Miljö- och riskfaktorer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljö- och riskfaktorer"

Transkript

1 Miljö- och riskfaktorer 4 I översiktsplanen ska redovisas de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden (4 kap 1 Plan- och bygglagen). I samhället finns det olika typer av risker för såväl människors liv och hälsa som för miljön. Det finns naturgivna, geologiska risker (t ex markradon, stranderosion), verksamhetsrelaterade risker (t ex transport av farligt gods) och försörjningsrisker (t ex VA). Några av kommunen beaktade miljö- och riskfaktorer återfinns i detta kapitel och regleras via miljöbalken samt sektorsrelaterad lagstiftning exempelvis väglag, strålskyddslag och djurskyddslag. Kommunens övergripande beredskapsplaner redovisas i slutet av kapitlet. Område Bet Sid Buller Mb 174 Djurhållning Md 176 Erosion Me 178 Förorenade områden Mf 180 Flygtrafik Mfl 182 Transporter av farligt gods Mg 183 Luftföroreningar Ml 185 Oljeolyckor Mo 186 Radon Mr 188 Elektromagnetiska fält och radiofrekvent Ms 189 strålning Trafiksäkerhet Mt 191 Vattenföroreningar Mv 193 Beredskapsplaner 195 Mörbylånga kommun - Översiktsplan Miljö- och riskfaktorer 173

2 Mb Buller Vad som uppfattas som buller är subjektivt. Ett ljud som återkommer exempelvis kort och oregelbundet uppfattas oftast som mer störande än ett ljud som är regelbundet och kontinuerligt. Oönskade ljud är buller. Buller förekommer huvudsakligen från biltrafik, kompressorer från värmepumpar, industri, bergtäkter, skjutbanor och evenemang utomhus. Det finns framtagna riktvärden för bullernivåer. Tysta områden börjar bli en bristvara framförallt tätortsnära. Tystnad och ostördhet är något som vi bör slå vakt om och hushålla med. Med tystnad menas i dessa sammanhang bullerfrihet. Vi söker en stillhet från vår bullriga vardag i fritiden. En stor del av befolkningen söker stillheten vid skogspromenader, svamp och bärplockning, jakt- och fiske, bad- och båtliv där tystnaden är en viktig del av upplevelsen. Vi söker naturmiljöer där tystnaden är en väsentlig faktor för rekreation. Mörbylånga kommun - Översiktsplan Miljö- och riskfaktorer 174

3 Ställningstaganden Riktvärden och allmänna råd avseende buller ska tillämpas vid nyetableringar och befintliga verksamheter. Vid tillämpning av riktvärden för vägtrafikbuller ska bedömning göras utifrån sommartrafiken. Inventering av vägtrafikbuller behövs för att öka kunskapen om problemsträckor. Tysta områden ska inventeras och redovisas i kommunens översiktsplan senast år Riktvärdena kan försvåra möjligheten att förtäta bebyggelsen i de byar eller de bostadsområden som ligger utmed bullerbelastade vägar eller i närheten av bulleralstrande verksamheter. Vatten och avlopp - Miljö/ föroreningar - Trafik Kommunen behöver bättre kunskap om var vägtrafikbuller förekommer för att kunna bedöma om utvecklingen uppnår uppsatt miljömål. Hälsa och säkerhet Hälsa och säkerhet förbättras. Natur/kultur/rekreation - Socio- Ekonomiska Installation av värmepumpar utomhus fördyras i de fall bullerdämpande åtgärder måste utföras. Merkostnader för att reducera bullernivåerna kan uppstå för att uppnå riktvärden. Resurser måste avsättas för att möjliggöra utpekandet av tysta områden samt för bl a framtagande av kriterier för inventering, inventeringsarbete och analys av resultat kring tysta områden Miljömål/Folkhälsomål Motsvarar miljökvalitetsmål God bebyggd miljö med regional miljömål Buller-vägtrafik (2010) genom bl a tillämpning av riktvärden och inventering av vägtrafikbuller och tysta områden. Regional miljömål innebär att antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som Riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder ska ha minskat med 5 % till år 2010 jämfört med år Särskilt tillämpade Riktlinjer/Riktvärden/ Allmänna råd Infrastrukturpropositionen Riktvärden för vägtrafikbuller 1996/97:53, Naturvårdsverket AR 1991 förslag Naturvårdsverket AR Externt industribuller 1978:5 SOSFS 2005:6 Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus Naturvårdsverkets Rapport 3104 Vägledning för villavärmepumpar utomhus Övriga Ljudkvalitet i natur- och kulturmiljöer Förslag till mått, mätetal och inventeringsmetod Mörbylånga kommun - Översiktsplan Miljö- och riskfaktorer 175

4 Md Djurhållning Ölands traditionella bebyggelse med oskiftade radbyar i kombination med jordbrukets utveckling mot alltmer storskaliga enheter, gör att risker för olägenheter och störningar ökar. Det är samtidigt av vitalt intresse för kommunen att byarna hålls levande genom aktiva jordbruksföretag, ny bebyggelse av bostäder och nyetableringar av företag. En nybyggnation av bostad eller djuranläggning ska möjliggöra en framtida förändring eller expansion med minimala begränsningar. Exempel på olägenhet i samband med djurhållning kan vara buller, lukt, flugor och allergener. Miljöbalken lägger ett stort ansvar på djurhållande verksamheter gentemot människor och miljö. De ställningstagande som redovisas utgör därför en grund för att befintliga verksamheter och nya verksamheter/bebyggelse ska kunna utvecklas i samklang med varandra. Det är väsentligt att man vid all prövning av ärenden som berör djurhållning noga beaktar de lokala förhållandena. Mörbylånga kommun - Översiktsplan Miljö- och riskfaktorer 176

5 Ställningstaganden Hälsa och säkerhet Särskilt tillämpade Riktlinjer/Riktvärden/ Allmänna råd Boverkets allmänna råd 1995:5 Inom planlagda områden får inte svin, höns, nötkreatur, hästar eller får hållas om inte planbestämmelserna medger detta eller tillstånd prövats enligt lokala hälsoskyddsföreskrifterna. I de byar där jord- och skogsbrukets intressen prioriteras (se delområden) bör utvecklingen av djurhållningsverksamheter ges företräde i förhållande till nybyggnationer för boende. Vid ny bebyggelse ska följande faktorer utgöra underlag vid bedömning av storleken på skyddsavstånd mellan djurhållning och bebyggelse: - Nötkreatur och får: 200 m - Svin: 500 m - Hästar: < 10 hästar: minst 100 m till stall/gödsel, minst 50 m till hästhagar > 10 < 30 hästar: m till stall/gödsel, m till hästhagar > 30 < 100 hästar: >200 m till stall/gödsel, m till hästhagar > 100 hästar: m till stall/gödsel, >200 m till hästhagar - karaktär på området, lantlig miljö/ villabebyggelse - antal djur, placering av stall och biutrymmen, ridbana - gödselhantering, placering och utförande - året runt hagar, dess lokalisering och beläggning - förhärskande vindriktning - topografi, avskärmande bebyggelse eller vegetation - näringsverksamhet/ fritidssysselsättning - genomgång av närboendes uppfattning. Bedömningen från fall till fall kan visa att olika skyddsavstånd åberopas beroende på föreliggande faktorer och förhållanden. Skyddsavstånd till djurhållning kan begränsa byggnation. Beaktande av skyddsavstånd till djurhållning minskar risken för konflikter mellan lantbruk och övriga verksamheter. Olägenheter i samband med djurhållning kan minimeras Bättre plats för arbete har getts ut i samarbete med Naturvårdsverket, Räddningsverket och Socialstyrelsen. Där anges 500 meter som rekommenderat skyddsavstånd mellan djurhållning och bostadsbebyggelse vid nyetablering. Djurhållningen som avses är djurhållning inom lantbruket och ridanläggningar. 200 meter bör inte understigas med hänsyn till olägenheter som lukt, flugor, buller och allergirisk. 200 meter bör upprätthållas som ett riktvärde. Socialstyrelsens meddelandeblad juni 2004 Skåne i utveckling 2004:17 Länsstyrelsen i Skåne län har utgivit skriften, Hästar och bebyggelse underlag för den fysiska planeringen. Länsstyrelsen har där delat in hästanläggningar efter antalet hästar: < 10 hästar: minst 100m till stall/gödsel, minst 50m till hästhagar > 10 < 30 hästar: m till stall/gödsel, m till hästhagar > 30 < 100 hästar: >200m till stall/gödsel, m till hästhagar > 100 hästar: m till stall/gödsel, >200m till hästhagar Mörbylånga kommun - Översiktsplan Miljö- och riskfaktorer 177

6 Me Erosion Utmed kommunens västkust finns flera platser där stranderosion förekommer, bl a vid Årsvik, Risinge, Kleva och Sandbergen. Omfattningen har varierat under tiden men erosionen har under den senaste 10-årsperioden varit omfattande. Bebyggelse finns idag vid Årsvik och Sandbergen inom områden med risk för stranderosion. I övrigt utgör områdena strand som nyttjas för rekreation och bad. Där rasrisken genom erosion bedöms bli för stor kan åtgärder behöva utföras t ex strandskoning eller flyttning av befintliga byggnaderna till säkra områden. Sandbergen/ Kleva Risingehamn Hammarby Årsvik Södra Bruket Ventlinge Områden med känd stranderosion Mörbylånga kommun - Översiktsplan Miljö- och riskfaktorer 178

7 Ställningstaganden Inom områden med erosionsrisk (Me-områden) får inga nybyggnationer ske. Skydd av erosionsbenägda områden kan säkerställas genom områdesbestämmelser. Befintliga bostäder eller byggnader ska om möjligt bevaras. Erosionsrisken kan innebära restriktioner avseende till- och ombyggnad av befintliga byggnader i riskområdena. Begränsning av ny bebyggelse inom/nära erosionsbenäget område. Befintliga områden med erosionsrisk kan bli föremål för åtgärder, strandskoning eller liknande. Vatten och avlopp - Miljö/ föroreningar - Trafik - Hälsa och säkerhet Till- och ombyggnad av byggnader inom områden med erosionsrisk ska endast tillåtas om risken för skada kan elimineras. Natur/kultur/rekreation - Socio- Ekonomiska - Miljömål/Folkhälsomål - Mörbylånga kommun - Översiktsplan Miljö- och riskfaktorer 179

8 Mf Förorenade områden Förorenade områden, till exempel gamla soptippar, industritomter eller bensinstationer kan vara källa för spridning av miljögifter. Användning av sådan mark bör ske med stor försiktighet. Saneringar är angelägna för att undvika risken för framtida läckage. Ansvaret för undersökning och eventuell sanering ligger i första hand på den som förorenat marken och i andra hand på fastighetsägaren. I Färjestaden har ansvarsutredning och sanering utförts av Brovägen, delar av gamla järnvägsområdet, oljedepåanläggningen i hamnen och f d förnödenhetsmagasinet. Några bensinstationer är efterbehandlade och ska åtgärdas under I Degerhamn har förhöjda tungmetallhalter uppmätts i marken. Metallerna kommer från alunskiffer som finns bl a i Degerhamn. En stor utredning utfördes på uppdrag av länsstyrelsen Miljö- och byggnadsnämnden antog 2005 ett åtgärdsalternativ som innebar att den kommunala planeringen ska anpassas och allmänheten ska informeras om miljöriskerna. (se vidare under delområde 15 samt avsnitt Mr). År 2006 påbörjades en ansvarsutredning för Mörbylånga hamn och Sockerbruksområdet. Liknande utredning kan väntas för industriområdet i Grönhögen. I kommunen finns ett flertal gamla hushållsdeponier som behöver inventeras och klassas. Sopdeponin vid Kastlösa är stängd sedan 1 januari 2000 och ska senare sluttäckas. Mörbylånga kommun - Översiktsplan Miljö- och riskfaktorer 180

9 Ställningstaganden Vid planläggning av områden samt vid kommunens köp och försäljning av fastigheter ska kommunen uppmärksamma om den aktuella platsen är förorenad. Om så är fallet bör kommunen kontrollera vilka krav som kan ställas på sanering eller om markanvändningen ska begränsas. En ansvarsutredning bör göras. Hushållsdeponier ska inventeras och klassas utifrån risk för miljöpåverkan. Begränsning av ny bebyggelse inom förorenade områden samt krav på sanering innan ny bebyggelse kan ske. Vatten och avlopp - Miljö/ föroreningar Risk för föroreningar av mark och vatten kan minskas. Trafik - Hälsa och säkerhet Risk för påverkan på hälsa genom föroreningar kan minskas. Natur/kultur/rekreation - Socio- Ekonomiska Minskat intresse för bostäder i område med föroreningar. Miljömål/Folkhälsomål Motsvarar miljökvalitetsmål Giftfri miljö genom att undersöka och vid behov åtgärda förorenade områden. Mörbylånga kommun - Översiktsplan Miljö- och riskfaktorer 181

10 Mfl Flygtrafik Över Öland passerar ett stort antal flygleder framförallt för den internationella flygtrafiken. Över sydöstra Östersjön sker ca flygningar om året varav den största delen passerar Öländskt luftrum. Öland är känt som solen och vindarnas ö. Ofta vinner södra Öland kampen om störst antal soltimmar under turistsäsongen. Detta gör att Öland ofta förknippas med en klarblå himmel. Genom den ökade flygtrafiken ser man oftast minst två flygplan samtidigt som lägger ut svansar (kondensationsstrimmor). Dessa ligger sedan kvar under en längre tid och växer i omfång innan de så småningom försvinner okulärt. Detta gör att man alltid vid klart väder kan iaktta ett större antal svansar över Öland som ger intryck av att vädret är molnigt trots att det egentligen är klarblå himmel. Dessa svansar kan leda till att besökare inte känner att den förväntade upplevelse av solsken som Öland är känt för infrias. Detta kan påverka besöksströmmarna till Öland och därmed besöksnäringen och rekreationslivet. Indicier finns om att temperaturen vid marken under omfattande flygleder kan sänkas genom att det skyddande dis som bildas försvårar solstrålarnas inträngning. Mörbylånga kommun berörs av riksintresset Kalmar flygplats. Flygplatsen är av riksintresse för luftfarten enligt 3 kap 8 miljöbalken. Flygvägar sydöstra Sverige (se avsnitt Riksintresse luftfart i kapitel 6) (Källa: Luftfartsverket ASD ) Ställningstaganden Miljö / föroreningar Natur/kultur/rekreation Socio- Ekonomiska Mörbylånga kommun ska verka för att de internationella flyglederna lokaliseras till områden utanför Ölands luftrum. Mark- och vattenanvändning, ny bebyggelse och nya verksamheter kan begränsas inom påverkansområde av flygplatsområdet Kalmar med hänsyn till flygrelaterade buller och höjdbegränsningar. Risk för störningar genom buller, utsläpp till luft och vatten mm uppstår inom påverkansområde Kalmar flygplats. Besöksnäringen kan påverkas negativt om himlen upplevs disig när den egentligen är klarblå. Mörbylånga kommun - Översiktsplan Miljö- och riskfaktorer 182

11 Mg Transporter av farligt gods Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter som har sådana egenskaper att de kan skada människor, miljö och egendom om de inte hanteras rätt under transport. Vägar där transport av farligt gods sker är främst väg 136 och (Mörbylånga-Bengtstorp), 137 Ölandsleden, väg 931 kustvägen till Degerhamn samt väg 1280 Trollhättevägen och Esplanaden i Mörbylånga. Väg 136 sträcker sig genom två av kommunens viktigaste och känsligaste vattenskyddsområden, Resmo och Strandskogen. Vidare finns rekommenderade uppställnings- och rastplatser för farligt gods transporter på ett flertal platser. Hänvisning för fordon med exempelvis läckande last sker till Moskogen i Kalmar. Riskobjekten som dominerar inom kommunen är transport av farligt avfall, transport av eldningsolja och diesel samt ammoniaktransport och gasoltransport. En översyn av såväl rekommenderade vägar som uppställningsplatser bör ske i samråd med Vägverket, räddningstjänsten och Länsstyrelsen. Väg 136 Väg Väg 137 Väg 136 Väg 931 Väg 136 Rekommenderade vägar med transporter av farligt gods Mörbylånga kommun - Översiktsplan Miljö- och riskfaktorer 183

12 Ställningstaganden Vägvalsstyrning bör upprättas för transport av farligt gods. Farligt gods-transporter till Cementindustrins anläggning i Degerhamn ska vägledas från väg 136 vid Bjärby till väg 931 (kustvägen) fram till industriområdet i Degerhamn. En framställan om inskrivning i lokala trafikföreskrifterna till länsstyrelsens rättsenhet krävs. Skyddsåtgärder t ex sänkt hastighet, säkring av vägbanan, bör utredas för väg 136 sträckan genom Resmo och Strandskogens vattenskyddsområde. Utökat skyddsavstånd bör gälla för ny bebyggelse utmed väg 136 söderut till Bjärby samt väg 931 från Bjärby till Degerhamn samt väg 943 mellan Färjestaden och Mörbylånga industriområde. Alternativt ska säkerheten påvisas i det enskilda fallet enligt särskild utredning. Ny bebyggelse kan begränsas nära nämnda vägsträckor. Vatten och avlopp - Miljö/ föroreningar - Trafik Kringfartsleder runt tät bebyggelse kan bli aktuellt. Kommunen bör upprätta vägvalsstyrning för transporter för farligt gods. (Färjestaden och Bjärby) Hälsa och säkerhet Risken för omfattande bränder och olyckor minskar. Natur/kultur/rekreation - Socio- Ekonomiska Samhällskostnader i samband med olyckor minskar. Miljömål/Folkhälsomål Motsvarar miljökvalitetsmål God bebyggd miljö genom att lokalisera och utforma transporter och transportanläggningar så att skadliga intrång i stadseller naturmiljön begränsas och så att de inte utgör hälso- eller säkerhetsrisker eller i övrigt är störande för miljön. Särskilt tillämpade Riktlinjer/Riktvärden/ Allmänna råd Räddningsverkets Räddningsverkets Sverigeatlas 2004 Vägval farligt gods. Sverigeatlas 2004 Mörbylånga kommun - Översiktsplan Miljö- och riskfaktorer 184

13 Ml Luftföroreningar I tätorter förekommer förhöjda halter av luftföroreningar som kan ge effekter på både hälsa och miljö samt på vissa material. De föroreningar som har störst betydelse är kvävedioxid, ozon och partiklar. De största källorna är vägtrafik, arbetsmaskiner och förbränning av biobränslen, främst småskalig vedeldning. I Kalmar län står den småskaliga vedeldningen för nästan hälften av utsläppen av flyktiga organiska ämnen, därefter kommer vägtrafiken och fritidsbåtar. Mätningar av luftföroreningar (NO2, partiklar PM10 och bensen) utfördes i Färjestaden vintern 2003/2004 och visade att vi har god marginal till miljömålen och miljökvalitetsnormerna. Ställningstaganden Miljömål och miljökvalitetsnormer för utomhusluft ska inte överskridas p g a verksamheter i kommunen I syfte att minska oljeberoendet och luftföroreningarna från uppvärmning av enskilda hushåll i Mörbylånga och Färjestadens tätorter, ska utbyggnad av de båda tätorternas fjärrvärmenät prioriteras. Utbyggnad i ytterligare samhällen/ orter ska undersökas. Kommunen ska verka för att utbyte av äldre pannor i enskilda hushåll till modernare pannor med mindre utsläpp ska ske. ( se vidare under Fe) Bebyggelse kan begränsas i samband med markberedskap för utbyggnad av fjärrvärmenät i Mörbylånga och Färjestaden tätort. Vatten och avlopp - Miljö/ föroreningar - Trafik Transporter minskar p g a utbyggnad av fjärrvärmenät. Hälsa och säkerhet Mindre utsläpp i samband med utbyggnad av fjärrvärmenät och utbyte av äldre pannor i enskilda hushåll till modernare pannor. Folkhälsan kan stärkas. Natur/kultur/rekreation - Socio- Ekonomiska - Miljömål/Folkhälsomål Motsvarar miljökvalitetsmål Frisk luft med regionala miljömål för Halter av svaveldioxid (2005), Halter av kvävedioxid (2010), Halter av marknära ozon (2010), Partiklar (2010), Utsläpp av flyktiga organiska ämnen 2010) och Benso(a)pyren (2010) genom att prioritera utbyggnad av fjärrvärmenät i tätorterna. Särskilt tillämpade Riktlinjer/Riktvärden/ Allmänna råd Förordning 2001:527 Förordningen om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Mörbylånga kommun - Översiktsplan Miljö- och riskfaktorer 185

14 Mo Oljeolyckor Öland drabbas med jämna mellanrum av oljeutsläpp i Östersjön, olja som når våra stränder. Trots de skyddsåtgärder som vidtagits när det gäller styrning av sjötrafiken m m, så sker medvetna utsläpp eller utsläpp till följd av olyckor. Till havs innan oljan når stranden svarar staten via Kustbevakningen för uppsamling och omhändertagande. När oljan når stranden ligger ansvaret på kommunen via Räddningstjänsten. Båda Ölandskommunerna har idag en oljeskyddsplan som visar hur beredskapsorganisationen är uppbyggd och hur saneringen ska gå till beroende på årstiden m m. Till hjälp finns den s k Miljöatlasen som anger hur kusten klassats ur känslighetssynpunkt för styrning av oljan. Den gällande planen är från 1995 och är i behov av revidering. Även om oljeskyddsplanen för kusten är bra när det gäller de prioriteringar som kan behöva göras, kan ett stort oljepåslag få väldigt negativa konsekvenser för Öland och dess jordbruks- och besöksnäring. Foto: Räddningsverket Även oljeolyckor på land kan få negativa konsekvenser beroende på var utsläppen sker. Speciellt inom de områden i kommunen som har tunna jordlager kan oljan snabbt nå grundvattnet och förorena vattentäkter inom stora områden. På land svarar räddningstjänsten för den akuta insatsen. Därefter sker samråd mellan räddningsledare, miljöhandläggare, restvärdesledare och övriga berörda parter. Mörbylånga kommun - Översiktsplan Miljö- och riskfaktorer 186

15 Ställningstaganden Kommunen ska verka för att Oljeskyddsplanen för Öland revideras och aktualiseras. Kommunen ska verka för att god beredskap finns vid oljeutsläpp till sjöss och på land. Kommunen ska verka för att sjöfarten styrs och övervakas så att risken för olyckor minimeras. De kommunala vattentäkter som inte har skyddsområden behöver förses med sådana. (se vidare under Fv) Kommunen ska verka för att rimliga skyddsåtgärder vidtas vid förvaring av petroleumprodukter för att minimera risken för förorening. Markberedskap i samband med reviderad Oljeskyddsplan kan krävas. Vatten och avlopp - Miljö/ föroreningar Påverkan på miljön i samband med oljeutsläpp kan minskas, risker för oljeutsläpp kan minskas. Trafik - Hälsa och säkerhet Påverkan på människors hälsa i samband med oljeutsläpp kan minskas. Risker för oljeutsläpp kan minskas. Natur/kultur/rekreation Påverkan på miljön i samband med oljeutsläpp kan minskas. Risker för oljeutsläpp kan minskas Socio- Ekonomiska - Miljömål/Folkhälsomål Motsvarar miljökvalitetsmål Hav i balans samt levande kust och skärgård genom prioriterad revidering av Oljeskyddsplan för Öland. Mörbylånga kommun - Översiktsplan Miljö- och riskfaktorer 187

16 Mr Radon Radon är en osynlig och luktfri radioaktiv gas, som bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. Radongas mäts i bequerel per kubikmeter (Bq/m3) luft. Radon sönderfaller i sin tur till radondöttrar som vid sönderfallen utsänder joniserande strålning. Det är den joniserande strålningen som kan skada cellerna i luftrör och lungor. Bor man under en lång tid i ett hus med höga radongashalter riskerar man att drabbas av lungcancer. Höga halter markradon förekommer inom områden med uranrika bergarter. Berggrund och jordarter som innehåller alunskiffer kan avge radon. Längs landborgskanten, från Isgärde i norr till Ölands södra udde, finns områden med förhöjda radonhalter. Byggnadsmaterial där alunskiffer har blandats in i materialet vid tillverkningen kan orsaka radonproblem i huset. I Sverige är det främst lättbetong även så kalllad blåbetong som kan vara aktuella. Tillverkningen av dessa material upphörde Vatten från egna brunnar kan innehålla radon. Mäter man radonhalten i inomhusluften och har egen brunn bör även vattnet kontrolleras. Förekomst av uranrika berggrunder som kan avge radon Ställningstaganden Hälsa och säkerhet Socio- Ekonomiska Miljömål/Folkhälsomål Inom högriskområden för radon ska byggnationer (till-/ombyggnader samt ny bebyggelse) ske i radonsäkert utförande. Inom normalriskområden för radon ska riskerna beaktas. Krav kan ställas på radonsäkert utförande, vid byggnation. Kommunen ska verka för att uppfylla det nationella och regionala miljömålet gällande God bebyggd miljö som avser radon. För att säkerställa att miljömål avseende radon kommer att uppfyllas krävs fler mätningar i befintliga bostadshus samt att radonsaneringsåtgärder genomförs. Det blir dyrare att bygga i radonsäkert utförande. Motsvarar miljökvalitetsmål God bebyggd miljö med regional miljömål Byggnaders påverkan på hälsan (2020) genom att kontrollera radonhalten och vidta/rekommendera åtgärder för att skapa miljöer enligt uppsatta riktvärden (i alla skolor och förskolor år 2010 ska radonhalten vara lägre än 200 Bq/m3 luft samt i alla bostäder år 2020 ska den vara lägre än 200 Bq/m3 luft). Mörbylånga kommun - Översiktsplan Miljö- och riskfaktorer 188

17 Ms Elektromagnetiska fält och radiofrekvent strålning Elektromagnetiska fält Enligt Statens Strålskyddsinstitut (SSI) har Sverige inga gränsvärden för elektromagnetisk strålning. Kunskapsläget kring påverkan på människans hälsa är inte fullständigt och därför rekommenderas i Sverige en viss försiktighet vid samhällsplanering och byggande, om det kan ske till rimliga kostnader. Medianvärdet för magnetfält i bostäder och daghem i större städer är 0,1 µt (mikrotesla), i mindre städer och på landsbyggden 0,05 µt. Mitt under en kraftledning kan magnetfältet vara 10 µt. Bilden visar schematiskt hur magnetfältet avtar med avståndet. Radiofrekvent strålning SSI, socialstyrelsen m fl myndigheter har den uppfattningen att det utifrån dagens kunskapsläge inte finns skäl anta att etablering av exempelvis mobilstationer (master, antenner och teknikbodar) kan orsaka olägenhet för människors hälsa. Strålning från basstationer för mobiltelefoni är radiovågor som utgörs av elektromagnetiska fält. Redan några 10-tal meter från dessa enheter är strålningsstyrkan mycket låg. Det magnetiska kraftfältet på olika avstånd från större kraftledningar (källa:ssi) Ställningstaganden Vatten och avlopp - fortsätting se nästa sida Vid samhällsplanering och byggande ska försiktighet tillämpas och följande beaktas: 0,1 µt bör utgöra riktvärde vid planläggning och nybyggnation av bebyggelse (se bild ovan). Verka för att utforma eller förlägga nya kraftledningar och elektriska anläggningar så att exponering för magnetfälten begränsas. Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära befintliga el-anläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i befintliga hem, skolor och på arbetsplatser. Vid nylokalisering av basstationer för mobiltelefoni ska senaste rönen från SSI följas. (se vidare under T i 2 kapitel) Begränsning av bebyggelse inom/nära områden enligt kriterier se ställningstagande ovan. Mörbylånga kommun - Översiktsplan Miljö- och riskfaktorer 189

18 Miljö/ föroreningar - Trafik - Hälsa och säkerhet Boende i Mörbylånga kommun kommer inte att utsättas för elektromagnetiska fält som överstiger 0,1 µt. Natur/kultur/rekreation - Socio- Ekonomiska - Miljömål/Folkhälsomål Motsvarar miljökvalitetsmål Säker strålmiljö genom att bevaka riskerna med elektromagnetiska fält. Särskilt tillämpade Riktlinjer/Riktvärden/ Allmänna råd Elsäkerhetsverkets föreskrifter 2004:1 Strålning från mobiltelesystem (En infromationsbroschyr från sex myndigheter) Strålskyddsinsitutet Från elsäkerhetssynpunkt finns krav på skyddsavstånd mellan kraftledning och bebyggelse. Huvudmannen för ledningen anvisar dessa avstånd i det enskilda fallet. Enligt de riktlinjer som finns framtagna bl a av stadsbyggnadskontoret i Stockholm framgår att känsliga områden ska undvikas för antenner m m. Med känsliga områden menas bl a kulturhistoriskt värdefulla områden av högt natureller kulturvärde. Enligt den skrift om strålning som berörda myndigheter, som SSI och Socialstyrelsen tagit fram, framgår att en person som pratar i en mobiltelefon utsätts för betydligt starkare radiosignaler från den egna mobiltelefonen än från basstationerna. Ju fler basstationer som placeras ut, desto lägre styrka(effekt) behöver mobiltelefoner och basstationer sända med och därmed blir strålningen från basstationer och mobiltelefoner svagare. Strålskyddsinstitutet har under de senaste åren gjort flera utredningar om strålningsförhållandena kring mobiltelefonmaster. För radio- och mikrovågor finns gränsvärden som bygger på resultat från forskning som bedrivits under mer än trettio år. Gränsvärdena är baserade på den uppvärmningseffekt som radio och mikrovågor ger upphov till i människor. Resultaten från SSI:s mätningar och beräkningar kan sammanfattas enligt följande: Gränsvärdena för strålning överskrids på enstaka meters avstånd rakt framför antennens strålande yta. I de fall då antennerna är placerade på master innebär detta att man normalt inte kan utsättas för nivåer över gränsvärdet. På avstånd större än ett tiotal meter från antennerna är strålningsstyrkan mycket låg. För en högt placerad antenn kan högsta värde i marknivån uppgå till ca en tiondel av gränsvärdet. I många fall där allmänheten varit oroad, har strålningstyrkan varit mindre än en tusendel av gränsvärdena. SSI gör den sammanfattande bedömningen att basstationer för mobiltelefoni inte innebär någon risk ur strålskyddssynpunkt. Mörbylånga kommun - Översiktsplan Miljö- och riskfaktorer 190

19 Mt Trafiksäkerhet Ölands vägnät bygger på tre starkt trafikerade vägar, 943, 925, 136 samt Ölandsbron. Detta medför att trafikolyckorna dominerar på dessa sträckor. Förutom mänskligt lidande uppkommer även materiella skador. Enligt Vägverkets uppgifter kostar de materiella skadorna för Mörbylånga kommun ca 18 miljoner per år. Siffran bygger på ett årligt genomsnitt för perioden Vägsträckan 943 dvs Färjestaden - Mörbylånga tenderar att ligga i överkant på olycksstatistiken. Under 2006 kommer begränsade åtgärder vidtas för att höja säkerheten med bl a gång- och cykelled mellan Färjestaden och Mörbylånga och vägräcke mellan Färjestaden och Haga Park på vissa sträckor. Trafiksäkerhetsfrågor ingår i avsnitt Vägar (Tv) Registrerade trafikolyckor mellan (källa: Vägverket 2006) Mörbylånga kommun - Översiktsplan Miljö- och riskfaktorer 191

20 Ställningstaganden Kommunen ska aktivt bevaka olycksdrabbade vägsträckor och ta fram åtgärdsförslag för att minska antalet olyckor. Åtgärdsförslag inbegriper prioritering av platser med dålig trafiksäkerhet samt en lista med möjliga åtgärder. Exempel på åtgärder är gång- och cykelleder, anpassade övergångställen. Förslag bör fortlöpande diskuteras med Vägverket. (se vidare under Tv i kapitel 2) Kommunen ska verka för att sikt- och körförhållanden vid korsningar och utmed vägar inte hindras av t ex igenväxning. Detta gynnar trafiksäkerheten. tas i anspråk för nya gång- och cykelleder, anpassade övergångställen. Vatten och avlopp - Miljö/ föroreningar - Trafik Förändring av befintliga trafikleder vid hård olycksdrabbade vägar kan bli aktuellt. Hälsa och säkerhet Trafiksäkerheten bevakas och höjs. Natur/kultur/rekreation Vid åtgärder i form av gång- och cykelleder, anpassade övergångställen gynnas även möjlighter att röra sig i och uppleva utemiljön. Socio- Ekonomiska Folkhälsan kan stärkas. Miljömål - Mörbylånga kommun - Översiktsplan Miljö- och riskfaktorer 192

21 Mv Vattenföroreningar Vattenföroreningar sker huvudsakligen genom utsläpp, läckage, olyckshändelser och nedfall från luften (t e x surt regn). Grundvatten kan förorenas av näringsämnen från enskilda avlopp och lantbrukets gödsel/gödningsmedel. Olämpligt placerade djupbrunnar för bergvärme kan förorena grundvatten. Förorenat grundvatten kan läcka ut och påverka ytvattendragen. Ytvatten som bäckar, åar och kanaler kan också förorenas direkt genom utsläpp från bostadsbebyggelse (avlopp) och företag (kemikalier, näringsämnen m m). Vid olyckor kan enstaka händelser få stor betydelse och i värsta fall förstöra en vattentäkt eller slå ut livet i en bäck. I stort sett allt ytvatten och grundvatten når förr eller senare kusten och omgivande hav. Vattenförsörjningen samt avloppshantering behandlas ingående under avsnitt Fv och Fa. Ställningstaganden Kommunen ska verka för att ta fram en åtgärdsplan för att uppnå stegvis de prioriterade miljömålen Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet. I avvaktan på denna åtgärdsplan prioriteras följande områden som ska värnas och skyddas mot föroreningar av mark och vatten: Influensområden till kommunala och större privata vattentäkter viktiga vattendrag av betydelse för naturskyddet och det rörliga friluftslivet. (se vidare under avsnitt Fv) Inom vissa geografiska områden (utöver första punkten ovan) ska särskilda funktionskrav ställas på enskilda avlopp. Här måste en inventering/utredning göras innan alla områdena kan anges. (se vidare under Fv, Fa) Bergvärmebrunnar får inte anläggas inom vissa områden om grundvattenkvaliten hotas t ex genom påverkan av relikt saltvatten. Dessa områden är bl a vattenskyddsområden, kustnära områden, områden med indikationer från vattenanalyser. Arbetet med vattenskyddsområden påbörjas Kommunen ska verka för att ett åtgärdsprogram enligt EG:s vattendirektiv har utarbetats senast (se vidare under Fv, Fa i kapitel 2) Bättre hantering av dagvatten s k lokalt omhändertagande prioriteras. fortsättning se nästa sida Mörbylånga kommun - Översiktsplan Miljö- och riskfaktorer 193

22 Vatten och avlopp Innan expansion/förtätning i byar på landsbygden kan ske krävs utbyggnad av kommunala avloppsnätet och/eller ersättning av befintliga biodammar. kan komma att tas i anspråk med hänsyn till prioriterad fördröjning av ytvatten innan det släpps till havet (översilningsmarker, dammar, m m). I områden där grundvattenkvaliten idag är dålig kan utbyggnad av kommunala dricksvattennätet bli aktuellt. Större krav kommer ställas på nya enskilda avlopp. På sikt kommer även befintliga avlopp ersättas med modernare teknik. Restriktioner för bergvärmebrunnar i känsliga områden kan bli aktuella. Miljö/ föroreningar - Trafik - Hälsa och säkerhet Restriktioner i användning av gödsel/gödningsämnen inom känsliga områden kan bli aktuella. Natur/kultur/rekreation Viktiga vattendrag av betydelse för naturskyddet och det rörliga friluftslivet skyddas. Socio- Ekonomiska Kostnaderna för enskilda avlopp ökar betydligt vid byggande på landsbygden. Miljömål/Folkhälsomål Motsvarar miljökvalitetsmål Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet genom att ta fram en åtgärdsplan som bl a minskar halterna av gödande ämnen i mark och vatten samt genom att säkerställa en hållbar dricksvattenförsörjning. Särskilt tillämpade Riktlinjer/Riktvärden/ Allmänna råd Miljöbalken Skyddsföreskrifter för vattenskyddsområden, Reningskrav på avloppsverk. Ramdirektivet för vatten. AR Nya allmänna råd från Naturvårdsverket gällande funktionskrav på enskilda avloppsanläggningar kommer under Miljösamverkan sydost Små avlopp i Kalmar län - underlag till kommunal policy, Miljösamverkan Sydost Policy värmepumpar 2002 för Kalmar län. Övriga Projekt Greppa näringen (frivillig rådgivning inom jordbruket). Mörbylånga kommun - Översiktsplan Miljö- och riskfaktorer 194

23 Beredskapsplaner Robusthet innebär samhällets förmåga att förhindra allvarliga händelser och minska negativa följder av sådana, om de inträffar. Ett robust samhälle ställer stora krav på planering och samordning för att minimera risker och maximera beredskapen. En risk- och sårbarhetsanalys som ska beskriva kommunens förebyggande arbete och beredskap för kriser och allvarliga händelser, är under bearbetning. Den är kopplad till lag om extraordinära händelser. Tillhörande kommunala handlingsplan (även under revidering) redogör för ansvarsfördelningen vid kriser och allvarliga händelser. Den beskriver hur informationsarbetet ska gå till och vilka instanser/personer som är ansvariga för vad. En beredskapsplan finns upprättad för Ölandsbron ( ). Arbetet har avsett kartläggning av flöden över bron, riskidentifikation och riskanalys samt förslag på åtgärder för ökad säkerhet och god beredskap. Områden med markberedskap i samband med beredskapsplanen återfinns även i avsnitt Br. Under 2005 har ett reservfärjeläge i Färjestadens hamn färdigställts som ska klara en långvarig avstängning av bron, s k ersättningsfarled. Räddningstjänsten har som primär uppgift att svara för insatser enligt lagen om skydd mot olyckor. (se vidare under Br). Ett handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor är under utarbetande. Det ska översiktligt visa kommunens riskbild. Till grund för planen finns en riskanalys som visar på olycksrisker som kan leda till räddningsinsats. I programmet anges också vilka mål som finns för kommunens skadeförebyggande och olycksavhjälpande arbete (inkluderar räddningstjänstens organisation och uppgifter). I den beredskapsplanering som görs, tas hänsyn till kommunens speciella förhållanden, med ett stort antal besökare sommartid och vid större evenemang (t ex Ölands Skördefest). Denna planering görs både lokalt och i samverkan med andra kommuner, myndigheter och övriga berörda utifrån kommunens samverkans- och områdesansvar. För skydd/beredskap vid oljeolyckor se under Mo. Ställningstagande Kommunen ska verka för att kommunen är säker att leva i och att de tekniska systemen ska vara robust utformade så att störningar kan förekomma utan att vitala samhällsfunktioner upphör att fungera. I kommunala planer ska alltid tas hänsyn till robusthet och beredskap. Riskkällor ska identifieras och reduceras och om möjligt elimineras fortlöpande. Reservsystem kan behöva utvecklas för viktiga försörjningssystem. Mörbylånga kommun - Översiktsplan Miljö- och riskfaktorer 195

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 55(65) HÄLSA OCH SÄKERHET Energiproduktion Ett fjärrvärmesystem har byggts ut i Tanumshede. Värmecentralen är placerad

Läs mer

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt Säkerhet och risk Räddningstjänst Räddningstjänstens riskanalys Riskinventering finns från 1991. Enligt lagen om skydd mot olyckor skall en risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer

LOKALA MILJÖMÅL Giftfri miljö

LOKALA MILJÖMÅL Giftfri miljö Giftfri miljö LOKALT ÖVERGRIPANDE MÅL De kemiska ämnenas påverkan på hälsa och miljö skall vara försumbar inom en generation i Trelleborgs kommun. Tillförsel av miljögifter i avloppsvatten, dagvatten,

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-10-05 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik, 2015-11-10 MBN 207/15 1 (4) Riktlinjer för enskilda avlopp Inledning För att få

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING Detaljplan för Långholmen 3 m.fl, Centrumgården i Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Komplettering av behovsbedömning gjord 2012-08-27

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-11-10 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Dnr Söderköping: SBF 2015-162 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik datum, Samhällsbyggnadsnämnden i Söderköping datum,

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140326 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0358 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Läs mer

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med

Läs mer

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet

Läs mer

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 2014-12-23 Dnr: 2012-0474-204 BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 1(8) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR

Läs mer

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet RADONGUIDEN Det vore så mycket lättare, om radon var grönt... Radon märks inte. Men det kan vara skadligt för din hälsa. I den

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING. av miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING. av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Detaljplan för gamla vattentornet, del av Västervik 4:2, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Kommunledningskontoret 2010-12-20 Behovsbedömning/

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för fastigheterna Norsjö 56:22, 56:23 mfl. (busstation) i Norsjö samhälle, Norsjö kommun, Västerbottens län

Behovsbedömning. Detaljplan för fastigheterna Norsjö 56:22, 56:23 mfl. (busstation) i Norsjö samhälle, Norsjö kommun, Västerbottens län 2015-02-11 Diarienr: 2014.814/0201 Behovsbedömning Detaljplan för fastigheterna Norsjö 56:22, 56:23 mfl. (busstation) i Norsjö samhälle, Norsjö kommun, Västerbottens län Ställningstagande Miljö- och byggavdelningen

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140515 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0362 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING. SAMRÅDSHANDLING Dnr: DETALJPLAN HÖGLANDSSJUKHUSET. FASTIGHETEN Västanå 4 m.fl. Illustration: White arkitekter

BEHOVSBEDÖMNING. SAMRÅDSHANDLING Dnr: DETALJPLAN HÖGLANDSSJUKHUSET. FASTIGHETEN Västanå 4 m.fl. Illustration: White arkitekter SAMRÅDSHANDLING 2015-09-08 Dnr: 2014-0331 Illustration: White arkitekter BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN HÖGLANDSSJUKHUSET FASTIGHETEN Västanå 4 m.fl. SAMRÅDSHANDLING 1(7) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Till detaljplanen

Läs mer

Checklista Behovsbedömning. Tvärbanans Kistagren, Stockholms stad. dnr

Checklista Behovsbedömning. Tvärbanans Kistagren, Stockholms stad. dnr Sida 1 (6) Checklista Behovsbedömning Tvärbanans Kistagren Dnr 201407599 Checklista Behovsbedömning Tvärbanans Kistagren, Stockholms stad dnr 201407599 (Miljöbalken 6 kap 12 punkt 6 och MKB förordningen

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

Brandförsvaret är en av hörnstenarna när det gäller hälsa och säkerhet. Andra hörnstenar är sjukvård och polisväsende. HÄLSA OCH SÄKERHET

Brandförsvaret är en av hörnstenarna när det gäller hälsa och säkerhet. Andra hörnstenar är sjukvård och polisväsende. HÄLSA OCH SÄKERHET MULLSJÖ KOMMUN 132 Brandförsvaret är en av hörnstenarna när det gäller hälsa och säkerhet. Andra hörnstenar är sjukvård och polisväsende. HÄLSA OCH SÄKERHET HUR SER DET UT? I kommunen finns en vårdcentral

Läs mer

Porten 11 ANTAGANDEHANDLING. Enkelt planförfarande. 1(8) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten

Porten 11 ANTAGANDEHANDLING. Enkelt planförfarande. 1(8) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten 1(8) Behovsbedömning tillhörande detaljplan för fastigheten Porten 11 med närområde inom Hageby i Norrköping den 12 juni 2013 ANTAGANDEHANDLING Antagen: 2013-09-10, 158 Laga kraft: 2013-10-17 Genomförandetidens

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HÄSTHÅLLNING INOM OCKELBO KOMMUN KF 31/09 2009-05-04

RIKTLINJER FÖR HÄSTHÅLLNING INOM OCKELBO KOMMUN KF 31/09 2009-05-04 OCKELBO KOMMUN Bygg & Miljö 2009-03-19 Dnr: 2008/0303-15 RIKTLINJER FÖR HÄSTHÅLLNING INOM OCKELBO KOMMUN KF 31/09 2009-05-04 Postadress Besöksadress S. Åsgatan Telefon 0297-55500 Telefax 0297-55510 Postgiro

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: Detaljplan för område väster om Gamla Faluvägen i

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN. BILAGA Redovisning av miljö- och riskfaktorer. Samrådsunderlag, oktober Oktober 2008 SBK 2008:7

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN. BILAGA Redovisning av miljö- och riskfaktorer. Samrådsunderlag, oktober Oktober 2008 SBK 2008:7 STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN Samrådsunderlag, oktober 2008 BILAGA Redovisning av miljö- och riskfaktorer Oktober 2008 SBK 2008:7 } Bakgrund De formella kraven på översiktsplanen när det gäller att beakta risken

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Behovsbedömning / Avgränsning sid 3 Planens syfte sid 3 Checklista för miljöbedömning sid 4 Motiverat ställningstagande / Avgränsning sid 9 2(9) Behovsbedömning/ Avgränsning Enligt

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av Brårud 3:92. SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av Brårud 3:92. SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av Brårud 3:92 SUNNE KOMMUN Värmlands län 2016-02-08 Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar

Läs mer

Mätning av magnetiska växelfält: Kåbäcken 2013-03-14/20

Mätning av magnetiska växelfält: Kåbäcken 2013-03-14/20 reducerar magnetfält Mätning av magnetiska växelfält: Kåbäcken 2013-03-14/20 Projekt 11410 Uppdrag Att kartlägga lågfrekventa magnetfält från en kraftledning vid Kåbäcken, Partille. Uppdragsgivare Pär-Anders

Läs mer

14. Miljö- och riskfaktorer

14. Miljö- och riskfaktorer 14. Miljö- och riskfaktorer MÅL det här vill kommunen uppnå Alla invånare ska leva i en hälsosam, säker och trygg miljö. Invånare ska inte påverkas negativt av miljöstörningar och slippa störande buller.

Läs mer

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med * är

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping 1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen inom Vilbergen i Norrköping, fysisk planering den 20 september 2012 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2013-01-29,

Läs mer

Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga

Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga 24 Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga vattensamlingar inom utpekade sträckor. Samtliga

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

Behovsbedömning för planer och program

Behovsbedömning för planer och program BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)

Läs mer

9. Grundvatten av god kvalitet

9. Grundvatten av god kvalitet 9. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Målet innebär i ett generationsperspektiv

Läs mer

Sammanställning över objekt som ingår i riskanalysen samt hur dessa eventuellt ska regleras.

Sammanställning över objekt som ingår i riskanalysen samt hur dessa eventuellt ska regleras. Bilaga Sammanställning över objekt som ingår i samt hur dessa eventuellt ska regleras. Objekt som ingår i Materialtäkt 1 Sannolikheten att materialtäkt i grus ska påverka grundvattenkvaliteten i området

Läs mer

Utblick buller. Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten

Utblick buller. Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten Utblick buller Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten jenny.nordvoll@lansstyrelsen.se Ljud är önskvärt, oljud är inte det Oönskat ljud är buller Bullrets störande verkan beror

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

B E H O V S B E D Ö M N I N G

B E H O V S B E D Ö M N I N G 1(8) B E H O V S B E D Ö M N I N G tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheterna Djurön 1:2 och 1:3 (Djurön 1:163 med närområde) inom Dagsberg i Norrköpings kommun, fysisk planering den 9 april

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER 52(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER Ett genomförande av de möjligheter till utveckling som den fördjupade översiktsplanen medger ger olika konsekvenser i samhället. I följande

Läs mer

Miljö, hälsa och risker

Miljö, hälsa och risker Mål och riktlinjer Miljö, hälsa och risker Den fysiska planeringen ska tillförsäkra invånarna en miljö som ur folkhälsosynpunkt kan betecknas som en god livsmiljö. Konflikter vad gäller buller från bl

Läs mer

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för DEL AV HULABÄCK 19:1 STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-03-26 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Översiktsplan för Växjö kommun. Utställningshandling

Översiktsplan för Växjö kommun. Utställningshandling GRANSKNINGSYTTRANDE 1 (51) Kanslienheten, Kommunledningskontoret Växjö kommun Box 1222 351 12 Växjö Översiktsplan för Växjö kommun. Utställningshandling 2005-01-11. Förslag till översiktsplan för Växjö

Läs mer

Inledning. 2 Bilaga Miljö- & riskfaktorer utställningshandling. 1. Skred- och rasrisker 2. Radon 3. Föroreningar i mark 4. Föroreningar i luft

Inledning. 2 Bilaga Miljö- & riskfaktorer utställningshandling. 1. Skred- och rasrisker 2. Radon 3. Föroreningar i mark 4. Föroreningar i luft Utställningshandling Mars 2014 Inledning Det finns fyra bilagor som ingår Vindelns översiktsplan. Den här bilagan redovisar miljö- och riskfaktorer som ska beaktas i planeringen. Enligt plan- och bygglagens

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1 Samhällsbyggnadskontoret informerar Radon 2007:1 Radon Radon ädel men farlig gas Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva ämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar,

Läs mer

Samrådshandling oktober 2013

Samrådshandling oktober 2013 Samrådshandling oktober 2013 Sektorn för samhällsbyggnad Ändring av detaljplan för del av Djupedalsäng 1:14 Återvinningsstation vid Råstensvägen Härryda kommun Planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift

Läs mer

Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län

Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län Behovsbedömning För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Miljö- och riskfaktorer

Miljö- och riskfaktorer Miljö- och riskfaktorer 15 Övergripande mål Kommunen ska vara en förebild och genom planering och beslut verka för en fortsatt god livsmiljö och en god hälsa för invånarna i Danderyd. Riktlinjer Kommunen

Läs mer

en del av Åby samhälle (Åby Gästgivaregård 2 m.fl.) I Kvillinge socken och kommun (Numera inom Åby i Norrköpings kommun).

en del av Åby samhälle (Åby Gästgivaregård 2 m.fl.) I Kvillinge socken och kommun (Numera inom Åby i Norrköpings kommun). 1(6) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för en del av Åby samhälle (Åby Gästgivaregård 2 m.fl.) I Kvillinge socken och kommun (Numera inom Åby i Norrköpings kommun)., fysisk planering

Läs mer

Radonprogram för Sjöbo kommun

Radonprogram för Sjöbo kommun Radonprogram för Sjöbo kommun INLEDNING Bakgrund Mot bakgrund av det nationella miljömålet God bebyggd miljö har ett antal regionala delmål och åtgärdsförslag tagits fram. Regionalt delmål nr 9 som tagits

Läs mer

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...

Läs mer

Antagen Laga Kraft

Antagen Laga Kraft Områdesbestämmelser för del av Stödstorp 2:1 m fl. Vaggeryds kommun Antagen 2015-04-28 79 Laga Kraft 2015-05-27 Bakgrund och syfte Områdets läge framgår av bilden föregående sida. Marken utgörs av tallmo

Läs mer

Miljöenhetens rapport Delrapport för projektet: Radon i flerbostadshus September 2014

Miljöenhetens rapport Delrapport för projektet: Radon i flerbostadshus September 2014 2014-08-29 1 (7) Miljöenhetens rapport Delrapport för projektet: Radon i flerbostadshus September 2014 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033 231300

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Orrspelet 1 och 2 inom Mariehemsområdet i Umeå kommun, Västerbottens län

Detaljplan för fastigheten Orrspelet 1 och 2 inom Mariehemsområdet i Umeå kommun, Västerbottens län Behovsbedömning Sida 1 av 6 Diarienummer: BN-2016/01508 Datum: 2016-10-21 Handläggare: Anders Aubry för fastigheten Orrspelet 1 och 2 inom Mariehemsområdet i, Västerbottens län Behovsbedömning av detaljplan

Läs mer

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Radon 1 Vad är radon? Kommer från radium-226, radioaktivt grundämne Dess atomkärnor faller sönder utan yttre påverkan Ädelgasen radon bildas Radonet sönderfaller till radondöttrar, som består av radioaktiva

Läs mer

Antagen av MBN Laga kraft

Antagen av MBN Laga kraft Antagen av MBN 2008-09-11 Laga kraft 2008-10-15 !"##$%&& ' ()*+,-+. / Till detaljplanen hör följande handlingar: Planbeskrivning Tillägg till planbestämmelser Genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning

Läs mer

Eric Alnemar, planarkitekt Tobias Gunnarsson, planarkitekt Marie-Anne Eriksson, planarkitekt Karin Bovin, kommunekolog

Eric Alnemar, planarkitekt Tobias Gunnarsson, planarkitekt Marie-Anne Eriksson, planarkitekt Karin Bovin, kommunekolog 2 Eric Alnemar, planarkitekt Tobias Gunnarsson, planarkitekt Marie-Anne Eriksson, planarkitekt Karin Bovin, kommunekolog 3 För att det ska framgå om eller hur detaljplanen kommer att påverka miljön ska

Läs mer

DEL AV VILLSHÄRAD 2:3 M.FL. Bengts camping

DEL AV VILLSHÄRAD 2:3 M.FL. Bengts camping BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för DEL AV VILLSHÄRAD 2:3 M.FL. Bengts camping VILLSHÄRAD, HALMSTADS KOMMUN KS 2012/0513 Plan 1060 K Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-06-11

Läs mer

RIKTLINJER FÖR LOKALISERINGSPRÖVNING AV BEBYGGELSE I UMEÅ KOMMUN MED HÄNSYN TILL HÄSTHÅLLNING

RIKTLINJER FÖR LOKALISERINGSPRÖVNING AV BEBYGGELSE I UMEÅ KOMMUN MED HÄNSYN TILL HÄSTHÅLLNING 1 (8) RIKTLINJER FÖR LOKALISERINGSPRÖVNING AV BEBYGGELSE I UMEÅ KOMMUN MED HÄNSYN TILL HÄSTHÅLLNING Godkänd och reviderad av byggnadsnämnden, 2005-11-21, 271 2 (8) INLEDNING Enligt översiktsplanen för

Läs mer

Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun

Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun Ställningstaganden Munktorps tätort Bostäder ska erbjudas i anslutning till Sorbykyrkan enligt gällande detaljplan. Ny detaljplan för bostadsändamål kan vid behov upprättas öster om Sorbykyrkan. Kommunen

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län. Granskning. Planområde

Behovsbedömning. Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län. Granskning. Planområde Granskning Behovsbedömning Planområde Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län Miljö- och byggnadsnämnden 2 (8) Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska

Läs mer

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Uppföljning av hälsah i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsens hälsoskyddsenheth Ca. 15 medarbetare Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING. detaljplan för. Unnaryds Prästgård 15:9 m.fl. om planen kommer att innebära betydande miljöpåverkan

BEHOVSBEDÖMNING. detaljplan för. Unnaryds Prästgård 15:9 m.fl. om planen kommer att innebära betydande miljöpåverkan BEHOVSBEDÖMNING detaljplan för Unnaryds Prästgård 15:9 m.fl. om planen kommer att innebära betydande miljöpåverkan 2010-10-13 Inledning Enligt Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar skall

Läs mer

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Miljöbalken Miljöbalken innehåller allmänna hänsynsregler och detaljerade bestämmelser om avloppsvattenrening.

Läs mer

ELDSBERGA 6:13 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Tillhörande detaljplan för. ELDSBERGA, HALMSTADS KOMMUN Plan 1094 K

ELDSBERGA 6:13 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Tillhörande detaljplan för. ELDSBERGA, HALMSTADS KOMMUN Plan 1094 K BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Tillhörande detaljplan för ELDSBERGA 6:13 ELDSBERGA, HALMSTADS KOMMUN Plan 1094 K Normalt förfarande, KS 2013/0280 Samhällsbyggnadskontoret 2015-02-03 Samhällsbyggnadskontoret

Läs mer

Klagomål på bullerstörningar vid Mariebergsvägen i Gammelstad

Klagomål på bullerstörningar vid Mariebergsvägen i Gammelstad Miljönämndens arbetsutskott 2010 04 15 27 1 Dnr 2009 2276 Klagomål på bullerstörningar vid Mariebergsvägen i Gammelstad Bilagor: Krav på bullerplank vid Mariebergsvägen, 09 2276 Tekniska förvaltningens

Läs mer

Behovsbedömning. Planprogram för Hensbacka Saltkällan Delen Hensbacka 2:4 m fl

Behovsbedömning. Planprogram för Hensbacka Saltkällan Delen Hensbacka 2:4 m fl 1/5 1. av miljöbedömning En miljöbedömning skall göras för planer och program om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. en är den analys som leder fram till ställningstagandet

Läs mer

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden

Läs mer

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun.

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun. Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun. BESLUT Med stöd av 7 kapitlet 21 och 22 miljöbalken beslutar Länsstyrelsen om vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för Jungs

Läs mer

Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18

Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18 Projektplan KK08/317 Anneli Carlén Utmaning Rädda Östersjön Projektstart Projektavslut Avslutat Sign. Anneli Carlén 2009-01-21 Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18 Innehåll 1. Mål... 3 2. Östersjön...

Läs mer

Planens uppenbara positiva inverkan på:

Planens uppenbara positiva inverkan på: Sida 2 av 6 SAMMANFATTNING Betydande påverkan antas enligt bedömningskriterier i MKB-förordningen bilaga 4 Anges förutsättningar för kommande verksamhet eller åtgärder som kan antas medföra betydande miljöpåverkan

Läs mer

Referens Anders Forsberg. Behovsbedömning av detaljplan för del av Kv Rotemannen

Referens Anders Forsberg. Behovsbedömning av detaljplan för del av Kv Rotemannen Referens Anders Forsberg Behovsbedömning av detaljplan för del av Kv Rotemannen Tumba, februari 2011 Behovsbedömningen av detaljplan för del av kvarteret Rotemannen är framtagen som ett underlag inför

Läs mer

Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl Brofästet Öland, västra

Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl Brofästet Öland, västra Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl 1 (17) Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl Brofästet Öland, västra Checklistan innehåller frågeställningar som rör Planområdets förutsättningar Omfattas

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(6) tillhörande detaljplan för Kvarteret Spinnrocken med närområde. inom Gamla staden i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING 1(6) tillhörande detaljplan för Kvarteret Spinnrocken med närområde. inom Gamla staden i Norrköping 1(6) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för Kvarteret Spinnrocken med närområde inom Gamla staden i Norrköping, fysisk planering den 11 februari 2011 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN:

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sundsberg 2:13 och del av 1:64, Selma. SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sundsberg 2:13 och del av 1:64, Selma. SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sundsberg 2:13 och del av 1:64, Selma. SUNNE KOMMUN Värmlands län 2015-05-05 Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 Datum 2012-05-31 Kommunförvaltningen Bygg och miljö Martina Norrman, planarkitekt Direkttelefon 040-40 82 18 Vår ref 12.063 Er ref BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SYFTE Enligt plan- och

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan

Läs mer

Eric Alnemar, planarkitekt Abbe Sahli, miljöstrateg

Eric Alnemar, planarkitekt Abbe Sahli, miljöstrateg Eric Alnemar, planarkitekt Abbe Sahli, miljöstrateg 2 3 För att det ska framgå om eller hur detaljplanen kommer att påverka miljön ska alltid en behovsbedömning genomföras. Behovsbedömningen är en analys

Läs mer

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66.

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66. RADONPLAN Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro 2011 2020 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING 2011-08-08 Samrådshandling Dnr. Dnr 2011-0423-205 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING Ändring av detaljplan för Del av Gamla I12-området, Hantverksområdet i Eksjö stad 1(6) BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING Enligt

Läs mer

Detaljplan för Trillan 2 och del av Hubbarp 2:1 i Tranås stad (Hubbarps industriområde) Planområde

Detaljplan för Trillan 2 och del av Hubbarp 2:1 i Tranås stad (Hubbarps industriområde) Planområde Detaljplan för Trillan 2 och del av Hubbarp 2:1 i Tranås stad (Hubbarps industriområde) Upprättad i februari 2013 av Plan- och byggavdelningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr 288/11 Planområde Antagen

Läs mer

Upphävande av detalj- och byggnadsplaner inom Risbäcks by Dorotea kommun, Västerbottens län

Upphävande av detalj- och byggnadsplaner inom Risbäcks by Dorotea kommun, Västerbottens län 1 (6) Behovsbedömning av Upphävande av detalj- och byggnadsplaner inom Risbäcks by Dorotea kommun, Västerbottens län Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen

Läs mer

Detaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun

Detaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun BEHOVSBEDÖMNING (för MKB) 1(6) Avdelning/Handläggare Datum Ärendebeteckning Plan-, bygg- och trafikavdelningen 2011-03-29 2010-3803 Rebecka Sandelius 0480-45 03 33 Detaljplan för del av Vångerslät 7:96

Läs mer

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi i skolan MILJÖBALKEN (MB) Hopslagning av 16 lagar, bl.a. hälsoskyddslagen, miljöskyddslagen, lag om kemiska produkter 32 kapitel, bl.a.: Generella regler,

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING. 1(7) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten Myckelmossa 2:9 inom Simonstorp i Norrköpings kommun.

ANTAGANDEHANDLING. 1(7) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten Myckelmossa 2:9 inom Simonstorp i Norrköpings kommun. 1(7) Behovsbedömning tillhörande detaljplan för fastigheten Myckelmossa 2:9 inom Simonstorp i Norrköpings kommun den 25 maj 2012 ANTAGANDEHANDLING Antagen i SPN: 2012-10-09, 198 Laga kraft: 2012-11-13

Läs mer

HÄSTPOLICY. Beslutad av kommunstyrelsen

HÄSTPOLICY. Beslutad av kommunstyrelsen HÄSTPOLICY Beslutad av kommunstyrelsen 2011-10-03 Hästpolicyns syfte Syftet med en kommunal hästpolicy är att tydliggöra hästens betydelse och positiva effekter för människor, samhällsekonomi och levande

Läs mer

Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30

Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30 Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30 RIKTLINJER FÖR PLACERING AV MOBILRADIOSTATIONER Godkänd i miljönämnden 2002-01-30 Allmänt Det moderna samhället medför behov av en mängd anläggningar

Läs mer