Diskussionsunderlag till akademiråd, ledningsråd och lokal samverkansgrupp på HST vecka 43 gällande nytt akademinamn och ny inre organisation

Transkript

1 BILAGA 1 Diskussionsunderlag till akademiråd, ledningsråd och lokal samverkansgrupp på HST vecka 43 gällande nytt akademinamn och ny inre organisation En genomgång av remissvar gällande ny intern organisation byte av akademinamn visar att det finns ett stöd för att förändra såväl avdelningsstruktur, ledningsstruktur som akademinamn. Två remissvar föredrar att akademin organiseras i 4 avdelningar, övriga ser i huvudsak fördelar med att organisera akademin i 2 större avdelningar med underavdelningar i ämneskollegium. 2 huvudsakliga argument lyfts fram för det senare: 1) bättre förutsättningar för att skapa kontaktyta mellan utbildning och forskning 2) bättre kommunikation mellan ämnesgrupper och därmed möjliga synnergieffekter. Argumenten emot två större avdelningar är främst risk för marginalisering och upplösning av ett nu fungerande sammanhang. Det påtalas även att det är oklart vad en omorganisation till två större avdelningar skulle syfta till. När det gäller förslaget på en ledningsgrupp för ekonomi- respektive teknikutbildningsområdet med akademichef, avdelningschef, utbildningsledare och professorer är remissvaren näst intill uteslutande positiva. En kommentar påtalar risken att gruppen kan bli hämmande stor med 8-10 deltagare. I några remissvar föreslås även hur organisationen av de nya avdelningarna bör utformas. Samtliga remissvar som yttrat sig i frågan anser att avdelningen för miljövetenskap ska fortsätta utgöra en egen avdelning så länge avvecklingen av miljövetenskapliga programmet pågår. Ur remisserna växer två alternativa organisationsförslag fram. Båda innefattar en ledningsgrupp enligt det förslag som bifogades remissen samt att avdelningen för miljövetenskap kvarstår. Alternativ 1 Det första förslaget ligger i linje med det som bifogades remissen, dvs. två större avdelningar (avdelningen för ekonomivetenskap resp. avdelningen för teknik) som leds av var sin ledningsgrupp och där personalansvaret delas av en avdelningschef samt en biträdande avdelningschef (total tid ca 1,5 tjänst). Respektive avdelning innefattar ca 45 medarbetare. Alternativ 2 Skillnaden från alternativ 1 är att respektive verksamhetsområde (ekonomi/teknik) organiseras i två underavdelningar. För ekonomi: avdelningen för företagsekonomi (inkl. handelsrätt) respektive avdelningen för samhällsvetenskap (statsvetenskap, nationalekonomi, ekonomisk historia). För teknik: avdelningen för energiteknik respektive avdelningen för samhällsbyggnad (byggnads- och miljöteknik). Varje avdelning skulle ha en avdelningschef med en omfattning om minst halvtidstjänst.

2 BILAGA 1 I ett remissförslag föreslås att det nuvarande ledningsrådet (avdelningschefer, akademichefer och administrativ chef) blir överflödigt i det fall ledningsgrupperna införs. Oavsett val av alternativ enligt ovan kvarstår att fatta beslut om organisation av respektive avdelning och vilka funktioner och rollfördelningar som är nödvändiga. Inte minst måste studentinflytandet garanteras på lämpligt sätt. Ett antal förslag på nytt akademinamn har inkommit. Förslagen har diskuterats på ledningsråd, med rektor, övriga akademichefer och dekaner. Det förslag som fått positivt gensvar i samtliga grupper är: Akademin för Ekonomi, Energi och Samhällsbyggande (EES). I det ursprungliga förslaget var begreppet samhällsbyggnad med en korrigering till samhällsbyggande bedöms namnet även skapa utrymme att omfatta den samhällsvetenskapliga verksamheten inom akademin.

3 1 (7) Strategiska partners vid Akademin för hållbar samhällsoch teknikutveckling Inledning Denna utredning om potentiella strategiska partners för Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling har sin grund i verksamhetsplan En prioriteterad aktivetet är att under året identifiera och fördjupa samarbetet med ett antal strategiska partners. Den bruttolisa av potentiella strategiska partners som presenteras är ett internt arbetsmaterial och ska ses som en viljeinriktning från akademins sida att vidareutveckla ett antal samarbeten ytterligare. Kartläggning Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling (HST) påbörjade under 2011 en genomgång av samtliga avtal inom grundutbildningssidan. Målet har varit att prioritera avtal som är aktiva och ger ett värdefullt bidrag till verksamheten i form av både internationalisering och kvalitet, samt att under en treårsperiod avsluta inaktiva och icke fungerande avtal. Under sommaren inleddes en fullskalig kartläggning över hur studentflöden inom utbildningssidan ser ut. Några av frågorna var: - Vart åker studenter vid HST för utlandsstudier? - Vilka lärosäten/länder utgör prioriterade val bland utresande studenter vid HST? - Vart kommer HSTs inresande studenter ifrån? - Vilka avtal är aktiva och i balans när det gäller in- och utresande? - Vilka avtal är inaktiva eller har en stor obalans mellan in- och utresande? Parallellt med denna kartläggning av det faktiska läget för in- och utresande vid akademin har även den studentenkät som genomfördes under HT2011 tagits i beaktande. Där tillfrågades 300 studenter om vilka tre länder man främst föredrog att åka till för utlandsstudier. 52 studenter på akademin svarade, men det finns dock ingen information om fördelningen av studenter mellan respektive ämne inom akademin. Vidare har det via forsknings- och utbildningsledare inom respektive område, ekonomi och teknik gjorts förfrågningar om betydelsefulla partner universitet ur såväl ett grundutbildnings-, forskarutbildnings- och forskningsperspektiv. Likaså har ett antal betydande nätverk för studentoch personalutbyten identifierats. En sammanställning över personalens faktiska resor har även inkluderats. Studentflöden Sammanfattningsvis så har akademin totalt 421 inresande och 181 utresande studenter under en treårsperiod. Perioden inkluderar de som accepterats för studier under läsåret 2012/2013. Av de inresande studenterna läser ungefär 76 % inom Hum/Sam medan 24 % studerar inom N/T. För de utresande studenterna är fördelningen drygt 90 % från Hum/Sam och resterande 10 %

4 är från N/T-sidan. I arbetet har även flödena visualiserats 1 för att ge en snabb överklick av vilka länder som studenterna åker till (se bild 1). 2 (7) Bild 1. En översiktsbild till vilka länder HSTs utresande studenter inom Hum/Sam-området åker till. För motsvarande geografiska område och ämnesområden har även flödena av de inresande studenterna visualiserats (se bild 2). Bild 2. En översiktsbild från vilka länder inresande studenter till Hum/Sam området kommer ifrån. Exempelvis är det tydligt att för vårt Europeiska utbyte är Frankrike och Spanien de mest populära länderna för utresande studenter, men det är 1 Översiktskartor för samtliga världsdelar uppdelat på ämnesområdena Hum/Sam och N/T finns att tillgå på G:\HST\Administrativa enheten\informatör\kartor, inutresande.

5 samtidigt en obalans i många avtal. Tyskland är ett land där HST har stora obalanser då många inresande studenter kommer därifrån, men landet är måttligt eftertraktat av HSTs egna studenter. För en mer detaljerad bild av samarbetena finns statistik på lärosätesnivå (se bilaga X). 3 (7) Studenters önskemål och faktiska ansökningar Förra året, HT2011, genomfördes en studentenkät som skickades ut till 300 studenter. Då undersökningen gjordes för att få en allmän bild av vilka länder som anses vara prioriterade vid akademin generellt ställdes ett fåtal frågor. I detta underlag finns det därför ingen möjlighet att exempelvis göra en distinktion mellan ekonomie- eller ingenjörsstudenter. Undersökningen ger dock en samlad bild för vart HSTs studenter vill resa för att genomföra en utlandstermin (se tabell 1). Tabell 1. Sammanställning av studenternas prioriteringar när det gäller länder för utbytesstudier. Generellt sett är länder med engelska som huvudspråk högt upp på studenternas prioriteringslista. Det återspeglas även i de söksiffror och vart studenter faktiskt åker. Ett utländskt universitet med ett bra utbud av engelska kurser ökar söktrycket från HST studenter. Storstäder (ex. Barcelona och Madrid) utgör ett undantag, hit åker HSTs studenter trots i vissa fall ett begränsat utbud av engelska kurser. För att få en bättre förståelse om studenternas vilja att faktisk åka för utlandstermin till vissa länder kan man analysera deras förstahandsval (se tabell 2).

6 Tabell 2. Sammanställning över studenternas förstahandsval, till de av studenterna mest prioriterade länderna (fr. tabell 2) 2. 4 (7) Ett problem, ur ett grundutbildningsperspektiv, är att HST inte kan erbjuda utbytesterminer i den önskade omfattning med de mest eftertraktade länderna som Australien, Storbritannien och USA. Med dessa länder har HST idag inga eller väldigt begränsade möjligheter att skicka studenter och avtalen är ofta i obalans. Under läsåret 2012/2013 kunde exempelvis inte studenterna söka till Kanada på grund av obalans i avtalen. Resevanor och åsikter inom forskning och grundutbildning Via forsknings- och utbildningsledare har en förfrågan gått ut till ekonomioch tekniksidan. På ekonomisidan har framför allt verksamma lärare/programsamordnare på utbildningssidan inkommit med underlag. På tekniksidan är det huvudsakligen forskande personal, i huvudsak professorer, som föreslagit möjliga strategiska partners. Detta beskriver också väl situationen för internationaliseringsaktiviteter på HST. På ekonomisidan finns ett behov för att tillgodose de många utresande studenterna. På tekniksidan finns ett mer utvecklat samarbete på forskningsoch forskarutbildningsnivå, men inte lika stort på grundutbildningsnivå. Inom ekonomiområdet framkommer speciellt två viktiga nätverk; NordPlus och Prime, och här sker ett kontinuerligt nätverkande. Inom ramen för NordPlus sker även kortare utbyten på studentnivå. Inom dessa nätverk finns ett antal lärosäten anknutna, och vissa av dem skulle kunna vara strategiska partners. Vidare finns en långtgående planering för ett doubledegree program med Hanze University Groningen. Forskningssamarbeten 2 Om siffra saknas har studenterna inte haft möjlighet att söka till lärosäten i detta land under läsåret 12/13, p.g.a. inga avtal eller obalans i avtalen.

7 sker i dagsläget mest på individnivå, men det uttrycks en vilja att vidareutveckla detta. 5 (7) På tekniksidan driver de ledande professorerna ett arbete med konferensen Int. Conf. on Applied Energy (ICAE). Konferensen är kopplad till Int. Journal of Applied Energy (rank 7 av alla journaler i Energy & Fuels; Impact factor: 5,106). Dessa samarbeten anses kunna utvecklas ytterligare och omfattar bl.a. University of Perugia (Italien) samt University of Waterloo (Kanada). Inom ämnet energiteknik finns i dagsläget akademins teknikutbildningar på avancerad nivå. Dessa är idag planerade att ges helt på engelska. Tekniksidans prioritering inom forskningen ligger dessutom på profilen Framtidens Energi. Vidare ger en sammanställning över personalens (forskare, lärare och doktorander) resor också en indikation om vilka länder besöks frekvent inom ramen för forskning och utbildning. Baserat från en sammanställning från verksamhetsåret 2011 (se tabell 3) ges en ögonblicksbild hur resorna fördelats länder emellan 3. Tabell 3. De länder som besökts flest gånger av forskare, lärare och doktorander under verksamhetsåret Land Antal resor Italien 10 Estland 6 England 5 Spanien 5 Sydafrika 5 Tyskland 5 Kina 4 Österrike 4 Danmark 3 USA 3 Antalet resor till ett land varierar kraftigt mellan åren, och en viktig konferens kan följaktligen göra att många anställda besöker ett land ett specifikt år, utan att någon övrigt omfattande utbyte pågår. Exempelvis anordnades en ICAE konferens vid University of Perugia med många deltagare från HST vid samma tillfälle. Å andra sidan var konferensen 3 Ur verksamhetsårets 2011 reseredovisning har resor gjorda av forskare, lärare och doktorander filterats ut. Alla typer av resor finns med i underlaget. Varje persons resa till ett land har räknats.

8 samordnad av Mälardalens högskola och University of Perugia. Det finns dock ett underlag för en än mer detaljerad analys även här. 6 (7) Bruttolista med potentiella strategiska partners De avväganden som görs vid HST bör ta hänsyn till den olika karaktär som de olika verksamhetsområdena har. Inom ekonomi är det idag en större fokusering på behovet inom grundutbildning och dessutom på kandidatnivå. På tekniksidan är forskningssamarbetena mer omfattande. Studenterna gör också sina utlandsterminer i ett senare skede av utbildningen, vilket innebär att det är viktigare att hitta synergier där forskningen bidrar till utbildningen på avancerad nivå. Listan för ekonomi (se tabell 4) är framtagna efter en sammanvägning av främst de nätverk (NordPlus) som undervisande personal är aktiva inom, samt det faktiska utbytet som sker idag på grundutbildningssidan (Gu). En generell utmaning för ekonomisida är att de länder som ingår i NordPlus samarbetet är inte prioriterade av studenterna. Tabell 4. Bruttolista för ekonomi Ekonomi Universitet Land Notering Lahti University of Applied Sciences Finland NordPlus Reykjavik University Island NordPlus Telemark University College Norge NordPlus/Gu Tallinn University of Technology Estland NordPlus/Gu Aarhus University, Institute of Business & Technology ISM University of Management and Economics Danmark Litauen NordPlus NordPlus Universite Jean Moulin Lyon 3 Frankrike Gu EDC Frankrike Gu Inholland University Hanze University Groningen Nederländer na Nederländer na Gu Gu/Double degree Universita Cattolica del Sacro Cuore Italien Gu Hochschule Breemen UAS Tyskland Gu Listan för teknik (se tabell 5) är främst baserad på input från professorer och de samarbeten som där angivits (Fo). Hänsyn har även tagits till det faktiska

9 utbyte som idag ägt rum inom relevanta teknikämnen (Gu). En generell utmaning för tekniksidan är att identifiera attraktiva samarbetspartners som möjliggöra en högre andel utresande ingenjörsstudenter. 7 (7) Tabell 5. Bruttolista för teknik Teknik (Bygg-, energi- och miljöteknik) Universitet Land Notering East China Univ. of Sci. & Tech. Kina Fo Hong Kong Polytechnic Univ. Hongkong Fo/Gu National Univ. of Singapore Singapore Fo University of Perugia Italien Fo/Gu Univ. of Waterloo Kanada Fo Brno University Tjeckien Gu University of Cape Town Sydafrika Fo Avslutande diskussion Arbetet med att identifiera strategiska partners har påbörjats vid HST. Det finns en tydlig skillnad av det behov som internationaliseringen inom de olika verksamhetsområdena ska täcka. De lärosäten som finns med i bruttolistan är idag inte tilltalade i frågan Strategisk partner varför detta ska ses som ett internt arbetsdokument. Vidare är det viktigt att klargöra om MDH/HST kan ha en uttalad strategisk partner som samtidigt inte beaktar MDH som strategiskt viktig. Detta kan i allra högsta grad påverka den slutliga utformningen av möjliga strategiska partners. Det är också viktigt att förstå för- och nackdelar med strategiska partners kan dessa begränsa det övriga internationella utbytet? Där är det också viktigt att det tydliggörs hur lärosätet och akademierna i framtiden ska förhålla sig till sina strategiska partners i relation till andra internationella samarbeten.

10 STATUS BALANS AKTIVT AKTIVT OBALANS NYTT AVTAL OBALANS OBALANS MDH AVTAL G A F ENKÄT ETT AVTAL DÄR AKTIVITEN ÄR BALANSERAD MELLAN PARTNERNA ETT AVTAL AN NÅGON AKTIVITET MELLAN PARTNERNA ETT AVTAL DÄR AKTIVITET ÄR ENDAST FRÅN PARTNERS SIDA ETT AVTAL SOM TECKNADES UNDER 11/12 ETT AVTAL DÄR BÅDA PARTNER PRESENTERAR AKTIVITET ETT AVTAL DÄR AKTIVITET ÄR ENDAST FRÅN MDH:S SIDA GRUND AVANCERAD FORSKNG NOVEMBER 2011 SKICKADES EN ENKÄT TILL CA 300 ER FÖR START AV SSTUDIER ANSÖKNGSOMGÅNG GÄLE FÖR 2012/2013. ERNA FICK ANGE 3 LÄNDER SOM DE VAR TRESSERADE AV LÄSA OMS. ENKÄTEN BESVARADES AV 52 ER.

11 ANTAL N EFTER- FRÅGAN STATUS BELGIEN 1 0 AV 52 4(0) OBALANS MDH DANMARK 1 0 AV 52 1(0) AKTIVT OBALANS EST 1 0 AV OBALANS MDH F 2 0 AV 52 1(0) OBALANS FRANKRIKE 9 7 AV 52 42(9) OBALANS GREK 1 3 AV 52 1(0) AKTIVT IS 2 0 AV 52 4(0) BALANS ITALIEN 3 6 AV 52 35(5) OBALANS KROATIEN 1 0 AV NYTT AVTAL LETT 1 0 AV AKTIVT OBALANS NEDERLÄNDERNA 4 1 AV 52 40(6) 11, OBALANS NORGE 1 0 AV BALANS POLEN 1 0 AV 52 1(0) 1,5 3 1 OBALANS SCHWEIZ 1 0 AV 52 6(0) OBALANS SPANIEN 8 7 AV 52 62(15) OBALANS TJECKIEN 1 0 AV NYTT AVTAL TURKIET 1 0 AV 52 8(1) OBALANS MDH TYSK 7 4 AV 52 6(0) OBALANS UNGERN 1 2 AV 52 3(0) OBAS MDH STORBRITANNIEN 2 20 AV (9) OBALANS MDH ÖSTERRIKE 4 0 AV 52 7(1) OBALANS (46)

12 BELGIEN 0 AV 52 ANTAL N STATUS 1 OBALANS MDH STATUS HOGESCHOOL WEST-VLAANDEREN (HOWEST) FEK JA 4(0) G OBALANS MDH 1 3

13 DANMARK 0 AV 52 ANTAL N STATUS 1 AKTIVT OBALANS STATUS ÅRHUS UNIVERSITY FEK JA 1(0) G AKTIVT OBALANS 4 0

14 EST 0 AV 52 ANTAL N STATUS 1 OBALANS MDH STATUS TALL UNIVERSITY OF TECHNOLOGY FEK JA 0 G, A OBALANS MDH 9 10

15 F 0 AV 52 ANTAL N STATUS 2 OBALANS TURKU UNIVERSITY OF APPLIED SCIENCES FEK JA 1(0) G OBALANS STATUS LAHTI UNIVERSITY OF APPLIED SCIENCES FEK JA 0 G, A AKTIVT OBALANS 21 1

16 FRANKRIKE 7 AV 52 ANTAL N STATUS 9 OBALANS STATUS GROUPE ESCEM FEK JA 5(0) G, A BALANS UNIVERSITE JEAN MOUL LYON 3 FEK JA 16(3) G, A OBALANS MDH EDC FEK JA 10(5) G OBALANS GROUPE SUP DE CO AMIENS PICARDIE FEK JA 5(1) G, A OBALANS GROUPE ESC CHAMBERY SAVOIE FEK NEJ 0 A AKTIVT OBALANS UNIVERSITE DE SAVOIE FEK NEJ 0 G, A AKTIVT OBALANS ESCIP FEK JA, endast HT 0 G, A AKTIVT OBALANS ICN SCHOOL OF BUSESS FEK JA 1(0) G, A AKTIVT OBALANS UNIVERSITE PARIS 13 - PARIS NORD FEK NEJ 5(0) G AKTIVT 41 21

17 GREK 3 AV 52 ANTAL N STATUS 1 AKTIVT TEI OF KAVALA FEK JA 1(0) G, A AKTIVT 0 0 STATUS

18 IS 0 AV 52 ANTAL N STATUS 2 BALANS STATUS HASKOLI ISS FEK AKTIVT OBALANS REYKJAVIK UNIVERSITY FEK JA 4(0) G, A OBALANS MDH 3 3

19 ITALIEN 6 AV 52 ANTAL N STATUS 3 OBALANS UNIVERSITA CATTOLICA DEL SACRO CUORE FEK JA 22(4) G, A OBALANS UNIVERSITA DEGLI STUDI DI BERGAMO FEK JA 10(1) G, A OBALANS UNIVERSITA DEGLI STUDI DI BOLOGNA ALMA M FEK NEJ 3(0) G, A OBALANS STATUS

20 KROATIEN 0 AV 52 ANTAL N STATUS 1 NYTT AVTAL ZAGREB SCHOOL OF ECONOMICS AND MANAG FEK JA 0 A NYTT AVTAL 0 0 STATUS

21 LETT 0 AV 52 ANTAL N STATUS 1 AKTIVT OBALANS STATUS BA SCHOOL OF BUSESS AND FANCE FEK JA 0 G, A AKTIVT OBALANS 3 0

22 NEDERLÄNDERNA 1 AV 52 ANTAL N STATUS 4 OBALANS UNIVERSITY OF GRONGEN FEK/NEK JA 8(3) G OBALANS HOL UNIVERSITY FEK JA 21(2) G OBALANS HANZE UNIVERSITY GRONGEN FEK JA 11(1) G OBALANS UNIVERSITY OF TWENTE FEK JA 0 G 2,5 0 0 NYTT AVTAL STATUS

23 NORGE 0 AV 52 ANTAL N STATUS 1 BALANS TELEMARK UNIVERSITY COLLEGE FEK J 0 G BALANS 3 3 STATUS

24 POLEN 0 AV 52 ANTAL N STATUS 1 OBALANS CRACOW UNIVERSITY OF ECONOMICS FEK JA 1(0) G, A 1,5 3 1 OBALANS 3 1 STATUS

25 SCHWEIZ 0 AV 52 ANTAL N STATUS 1 OBALANS FHNW FEK JA 6(0) G OBALANS 6 1 STATUS

26 SPANIEN 7 AV 52 ANTAL N STATUS 8 OBALANS STATUS UNIVERSITAT DE BARCELONA FEK JA 4(1) G BALANS UNIVERSITAT POMPEU FABRA FEK JA, ej heltid 21(10) G OBALANS MDH UNIVERSIDAD COMPLENSE DE MADRID FEK NEJ 5(0) G OBALANS MDH UNIVERSIDAD ANTONIO NEBRIJA FEK JA 4(1) G OBALANS MDH UNIVERSIDAD DE HUELVA FEK JA 10(1) G, A, F OBALANS MDH UNIVERSIDAD DEL PAIS VASCO FEK JA 5(1) G OBALANS UNIVERSIDAD DE ALCALA FEK JA, ej heltid 7(1) G, A OBALANS UNIVERSITAT DE LES ILLES BALEARS FEK JA, ej heltid 6(0) G AKTIVT OBALANS 33 29

27 TJECKIEN 0 AV 52 ANTAL N STATUS 1 NYTT AVTAL BRNO UNIVERSITY OF TECHNOLOGY FEK JA 0 G, A NYTT AVTAL 0 0 STATUS

28 TURKIET 0 AV 52 ANTAL N STATUS 1 OBALANS MDH STATUS BOGAZICI UNIVERSITY FEK/NEK JA 8(1) G, A OBALANS MDH 3 4

29 TYSK 4 AV 52 ANTAL N STATUS 7 OBALANS HEILBRONN UNIVERSITY FEK JA 2(0) G OBALANS HOCHSCHULE BREMEN UAS FEK JA 4(0) G OBALANS FAU ERLANGEN-NÜRNBERG FEK NEJ 0 G OBALANS FH KIEL FEK JA 0 G OBALANS STATUS FH KIEL FEK JA 0 A AKTIVT OBALANS UNIVERSITÄT KASSEL FEK JA, på A nivå 0 G AKTIVT OBALANS GEORG.AUGUST UNIVERSITÄT GÖTTGEN FEK JA, på A nivå 0 A AKTIVT OBALANS FH KOBLENZ FEK JA 0 G AKTIVT OBALANS 88 7

30 UNGERN 2 AV 52 ANTAL N STATUS 1 OBALANS MDH STATUS BUDAPEST BUSESS SCHOOL FEK JA 3(0) G OBALANS MDH 0 1

31 STORBRITANNIEN 20 AV 52 ANTAL N STATUS 2 OBALANS MDH STATUS GLYDNWR UNIVERSITY FEK JA 11(2) G, A OBALANS MDH UNIVERSITY OF HERTFORDSHIRE FEK JA 28(7) G OBALANS MDH 0 9

32 ÖSTERRIKE 0 AV 52 ANTAL N STATUS 4 OBALANS MDH STATUS JOHANNES KEPPLER UNIVERSTÄT LZ FEK JA 5(0) G OBALANS MDH FH VORARLBERG FEK JA 2(1) G OBALANS FH KUFSTE TIROL FEK JA 0 G AKTIVT OBALANS FH SALZBURG FEK NEJ 0 G AKTIVT OBALANS 17 7

33 N/T ANTAL N EFTER- FRÅGAN STATUS F 4 0 AV ,5 2 2 BALANS FRANKRIKE 2 7 AV AKTIVT OBALANS IS 1 0 AV AKTIVT ITALIEN 2 6 AV AKTIVT OBALANS LITAUEN 1 0 AV AKTIVT OBALANS NORGE 1 0 AV OBALANS MDH POLEN 1 0 AV AKTIVT OBALANS PORTUGAL 1 0 AV ,5 0 0 AKTIVT SCHWEIZ 2 0 AV AKTIVT SPANIEN 7 7 AV 52 1(0) OBALANS TJECKIEN 1 0 AV , AKTIVT OBALANS TYSK 2 4 AV AKTIVT OBALANS UNGERN 1 2 AV 52 1(0) 2,5 0 1 OBALANS MDH ÖSTERRIKE 1 0 AV ,5 0 0 AKTIVT 27 2(0) 54,5 90 8

34 F 0 AV 52 ANTAL N STATUS 4 N/T BALANS NOVIA UNIVERSITY OF APPLIED SCIENCES ENERGI JA, ej heltid 0 G OBALANS UNIVERSITY OF HELSKI NATUR- VETENSKAP JA 0 G, A 1,5 2 1 OBALANS LAHTI UNIVERSITY OF APPLIED SCIENCES MILJÖ-TEKNIK NEJ 0 G AKTIVT TURKU UNIVERSITY OF APPLIED SCIENCES TEKNIK JA 0 G AKTIVT 2 2 STATUS

35 FRANKRIKE 7 AV 52 ANTAL N STATUS 2 N/T AKTIVT OBALANS UNIVERSITE PARIS 13 - PARIS NORD ENERGI NEJ 0 F NYTT AVTAL UNIVERSITE DE ORLEANS STATUS MILJÖ-, ENERGITEKNI K NEJ 0 G AKTIVT OBALANS 2 0

36 IS 0 AV 52 ANTAL N STATUS 1 N/T AKTIVT HASKOLN A AKUREYRI ENERGI JA 0 A AKTIVT 0 0 STATUS

37 ITALIEN 6 AV 52 ANTAL N STATUS 2 N/T AKTIVT OBALANS STATUS UNIVERSITA DEGLI STUDI DI UGIA TEKNIK NEJ 0 G, A AKTIVT OBALANS UNIVERSITA DEGLI STUDI DI SUBRIA MILJÖ- VETENSKAP NEJ 0 A AKTIVT 3 0

38 LITAUEN 0 AV 52 ANTAL N STATUS 1 N/T AKTIVT OBALANS LITHUANIAN UNIVERSITY OF AGRICULTURE STATUS MILJÖ- VETENSKAP JA 0 G, A, F AKTIVT OBALANS 1 0

39 NORGE 0 AV 52 ANTAL N STATUS 1 N/T AKTIVT OBALANS TELEMARK UNIVERSITY COLLEGE TEKNIK JA 0 G, A AKTIVT TELEMARK UNIVERSITY COLLEGE TELEMARK UNIVERSITY COLLEGE STATUS MILJÖ- VETENSKAP JA 0 G, A AKTIVT OBALANS MARK OCH VATTEN JA 0 G, A AKTIVT 0 1

40 POLEN 0 AV 52 ANTAL N STATUS 1 N/T AKTIVT OBALANS POLITECHNIKA GDANSKA STATUS MILJÖ- VETENSKAP JA 0 A, F AKTIVT OBALANS 2 0

41 PORTUGAL 0 AV 52 ANTAL N STATUS 1 N/T AKTIVT UNIVERSIDADE DO ALGARVE MILJÖ- VETENSKAP NEJ 0 A, F 2,5 0 0 AKTIVT 0 0 STATUS

42 SCHWEIZ 0 AV 52 ANTAL N STATUS 2 N/T AKTIVT FHNW TEKNIK NEJ 0 G AKTIVT PHZ MILJÖ- VETENSKAP NEJ 0 G, A AKTIVT 0 0 STATUS

43 SPANIEN 7 AV 52 ANTAL N STATUS 7 N/T OBALANS UNIVERSIDAD AONOMA DE MADRID IWQA JA 0 A 7, OBALANS STATUS UNIVERSIDAD DE GRANADA NATUR- VETENSKAP NEJ 0 G, A AKTIVT OBALANS UNIVERSIDAD DE MALAGA MILJÖ- VETENSKAP NEJ 0 G 2,5 6 0 AKTIVT OBALANS UNIVERSIDAD DE SALAMANCA MILJÖ- VETENSKAP NEJ 1(0) G, A AKTIVT OBALANS UNIVERSIDAD DE CADIZ MILJÖ- VETENSKAP NEJ 0 A AKTIVT OBALANS UNIVERSIDAD ANTONIO NEBRIJA TEKNIK NEJ 0 G AKTIVT UNIVERSIDAD AONOMA DE MADRID MILJÖ- VETENSKAP NEJ 0 G AKTIVT 49 4

44 TJECKIEN 0 AV 52 ANTAL N STATUS 1 N/T AKTIVT OBALANS BRNO UNIVERSITY OF TECHNOLOGY STATUS MASK- TEKNIK JA 0 G, A 1, AKTIVT OBALANS 20 0

45 TYSK 4 AV 52 ANTAL N STATUS 2 N/T AKTIVT OBALANS STATUS HOCHSCHULE BREMEN UAS JÖ-VETENSK NEJ 0 G AKTIVT OBALANS HAW HAMBURG TEKNIK JA 0 G, A AKTIVT OBALANS 11 0

46 UNGERN 2 AV 52 ANTAL N STATUS 1 N/T OBALANS MDH UNIVERSITY OF PANNONIA STATUS MILJÖ- VETENSKAP JA 1(0) G, A 2,5 0 1 OBALANS MDH 0 1

47 ÖSTERRIKE 0 AV 52 ANTAL N STATUS 1 N/T AKTIVT FH VORARLBERG ENERGI NEJ 0 G 0,5 0 0 AKTIVT 0 0 STATUS

48 ASIEN ANTAL N EFTER- FRÅGAN STATUS DIEN 1 1 AV 52 5(0) AKTIVT OBALANS KA 2 2 AV 52 17(10) OBALANS MDH KOREA 2 0 AV 52 7(1) OBALANS THAI 2 5 AV 52 15(5) OBALANS MDH 7 49(16)

49 ASIEN BILATERALT DIEN 1 AV 52 ANTAL N STATUS 1 AKTIVT OBALANS STATUS XLRI FEK JA 5(0) AKTIVT OBALANS 7 0

50 ASIEN BILATERALT KA 2 AV 52 ANTAL N STATUS 2 OBALANS MDH STATUS UNIVERSIDADE DE MACAU FEK JA 17(10) G OBALANS MDH CTBU FEK NEJ 0 G, A AKTIVT 1 10

51 ASIEN BILATERALT KOREA 0 AV 52 ANTAL N STATUS 2 OBALANS STATUS OBALANS MDH, NYTT AVTAL HANNAM UNIVERSITY FEK JA 3(1) JE UNIVERSITY FEK JA 4(0) AKTIVT OBALANS 5 2

52 ASIEN BILATERALT THAI 5 AV 52 ANTAL N STATUS 2 OBALANS MDH STATUS RANGSIT UNIVERSITY JA N/A OBALANS BANGKOK UNIVERSITY TERNATIONAL COLLE FEK JA 15(5) OBALANS MDH 3 14

53 ASIEN N/T ANTAL N EFTER- FRÅGAN STATUS KA 2 2 AV 52 3(2) OBALANS 2 3(2)

54 ASIEN BILATERALT KA 2 AV 52 ANTAL N STATUS 1 N/T OBALANS THE HONG KONG POLYTECHNIC UNIVERSITY BYGG JA 3(2) OBALANS 11 9 STATUS

55 AMERIKA ANTAL N EFTER- FRÅGAN STATUS CHILE 1 0 AV 52 1(1) OBALANS MDH KANADA 1 7 AV 52 N/A OBALANS MDH MEXIKO 2 1 AV 52 1(0) AKTIVT OBALANS 4 2(1) 8 5 7

56 AMERIKA BILATERALT CHILE 0 AV 52 ANTAL N STATUS 1 OBALANS MDH STATUS UNIVERSIDAD DEL PACIFICO FEK NEJ 1(1) G OBALANS MDH 0 2

57 AMERIKA BILATERALT KANADA 7 AV 52 ANTAL N STATUS 1 OBALANS MDH STATUS UNIVERSITY OF THE FRASER VALLEY FEK JA N/A OBALANS MDH 2 5

58 AMERIKA BILATERALT MEXIKO 1 AV 52 ANTAL N STATUS 2 AKTIVT OBALANS STATUS ITESM FEK JA 1(0) AKTIVT OBALANS ITESO FEK JA AKTIVT 3 0