DRAFT PRODUKTIVITET VID STAMBYTE I MILJONHEMMET PRODUCTIVITY WHEN REPLACING PLUMBING IN MILJONHEMMET. Karin Blom Sofi Fischer EXAMENSARBETE 2012

Transkript

1 PRODUKTIVITET VID STAMBYTE I MILJONHEMMET PRODUCTIVITY WHEN REPLACING PLUMBING IN MILJONHEMMET Karin Blom Sofi Fischer EXAMENSARBETE 2012 Byggnadsteknik Postadress: Besöksadress: Telefon: Box 1026 Gjuterigatan (vx) Jönköping

2 Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom ämnesområdet byggnadsteknik. Arbetet är ett led i den treåriga högskoleingenjörsutbildningen. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat. Examinator: Nasik Najar Handledare: Madjid Taghizadeh Omfattning: 15 hp Datum: Postadress: Besöksadress: Telefon: Box 1026 Gjuterigatan (vx) Jönköping

3

4 Abstract Abstract Skanska Direkt is changing the pipes of apartments built in at Råslätt. The project has been running since 2007 and will proceed until at least Now Skanska wants to know why the productivity has increased, the purpose of the theses is to find measures that has increased the productivity of pipe replacement in the apartments. The goal is to produce a documentation that can be used for future pipe replacement project in order to obtain a high productivity. To achieve this goal three questions is answered, How much has the productivity increased in the reference project and what efforts have Skanska done?, Why the project is perceived as a success? and What should be considered when beginning a new pipe replacement project from the productivity point of view?. The questions are answered by various methods, mainly interviews and literature studies, a study of productivity is also carried out in accordance with relevant interviews. The project form partnering is used in the project, it means that you have a close collaboration between client and contractor. The parties are working towards the same goal, that is partly because the sharing of profit and loss that take place in this project. Prior work with a partnering project adds a lot of time for planning and preparation, it is among other things common to get to know the clients because it is easier to work together then. Productivity can be measured in many different ways, usually with used resources and results as parameters. To obtain a high productivity, it is important to avoid or at least minimize all process steps that do not create value. To have competent personnel and have a good plan is also important to obtain a high productivity. Productivity for the Råslätt-project has increased by 32 %, from the beginning they worked about 50 hours in each apartment renovating it, now they need about 34 hours for an apartment. Partnering is one reason for the high productivity, the work goes smoothly and you get shorter lines of communication. To keep the motivation up for the workers they switch task between them, to make sure they do not get into a routine. They also choose to work with subcontractors that are known to work well in this kind of projects. At the beginning of the project there were meetings with the parties involved to come up with solutions that would be used, solutions that are both profitable and efficient. The strong reputation that the project has is based much of the tenants positive awareness of the renovation. The carpenters who move among the tenants possess high social skills, which is very important. The establishment on Råslätt is in existing apartments, which means that it is not so evident for the tenants that there is an extensive renovation. In future projects, Skanska would be able to work with high productivity initially, it is important to have a clear leader who can run the project. One should also take advantage of lessons learned from previous projects and don t redo any mistakes. 1

5 Sammanfattning Sammanfattning Skanska Direkt arbetar med att byta stammar i miljonprogramsbostäderna på Råslätt. Projektet har pågått sedan 2007 och kommer att fortskrida till åtminstone Nu vill Skanska veta varför produktiviteten har ökat och syftet med examensarbetet är att hitta åtgärder som kan öka produktiviteten vid stambyte i miljonprogramsbostäder. Målet är att framställa en dokumentation som ska kunna användas vid framtida stambytesprojekt för att kunna få en hög produktivitet. För att uppnå målet besvaras tre frågeställningar Hur mycket har produktiviteten ökat i referensprojektet och vad har Skanska gjort för åtgärder?, Vad har gjort att projektet uppfattas som framgångsrikt? och Vad bör begrundas vid ett nytt stambytesprojekt ur produktivitetssynpunkt?. Frågeställningarna besvaras med hjälp av olika metoder, främst intervjuer och litteraturstudier, en utredning av produktiviteten genomförs också som grundas på data från intervjuerna. Projektformen partnering används i referensprojektet, det innebär ett nära samarbete mellan beställare och entreprenör. Parterna arbetar mot samma mål, bland annat delas eventuell vinst eller förlust. Inför arbetet med ett partneringprojekt läggs det ner mycket tid på planering och förberedelser, det är bland annat vanligt att se till att lära känna beställarna eftersom det kan underlätta det gemensamma arbetet. Produktivitet går att mäta på många olika sätt, oftast med resursåtgång och resultat som parametrar. För att få en hög produktivitet är det viktigt att undvika eller i alla fall minimera alla steg i processen som inte är värdeskapande. För att få en hög produktivitet är det viktigt med planering och kompetent personal. Produktiviteten på Råslätt har ökat med 32 %, från att i början av projektet arbetat cirka 50 timmar i varje lägenhet renoveras idag en lägenhet på ungefär 34 timmar. Partnering är en anledning till att en hög produktivitet uppnåtts, arbetet går smidigare och kommunikationsvägarna förkortas. För att yrkesarbetarna ska hålla motivationen uppe kan de byta arbetsuppgifter sinsemellan, det medför att de inte hamnar i slentrian. Man har även valt att arbeta med underentreprenörer som man vet fungerar bra till projektet. I början av projektet genomfördes möten med inblandade parter för att komma fram till lösningar som skulle användas, lösningar som är både lönsamma och effektiva. Det goda ryktet som projektet har fått grundar sig mycket i hyresgästernas positiva upplevelse av renoveringen. Yrkesarbetarna som rör sig bland hyresgästerna besitter förutom yrkesskicklighet en hög social kompetens, även det är väldigt viktigt. Etableringen som gjorts på Råslätt är i befintliga lägenheter vilket medför att det inte är så påtagligt för hyresgästerna att en omfattande renovering genomförs. I framtida projekt vill Skanska kunna arbeta med en hög produktivitet från starten, då är det viktigt med en tydlig ledare som kan driva projektet. Lärdommar från tidigare projekt ska tas tillvara för att inte göra om eventuella misstag. Nyckelord Stambyte, produktivitet, partnering, Skanska, miljonhemmet, miljonprogrammet. 2

6 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning PROBLEMBESKRIVNING SYFTE MÅL OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syfte Mål Frågeställningar METOD Hur mycket har produktiviteten ökat i referensprojektet och vad har Skanska gjort för åtgärder? Vad har gjort att projektet uppfattas som framgångsrikt? Vad bör begrundas vid ett nytt stambytesprojekt ur produktivitetssynpunkt? AVGRÄNSNINGAR DISPOSITION Teoretisk bakgrund och förutsättningar MILJONHEMMET STAMBYTEN PRODUKTIVITET FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR REFERENSPROJEKTET Genomförande LITTERATURSTUDIE Partnering Produktivitet INTERVJUER Intervju med Mats Léven samt Intervju med Mikael Leijon Intervju med Stefan Wadsten Intervju med Jan Aspång Intervju med Annika Harrysson UTREDNING Resultat och analys HUR MYCKET HAR PRODUKTIVITETEN ÖKAT I REFERENSPROJEKTET OCH VAD HAR MAN GJORT FÖR ÅTGÄRDER? VAD HAR GJORT ATT PROJEKTET UPPFATTAS SOM FRAMGÅNGSRIKT? VAD BÖR MAN TÄNKA PÅ VID ETT NYTT STAMBYTESPROJEKT UR PRODUKTIVITETSSYNPUNKT? 40 5 Diskussion RESULTATDISKUSSION Hur mycket har produktiviteten ökat i referensprojektet och vad har man gjort för åtgärder? Vad har gjort att projektet uppfattas som framgångsrikt? Vad bör man tänka på vid ett nytt stambytesprojekt ur produktivitetssynpunkt? METODDISKUSSION Slutsatser och rekommendationer Referenser LITTERATURREFERENSER MUNTLIGA KÄLLOR

7 Innehållsförteckning 7.3 ILLUSTRATIONSFÖRTECKNING Sökord Bilagor

8 1 Inledning Inledning I inledningen behandlas rapportens problembeskrivning, mål och syfte med examensarbetet. För att få en tydligare bild av arbetet presenteras även frågeställningar, vilken metod som ska användas för att besvara dem, samt vilka avgränsningar som råder. Projektet är ett examensarbete som utförs som en del i utbildningen på Tekniska högskolan i Jönköping. Avsikten med examensarbetet är att fastställa åtgärder som förbättrar produktiviteten. En analys kommer genomföras av Skanska Direkts stambyte på miljonprogrammet Råslätt. För att ta fram underlag till resultatet genomförs kontinuerliga platsbesök och intervjuer. För att besvara frågeställningar fullständigt görs även litteraturstudier. 1.1 Problembeskrivning Skanska Direkt arbetar med ett projekt på Råslätt där de genomför byte av stammar i lägenheter. Projektet ligger i tiden eftersom det kommer genomföras stambyten i många miljonprogramsområden inom de närmsta åren. Hittills har projektet fungerat bra och produktiviteten har ökat under arbetets gång. Skanska vill undersöka varför produktiviteten har ökat. Det generella forskningsområdet är produktivitet och den generella forskningsfrågan är hur produktiviteten kan förbättras. Det specifika forskningsproblemet är produktiviteten vid stambyte. Problemställningen blir Hur kan produktiviteten ökas vid stambyte?. Den nya kunskapen är faktorer som avgör om produktiviteten i ett projekt är hög eller låg. Tidigare arbeten inom området är: o Att mäta produktivitetsutvecklingen i anläggningsbranschen 1 Arbetet är gjort av Statskontoret på uppdrag av regeringen och behandlar olika sätt att mäta produktiviteten. Rapporten inriktar sig främst på anläggningsbranschen och Statskontoret har tagit fram förslag där produktiviteten kan avläsas genom information från Statistiska Centralbyrån, de utgår från förädlingsvärde per anställd. Ett annat mått som tagits fram baseras på styckkostnader och förklarande indikatorer. o Förstudie om produktivitetsfrågor 2 Detta är en förstudie genomförd för att få en inblick i hur långt byggbranschen har kommit i produktivitetsfrågor. En viss jämförelse är gjord med sågverksindustrin, där produktivitetsutvecklingen varit mycket positiv. I studien analyseras även kostnader under en byggnation eftersom 1 Statskontoret, Att mäta produktivitetsutvecklingen i anläggningsbranschen, Statskontoret, Stockholm (Hämtad ) 2 Jan Jonsson, Förstudie om produktivitetsfrågor, Luleå tekniska universitet, Luleå, (Hämtad ) 5

9 Inledning de totala byggkostnaderna har ökat trots att inte produktiviteten har gjort det. o Problematik och lösningar vid våtrumsstambyten 3 Rapporten behandlar tre olika stambytestekniker och presenterar krav och regler från branschen som gäller vid stambyte. För att få en förståelse i stambyte och eventuella problem som kan uppstå presenteras även byggteknik genom olika årtionden. Resultatet visar fördelar och nackdelar med de olika metoderna som finns. 1.2 Syfte mål och frågeställningar Syfte, mål och frågeställningar ligger till grund för utformningen av hela rapporten Syfte Syftet med examensarbetet är att öka produktiviteten vid stambyten i miljonprogramsbostäder Mål Målet med examensarbetet är att hitta åtgärder som kan öka produktiviteten vid stambyten i miljonprogramsbostäder. Tyngdpunkten ligger på produktiviteten och hur den förändrats över tiden. Examensarbetet ska utmynna i en dokumentation, bland annat innehållande de åtgärder som gjorts på Råslätt. Denna dokumentation ska kunna ligga till grund för framtida stambyten i miljonprogramsområden Frågeställningar 1. Hur mycket har produktiviteten ökat i referensprojektet och vad har Skanska gjort för åtgärder? 2. Vad har gjort att projektet uppfattas som framgångsrikt? 3. Vad bör begrundas vid ett nytt stambytesprojekt ur produktivitetssynpunkt? 3 Magnus Andersson, Problematik och Lösningar vid Våtrumsstambyten, Jönköpings tekniska högskola, Jönköping, hj.divaportal. org/smash/get/diva2:3837/fulltext01 (Hämtad ) 6

10 Inledning 1.3 Metod För de olika frågeställningarna har det krävts olika metoder för att få fram ett resultat. Under nedanstående rubriker presenteras de olika metoderna och vad de innebär Hur mycket har produktiviteten ökat i referensprojektet och vad har Skanska gjort för åtgärder? Som utgångspunkt görs en analys av stambytesprojektet på Råslätt. Tidplanen för projektet ska studeras för att få en överblick över utvecklingen. Övrig dokumentation gällande projektet studeras och personal på Skanska Direkt intervjuas. Platsbesök på arbetsplatsen på Råslätt kommer att genomföras för att få en uppfattning av hur renoveringen utförs Vad har gjort att projektet uppfattas som framgångsrikt? En studie av dokumentation genomförs där olika skeden jämförs för att kunna hitta avgörande förändringar. Förutom studien av dokumentation utförs intervjuer av beställaren, tjänstemän och yrkesarbetare. I samband med intervjuerna sker även platsbesök Vad bör begrundas vid ett nytt stambytesprojekt ur produktivitetssynpunkt? Litteraturstudier utförs med hjälp av sökningar i bibliotekets databas samt sökningar i Skanskas arkiv. Intervjuer med bland annat Skanska Direkts produktionschef på Råslätt genomförs. 1.4 Avgränsningar Stambyten i bostäder som inte tillhör miljonprogrammet kommer inte studeras i projektet. Nya åtgärder för att förbättra produktiviteten kommer inte tas fram, endast åtgärder som genomförts på Råslätt kommer att analyseras. Rapporten kommer att behandla Skanskas sätt att arbeta med produktivitetsutveckling i stambytesprojekt på Råslätt, hänsyn tas ej till andra projekt eller till andra företag. 7

11 Inledning 1.5 Disposition I resterande rapport följer de huvudsakliga kapitlen som behandlar teoretisk bakgrund, genomförande, resultat och diskussion. I den teoretiska bakgrunden presenteras relevant fakta för projektet. Den ska ge en grundläggande kunskap om produktivitet, stambyten och andra ämnen som direkt eller indirekt rör projektet. Genomförandedelen innehåller olika underrubriker med metoder, efter varje underrubrik följer ett avsnitt om vad som framkommit vid undersökningar gjorda enligt valda metoder. Efter genomförandet redovisas ett resultat under kapitlet Resultat & Analys, resultatet presenteras koncist med den fakta som framkom i genomförandedelen. För att det ska vara enkelt att följa resultatet kommer varje frågeställning agera rubrik med resultatet efterföljande. Sedan kommer diskussionen, där diskuteras valda metoder och resultatet som presenterats tidigare. En del av rapporten består av de slutsatser och rekommendationer som kan dras ur det genomförda arbetet. Rapporten avslutas med referensförteckning med alla referenser som har använts i rapporten, det finns även en förteckning med sökord för att man ska kunna orientera sig i rapporten. Längst bak finns ett index över bilagorna som sedan följer. 8

12 Teoretisk bakgrund och förutsättningar 2 Teoretisk bakgrund och förutsättningar I det här kapitlet tas teori som har koppling till examensarbetet upp för att få en grundläggande kunskap om de olika parametrarna som berör examensarbetet. 2.1 Miljonhemmet Området Råslätt ingår i miljonprogrammet, vilket i den fortsatta rapporten benämns miljonhemmet. Anledningen till att begreppet miljonhemmet används är för att det är Skanskas namn på det arbete de genomför med miljonprogramsbostäder. Programmet kom till 1965 genom att riksdagen satte målet att det skulle byggas 1 miljon bostäder fram till Avsikten var att lösa bostadsbristen och höja standarden i bostäderna. Följden blev att det infördes modulmått och standarder för att förenkla byggandet, samt att storskaliga projekt avseende minst lägenheter fick förmånliga lån från staten. I och med detta började byggandet ske på ett mer industrialiserat sätt. Nya områden med flerbostadshus växte upp utanför städerna på jungfrulig mark, det underlättar vid nybyggnation. I efterhand kan det storskaliga byggandet som hör till miljonprogrammet tidsbestämmas till , då byggdes ca lägenheter i flerbostadshus Stambyten Stambyte innebär att man byter ut de stammar som finns i badrum och kök, samtidigt byts även ytskiktet och porslinet i badrummet. 5 Stammar har en livslängd på år beroende på material. Rör av PVC från före 1973 har en livslängd på år, rör av PVC efter 1973 håller i år och rör av gjutjärn år. 6 Det finns några olika metoder att byta stammar på. Den vanligaste är att det placera nya rör på nya ställen medan de tidigare rören kan förslutas och lämnas i ursprungligt läge. Ofta dras de nya rören i badrummet. Ett nytt sätt att genomföra stambyte är att använda sig av metoden rum i rummet. 7 Då används prefabricerade våtrumsmoduler som kommer färdiga till byggarbetsplatsen med installationer, ytskikt och inredning. Modulerna behöver endast lyftas på plats i det ursprungliga badrummet och det förenklar arbetet avsevärt på grund av att rivnings- och monteringsarbetet minimeras. 8 Tidigare byttes oftast stammar genom att golv och väggar bilades upp för att blottlägga de gamla stammarna. Nya rör placerades i samma schakt och därefter uppfördes nya badrum. Denna metod medför ett stort rivningsarbete. 4 Sonja Vidén & Gunilla Lundahl, Miljonprogrammets bostäder: bevara förnya förbättra, Byggforskningsrådet, Stockholm, VVS företagen, Renoveringshandboken för hus byggda , Wallén Grafiska AB, Stockholm, Thomas Helmerson & Roine Kristianson, Stambyte med våtrumsrenovering, Bildinformation i Älvsjö AB, Stockholm, (Hämtad ) 7 VVS företagen. 8 Mats Levén, produktionschef Skanska, intervju

13 Teoretisk bakgrund och förutsättningar

14 Teoretisk bakgrund och förutsättningar 2.3 Produktivitet I det här examensarbetet kommer arbetsproduktivitet att behandlas, det är när utfört resultat behandlas i förhållande till antalet nedlagda timmar. Det finns andra former av mätmetoder som används vid mätning av produktivitet, bland annat total faktorproduktivitet. 11 Produktivitet är ett mått på effektivitet, används få resurser för att uppnå ett resultat innebär det hög produktivitet. En hög produktivitet kan medföra lägre kostnader och att resurser som skulle användas istället kan användas till andra projekt. Olika kvoter kan användas för att mäta produktivitet, för att det ska ge en bra bild av verkligheten behöver man göra jämförelser med andra mätningar. Kvoten mäts ofta mellan produktionsresultat och resursåtgång Förutsättningar för referensprojektet I projektet på Råslätt används partnering som projektform. Partnering går ut på en samverkan mellan beställaren och entreprenören, på projektet på Råslätt delas eventuell vinst eller förlust mellan bägge parterna. Vid en totalentreprenad kan en något högre vinst uppnås till skillnad från partnering, eftersom det är lättare att pressa priser då entreprenören kan styra mer över metoder och produktval. 13 Även underentreprenören är delaktig i planeringen som sker med kunden, det medför att alla inblandade i projektet är involverade och att hela arbetslaget gemensamt strävar mot samma mål. 14 När projektet startade var kontraktet på två hus som skulle börja renoveras. Skanska har fått fortsatt förtroende och arbetar vidare med nya etapper. Med kort varsel får Skanska löpande besked om vid vilken tidpunkt en fortsättning med resterande etapper sker eftersom det beror på beställarens ekonomiska förutsättningar under perioden. Vätterhem tar inga lån för att genomföra stambytet. Det löpande partneringkontraktet som Skanska har på stambytet kan också medföra att de inte får fortsätta med renoveringen om kunden inte är nöjd Hans Lind & Han-Suck Song, Dålig produktivitetsutveckling i byggindustrin Ett faktum eller ett mätfel, Kungliga tekniska högskolan, Stockholm, (Hämtad ) 12 Statskontoret. 13 Mats Levén, produktionschef Skanska, intervju Skanska, Miljonhemmet, Råslätt Söder, (Hämtad ) 15 Mats Levén, produktionschef Skanska, intervju

15 Teoretisk bakgrund och förutsättningar En förutsättning med Skanskas framgångar på Råslätt har att göra med tidigare erfarenheter av stambyte. Från år 2001 har Skanska Direkt varit aktiva med stambyten på Österängen och Ekhagen. I dagens projekt är det samma yrkesarbetare och tjänstemän från Skanska som är inblandade, alla har således god erfarenhet av tidigare arbeten. Underentreprenörerna som är inblandade på Råslätt har även de tidigare erfarenheter av stambyten, flera av dem arbetade med Skanska även på Österängen och Ekhagen. 16 Projektet på Råslätt sysselsätter ungefär 6-8 av Skanskas anställda, inklusive underentreprenörer sysselsätter stambytet cirka 25 personer grundades Skanska, då med namnet Skånska Cementgjuteriet. I början tillverkades olika betongprodukter för att ganska snart ta steget till att bli ett byggbolag. Redan 1897 etablerades en internationell verksamhet, på 1950-talet utvidgades den internationella marknaden och på 1970-talet etablerads Skanska på den amerikanska marknaden. Sedan 1965 har Skanska funnits med på Stockholmsbörsens A-lista, men inte förrän år 1984 byttes namn till det mer internationellt gångbara Skanska. 18 Skanska är ett globalt företag med hemmamarknader i Latinamerika, USA och Europa. Med ungefär anställda är det ett av världens största byggföretag. I Sverige har Skanska verksamhet inom flera olika områden, bland annat hus- och anläggningsbyggande, utveckling av bostäder och kommersiell verksamhet. 19 Bygg- och anläggningsverksamheten är den största och äldsta verksamheten som Skanska har, de har ungefär 9400 anställda. 20 Från bygg- och anläggningsbranschen har de andra verksamhetsgrenarna växt fram. 21 Ett av Skanskas mål är att vara ledande projektutvecklare på den lokala marknaden och inom vissa produktområden såsom bostäder, kontor och handel. För att uppnå de målen finns olika delmål som ligger inom ramen för Skanskas kärnvärden. Målen baseras på fem kvalitativa mål som alla är nollvisioner av olika karaktär. Det är noll förlustprojekt, noll arbetsplatsolyckor, noll miljöincidenter, noll etiska oegentligheter och noll defekter Mats Levén, produktionschef Skanska, intervju Mats Levén, produktionschef Skanska, intervju Skanska, Historia, (Hämtad ) 19 Skanska, Kort om Skanska, (Hämtad ) 20 Skanska, Organisation, (Hämtad ) 21 Skanska, Bygg-och anläggningsverksamhet, Sverige/Bygg--och-anlaggningsverksamhet/ (Hämtad ) 22 Skanska, Våra mål, (Hämtad ) 12

16 Teoretisk bakgrund och förutsättningar Vätterhem som är beställare av stambytet på Råslätt är det kommunala bostadsbolaget i Jönköping och är också kommunens största hyresvärd. De har främst lägenheter men bland annat även ett antal affärslokaler, kontorslokaler och förskolor. Lägenheterna är hyreslägenheter och cirka 500 av dem är möblerade studentrum. 23 På Råslätt finns 2300 av Vätterhems lägenheter och de 500 studentrummen. På Råslätt finns det ett eget centrum med bland annat matbutik, bibliotek och simhall. Området är i princip helt bilfritt och Vätterhem har arbetat mycket för att skapa en trygg miljö för barnen Vätterhem, Om Vätterhem, (Hämtad ) 24 Vätterhem, Råslätt, (Hämtad ) 13

17 3 Genomförande Genomförande Här presenteras fakta som framkommit efter genomförda metoder, såsom litteraturstudier och intervjuer. En utredning av arbetsproduktiviteten har även genomförts med hjälp av information som kommit fram vid samtal med produktionschefen Mats Levén. 3.1 Litteraturstudie Partnering Partnering har använts inom byggbranschen sedan mitten av 80-talet, främst i USA och Storbritannien. 25 Med hjälp av partnering kan bland annat kostnadssänkningar och en ökad produktivitet uppnås. För att åstadkomma dessa resultat krävs bland annat ett väl fungerande lagarbete, god kommunikation samt en gemensam vision. 26 Definition Det finns ett antal olika definitioner av partnering beroende på vilken källa man använder sig av. En anledning till detta är att begreppet fortfarande är relativt nytt. Man kan koppla ihop de olika formerna av partnering med hjälp av partneringblomman, se figur 1. Det centrala som alla definitioner innefattar är tillit och ömsesidig förståelse. Dessa två egenskaper kan kombineras med andra, som kronblad på en blomma. Förutom de två centrala egenskaperna kan valfria kronblad i blomman kopplas, de behöver inte vara av en viss mängd och de övriga egenskaperna behöver inte följa ett visst mönster. Det finns olika framtagna partneringblommor, på nästa sida visas en typ. 27 Det som främst skiljer partnering mot traditionell upphandling är att de inblandade istället arbetar mer som ett team och ofta använder sig av en öppen redovisning av alla kostnader, samt har en överenskommen vinstmarginal. Parterna har många gånger någon form av incitamentsavtal. 28 Incitamentsavtal i detta sammanhang innebär att beställaren och entreprenören delar på eventuell 25 Anna Rhodin, Interaktionsprocesser i byggprojekt en studie i partnering som kraft för förändring, Luleå tekniska universitet, Luleå, (Hämtad ) 26 Gösta Fernström, Partnerskap och partnering i bygg- och fastighetsbranschen, Byggförlag, Stockholm, Johan Nyström, Partnering: definition, theory and evaluation, Kungliga tekniska högskolan, Stockholm, (Hämtad ) Fernström. 28 Gösta 14

18 Genomförande vinst eller förlust. 29 Ofta integreras entreprenören i beställarens verksamhet på ett annat sätt än vid traditionell upphandling. 30 Figur 1. Partneringblomman. Mål Välja medarbetare Att arbeta mot ett gemensamt mål samt eventuella delmål är av stor vikt inom partnering. Målen bör vara enkla att mäta med mått innehållande kvalitet, kvantitet och tid. Enkla mått är en förutsättning för att alla inblandade ska vara medvetna och förstå det uppnådda resultatet. Med hjälp av arbetssättet ska aktiviteter som inte är värdeskapande reduceras till ett minimum. Oftast är målet för entreprenören att göra så stor vinst som möjligt medan beställaren oftast vill betala så lite som möjligt. Detta leder till konflikter. Genom incitament där vinsten delas lika uppnås en situation som medför fördelar för båda parter, något som i sin tur leder till ett stärkt förtroende. Trots incitament kan det dock bli konflikter om de låga kostnaderna uppnås på bekostnad av exempelvis kvaliteten. För att undvika en kvalitetssänkning är det viktigt att alla är informerade om vilken kvalitet det är som ska uppnås. 31 Som entreprenör är det viktigt att sträva efter att överträffa kundens förväntningar. Ett 29 Dokumera, Incitamentsavtal, (Hämtad ) 30 Gösta Fernström 31 Johan Nyström. Kontinuerlig a och strukturerade möten Relationsbyggande aktiviteter Tillit Uttalad konfliktlösnings -metod Ömsesidig förståelse Öppenhet Moderator Ekonomiska incitaments kontrakt 15

19 Genomförande mål bör tillexempel vara att underskrida den budgeterade kostnaden med 10 procent. 32 Partnering medför att inblandade parter kan agera i överensstämmelse med ömsesidighet. När alla handlar i en positiv anda får de också positiv respons tillbaka. Alla inblandade kan lita på varandra vilket leder till att de inte behöver utföras lika hårda kontroller, kontroller som inte är värdeskapande. Genom arbetssättet medger det kvalitetsförbättringar, färre konflikter samt underlättar arbetet med att hålla budgeten. Eftersom man oftast delar på eventuell vinst eller förlust leder det till en minskad risk för båda parter. 33 Organisation Det ställs stora krav på en ledare i partneringprojekt. Ledaren bör vara duktig på att välja individer som arbetar bra tillsammans och ta fram arbetsgrupper som fungerar bra. En hög social kompetens är grundläggande för att kunna bygga relationer mellan både beställare och övriga inblandade i projektet. Nytänkande och öppenhet är viktigt för att kunna vara ett föredöme för andra. Medarbetarna ska helst känna ett stort engagemang och en stolthet över projektet de arbetar med. Stolta medarbetare ger en positiv anda och är ett framgångskoncept. Partnering leder ofta till en platt organisation där ansvar delegeras, därför är det viktigt med självgående yrkesarbetare som har klara ansvarsområden, befogenheter samt resurser. 34 Vid uppstart av ett nytt partneringprojekt är det viktigt att alla inblandade som till exempel beställare, entreprenör och underentreprenörer träffas så fort som möjligt. Detta för att bilda ett väl fungerande lag där alla känner till varandra och eventuella tidigare konflikter eller motsättningar kan klaras upp i ett tidigt skede. 35 Det är vikigt att utbilda både beställare och resten av gruppen i vad partnering innebär. Alla är inte lämpade att arbeta med partnering eftersom det innebär ett nytt arbetssätt där öppenhet och nytänkande är viktiga egenskaper hos lagets medlemmar. Det är centralt att ta del av allas kunskaper och åsikter. Regelbundna möten och sammansvetsande aktiviteter underlättar för en smidig kommunikation mellan alla inblandade. 36 Tillit är av stor vikt i alla affärssammanhang, men är extra viktigt vid partneringprojekt eftersom kontrakten ofta är mer öppna. Det finns olika sätt att få tillit. Dels kan det vara genom att tidigare ha fått ett gott rykte, de inblandade personerna kanske inger ett förtroendefullt sätt eller så växer det fram med tiden i relationen mellan entreprenör och beställare Gösta Fernström. 33 Johan Nyström. 34 Gösta Fernström 35 Johan Nyström. 36 Gösta Fernström Nyström 37 Johan 16

20 Genomförande Produktivitet Begreppet Produktivitet är ett mått på hur mycket arbetskraft och maskiner det går åt för att utföra ett uppdrag. En hög produktivitet kan medföra sänkta kostnader och frigöra resurser som kan användas i andra projekt. En kvot på produktiviteten mellan produktionsresultat och resursåtgång kan tas fram. För att förstå om resultatet är bra eller dåligt bör det dock ses i förhållande till andra resultat. För att kunna räkna ut kvoten måste det utredas vad det är som är produktionsresultat och resursåtgång, det är inte alltid helt självklart. 38 Produktivitet mäts vanligtvis med hjälp av kostnaden för entreprenaden, det brukar vara arbete som utförs till ett rimligt pris för beställaren och med en rimlig vinst för entreprenören. För att kunna fokusera på rätt sak på arbetsplatsen, det vill säga att göra rätt sak i rätt tid med en hög produktivitet, är det viktigt att parterna har ömsesidig respekt för varandra, ett bra lagarbete och att alla är engagerade. 39 Ett projekt består av många delar som gemensamt blir ett resultat, en av resultatets delar är produktiviteten. De andra delarna i resultatet är säkerhet, rätt tid och kvalitet. Ett byggnadsprojekt har många parter inblandade som måste kunna samverka för att få en hög produktivitet. De flesta parter har olika intressen, beställaren vill till exempel få en så bra produkt som möjligt till ett så bra pris som möjligt, arkitekten vill få uttrycka sig estetiskt och yrkesarbetarna vill bygga på ett rationellt och arbetsmiljövänligt sätt, alla intressen ska samverka samtidigt som det finns lagar och regler att förhålla sig till. 40 Planering Planering inför ett projekt är alltid viktigt, efterfrågas dessutom en hög produktivitet är det ännu viktigare. Enligt boken Productivity improvement in construction finns det fem faser i planeringen inför projektet, fas ett är att planera planeringsstadiet, fas två är att samla in nödvändig information, fas tre går ut på att förbereda planer, fjärde fasen går ut på att sprida information till alla inblandade parter. Sista fasen, fas fem, är att utvärdera resultatet av planeringen och dess konsekvenser. Alla fem faser är viktiga för att göra en så bra planering som möjligt för projektet. Fas ett och fem är ofta lågprioriterade eftersom det finns ständig tidspress och istället läggs resurser på arbetsuppgifter som är direkt värdeskapande. 41 Parterna i ett projekt är intresserade av produktiviteten ur olika synvinklar. En entreprenör vill veta vilka vinster som kan göras och en beställare vill veta hur billigt och snabbt det går att få ett projekt genomfört med bibehållen 38 Statskontoret. 39 Clarkson H. Oglesby, Henry W. Parker, Gregory A. Howell, Productivity improvement in construction, McGraw-Hill, New York, Oglesby, Parker, Howell. 41 Oglesby, Parker, Howell. 17

21 Genomförande kvalitet. Oavsett vilken part du tillhör är planeringen viktig för att kunna tillfredställa olika intressen. 42 Förbättringar Ansträngningar som gjorts för att förbättra produktiviteten i byggbranschen har ofta misslyckats beroende på bristfällig planering. Det finns tre steg i att utveckla en bra grundplanering. Det första steget är att sätta ett mål, alla som är inblandade i projektet ska gemensamt vilja jobba för att uppnå målet. Det är viktigt att de som arbetar högt i hierarkin är tydliga i sina instruktioner, tror på målet och arbetar därefter, det ska ge en tydlig bild till alla yrkesarbetare för att de ska känna inspiration för att göra samma sak. Den andra punkten säger att det ska finnas en tydlig handlingsplan, den ska bland annat innehålla organisationsuppbyggnad, tillvägagångssätt, föreskrivna regler samt hur alla bitar i ett projekt ska bilda ett resultat. Den sista punkten är förmodligen även den viktigaste, den tar upp att kompetensen som krävs för att kunna genomföra handlingsplanen måste finns tillgänglig. 43 För att få en hög produktivitet är kommunikation mellan inblandade parter väldigt viktig, den bör vara rak och enkel. Kommunikationsflödet mellan parterna i byggprocessen är väldigt komplex och består av många vägar. Hur man lämnar och tar emot ett meddelande är avgörande för vad som sedan sker med informationen. För att bibehålla en hög produktivitet eller att öka produktiviteten där man har en låg produktivitet måste man fokusera på vad som händer och vad det finns för störningar i kommunikationen på arbetsplatsen. Det är viktigt att man ser över vad man kan göra för åtgärder för att förbättra produktiviteten på alla nivåer inom organisationen. Alla måste vara öppna för en effektivisering och allt det innebär, till exempel att testa nya tekniker. 44 Att utröna hur man ska förbättra och bibehålla en hög produktivitet är enklare om man arbetar med en fast industri i fabrik än vad det är på en byggarbetsplats. Från industrins sida kommer ofta kritik till byggledare för att ha misslyckats med att öka produktiviteten i samma grad. Eftersom alla byggarbetsplatser är unika kan man inte använda samma planeringstekniker och tidsstudier som används på industrier. Det finns många problem och svårigheter med att bedriva en tillfällig fabrik som byggarbetsplatsen faktiskt är. Ett problem är att projekten har förhållandevis kort varaktighet. Det är ett specifikt team som arbetare tillsammans med projektet under en kort tid, man har kanske inte så mycket tid till att bli ett sammansvetsat lag eller till att byta ut folk och introducera nya i processen. 45 Planeringen, som man lägger ner mycket tid på, för arbetsplatsen kan bara användas en gång. Även om lärdom kan dras från den till nya projekt måste det ändå göras en unik plan för varje projekt. Ett annat problem är just att 42 Statskontoret. 43 Oglesby, Parker, Howell. 44 Oglesby, Parker, Howell. 45 Oglesby, Parker, Howell. 18

22 Genomförande arbetsplatserna och dess disposition inte är permanenta, för varje ny arbetsplats tar det tid att lära sig att orientera sig för att bland annat hitta all utrustning som finns någonstans inom arbetsplatsens avgränsningar. Man måste även ha tillgång till bred kompetens för att täcka olika delar i processen. Byggarbetsplatser behöver skickliga yrkesmän, de ska kunna arbeta självständigt och lösa problem. Inom byggbranschen sker ingenting per automatik som det kan göra i fabriker med löpande-band-produktion. 46 Trots att man gör noggranna scheman och tidplaner är det ofta inte tillräckligt för att hålla tiden, det blir många gånger förseningar och kostnadsbarriären sprängs. Vissa problem som uppstår på en byggarbetsplats är svåra att göra något åt, ett exempel är olika scenarier som bottnar i väderpåverkan. Arbetet kan bli försenat vid kraftigt nederbörd, av blåst, av kraftig hetta eller kyla. Det finns olika sätt att värja sig för vädret, bland annat med hjälp av väderskydd, genomförs inte åtgärderna i tid kan det medföra både förseningar och att den tänkta kostnaden överskrids. 47 Andra faktorer som kan påverka produktiviteten negativt är om det finns fel eller för lite material och maskiner samt om det sker stora förändringar i uppdraget. 48 En byggnation innefattar ofta tunga och otympliga komponenter som är svåra att hantera, även det är ett problem som måste lösas på ett tillfälligt sätt. Till skillnad från fabriksproduktion har beställaren väldigt stor insyn i byggprocessen, det kan göra saker mer komplexa eftersom de ofta vill ha saker på ett visst sätt. Att påpeka skillnader mellan fabrikstillverkning och byggarbetsplatser är inte för att påvisa byggbranschens problem utan anledningen är att ta lärdom av fabrikstillverkningen och använda den kunskapen för att förbättra byggbranschen. 49 Förbättringar av produktiviteten sker inte per automatik utan det kräver noggranna studier och att arbetslaget medvetet jobbar för det. En plan behöver uppföras där man steg för steg analyserar processen för att ta reda på vad som måste ske och hur problemet ska attackeras. Första steget är att hitta problem, sedan att definiera problemen, tredje steget är att härleda lösningar, fjärde steget är att genomföra åtgärderna och det sista steget är att utvärdera åtgärderna. 50 Prefabricering Byggbranschen har arbetat för att utveckla ett mer industrialiserat sätt att bygga. Vissa element till ett bygge kan förtillverkas på fabrik för att sedan transporteras till byggarbetsplatsen och monteras ihop med andra delar. Genom denna industrialisering blir processen mer effektiv och resurserna kan läggas på andra saker. Det finns fördelar med prefabriceringen som till exempel att arbetsmiljön blir bättre, tillbud på arbetsplatsolyckor minskar, byggarbetsplatsen blir mindre, 46 Oglesby, Parker, Howell. 47 Oglesby, Parker, Howell. 48 Azam Forsberg, Produktivitetsmätningar som förbättringsverktyg, Luleå tekniska universtitet, (Hämtad ) 49 Oglesby, Parker, Howell. 50 Oglesby, Parker, Howell. 19

23 Genomförande väderpåverkan har inte lika stor betydelse och dessutom ökar produktiviteten på arbetsplatsen. 51 Mätningar och utredningar Företag använder sig av olika metoder för att mäta sina kostnader och resultat. I många fall rapporteras resultaten endast efter övervakning på arbetsplatsen, det kan fungera i mindre fall, men för mer komplexa fall kan det vara en bristfällig metod. Det uppstår lätt konflikter och ansträngda förhållanden mellan personalen. Därav kan det vara bättre att använda sig av andra metoder som är tydligt mätbara. Det är viktigt att man rapporterar resultaten från mätningarna till rätt plats i företaget för att de ska kunna utvärdera resultatet och sedan nyttja det på rätt sätt. 52 För att utreda produktiviteten finns det många olika metoder. Yrkesarbetare kan bland annat fylla i enkätundersökningar för att kunna genomföra analyser av vad som kan göras för att öka produktiviteten. Fördelen med det är att det ofta är yrkesarbetarna som påverkar produktiviteten, därför är det bra att de är med i mätningen av den. Man kan även filma arbetet med olika metoder, antingen med stillbilder som tas med några sekunders intervall eller med vanlig filmkamera för att sedan studera de processer som syns på banden. Det finns dock nackdelar med att så ingående studera sina yrkesarbetare, det kan vara påfrestande att mätas under sitt arbete och man kan känna att ledningen inte litar på ens kompetens eller arbetsvilja. Det finns även flertalet datorbaserade och matematiska metoder att använda vid mätning och förbättring av produktiviteten. 53 Statskontoret har tre förslag på modeller och metoder för att mäta produktivitet. Det första sättet är att använda styckkostnader, de ska spegla förhållanden som påverkar styckkostnaden och som i sin tur även gör att produktiviteten ökar. Att mäta alla faktorer som påverkar styckkostnaderna är i princip omöjligt, det handlar om att välja faktorer som påverkar utformningen av projektet. 54 Det andra förslaget är att använda mikrodatabaserade modeller. Mikrodatabaserade modeller kan användas som ett komplement till att använda styckkostnader eftersom förslag två kan ta hänsyn till flera olika faktorer på en gång. När en analys som är mikrodatabaserad ska genomföras finns det främst två varianter att använda sig av, Data Envelopement Analysis (DEA) eller stokastisk frontanalys (SFA). DEA lämpar sig väl vid komplicerade projekt eftersom den används med flera input- och output-värden. Metoden räknar ut det maximala utfallet och med hjälp av det avgörs hur stora produktivitetsförbättringar som kan ske. I SFA-metoden använder man sig av ekonomiska samband, man får fram en sorts maxpunkt likt DEA-metoden men SFA-metoden tar även hänsyn till mätfel Statskontoret. 51 Svensk betong, Industrialisering och kvalitet, (Hämtad: ) 52 Oglesby, Parker, Howell. 53 Oglesby, Parker, Howell

24 Genomförande eller statistiskt brus. Det finns flera fördelar med att använda sig av mikrodatabaserade metoder för att mäta produktiviet, de tar bland annat hänsyn till osäkerhet och man kan använda sig av värden med olika enheter. 55 Det tredje och sista förslaget berör upphandlingar, den går ut på att kvalitativa och kvantitativa analyser av upphandlingarna bör genomföras. Analysen av dem används sedan till att hitta sätt att vara mer innovativa. Det finns mycket information att tillgå eftersom många upphandlingar sker inom den offentliga sektorn och då måste viss information sparas enligt lagen. 56 Ett annat sätt att mäta produktivitet är att dividera output med input. Output är resultatet, input kan vara olika parametrar, till exempel tiden det tar att utföra arbetet med viss mängd personal. 57 Organisation och partnerförhållanden Det finns vissa faktorer och förhållanden som en grupp bör uppfylla för att lyckas med att få en hög produktivitet. De olika delarna som är viktiga för att uppnå en hög produktivitet är företagskultur, ledningskompetens, lagbygge, strategisk strategi och belöningssystem. Kulturen på företaget berör många, relationer finns mellan underentreprenörer, sidoentreprenörer och beställare. Alla företag har sin egen kultur och i ett projekt ska man trots olika kulturer försöka samverka. Det finns några olika saker att förhålla sig till: o Byggherren har ett stort ansvar under hela byggprocessen och av naturliga skäl är de ofta intresserade av produktiviteten och kostnaderna för projektet. Ägarnas tankar och inställning till produktivitet återspeglas på hela projektet och därför är det viktigt med en tydlig inställning som kan förmedlas till hela företaget. Projektkostnaderna kan studeras i fyra olika skeden. Det första skedet är när man utformar projektet och gör en kostnadskalkyl, det andra är när man sätter ihop projektorganisationen och den tredje perioden är under byggtiden eftersom ägaren av byggföretaget ofta får stå för eventuella kostnadsökningar under projektet, det sista skedet är när byggnaden eller anläggningen tas i bruk. Under projektets gång är det viktigt att man håller tidsschemat, bland annat för att det kan ge kostnadskonsekvenser om man inte håller schemat. Alla ägare till ett företag känner viss oro för olyckor. Vissa företag är väldigt noggranna med att arbeta med säkerhet eftersom de ser det som ett moraliskt ansvar och att de tjänar på det i längden. o Produktivitetens olika delar kostnad, kvalitet, aktualitet och säkerhet har till viss del en annan betydelse för arkitekten än vad det har för både ägaren av byggnaden och byggentreprenören, men påverkar arkitekten mycket. För 55 Statskontoret. 56 Forsberg. Statskontoret. 57 Azam 21

25 Genomförande arkitekten är det viktigt att den estetiska visionen kommer fram i byggnaden eftersom den kan vara en hjälp i att få nya kunder i framtiden. o En huvudsaklig motivationsfaktor hos entreprenören är att göra så hög förtjänst som möjligt, om företaget anses lyckat eller ej avgörs ofta med hjälp av vinsten. En lyckad slutprodukt är även det en stor motivationsfaktor, det hjälper att få nya kunder till framtida projekt. De andra parametrarna inom produktivitet är också väldigt viktiga för företaget eftersom kvalitet, hur tidsschemat hålls och säkerhet återspeglas i dess rykte. Även om lönsamhet är den motivationsfaktorn som gäller i första hand för entreprenören så kan den te sig olika beroende på arbetarna och klimatet de har. o Det är viktigt att skapa ett bra arbetslaglag för att kunna uppnå en hög produktivitet. Alla på arbetsplatsen måste känna att det de gör är viktigt, här spelar det inte någon roll hur företagets hierarki ser ut. Snickare och tjänstemän som är inblandade i ett projekt måste kunna vara lagarbetare, ha viljan att vara det och anstränga sig för det. Det är inte lätt att som grupp bli effektiv, ledning i att till exempel hålla och genomföra möten kan vara nödvändigt. Det tar tid att utveckla en säkerhet i gruppen mellan medlemmarna, det medför att produktivitetsökning med avseende på denna faktor sker med låg takt i början för att sedan öka i högre takt. o För att en etablerad grupp ska kunna bibehålla sin höga produktivitet är det viktigt att ha en struktur och plan för fortsatt arbete. Ansvaret för att strategin följs ligger hos ledningen. o Det visar sig att uppförandet av de inblandade i projektet påverkas mycket av vad det finns för risker och belöningar. Det finns vissa grundläggande faktorer som är avgörande för hur man arbetar: det som är gjort måste ge fördel till individen och gruppen, slutprodukten måste tillfredsställa chefen och om något går fel måste individen vara skyddad. Pengar är en stor motivationsfaktor, på senare tid har det även blivit viktigare med vad företag kan erbjuda inom hälsa och sjukvård Oglesby, Parker, Howell. 22

26 Genomförande 3.2 Intervjuer Intervjuerna har genomförts med personer som har insikt i stambytesprojekt från olika infallsvinklar. Alla intervjuer har genomförts på personernas arbetsplatser vid bokade tider. Samtliga personer som intervjuats har godkänt att deras namn publiceras Intervju med Mats Léven samt Bakgrund Mats Levén är produktionschef på Skanska Direkt och ansvarar för stambytesprojektet på Råslätt. Ursprungligen gick Levén en tvåårig bygg- och anläggningsutbildning på gymnasiet började han arbeta på Skanska som snickare vilket han fortsatte med i 13 år innan han därefter blev arbetsledare. Under mitten av 90-talet gick han en utbildning på Sveriges byggindustrier och har sedan 2000 arbetat som produktionschef. Projektet Projektet påbörjades 2007, från början gällde det ett trapphus med option på två hus med entreprenadformen partnering. Längre fram i projektet tillkom fler förfrågningar från Vätterhem och upphandlingarna vanns av Skanska. I februari 2012 hade Skanska Direkt bytt stammar i ca lägenheter och ca 700 lägenheter återstår. Projektet förväntas vara klart tidigast Arbetsplatsen på Råslätt är en Grön arbetsplats, det är en intern miljömärkning som Skanska har för sina arbetsplatser. Det innebär bland annat att man källsorterar i många olika fraktioner och använder så lite och bra el som möjligt för att minimera miljöpåverkan. På Råslätt var det inte svårt att uppnå kraven för att vara en Grön arbetsplats eftersom man gjorde etableringen i en lägenhet istället för i en energislukande byggbod. Att vara en Grön arbetsplats påverkar inte produktiviteten varken positivt eller negativt menar Levén. Det kan ta lite längre tid i arbetsprocessen att sortera allt material, men å andra sidan sparar man pengar på att inte slänga allt som skräp. Att byta stammar i byggnader från miljonprogrammet som dessutom är hyresbostäder medför flera fördelar. Stammarna i byggnaderna ser i princip exakt likadana ut och eftersom det är hyreslägenheter har hyresgästerna ett begränsat parti kakel och klinker att välja på. Produktivitet Stambytet på Råslätt sysselsätter ca 25 yrkesarbetare och tjänstemän varav fyra är snickare från Skanska Direkt. Alla inblandade i projektet har aktivt arbetat för att öka produktiviteten eftersom det är ett sätt att öka vinsten. Vid projektstart var 23