Upplevelsen av vädret under våren på Gustav Adolfs Torg i Göteborg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Upplevelsen av vädret under våren på Gustav Adolfs Torg i Göteborg"

Transkript

1

2 UNIVERSITY OF GOTHENBURG Department of Economy and Society, Human Geography & Department of Earth Sciences Geovetarcentrum/Earth Science Centre Upplevelsen av vädret under våren på Gustav Adolfs Torg i Göteborg Jens Svenningsson Victor Johansson ISSN B776 Bachelor of Science thesis Göteborg 2013 Mailing address Address Telephone Telefax Geovetarcentrum Geovetarcentrum Geovetarcentrum Göteborg University S Göteborg Guldhedsgatan 5A S Göteborg SWEDEN

3 Sammanfattning Att undersöka upplevelsen av vädret är intressant för att det kan variera beroende på många olika faktorer, exempelvis tid spenderad utomhus eller ålder. Syftet med denna studie är att undersöka hur människor upplever vädret. Fokus ligger på hur några speciella faktorer påverkar vädret, d.v.s., aktivitet, kön, ålder, tid spenderat på platsen samt anledning till att befinna sig där. Undersökningen är utförd under nio dagar i april och maj 2013 på Gustav Adolfs torg i centrala Göteborg. Denna plats är ett stort öppet torg där ett flertal människor i olika åldersgrupper passerar dagligen. Med hjälp av mätinstrument som mäter vindhastighet, globtemperatur och lufttemperatur samlades information in om rådande väderförhållanden. Samtidigt utfördes intervjuer med personer på platsen för att få reda på hur de upplever vädret. Trots stora individuella skillnader visade studien att kön, ålder och tid på platsen påverkar hur människor upplever vädret. Generellt upplever män vädret lite kallare än kvinnor och äldre människor upplever det som lite kallare än de yngre. Detta beror troligtvis på att yngre är mer aktiva än äldre samt att de har bättre ämnesomsättning. Vidare visar studien att de som har uppehållit sig på platsen en längre tid (>10 minuter) upplever vädret som mer komfortabelt än de som endast varit där en kortare tid, vilket kan förklaras av att de anpassat sig till rådande förhållanden. Nyckelord: Väder, upplevelse, termisk komfort, globtemperatur, lufttemperatur, vindhastighet 2

4 Abstract Examining the weather is of interest as it can vary depending on many different factors, such as time spent outdoors or age. The aim of this study is to examine how people experience the weather. Focus lies on how some specific factors affect the weather, these are: activity, gender, age, time spent on the place as well as the reason for being there. The study took place during nine days in April and May 2013 at Gustav Adolf s Torg, a square in central Gothenburg. This place is relatively big and open and it has lots of people in different ages passing by every day. With help from measuring equipment that measures wind speed, globe temperature and air temperature, information about the weather conditions at the moment was collected. Simultaneously, interviews were done with people who were at the place at the moment to learn how they experience the weather. Despite large individual differences, the study showed that gender, age and time spent at the place affect how people experience the weather. Generally, men experience the weather as colder than women, and older people experience it as colder than those who are younger. The reason for this is likely that younger people are more active than the older and has a better rate of metabolism. The study also shows that those who have stayed in the place for a longer time (>10 minutes) experience the weather as more comfortable than those who have only been there for a shorter time, which can be explained by the fact that they have adapted to the current conditions. Keywords: Weather, experience, thermal comfort, globe temperature, air temperature, wind speed 3

5 Förord Detta arbete är en kandidatuppsats på 15 hp i ämnet Geografi vid institutionen för Geovetenskaper på Göteborgs Universitet. Vi vill framföra ett stort tack till de personer som möjliggjort undersökningen. Under arbetets gång har det funnits många motgångar, bl.a. inbrott på GVC vilket resulterat i stulen utrustning och mätinstrument som gett fel resultat vilket gjort att vissa saker fått tas bort ur arbetet. Vi vill framförallt tacka våra handledare Docent Sofia Thorsson och Docent Björn Holmer. Vi vill även tacka F.D. Fredrik Lindberg som hjälpte oss med mätutrustningen. 4

6 Innehållsförteckning 1. Introduktion Syfte Frågeställningar Avgränsningar Termisk komfort Faktorer som påverkar termisk komfort Meteorologiska faktorer Aktivitet Klädsel Termisk historia Psykologiska faktorer Undersökningar av termisk komfort Väder och utomhusaktivitet samt platsupplevelse och känslor Planering och design av städer Studieområde Metoder Tid och placering Meteorologiska mätningar Intervjuer Resultat Allmänna väderförhållanden under mätperioden Sval, solig och lugn dag Varm, solig och lugn dag Sval och blåsig dag Faktorer som påverkar upplevelsen av vädret Glob- och lufttemperatur Lufttemperatur och upplevelse Globtemperatur och upplevelse Vindhastighet och upplevelse Tid på platsen och upplevelse Medelvärdet av upplevelsen för män och kvinnor Ålder och upplevelse Ålder och upplevelse för män Ålder och upplevelse för kvinnor Diskussion Resultatdiskussion Slutsatser

7 8. Referenser Litteratur: Internetkällor: Appendix Bilaga 1: Enkäten som användes för intervjuerna

8 1. Introduktion När är det egentligen varmt eller kallt och vad är det som bestämmer hur olika personer upplever vädret under olika dagar? En plats kan upplevas helt olika från dag till dag beroende på bl.a. väder samt vilken anledning som en person har för att befinna sig på just den platsen vid en specifik tidpunkt. Personer av olika åldrar eller kön kan ha olika upplevelser av en plats under samma väderförhållanden, vilket gör att det kan bli stor individuell spridning i upplevelsen. Termisk komfort kan definieras som när en person psykiskt sett är nöjd med den termiska miljön. En annan definition är att det är avsaknaden av termiskt obehag. Termiskt obehag är motsatsen till termisk komfort (ASHRAE 1997 och McIntyre 1980, se Johansson, 2006, sid 46). Under åren har det gjorts flera undersökningar om hur människor upplever vädret. Lenzhölzer (2009) har undersökt stadsplanering utifrån termisk komfort där resultaten av undersökningen bl.a. visade att det främst var vind som påverkade människors uppfattning av mikroklimaten i städer. I en studie av förutsättningar för välbefinnande i en park i Göteborg så visade resultaten att även om det var väldigt varmt så befann sig folk ändå på platsen då de accepterade den termiska komforten även om de i vanliga fall inte hade accepterat samma förutsättningar på en annan plats (Thorsson et al. 2004). Människor anpassar sig helt enkelt efter förhållandena genom klädsel, aktivitet och lokalisering på platsen. I en annan studie om klimat och beteende av Eliasson et al. (2007) så bekräftades det att just vind, solinstrålning och lufttemperatur är väldigt viktiga faktorer vid undersökningar om hur en individ upplever vädret och platsen där de befinner sig. Detta arbete är en undersökning av hur vädret upplevs på olika sätt av olika människor på Gustav Adolfs torg som ligger i centrala Göteborg. Denna plats valdes för att det är en stor och öppen plats där ett stort antal människor passerar eller befinner sig varje dag. Själva undersökningen är baserad på mätningar av glob- och lufttemperatur samt vindhastighet som görs på platsen likväl intervjuer med förbipasserande personer som görs samtidigt som mätningarna pågår. Globtemperatur mäts med hjälp av en globtermometer. Själva globen på globtermometern representerar hur en människa upplever temperaturen då den påverkas på samma sätt av omgivningen som en människa. Den värms upp av solstrålningen och kyls av 7

9 genom vinden, själva termometern mäter temperaturen som är inne i globen. Med andra ord mäter den temperaturen utifrån alla förhållanden utomhus. 1.1 Syfte Syftet med arbetet är att studera hur människor upplever vädret med avseende på vindhastighet, globtemperatur och lufttemperatur. Samt om ålder, kön och tid på platsen påverkar upplevelsen av vädret. Studien genomfördes mellan klockan på Gustav Adolfs Torg i Göteborg under regnfria vardagar på våren Frågeställningar Syftet undersöks med hjälp av följande frågeställningar: Hur påverkar lufttemperatur, globtemperatur och vind upplevelsen av vädret? Hur påverkar ålder och kön upplevelsen av vädret? Hur påverkar en persons termiska historia (tid spenderad utomhus) upplevelsen av vädret? Hur påverkar anledningen de har till att befinna sig på platsen deras upplevelse av vädret? 1.3 Avgränsningar Anledningen till att data tas från GVC var för att lufttemperaturmätaren som användes på Gustav Adolfs Torg gav felaktiva resultat. En av de viktigaste meteorologiska faktorerna som påverkar den termiska komforten är strålningstemperaturen, vilken beskriver strålningsutbytet mellan människan och dess omgivning. Ursprungstanken i detta arbete var att beräkna strålningstemperaturen med hjälp av vindhastighet, lufttemperatur och globtemperatur, men eftersom mätaren för lufttemperatur inte fungerade som planerat så gav den felaktiga värden när uträkningar gjordes för strålningstemperaturen, vilket gjorde att detta togs bort från arbetet. Istället kommer det endast att fokuseras på globtemperatur från Gustav Adolfs Torg, lufttemperatur från GVC (se figur 1 för lokalisering av GVC:s läge i Göteborg) samt vindhastighet. 8

10 2. Termisk komfort Som tidigare nämnts så har mycket tidigare forskning gjorts inom termisk komfort, både i Sverige och på många andra håll i världen, e.g. Thorsson et al. (2004 & 2007), Eliasson et al. (2007) samt Lenzhölzer (2009). Termisk komfort är intressant att undersöka eftersom det påverkas av många olika faktorer och resultaten varierar mycket eftersom varje individ har sin egen uppfattning av vädret samt att vädret i sig är väldigt varierat. Vad är termisk komfort? Det kan definieras på flera olika sätt. ASHRAE (1997) belyser de subjektiva och psykologiska dimensionerna genom att beskriva termisk komfort som ett sinnestillstånd som uttrycker tillfredsställelse med den termiska miljön. En annan definition av termisk komfort är när utbytet av energi mellan människokroppen och dess omgivning är i balans (Fanger 1970). Detta betyder att lika mycket värmeenergi avges till omgivningen som produceras inuti kroppen. När termisk komfort råder så skall temperaturen inte vara för varm eller för kall, utan lagom. Eftersom det varierar mycket från person till person vad som anses vara lagom så kommer olika personer att uppleva termisk komfort vid olika situationer. Förutom de meteorologiska faktorerna: lufttemperatur, strålningstemperatur, luftfuktighet och vindhastighet påverkas den termiska komforten av bland annat personens aktivitet, klädsel och termiska historia (Johansson, 2006). 2.1 Faktorer som påverkar termisk komfort Meteorologiska faktorer En av de viktigaste meteorologiska faktorerna är strålningstemperaturen vilken beskriver strålningsutbytet mellan människan och dess omgivning. Strålningstemperaturen och lufttemperaturen påverkar en persons torra värmeutbyte med omgivningen genom konvektion och strålning. Hastigheten på detta utbyte varierar beroende på personens klädsel och vindhastigheten i området. Det är alltså strålningstemperaturen som påverkas (Givoni 1969). Så för att ganska enkelt förklara detta kan det sägas att det är därför som det är varmare på klara dagar, för är solinstrålningen hög. Det är däremot långvågig strålning som reflekteras och även denna som utstrålas från marken på jorden vilket också påverkar ett antal faktorer, 9

11 bl.a. lufttemperaturen. Även omgivningens reflektiva förmåga påverkar hur solstrålningen påverkar människor (Givoni 1969). Vinden påverkar den termiska komforten på det sätt att den påverkar hur en person kyls av mot omgivningen. Detta ökar då vindhastigheten är hög, kroppen kyls då av och värme avdunstar från kroppen. Kroppen kan genom konvektion avsöndra lika mycket värme till omgivningen då den kyls ner av den svalkande vinden (Givoni 1969). Luftfuktigheten påverkar inte värmen i kroppen direkt utan indirekt genom att den bestämmer svettens förmåga att kyla ner kroppen eftersom människor upplever varma temperaturer under hög luftfuktighet (Givoni 1969) Aktivitet En persons aktivitet har stor påverkan på personens upplevelse av temperatur och väder på en plats. Ämnesomsättningen ökar eller minskar beroende på vad som görs för tillfället och eftersom ämnesomsättningen i sig är en producent av värme så ger den effekt på hur väderförhållanden upplevs under en aktivitet. Då detta är den huvudsakliga påverkan så kan även omgivningen samt väderförhållandena i sig påverka ämnesomsättningen till viss del då den ökar eller minskar beroende på extrem kyla eller värme. När ämnesomsättningen ökar så krävs mer syre till musklerna som arbetar och högre halter värme måste förflyttas från kroppens inre till huden och försvinner därifrån ut i omgivningen. Vädret upplevs då som varmare då blodflödet ökar eftersom kroppen är aktiv och den inre kroppstemperaturen höjs när värme produceras och svett produceras då huden blir varmare eftersom kroppen försöker kyla ner den (Givoni, 1969) Klädsel Kläder bildar en barriär för konvektionsförmågan och strålningsförmågan i form av värmeutbyte mellan kroppen och omgivningen, de påverkar även en människas förmåga att svettas. Kläder minskar även skillnaderna i temperatur som kroppen annars skulle uppleva lättare. Beroende på klädernas isolationsförmåga så kan människor uppleva temperaturer på olika sätt under olika väderförhållanden, kläder har alltså en väldigt stor påverkan på den termiska komforten och upplevelsen (Givoni 1969). 10

12 2.1.4 Termisk historia Termisk historia är var personer befunnit sig innan de kommit till platsen de är på för tillfället sett utifrån ett temperatur- och klimatmässigt perspektiv, främst om de befann sig inomhus eller utomhus (Nikolopoulou et al. 2003). Det kan även handla om tid spenderad på platsen i fråga (Thorsson et al. 2004). Detta påverkar upplevelsen på det sätt att kroppen nu är inställd på ett visst termiskt klimat som upplevts under en tid då en person befunnit sig på någon annan plats och nu är på en ny plats istället, exempelvis om någon kommer inifrån ett kontor eller klassrum med luftkonditionering och därefter befinner sig ute på ett soligt torg i stadsmiljö (Nikolopoulou et al. 2003) Psykologiska faktorer Det har gjorts undersökningar av hur mikroklimatet påverkar individen beroende på olika faktorer som t.ex. anledningen till att personen i fråga befinner sig på platsen (Thorsson et al. 2004; Thorsson et al. 2007; Eliasson et al. 2007; Knez och Thorsson 2006). Det har undersökts hur kultur och attityd till miljön kan påverka hur en plats upplevs. I en av de undersökningar som gjorts visas det hur olika personer från olika kulturer ser på och upplever en plats, där framkom det att det fanns en viss kulturell skillnad. Det var i detta fall personer från Japan och Sverige som undersöktes under deras vistelse på ett torg i varje land för sig. Det framkom att japanerna upplevde vädret som lite varmare än svenskarna då de uppskattade att temperaturen var lite varmare och de upplevde även platsen som lite mer vacker (Knez och Thorsson 2006). 2.2 Undersökningar av termisk komfort Det finns två huvudsakliga sätt att ta sig an en undersökning om mänsklig respons till termisk miljö. En av dessa fokuserar på termisk komfort definierad utifrån subjektiva svar från personer som deltar i undersökningen. Det andra sättet är genom att fokusera på objektiv fysiologisk respons till klimatfaktorer och fysisk aktivitet med syfte att utvärdera graden av termisk stress. För att mäta termisk komfort används ofta en skala för att gradera svaren som senare kan användas till uträkningar och framställande av tabeller. Rekommenderade alternativ är: kallt, svalt, något svalt, komfortabelt, något varmt, varmt, hett. Dessa ges därefter ett nummer från 3 till 0 till +3, där 0 är komfortabelt och -3 minimum, alltså kallt, och +3 är maximum, alltså hett (Givoni 1998). I detta arbete har en liknande skala använts men med nio grader istället för sju. 11

13 2.3 Väder och utomhusaktivitet samt platsupplevelse och känslor Sveriges invånare tillbringar relativt lite tid utomhus. För de flesta är det inte mer än minuter per dag i genomsnitt, även om det varierar mellan olika grupper. Något som har stor betydelse för hur mycket tid som spenderas utomhus är vädret. Höga temperaturer och låg vindhastighet är något som bidrar till ökad utomhusaktivitet (Eliasson et al. 2007). Vädret påverkar inte bara tiden som spenderas utomhus utan även hur olika platser upplevs. Generellt sett så gör höga lufttemperaturer att platser upplevs som mer positiva (Eliasson et al. 2007). Höga vindhastigheter upplevs oftast som negativa i stadsmiljöer men som mer positiva i naturmiljöer. Detta eftersom de flesta människor har lättare för att överse med variationer i vädret i naturmiljöer än i stadsmiljöer (Cheisura 2004, se Thorsson, 2012). Vädret påverkar också människors känslor. Människor kan känna sig gladare när det är varmt och soligt (Eliasson et al. 2007). Men detta är något som är väldigt individuellt och olika från person till person (Thorsson, 2012). 2.4 Planering och design av städer Ett annat sätt att angripa detta forskningsfält är att undersöka hur städer skall byggas och designas för att ha så bra termisk komfort som möjligt. Detta är något som länge varit intressant för de som arbetar inom stadsplanering och byggnation inom städer. Inom detta ämne har det visat sig att formen på byggnader samt placeringen av dem kan påverka olika faktorer gällande hur platsen upplevs av de som befinner sig där. Det kan även vara bidragande orsaker till att fler människor kommer befinna sig i staden (Givoni 1969; Givoni 1998; Lenzhölzer 2010; Thorsson 2009). 12

14 3. Studieområde Platsen där denna undersökning ägt rum är som tidigare nämnts Gustav Adolfs Torg i centrala Göteborg (se figur 1 för exakt geografisk position för platsen). Torget är relativt stort och öppet, här finns mycket utrymme att röra sig på (figur 2). Bänkar och andra ställen att sitta på finns i närheten, vilket gör att det oftast finns relativt mycket folk här, särskilt om det är soligt och varmt eftersom det då är många som befinner sig på eller i närheten av torget. Denna plats valdes för att det är en mycket stor och öppen plats. Här passerar dagligen människor av olika åldrar och med olika anledningar att befinna sig där. Figur 1: Ortofoto över Göteborg där Gustav Adolfs torg är markerat med en vit punkt och Geovetarcentrum (GVC) är markerat med en svart punkt. Kartan är baserad på data från SLU som bearbetats i ArcGIS. Lantmäteriet, i2012/901 13

15 Figur 2: Karta över Gustav Adolfs Torg. Följande är markerat på kartan: torget i sig, platsen där mätstationen stått under mätningarna, området där intervjuerna genomfördes samt en byggarbetsplats som kan ha påverkat folks rutt när de korsat torget. Kartan är baserad på data från SLU som behandlats i ArcGIS. Lantmäteriet, i2012/901 14

16 Figur 3: Foto över Gustav Adolfs Torg i riktning mot Östra Hamngatan. På fotot visas det huvudsakliga intervjuområdet för arbetet samt de bänkar där vissa intervjuer gjordes. Figur 4: Foto över nordvästra sidan av Gustav Adolfs Torg, på bilden visas statyn av Gustav II Adolf samt en stor del av byggarbetsplatsområdet i bakgrunden. 15

17 4. Metoder Arbetets metoder består huvudsakligen av globtemperatur-, lufttemperatur- och vindmätningar. Det har även utförts intervjuer med människor som befinner sig på denna plats under tiden som mätningarna pågår för att få reda på hur de upplever vädret just då. Metoden är till stor del inspirerad av liknande tidigare undersökningar, t.ex. Thorsson et al och 2007, Knez & Thorsson 2006 och I likhet med Nikolopoulou och Thorssons publikationer så har mätningar och intervjuer gjorts på samma plats och därefter satts i relation till varandra utifrån olika parametrar. 4.1 Tid och placering Mätningarna utfördes på nio olika mätdagar mellan klockan 10 och 12 under vardagar utan nederbörd, under fem veckor i april och maj Dessa tider valdes för att det under mätperioden ofta sker en relativt kraftig ökning av temperaturen samt att det under våren är varierande väder då det börjar bli varmare efter vintern. Detta gör att temperaturen kan skifta kraftigt från dag till dag, det blir alltså stora variationer i temperaturen. Mätstationen placerades på den sydöstra delen av torget då vi under tidigare analys av platsen kunde notera ett tydligt rörelsemönster bland de som passerar eller befinner sig på platsen. Den vanligaste passagen för de som passerar är ifrån sydväst mot nordost eller sydost mot nordväst. Vanliga sittplatser på torget är vid statyn av Gustav II Adolf eller vid de bänkar som är placerade längs den östra kortsidan av torget. Även busshållplatsen i södra delen av torget är en plats där flera människor samlas för att ta sig vidare via buss. Det beslutades därmed att mätstationen skulle placeras på den sydöstra delen av torget relativt nära statyn (se figur 2). Under den tid mätningarna genomfördes pågick en renovering av stadshuset i Göteborg på torgets västra sida (se figur 2 för området detta pågick på). Detta kan ha påverkat undersökningen något då det innebar att framkomligheten på torgets västra sida var ganska begränsad vilket kan ha gjort att människor som vanligtvis går där kan ha gått via den östra sidan istället. Eftersom det var på den östra sidan mätningarna och intervjuerna utfördes kan det ha gjort att fler intervjuer fåtts i jämförelse med under normala omständigheter. 16

18 4.2 Meteorologiska mätningar Mätningarna gjordes med hjälp av tre instrument, det första av dessa är en ultraljudsvindmätare (se figur 5). Denna avancerade vindmätare mäter vinden med hjälp av ultraljud, då ljudvågor sänds mellan sändare och mottagare åt båda håll som är monterade så att de sitter rakt mot varandra. Instrumentet mäter ljudets hastighet i luft, vilket innebär att om vinden kommer från motsatt riktning i jämförelse med ljudvågen så kommer det att ta längre tid för den att färdas till mottagaren. Har vinden samma riktning som ljudvågen så kommer det att gå fortare för vågen att färdas till sitt mål på andra sidan i ljudets hastighet. P.g.a. detta så mäts därför ljudets hastighet både med och mot vindriktningen, effekten av luftens temperatur kan då räknas bort och vindhastigheten kan beräknas (smhi.se). Denna typ av vindmätare har en hög noggrannhet och lågt tröskelvärde vilket innebär att den mäter svaga vindar med hög noggrannhet. Den vindmätare som användes i detta arbete var av modellen R.M. Young, Figur 5: Foto på mätutrustningen på Gustav Adolfs Torg. Vindmätaren sitter högst upp och loggern är nere på marken. Temperaturmätarna sitter monterade mitt på stativet, ovanför stativets ben. 17

19 Globtermometern mäter globtemperatur genom att globen absorberar lång- och kortvågig strålning, den version av instrumentet som användes i detta arbete är av modellen AMR Pt100 PK 24 (se figur 6). En globtermometer är gjord för att representera en människa. Den mäter temperaturen så som en människa uppfattar den. Den påverkas av alla faktorer som vindhastighet, lufttemperatur, solinstrålning och värmestrålning från närliggande byggnader eller liknande. Den har även en viss fördröjning och ger inte rätt resultat direkt, det tar en liten stund innan den ger rätt värden. Figur 6: Foto som visar globtermometern monterad i sydlig riktning för at undvika skuggning. Data från temperaturen på taket på GVC användes sedan huvudsakligen istället för de felaktiga värden som gavs av den mätare som användes på Gustav Adolfs Torg (se figur 1 för GVC:s lokalisering i förhållande till Gustav Adolfs Torg). Denna lufttemperaturmätare är av modellen Rotronic YA 100 och har en noggrannhet på <+/- 0,2 grader Celsuis. Den samlar data var tionde minut jämfört med globtemperaturmätaren som samlar in varje minut, detta ger en viss skillnad men ändå en acceptabel noggrannhet för denna typ av undersökning. Data från en mer närliggande mätstation hade kunnat användas istället men data från GVC togs eftersom mätningen redan påbörjats när felet upptäcktes och datan från stationen på GVC var 18

20 mer lättillgänglig än eventuella andra stationer som ligger närmare Gustav Adolfs Torg. Avståndet från GVC till Gustav Adolfs Torg är ungefär 2 kilometer. Det finns även en höjdskillnad mellan platserna då GVC ligger högre beläget än Gustav Adolfs Torg, GVC ligger på cirka 57 meter över havet medan Gustav Adolfs Torg ligger cirka 3 meter över havet, skillnaden är alltså på ungefär 54 meter. Detta göra att resultaten kanske inte är så representativa som de borde vara eftersom mikroklimatet kan skilja sig mellan de olika platserna. Även väderförhållanden mellan platserna kan vara olika. Detta var en påskyndad lösning på ett problem som uppstod en bit in i arbetet. Detta gjordes så att det fortfarande skulle finnas tid att genomföra analysen av undersökningens resultat i den tid som återstod. Stativet med vind- och temperaturmätare sattes upp på platsen så att en specifik del av stativet var vänd mot norr och globtermometern monterades på stativet så att den var vänd mot söder. Globtermometern sattes upp så att den var cirka centimeter från marken. Stativet höjdes så att vindmätaren var på två meters höjd. Data om temperaturer och vindhastighet samlades in varje minut. Vindmätaren sitter på två meters höjd för att den skall kunna mäta vinden på bästa sätt och samtidigt representera hur en människa upplever vinden. Globtemperaturmätaren sitter på en meters höjd av samma anledning, den ska representera en människa som går, sitter eller står. 4.3 Intervjuer I detta arbete intervjuades totalt 173 personer. Av dessa var 72 kvinnor och 101 män i olika åldersgrupper: 0-20, 21-35, 36-50, 51-65, Fördelningen inom åldersgrupperna var något mer varierad: 38 var i åldrarna 0-20, 45 var i åldrarna 21-35, 60 i åldrarna 36-50, 27 i åldrarna och slutligen 5 i åldrarna Den intervjuenkät som använts i detta arbete är till mycket stor del baserad på en annan enkät (Thorsson et al. 2007). Denna enkät var utformad för en tidigare liknande undersökning som använts för ett flertal liknande arbeten, det första utfört i Luleå i april Denna enkät innehöll elva frågor. Fem av dessa frågor valde att användas i detta arbete. Se bilaga 1 i appendix för hur enkäten såg ut. Intervjuer med personer på platsen genomfördes medan information lagrades i loggern från vind- och temperaturmätningen. De personer som valdes för intervjun var för det mesta de som gick snett över torget, mellan dess nordöstra eller nordvästra och dess sydöstra och sydvästra sida. Det gjordes även ett fåtal intervjuer med folk som satt nedanför statyn av 19

21 Gustav II Adolf, på bänkarna på torgets östra sida eller på bänkarna vid busshållplatsen på torgets södra del. Först gjordes en mycket kort presentation av arbetet och de tillfrågades om de hade tid att delta i en kort intervju. Om de hade det så intervjuades de. De frågor som ställdes under intervjun var: Hur upplever du vädret just nu? Hur länge har du varit utomhus och på just den här platsen? Den viktigaste anledningen till att du befinner dig här? Hur ofta går du förbi eller befinner dig här? Gällande de frågor som ställdes under intervjun så var de utformade på följande sätt: Frågan om hur den som intervjuades uppfattar vädret just nu var graderad i en skala mellan mycket kallt och mycket hett, med komfortabelt i mitten, alltså en niogradig skala. Denna skala är baserad på en sjugradig skala av Givoni (1969), två extra alternativ lades till. Graderna var följande: -4 = Mycket kallt -3 = Kallt -2 = Svalt -1 = Något svalt 0 = Komfortabelt 1 = Något varmt 2 = Varmt 3 = Hett 4 = Mycket Hett För frågan om hur länge de varit där antecknades svaret helt enkelt i antalet minuter, samma sak gäller för frågan om hur länge de varit på platsen i fråga. Frågan om anledningen till att de befann sig där antecknades också i en femgradig skala mellan om de var på väg till eller från en specifik plats eller om de bara var ute för att få frisk luft, motion eller liknande. 20

22 Frågan om hur ofta de passerade platsen i fråga antecknades i en tregradig skala, om de passerade flera gånger i veckan till minst en gång i veckan, flera gånger i månaden till minst en gång i månaden eller mer sällan till att de passerade där för första gången. Gällande personens klädsel så antecknades det om de hade på sig korta eller långa klädesplagg på benen, om de hade på sig en jacka/rock som sitt yttersta plagg eller om de bara hade skjorta eller tröja på sig. Det antecknades även om de hade på sig mössa, vantar, stövlar eller lågskor. Åldern uppskattades helt enkelt i en skala med olika alternativ. De olika alternativen var 20 eller yngre, 21-35, 36-50, och Att uppskatta folks ålder är inte alltid helt lätt så fel förekommer säkert här. Dessa frågor formulerades för att intervjun skulle bli ganska så kortfattad men ändå ge relevant information. Tanken var att intervjun skulle gå fort att genomföra både för de som tillfrågades och även för att undersökningen skulle gå lätt och smidigt att genomföra utan komplicerade intervjumoment som skulle ta mycket längre tid. Under tiden så noterades vad den som intervjuades gjorde innan intervjun började (alternativen här var: gick, stod, låg ner eller satt ner), hur det allmänna vädret såg ut (om det var soligt eller molnigt), vilken dag och vecka det var samt vad klockan var vid intervjutillfället. Även personens kön antecknades. Värt att nämna är att det för det mesta gick lättare att få kontakt med personer som ville delta i intervjuerna under den första timmen av mätningarna. Under den andra timmen var det betydligt svårare att få kontakt med personer, detta berodde till stor del på att det under denna timme var många som var på väg från sin arbetsplats eller undervisningsanstalt för att äta lunch någonstans. Detta gjorde att det i så gott som alla fall inte blev lika många intervjuer under den andra timmen som under den första. 21

23 8-apr 9-apr 10-apr 16-apr 17-apr 25-apr 2-maj 3-maj 7-maj Globtemperatur ( C) 5. Resultat I detta avsnitt presenteras resultaten av de mätningar och intervjuer som gjorts. Först ges en kort övergripande presentation av globtemperaturen, lufttemperaturen och vindhastigheten för den aktuella mätperioden. Därefter följer en presentation av tre utvalda mätdagar. Dessa visar exempel på en sval, solig och lugn dag; en varm, solig och lugn dag och en sval, solig och blåsig dag. Dessa dagar representerar även en av de första mätdagarna, en dag i mitten och den sista mätdagen. De övriga resultat som kommer presenteras är globtemperaturen på Gustav Adolfs Torg i förhållande till lufttemperaturen på GVC samt ett par olika faktorer i förhållande till upplevelsen av vädret. Dessa faktorer är lufttemperatur, globtemperatur, vindhastighet, tid på platsen, kön, ålder samt både kön och ålder i samma diagram. 5.1 Allmänna väderförhållanden under mätperioden Som kan ses i figur 7 så var det kallare de tre första dagarna i jämförelse med övriga dagar, temperaturen under dessa dagar låg på 8-10 C. Det går även att en stor variation i temperatur, något som är typiskt för våren. Sista dagen för mätningarna var den varmaste dagen under mätperioden med en temperatur på 19,3 C Dag Figur 7: Medelglobtemperaturen för varje dag under hela mätningsperioden. Figur 8 visar lufttemperaturen för den aktuella mätperioden. Tyvärr så saknas data för första dagen vilket är ett problem som upptäcktes efter att några mätningar redan genomförts, den nya källan för lufttemperatur hade inget resultat för denna dag. Generellt sett så är det likt föregående diagram kallast de första dagarna med temperaturer på 4-6 C och det blir gradvis 22

24 8-apr 9-apr 10-apr 16-apr 17-apr 25-apr 2-maj 3-maj 7-maj Vindhastighet (m/s) 8-apr 9-apr 10-apr 16-apr 17-apr 25-apr 2-maj 3-maj 7-maj Lufttemperatur ( C) varmare under mätningens gång. Sista dagen uppnådde högst temperatur med en lufttemperatur på 20,5 C Figur 8: Medellufttemperaturen för varje dag under hela mätningsperioden, utom åttonde april eftersom data saknades för denna dag. Dag I figur 9 visas medelvindhastigheten för varje dag under mätperioden. Det var relativt låg vindhastighet hela tiden med värden på 1,5-2,2 m/s. Undantaget den 17:e april då det blåste kraftigt under en tid vilket resulterade i det höga medelvärdet på 5,8 m/s. Denna avvikelse kan ses i mer detalj i figur Dag Figur 9: Medelvindhastigheten för varje dag under hela mätningsperioden. 23

25 5.2 Sval, solig och lugn dag Figur 10 visar resultaten från en sval, solig och lugn dag. Denna dag är speciell för att det är en ganska kall dag för årstiden. Medeltemperaturen i luften under den tid mätningen utfördes låg på 6,5 C. Lufttemperaturen på GVC var som lägst 5,1 C och som högst 7,9 C. Lufttemperaturen var relativt stadig under mätningen, men det gick att se att den ökade svagt under i princip hela den tid mätningen utfördes. Globtemperaturen under mätningsperioden hade en svag ökning som pågick under hela mätningen. Globtemperaturen var som lägst på 9,2 C och som högst på 13.5 C. Vinden var relativt svag. Vindhastigheten låg ganska stadigt på låga värden, som allra lägst 0,5 m/s till nästan 3 m/s som högst. Detta visar att det inte fanns några större variationer i någon av de tre meteorologiska faktorer som undersöktes. Totalt var det under denna dag arton personer som svarade på intervjun varav åtta var kvinnor och tio var män. Av de som intervjuades tyckte sju att det var något svalt, sex andra ansåg att vädret var komfortabelt. Resterande fyra svar var olika: varmt, kallt, svalt och något varmt. De som intervjuades denna dag hade varit ute olika länge samt hade olika anledningar till att befinna sig på platsen. Anledningen de flesta hade till att befinna sig på platsen var att de var på väg någonstans. Efter analys av den insamlade datan så går det att se ett mönster i svaren hos de som intervjuades denna dag. De som varit ute länge ansåg vädret som mer svalt eller kallt, medan de som inte varit ute särskilt länge tyckte det var mer komfortabelt eller svalt. Variationen i hur vädret upplevdes var under denna dag mycket stor trots stadiga temperatur- och vindvärden. 24

26 Ws (m/s), Tg, Ta Mått på upplevelse Tid Figur 10: Solig, sval och lugn dag. Globtemperatur är markerad med en grön linje, lufttemperatur med en röd linje och vindhastighet med en blå linje. Upplevelsen är markerad med lila staplar. 5.3 Varm, solig och lugn dag Figur 11 visar resultaten från en varm, solig och lugn dag. Denna dag valdes för att det är en mycket varm och solig dag med höga temperaturvärden och låg vind. Den är lite speciell eftersom det är en av de första riktigt varma dagarna under mätperioden. Den var även förhållandevis normal för årstiden i jämförelse med de andra mätdagarna. Lufttemperaturen var stabil med en svag ökning under mättillfället. Medeltemperaturen i luften på GVC låg på 20 C. Lufttemperaturen varierade mellan 18,4 C som lägst och 21,7 C som högst. Globtemperaturen var stabil under hela mättillfället, den låg konstant mellan 18 och 20 C. Globtemperaturen låg mellan 18,2 C som lägst och 20,2 C som högst. Vindhastigheten varierade mellan 4,1 m/s som lägst och 8,0 m/s som högst. Denna dag genomfördes 24 intervjuer med femton män och nio kvinnor. Av de som intervjuades var det tre som tyckte att det var varmt, en som tyckte det var något svalt, resterande tyckte att det var komfortabelt. Lite mer än hälften av de som intervjuades var på väg till någonting vid intervjutillfället, den andra hälften var huvudsakligen ute bara för att vara ute. Gällande upplevelsen så var det mycket få personer som upplevde vädret som svalt, de allra flesta tyckte att det var antingen komfortabelt eller varmt. I jämförelse med föregående dag så 25

27 Ws (m/s), Tg, Ta Mått på upplevelse var det mycket mindre variation i svaren denna dag. Detta trots att temperaturer och vindhastighet ligger på jämna nivåer, precis som för den svala och soliga dagen. Skillnaderna beror troligtvis på att det var mycket varmare under denna dag än den föregående, folk upplever därför vädret generellt som mer komfortabelt Tid Figur 11: Varm, solig och lugn dag. Detta var en väldigt varm dag och gav bra variation till resultaten. Globtemperatur är markerad med en grön linje, lufttemperatur med en röd linje och vindhastighet med en blå linje. Upplevelsen är markerad med lila staplar. 5.4 Sval och blåsig dag Figur 12 visar resultaten från en sval och blåsig dag. Denna dag valdes för att den har en mycket kraftig vindökning med omkring 9 m/s relativt tidigt under mätningen vilket innebar att vindhastigheten låg på omkring m/s i ungefär 50 minuter, mellan 10:09 och 11:01. Denna ökning är inte bara hög utan även ovanligt hög i jämförelse med alla andra resultat där vindhastigheten för det mesta legat på ett genomsnitt på omkring 2 m/s. Detta var en mycket udda tidsaspekt för vinden, den var under hela perioden relativt stark och stabil och sjönk sedan till att bli svag och stabil igen. Vindtemperaturen varierade kraftigt under mätperioden, den låg som lägst på 1,2 m/s och som högst på 11,5 m/s. Medeltemperaturen i luften på GVC under den tid mätningen utfördes låg på 9,9 C. Lufttemperaturen på GVC låg som lägst på 8,7 C och som högst på 11,3 C. Lufttemperaturen har en svag ökning under hela mätningen, samma sak gäller för 26

28 Ws (m/s), Tg, Ta Mått på upplevese globtemperaturen som har en relativt svag ökning under så gott som hela mättillfället. Globtemperaturen låg som lägst på 11,4 C och som högst på 14,7 C. 27 intervjuer genomfördes, av de som intervjuades var 20 stycken män och sju stycken kvinnor. Upplevelsen av vädret varierade en del, de flesta tyckte det var komfortabelt eller något kallare, medan ett fåtal tyckte att det var något varmt. Detta visar att det finns stora individuella variationer i upplevelsen hos varje person. Det var tio som tyckte det var komfortabelt, elva som tyckte det var något svalt, två som tyckte det var kallt, tre som tyckte det var något varmt och en som tyckte det var svalt. Anledningen de flesta hade till att befinna sig på platsen var att de var på väg någonstans. Något intressant under denna dag var att de två mest varma och mest kalla upplevelserna i intervjusvaren samlades in under perioden då det blåste som starkast. Det var även varierande upplevelser av vädret denna dag, precis som under den svala och soliga dagen. Detta gäller även under den tidsperiod det blåste som starkast, något tydligt mönster gällande upplevelsen går inte att se. Vädret upplevdes i genomsnitt som lite kallare än under den svala och soliga dagen Tid Figur 12: Kall och blåsig dag. Under dagen blåste det relativt kraftigt under en kortare period i början av mätningen. Globtemperatur är markerad med en grön linje, lufttemperatur med en röd linje och vindhastighet med en blå linje. Upplevelsen är markerad med lila staplar. 27

29 Globtemperatur 5.5 Faktorer som påverkar upplevelsen av vädret Glob- och lufttemperatur Figur 13 visar förhållandet mellan lufttemperaturen och globtemperaturen. När globtemperaturen stiger så stiger även lufttemperaturen. Lufttemperaturen kommer vanligtvis alltid vara något lägre än globtemperaturen eftersom globtemperaturmätaren tar med solstrålningen i beräkningen och visar då en högre temperatur eftersom den ökar när den värms upp av solinstrålningen. Detta gäller dock inte detta arbete eftersom glob- och lufttemperatur är hämtade från två olika platser, vilket har gjort att globtemperaturen ibland är lägre än lufttemperaturen eftersom det ibland varit varmare på GVC än på Gustav Adolfs Torg. 25 R² = 0, Lufttemperatur Figur 11: Lufttemperaturen på GVC i relation till globtemperaturen på Gustav Adolfs torg Lufttemperatur och upplevelse Figur 14 visar förhållandet mellan folks upplevelse av vädret och lufttemperaturen från GVC. Det går att se hur folk upplever vädret som varmare då lufttemperaturen ökar. Det finns även här en stor spridning med individuella skillnader, endast 10 % av den varierande upplevelsen av vädret förklaras av lufttemperaturen. 28

30 Upplevelse Upplevelse R² = 0, Lufttemperatur Figur 12: Upplevelsen i relation till Lufttemperaturen från GVC Globtemperatur och upplevelse Figur 15 visar att folk uppfattar vädret som varmare även när globtemperaturen ökar. Diagrammet visar stor spridning, endast 10 % av variationen i upplevelse förklaras av globtemperatur vilket är samma som för lufttemperatur. 4 3 R² = 0, Globtemperatur Figur 13: Upplevelsen i relation till globtemperaturen Vindhastighet och upplevelse Figur 16 visar hur folk upplever vindhastigheten. Generellt sett upplevs vädret som kallare med ökad vindhastighet och som varmare när det är lägre vindhastighet, detta visas däremot inte särskilt tydligt i detta diagram. Det kan verka självklart då människor blir nerkylda av 29

31 Upplevelse högre vindhastigheter, men de tycker trots relativt höga vindar inte att det är så extremt kallt som hade kunnat förväntas när vindarna överskrider 10 m/s. Som i övriga diagram så är det även här stor individuell spridning Vindhastighet Figur 14: Upplevelsen i relation till vindhastigheten Tid på platsen och upplevelse Figur 17 visar hur personernas upplevelse av vädret varierar väldigt mycket då de varit på platsen väldigt kort tid. Samtidigt så visas det att de som befunnit sig på platsen under en längre tid anser det vara mer komfortabelt. Det går att se hur de som varit på platsen under 10 minuter har väldigt stor variation i sin upplevelse av vädret just då de tillfrågades. Jämfört med de som varit på platsen en längre tid (längre än 10 minuter) har mer lika svar och svarar överlag att det är komfortabelt. 30

32 Upplevelse medel Upplevelse Tid på platsen (min) Figur 15: Tid på platsen i relation till upplevelsen Medelvärdet av upplevelsen för män och kvinnor Figur 18 visar att kvinnor upplever vädret något mindre kallt än vad män gör. Men både män och kvinnor upplever det i genomsnitt som komfortabelt, det är endast en liten skillnad som gör att män hamnar något närmare siffran för något svalt. 0 Medel för män n=102 Medel för kvinnor n=71-0,1-0,2-0,3-0,4-0,5-0,6-0,7 Figur 16: Upplevelsens medelvärde för män och kvinnor Ålder och upplevelse Figur 19 visar att de äldre upplever vädret i genomsnitt kallare än de yngre. Dock så kan relevansen över detta diagram diskuteras då antalet personer i varje åldersgrupp varierar och den äldsta gruppen är den med minst antal personer. Detta är något som måste has i åtanke när detta diagram studeras. 31

33 Medelupplevelse Upplevelse medel 0 N=174 N=38 N=45 N=60 N=27 N=5-0,2-0,4-0,6-0,8-1 -1,2-1,4 För alla åldrar tillsammans Figur 17: Upplevelsen för olika åldersgrupper Ålder och upplevelse för män Figur 20 visar hur män i de olika ålderskategorierna i genomsnitt upplever vädret. Här går det att se att alla kategorier upplever det som kallt. Det går även att se ett mycket tydligt samband: ju äldre de är, desto kallare upplever de vädret. De allra yngsta upplever vädret som nästan komfortabelt men en mycket liten aning kallt medan de som är allra äldst i åldrarna upplever det som mycket kallare, på den skala som användes skulle detta motsvara lite över något svalt. Visserligen finns det vissa brister i detta i form av att det inte är lika många från varje ålderskategori och färre från de två äldsta kategorierna, i synnerhet för de i åldrarna Men sambandet är ändå mycket tydligt. 0 n=20 n=32 n=29 n=15 n=5-0,2-0,4-0,6-0,8-1 -1,2-1, Figur 18: Medelvärdet av upplevelsen för män uppdelat efter ålder. 32

34 Upplevelse medel Ålder och upplevelse för kvinnor I figur 21 så går det att se att kvinnor i alla kategorierna upplever det som kallt, men de tycker det är kallare ju äldre de är förutom för den sista kategorin som tycker det är varmare än de två föregående. Om detta bortses från så går det att se att kvinnor generellt sett upplever vädret som varmare ju yngre de är. Något intressant som går att utläsa är att den äldsta gruppen upplever vädret mer i likhet med den yngsta gruppen, vilket är en stor skillnad mot vad som kunde ses i figur 20 där män är uppdelade i åldersgrupper efter nästan mönster. Till skillnad från i figur 20 så visar detta diagram inte ett helt klart samband mellan upplevelse och ålder. 0 n=19 n=14 n=26 n=13-0,1-0,2-0,3-0,4-0,5-0,6-0, Figur 19: Medelvärdet av upplevelsen för kvinnor baserat på ålder. 33

35 6. Diskussion 6.1 Resultatdiskussion Övergripande så visar resultaten att folk upplever vädret som varmare när glob- och lufttemperaturen är högre och vindhastigheten är lägre. Det visas även att folk som varit på platsen länge upplever vädret som mer komfortabelt jämfört med de som inte varit där särskilt länge, dessa upplever det som kallare eller varmare. Äldre människor upplever vädret som kallare än yngre, detta är särskilt tydligt för män. Överlag är det ingen jättestor skillnad mellan hur män och kvinnor upplever vädret, båda tycker det är en liten aning kallt. I likhet med Eliasson (2007) så visar detta arbete att temperatur och vind påverkar folks upplevelse av vädret. Folk upplever vädret som varmare vid högre lufttemperatur och lägre vindhastighet samt kallare vid hög vindhastighet och lägre lufttemperatur. Det liknar även Thorsson (2004), där det visades att fler människor är utomhus när temperaturen är högre. Det har sammanställts flera diagram som visar hur varje faktor påverkar upplevelsen av vädret (figurer 14-21). De diagram som valts att användas är: lufttemperatur, globtemperatur, vindhastighet, åldersgrupper och könsgrupper mot upplevelse och lufttemperatur mot globtemperatur. I dessa diagram visas mycket intressanta resultat om hur personer inom de olika grupperna upplevde vädret utifrån de tidigare nämnda parametrarna under dessa dagar. Det går nu att se hur varje faktor påverkar deras svar samt samband mellan hur det är och hur de upplever vädret under den tidpunkten, detta i likhet med undersökningar av Nikolopoulou et al. (2001) över hur många som befinner sig utomhus på en viss plats i relation till glob- och lufttemperatur. I det diagram som gjorts över hur tiden på platsen påverkar hur personer upplever vädret just då de intervjuades (se figur 17) går det att se tydliga tecken på att svaren varierar mer när individerna endast varit där en kort tid i jämförelse med när de varit där längre. Detta beror förmodligen på att de som varit där längre hunnit vänja sig vid de förhållanden som råder på platsen medan de som precis kommit dit fortfarande är påverkade av de tidigare förhållandena som de upplevt precis innan. Det är antagligen därför de svarar mer olika på frågan om det är kallt eller varmt beroende på varifrån de kom ifrån, exempelvis inomhus eller en någon kall plats. Vid längre vistelse utomhus så anpassar sig kroppen efterhand efter de rådande förhållandena och den vänjer sig mer ju länge den befinner sig i dessa förhållanden. Om mer 34

36 tid hade varit tillgänglig för denna studie så hade mer ingående analys av detta fenomen varit möjlig. Då hade alla svar från personer som varit utomhus kortare tid än minuter kunnat strykas, det hade även överlag kunnat samlas in mer material att undersökas och analyseras. För att på så sätt kunna visa tydligare att tiden på platsen påverkar hur en person anpassar sig efter rådande förhållanden och därefter upplever vädret mer behagligt och komfortabelt, vilket bekräftar en liknande studie av Thorsson et. al (2004) där detta resultat också visades gällande anpassning till platsen hos de som undersökts och studerats. Aktivitet är något annat som påverkar hur vädret upplevs, de yngre har lättare för att röra sig och delta i någon sorts fysisk aktivitet medan de äldre kan ha svårare för detta (Berleen, 2003). Då det även har gjorts diagram över hur olika åldersgrupper svarat (se figur 18) så går det i detta diagram att se att de äldsta i åldrarna upplever det kallare medan de yngsta i åldrarna 0-20 upplever det som minst kallt. Möjligtvis är de yngre på grund av sin ungdom inte är lika känsliga för kalla temperaturer, och påverkas inte på samma sätt som de äldre. Detta beror förmodligen på snabbare ämnesomsättning och i allmänhet att de yngre är mer aktiva och rörliga då de är unga och pigga. Angående klädsel så har den troligtvis inte så stor påverkan på att de äldre upplever det som kallare då det i denna undersökning var så att de äldre var ordentligt påklädda medan de yngre ofta hade på sig lite tunnare klädsel som shorts, tunna eller korta byxor eller kjol och liknande (Givoni 1969). Äldre människor har lägre ämnesomsättning än yngre samt aningen försämrad hälsa. Minskad förmåga att anpassa sig till omgivningen är något som spelar in i detta arbete, det innebär att de äldre har svårare att anpassa sig till förändringar i temperatur. De kan således ha svårare att anpassa sig till kallare väder då det krävs att deras kroppar anpassar sig till detta vilket kan vara svårt (ne.se & Berleen, 2003). För att mer exakt kunna besvara vad detta beror på krävs mer psykologisk kunskap, om möjlighet funnits hade det varit intressant att göra en undersökning som denna tillsammans med personer kunniga inom psykologi och göra en djupgående psykologisk analys över hur vädret upplevs på olika sätt av olika individer påverkade av olika faktorer. Då denna undersökning till viss mån korsar detta ämne hade kanske även samhällsvetare kunnat bidra till att analysera dessa svar på något sätt för att på bästa möjliga sätt undersöka detta fenomen, det skulle alltså vara intressant med ett samarbete mellan dessa forskningsgrupper för att försöka besvara de frågor som finns om hur olika individer kan ha helt olika upplevelser av 35

UHI-mätningar i Göteborg

UHI-mätningar i Göteborg UHI-mätningar i Göteborg Av Kajsa Olandersson En rapport i kursen Miljökunskap klass NV3 Läsåret 12/13 Handledare Rutger Staaf Sammanfattning Mätningar gjordes för att undersöka om skillnader i temperaturen

Läs mer

04/03/2011. Ventilerade kläder. Ventilerade kläder. Värmeförluster vid olika luftflöden: skillnad med betingelse utan flöde i torr tillstånd

04/03/2011. Ventilerade kläder. Ventilerade kläder. Värmeförluster vid olika luftflöden: skillnad med betingelse utan flöde i torr tillstånd Ventilerade kläder Ventilerade kläder Kalev Kuklane Användning av luftgenomsläppliga kläder Öka möjligheter för ventilation (designlösningar) Aktiv ventilation Ventilation i skyddsklädsel (t.ex. CBRN)

Läs mer

Sol, vind och vatten i stadsplaneringen

Sol, vind och vatten i stadsplaneringen Sol, vind och vatten i stadsplaneringen Per Jonsson Utredning & Strategi, Tyréns Fredrik Lindberg Göteborgs Universitet 2014-04-09 Agenda 1. Varför kommer det behövas kunskap inom stadsplanering om Sol

Läs mer

CFD Vindstudie RegionCity

CFD Vindstudie RegionCity CFD Vindstudie RegionCity För: Jernhusen AB Upprättad av: Ting Liu Affärsområde Stadsprojekt Granskad av: Will Sibia Uppdragsnummer: 4028766000 2014-09-12 Sammanfattning Vindberäkningar har utförts med

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Elever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009

Elever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009 Elever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009 Rapporten är framtagen vid Danmarks Tekniska universitet av Geo Clausen, Eva Maria Larsen

Läs mer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus FoHMFS 2014:17 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS) publiceras myndighetens föreskrifter

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Detektering av cykeltrafik

Detektering av cykeltrafik Vägverket Konsult Affärsområde Väg och Trafik Box 4107 17104 Solna Solna Strandväg 4 Texttelefon: 0243-750 90 Henrik Carlsson, Erik Fransson KVTn henrik-c.carlsson@vv.se, erik.fransson@vv.se Direkt: 08-445

Läs mer

De första viktiga timmarna. Plastiska krympsprickor

De första viktiga timmarna. Plastiska krympsprickor De första viktiga timmarna Plastiska krympsprickor 4 De första viktiga timmarna Risken för så kallade plastiska krympsprickor finns alltid vid betonggjutning. Risken är som störst under de första timmarna

Läs mer

SOSFS 2005:15 (M) Allmänna råd. Temperatur inomhus. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:15 (M) Allmänna råd. Temperatur inomhus. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:15 (M) Allmänna råd Temperatur inomhus Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är bindande

Läs mer

Resande och det vardagliga livet

Resande och det vardagliga livet Resande och det vardagliga livet Lars E. Olsson Docent i psykologi SAMOT/CTF, Karlstads universitet @Lyckolars Olsson, L. E. Örebroregionens infrastruktur- och transportdag, 20/3 2015 SAMOT - Service och

Läs mer

MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson

MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson A n na Joha nsson M A SK I N HY V L A D E S TICK SPÅ N MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson INNEHÅLL 3.6 Förord 7.6 Inledning FÖRSTA KAPITLET - HANTVERKET 13.6 13. 18. 19. Virke till stickspån Val av

Läs mer

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE TEGEL LEVER LÄNGRE Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE DET GÄLLER vår hälsa När vi bygger nytt eller renoverar, tänker vi mycket på om ekonomin är hållbar. Under de senaste åren har vi även uppmärksammat

Läs mer

Inomhusmiljöutredning Buller och temperatur 2011-02-11. Uppdragsnummer: 220441-05. Uppdragsansvarig: Rebecca Thulesson. Kvalitetsgranskning

Inomhusmiljöutredning Buller och temperatur 2011-02-11. Uppdragsnummer: 220441-05. Uppdragsansvarig: Rebecca Thulesson. Kvalitetsgranskning 1(7) Inomhusmiljöutredning Buller och temperatur 2011-02-11 Uppdragsnummer: 220441-05 Uppdragsansvarig: Rebecca Thulesson Handläggare Praktikant Kvalitetsgranskning Rebecca Thulesson 2(7) Sammanfattning

Läs mer

Alice och världens väder

Alice och världens väder Handledning för pedagoger AV-nummer: 100701tv 1 5 programlängd: 10 min Åtta program om väder á 10 minuter för skolår 0-3 Den animerade figuren Alice bor på en planet där det inte finns något väder överhuvudtaget.

Läs mer

Fanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design

Fanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design Fanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design Working paper no. 6:17 Sammanfattning I den nu genomförda undersökningen

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus

Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus Referenstest av utvändig isolering på 1½-plans hus Bakgrund Monier har lång internationell erfarenhet av att arbeta med olika metoder för att isolera tak.

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Den gamla muren tittar fram

Den gamla muren tittar fram Den gamla muren tittar fram Arkeologisk förundersökning 2009 Odengatan, Kalmar socken, Kalmar kommun Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:55 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Den

Läs mer

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Hur barn och unga upplever och använder Täbys utemiljöer Projektet Plats att växa, Tekniska kontoret 2009-04-14

Hur barn och unga upplever och använder Täbys utemiljöer Projektet Plats att växa, Tekniska kontoret 2009-04-14 Hur barn och unga upplever och använder Täbys utemiljöer Projektet Plats att växa, Tekniska kontoret 2009-04-14 4 SAMTAL MED TÄBYS YNGSTA INVÅNARE 4 Projektets mål 4 Hur går det till? 5 Vilka har deltagit?

Läs mer

Risker med kallt vatten vätskebalans

Risker med kallt vatten vätskebalans Risker med kallt vatten vätskebalans SSSKs Iskunskapskurs Version jan 2011 www.paddlingsnyaadress.com har ett par artiklar som jag skrivit om kallt vatten värmebalans och vätskebalans Värmereglering Produktion

Läs mer

KYLSKÅPSPROJEKTET. Robert Mustonen, David Larsson, Christian Johansson, Andreas Svensson OCTOBER 12, 2014

KYLSKÅPSPROJEKTET. Robert Mustonen, David Larsson, Christian Johansson, Andreas Svensson OCTOBER 12, 2014 KYLSKÅPSPROJEKTET Robert Mustonen, David Larsson, Christian Johansson, Andreas Svensson OCTOBER 12, 2014 LINKÖPINGS UNIVERSITET Tekniska högskolan vid Linköpings universitet Rapport för Projekt Kylskåp

Läs mer

Rum att leva och arbeta i...

Rum att leva och arbeta i... Rum att leva och arbeta i... City Multi... kräver ett naturligt och behagligt inomhusklimat effektivt ekonomiskt flexibelt Vi tror det är luft tills vi vet vad vi egentligen andas in Det är inte alltid

Läs mer

KLÄDER OCH KYLA. Blodcirkulation. Svettning

KLÄDER OCH KYLA. Blodcirkulation. Svettning KLÄDER OCH KYLA Vi bor i en del av Sverige där vi har vinter ca 4-5 månader på ett år och där även höstar och vårar kan vara ganska kyliga ibland. Trots det har alla årstider upplevelser att bjuda i skogen,

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader

Läs mer

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen Erik Engström Klimatförändring i undervisningen Alvesta 13 november 2014 Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein, 1973, Time

Läs mer

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition

Läs mer

STORSEMINARIET 3. Amplitud. frekvens. frekvens uppgift 9.4 (cylindriskt rör)

STORSEMINARIET 3. Amplitud. frekvens. frekvens uppgift 9.4 (cylindriskt rör) STORSEMINARIET 1 uppgift SS1.1 A 320 g block oscillates with an amplitude of 15 cm at the end of a spring, k =6Nm -1.Attimet = 0, the displacement x = 7.5 cm and the velocity is positive, v > 0. Write

Läs mer

UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND

UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND AV HÉLÈNE LUNDGREN UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND Kraftiga dyningar, grottor, vikingahistoria, sandstränder och vackra klipportaler längs Shetlandsöarnas kust. En dramatisk natur med

Läs mer

Temperaturkontroll i butikskyldiskar

Temperaturkontroll i butikskyldiskar MILJÖFÖRVALTNINGEN Temperaturkontroll i butikskyldiskar Studie på gravad och kallrökt lax En rapport från Miljöförvaltningen Fredrik Larsson, praktikant Frida Kallberg, handledare Juli 2010 SAMMANFATTNING

Läs mer

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft...1 Inledning...3 Bakgrund...4 Frågeställning...5 Metod...5 Slutsats...7 Felkällor...8 Avslutning...8 2 Inledning Fördjupningsveckan i skolan har som tema,

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Ventilation. För boende i äldre byggnader

Ventilation. För boende i äldre byggnader Ventilation För boende i äldre byggnader Luften i gamla hus Du kan själv påverka Luften kommer in I många gamla byggnader sköter de boende själva genom otätheter luft och ventilation. Det styrs med fläktar,

Läs mer

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Umeå Universitet 041025 Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Grupp 3: Christina Grahn, dit01cgn@cs.umu.se Dan Kindeborg, di01dkg@cs.umu.se David Linder, c01dlr@cs.umu.se Frida Bergman, dit01fbn@cs.umu.se

Läs mer

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag Varje vinter faller snö över Sverige och bäddar in landet i ett täcke av snö. I södra Sverige omväxlar i regel köldperioder med snö med milda perioder när snön smälter, medan man i norr får ett mer sammanhängande

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Startanalys med Qualisys system --- Introduktion. Vad kan mätas - - - Vad vill simmaren/tränaren ha?

Startanalys med Qualisys system --- Introduktion. Vad kan mätas - - - Vad vill simmaren/tränaren ha? Startanalys med Qualisys system --- Introduktion Vad kan mätas - - - Vad vill simmaren/tränaren ha? Ovan är bild från en simstart som visar några av de olika varianterna av simstarter som finns. Några

Läs mer

Partiell Skuggning i solpaneler

Partiell Skuggning i solpaneler Partiell Skuggning i solpaneler Amir Baranzahi Solar Lab Sweden 60222 Norrköping Introduktion Spänningen över en solcell av kristallint kisel är cirka 0,5V (vid belastning) och cirka 0,6V i tomgång. För

Läs mer

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen Juni 2006 Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA RESULTATEN... 3 FAKTA OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN...

Läs mer

AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter. REVIDERAD (2) BULLERUTREDNING 2010-09-27 Sida 1 (5)

AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter. REVIDERAD (2) BULLERUTREDNING 2010-09-27 Sida 1 (5) Sida 1 (5) AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter Bullerberäkningar, Kviström planområde Underlag för detaljplan för bostadsområde, på fastigheten Kviström 1:17 m.fl. tas fram av arkitekterna

Läs mer

Grönt konfererande. - En studie kring hur konferensanläggningar använder sina utomhusmiljöer. Av Åsa Nylander

Grönt konfererande. - En studie kring hur konferensanläggningar använder sina utomhusmiljöer. Av Åsa Nylander Grönt konfererande - En studie kring hur konferensanläggningar använder sina utomhusmiljöer Av Åsa Nylander Syfte Syftet med den här studien är att undersöka hur konferensanläggningar använder sig av sina

Läs mer

1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET...

1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET... 1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET... 3 2. SKUGGNINGSUNDERSÖKNINGEN... 5 2.1 REDOVISNING

Läs mer

Läxa nummer 1 klass 2

Läxa nummer 1 klass 2 Läxa nummer 1 klass 2 Rita hur det ser ut när du gör matteläxan! Skriv ditt namn också. Det här är din läxbok för klass 2. Du kommer i regel att få en läxa i veckan hela året. Skriv vilket tal som är X

Läs mer

När mörker, kyla och halka kommer är det många som har svårt att. under vintern har många fördelar. Både för formen, humöret och mot

När mörker, kyla och halka kommer är det många som har svårt att. under vintern har många fördelar. Både för formen, humöret och mot Spring genom vintern - en inaktiv vinter blir jobbig att ta igen När mörker, kyla och halka kommer är det många som har svårt att under vintern har många fördelar. Både för formen, humöret och mot Det

Läs mer

Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010

Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010 Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010 Rapport upprättad av Nathalie Randeniye, Manpower student, januari 2011 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider?

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider? Världsarv i samverkan 63 N ISTID fakta I 5 Tema 2. Vi har legat under samma is FAKTABLAD I5. Varför blir det istider? Det finns många olika teorier om varför det blir istider. Exakt vad som utlöser och

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Hur varm är du på utsidan?

Hur varm är du på utsidan? Hur varm är du på utsidan? Inledning När det är riktigt varmt eller vi anstränger oss kanske vi svettas och när det är kallt fryser vi. Du har säkert också hört att kroppstemperaturen ska vara ca 37 C

Läs mer

Forskning Jakthundar. Björnhundar. behöver bättre träning. Nr 2/3 2011 Svensk Jakt

Forskning Jakthundar. Björnhundar. behöver bättre träning. Nr 2/3 2011 Svensk Jakt Forskning Jakthundar Björnhundar behöver bättre träning 76 184 Eftersöksekipage på björn saknar den kompetens som är nödvändig för att spåra björn. Det visar ett examensarbete som är baserat på praktiska

Läs mer

SOFTFLO. Så här ventilerar vi skolor hälsosamt FRISK LUFT - FRISK ARE LIV

SOFTFLO. Så här ventilerar vi skolor hälsosamt FRISK LUFT - FRISK ARE LIV SOFTFLO Så här ventilerar vi skolor hälsosamt FRISK LUFT - FRISK ARE LIV Miljoner färre sjukdagar & miljoner färre dagar för vård av sjukt barn. En enkel åtgärd är allt som behövs Mekanisk ventilation

Läs mer

Mycket nederbörd och hög tillrinning

Mycket nederbörd och hög tillrinning Mycket nederbörd och hög tillrinning Sverker Hellström, Anna Eklund & Åsa Johnsen, SMHI År 212 var ett ovanligt nederbördsrikt år och stora mängder snö gav en rejäl vårflod i landets norra delar. Därefter

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm

Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm Slb analys Stockholms Luft och Bulleranalys R A P P O R T E R F R Å N S L B - A N A L Y S. N R I : 9 4 Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm MILJÖFÖRVA LTN I NGEN I S TOCK HOLM Slb analys Stockholms

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Mätning av fokallängd hos okänd lins

Mätning av fokallängd hos okänd lins Mätning av fokallängd hos okänd lins Syfte Labbens syfte är i första hand att lära sig hantera mätfel och uppnå god noggrannhet, även med systematiska fel. I andra hand är syftet att hantera linser och

Läs mer

Rapport elbilar Framtidens fordon

Rapport elbilar Framtidens fordon Teknikprogrammet Klass TE14. Rapport elbilar Framtidens fordon Namn: Joel Evertsson Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about electric car. We have worked with future vehicles and with this report

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling 1 Naturvårdsverkets författningssamling ISSN xxxxx Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från vindkraftverk [till 2 kap. miljöbalken]; NFS 2006: Utkom från trycket den beslutade den xxx 2006. Dessa

Läs mer

Get Instant Access to ebook Ta Betalt PDF at Our Huge Library TA BETALT PDF. ==> Download: TA BETALT PDF

Get Instant Access to ebook Ta Betalt PDF at Our Huge Library TA BETALT PDF. ==> Download: TA BETALT PDF TA BETALT PDF ==> Download: TA BETALT PDF TA BETALT PDF - Are you searching for Ta Betalt Books? Now, you will be happy that at this time Ta Betalt PDF is available at our online library. With our complete

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Så sparar svenska folket

Så sparar svenska folket Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har

Läs mer

Fickanemometer. Bruksanvisning

Fickanemometer. Bruksanvisning Fickanemometer Bruksanvisning Inledning: Vi gratulerar dig till köpet av anemometern i fickformat. Denna innovativa produkt ger dig viktig information för alla utomhusaktiviteter när det gäller vindhastigheten,

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

I SKANE VILDA NYHETER VILDA VIKINGAR KOLLA IN VILDA FILMER FRÅN VÄSSARÖ VAD TYCKER DU ÄR DET BÄSTA MED SCOUTING? ONSDAG 6 AUGUSTI

I SKANE VILDA NYHETER VILDA VIKINGAR KOLLA IN VILDA FILMER FRÅN VÄSSARÖ VAD TYCKER DU ÄR DET BÄSTA MED SCOUTING? ONSDAG 6 AUGUSTI VILDA NYHETER KOLLA IN VILDA FILMER FRÅN VÄSSARÖ VILDA VIKINGAR I SKANE På en ö, i en park mitt i stan och på ansvariga på Vilda vikingar. en helt vanlig lägeräng Vildaläger Nu används platsen inte längre

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Allt kallare ju högre vi kommer

Allt kallare ju högre vi kommer S o l l j u s o c h v ä r m e Solljuset återkastas Atmosfären kan reflektera en del av solljuset redan innan det når marken, i synnerhet om det är molnigt. Ett tätt molntäcke kan reflektera upp till nittio

Läs mer

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror [En intervjustudie med bötfällda bilister] Heléne Haglund [2009-06-09] Inledning Syftet med den här studien är att undersöka vilka anledningar som

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund AMM Rapport nr 23/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Effekter på sömn och självrapporterad hälsa efter en förändring av skiftschema Björn Karlson Frida Eek Palle Ørbæk Kai Österberg Bakgrund Skiftarbete

Läs mer

Foto: Peter Zachrisson/Zmedia. Henrik Ankarcrona. Mental träning & prestation

Foto: Peter Zachrisson/Zmedia. Henrik Ankarcrona. Mental träning & prestation Foto: Peter Zachrisson/Zmedia Henrik Ankarcrona Mental träning & prestation I n n e h å l l s f ö r t e c k n i n g INTRODUKTION sid 3 Problembeskrivning sid 3 Syftet med arbetet sid 3 Frågeställning sid

Läs mer

Mätning av lågfrekvent buller i Uddebo, Tranemo kommun

Mätning av lågfrekvent buller i Uddebo, Tranemo kommun Mätning av lågfrekvent buller i Uddebo, Tranemo kommun Mikael Ögren Akustiker Göteborg den 14 mars 2013 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin Västra Götalandsregionens Miljömedicinska

Läs mer

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor. OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll

Läs mer

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Målbeskrivning Geografi Klimat Namn: Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Läxa: Torsdag V.42 sid 45-49 i Sol 2000 eller 44-47 i Focus Prov: Hela Målbeskrivningen förutom grupparbete

Läs mer

JAG SKRIVER I BLINDO PDF

JAG SKRIVER I BLINDO PDF JAG SKRIVER I BLINDO PDF ==> Download: JAG SKRIVER I BLINDO PDF JAG SKRIVER I BLINDO PDF - Are you searching for Jag Skriver I Blindo Books? Now, you will be happy that at this time Jag Skriver I Blindo

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

Konvektion. Teknik. Enklaste och snabbaste sättet till uppvärmning

Konvektion. Teknik. Enklaste och snabbaste sättet till uppvärmning Teknik Konvektion Enklaste och snabbaste sättet till uppvärmning Roundline är av öppen typ och avger värme via konvektion. Det innebär att den luft som passerar genom radiatorn värms upp, stiger och avger

Läs mer

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar Storflohöjden Bräcke kommun Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk Bygglovshandlingar Mars 2011 www.jamtvind.se 1 Innehållsförteckning Innehåll Inledning 3 Lokalisering 3 Vägar 4 Vindförutsättningar

Läs mer

Vem är Linnea? Linnea ett samarbetsprojekt

Vem är Linnea? Linnea ett samarbetsprojekt Linnea Kronoberg Layout och produktion: Etyd Foto: Matton (där ej annat anges) Tryck: Davidsons Tryckeri April 2010 Vem är Linnea? Linnea kallar vi en äldre person, man eller kvinna, som har flera sjukdomar.

Läs mer

Ljudlandskap Malmö. Redovisning av försök vid St. Knuts torg. Installationsrum vid St. Knuts torg i Malmö. Projektform: Partnerskap

Ljudlandskap Malmö. Redovisning av försök vid St. Knuts torg. Installationsrum vid St. Knuts torg i Malmö. Projektform: Partnerskap Ljudlandskap Malmö Redovisning av försök vid St. Knuts torg Installationsrum vid St. Knuts torg i Malmö. Projektform: Partnerskap Partners: SLU, Movium, Malmö stad, Ramböll. Gunnar Cerwén Doktorand vid

Läs mer

-ett steg på vägen Vad är grön helhet?

-ett steg på vägen Vad är grön helhet? - ett steg på vägen -ett steg på vägen Vad är grön helhet? 3-årigt ESF-projekt ett team på fem personer fokus på det friska i människan 8 veckor, 4 dagar i veckan korta dagar inledningsvis 3 grupper, 7-8

Läs mer

Sveby. Klimatfiler för energiberäkningar

Sveby. Klimatfiler för energiberäkningar Sveby Klimatfiler för energiberäkningar Tidigare typår framtagna av SMHI På 80-talet tog SMHI fram typår för programvaran VIP+, tex Stockholm-77 Åren är utvalda inom perioden 1965-1984. Enbart urval på

Läs mer

Undervisning och lärande med case: en guide för läraren

Undervisning och lärande med case: en guide för läraren Undervisning och lärande med case: en guide för läraren Version 1.0, oktober 2013 Inledning Denna lärarhandledning syftar till att ge en kortfattad introduktion till casemetodiken och de olika stegen i

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2 finns regler om bland annat städning, ventilation

Läs mer

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås Idrott och hälsa Emma Holström Borås Dylan Williams fem nyckelsstrategier 1. Tydliggör mål och kunskapskrav 2. Skapa aktiviteter som synliggör lärandet 3. Återkoppling som för lärandet framåt 4. Aktivera

Läs mer

Statistik 2014 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Statistik 2014 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren Statistik 2014 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren En rapport från Brottsofferjouren Sverige Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd... 2 Äldre

Läs mer