Miljö- och riskfaktorer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljö- och riskfaktorer"

Transkript

1 Miljö- och riskfaktorer 4 I översiktsplanen ska redovisas de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden (4 kap 1 Plan- och bygglagen). I samhället finns det olika typer av risker för såväl människors liv och hälsa som för miljön. Det finns naturgivna, geologiska risker (t ex markradon, stranderosion), verksamhetsrelaterade risker (t ex transport av farligt gods) och försörjningsrisker (t ex VA). Några av kommunen beaktade miljö- och riskfaktorer återfinns i detta kapitel och regleras via miljöbalken samt sektorsrelaterad lagstiftning exempelvis väglag, strålskyddslag och djurskyddslag. Kommunens övergripande beredskapsplaner redovisas i slutet av kapitlet. Område Bet Sid Buller Mb 174 Djurhållning Md 176 Erosion Me 178 Förorenade områden Mf 180 Flygtrafik Mfl 182 Transporter av farligt gods Mg 183 Luftföroreningar Ml 185 Oljeolyckor Mo 186 Radon Mr 188 Elektromagnetiska fält och radiofrekvent Ms 189 strålning Trafiksäkerhet Mt 191 Vattenföroreningar Mv 193 Beredskapsplaner 195 Mörbylånga kommun - Översiktsplan Miljö- och riskfaktorer 173

2 Mb Buller Vad som uppfattas som buller är subjektivt. Ett ljud som återkommer exempelvis kort och oregelbundet uppfattas oftast som mer störande än ett ljud som är regelbundet och kontinuerligt. Oönskade ljud är buller. Buller förekommer huvudsakligen från biltrafik, kompressorer från värmepumpar, industri, bergtäkter, skjutbanor och evenemang utomhus. Det finns framtagna riktvärden för bullernivåer. Tysta områden börjar bli en bristvara framförallt tätortsnära. Tystnad och ostördhet är något som vi bör slå vakt om och hushålla med. Med tystnad menas i dessa sammanhang bullerfrihet. Vi söker en stillhet från vår bullriga vardag i fritiden. En stor del av befolkningen söker stillheten vid skogspromenader, svamp och bärplockning, jakt- och fiske, bad- och båtliv där tystnaden är en viktig del av upplevelsen. Vi söker naturmiljöer där tystnaden är en väsentlig faktor för rekreation. Mörbylånga kommun - Översiktsplan Miljö- och riskfaktorer 174

3 Ställningstaganden Riktvärden och allmänna råd avseende buller ska tillämpas vid nyetableringar och befintliga verksamheter. Vid tillämpning av riktvärden för vägtrafikbuller ska bedömning göras utifrån sommartrafiken. Inventering av vägtrafikbuller behövs för att öka kunskapen om problemsträckor. Tysta områden ska inventeras och redovisas i kommunens översiktsplan senast år Riktvärdena kan försvåra möjligheten att förtäta bebyggelsen i de byar eller de bostadsområden som ligger utmed bullerbelastade vägar eller i närheten av bulleralstrande verksamheter. Vatten och avlopp - Miljö/ föroreningar - Trafik Kommunen behöver bättre kunskap om var vägtrafikbuller förekommer för att kunna bedöma om utvecklingen uppnår uppsatt miljömål. Hälsa och säkerhet Hälsa och säkerhet förbättras. Natur/kultur/rekreation - Socio- Ekonomiska Installation av värmepumpar utomhus fördyras i de fall bullerdämpande åtgärder måste utföras. Merkostnader för att reducera bullernivåerna kan uppstå för att uppnå riktvärden. Resurser måste avsättas för att möjliggöra utpekandet av tysta områden samt för bl a framtagande av kriterier för inventering, inventeringsarbete och analys av resultat kring tysta områden Miljömål/Folkhälsomål Motsvarar miljökvalitetsmål God bebyggd miljö med regional miljömål Buller-vägtrafik (2010) genom bl a tillämpning av riktvärden och inventering av vägtrafikbuller och tysta områden. Regional miljömål innebär att antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som Riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder ska ha minskat med 5 % till år 2010 jämfört med år Särskilt tillämpade Riktlinjer/Riktvärden/ Allmänna råd Infrastrukturpropositionen Riktvärden för vägtrafikbuller 1996/97:53, Naturvårdsverket AR 1991 förslag Naturvårdsverket AR Externt industribuller 1978:5 SOSFS 2005:6 Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus Naturvårdsverkets Rapport 3104 Vägledning för villavärmepumpar utomhus Övriga Ljudkvalitet i natur- och kulturmiljöer Förslag till mått, mätetal och inventeringsmetod Mörbylånga kommun - Översiktsplan Miljö- och riskfaktorer 175

4 Md Djurhållning Ölands traditionella bebyggelse med oskiftade radbyar i kombination med jordbrukets utveckling mot alltmer storskaliga enheter, gör att risker för olägenheter och störningar ökar. Det är samtidigt av vitalt intresse för kommunen att byarna hålls levande genom aktiva jordbruksföretag, ny bebyggelse av bostäder och nyetableringar av företag. En nybyggnation av bostad eller djuranläggning ska möjliggöra en framtida förändring eller expansion med minimala begränsningar. Exempel på olägenhet i samband med djurhållning kan vara buller, lukt, flugor och allergener. Miljöbalken lägger ett stort ansvar på djurhållande verksamheter gentemot människor och miljö. De ställningstagande som redovisas utgör därför en grund för att befintliga verksamheter och nya verksamheter/bebyggelse ska kunna utvecklas i samklang med varandra. Det är väsentligt att man vid all prövning av ärenden som berör djurhållning noga beaktar de lokala förhållandena. Mörbylånga kommun - Översiktsplan Miljö- och riskfaktorer 176

5 Ställningstaganden Hälsa och säkerhet Särskilt tillämpade Riktlinjer/Riktvärden/ Allmänna råd Boverkets allmänna råd 1995:5 Inom planlagda områden får inte svin, höns, nötkreatur, hästar eller får hållas om inte planbestämmelserna medger detta eller tillstånd prövats enligt lokala hälsoskyddsföreskrifterna. I de byar där jord- och skogsbrukets intressen prioriteras (se delområden) bör utvecklingen av djurhållningsverksamheter ges företräde i förhållande till nybyggnationer för boende. Vid ny bebyggelse ska följande faktorer utgöra underlag vid bedömning av storleken på skyddsavstånd mellan djurhållning och bebyggelse: - Nötkreatur och får: 200 m - Svin: 500 m - Hästar: < 10 hästar: minst 100 m till stall/gödsel, minst 50 m till hästhagar > 10 < 30 hästar: m till stall/gödsel, m till hästhagar > 30 < 100 hästar: >200 m till stall/gödsel, m till hästhagar > 100 hästar: m till stall/gödsel, >200 m till hästhagar - karaktär på området, lantlig miljö/ villabebyggelse - antal djur, placering av stall och biutrymmen, ridbana - gödselhantering, placering och utförande - året runt hagar, dess lokalisering och beläggning - förhärskande vindriktning - topografi, avskärmande bebyggelse eller vegetation - näringsverksamhet/ fritidssysselsättning - genomgång av närboendes uppfattning. Bedömningen från fall till fall kan visa att olika skyddsavstånd åberopas beroende på föreliggande faktorer och förhållanden. Skyddsavstånd till djurhållning kan begränsa byggnation. Beaktande av skyddsavstånd till djurhållning minskar risken för konflikter mellan lantbruk och övriga verksamheter. Olägenheter i samband med djurhållning kan minimeras Bättre plats för arbete har getts ut i samarbete med Naturvårdsverket, Räddningsverket och Socialstyrelsen. Där anges 500 meter som rekommenderat skyddsavstånd mellan djurhållning och bostadsbebyggelse vid nyetablering. Djurhållningen som avses är djurhållning inom lantbruket och ridanläggningar. 200 meter bör inte understigas med hänsyn till olägenheter som lukt, flugor, buller och allergirisk. 200 meter bör upprätthållas som ett riktvärde. Socialstyrelsens meddelandeblad juni 2004 Skåne i utveckling 2004:17 Länsstyrelsen i Skåne län har utgivit skriften, Hästar och bebyggelse underlag för den fysiska planeringen. Länsstyrelsen har där delat in hästanläggningar efter antalet hästar: < 10 hästar: minst 100m till stall/gödsel, minst 50m till hästhagar > 10 < 30 hästar: m till stall/gödsel, m till hästhagar > 30 < 100 hästar: >200m till stall/gödsel, m till hästhagar > 100 hästar: m till stall/gödsel, >200m till hästhagar Mörbylånga kommun - Översiktsplan Miljö- och riskfaktorer 177

6 Me Erosion Utmed kommunens västkust finns flera platser där stranderosion förekommer, bl a vid Årsvik, Risinge, Kleva och Sandbergen. Omfattningen har varierat under tiden men erosionen har under den senaste 10-årsperioden varit omfattande. Bebyggelse finns idag vid Årsvik och Sandbergen inom områden med risk för stranderosion. I övrigt utgör områdena strand som nyttjas för rekreation och bad. Där rasrisken genom erosion bedöms bli för stor kan åtgärder behöva utföras t ex strandskoning eller flyttning av befintliga byggnaderna till säkra områden. Sandbergen/ Kleva Risingehamn Hammarby Årsvik Södra Bruket Ventlinge Områden med känd stranderosion Mörbylånga kommun - Översiktsplan Miljö- och riskfaktorer 178

7 Ställningstaganden Inom områden med erosionsrisk (Me-områden) får inga nybyggnationer ske. Skydd av erosionsbenägda områden kan säkerställas genom områdesbestämmelser. Befintliga bostäder eller byggnader ska om möjligt bevaras. Erosionsrisken kan innebära restriktioner avseende till- och ombyggnad av befintliga byggnader i riskområdena. Begränsning av ny bebyggelse inom/nära erosionsbenäget område. Befintliga områden med erosionsrisk kan bli föremål för åtgärder, strandskoning eller liknande. Vatten och avlopp - Miljö/ föroreningar - Trafik - Hälsa och säkerhet Till- och ombyggnad av byggnader inom områden med erosionsrisk ska endast tillåtas om risken för skada kan elimineras. Natur/kultur/rekreation - Socio- Ekonomiska - Miljömål/Folkhälsomål - Mörbylånga kommun - Översiktsplan Miljö- och riskfaktorer 179

8 Mf Förorenade områden Förorenade områden, till exempel gamla soptippar, industritomter eller bensinstationer kan vara källa för spridning av miljögifter. Användning av sådan mark bör ske med stor försiktighet. Saneringar är angelägna för att undvika risken för framtida läckage. Ansvaret för undersökning och eventuell sanering ligger i första hand på den som förorenat marken och i andra hand på fastighetsägaren. I Färjestaden har ansvarsutredning och sanering utförts av Brovägen, delar av gamla järnvägsområdet, oljedepåanläggningen i hamnen och f d förnödenhetsmagasinet. Några bensinstationer är efterbehandlade och ska åtgärdas under I Degerhamn har förhöjda tungmetallhalter uppmätts i marken. Metallerna kommer från alunskiffer som finns bl a i Degerhamn. En stor utredning utfördes på uppdrag av länsstyrelsen Miljö- och byggnadsnämnden antog 2005 ett åtgärdsalternativ som innebar att den kommunala planeringen ska anpassas och allmänheten ska informeras om miljöriskerna. (se vidare under delområde 15 samt avsnitt Mr). År 2006 påbörjades en ansvarsutredning för Mörbylånga hamn och Sockerbruksområdet. Liknande utredning kan väntas för industriområdet i Grönhögen. I kommunen finns ett flertal gamla hushållsdeponier som behöver inventeras och klassas. Sopdeponin vid Kastlösa är stängd sedan 1 januari 2000 och ska senare sluttäckas. Mörbylånga kommun - Översiktsplan Miljö- och riskfaktorer 180

9 Ställningstaganden Vid planläggning av områden samt vid kommunens köp och försäljning av fastigheter ska kommunen uppmärksamma om den aktuella platsen är förorenad. Om så är fallet bör kommunen kontrollera vilka krav som kan ställas på sanering eller om markanvändningen ska begränsas. En ansvarsutredning bör göras. Hushållsdeponier ska inventeras och klassas utifrån risk för miljöpåverkan. Begränsning av ny bebyggelse inom förorenade områden samt krav på sanering innan ny bebyggelse kan ske. Vatten och avlopp - Miljö/ föroreningar Risk för föroreningar av mark och vatten kan minskas. Trafik - Hälsa och säkerhet Risk för påverkan på hälsa genom föroreningar kan minskas. Natur/kultur/rekreation - Socio- Ekonomiska Minskat intresse för bostäder i område med föroreningar. Miljömål/Folkhälsomål Motsvarar miljökvalitetsmål Giftfri miljö genom att undersöka och vid behov åtgärda förorenade områden. Mörbylånga kommun - Översiktsplan Miljö- och riskfaktorer 181

10 Mfl Flygtrafik Över Öland passerar ett stort antal flygleder framförallt för den internationella flygtrafiken. Över sydöstra Östersjön sker ca flygningar om året varav den största delen passerar Öländskt luftrum. Öland är känt som solen och vindarnas ö. Ofta vinner södra Öland kampen om störst antal soltimmar under turistsäsongen. Detta gör att Öland ofta förknippas med en klarblå himmel. Genom den ökade flygtrafiken ser man oftast minst två flygplan samtidigt som lägger ut svansar (kondensationsstrimmor). Dessa ligger sedan kvar under en längre tid och växer i omfång innan de så småningom försvinner okulärt. Detta gör att man alltid vid klart väder kan iaktta ett större antal svansar över Öland som ger intryck av att vädret är molnigt trots att det egentligen är klarblå himmel. Dessa svansar kan leda till att besökare inte känner att den förväntade upplevelse av solsken som Öland är känt för infrias. Detta kan påverka besöksströmmarna till Öland och därmed besöksnäringen och rekreationslivet. Indicier finns om att temperaturen vid marken under omfattande flygleder kan sänkas genom att det skyddande dis som bildas försvårar solstrålarnas inträngning. Mörbylånga kommun berörs av riksintresset Kalmar flygplats. Flygplatsen är av riksintresse för luftfarten enligt 3 kap 8 miljöbalken. Flygvägar sydöstra Sverige (se avsnitt Riksintresse luftfart i kapitel 6) (Källa: Luftfartsverket ASD ) Ställningstaganden Miljö / föroreningar Natur/kultur/rekreation Socio- Ekonomiska Mörbylånga kommun ska verka för att de internationella flyglederna lokaliseras till områden utanför Ölands luftrum. Mark- och vattenanvändning, ny bebyggelse och nya verksamheter kan begränsas inom påverkansområde av flygplatsområdet Kalmar med hänsyn till flygrelaterade buller och höjdbegränsningar. Risk för störningar genom buller, utsläpp till luft och vatten mm uppstår inom påverkansområde Kalmar flygplats. Besöksnäringen kan påverkas negativt om himlen upplevs disig när den egentligen är klarblå. Mörbylånga kommun - Översiktsplan Miljö- och riskfaktorer 182

11 Mg Transporter av farligt gods Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter som har sådana egenskaper att de kan skada människor, miljö och egendom om de inte hanteras rätt under transport. Vägar där transport av farligt gods sker är främst väg 136 och (Mörbylånga-Bengtstorp), 137 Ölandsleden, väg 931 kustvägen till Degerhamn samt väg 1280 Trollhättevägen och Esplanaden i Mörbylånga. Väg 136 sträcker sig genom två av kommunens viktigaste och känsligaste vattenskyddsområden, Resmo och Strandskogen. Vidare finns rekommenderade uppställnings- och rastplatser för farligt gods transporter på ett flertal platser. Hänvisning för fordon med exempelvis läckande last sker till Moskogen i Kalmar. Riskobjekten som dominerar inom kommunen är transport av farligt avfall, transport av eldningsolja och diesel samt ammoniaktransport och gasoltransport. En översyn av såväl rekommenderade vägar som uppställningsplatser bör ske i samråd med Vägverket, räddningstjänsten och Länsstyrelsen. Väg 136 Väg Väg 137 Väg 136 Väg 931 Väg 136 Rekommenderade vägar med transporter av farligt gods Mörbylånga kommun - Översiktsplan Miljö- och riskfaktorer 183

12 Ställningstaganden Vägvalsstyrning bör upprättas för transport av farligt gods. Farligt gods-transporter till Cementindustrins anläggning i Degerhamn ska vägledas från väg 136 vid Bjärby till väg 931 (kustvägen) fram till industriområdet i Degerhamn. En framställan om inskrivning i lokala trafikföreskrifterna till länsstyrelsens rättsenhet krävs. Skyddsåtgärder t ex sänkt hastighet, säkring av vägbanan, bör utredas för väg 136 sträckan genom Resmo och Strandskogens vattenskyddsområde. Utökat skyddsavstånd bör gälla för ny bebyggelse utmed väg 136 söderut till Bjärby samt väg 931 från Bjärby till Degerhamn samt väg 943 mellan Färjestaden och Mörbylånga industriområde. Alternativt ska säkerheten påvisas i det enskilda fallet enligt särskild utredning. Ny bebyggelse kan begränsas nära nämnda vägsträckor. Vatten och avlopp - Miljö/ föroreningar - Trafik Kringfartsleder runt tät bebyggelse kan bli aktuellt. Kommunen bör upprätta vägvalsstyrning för transporter för farligt gods. (Färjestaden och Bjärby) Hälsa och säkerhet Risken för omfattande bränder och olyckor minskar. Natur/kultur/rekreation - Socio- Ekonomiska Samhällskostnader i samband med olyckor minskar. Miljömål/Folkhälsomål Motsvarar miljökvalitetsmål God bebyggd miljö genom att lokalisera och utforma transporter och transportanläggningar så att skadliga intrång i stadseller naturmiljön begränsas och så att de inte utgör hälso- eller säkerhetsrisker eller i övrigt är störande för miljön. Särskilt tillämpade Riktlinjer/Riktvärden/ Allmänna råd Räddningsverkets Räddningsverkets Sverigeatlas 2004 Vägval farligt gods. Sverigeatlas 2004 Mörbylånga kommun - Översiktsplan Miljö- och riskfaktorer 184

13 Ml Luftföroreningar I tätorter förekommer förhöjda halter av luftföroreningar som kan ge effekter på både hälsa och miljö samt på vissa material. De föroreningar som har störst betydelse är kvävedioxid, ozon och partiklar. De största källorna är vägtrafik, arbetsmaskiner och förbränning av biobränslen, främst småskalig vedeldning. I Kalmar län står den småskaliga vedeldningen för nästan hälften av utsläppen av flyktiga organiska ämnen, därefter kommer vägtrafiken och fritidsbåtar. Mätningar av luftföroreningar (NO2, partiklar PM10 och bensen) utfördes i Färjestaden vintern 2003/2004 och visade att vi har god marginal till miljömålen och miljökvalitetsnormerna. Ställningstaganden Miljömål och miljökvalitetsnormer för utomhusluft ska inte överskridas p g a verksamheter i kommunen I syfte att minska oljeberoendet och luftföroreningarna från uppvärmning av enskilda hushåll i Mörbylånga och Färjestadens tätorter, ska utbyggnad av de båda tätorternas fjärrvärmenät prioriteras. Utbyggnad i ytterligare samhällen/ orter ska undersökas. Kommunen ska verka för att utbyte av äldre pannor i enskilda hushåll till modernare pannor med mindre utsläpp ska ske. ( se vidare under Fe) Bebyggelse kan begränsas i samband med markberedskap för utbyggnad av fjärrvärmenät i Mörbylånga och Färjestaden tätort. Vatten och avlopp - Miljö/ föroreningar - Trafik Transporter minskar p g a utbyggnad av fjärrvärmenät. Hälsa och säkerhet Mindre utsläpp i samband med utbyggnad av fjärrvärmenät och utbyte av äldre pannor i enskilda hushåll till modernare pannor. Folkhälsan kan stärkas. Natur/kultur/rekreation - Socio- Ekonomiska - Miljömål/Folkhälsomål Motsvarar miljökvalitetsmål Frisk luft med regionala miljömål för Halter av svaveldioxid (2005), Halter av kvävedioxid (2010), Halter av marknära ozon (2010), Partiklar (2010), Utsläpp av flyktiga organiska ämnen 2010) och Benso(a)pyren (2010) genom att prioritera utbyggnad av fjärrvärmenät i tätorterna. Särskilt tillämpade Riktlinjer/Riktvärden/ Allmänna råd Förordning 2001:527 Förordningen om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Mörbylånga kommun - Översiktsplan Miljö- och riskfaktorer 185

14 Mo Oljeolyckor Öland drabbas med jämna mellanrum av oljeutsläpp i Östersjön, olja som når våra stränder. Trots de skyddsåtgärder som vidtagits när det gäller styrning av sjötrafiken m m, så sker medvetna utsläpp eller utsläpp till följd av olyckor. Till havs innan oljan når stranden svarar staten via Kustbevakningen för uppsamling och omhändertagande. När oljan når stranden ligger ansvaret på kommunen via Räddningstjänsten. Båda Ölandskommunerna har idag en oljeskyddsplan som visar hur beredskapsorganisationen är uppbyggd och hur saneringen ska gå till beroende på årstiden m m. Till hjälp finns den s k Miljöatlasen som anger hur kusten klassats ur känslighetssynpunkt för styrning av oljan. Den gällande planen är från 1995 och är i behov av revidering. Även om oljeskyddsplanen för kusten är bra när det gäller de prioriteringar som kan behöva göras, kan ett stort oljepåslag få väldigt negativa konsekvenser för Öland och dess jordbruks- och besöksnäring. Foto: Räddningsverket Även oljeolyckor på land kan få negativa konsekvenser beroende på var utsläppen sker. Speciellt inom de områden i kommunen som har tunna jordlager kan oljan snabbt nå grundvattnet och förorena vattentäkter inom stora områden. På land svarar räddningstjänsten för den akuta insatsen. Därefter sker samråd mellan räddningsledare, miljöhandläggare, restvärdesledare och övriga berörda parter. Mörbylånga kommun - Översiktsplan Miljö- och riskfaktorer 186

15 Ställningstaganden Kommunen ska verka för att Oljeskyddsplanen för Öland revideras och aktualiseras. Kommunen ska verka för att god beredskap finns vid oljeutsläpp till sjöss och på land. Kommunen ska verka för att sjöfarten styrs och övervakas så att risken för olyckor minimeras. De kommunala vattentäkter som inte har skyddsområden behöver förses med sådana. (se vidare under Fv) Kommunen ska verka för att rimliga skyddsåtgärder vidtas vid förvaring av petroleumprodukter för att minimera risken för förorening. Markberedskap i samband med reviderad Oljeskyddsplan kan krävas. Vatten och avlopp - Miljö/ föroreningar Påverkan på miljön i samband med oljeutsläpp kan minskas, risker för oljeutsläpp kan minskas. Trafik - Hälsa och säkerhet Påverkan på människors hälsa i samband med oljeutsläpp kan minskas. Risker för oljeutsläpp kan minskas. Natur/kultur/rekreation Påverkan på miljön i samband med oljeutsläpp kan minskas. Risker för oljeutsläpp kan minskas Socio- Ekonomiska - Miljömål/Folkhälsomål Motsvarar miljökvalitetsmål Hav i balans samt levande kust och skärgård genom prioriterad revidering av Oljeskyddsplan för Öland. Mörbylånga kommun - Översiktsplan Miljö- och riskfaktorer 187

16 Mr Radon Radon är en osynlig och luktfri radioaktiv gas, som bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. Radongas mäts i bequerel per kubikmeter (Bq/m3) luft. Radon sönderfaller i sin tur till radondöttrar som vid sönderfallen utsänder joniserande strålning. Det är den joniserande strålningen som kan skada cellerna i luftrör och lungor. Bor man under en lång tid i ett hus med höga radongashalter riskerar man att drabbas av lungcancer. Höga halter markradon förekommer inom områden med uranrika bergarter. Berggrund och jordarter som innehåller alunskiffer kan avge radon. Längs landborgskanten, från Isgärde i norr till Ölands södra udde, finns områden med förhöjda radonhalter. Byggnadsmaterial där alunskiffer har blandats in i materialet vid tillverkningen kan orsaka radonproblem i huset. I Sverige är det främst lättbetong även så kalllad blåbetong som kan vara aktuella. Tillverkningen av dessa material upphörde Vatten från egna brunnar kan innehålla radon. Mäter man radonhalten i inomhusluften och har egen brunn bör även vattnet kontrolleras. Förekomst av uranrika berggrunder som kan avge radon Ställningstaganden Hälsa och säkerhet Socio- Ekonomiska Miljömål/Folkhälsomål Inom högriskområden för radon ska byggnationer (till-/ombyggnader samt ny bebyggelse) ske i radonsäkert utförande. Inom normalriskområden för radon ska riskerna beaktas. Krav kan ställas på radonsäkert utförande, vid byggnation. Kommunen ska verka för att uppfylla det nationella och regionala miljömålet gällande God bebyggd miljö som avser radon. För att säkerställa att miljömål avseende radon kommer att uppfyllas krävs fler mätningar i befintliga bostadshus samt att radonsaneringsåtgärder genomförs. Det blir dyrare att bygga i radonsäkert utförande. Motsvarar miljökvalitetsmål God bebyggd miljö med regional miljömål Byggnaders påverkan på hälsan (2020) genom att kontrollera radonhalten och vidta/rekommendera åtgärder för att skapa miljöer enligt uppsatta riktvärden (i alla skolor och förskolor år 2010 ska radonhalten vara lägre än 200 Bq/m3 luft samt i alla bostäder år 2020 ska den vara lägre än 200 Bq/m3 luft). Mörbylånga kommun - Översiktsplan Miljö- och riskfaktorer 188

17 Ms Elektromagnetiska fält och radiofrekvent strålning Elektromagnetiska fält Enligt Statens Strålskyddsinstitut (SSI) har Sverige inga gränsvärden för elektromagnetisk strålning. Kunskapsläget kring påverkan på människans hälsa är inte fullständigt och därför rekommenderas i Sverige en viss försiktighet vid samhällsplanering och byggande, om det kan ske till rimliga kostnader. Medianvärdet för magnetfält i bostäder och daghem i större städer är 0,1 µt (mikrotesla), i mindre städer och på landsbyggden 0,05 µt. Mitt under en kraftledning kan magnetfältet vara 10 µt. Bilden visar schematiskt hur magnetfältet avtar med avståndet. Radiofrekvent strålning SSI, socialstyrelsen m fl myndigheter har den uppfattningen att det utifrån dagens kunskapsläge inte finns skäl anta att etablering av exempelvis mobilstationer (master, antenner och teknikbodar) kan orsaka olägenhet för människors hälsa. Strålning från basstationer för mobiltelefoni är radiovågor som utgörs av elektromagnetiska fält. Redan några 10-tal meter från dessa enheter är strålningsstyrkan mycket låg. Det magnetiska kraftfältet på olika avstånd från större kraftledningar (källa:ssi) Ställningstaganden Vatten och avlopp - fortsätting se nästa sida Vid samhällsplanering och byggande ska försiktighet tillämpas och följande beaktas: 0,1 µt bör utgöra riktvärde vid planläggning och nybyggnation av bebyggelse (se bild ovan). Verka för att utforma eller förlägga nya kraftledningar och elektriska anläggningar så att exponering för magnetfälten begränsas. Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära befintliga el-anläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i befintliga hem, skolor och på arbetsplatser. Vid nylokalisering av basstationer för mobiltelefoni ska senaste rönen från SSI följas. (se vidare under T i 2 kapitel) Begränsning av bebyggelse inom/nära områden enligt kriterier se ställningstagande ovan. Mörbylånga kommun - Översiktsplan Miljö- och riskfaktorer 189

18 Miljö/ föroreningar - Trafik - Hälsa och säkerhet Boende i Mörbylånga kommun kommer inte att utsättas för elektromagnetiska fält som överstiger 0,1 µt. Natur/kultur/rekreation - Socio- Ekonomiska - Miljömål/Folkhälsomål Motsvarar miljökvalitetsmål Säker strålmiljö genom att bevaka riskerna med elektromagnetiska fält. Särskilt tillämpade Riktlinjer/Riktvärden/ Allmänna råd Elsäkerhetsverkets föreskrifter 2004:1 Strålning från mobiltelesystem (En infromationsbroschyr från sex myndigheter) Strålskyddsinsitutet Från elsäkerhetssynpunkt finns krav på skyddsavstånd mellan kraftledning och bebyggelse. Huvudmannen för ledningen anvisar dessa avstånd i det enskilda fallet. Enligt de riktlinjer som finns framtagna bl a av stadsbyggnadskontoret i Stockholm framgår att känsliga områden ska undvikas för antenner m m. Med känsliga områden menas bl a kulturhistoriskt värdefulla områden av högt natureller kulturvärde. Enligt den skrift om strålning som berörda myndigheter, som SSI och Socialstyrelsen tagit fram, framgår att en person som pratar i en mobiltelefon utsätts för betydligt starkare radiosignaler från den egna mobiltelefonen än från basstationerna. Ju fler basstationer som placeras ut, desto lägre styrka(effekt) behöver mobiltelefoner och basstationer sända med och därmed blir strålningen från basstationer och mobiltelefoner svagare. Strålskyddsinstitutet har under de senaste åren gjort flera utredningar om strålningsförhållandena kring mobiltelefonmaster. För radio- och mikrovågor finns gränsvärden som bygger på resultat från forskning som bedrivits under mer än trettio år. Gränsvärdena är baserade på den uppvärmningseffekt som radio och mikrovågor ger upphov till i människor. Resultaten från SSI:s mätningar och beräkningar kan sammanfattas enligt följande: Gränsvärdena för strålning överskrids på enstaka meters avstånd rakt framför antennens strålande yta. I de fall då antennerna är placerade på master innebär detta att man normalt inte kan utsättas för nivåer över gränsvärdet. På avstånd större än ett tiotal meter från antennerna är strålningsstyrkan mycket låg. För en högt placerad antenn kan högsta värde i marknivån uppgå till ca en tiondel av gränsvärdet. I många fall där allmänheten varit oroad, har strålningstyrkan varit mindre än en tusendel av gränsvärdena. SSI gör den sammanfattande bedömningen att basstationer för mobiltelefoni inte innebär någon risk ur strålskyddssynpunkt. Mörbylånga kommun - Översiktsplan Miljö- och riskfaktorer 190

19 Mt Trafiksäkerhet Ölands vägnät bygger på tre starkt trafikerade vägar, 943, 925, 136 samt Ölandsbron. Detta medför att trafikolyckorna dominerar på dessa sträckor. Förutom mänskligt lidande uppkommer även materiella skador. Enligt Vägverkets uppgifter kostar de materiella skadorna för Mörbylånga kommun ca 18 miljoner per år. Siffran bygger på ett årligt genomsnitt för perioden Vägsträckan 943 dvs Färjestaden - Mörbylånga tenderar att ligga i överkant på olycksstatistiken. Under 2006 kommer begränsade åtgärder vidtas för att höja säkerheten med bl a gång- och cykelled mellan Färjestaden och Mörbylånga och vägräcke mellan Färjestaden och Haga Park på vissa sträckor. Trafiksäkerhetsfrågor ingår i avsnitt Vägar (Tv) Registrerade trafikolyckor mellan (källa: Vägverket 2006) Mörbylånga kommun - Översiktsplan Miljö- och riskfaktorer 191

20 Ställningstaganden Kommunen ska aktivt bevaka olycksdrabbade vägsträckor och ta fram åtgärdsförslag för att minska antalet olyckor. Åtgärdsförslag inbegriper prioritering av platser med dålig trafiksäkerhet samt en lista med möjliga åtgärder. Exempel på åtgärder är gång- och cykelleder, anpassade övergångställen. Förslag bör fortlöpande diskuteras med Vägverket. (se vidare under Tv i kapitel 2) Kommunen ska verka för att sikt- och körförhållanden vid korsningar och utmed vägar inte hindras av t ex igenväxning. Detta gynnar trafiksäkerheten. tas i anspråk för nya gång- och cykelleder, anpassade övergångställen. Vatten och avlopp - Miljö/ föroreningar - Trafik Förändring av befintliga trafikleder vid hård olycksdrabbade vägar kan bli aktuellt. Hälsa och säkerhet Trafiksäkerheten bevakas och höjs. Natur/kultur/rekreation Vid åtgärder i form av gång- och cykelleder, anpassade övergångställen gynnas även möjlighter att röra sig i och uppleva utemiljön. Socio- Ekonomiska Folkhälsan kan stärkas. Miljömål - Mörbylånga kommun - Översiktsplan Miljö- och riskfaktorer 192

21 Mv Vattenföroreningar Vattenföroreningar sker huvudsakligen genom utsläpp, läckage, olyckshändelser och nedfall från luften (t e x surt regn). Grundvatten kan förorenas av näringsämnen från enskilda avlopp och lantbrukets gödsel/gödningsmedel. Olämpligt placerade djupbrunnar för bergvärme kan förorena grundvatten. Förorenat grundvatten kan läcka ut och påverka ytvattendragen. Ytvatten som bäckar, åar och kanaler kan också förorenas direkt genom utsläpp från bostadsbebyggelse (avlopp) och företag (kemikalier, näringsämnen m m). Vid olyckor kan enstaka händelser få stor betydelse och i värsta fall förstöra en vattentäkt eller slå ut livet i en bäck. I stort sett allt ytvatten och grundvatten når förr eller senare kusten och omgivande hav. Vattenförsörjningen samt avloppshantering behandlas ingående under avsnitt Fv och Fa. Ställningstaganden Kommunen ska verka för att ta fram en åtgärdsplan för att uppnå stegvis de prioriterade miljömålen Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet. I avvaktan på denna åtgärdsplan prioriteras följande områden som ska värnas och skyddas mot föroreningar av mark och vatten: Influensområden till kommunala och större privata vattentäkter viktiga vattendrag av betydelse för naturskyddet och det rörliga friluftslivet. (se vidare under avsnitt Fv) Inom vissa geografiska områden (utöver första punkten ovan) ska särskilda funktionskrav ställas på enskilda avlopp. Här måste en inventering/utredning göras innan alla områdena kan anges. (se vidare under Fv, Fa) Bergvärmebrunnar får inte anläggas inom vissa områden om grundvattenkvaliten hotas t ex genom påverkan av relikt saltvatten. Dessa områden är bl a vattenskyddsområden, kustnära områden, områden med indikationer från vattenanalyser. Arbetet med vattenskyddsområden påbörjas Kommunen ska verka för att ett åtgärdsprogram enligt EG:s vattendirektiv har utarbetats senast (se vidare under Fv, Fa i kapitel 2) Bättre hantering av dagvatten s k lokalt omhändertagande prioriteras. fortsättning se nästa sida Mörbylånga kommun - Översiktsplan Miljö- och riskfaktorer 193

22 Vatten och avlopp Innan expansion/förtätning i byar på landsbygden kan ske krävs utbyggnad av kommunala avloppsnätet och/eller ersättning av befintliga biodammar. kan komma att tas i anspråk med hänsyn till prioriterad fördröjning av ytvatten innan det släpps till havet (översilningsmarker, dammar, m m). I områden där grundvattenkvaliten idag är dålig kan utbyggnad av kommunala dricksvattennätet bli aktuellt. Större krav kommer ställas på nya enskilda avlopp. På sikt kommer även befintliga avlopp ersättas med modernare teknik. Restriktioner för bergvärmebrunnar i känsliga områden kan bli aktuella. Miljö/ föroreningar - Trafik - Hälsa och säkerhet Restriktioner i användning av gödsel/gödningsämnen inom känsliga områden kan bli aktuella. Natur/kultur/rekreation Viktiga vattendrag av betydelse för naturskyddet och det rörliga friluftslivet skyddas. Socio- Ekonomiska Kostnaderna för enskilda avlopp ökar betydligt vid byggande på landsbygden. Miljömål/Folkhälsomål Motsvarar miljökvalitetsmål Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet genom att ta fram en åtgärdsplan som bl a minskar halterna av gödande ämnen i mark och vatten samt genom att säkerställa en hållbar dricksvattenförsörjning. Särskilt tillämpade Riktlinjer/Riktvärden/ Allmänna råd Miljöbalken Skyddsföreskrifter för vattenskyddsområden, Reningskrav på avloppsverk. Ramdirektivet för vatten. AR Nya allmänna råd från Naturvårdsverket gällande funktionskrav på enskilda avloppsanläggningar kommer under Miljösamverkan sydost Små avlopp i Kalmar län - underlag till kommunal policy, Miljösamverkan Sydost Policy värmepumpar 2002 för Kalmar län. Övriga Projekt Greppa näringen (frivillig rådgivning inom jordbruket). Mörbylånga kommun - Översiktsplan Miljö- och riskfaktorer 194

23 Beredskapsplaner Robusthet innebär samhällets förmåga att förhindra allvarliga händelser och minska negativa följder av sådana, om de inträffar. Ett robust samhälle ställer stora krav på planering och samordning för att minimera risker och maximera beredskapen. En risk- och sårbarhetsanalys som ska beskriva kommunens förebyggande arbete och beredskap för kriser och allvarliga händelser, är under bearbetning. Den är kopplad till lag om extraordinära händelser. Tillhörande kommunala handlingsplan (även under revidering) redogör för ansvarsfördelningen vid kriser och allvarliga händelser. Den beskriver hur informationsarbetet ska gå till och vilka instanser/personer som är ansvariga för vad. En beredskapsplan finns upprättad för Ölandsbron ( ). Arbetet har avsett kartläggning av flöden över bron, riskidentifikation och riskanalys samt förslag på åtgärder för ökad säkerhet och god beredskap. Områden med markberedskap i samband med beredskapsplanen återfinns även i avsnitt Br. Under 2005 har ett reservfärjeläge i Färjestadens hamn färdigställts som ska klara en långvarig avstängning av bron, s k ersättningsfarled. Räddningstjänsten har som primär uppgift att svara för insatser enligt lagen om skydd mot olyckor. (se vidare under Br). Ett handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor är under utarbetande. Det ska översiktligt visa kommunens riskbild. Till grund för planen finns en riskanalys som visar på olycksrisker som kan leda till räddningsinsats. I programmet anges också vilka mål som finns för kommunens skadeförebyggande och olycksavhjälpande arbete (inkluderar räddningstjänstens organisation och uppgifter). I den beredskapsplanering som görs, tas hänsyn till kommunens speciella förhållanden, med ett stort antal besökare sommartid och vid större evenemang (t ex Ölands Skördefest). Denna planering görs både lokalt och i samverkan med andra kommuner, myndigheter och övriga berörda utifrån kommunens samverkans- och områdesansvar. För skydd/beredskap vid oljeolyckor se under Mo. Ställningstagande Kommunen ska verka för att kommunen är säker att leva i och att de tekniska systemen ska vara robust utformade så att störningar kan förekomma utan att vitala samhällsfunktioner upphör att fungera. I kommunala planer ska alltid tas hänsyn till robusthet och beredskap. Riskkällor ska identifieras och reduceras och om möjligt elimineras fortlöpande. Reservsystem kan behöva utvecklas för viktiga försörjningssystem. Mörbylånga kommun - Översiktsplan Miljö- och riskfaktorer 195

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION

Läs mer

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt Säkerhet och risk Räddningstjänst Räddningstjänstens riskanalys Riskinventering finns från 1991. Enligt lagen om skydd mot olyckor skall en risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING Detaljplan för Långholmen 3 m.fl, Centrumgården i Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Komplettering av behovsbedömning gjord 2012-08-27

Läs mer

54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 55(65) HÄLSA OCH SÄKERHET Energiproduktion Ett fjärrvärmesystem har byggts ut i Tanumshede. Värmecentralen är placerad

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140326 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0358 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140515 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0362 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Brandförsvaret är en av hörnstenarna när det gäller hälsa och säkerhet. Andra hörnstenar är sjukvård och polisväsende. HÄLSA OCH SÄKERHET

Brandförsvaret är en av hörnstenarna när det gäller hälsa och säkerhet. Andra hörnstenar är sjukvård och polisväsende. HÄLSA OCH SÄKERHET MULLSJÖ KOMMUN 132 Brandförsvaret är en av hörnstenarna när det gäller hälsa och säkerhet. Andra hörnstenar är sjukvård och polisväsende. HÄLSA OCH SÄKERHET HUR SER DET UT? I kommunen finns en vårdcentral

Läs mer

14. Miljö- och riskfaktorer

14. Miljö- och riskfaktorer 14. Miljö- och riskfaktorer MÅL det här vill kommunen uppnå Alla invånare ska leva i en hälsosam, säker och trygg miljö. Invånare ska inte påverkas negativt av miljöstörningar och slippa störande buller.

Läs mer

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet RADONGUIDEN Det vore så mycket lättare, om radon var grönt... Radon märks inte. Men det kan vara skadligt för din hälsa. I den

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Miljö- och riskfaktorer

Miljö- och riskfaktorer Miljö- och riskfaktorer 15 Övergripande mål Kommunen ska vara en förebild och genom planering och beslut verka för en fortsatt god livsmiljö och en god hälsa för invånarna i Danderyd. Riktlinjer Kommunen

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1 Samhällsbyggnadskontoret informerar Radon 2007:1 Radon Radon ädel men farlig gas Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva ämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar,

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

Radonprogram för Sjöbo kommun

Radonprogram för Sjöbo kommun Radonprogram för Sjöbo kommun INLEDNING Bakgrund Mot bakgrund av det nationella miljömålet God bebyggd miljö har ett antal regionala delmål och åtgärdsförslag tagits fram. Regionalt delmål nr 9 som tagits

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län. Granskning. Planområde

Behovsbedömning. Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län. Granskning. Planområde Granskning Behovsbedömning Planområde Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län Miljö- och byggnadsnämnden 2 (8) Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping 1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen inom Vilbergen i Norrköping, fysisk planering den 20 september 2012 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2013-01-29,

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Inledning. 2 Bilaga Miljö- & riskfaktorer utställningshandling. 1. Skred- och rasrisker 2. Radon 3. Föroreningar i mark 4. Föroreningar i luft

Inledning. 2 Bilaga Miljö- & riskfaktorer utställningshandling. 1. Skred- och rasrisker 2. Radon 3. Föroreningar i mark 4. Föroreningar i luft Utställningshandling Mars 2014 Inledning Det finns fyra bilagor som ingår Vindelns översiktsplan. Den här bilagan redovisar miljö- och riskfaktorer som ska beaktas i planeringen. Enligt plan- och bygglagens

Läs mer

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi i skolan MILJÖBALKEN (MB) Hopslagning av 16 lagar, bl.a. hälsoskyddslagen, miljöskyddslagen, lag om kemiska produkter 32 kapitel, bl.a.: Generella regler,

Läs mer

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/0082 214

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/0082 214 Behovsbedömning 1(9) SPN-000/000 Tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheten Pryssgården 1:43 med närområde inom Pryssgården i Norrköping den 21 april 2015 Här infogar du din bild. Den ska få plats

Läs mer

DEL 2. Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö

DEL 2. Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö DEL 2 Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö för ett hållbart Lycksele 2009 2015 Beslutsdel Strategi En del i Lycksele kommuns lokala Agenda 21 och miljömålsarbete Kommunfullmäktiges beslut

Läs mer

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Radon 1 Vad är radon? Kommer från radium-226, radioaktivt grundämne Dess atomkärnor faller sönder utan yttre påverkan Ädelgasen radon bildas Radonet sönderfaller till radondöttrar, som består av radioaktiva

Läs mer

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Uppföljning av hälsah i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsens hälsoskyddsenheth Ca. 15 medarbetare Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor

Läs mer

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun.

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun. Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun. BESLUT Med stöd av 7 kapitlet 21 och 22 miljöbalken beslutar Länsstyrelsen om vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för Jungs

Läs mer

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Sida 1 av 5 2012-12-16 Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Utdrag ur Boverkets allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem (OVK) Vem ansvarar för

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 Datum 2012-05-31 Kommunförvaltningen Bygg och miljö Martina Norrman, planarkitekt Direkttelefon 040-40 82 18 Vår ref 12.063 Er ref BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SYFTE Enligt plan- och

Läs mer

Fördjupad översiktsplan 14.1 Miljö- och riskfaktorer

Fördjupad översiktsplan 14.1 Miljö- och riskfaktorer Avsnittet redovisar områden eller objekt i vilka en plötslig händelse (olycka) kan medföra negativ påverkan på miljön, människor och egendom. Aktörer Med anledning av skredet i Vagnhärad i maj 1997 har

Läs mer

Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30

Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30 Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30 RIKTLINJER FÖR PLACERING AV MOBILRADIOSTATIONER Godkänd i miljönämnden 2002-01-30 Allmänt Det moderna samhället medför behov av en mängd anläggningar

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen 2011/0132 Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Detaljplan för Långbo fritidsområde, Långbo 3:55 m.fl. Planens syfte Handläggare Utökad byggrätt

Läs mer

Riktlinjer för lokalisering och bygglov för mobiltelemaster och antenner i Örebro kommun

Riktlinjer för lokalisering och bygglov för mobiltelemaster och antenner i Örebro kommun Dnr A 0160/03 Riktlinjer för lokalisering och bygglov för mobiltelemaster och antenner i Örebro kommun Antagen av Byggnadsnämnden den 2003-11-12, ändring av titel policy till riktlinjer den 2004-02-12

Läs mer

5.6 Miljö SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010

5.6 Miljö SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010 5.6 Avfallsupplag I kommunen finns inga upplag i drift. Avfallet transporteras till de regional upplagen i (Spillepengen) och (Albäck). 1992 genomförde Scandiaconsult en inventering av äldre avfallsupplag.

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING. Dnr: MBN 2009.2933. Holmared 1:24 och 1:25 Rånnavägs samhälle Ulricehamns kommun Västra Götalands län

ANTAGANDEHANDLING. Dnr: MBN 2009.2933. Holmared 1:24 och 1:25 Rånnavägs samhälle Ulricehamns kommun Västra Götalands län ANTAGANDEHANDLING Dnr: MBN 2009.2933 Detaljplan för Holmared 1:24 och 1:25 Rånnavägs samhälle Ulricehamns kommun Västra Götalands län Enkelt planförfarande enl 5 kap 28 PBL Upprättad den 23 februari 2011

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

PROGRAM 15/4. Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet. Miljöövervakning Vad händer nu?

PROGRAM 15/4. Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet. Miljöövervakning Vad händer nu? PROGRAM 15/4 Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet Planering enligt PBL Miljöövervakning Vad händer nu? VATTENDIREKTIVET VATTENSTRATEGISKA ENHETEN Genom råd och dåd långsiktigt bevara

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Bilaga till Översiktsplan för Vansbro kommun INLEDNING En översiktsplan ska alltid innehålla en miljökonsekvensbeskrivning. Denna ska gå igenom den miljöpåverkan

Läs mer

Samrådsunderlag. Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun

Samrådsunderlag. Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun Samrådsunderlag Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun Ärende Kalmarsund Vind driver två vindkraftverk på fastigheterna Nedra Vannborga

Läs mer

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Yvonne Svensson rättschef Varför finns det en plan- och bygglag? Vem bestämmer

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

PLANBESKRIVNING SKJUTSHÅLLET 1. Fittja, Botkyrka Kommun. Detaljplan för E56-50 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten

PLANBESKRIVNING SKJUTSHÅLLET 1. Fittja, Botkyrka Kommun. Detaljplan för E56-50 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Referens: Olof Karlsson, planarkitekt Detaljplan för SKJUTSHÅLLET 1 Fittja, Botkyrka Kommun PLANBESKRIVNING Planområdets läge 2(6) HANDLINGAR Detaljplanen

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Kemisten 2 m.fl. BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. Bryngelshusgatan, Halmstad, HALMSTADS KOMMUN plan 2012/0541

Kemisten 2 m.fl. BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. Bryngelshusgatan, Halmstad, HALMSTADS KOMMUN plan 2012/0541 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för Kemisten 2 m.fl. Bryngelshusgatan, Halmstad, HALMSTADS KOMMUN plan 2012/0541 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-03-12 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län MKB-gruppen BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län Röd linje avgränsar planområdet. 2(8) BAKGRUND Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när

Läs mer

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05 Diarienummer SBN 2005/0181 214 Detaljplan för GULLRISET 6 m fl Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län Upprättad 2005-09-05 LAGA KRAFT 2005-10-21 1 (7) ANTAGNA PLANHANDLINGAR Plankarta med bestämmelser

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen Behovsbedömning Sida 1 av 6 Diarienummer: BN-2013/00169 Datum: 2014-04-15 Handläggare: Anders Dieter Aubry för fastigheten Sofiehem 2:1 och 2:2 inom Ålidhem i, Västerbottens län Behovsbedömning av detaljplan

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, 44 Reviderade 2009-03-31, 20 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Lagstiftning Miljöbalken Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp

Läs mer

Kronobergs läns författningssamling

Kronobergs läns författningssamling Kronobergs läns författningssamling Markaryds kommun Markaryds kommuns beslut om fastställande av vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Norra Misterhult, Markaryds kommun; 07FS 2006:39 Utkom från

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Planens uppenbara positiva inverkan på:

Planens uppenbara positiva inverkan på: Sida 2 av 6 SAMMANFATTNING Betydande påverkan antas enligt bedömningskriterier i MKB-förordningen bilaga 4 Anges förutsättningar för kommande verksamhet eller åtgärder som kan antas medföra betydande miljöpåverkan

Läs mer

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun PÄ 42/2006a Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun Upprättad 2007-09-24 Innehåll: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Detaljplanekarta med planbestämmelser PLANBESKRIVNING 1 (8) Detaljplan

Läs mer

Skyddsföreskrifter. - Malmsjöåsens vattentäkter

Skyddsföreskrifter. - Malmsjöåsens vattentäkter Skyddsföreskrifter - Malmsjöåsens vattentäkter Telge Nät AB Tel vxl 08-553 220 00 Org.nr 556558-1757 Box 633 151 27 Södertälje Fax 08-553 222 04 Säte i Södertälje Besöksadress Holmfastvägen 31, Södertälje

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken Enligt 9 kap 6 miljöbalk (1998:808) samt 10 i miljöprövningsförordning (2013:251)

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken Enligt 9 kap 6 miljöbalk (1998:808) samt 10 i miljöprövningsförordning (2013:251) Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken Enligt 9 kap 6 miljöbalk (1998:808) samt 10 i miljöprövningsförordning (2013:251) Ny verksamhet Ändring av befintlig verksamhet Anmälan om ägarbyte

Läs mer

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för Kv. RATTEN, m.fl i Bromölla, Bromölla kommun PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ALLMÄNT Handlingar Plankarta med förslag till planbestämmelser Plan- och genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning

Läs mer

och utbyggnadsområden 0 1 2 3 4 5 Km Kivik S:t Olof Områden med bostäder inom 500 m (Inkl. planerade utbyggnadsområden för bostäder enl.

och utbyggnadsområden 0 1 2 3 4 5 Km Kivik S:t Olof Områden med bostäder inom 500 m (Inkl. planerade utbyggnadsområden för bostäder enl. FÖRUTSÄTTNINGAR: ANDRA INTRESSEN Bebyggelse och tätorter För att kunna peka ut områden som kan vara möjliga för vindkraftproduktion måste avvägningar göras mot andra motstående intressen. Dessa andra intressen

Läs mer

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66.

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66. RADONPLAN Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro 2011 2020 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING Luftkvalitetspolicy i Malmö 10 december Matthew Ross-Jones, Enheten för Luft och Klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection

Läs mer

Detaljplan för område vid Västerled

Detaljplan för område vid Västerled SIDAN 1 Detaljplan för område vid Västerled Samrådsmöte 17 maj 2011 Kvällens upplägg Presentation av stadens och byggherrarnas representanter Information om planprocessen Bromma i Stockholms nya översiktsplan

Läs mer

5 Miljö- och riskfaktorer

5 Miljö- och riskfaktorer 5 Miljö- och riskfaktorer Enligt plan- och bygglagen ska översiktsplanen redovisa de miljöoch riskfaktorer som ska beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden. I detta kapitel har rekommendationer

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Detaljplan för Lagfarten 4 i Lund, Lunds kommun

Detaljplan för Lagfarten 4 i Lund, Lunds kommun PÄ 8/2002a Detaljplan för Lagfarten 4 i Lund, Lunds kommun Upprättad 2008-09-19 Innehåll: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Detaljplanekarta med planbestämmelser och illustration PLANBESKRIVNING

Läs mer

Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga

Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden i Borgholms kommun 2007-08-30 Antagen av Miljö- och Byggnadsnämnden i Mörbylånga kommun 2008-09-24 Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm

Läs mer

Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län

Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län 2010-11-22 Dnr:2010-1132-211 1(3) ANTAGANDEHANDLING Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län PLANBESKRIVNING

Läs mer

Vatten och avlopp på landsbygden

Vatten och avlopp på landsbygden Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen

Läs mer

Riskhantering i detaljplaneprocessen. Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods

Riskhantering i detaljplaneprocessen. Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods Riskhantering i detaljplaneprocessen Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods Inledning Riskhantering i samhällsplaneringen har fått en framträdande roll då behovet av att

Läs mer

Lathund för tillsyn gällande arbetsfordon

Lathund för tillsyn gällande arbetsfordon April 2011 Lathund för tillsyn gällande arbetsfordon Texten i denna lathund är allmänt hållen och tar upp olika exempel på regleringar och sätt att hantera frågor. Förutsättningarna är olika i varje vattenskyddsområde

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Miljökontoret Margareta Lindkvist Tfn. 0581-81713 BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora YTTRANDE Sidan 1 av 5 2015-04-09 Ljusnarsbergs Kommun Kommunstyrelsen

Läs mer

TORSBY 4:44 M FL (HAMMAREN)

TORSBY 4:44 M FL (HAMMAREN) Datum Diarienummer 2015-08-18 MBR-2014-297 BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR TORSBY 4:44 M FL (HAMMAREN) TORSBY KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN Allmänt Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Skyddsföreskrifter för Tolleby vattentäkt, Tjörns Kommun

Skyddsföreskrifter för Tolleby vattentäkt, Tjörns Kommun Skyddsföreskrifter för Tolleby vattentäkt, Tjörns Kommun BESLUT Med stöd av 7 kapitlet 21 och 22 miljöbalken har kommunfullmäktige Tjörns kommun 2008-02-14 14 beslutat om vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter

Läs mer

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö 2011 03 04 Dp 5156 BESKRIVNING som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning, fastighetsförteckning

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning

BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning 2010-09-06 Dnr 2009-0369 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning Banken 1, Eksjö stad Eksjö kommun, Jönköpings län Behovsbedömning/Avgränsning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

Regler om vattenskyddsområden

Regler om vattenskyddsområden Sid 1 Regler om vattenskyddsområden Länsstyrelsen eller kommunen kan med stöd av miljöbalken förklara ett område vars vattentillgångar behöver skyddas som vattenskyddsområde. Reglerna för detta finns i

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2004:661 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Regeringen

Läs mer

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 Magnus Ahlstrand Länsstyrelsen Värmland Nya strandskyddslagen Den nya lagen trädde ikraft 1 juli 2009

Läs mer

Bostadsrättsföreningar. - miljöbalkens krav på miljö- och hälsoskydd. 2009-10-10 Andrea Hjärne Dalhammar Miljöförvaltningen, Malmö stad

Bostadsrättsföreningar. - miljöbalkens krav på miljö- och hälsoskydd. 2009-10-10 Andrea Hjärne Dalhammar Miljöförvaltningen, Malmö stad Bostadsrättsföreningar - miljöbalkens krav på miljö- och hälsoskydd En god egenkontroll Rutiner för: Kunskap Ansvar Kontroll Kommunikation Uppföljning Annan miljölagstiftning som inte kopplar till miljöbalken

Läs mer

Va-planeringens roll i samhället

Va-planeringens roll i samhället Va-planeringens roll i samhället Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer. Vattentjänstlagen kommunens ansvar enligt 6 Va-plan PBL Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.

Läs mer

LOKALA FÖRESKRIFTER FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖ FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN

LOKALA FÖRESKRIFTER FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖ FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING LOKALA FÖRESKRIFTER FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖ FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGNA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-10-29, 175 ATT GÄLLA FRÅN 2012-11-15 Med stöd

Läs mer

HÄLSA OCH SÄKERHET. Landet har klassats i tre typområden beroende på radonhalten i jordluften (se tabell).

HÄLSA OCH SÄKERHET. Landet har klassats i tre typområden beroende på radonhalten i jordluften (se tabell). HÄLSA OCH SÄKERHET Miljömålen En revidering av Miljöprogrammet pågår, där slutprodukten kommer att ha sin utgångspunkt i det regionala miljömålsdokumentet med koppling till ett åtgärdsprogram. Det övergripande

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till

Läs mer