Radon i dricksvatten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Radon i dricksvatten"

Transkript

1 2000:05 Radon i dricksvatten Läget i Stockholms län Förord Innehållsförteckning Sammanfattning Miljöskyddsenheten

2 Radon i dricksvatten Läget i Stockholms län "Joniserande strålning från radon i inomhusluft och dricksvatten orsakar ungefär hälften av den sammanlagda stråldosen hos den svenska befolkningen. Radon är den vanligaste orsaken till skador och dödsfall på grund av joniserande strålning. Källa: Statens Strålskyddsinstitut Rapport från Enheten för miljöskydd, Länsstyrelsen i Stockholms län Mars 2000 Ulla Kujala Enheten för miljöskydd Länsstyrelsen i Stockholms län Box Stockholm 1

3 Förord Länsstyrelsen ska som tillsynsvägledande myndighet enligt miljöbalken utvärdera, följa upp och samordna kommunernas direkta arbete med miljö- och hälsoskyddsfrågor. Denna rapport redovisar en uppföljning och utvärdering av kommunernas arbete när det gäller radon i vatten. Förutom en nulägesbeskrivning för länet beskrivs i rapporten det, numera tidssatta, mål som finns för detta arbete. Under våren 1999 skickades en enkät ut till kommunernas miljökontor eller motsvarande. Frågor som ställdes gällde bland annat hur långt man kommit med arbetet att mäta radon i dricksvatten och vad hittills utförda analyser visar. Frågor ställdes också om kommunernas arbetssätt, dels när det gäller enskilda brunnar, dels när det gäller allmänna vattentäkter. Dessutom bads kommunerna redovisa resultat av hittills utförda radonanalyser. Enkätsvaren har varit grunden till texterna i denna rapport. Miljöhandläggaren Ulla Kujala har varit projektledare. Håkan Hansson, projektanställd på miljöskyddsenheten, har sammanställt svaren. Rapporten ingår i den nationella miljöövervakningen. Arbetet har delvis bedrivits med bidrag från Naturvårdsverkets budget för hälsorelaterad miljöövervakning. Länsstyrelsen hoppas att rapporten ska vara ett underlag för fortsatta diskussioner och arbetsinsatser i en gemensam strävan mot hälsosammare miljöer. Stockholm i februari 2000 Eva-Christina Arvidsson Miljöskyddschef 3

4 Innehållsförteckning FÖRORD 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 5 SAMMANFATTNING 7 ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR 9 LÄGET I LÄNET 15 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER 19 BILAGA 1. KARTOR RADONHALTER I DRICKSVATTEN BILAGA 2 25 RADON I VATTEN, KOMMUNENKÄT 25 BILAGA 3 26 REFERENSER 27 5

5 Sammanfattning Radon kan orsaka lungcancer, rökare och barn tillhör de största riskgrupperna. Statens strålskyddsinstitut uppskattar att radon i vatten ger upphov till extra cancerfall per år i landet. Livsmedelsverket införde 1997 gränsvärden för radon i vatten från allmänna vattentäkter. Radonhalter över 100 Bq/l betecknas som "tjänligt med hälsomässig anmärkning" och vatten med radonhalter över 1000 Bq/l betecknas som "otjänligt". Enligt föreslagna miljömål ska radonhalter i vatten från enskilda brunnar år 2010 underskrida Bq/l. Problem med radon i vatten förekommer i Stockholms län. Störst är problemet i kustoch skärgårdskommuner där de flesta enskilda brunnarna finns. Länsstyrelsens sammanställning och den framtagna radonkartan visar att det förekommer frekvent höga halter av radon i vatten i vissa delar av länet. Hittills har 14 % av länets cirka brunnar analyserats. Cirka 11 % av dessa visar på värden över 1000 Bq/l, 15 % 500 Bq/l 1000 Bq/l, 46 % har 100 Bq/l 500 Bq/l och 27 % har värden under 100 Bq/l. I jämförelse med de beräkningar som Statens strålskyddsinstitut gjort för riket förefaller andelen bergborrade brunnar i länet med höga radonhalter vara högre än i övriga landet. Länsstyrelsen anser det önskvärt att alla brunnsägare kontrollerar radonförekomsten genom en mätning. Länsstyrelsen råder också kommunerna att avsätta tid för arbetet med radon. 7

6 Allmänna förutsättningar Hälsoeffekter av höga radonhalter i dricksvatten cancerfall per år Radonrikt vatten i hushållet kan vara en hälsorisk, ju högre halten är desto större är risken. Förutom genom att förtära radonhaltigt vatten kan vi få i oss vattnets radon genom inandning. Radon avgår nämligen från vattnet till den omgivande luften vid användning, till exempel dusch eller diskning. Generellt räknar man med att en radonhalt på 1000 Bq/l i vatten kan ge upphov till en radonhalt i luften på 100 Bq/m 3. Radon och radondöttrar följer med luften in i luftrör och lungor när vi andas. Statens strålskyddsinstitut har beräknat att radon i vatten (intag plus inandning) orsakar cancerfall varje år i Sverige, se referens 2. Av dessa kan cancerfall per år förväntas inom den grupp som använder vatten med halter upp till 100 Bq/l, cancerfall per år inom den grupp som använder vatten med Bq/l och 5 10 cancerfall per år inom den grupp som använder vatten med mer än Bq/l. Anledningen till att de flesta av cancerfallen beräknas förekomma inom den grupp som intar vatten med mindre än 100 Bq/l, trots att deras stråldos är så låg, är att den största andelen vattenkonsumenter finns inom denna grupp och man antar att det inte finns något tröskelvärde under vilket en stråldos beräknas vara ofarlig. Radon (222Rn) är speciellt farlig därför att den: Är radioaktiv (halveringstid 3,8 dygn), avger alfastrålning. Sönderfaller i farliga radondöttrar, t.ex. polonium, som också är kortlivade och avger alfastrålning. Är vanlig i mark och vatten. Är långlivad nog att komma in i kroppen och radondöttrarna kortlivade nog att orsaka betydande strålning. Är en gas (lätt att andas in och dricka). Är färglös och luktfri. 9

7 Större risker för rökare Radon i luft är efter rökning den största orsaken till lungcancer. Rökare är speciellt känsliga för radon i inandningsluften. Risken att få lungcancer från radon är större för en rökare. En uppskattning är att rökare har 10 till 20 gånger högre risk än en ickerökare att drabbas av lungcancer på grund av radon Större risker för barn Motivet till gränsvärden för radon i vatten är främst att begränsa de risker barn utsätts för när de dricker obehandlat radonrikt vatten. Under senare år har strålskyddsforskningen visat att de stråldoser barn upp till tio års ålder får i sig när de dricker radonhaltigt vatten är större än man tidigare trott. Ett litet barn dricker mer vatten i förhållande till sin kroppsvikt än en vuxen. Dessutom dricker barn vanligen mer obehandlat vatten i form av välling, saft och liknande än vuxna, som till stor del håller sig till behandlat vatten i form av kaffe, te, öl mm. Barn har också mindre lungor och andas snabbare än vuxna. Därigenom får de ta emot en större stråldos. Särskilt utsatta för radon i vatten är spädbarn. De beräknas få en stråldos från radon i intaget vatten som är 14 gånger högre än vad en vuxen får. Till exempel ger ett intag av radonhaltigt vatten på Bq/l en stråldos för vuxna på 0,5 millisievert per år, msv/år, och för spädbarn 7 msv/år, se referens 2. Fritidsboende och radon i vatten Riskbedömningen vid radon i vatten är olika för fritids- respektive permanentboende, eftersom en fritidsboende nyttjar det radonhaltiga vattnet under en kortare tidsperiod på årsbasis än en permanentboende. Gränsvärdena för radon i Livsmedelsverkets dricksvattenkungörelse är avsedda för vatten som används av permanentboende. Riskerna är därmed inte direkt jämförbara vid fritidsboende eller vid annan vattenanvändning som innebär att vattnet inte används dagligen. Risken vid till exempel fritidsboende kan dock beräknas, eftersom den risk som är förenad med att dricka radonhaltigt vatten anses vara proportionell mot stråldosen. Följande beräkningsexempel kan användas för att jämföra gränsvärdena för radon i vatten med de halter som uppmätts i det vatten som används mer eller mindre tillfälligt, till exempel vid fritidsboende. Effektiv radonhalt (Bq/l) = radonhalt (Bq/l) x uppehållstid (dagar) 365 (dagar) En effektiv radonhalt på Bq/l uppnås om dricksvattnet i en tillfällig bostad har en radonhalt på Bq/l och om man under en ettårsperiod bor 37 dagar i den tillfälliga bostaden. Är vistelsetiden kortare bedöms åtgärder inte vara nödvändiga vid denna radonhalt, se referens 1. 10

8 Begränsningsvärden Allmänna dricksvattentäkter Livsmedelsverket införde 1997 i dricksvattenkungörelsen (SLV FS 1997:32) följande gränsvärden för radon i vatten från allmänna vattenanläggningar. Vatten med radonhalter över 1000 Bequerel per liter, Bq/l, räknas som "otjänligt", se tabell 1. Vatten med radonhalter över 100 Bq/l räknas som "tjänligt med hälsomässig anmärkning". Om ett dricksvattenprov från en allmän anläggning eller förordnandeanläggning har bedömts vara otjänligt eller tjänligt med anmärkning, skall huvudmannen vidta nödvändiga åtgärder för att komma till rätta med problemen. Halter på över 1000 Bq/l i vatten från allmänna och förordnade anläggningar ska enligt dricksvattenkungörelsen åtgärdas omedelbart och vid halter över 100 Bq/l ska åtgärder vidtas snarast. Barn under 5 år bör inte ges vatten med halter överstigande 500 Bq/l. Enligt dricksvattenkungörelsen skall radon ingå som parameter i egenkontrollprogrammet vid allmänna grundvattenverk. Enskilda vattentäkter Dricksvattenkungörelsen är rådgivande för enskilda vattentäkter, men krav kan inte b a- seras på denna. Situationen ska i stället bedömas utifrån de bestämmelser som finns i miljöbalken (1998:808) och i förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Enligt dessa bestämmelser ska en bostad ha tillgång till vatten av godtagbar kvalitet. Vatten med halter över 1000 Bq/l kan inte anses uppfylla detta krav och situationen kan bedömas innebära olägenhet för människors hälsa. Fastighetsägaren är enligt miljöbalkens bestämmelser skyldig att låta analysera sitt dricksvatten om det föreligger misstanke om förhöjda radonhalter i vattnet. Fastighetsägaren ska också sanera om förhöjda radonhalter i vatten har konstaterats. Tabell 1. Gränsvärden för radon i dricksvatten gällande från 1 oktober 1997 enligt Livsmedelsverkets ändring (SLV FS 1997:32) i dricksvattenkungörelsen (SLV FS 1989:30, senaste version ). Gränsvärden Tjänligt m. anmärkning A-vatten E-vatten >100 Bq/l (h) >100 Bq/l (h) Otjänligt >1000 Bq/l (h) Kommentar Förtäring av radonhaltigt vatten kan innebära hälsorisk, särskilt för små barn. Vatten med halter över 500 Bq/l, som används till dryck och matlagning för barn under 5 års ålder, bör värmas till kokning eller vispas kraftigt minst tre minuter för att avlägsna radonet. Ökad risk för hälsoeffekter. Vattnet bör ej användas till dryck eller livsmedelshantering. (h) med hälsomässig anmärkning. A-vatten = dricksvatten från allmän anläggning och enskild vattentäkt som förordnats med A-krav, det vill säga, står under kommunal tillsyn. E-vatten = dricksvatten från enskild vattentäkt. 11

9 Mätningar i landet I Sverige finns det cirka privata brunnar som används av permanent boende och ytterligare brunnar vid fritidsboende. Statens strålskyddsinstitut har 1998 sammanställt analysresultat för totalt 1745 slumpmässigt utvalda bergborrade brunnar i landet, se referens 1. Sammanställningen visar följande resultat: Resultat över riket 4 % av brunnarna har radonhalter över 1000 Bq/l, 11 % mer än 500 Bq/l och 47 % Bq/l. Miljömål Miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö Riksdagen antog miljömål. Statens strålskyddsinstitut har i samverkan med Boverket preciserat arbetet med radon i dricksvatten och lämnat in ett förslag med tidssatta delmål till Miljömålskommittén. Förslaget innebär att radonhalten i dricksvatten från enskilda brunnar ska understiga Bq/l år Etappmålet är att hälften av alla enskilda brunnar med radonhalter över Bq/l vara åtgärdade före år Miljövårdsprogram 2000 för Stockholms län Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms läns Landsting och Kommunförbundet i Stockholms län har i ett gemensamt projekt utarbetat Miljövårdsprogram 2000 för Stockholms län. Miljövårdsprogrammet ska utgöra underlag för inriktningen av det fortsatta miljöarbetet i länet och vara till stöd för kommunernas fortsatta miljöarbete. Ett regionalt mål är att risken för höga radonhalter i enskilda brunnar och i mark ska beaktas vid bygglovsprövning. Det anges också att kartläggningen av radonförekomsten i enskilda brunnar ska fortsätta i kommunerna och att förhöjda radonhalter ska åtgärdas. Radonbidrag Det statliga bidraget för att åtgärda höga radonhalter i vatten har varit tidsbegränsat och gällde för åtgärder som påbörjades under tiden 1 oktober augusti 1999 och slutfördes senast den 31 december Bidraget var begränsat till permanenthus. Regeringen har i december 1999 beslutat om nya anslag att användas till bidrag för i n- stallation av radonavskiljare. 12

10 Regeringen har i december 1999 också beslutat att tillsätta en utredning om reformbehovet på radonområdet. Uppdraget omfattar radon både i inomhusmiljön och i dricksvatten. Utredaren ska i sitt betänkande presentera förslag till ändamålsenliga och effektiva statliga åtgärder som i rimlig tid kan få ned radonhalterna under gällande gränsvä r- den. Betänkandet ska presenteras för regeringen senast den 1 november år Geologi Alla berggrunder innehåller mer eller mindre halter av uran. De allra flesta berggrunder innehåller så lite som 1 3 ppm (parts per million, gram per ton berg), men ibland kan halterna vara så höga som 100 ppm. Graniter, syeniter, vulkaniter och pegmatiter är exempel på uranrika berggrunder. En förutsättning för höga radonhalter i vatten är att vattnet tas från sprickor i kristallint berg. Sprickor i berggrunden kan ha höga halter av uran trots att omgivande berggrund påvisar låga uranhalter. De uranförande sprickorna är ofta samma sprickor som för vatten till borrhålet, se referens 1. Förutom vatten från bergborrade brunnar kan också vatten i kallkällor och grävda brunnar med tillrinning från sprickor i berg uppvisa rado n- halter som är högre än ett par hundra Bq/l. Berggrunden i Stockholms län består av kristallint urberg. Det betyder att gnejser och graniter dominerar den geologiska kartan. 13

11 Läget i länet Antalet brunnar I Stockholms län finns enligt de uppskattningar som kommunerna gjort cirka brunnar, se tabell 2. Det innebär att över länsinvånare försörjs med dricksvatten från egna brunnar. De flesta brunnarna finns i Norrtälje, Värmdö och Österåkers kommuner. Kommuner som Stockholm, Lidingö, Solna, Sundbyberg, Danderyd och Täby försörjs till största delen med vatten från de regionala vattenverken som nyttjar mälarvatten och har endast ett fåtal enskilda brunnar. De berörs därför inte av problemet med radon i vatten. Tabell 2. Antalet brunnar i kommunerna. KOMMUN ANTAL BRUNNAR Registrerad hos SGU ANTAL BRUNNAR Uppskattat av kommunen ANTAL ANALYSERADE BRUNNAR Botkyrka Danderyd 566 Ekerö Haninge 1450 Huddinge Järfälla Lidingö 361 Nacka Norrtälje Nykvarn Ingår i Södertälje Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna 33 Stockholm 1394 Sundbyberg 69 Södertälje ca 200 Tyresö Täby Upplands-Bro Upplands Väsby Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker SUMMA ca

12 Statens geologiska undersökning, SGU, har brunnar registrerade för länet. En förklaring till skillnader mellan SGU:s och kommunernas siffror kan vara att många brunnar funnits långt före 1975 då uppgiftsskyldigheten vid undersökning av grundvattentäkt och brunnsborrning infördes. En förklaring kan också vara att alla uppgifter inte når SGU. Flera kommuner arbetar aktivt med att spåra radon i vatten. Detta arbete har lett till att vatten från cirka 6000 brunnar, dvs. 14 % av det totala antalet brunnar i länet, har anal y- serats hittills. I skärgårdskommunerna som har det största antalet enskilda brunnar har man arbetat mest med radonfrågan. I till exempel Norrtälje kommun har cirka 20 % av totalt cirka brunnar analyserats. I Värmdö kommun finns också cirka brunnar och cirka 10 % av dessa har provtagits. I Österåkers kommun har cirka 13 % av totalt brunnar provtagits. På Ekerö med totalt cirka brunnar har man provtagit 65 % av brunnarna till permanentbebodda hus och 37 % av det totala antalet brunnar i komm u- nen (permanent- och fritidshus). I många kommuner behöver fler brunnar provtas. Hur bedrivs arbetet i länets kommuner Enskilda vattentäkter Endast ett fåtal kommuner har gjort en riskanalys för radon i vatten. En del kommuner använder sig av markradonkartan och prioriterar dessa områden. Andra kommuner tar helt förutsättningslöst prov på radon i vatten. Flera kommuner går aktivt ut med information om radon i vatten och riktade kampanjerbjudanden till enskilda fastighetsägare med egen brunn. Information och annonsering sker till exempel i lokaltidningar, i kommunala informationsbrev, i miljökalendrar, på barnavårdscentraler, på kommunens hemsida eller genom att den enskilde får information direkt av miljökontoren. Många kommuner tillhandahåller analysflaskor och har upphandlat ett förmånligt pris för analysen. Brunnsägarens kostnader för analyserna varierar något från kommun till kommun men i många kommuner kostar en analys cirka 200 kr. En kommun bekostar analyserna helt. Allmänna vattentäkter När det gäller kommunala vattentäkter har hälften av kommunerna som har en kommunal grundvattentäkt infört radon som kontrollparameter. Flera kommuner tar endast stickprov på den kommunala vattentäkten. Så agerar kommunerna vid höga halter Vid höga halter av radon i vatten ger kommunerna råd och information till fastighetsägarna. Man rekommenderar att åtgärder ska vidtas och lämnar information om statsbidrag för radonavskiljare. I några fall har kommunerna förelagt om åtgärder mot radon, se bilaga 2. 16

13 Vad visar analyserna Analysresultaten har sammanställts på en länskarta, se bilaga 1. Kartan baseras på analyser, kontrollanalyser efter installation av radonavskiljare finns inte med. Underlaget till länskartan är inte komplett, då analysresultat saknas från Botkyrka, Haninge och Vaxholm. Radonkartan visar att det förekommer höga radonhalter främst i de norra skärgårdskommunerna samt inom ett brett stråk från Norrtälje genom Vallentuna ner mot Ekerö. En klar tendens är att länets norra delar uppvisar större förekomst av höga radonhalter i vatten än de södra. I några kommuner har över 20 % av de provtagna brunnarna visat på radonhalter över Bq/l. En statistisk sammanställning för länet visar följande resultat: Resultat för länet 11 % (642 st.) av brunnarna har radonhalter över Bq/l, 15 % (850 st.) 500 Bq/l Bq/l, 46 % (2626 st.) 100 Bq/l 500 Bq/l och 27 % (1548 st.) under 100 Bq/l. Medelradonhalten för de analyserade brunnarna är 488 Bq/l, medianvärdet är 228 Bq/l. Det högsta analysvärdet är Bq/l. Analysresultaten för grävda brunnar har bearbetats separat. När det gäller grävda brunnar visar 11 analyser av totalt 36, dvs. 31 % av analyserna, på radonhalter över 100 Bq/l. Medelradonhalten i vatten från grävda brunnar är 89 Bq/l, medianvärdet 60 Bq/l och det högsta analysvärdet 260 Bq/l. Erfarenheten från flera kommuner är att det är mycket viktigt att förutsättningslöst ta prov på radon i vatten. I flera fall har det visat sig att höga radonhalter även finns i vatten från brunnar som är belägna på normal- och lågriskmark för markradon. Ekerö har uppgett att analyserna i kommunen uppvisar endast en marginell skillnad på radonhalten i vatten på normal- respektive högriskområde. Upplands Väsby konstaterar att värdena varierar vid olika provtagningstillfällen. Samband mellan förhöjda radonhalter i vatten och i rumsluften Cirka en tredjedel av kommunerna erbjuder eller rekommenderar radonmätning i luft vid konstaterade höga radonhalter (över 500 eller över Bq/l) i vatten. 17

14 Kommuner som Österåker, Nacka, Upplands Väsby och Täby har i några enstaka fall kunnat konstatera förhöjda radonhalter i inomhusluften på grund av radon i vatten. Täby kommun har i ett fall utfört en korttidsmätning av radon i luft vid användning av radonhaltigt vatten för tvätt i tvättmaskin och för duschning. Mätningen visar att radonavgång från vatten ger en förhöjd radonhalt i rumsluften. Teknik för att minska radon i vatten Den vanligaste tekniken i länet för att minska hög radonhalt i vatten är luftning. Många kommuner hänvisar till Råd & Rön s test av radonavskiljare (3/97). Erfarenheten från länet är att de tekniker som finns på marknaden fungerar. I regel är det inte svårt att komma under 100 Bq/l. Ljudnivån på radonavskiljaren kan i vissa fall vara störande. Kostnaden för en radonavskiljare är cirka kronor inklusive installation. Den årliga driftskostnaden är kronor. Kostnaden för att installera en radonavskiljare har i en del fall ansetts vara hög och att bidragsdelen varit för liten. 18

15 Slutsatser och rekommendationer Radonkartan Sammanställningen av mätningarna och den framtagna radonkartan visar tydligt att radon i vatten är ett problem och att det förekommer höga radonhalter frekvent i delar av länet. Länsstyrelsen anser det därför angeläget att arbetet med att analysera radon i dricksvatten fortsätter. Kartan är en viktig referens för Länsstyrelsens fortsatta uppföljning inom området. Enligt Länsstyrelsens bedömning kan kartan också användas av kommunerna för att motivera och prioritera arbetet lokalt. Framtagandet av kartan och den lägesbundna inform a- tion som ligger till grund för den kan också komma att leda till att riskuppskattningar i kommuner kan förbättras. Vid sådana bedömningar är det viktigt att informationen tolkas rätt. Det ligger nära till hands att använda radonkartan för bedömning av risken inom ett visst område. Enligt Länsstyrelsens bedömning vore det olyckligt om informationen utan vidare reflektioner och kunskaper inom området skulle tolkas så att mätningar inte behövs i de områden där låga halter mätts hittills. Denna ståndpunkt stöds också av erfarenheter från flera kommuner och som visar att höga radonhalter i brunnsvatten i många fall förekommer intill brunnar med låga halter. Länsstyrelsen anser det önskvärt att alla brunnsägare kontrollerar radonhalten genom en mätning och vid behov åtgärdar sitt vatten. Miljökvalitetsmålet Miljökvalitetsmålet och den föreslagna tidplanen bör enligt Länsstyrelsens mening vara vägledande för arbetet med radon i vatten. Sammanställningen visar att det återstår cirka mätningar innan vatten från alla brunnar i länet har analyserats på radon. Det innebär en stor insats för kommunerna och då speciellt för de kommuner som har ett stort antal enskilda brunnar. För att uppfylla det miljömål som är uppsatt anser Länsstyrelsen det nödvändigt att kommunerna avsätter tid för arbetet med radon i vatten. Nya brunnar och bygglovsärenden Länsstyrelsen anser att radon självklart ska ingå som en parameter vid den vattenanalys som utförs för nyborrade brunnar. Länsstyrelsen bedömer det också angeläget att information och rekommendationer om, eventuellt krav på, mätning av radon i vatten når fastighetsägarna vid ägarbyte och i bygglovsärenden. 19

16 Omvandlingsområden På grund av att riskbedömningen vid radon i vatten är olika för fritids- respektive permanenthus och att bidragen varit begränsade till permanenthus, är det i första hand brunnar till permanenthus som har provtagits. Med tanke på det stora antal fritidshus i länet som varje år omvandlas till permanentbostäder och det faktum att en stor del av de som permanentbosätter sig i dessa hus är småbarnsfamiljer, bör även brunnarna till de befintliga fritidshusen beaktas. Enligt en uppskattning som Länsstyrelsen gjorde 1997 omvandlas varje år cirka fritidshus i länet till permanentbostäder. Länsstyrelsen bedömer att detta förhållande förstärker kravet på fortlöpande information till fastighetsägare under en lång till framöver och kan innebära en stor arbetsuppgift i vissa kommuner. Allmänna vattentäkter Det är angeläget att alla kommunerna i länet inför radonprovtagning i allmänna vattentäkter. Detta är obligatoriskt enligt dricksvattenkungörelsen. 20

17

18

19

20

21 Bilaga 2 Radon i vatten, kommunenkät 1. Har kommunen gjort någon riskanalys beträffande radon i vatten? Slutsatser av riskanalys? I vilka områden ska mätningar utföras? 2. Hur bedrivs arbetet i kommunen med att spåra radon i vatten? Ex. genom ett särskilt program, informationskampanjer eller analyskampanjer, eller vid begäran av enskilda, annat. Planer för detta arbete? 3. Bekostar eller subventionerar kommunen analyserna? 4. Har införandet av miljöbalken medfört någon ändring avseende kommunens policy i radonfrågorna, till exempel när det gäller kostnaderna? 5. Har radon införts som kontrollparameter i kommunernas vattenverk samt allmänna vattentäkter? (ange typ av verk, grund- eller ytvattenverk, konstgjord infiltration) 6. Finns det någon bevakning att radonmätningar görs - då fritidsboende övergår till permanentboende? - då fastigheten byggs om eller till? - då fastigheten byter ägare? 7. Görs provtagningar av nya brunnar? 8. Antal bergsborrade brunnar i kommunen? Hur stor andel av dessa är analyserade? 9. Resultat av hittills utförda radonanalyser? 10. Har man kunnat bekräfta ett samband mellan radonhalt i luft och radon i vatten? 11. Övriga upptäckter vid analyser? 12. Hur agerar kommunen då höga radonhalter påträffas? Till exempel råd, förelägganden information om statsbidrag. Problem? 13. Följs mätningarna upp? 14. Mäts radon även i bostaden vid förhöjda halter i vatten? 15. Vilka tekniker har varit framgångsrika när det gäller att åtgärda höga radonhalter i vatten? Olika erfarenheter för olika halter? Kostnader? Problem? 16. Är provsvaren offentliga uppgifter? 25

22 Bilaga 3 Föreläggande att åtgärda höga radonhalter i vatten Beslut av MHN i Upplands Väsby 26

23 Referenser 1. Radon i vatten. Statens strålskyddsinstitut. SSI information i98: s. 2. Swedjemark G. A Radon och radium i vatten. Underlag för bestämmelser. Statens strålskyddsinstitut, SSI-rapport s. 3. Hälsorisker vid exponering för radon. Statens strålskyddsinstitut. 27

24 Länsstyrelsens rapportserie Tidigare utkomna rapporter under 1998 och Tillsyn över vårdverksamhet, socialenheten 02. Bostadssubventioner, helårsöversikt 1997, bostadsenheten 03: De nya utvandrarna? enheten för regional utveckling 04. Årsrapport om socialtjänsten 1997, socialenheten 05. Länsplan för regional transportinfrastruktur , planenheten års tillsyn över socialtjänsten och alkoholområdet, socialenheten 07. Konkurrensen vid kommunal livsmedelsupphandling, rättsenheten 08. Uppföljning och utvärdering av miljöskyddstillsynen, miljöenheten 09. Länsstyrelsens arbete med kust och skärgård, planenheten 10. En uppföljning av ändringar i socialtjänstlagen, socialenheten 11. Utökad tillsyn av särskilda boendeformer för äldre, socialenheten års tillsyn över socialtjänsten och alkoholområdet, socialenheten 02. Tillsyn över särskilda boendeformer för äldre, socialenheten 03. Tillsyn över enskild vårdverksamhet, socialenheten 04. Tillstånd och strategiska frågor, länstrafikberedningen 05. Bostadssubventioner, helårsöversikt 1998, bostadsenheten 06. Årsrapport om socialtjänsten 1998, socialavdelningen 07. Operation Kvinnofrid International, jämställdhetsenheten 08. Kompetensbroar i Kanada och USA, avdelningen för regional utveckling 09a. Stockholmsregionen centrum i Östersjöområdet, avdelningen för regional utveckling 09b. Bilaga 1. Temarapporter. 09c. Bilaga 2. Underlagsrapport och seminarieserie med Öst-inriktning 10. Löwenströmska trädgården i Vaxholm, kulturmiljöenheten 11. Invandrarprojekt för ökad tillväxt, avdelningen för regional utveckling 12. Kvicksilverprojektet i Stockholms län, miljö- och planeringsavdelningen 13. Länsstyrelsen inför miljöbalken, miljö- och planeringsavdelningen 14. Provfiske i åtta sjöar i Stockholms län, miljö- och planeringsavdelningen 15. Hur mår sjöarna i länet, miljö- och planeringsavdelningen Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer, räddnings- och säkerhetsavdelningen 02 Bostadssubventioner, helårsöversikt 1999, bostadsenheten 03 Årsrapport om socialtjänsten 1999, socialavdelningen 04. Radon i bostäder, läget i Stockholms län, miljöskyddsenheten 05. Radon i dricksvatten, läget i Stockholms län, miljöskyddsenheten

25 R Radon i vatten kan orsaka lungcancer. Grundvatten med höga radonhalter förekommer i Stockholms län. Problemet är störst i kust- och skärgårdskommuner där de flesta enskilda brunnarna finns. Hittills har 14 procent av länets cirka brunnar analyserats. Cirka 11 procent av analyserna visar på värden över Bequerel per liter vilket betecknas som otjänligt. Länsstyrelsen anser att det är önskvärt att alla brunnsägare kontrollerar radonförekomsten i sitt brunnsvatten. Länsstyrelsen råder också kommunerna att avsätta tid för arbetet med radonmätningarna. Ytterligare exemplar av denna rapport kan beställas från Länsstyrelsens miljö- och planeringsavdelning tfn URL: ISBN

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet RADONGUIDEN Det vore så mycket lättare, om radon var grönt... Radon märks inte. Men det kan vara skadligt för din hälsa. I den

Läs mer

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn 2009-07-06 1 (6) senast uppdaterad 2009.07.06 Till brunnsägare i Sigtuna kommun Till dig som har dricksvatten från enskild brunn Miljö- och hälsoskyddskontoret har genomfört en undersökning av dricksvattenkvaliteten

Läs mer

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1 Samhällsbyggnadskontoret informerar Radon 2007:1 Radon Radon ädel men farlig gas Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva ämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar,

Läs mer

Radon i vatten. Strålsäkerhetsmyndigheten i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket

Radon i vatten. Strålsäkerhetsmyndigheten i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Radon i vatten i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Innehåll Vad är radon?... 3 Radonets egenskaper... 3 Gräns- och riktvärden... 3 Stråldoser

Läs mer

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Radon 1 Vad är radon? Kommer från radium-226, radioaktivt grundämne Dess atomkärnor faller sönder utan yttre påverkan Ädelgasen radon bildas Radonet sönderfaller till radondöttrar, som består av radioaktiva

Läs mer

Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016

Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016 Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2016-05-17 Tillväxtkontoret Plan- och exploateringsavdelningen Karin Svalfors Jan-14 Feb-14

Läs mer

2000:04. Radon i bostäder. Läget i Stockholms län. Förord Innehållsförteckning Sammanfattning. Miljöskyddsenheten

2000:04. Radon i bostäder. Läget i Stockholms län. Förord Innehållsförteckning Sammanfattning. Miljöskyddsenheten 2000:04 Radon i bostäder Läget i Stockholms län Förord Innehållsförteckning Sammanfattning Miljöskyddsenheten Radon i bostäder Läget i Stockholms län "Joniserande strålning från radon i inomhusluft och

Läs mer

Bilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten

Bilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten Promemoria Datum: 2015-02-06 Diarienr: SSM2014-5001 Handläggare: SSM och SGU Bilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten 1. Introduktion Geologin har stor betydelse för grundvattnets

Läs mer

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm Regelförenkling på kommunal nivå En väg in Sverige Ja 88% Nej 12% Ja 85% Nej 15% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande regelverk samordna ansökningar förmedla information mellan olika

Läs mer

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december 19 nämnden är kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten styrs av lagen om

Läs mer

Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586

Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586 Tabell1 Anmälda brott 2012 Helår /100 000 inv Stockholm Sigtuna Botkyrka Södertälje Sundbyberg Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586 även i 248 även i 199 även

Läs mer

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december 19 nämnden är kollektivtrafik för personer, som på grund av långvariga funktionshinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten styrs

Läs mer

Metaller, uran och radon i vatten från dricksvattenbrunnar Undersökning i Dalarnas län 2006-07

Metaller, uran och radon i vatten från dricksvattenbrunnar Undersökning i Dalarnas län 2006-07 Miljövårdsenheten Rapport 2007:14 Metaller, uran och radon i vatten från dricksvattenbrunnar Undersökning i Dalarnas län 2006-07 Underlagskartor: Lantmäteriet medgivande 96.0352. Text, kartor och foto:

Läs mer

Radon i vatten. Strålsäkerhetsmyndigheten i samarbete med Folkhälsomyndigheten, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket

Radon i vatten. Strålsäkerhetsmyndigheten i samarbete med Folkhälsomyndigheten, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Radon i vatten i samarbete med Folkhälsomyndigheten, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Innehåll Vad är radon?... 3 Radonets egenskaper... 3 Gräns- och riktvärden... 3 Stråldoser

Läs mer

Bostadsbyggnadsplaner

Bostadsbyggnadsplaner Demografisk rapport 2013:08 Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Befolkningsprognos 2013-2022/45 Befolkningsprognos 2013-2022/45

Läs mer

Miljöenhetens rapport Delrapport för projektet: Radon i flerbostadshus September 2014

Miljöenhetens rapport Delrapport för projektet: Radon i flerbostadshus September 2014 2014-08-29 1 (7) Miljöenhetens rapport Delrapport för projektet: Radon i flerbostadshus September 2014 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033 231300

Läs mer

Radon i vatten. Statens strålskyddsinstitut i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket

Radon i vatten. Statens strålskyddsinstitut i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Radon i vatten Statens strålskyddsinstitut i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Grafisk form och produktion: Johan Alenius Foto omslag: SSI info;

Läs mer

Bostadsbyggnadsplaner /50 - sammanfattning

Bostadsbyggnadsplaner /50 - sammanfattning Demografisk rapport 2015:08 Bostadsbyggnadsplaner 2015-2024/50 - sammanfattning Bilaga till Huvudrapporten för Stockholms län Befolkningsprognos 2015 2024/50 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RAPPORT 1(9) Enheten

Läs mer

Domar och beslut som inte verkställts SoL 2006

Domar och beslut som inte verkställts SoL 2006 Domar och beslut som inte verkställts SoL 2006 Publiceringsdatum 2007-08-30 Granskningsperiod År 2006-12-31 Dnr 7010-06-103577 Kontaktpersoner Mohammad Dadgaranfar 08-785 42 30 Eva Hersler 08-785 41 67

Läs mer

Företagsamheten 2017 Stockholms län

Företagsamheten 2017 Stockholms län Företagsamheten 2017 Stockholms län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och

Läs mer

Socialtjänst och socialförsäkringar

Socialtjänst och socialförsäkringar 18 Socialtjänst och socialförsäkringar Socialtjänst och socialförsäkringar Socialstyrelsen ansvarar sedan den 1 juni 1994 för den officiella socialtjänststatistiken. Tidigare ansvarade Statistiska centralbyrån

Läs mer

Samverkansfunktion Stockholmsregionen

Samverkansfunktion Stockholmsregionen Samverkansfunktion Stockholmsregionen Uppdrag och bakgrund Hösten 2009 togs initiativet att samla ett tiotal aktörer för att diskutera möjligheterna att skapa ett mer formaliserat samverkansforum. Projektet

Läs mer

Bostadsbyggnadsplaner

Bostadsbyggnadsplaner Demografisk rapport 2014:05 Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner. Befolkningsprognos 2014-2023/45 STATISTISKA CENTRALBYRÅN REVIDERAD

Läs mer

Radonprogram för Sjöbo kommun

Radonprogram för Sjöbo kommun Radonprogram för Sjöbo kommun INLEDNING Bakgrund Mot bakgrund av det nationella miljömålet God bebyggd miljö har ett antal regionala delmål och åtgärdsförslag tagits fram. Regionalt delmål nr 9 som tagits

Läs mer

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december Färdtjänstnämnden Färdtjänst är kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning och som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten

Läs mer

INFORMATION OM RADONMÄTNING

INFORMATION OM RADONMÄTNING INFORMATION OM RADONMÄTNING Innehåll sid Vad är radon? 1 Hur farligt är radon? 1 Varför bör jag mäta? 1 När bör jag mäta? 1 Statens strålskyddsinstitut rekommenderar 2 Våra radonkällor 3 Våra strålkällor

Läs mer

Resvanor i Stockholms län 2015

Resvanor i Stockholms län 2015 1 Resvanor i Stockholms län 2015 Nykvarns kommun 2 Resvanor i Stockholms län 2015 Resvaneundersökning under hösten 2015 Enkätundersökning till drygt 129 000 invånare i Stockholms län i åldern 16-84 år

Läs mer

Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner

Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Demografisk rapport 2012:07 Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Befolkningsprognos 2012-2021/45 Bostadsbyggnadsplaner för Stockholms

Läs mer

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66.

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66. RADONPLAN Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro 2011 2020 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

Remissammanställning: Regionbildning i Stockholms län

Remissammanställning: Regionbildning i Stockholms län 2016-08-16 1 (8) Remissammanställning: Regionbildning i Stockholms län Kommunerna i Stockholms län har fått möjlighet att yttra sig över Stockholms läns landstings intention att skicka in en ansökan om

Läs mer

Näringslivets Regelnämnd, NNR

Näringslivets Regelnämnd, NNR Näringslivets Regelnämnd, NNR www.nnr.se Vision och Mål NNRs vision Färre och enklare regler för tillväxt och företagande NNRs övergripande mål Färre och enklare företagsregler, sänkta regelkostnader Minskat

Läs mer

Detta avtal reglerar samverkan mellan parterna om kommunal energi- och klimatrådgivning (EKR) under perioden 2015 2017.

Detta avtal reglerar samverkan mellan parterna om kommunal energi- och klimatrådgivning (EKR) under perioden 2015 2017. AVTAL 2014-11-??? Dnr 2014/?? Samarbetsavtal avseende Kommunal Energioch klimatrådgivning mellan kommunerna i Stockholms län, Håbo kommun (Uppsala län), samt Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) 1 PARTER

Läs mer

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december 19 Färdtjänst Färdtjänstnämnden Färdtjänst är kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer.

Läs mer

Samverkansavtal. avseende. Introduktionsprogram - yrkesintroduktion som anordnas för en grupp elever. mellan

Samverkansavtal. avseende. Introduktionsprogram - yrkesintroduktion som anordnas för en grupp elever. mellan Sid 1 (7) Samverkansavtal avseende Introduktionsprogram - yrkesintroduktion som anordnas för en grupp elever mellan kommunerna i Stockholms län samt angränsande kommuner som anslutit sig Avtalet är baserat

Läs mer

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart 2016:6 2016-04-05 Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län Befolkningsprognoser och bostadsbyggande Länsstyrelsen i Stockholms län 19 sept. 28 Åke Nilsson www.demografikonsulten.se Stockholmsmigranterna

Läs mer

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster 17 Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges befolkning.

Läs mer

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting Inkomster Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Servicemätning 2015-års ärende Stockholm Business Alliance, SBA

Servicemätning 2015-års ärende Stockholm Business Alliance, SBA Servicemätning 2015-års ärende Stockholm Business Alliance, en undersökning av 40 av 54 -kommuners myndighetsutövning i Stockholmsregionen 2016-05-30 Förord Om Stockholmsregionen ska kunna fortsätta att

Läs mer

Uppföljning av bostadsbyggandet

Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport2001:01 2015:7 Rapport Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport 2015:7 Uppföljning av bostadsbyggandet Foto omslag: Bostadsbyggnation på Södermalm, Stockholm. Christina Fagergren. Utgivningsår:

Läs mer

I STOCKHOLMS LÄN. Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län

I STOCKHOLMS LÄN. Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län I STOCKHOLMS LÄN Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län B A K G R U N D Det här är en plan och ett styrdokument för hur kommunerna som samverkar via Centrum för samhällsorientering

Läs mer

Sammanfattande slutsatser

Sammanfattande slutsatser Sammanfattande slutsatser Det byggs nu mer än på länge Fler kommuner bygger mer nya förutsättningar och ambitioner 41 500 bostäder påbörjades 2013 2015 15 000 bostäder färdigställdes under 2015 På väg

Läs mer

Radioaktivitet i dricksvatten

Radioaktivitet i dricksvatten Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl. Radioaktivitet i dricksvatten (utkast för extern remiss) Fastställd: 20xx-xx-xx av avdelningschefen Innehåll 2 Lagstiftning... 4 2.1.x EU-regler om radioaktivitet

Läs mer

Kommunprognoser. Befolkningsprognos /45. Demografisk rapport 2013:09

Kommunprognoser. Befolkningsprognos /45. Demografisk rapport 2013:09 Demografisk rapport 213:9 Kommunprognoser Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Befolkningsprognos 213-/45 Befolkningsprognos 213 Bilaga: Sammanfattning

Läs mer

Regeringsuppdrag bostadsbehov. Dnr LS 1206-0914

Regeringsuppdrag bostadsbehov. Dnr LS 1206-0914 Regeringsuppdrag bostadsbehov Dnr LS 1206-0914 RUFS 2010 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen Antogs/Godkändes 2010 av Stockholms läns landstings och Länsstyrelsen i Stockholms län VISION Europas

Läs mer

Grundvattenkvaliteten i Örebro län

Grundvattenkvaliteten i Örebro län Grundvattenkvaliteten i Örebro län I samband med en kartering som utförts (1991) av SGU har 102 brunnar och källor provtagits och analyserats fysikaliskt-kemiskt. Bl.a. har följande undersökts: Innehåll...

Läs mer

Regeltillämpning på kommunal nivå

Regeltillämpning på kommunal nivå Regeltillämpning på kommunal nivå Undersökning av Sveriges kommuner 2016 Stockholms län Har kommunen en företagslots och kan lotsen agera samordnande respektive pådrivande? Företagens väg in till kommunen

Läs mer

Domar och beslut som inte verkställts LSS 2006

Domar och beslut som inte verkställts LSS 2006 Domar och beslut som inte verkställts LSS 2006 Publiceringsdatum 2007-08-30 Granskningsiod År 2006-12-31 Dnr 7010-06-103577 Varje år samlar länsstyrelserna in uppgifter om beslut och domar enligt lagen

Läs mer

1 Parter. 2 Syfte. 3 Verksamhet

1 Parter. 2 Syfte. 3 Verksamhet AVTAL 2014/ Samarbetsavtal 2015-2017 för kommunal energi- och klimatrådgivning mellan kommunerna i Stockholms län, Håbo kommun (Uppsala län), samt Kommunförbundet Stockholms Län 1 Parter Mellan kommunerna

Läs mer

Energi. Den årliga energistatistiken publiceras i statistiska meddelanden, serie EN 11 och på SCB:s webbplats, www.scb.se.

Energi. Den årliga energistatistiken publiceras i statistiska meddelanden, serie EN 11 och på SCB:s webbplats, www.scb.se. 12 Statens energimyndighet har ansvaret för den officiella statistiken inom energiområdet men har uppdragit åt Statistiska centralbyrån att producera statistiken. Tabellerna i detta kapitel är hämtade

Läs mer

Avtal avseende verksamhetsförlagda fältstudier inom speciallärar- och specialpedagogutbildningarna

Avtal avseende verksamhetsförlagda fältstudier inom speciallärar- och specialpedagogutbildningarna Avtal avseende verksamhetsförlagda fältstudier inom speciallärar- och specialpedagogutbildningarna Stockholms universitet och kommuner/skolhuvudmän är överens om att lärarutbildningarna, inklusive påbyggnadsutbildningar

Läs mer

Företagsamhetsmätning Stockholms län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning Stockholms län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning Stockholms län Johan Kreicbergs Våren 2010 Företagsamhetsmätning Stockholms län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera

Läs mer

Schysst vatten i kranen?

Schysst vatten i kranen? Schysst vatten i kranen? Kontroll av icke kommunala dricksvattentäkter som omfattas av Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter Miljöskyddskontoret 2013 Sammanfattning Under sommarhalvåret 2013 har

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 2015

Befolkningen i Stockholms län 2015 Befolkningen i Stockholms län 215 Länets folkökning nästan en tredjedel av landets Sveriges folkmängd ökade under 215 med 13 662 personer till 9 851 17. Stockholms län ökade med 33 395 till 2 231 439.

Läs mer

Regler för dricksvatten och vattenverk

Regler för dricksvatten och vattenverk Reviderad november 2009 Regler för dricksvatten och vattenverk Information för den som hanterar eller producerar dricksvatten Miljö och hälsoskyddskontoret Kort om föreskrifterna för dricksvatten Från

Läs mer

Företagsklimatet i Nynäshamns kommun 2017

Företagsklimatet i Nynäshamns kommun 2017 Företagsklimatet i s kommun 2017 Om undersökningen Lokalt företagsklimat 2017 s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Primär målgrupp: Företag med

Läs mer

Företagsklimatet i Stockholms stad 2017

Företagsklimatet i Stockholms stad 2017 Företagsklimatet i s stad 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 s stad Primär målgrupp: Företag med minst

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012 Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012 Över 2,1 miljoner invånare i länet Under det första halvåret 2012 ökade Sveriges folkmängd med 31 551 personer till 9 514 406. Stockholms län ökade mest med 17

Läs mer

Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län

Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län CENTRUM FÖR SAMHÄLLSORIENTERING I STOCKHOLMS LÄN Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län CENTRUM FÖR SAMHÄLLSORIENTERING I STOCKHOLMS LÄN TELEFON: 08-508 25 699 EPOST: INFOSAM@STOCKHOLM.SE

Läs mer

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår Överenskommelsen har tagits fram av företrädare för Stockholms universitet,

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014 Befolkningen i Stockholms län 3 september 214 Stockholms län har 35 procent av landets folkökning Sveriges folkmängd ökade under de tre första kvartalen 214 med 83 634 personer till 9 728 498. Stockholms

Läs mer

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby September 2013 Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby på skolan i förhållande till andra kommuner - En studie baserad på åren 2005 och 2011 1 Inledning Skolresultaten har under en lång rad av

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2012-03-12 Diarienummer: HSN 1202-0135 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

Verksamhetsplan och budget 2013

Verksamhetsplan och budget 2013 Verksamhetsplan och budget 2013 Miljösamverkan Stockholms län, telefon 08 508 28 929, e-post miljosamverkan@stockholm.se. www.miljosamverkanstockholm.se. Innehåll Uppdrag, mål och arbetssätt 3 Samverkansprojekt

Läs mer

Befolkningsprognos /50

Befolkningsprognos /50 Demografisk rapport 215:9 Kommunprognoser Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner och Stockholms stads 14 stadsdelsnämnder Arbetet med projektet Befolkningsprognos

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2016

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2016 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 216 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 875 378 den 31 mars 216, en ökning med 24 361 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 778 till 2 239 217.

Läs mer

Ansvarsfördelning och finansiering av Slussen i Stockholm. Mälarkonferensen 23 augusti 2012 Ingemar Skogö

Ansvarsfördelning och finansiering av Slussen i Stockholm. Mälarkonferensen 23 augusti 2012 Ingemar Skogö Ansvarsfördelning och finansiering av Slussen i Stockholm Mälarkonferensen 23 augusti 2012 Ingemar Skogö Mälaren är en viktig gemensam tillgång för regionen Vattentäkt för 2 miljoner människor Viktig resurs

Läs mer

av Slussens anpassning Ingemar Skogö Uppdraget om en ny reglering av

av Slussens anpassning Ingemar Skogö Uppdraget om en ny reglering av Ansvarsfördelning och finansiering av Slussens anpassning Ingemar Skogö Uppdraget om en ny reglering av Mälaren, Försvarsdepartementet Mälaren är en viktig gemensam tillgång för regionen Vattentäkt för

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Stockholms län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om

Läs mer

Företagsklimatet i Danderyds kommun 2017

Företagsklimatet i Danderyds kommun 2017 Företagsklimatet i s kommun 2017 Om undersökningen Lokalt företagsklimat 2017 s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Primär målgrupp: Företag med

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 215 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 767 357 den 31 mars 215, en ökning med 2 2 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 61 till 2 25 15. De

Läs mer

Radioaktiva ämnen i dricksvatten

Radioaktiva ämnen i dricksvatten Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl. Radioaktiva ämnen i dricksvatten Denna vägledning är ett komplement med rubriknumrering anpassad till Vägledning dricksvatten Fastställd: 2016-10-10 av avdelningschefen

Läs mer

AMN 2013-0210-5.0. 2013-07-04

AMN 2013-0210-5.0. 2013-07-04 2013-07-04 Från den 1 december 2010 ansvarar kommunen för att ge samhällsorientering för nyanlända invandrare enligt förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare (SFS:2010:1138). Kommunerna

Läs mer

Företagsklimatet i Nacka kommun 2017

Företagsklimatet i Nacka kommun 2017 Företagsklimatet i kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 kommun Primär målgrupp: Företag med minst

Läs mer

R-02-16. Brunnsinventering i Tierp Norra. Jan-Erik Ludvigson GEOSIGMA AB. Januari 2002

R-02-16. Brunnsinventering i Tierp Norra. Jan-Erik Ludvigson GEOSIGMA AB. Januari 2002 R-02-16 Brunnsinventering i Tierp Norra Jan-Erik Ludvigson GEOSIGMA AB Januari 2002 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864 SE-102 40 Stockholm Sweden Tel 08-459

Läs mer

Vilka krav kan man ställa innan man får rätt till en bostad?

Vilka krav kan man ställa innan man får rätt till en bostad? Bakgrund Efter miljonprogrammet minskade hemlösheten för att sedan under 90- talet öka igen. Hemlöshet är både en social och bostad politisk fråga. 18 000 i Sverige saknar egen bostad. Lever vi i ett välfärdssamhälle

Läs mer

Handikapp och habilitering

Handikapp och habilitering 8 Handikapp och habilitering Handikapp och Habilitering Habilitering ett stöd för att leva ett gott och självständigt liv Habiliteringsverksamheten erbjuder habilitering enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 2016

Befolkningen i Stockholms län 2016 Befolkningen i Stockholms län 2016 Folkmängden i länet ökade med 37 600 Sveriges folkmängd var 9 995 153 den 31 december 2016, en ökning med 144 136 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 37 621 till

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2015

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2015 Befolkningen i Stockholms län 3 juni 215 Dämpad folkökning i länet Sveriges folkmängd ökade med 45 817 under första halvåret 215 och uppgick till 9 793 172 vid halvårsskiftet. Stockholms län ökade mest

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 2014

Befolkningen i Stockholms län 2014 Befolkningen i Stockholms län 214 Nära 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd ökade under 214 med 12 491 personer till 9 747 355. Stockholms län ökade med 35 2 till 2 198 44. Västra Götalands län ökade

Läs mer

Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv

Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv Vad är uppdraget? Vi jobbar mot människohandel Inte mot generell social utsatthet och inte med minoritetsfrågor Det finns indikationer

Läs mer

Stockholmsenkäten 2010

Stockholmsenkäten 2010 Stockholmsenkäten Temarapport - Droger och spel Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer

Läs mer

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar 2015:4 Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende.

Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende. Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende. i samarbete med Socialstyrelsen och Boverket Innehåll Är det farligt

Läs mer

Uppföljning av det lokala BUS-arbetet 2014

Uppföljning av det lokala BUS-arbetet 2014 -- Uppföljning av det lokala BUS-arbetet Överenskommelsen om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, BUS-överenskommelsen är antagen av Stockholms läns landsting och samtliga kommuner i länet sedan

Läs mer

Befolkningsprognos /50

Befolkningsprognos /50 Demografisk rapport 216:4 Kommunprognoser Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns 26 kommuner och Stockholms stads 14 stadsdelsnämnder Befolkningsprognos 216 225/5

Läs mer

Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten

Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten SGU-rapport 2007:13 Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten Britt-Marie Ek, Bo Thunholm, SGU Inger Östergren, Rolf

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2017

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2017 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2017 Nästan 2,28 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 10 023 893 den 31 mars 2017, en ökning med 28 740 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 8 796 till 2

Läs mer

Regeltillämpning på kommunal nivå - Undersökning av Sveriges kommuner Stockholms län

Regeltillämpning på kommunal nivå - Undersökning av Sveriges kommuner Stockholms län Regeltillämpning på kommunal nivå - Undersökning av Sveriges kommuner 2012 Stockholms län Förekomsten av en företagslots/en väg in Kommuner som har en företagslots/en väg in Företagslots / En väg in Sverige

Läs mer

10 energiråd. Energirådgivningen är ett kommunalt samarbete om opartisk och kostnadsfri rådgivning.

10 energiråd. Energirådgivningen är ett kommunalt samarbete om opartisk och kostnadsfri rådgivning. Energirådgivningen är ett kommunalt samarbete om opartisk och kostnadsfri rådgivning. 25 kommuner i Stockholmsregionen deltar i samarbetet, som samordnas av Kommunförbundet Stockholms län. Botkyrka Danderyd

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Befolkningsprognoser Stockholms län 2014 2023/2045. Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik

Befolkningsprognoser Stockholms län 2014 2023/2045. Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik Befolkningsprognoser Stockholms län 2014 2023/2045 Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik Översikt Årets prognoser Länsprognos 2014 2023 Länsprognos 2014 2045 Jämförelse med förra

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden

Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden Miljö- och hälsoskyddsenheten Rapport januari 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Utförande och metod... 4 Följande äldreboenden

Läs mer

Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010

Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010 Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010 Fortsatt rekordhög befolkningsökning men bostadsbyggandet hänger inte med. Bostadsbristen förvärras 2006 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING HSBS BOSTADSINDEX 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2013... 5 5 Poängbedömning... 9 6 Frågor och svar...

Läs mer

Stödet för barn och ungdomar med hörselnedsättning inom stat och landsting i Stockholms län

Stödet för barn och ungdomar med hörselnedsättning inom stat och landsting i Stockholms län Stödet för barn och ungdomar med hörselnedsättning inom stat och landsting i Stockholms län Team och teamsamordnare vid Hörselhabiliteringen Specialpedagoger vid Hörselhabiliteringen Rådgivare i Specialpedagogiska

Läs mer

Stockholms studenter flest, bäst och sämst

Stockholms studenter flest, bäst och sämst Stockholms studenter flest, bäst och sämst I flera av gymnasieskolans resultatmått faller Stockholms län illa ut. Betyder detta att länet har usla gymnasieresultat? Både ja och nej. Huvudstadsregionen

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2007:9 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2005 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2007 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer