna med att mer än tre fjärdedelar av värmen läcker ut genom tak, väggar, golv och fönster. Husen med minst förluster, så kallade passivhus, klarar sig en större del av året utan någon uppvärmning överhuvudtaget. Tätheten i huset har också stor betydelse, det vill säga hur mycket luft som tar sig in utifrån. Kall luft som strömmar in behöver värmas till inomhustemperatur. Ju kallare det är ute, desto mer kall luft läcker in i huset på grund av skillnaderna i lufttryck mellan varm och kall luft. 3. Behov av ventilation och luftväxling Det finns olika typer av ventilationslösningar, vilken typ du använder påverkar också ditt värmebehov. I genomsnitt försvinner runt 15 procent av värmen ut genom ventilationen Traditionellt räknas värmesäsongen från 15 oktober till 15 april 7. Energikartläggning, Räddningstjänsten, Jokkmokks kommun, Vuollerims brandstation, Nenet (Norrbottens energikontor AB), juni 2007

7 Ventilation 30% Tak 15% Väggar 15% Fönster och dörrar 25% «Genomsnittliga värme förluster från svenska småhus. Källa: Energimyndigheten Golv och källare 15% I äldre hus är det vanligt med självdragsventilation, det innebär att ventilationen drivs av skillnaderna i luftryck mellan luften inomhus och utomhus. Nackdelen med det systemet är att det kommer in extra mycket kall luft på vintern, när det är som kallast ute. Nyare hus har ofta någon form av mekanisk ventilation där luften i huset sugs ut med hjälp av en fläkt. Att tänka på! Vanor och ovanor gör skillnad. Våra olika vanor gör att värmeanvändningen för en familj i ett hus kan vara dubbelt så hög som för en annan familj som bor i ett likadant hus bara genom att de har olika vanor. 4. Värme som uppstår i bostaden Bara att vi lever i våra bostäder gör att det uppstår värme i dem. Det är värme som kommer från oss människor och våra husdjur men också från de elektriska apparater vi använder. Man brukar räkna med ett värmetillskott på 4 W per kvadratmeter, då räknar man förutom apparater och värme från människor också med värme från solen Byggfel och brister i konstruktionen Brister i husets konstruktion kan bland annat orsaka så kallade köldbryggor. Det sker när en konstruktionsdetalj i en byggnad har kontakt med den kallare utsidan, och värmen leds ut ur huset. 6. Vanor och ovanor Vår värmeanvändning påverkas också av våra vanor och krav på bekvämlighet. Vilken temperatur vi vill ha inne gör stor skillnad, liksom hur mycket vi badar och duschar. En person som använder lite vatten brukar använda ungefär 800 kwh per år och person. Men en genomsnittlig användning ligger på runt 1200 kwh per år och person. 9 Hur ofta och hur länge man vädrar är en annan vana som påverkar värme användningen Passivhuscentrum.se 9. Energimyndigheten.se

8 nära personer viktigaste informationskälla Fråga: Om du skulle byta uppvärmningssystem idag, vilka informationskällor skulle du då främst ta hänsyn till? (flera svarsalternativ möjliga) Familj, släkt och vänner Energimyndigheten Kommunens energirådgivare Tidskrifter (ex. Vi i villa) 41% 37% 36% 35% Grannar 18% Massmedia (TV, reklam, direktreklam) Lokalt energibolag Annat Vet ej 13% 12% 11% 9% Bas: 1035 respondenter Källa: United Minds energianvändning för uppvärmning Temperaturkorrigerad och indexerad energianvändning per kvadrat meter för uppvärmning och varmvatten i bostäder och lokaler, samt total energi användning för uppvärming av bostäder och lokaler Index 100 = 1995 års användning För uppvärmning småhus per kvadratmeter För uppvärmning flerbostadshus per kvadratmeter För uppvärmning lokaler per kvadratmeter Medelanvändning per kvadratmeter alla typer Total energianvändning för uppvärmning Källa: Energimyndig heten Energi indikatorer i siffror 2011 samt bearbetad data från Energiläget i Siffror

9 egen värme eller delad? För småhusägare finns det i huvudsak två alternativ när det gäller val av energikälla för uppvärmningen: 1. Att ha egen värmeproduktion genom en egen värmepanna, värme pump eller direktverkande el. 2. Att ansluta sig till ett fjärrvärmenät och köpa värme från ett energibolag. Hur man väljer uppvärmningsform är naturligtvis individuellt. Vissa av oss fattar ett beslut där vi har utgått från priser och beräkningar, andra går mer på känsla, eller helt på rekommendationer från vänner och bekanta. Både Fjärrsynsstudien Grannen vet bäst 11 och United Minds undersökning av allmänhetens attityder till olika värme lösningar visar att det som grannar, släktingar, vänner och kollegor säger väger tyngst när vi fattar beslut om vår värmelösning. Nära person viktigaste informationskälla Vad är då de största skillnaderna mellan samproduktion och egenproduktion? Samproduktion, eller delad värme, innebär att någon annan väljer vilket bränsle som ska användas vid värmeproduktionen och sköter transporten, lagringen av bränslet och matningen av panna n. Det är på många sätt en enkel lösning. Andra fördelar med samproduktion är om man vill förändra något i produktionen, exempelvis på grund av ändrade priser på bränslet så kan det ske snabbt. En anledning till att övergången från fossila bränslen till biobränslen har gått så fort i Sverige i jämförelse med andra länder, är att fjärrvärme används så mycket. Vid samproduktion sköter fjärrvärmeföretaget underhållet av själva produktionsanläggningen. Ibland ansvarar företaget även för den undercentral eller värmeväxlare som finns i fastigheten, i andra fall är det kundens ansvar. En egenproduktion kräver ett större eget ansvar både vid installation och för drift och underhåll. För kunderna blir det då viktigt att skötsel, drift och underhåll av produktionsanläggningen är enkel. 11. Grannen vet bäst Faktorer som påverkar hushållens val av energiformer, Fjärrsyn rapport 2009:15 9

10 vilken lösning kan jag ha hemma hos mig? Ditt nuvarande värmesystem påverkar vilken värmelösning du kan byta till. De två vanligaste värmesystemen i svenska fastigheter är vatten buren värme och element för direktverkande el. Kaminer och spisar, som användes i stor utsträckning förr, används idag mer som komplement eller som trivselvärme. Vattenburna värmesystem ger fastighetsägaren mest flexibilitet och valfrihet att använda den värmeenergikälla och systemlösning som han eller hon tycker är bäst. Både egenproduktion med värmepannor och värmepumpar, och samproduktion i form av fjärrvärme kan användas om ett vattenburet system finns i huset. Direktverkande el är under avveckling, framför allt på grund av kostnaden för el. Men el kan också användas till så mycket annat, elanvändningen väntas öka inom vissa områden, exempelvis till el bilar. Luftburen värme används mest i passivhus, detta kan kompletteras med antingen el eller fjärrvärme. Vill du bli värmesmart? Tänk på detta! Att vara värmesmart innebär främst att man använder så lite energi som möjligt för uppvärmning. Tänk därför på detta: Duscha istället för att bada Vädra ordentligt men kort Se till att du har fungerande tätningslister kring fönster och dörrar Ett vattenburet värmesystem ger dig fler valmöjligheter mellan olika värmelösningar Använd fjärrvärme om det är möjligt där du bor eftersom det är en resurseffektiv värmelösning. 10

11 attityder i sverige och omvärlden Hans förhoppning är att hälften av Europas invånare använder fjärrvärme i framtiden. I ett pågående projekt har Sven Werner, professor i energiteknik, kartlagt förutsättningarna för fjärrvärme i Europa. Sedan 2007 är Sven Werner professor i energiteknik och forskar om fjärrvärme både i Sverige och i övriga Europa. Framför allt undersöker han hur man kan utveckla systemen för att klara framtidens klimatmål. På uppdrag av europeiska fjärrvärmeföreningen har han just kartlagt alla Europas fjärrvärmesystem. Syftet är både att utveckla befintliga system och att identifiera var man kan bygga nytt. Vi har samlat information kring detta i två år. Idag har tolv procent av invånarna i EU27 fjärrvärme. Vi hoppas att 30 procent eller kanske 50 procent, kan använda fjärrvärme i framtiden. Det finns goda förutsättningar på väldigt många ställen i Europa. Det är många projekt på gång just nu, exempelvis geotermi, säger Sven Werner. Vad är geotermi? Det innebär att man pumpar upp naturligt varmvatten med en temperatur över grader från borrhål som är 800 till 3000 meter djupa. Europas geotermiråd räknar med att det finns dubbelt så många fjärrvärmesystem som använder geotermi år Vad krävs för att fler ska använda fjärrvärme runt om i världen? Vi behöver en ambassadör som kan sprida frågan och som pratar där saker och ting bestäms. Man måste lyckas övertyga beslutsfattare om vad fjärrvärme är och att det finns väldigt många ställen där det är möjligt att producera fjärrvärme. Folk verkar ha svårt att förstå hur fjärrvärme fungerar. 11

12 Vad finns det för utvecklingspotential för fjärrvärme i Sverige? Vi är nästan färdiga här, idag har vi runt 60 procent i marknadsandel. Det är möjligt att vi på lång sikt kan ha procent. I Sverige har vi redan genomfört den stora förändringen, övergången till fjärrvärme. Nu måste den leva vidare och inte konkurreras ut. Den vunna positionen måste försvaras. Hur kommer det sig att utvecklingen av fjärrvärme har kommit så pass mycket längre i Sverige, jämfört med många andra länder? Vi tillät aldrig oljepriset att sjunka så lågt här, då riksdagen la på en skatt på olja. Vi fortsatte att genomföra omställningen till fjärrvärme, i många andra länder fortsatte man att använda naturgas och olja istället. I Sverige har vi utvecklat god teknik, kvalitet och leverans. Du säger att många inte förstår vad fjärrvärme innebär. Går det att beskriva fjärrvärme på ett enkelt sätt? Det finns flera sätt. Antingen kan man jämföra det med avfallshantewring, som att återvinna tidningar och glas. Det här är ju återvinning i energisystemet. Eller som kollektivtrafik för värmebehov, fjärrvärme är något vi använder tillsammans. Eller så säger man bara: världens energisystem läcker värme. Vi är där och fångar ihop och säljer till dem som behöver. Vi samlar ihop överskottsvärme och skickar vidare i ett rörsystem. 12

13

14 drygt 4 av 10 värmer med fjärrvärme Fråga: Vilken huvudsaklig typ av uppvärmning har du i din bostad idag? Fjärrvärme Luft/vattenvärmepump Direktvärmande el Bergvärmepump Biobränslepanna/-kamin Elpanna Oljepanna Gaspanna Solvärme Annat Vet ej 4% 2% 1% 3% 1% 11% 11% 10% 15% 42% Bas: 881 respondenter som angett att de känner till typ av uppvärmning i egna bostaden Källa: United Minds bergvärme och solvärme om man får välja Fråga: Om du hade möjlighet, vilka av följande uppvärmningsformer skulle du kunna tänka dig att använda i din bostad? (flera svarsalternativ möjliga) Bergvärmepump Solvärme Fjärrvärme Luft/vattenvärmepump Biobränslepanna/-kamin Direktverkande el Elpanna Gaspanna Oljepanna Annat Vet ej 4% 3% 2% 1% 2% 10% 25% 37% 46% 54% 54% Bas: 1035 respondenter Källa: United Minds 14

15 svenskarnas attityder till fjärrvärme När svenskarna får rangordna vilka uppvärmningsformer de kan tänka sig att använda så hamnar bergvärme och solvärme i topp, tätt följt av fjärrvärme. Det visar en undersökning från United Minds. Studien visar också att svenskar tycker att: Den viktigaste aspekten vid val av uppvärmningsform är en låg driftskostnad. Tre av fyra fjärrvärmekunder skulle absolut eller troligtvis rekommendera fjärrvärme som uppvärmningsform till andra. 62 procent ser fjärrvärme som en miljövänlig uppvärmningsform. Andra styrkor hos fjärrvärmen är att det är ett bra sätt att hjälpas åt att värma upp bostäder. Och att den är enkel och bekväm att använda. Konsumenttrender Dagens värmekunder önskar sig framför allt en värme lösning som är enkel och prisvärd. En annan tydlig trend är att allt fler företagskunder vill ha en miljövärdering av fjärrvärme. Detta för att kunna visa miljöprestanda i sina hållbarhetsredovisningar. 12 En majoritet tror att fjärrvärme kommer att användas i högre utsträckning om fem år än idag. Den temperatur som de flesta vill ha hemma är 21 grader. Men i vart fjärde hushåll är man inte överens om vilken temperatur man ska ha. Kännedomen om fjärrvärme som uppvärmningsform är medelhög, men inställningen är positiv. Ju mer man vet om fjärrvärme, desto mer positivt inställd är man. Ungefär varannan skulle kunna tänka sig att byta till fjärrvärme, om de hade möjlighet. 12. Frågan lyfts i många studier, bland annat Fjärrsynsrapporterna: Grannen vet bäst, Går det att lita på ett fjärrvärmeföretag? Förutsättningar för hållbarhetsredovisning, Miljövärdering och miljöprodukter. 15

16 fjärrvärme ett sätt att nå både kundnytta och samhällsnytta Fjärrvärme är en värmelösning som är bra för samhället. Det beror på att fjärrvärmen ger möjlighet att ta vara på tillgångar i samhället som annars går till spillo, som till exempel spillvärme från industrin, skogsrester och avfall. Att producera fjärrvärme blir ett sätt att hushålla med samhällets resurser. Den aktuella klimatfrågan ska inte bara ses som en utmaning, utan även en möjlighet. En möjlighet att bygga energismarta systemlösningar, som ger både samhällsnytta och kundnytta. De länder som satsar på klimatneutralitet och primärenergieffektivitet får inte bara mindre utsläpp och ett minskat resursbehov. Man vinner också kunskap och ett stärkt näringsliv som är väl rustat inför framtiden. Är man tidigt ute, som Sverige är i fallet med fjärrvärme, finns det också en möjlighet att exportera den kunskap som man har. Om man är kund är fördelen med fjärrvärme främst att det är en värmelösning som är prisvärd och enkel att använda. Jämförelsevis kan man säga att fjärrvärme är enklare att använda än pellets och billigare än el. Vad är fjärrvärme? Fjärrvärmenätet är hjärtat i det lokala energisystemet eftersom man kan använda resurser som annars skulle gå förlorade exempelvis spill från skogsavverkning, avfall och överskottsvärme från industrier. Med främst förnybar och återvunnen energi värmer man vatten i en central anläggning. Vattnet transporteras ut i rör till enskilda fastigheter. Så funkar fjärrvärme: Fjärrvärmen kommer till fastigheten i form av vatten som värmts upp i ett centralt värmeverk. Det heta vattnet transporteras i ett system av välisolerade rör under högt tryck. Vattnet är mellan 70 och 120 grader varmt, beroende på årstid och väder, och leds till en fjärrvärmecentral i varje fastighet. I den finns värmeväxlare som utnyttjar det heta vattnet för att värma upp husets element och varmvattnet i kranarna. 16

17 klimatfrågan och värmelösningar Hur mycket värme och vilka värmelösningar som används i Sverige hänger givetvis ihop med trender i vår omvärld. Dessutom påverkas vår värmeanvändning också av lagar och regler. En första tidig styrning av värmemarknaden kom efter oljekriserna på 70-talet. Då infördes satsningar som skulle minska oljeanvändningen, vilket också skedde. Klimatfrågan är idag högaktuell och har lett till flera konkreta politiska mål. Inom EU har man exempelvis formulerat ett så kallade mål. Målen är att utsläppen av växthusgaser ska minska med 20 procent, 20 procent av den energi som används inom EU ska komma från förnybara energikällor och att energianvändningen ska effektiviseras och minska med 20 procent till år Den europeiska handeln med utsläppsrätter är en av flera åtgärder som ska se till att dessa mål nås. Vad är då en utsläppsrätt? En utsläppsrätt är ett certifikat som ger ägaren rätt att släppa ut ett ton koldioxid per utsläppsrätt, vilket han eller hon betalar för. Utsläppsrätterna stimulerar både till byte till förnybara bränslen och till energi effektivisering genom högre energipriser. Förutom dessa relativt närliggande målsättningar finns också en mer långsiktig vision om klimatneutralitet i Sverige år Den svenska regeringen har ett mål om ett samhälle utan nettoutsläpp till atmosfären år 2050 och på EU-nivå arbetar kommissionen med att uppnå ett så kallat koldioxidsnålt samhälle år Lagar, regler och förordningar påverkar vår energianvändning. Framförallt gäller det krav på energianvändning vid om- och nybyggnation av bostäder och lokaler. Tyvärr är det idag inget som styr oss mot minskad primärenergianvändning, inte ens de nya byggreglerna kring energihushållning. Användning av primärenergi inkluderar all användning av jordens resurser, från utvinning till användning hos kund. Att minska användningen av primärenergi är viktigt i ett hållbart samhälle kallas det mål som innebär att 20 procent av den energi som används ska vara förnybar, växthusgaserna ska minska med 20 procent och att energianvändningen ska effek tiviseras och minska med 20 procent fram till år Klimatneutralitet 2050 Den svenska regeringen har ett mål om ett samhälle utan nettoutsläpp till atmosfären år 2050 och på EU-nivå arbetar kommissionen för att uppnå ett koldioxidsnålt samhälle år Primärenergi Primärenergi är energi som inte genomgått någon omvandling. Olika värmelösningar kräver olika mycket primär energi, även om den värmemängd som levereras till slutanvändaren är densamma. Primärenergi kan vara fossil, som olja, kol och naturgas, eller förnybar, som biobränsle eller vattenkraft. 17

18 Boverkets nya byggregler kring energihushållning, Regelsamling för Byggande kritiseras för att de enbart fokuserar på slutlig energianvändning och för att man räknar värmepumpar som en del av husets energisystem. På det sättet blir installation av värmepumpar en kortsiktigt billigare lösning eftersom energianvändningen minskar utan att man behöver bygga huset med bra klimatskal, det vill säga bra isolering och energisnåla fönster. Då kan energianvändningen minska även med fjärrvärme. Men det kostar mer att bygga den typen av hus. Export av värmekunskap? Svenska fjärrvärmeföretag är ledande i världen när det gäller biobränsle- och avfallseldad kraftvärme och fjärrvärme. Detta bör man ta fasta på och erbjuda tjänster till andra fjärrvärmeföretag runt om i världen. Erbjudandet skulle exempelvis kunna vara förstudier för etablering, marknadsbearbetning och driftsättning. I EU:s förslag om energieffektivisering föreslår man att alla större elproduktionsanläggningar ska förses med värmeåtervinning av något slag. Därmed ökar verkningsgraden från cirka 40 procent till cirka 90 procent, oavsett vilket bränsle som används. Man får alltså ut mer energi från bränslet. Detta öppnar naturligtvis en helt ny marknad, och troligen kommer den kunskap som finns i svensk industri och i svenska energibolag att efterfrågas allt mer i framtiden. Problemen med de nya byggreglerna är huvud sakligen: Att det kortsiktigt blir mer lönsamt att installera en värmepump än att bygga energi effektiva byggnader, eftersom det kostar mer att isolera. Men det kan betyda att det går åt mer primär ener gi, än om man till exempel hade använt fjärrvärme. Möjligheten att använda resurser som annars skulle gå förlorade, exempelvis restvärme och avfall, minskar eftersom fjärrvärme missgynnas av de nya byggreglerna. Om användandet av värmepumpar ökar kraftigt kommer elanvändningen öka på tagligt under kalla vinterdagar, då elsystemet redan är ansträngt. 18

19

20 hållbara städer och goda exempel Vi vill gärna att våra städer ska utvecklas på ett hållbart sätt. Men vad innebär det egentligen? Man brukar säga att en hållbar stad bygger på tre ben; socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Den sociala aspekten handlar om livskvalitet och social sammanhållning för människorna i en stad, och den ekonomiska handlar givetvis om ekonomisk tillväxt. Den ekologiska aspekten handlar om att en stad ska ha så liten miljö- och klimatpåverkan som möjligt. Idag bor över hälften av världens befolkning i städer, det är tre gånger så många som på 50-talet. Om 30 år kommer troligen mer än två tredjedelar att bo i städer 13. Och även om tillväxten förväntas minska något kommer en stor del av befolkningen bo i städer år Med en allt större tätortsbefolkning är det viktigt att planera ombyggnad och nybyggnad på ett omsorgsfullt sätt. Detta gäller inte minst vilken infrastruktur man väljer både för transporter och uppvärmning. Ett hållbart synsätt när det gäller värme handlar både om att minimera utsläppen och att utnyttja resurserna på bästa sätt. Spillvärme från industri och sekundära bränslen, som avfall och rester från industriell tillverkning, bör exempelvis användas framför primärbränslen, och här finns den stora fördelen med fjärrvärme. Dessutom bör förnybara primärbränslen användas hellre än fossila primärbränslen. Tre viktiga aspekter att ta hänsyn till för att få en hållbar stad eller ett hållbart samhälle; den sociala, den ekonomiska och den ekologiska aspekten Utrikesdepartementet, bloggen om utrikespolitik

21 goda exempel bostäder Svanenmärkta huset i Västertorp Det första Svanenmärkta flerbostadshuset blev klart Det var byggföretaget Veidekke som fick märkningen på ett av sina hus i Västertorp utanför Stockholm. Huset har både fjärrvärme och varmvattendrivna vitvaror. Svanenmärkning av ett hus innebär inte bara krav på att huset ska ha en låg energianvändning och låg klimatpåverkan. Stort fokus ligger även på hur bostaden påverkar hälsan hos dem som ska bo i huset. Det ställs alltså höga krav på att inomhusmiljön är bra. Svanenmärkningens energikrav på hus är att de ska vara 25 procent bättre än de krav som Boverket har satt upp. I ett Svanenmärkt hus får inte värmen komma från fossila bränslen eller el, så här är fjärrvärme givetvis ett bra alternativ. Västerås satsar på fjärrvärme i passivhus I Västerås har ny teknik gjort att fjärrvärme blivit lönsamt i passivhus. Det är Mälarenergi som har hittat en smart lösning. Här planerar byggbolagen Mimer och NCC för åtta småhus områ den, alla med fjärrvärmeanslutna lågenergi- och passivhus. Genom att få ner investeringskostnaderna för de lokala rörnäten och minska värmeförlusterna i näten har man gjort det lönsamt med fjärrvärme. Även Fastighetsbolaget Aroseken i Västerås tog för några år sedan beslutet att bara bygga lågenergihus. I ett av sina nya områden vid Gotö Källa har de valt att installera fjärrvärme och att dessutom passa på att testa nya tekniker som är anpassade till lågenergihus. Hållbara Järva Sju utvalda bostadshus i Husby, Akalla och Rinkeby utanför Stockholm ska renoveras och samtidigt bli mer energieffektiva. 21

22

23 Renove ringen ska bland annat leda till halverad energianvändning och minskad användning av hushållsel med tio procent. Dessutom är förhoppningen att energianvändningen på byggarbetsplatsen ska minska med 30 procent. För att minska värmebehovet ska husen också tilläggsisoleras, och ventilationsluften värmeåtervinnas. Förutom detta ska även fönstren bytas, köldbryggor åtgärdas, värmesystemen trimmas och ett system för individuell mätning av varmvatten installeras. Husen värms redan idag med fjärrvärme och en förutsättning för en klimateffektiv energiförsörjning i området är en ökad andel förnyelsebar energi i fjärrvärmen. Tanken är att samma metoder senare ska användas i stora delar av Svenska Bostäders miljonprogramshus framöver. När projektet är avslutat ska man ha renoverat 1500 lägenheterna på det här sättet. Solhusen i Gårdsten Västra Gårdsten norr om Göteborg, byggdes i början av 1970-talet och består av runt 1200 lägenheter. Bostads AB Gårdsten har renoverat tio bostadshus i tre kvarter med sammanlagt 255 lägenheter. I renoveringen har man satsat på energibesparing, kretsloppsanpassning och förnybar energi. I husen finns fjärrvärme, men att projektet kallas solhusen beror på att solpaneler numera värmer varmvattnet i husen. På senare tid har även ett vindkraftverk rests i Gårdsten som nu är helt självförsörjande på el. 23