Handlingar till Kommunfullmäktiges sammanträde den 11 maj 2016

Transkript

1 Handlingar till Kommunfullmäktiges sammanträde den 11 maj 2016

2 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Kommunledningskontoret Anna-Lena Örvander Chef kanslistaben Kanslistaben anna-lena.orvander@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning KS 16/0104 Kommunfullmäktige Medborgarförslag om att införa hastighetssänkande åtgärder på Bygdegårdsvägen Förslag till beslut Medborgarförslag om hastighetsbegränsningar på Bygdegårdsvägen överlämnas till Tekniska nämnden för beslut. Sammanfattning Den 21 mars 2016 inkom ett medborgarförslag från Vilma Bäckström som föreslår att kommunens ska införskaffa fartkamera eller genomföra hastighetsdämpande åtgärder på Bygdegårdsvägen. Förslaget föreslås överlämnas till Tekniska nämnden för beslut. Beslutsunderlag Medborgarförslag som inkom den 21 mars Barnperspektiv Hur förslaget får konsekvenser i ett barnperspektiv redovisas i ärendet till Tekniska nämnden. Karl Öhlander Kansli- och utvecklingschef Anna-Lena Örvander Chef kanslistaben Bilagor 1. Medborgarförslag om hastighetsåtgärder på Bygdegårdsvägen. Beslut sänds till Tekniska nämnden UBK1005, v2.0, Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

3 Jag bor i Kungsängen, Upplands-bro, och har bott här hela mitt liv. Mer exakt bor jag på bygdegårdsvägen vid gamla IP i Kungsängen. Bygdegårdsvägen är en rätt lång och väldigt rak väg så många passar på att köra lite fortare än vad man får. Jag som måste passera vägen varje dag tillsammans med min yngre bror är ständigt orolig över om en bil ska köra på oss trots att vi går över övergångstället. Det bor många småbarnsfamiljer runt omkring och flera har katter som går lösa. För deras och min egen säkerhet skulle jag vilja att något gjordes åt detta. Ni har satt upp en hastighetsskylt - men jag har tyvärr inte sätt någon förändring. Det är synd men det måste göras något åt det. Antingen får det finnas fartkontroll eller någonting som tvingar föraren att sakta ned - mer än en hastighetsskylt. Så mitt förslag är alltså att införskaffa fartkameror eller göra vägen bucklig eller svängd så föraren saktar in. Det är synd att sådana här åtgärder måste tas till för en förändring men jag hoppas att ni ser allvaret i den här situationen. Vilma Bäckström UPPLANDS-BRO KO l:'.'iun Kommunstyrelsen Diarienr: #

4 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Kommunledningskontoret Anna-Lena Örvander Chef kanslistaben Kanslistaben anna-lena.orvander@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning KS 16/0105 Kommunfullmäktige Medborgarförslag om att inrätta ett museum i Villa Skogas lokaler Förslag till beslut Medborgarförslag om att inrätta ett kommunmuseum i Villa skoga överlämnas till Kommunstyrelsen för beslut. Sammanfattning Den 22 mars 2016 inkom ett medborgarförslag från Ulf Björkdahl, som föreslår att Upplands-Bro kommun ska inrätta ett kommunmuseum i huset Villa skoga. Beslutsunderlag Medborgarförslag som inkom den 23 mars Barnperspektiv Hur förslaget får konsekvenser i ett barnperspektiv redovisas i ärendet till Kommunstyrelsen. Karl Öhlander Kansli- och utvecklingschef Anna-Lena Örvander Chef kanslistaben Bilagor 1. Medborgarförslag om kommunmuseum i Villa skoga Beslut sänds till Kommunstyrelsen UBK1005, v2.0, Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

5 Upplands-Bro komrmm L[!'lf, 03 L Z Medborgarförslag: Villa Skoga som kommunmuseum UPPL D.,.. 1,Q KOMMUN r-um,;... nstyrelsen 20n Diarie,t.l. S \ 6/ölO 's- Det behövs många fler bostäder i Upplands-Bro. Det argumentet kan enkelt få ta över andra behov som invånarna har. Villa Skoga utgör med sitt läge och sin bakgrund ett utmärkt tillfälle att etablera ett kommunens museum. Upplands-Bro har en rik historia värd att förvalta och presentera för såväl nyanlända invånare som för framtida generationer. Ju fler invånare vi blir i kommunen, ju större resurser behövs för att förmedla lokalhistoria om den trakt man bor i. Villa Skoga är det äldsta kvarvarande huset i Kungsängens centrum, byggt av en stridbar och namnkunnig folkskollärare och riksdagsman, en person som kommunen bör vara stolt över. Ett museum placerat i detta hus skulle kunna bli en turistattraktion och varför inte även tjäna som turistbyrå. Jag föreslår att tillfället tas i akt att spara detta fina hus och inrätta ett museum i det. Lokalerna torde vara idealiska för ändamålet. Kanske kan det till del drivas på ideell basis. Läget är perfekt då Kungsängen är porten till kommunen och närheten till "vägmuseum" dessutom kan inspirera till utflykter i trakten. Jag föreslår att kommunen kontaktar alla föreningar i kommunen med kulturhistorisk agenda för att närmare utröna intresse för ett kommunmuseum och diskutera hur verksamheten skulle kunna bedrivas. Kungsängen Ulf Björkdahl

6 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Kommunledningskontoret Emma Åhlstedt Huvudregistrator Kanslistaben emma.ahlstedt@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning KS 16/0111 Kommunfullmäktige Medborgarförslag om att sätta upp informationsskylt på kommunhuset Förslag till beslut Medborgarförslag om informationsskylt överlämnas till Kommunstyrelsen för beslut. Sammanfattning Den 29 mars 2016 inkom ett medborgarförslag från Jeanethe Karlsson om en digital informationsskylt på kommunhuset fasad i Kungsängen. Medborgarförslaget överlämnas till Kommunstyrelsen för beslut. Beslutsunderlag Medborgarförslag som inkom den 29 mars 2016 Barnperspektiv Hur förslaget får konsekvenser i ett barnperspektiv redovisas i ärendet till Kommunstyrelsen. Karl Öhlander Kansli- och utvecklingschef Anna-Lena Örvander Chef kanslistaben Bilagor 1. Medborgarförslag om informationsskylt på Kommunhusets fasad. Beslut sänds till Kommunstyrelsen UBK1005, v2.0, Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

7 Hej, Upplands-Bro kommun 20'!6 -Q"- 2 9 UPPLANDS-BRO KOMMUN Diarienr: Kommunstyrelsen Jag är boende i kommunen sedan 10 år ca och när kommunen lanserade sin nya v1s1on "u'""'"' - som ger plats" i somras kom jag på hur detta skulle kunna visualiseras mycket bättre (och vi skulle nog bli uppmärksammade regionalt och globalt sett} än denna "platta" vision i ord! Kommunhuset måste smyckas med en större "anordning" (placeras förslagsvis under vårt emblem på husfasaden mot cykelparkeringen till} som visar klocka, datum och veckodag samt antal kommuninvånare (som visar en uppdatering när antal folkbokförda ökar}, eller de "fakta" som kommunen själv anser som tex att den mäter luftföroreningar, eller hur mkt energi solpanelerna/värmeverket genererar (finns ju skylt på detta i Bro C har jag sett, men det är ju där detta syns... } och enligt nedan: Denna anordning skulle kunna vara i digitalt utförande (och varför inte med en skylt där kommunen kan skriva in info som t ex: "God jul!" och andra nationaliteters högtidsfirandebegrepp, "Ta hand om varann!" och viktig samhällsinformation som "Tomgång tillåten max 1 minut"} och gärna med en gammaldags analog klocka i större (flera meter i diameter} format som lyser på kvällen i olika färger (bakgrundsbelysning eller att visarna lyser). Mvh Jeanethe Karlsson,

8 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunledningskontoret Erika Lind Utredare Kommunledningskontoret Erika.Lind@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning KS 15/0717 Kommunstyrelsen Medborgarförslag om handlingsplan för en giftfri förskola Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Kommunfullmäktige ser positivt på medborgarförslaget som syftar till att ge barn en säker inomhusmiljö. Utbildningskontoret har den 2 februari 2016 färdigställt en handlingsplan för en giftfri förskola som möter upp dessa intentioner och medborgarförslaget har på så sätt besvarats. Sammanfattning Mariana Ledesma har i ett medborgarförslag från den 18 juni 2015 föreslagit att kommunen ska anta en handlingsplan för att minska förekomst av gifter i kommunens förskolor. En handlingsplan för en giftfri förskola i kommunen färdigställdes av Utbildningskontoret den 2 februari Dokumentet antogs på Utbildningsnämndens möte den 23 februari Handlingsplanen innehåller specifika aktiviteter angivna inom ett antal tematiska områden, roller- och ansvarsfördelning samt en tidplan för de olika aktiviteterna. I handlingsplanen framgår även hur arbetet ska samordnas och följas upp. Kommunledningskontoret har inget ytterligare att tillägga i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 30 mars 2016 Verksamhetsplan 2016: Budget för år 2016 med inriktning för Handlingsplan för en giftfri förskola (slutgiltig version den 2 februari 2016) Utbildningsnämndens beslut 16 den 23 februari 2016 Utbildningsnämndens beslut 93 den 27 oktober 2015 Bygg- och miljönämndens beslut 80 den 22 oktober 2015 Utbildningskontorets tjänsteskrivelse den 6 oktober 2015 Bygg- och miljöavdelningens tjänsteskrivelse den 29 september 2015 Medborgarförslag om handlingsplan för en giftfri förskola den 18 juni 2015 UBK1005, v2.0, Ärendet Farliga kemikalier kan störa barnens utveckling och orsaka sjukdomar, missbildningar och beteendestörningar. Eftersom barn är extra känsliga för Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

9 Upplands-Bro kommun Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 2 (5) 3/30/2016 KS 15/0717 kemikaliepåverkan är det viktigt att förekomsten av farliga kemikalier i deras miljöer begränsas så långt möjligt. Mariana Ledesma har i ett medborgarförslag från den 18 juni 2015 föreslagit att kommunen ska anta en handlingsplan för att minska förekomst av gifter i kommunens förskolor. I förslaget framgår hur kommunen: Kartlägger och planerar för utbyte av förskolornas inredning och leksaker till mindre hälso- och miljöfarliga Styr mot mer miljömärkta produkter och ekologisk mat Skärper hälso- och miljökraven i den kommunala upphandlingen Ger stöd till förskolorna att implementera lagstiftningens krav på egenkontrollen Ställer krav på materialval i samband med nybyggnation och renoveringar av förskolor för att undvika att nya problem uppstår Mariana Ledesma påpekar att det pågår många upphandlingar för närvarande i och med omfattande renoveringar samt upprustningar av kommunens förskolor och skolor. Därför önskar förslagsställaren att frågan högprioriteras så att kommunen kan vara redo november Nationellt och lokalt arbete Insatser sker både nationellt och lokalt för att minska kemiska risker i vardagen och uppnå riksdagens miljökvalitetsmål Giftfri miljö. Kemikalieinspektionen, som är huvudansvarig för detta mål arbetar sedan 2011 med Handlingsplan för en giftfri vardag Skydda barnen bättre presenterade regeringen propositionen På väg mot en giftfri vardag. Både Kemikalieinspektionen och Naturskyddsföreningen har gjort inventeringar av kemikalieförekomst i förskolor och tagit fram vägledningar för kommunerna. Flera svenska kommuner, t.ex. Göteborg, Sundbyberg och Stockholm, har utifrån dessa dokument börjat arbeta strategiskt med kemikaliefrågor och tagit fram handlingsplaner för att minska barnens exponering för farliga kemikalier. Upplands-Bro kommuns övergripande arbete på detta område Medborgarförslaget om en handlingsplan för att minska förekomst av gifter i kommunens förskolor stämmer väl överens med kommunens styrdokument och arbete: Utbildningskontoret har färdigställt en handlingsplan för en giftfri förskola i Upplands-Bro kommun under februari 2016 Kommunens Miljöplan med lokala miljömål tar upp tre prioriterade miljömålsområden, varav giftfria och resurssnåla kretslopp är ett. Ambitionen är bl.a. att miljöprogram ska upprättas vid all nybyggnation för kommunal verksamhet, att alla skolor och förskolor ska vara miljöcertifierade senast 2015 samt att andelen ekologiska livsmedel i kommunens verksamheter ökar

10 Upplands-Bro kommun Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 3 (5) 3/30/2016 KS 15/0717 I kommunens Verksamhetsplan för 2016 slås fast att det ska vara mer god och giftfri mat i kommunens verksamheter och att barnens miljöer ska giftsaneras En förstudie om läget i kommunen om förekomst av gifter i förskolorna har genomförts i augusti 2015 under handledning av kommunens miljösamordnare Miljöenheten har prioriterat tillsynen av förskolorna i kommunen under 2015 Bygg- och miljönämndens roll Bygg- och miljönämnden är en lokal tillsynsmyndighet för bygglovs- och miljöfrågor enligt plan- och bygglagen respektive miljöbalken. Bygg- och miljönämnden ska inom sitt verksamhetsområde särskilt verka för att målen i kommunens miljöplan uppnås. Miljötillsyn Miljöenheten bedriver tillsyn över olika verksamheter i kommunen, bland annat 18 kommunala förskolor, 7 fristående förskolor och 2 öppna förskolor. Enligt miljölagstiftningen ska verksamhetsutövaren undvika att använda sådana kemiska produkter som kan medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med mindre farliga produkter. Miljöenheten deltog under 2014 i ett nationellt samverkansprojekt genom Folkhälsomyndigheten och Miljösamverkan Stockholms län, med fokus på ventilation och städning i skolorna. Förutom ventilation och städning, är bl.a. leksaker, inredning och fastbyggt material med misstänkt farligt kemikalieinnehåll viktiga aspekter. Miljöenheten har besökt förskolor under hösten 2015 med fokus på hur risker med kemikalier i förskolemiljön kan minskas. Detta kommer att ske främst genom skärpta krav på förskolornas egenkontroll. Det är önskvärt att tillsynen av förskolor prioriteras även under 2016 för uppföljning av förskolornas egenkontroll, deltagande i arbetet med handlingsplanen och deltagande i Kemikalieinspektionens nationella nätverk för frågor inom miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Bygglov Bygglovsenheten granskar i bygglovsärendet att byggherrens materialval uppfyller kraven i Boverkets byggregler. De innebär att byggprodukterna ska vara CE-märkta. Inga ytterligare krav ställs i dagläget på byggherrens materialval. Bygglov har möjligheten att inom bygglovsmyndighetens rådgivande roll informera byggherren om bra materialval. Att så ska ske har fastställts som nämndmål i kommunens verksamhetsplan för Det finns också möjlighet för Bygglov att i samarbete med Miljöenheten bevaka att material väljs som är bra ur miljö- och hälsosynpunkt.

11 Upplands-Bro kommun Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 4 (5) 3/30/2016 KS 15/0717 Utbildningskontorets arbete med en handlingsplan för en giftfri förskola Förstudien om läget om förekomst av gifter i förskolorna har använts som utgångspunkt till handlingsplanen för en giftfri förskola i Upplands-Bro. Studien visade att de flesta förskolecheferna har informerat sig i frågan och är medvetna om riskerna med kemikalier i barnens miljö. En del förskolor har redan påbörjat arbetet med att rensa bland leksakerna, ta bort plasttallrikar m.m. Vidare har konstaterats att de flesta förskolor är i behov av eller står i startgroparna för en renovering. De flesta av personalen anser sig ha behov av mer information och utbildning i denna fråga. Handlingsplan för en giftfri förskola Dokumentet Handlingsplan för en giftfri förskola omfattar flera delar. Det hanterar frågor som byte av befintligt material av exempelvis leksaker, städkemikalier, möbler och annan inredning, val av nytt byggmaterial i samband med byggnation och renoveringar, framtagande av rutiner för städning och hygien, inköp av matvaror, utbildningsinsatser m.m. Berörda aktörer i handlingsplanen är, förutom Utbildningskontoret och förskolepersonalen, Kommunfastigheter, Bygg- och miljöavdelningen, Kostenheten och miljöstrategen/miljösamordnaren på Plan- och exploateringsavdelningen. Handlingsplanen innehåller specificeringar på vem som är huvudansvarig för respektive aktivitet, en tidsplan på lång och kort sikt samt hur arbetet ska samordnas och följas upp. Kommunledningskontorets synpunkter Kommunledningskontoret har inget ytterligare att tillföra ärendet. Utbildningskontoret har under februari 2016 färdigställt en handlingsplan för en giftfri förskola. Utbildningsnämnden antog handlingsplanen den 23 februari Dokumentet möter upp intentionerna i medborgarförslaget som på så sätt har besvarats. Barnperspektiv En handlingsplan för en giftfri förskola bidrar till en bättre miljö för barnen och en hållbar utveckling av kommunens förskoleverksamhet. Farliga kemikalier kan störa barnens utveckling och orsaka sjukdomar, missbildningar och beteendestörningar. Eftersom barn är extra känsliga för kemikaliepåverkan är det viktigt att förekomsten av farliga kemikalier i deras miljöer begränsas så långt möjligt. Handlingsplan för en giftfri förskola bidrar till en bättre miljö för barnen och en hållbar utveckling av kommunens förskoleverksamhet. Den är förenlig med en av grundprinciperna i barnkonventionen om att barnens bästa alltid gäller.

12 Upplands-Bro kommun Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 5 (5) 3/30/2016 KS 15/0717 Kommunledningskontoret Maria Johansson Kommundirektör Karl Öhlander Kansli- och utvecklingschef Bilagor 1. Handlingsplan för en giftfri förskola (slutgiltig version den 2 februari 2016) 2. Medborgarförslag om handlingsplan för en giftfri förskola (e-post) 3. Medborgarförslag om handlingsplan för en giftfri förskola (dokument) Beslut sänds till Kommunfullmäktige Förslagsställaren Utbildningsnämnden Bygg- och miljönämnden

13 Handlingsplan för en giftfri förskola Upplands-Bro kommuns åtgärder för giftfria förskolor

14 Handlingsplan för en giftfri förskola Inledning Inledning Miljögifter sprids från vardagsprodukter såsom leksaker, möbler, golv och kläder. Barn i förskoleverksamhet är särskilt känsliga och små barn får i sig högre halter farliga kemikalier i förhållande till sin kroppsvikt än vuxna. Den här planen syftar till att minska miljögifterna vid förskolorna i Upplands- Bro. I förskolorna görs redan många insatser, men det finns ett behov av att ha en helhetssyn och kommunen behöver därför engagera samtliga förskolor i en gemensam, professionell strategi. Utbildningskontoret och övriga berörda kontor har gemensamt kommit fram till innehållet i denna handlingsplan. De åtgärder som berör det kommunala bostadsföretaget Upplands-Brohus kommer Utbildningskontoret arbeta för att realisera. Utbildningskontoret med dess förskolor ansvarar övergripande för handlingsplanen, men åtgärderna inom handlingsplanen bör flera kontor inom kommunen ansvara för. Handlingsplanen utgår från kommunala mål: I kommunens miljöplan är ett av de tre miljömålsområdena att vi ska arbeta för giftfria och resurssnåla kretslopp. Verksamhetsplan 2015: Mer god och giftfri mat i kommunens verksamheter och barnens miljöer ska giftsaneras. Giftfria förskolor vägledning Eftersom barn är extra känsliga för kemikaliepåverkan är det viktigt att förekomsten av farliga kemikalier i deras miljöer begränsas så långt som möjligt. Bedömningar om gränsvärden och lagstiftning kring ett ämne tas fram utifrån det vi vet om ämnena var för sig och inte vilken effekt de kan få tillsammans med andra kemikalier. Vi utsätts dock inte för ett ämne i taget utan för flera samtidigt och det kan få stora konsekvenser. Detta kallas för cocktaileffekten. De effekter som dessa kemiska ämnen riskerar att ge varierar från direkt giftighet vid höga doser till effekter på längre sikt. De kan vara cancerogena, allergiframkallande, reproduktionstoxiska eller hormonstörande. Nya rön om ämnens hälso- och miljöegenskaper och effekter kommer hela tiden. Både Kemikalieinspektionen och Naturskyddsföreningen har gjort inventeringar av kemikalieförekomst i förskolor och tagit fram vägledningar för kommunerna. Eftersom det finns tydliga vägledningar och handlingsplaner på en övergripande nivå, så är det inget som denna plan kommer att redogöra för. Utbildningskontoret hänvisar till det material som redan finns och i slutet av denna plan finns information om var man kan finna fördjupad information om exempelvis vilka ämnen som kan vara hälsoskadliga. Handlingsplan för giftfria förskolor i Upplands-Bro I Upplands-Bro har en förstudie om läget om förekomst av gifter i förskolorna genomförts i augusti 2015, under handledning av kommunens 2

15 Handlingsplan för en giftfri förskola Inledning miljösamordnare. Studien har fungerat som en utgångspunkt till denna handlingsplan. Handlingsplanen; gäller för alla kommunala förskolor i Upplands-Bro. har tydliga och tidssatta åtgärder. har en tydlig struktur kring vem som är ansvarig. följs upp i det systematiska kvalitetsarbetet vid förskolorna. Handlingsplanen innehåller en rad åtgärder som i vissa fall redan påbörjats och i andra ska genomföras framöver. En del är enkla att utföra och innebär endast mindre kostnader. Andra åtgärder handlar om att förändra rutiner, öka medvetenheten och göra mer genomtänkta inköp framöver. Vissa delar innebär ett långsiktigt arbete som kommer att genomföras på sikt, medan andra kan göras direkt. I handlingsplanen finns konkreta åtgärder, exempelvis vad som kan köpas in. Andra åtgärder är mer övergripande och det är den som är utsedd till ansvarsperson som ska se till att åtgärden konkretiseras. De som utsetts till ansvariga för åtgärder i denna handlingsplan ska arbeta med planen på arbetsplatsträffar eller liknande. Det skulle inte vara möjligt att direkt göra sig av med alla saker på en förskola som kan innehålla skadliga ämnen och istället ersätta med nya produkter. Det skulle innebära stora kostnader. Det handlar snarare om att göra smarta val och prioritera rätt. Det som är minst bra kan rensas bort direkt, men det viktigaste är att nya produkter som köps in är bra. När det köps nytt ska det köpas rätt. Åtgärderna i handlingsplanen gäller för alla kommunala förskolor. En del barn i Upplands-Bro går på andra förskolor än de som drivs av kommunen. De fristående förskolorna och pedagogisk omsorg kommer därför få ta del av denna handlingsplan med rekommendationen att följa den så att alla barn i Upplands-Bro i möjligaste mån på sikt får en bättre förskolemiljö. 3

16 Handlingsplan för en giftfri förskola Åtgärder för giftfria förskolor Åtgärder för giftfria förskolor I denna handlingsplan består åtgärderna framför allt av att rensa, fasa ut och sortera. Men även om att köpa in nya material och att tänka långsiktigt. Följande åtgärder ska genomföras vid förskolorna i Upplands-Bro. Leksaker Kemikaliekraven på leksaker har skärpts under åren, därför är exempelvis nya plastleksaker bättre än gamla. Mjuka plastleksaker av PVC eller annan plastsort som är äldre än 2007 säljs inte längre, då ny lagstiftning inom EU trädde i kraft. På förskolorna finns ofta utklädningskläder som kan innehålla hälsoskadliga ämnen. Konstskinn kan innehålla PVC-plast med ftalater och ibland bly. Billiga smycken eller bijouterier som känns tunga kan innehålla hälsoskadligt bly och kadmium. Allergiframkallande nickel kan också förekomma. Kläder som har detaljer i metall kan innehålla bly, kadmium och nickel. Elektronik innehåller hälsoskadliga ämnen och därför är det inte bra att använda som leksaker. Plasthöljet och kretskorten i elektroniska apparater kan innehålla bromerade flamskyddsmedel. Bly kan finnas i lödpunkter och elkablar innehåller ofta skadliga ämnen. Det är även av största vikt att de utsorterade leksakerna tas om hand på ett miljöriktigt sätt samt att förskolorna framöver inte tar emot gammal elektronik eller leksaker. Ansvarig: förskolechef Tidsplan: 30 juni 2016 Rensa bland plastleksaker så som; mjuka plastleksaker (äldre än 2007) plastleksaker tillverkade utanför Europa klibbiga eller hala leksaker (kemikalier kan läcka) leksaker som luktar (kan vara allergiframkallande) Rensa bland icke-leksaker så som; utklädningskläder, bälten och smycken. färger och hobbymaterial och byt till miljö- och hälsovänliga alternativ. Rensa bort gammal elektronik så som; 4

17 Handlingsplan för en giftfri förskola Åtgärder för giftfria förskolor mobiltelefoner. datorprodukter. Inredning Inredning som till exempel äldre soffor, lekkuddar och madrasser kan innehålla skadliga ämnen. Vissa sorter bromerade flamskyddsmedel har förbjudits de senaste åren, därför är nya möbler bättre än gamla. Skumgummi kan innehålla ämnen som inte är hälsosamma. Madrasser, både äldre och nya, har ofta överdrag av PVC och kan även innehålla de sex ftalaterna som är förbjudna idag. Nya madrasser som säljs kan också ha överdrag av PVC-plast men det finns andra alternativ. Se exempelvis Sundbyberg kommuns inköpsguide. Ansvarig: förskolechef Tidsplan: löpande Fasa ut möbler så som; lekkuddar och madrasser av skumgummi äldre soffor (med hälsoskadliga flamskyddsmedel) förvaring av plast som inte är PVC-fri Ansvarig: förskolechef Tidsplan: löpande Sortera avfallet utifrån kommunens miljöpolicy. Ta vägledning av avfallsentreprenör och information enligt Grön Flagg. Varje förskola ska dessutom: Ansvarig: förskolechef Tidsplan: mars 2016 Utse en ansvarig inköpare. Ta vägledning av Sundbybergs kommuns inköpslista. Spola i vattenkranen tills vattnet är riktigt kallt. Kranen och vattenledningarna kan bland annat laka ur bly och koppar i vattnet, men även bakterier. 5

18 Handlingsplan för en giftfri förskola Åtgärder för giftfria förskolor Livsmedel och kök Plastmaterial i kombination med värme kan läcka plastkemikalier till mat. Man bör därför undvika att använda plastredskap och plasttillbehör vid matlagning och servering. Beläggningen på insidan av konservburkar kan innehålla ämnen som är hormonstörande. Andelen mat från konservburkar bör därför minskas. Ekologisk mat innehåller mindre rester av bekämpningsmedel och kemikalier och är därför strävar vi ständigt efter att öka inköpen av ekologiska produkter. Ansvarig: förskolechef. (kostchef kan ha en rådgivande funktion) Tidsplan: 2016 Byt ut plasttallrikar och andra förvaringskärl till godkänt material där så är möjligt. Öka mängden ekologisk mat och kompetensutveckla personal så detta inte medför onödigt stora kostnadsökningar. Säkerställ att livsmedelsleverantörer levererar produkter i giftfria förpackningar så långt det är möjligt. Bredda utbudet och pressa priserna av ekologiska varor i upphandlingen. Hygien och städning På varje förskola bör man tänka igenom vilka kemikalier som egentligen behövs och rensa bort onödiga kemikalier. De kemikalier som behövs ska förvaras på en plats som barnen inte kommer åt. Använd enbart miljömärkta städprodukter. Ansvarig: Förskolechef Tidsplan: klart juni 2016 Säkerställa rutiner för städning i egenkontrollen så som; en ansvarsfördelning där det framgår vad förskolan ska göra. Säkerställ att städprodukter m.m. på förskolorna är godkända av Kemikalieinspektionen. Nedskrivna hygienrutiner så som; att tvätta händerna. När barnen varit ute, vid toalettbesök och innan måltid. Skriftliga rutiner tas fram för rengöring av leksaker och textiler så som; 6

19 Handlingsplan för en giftfri förskola Åtgärder för giftfria förskolor att tvätta alla nya textilier inklusive kuddar, mjukdjur och tyger innan andvändning. Det kan annars finnas rester av kemikalier från tillverkningen. att tvätta textilierna regelbundet, eftersom de samlar damm som binder diverse skadliga ämnen. Ansvarig: Lokalvårdsspecialist Tidsplan: mars 2016 Säkerställ att material som den upphandlade städfirman använder är godkända av Kemikalieinspektionen. Ha tydliga städningsrutiner för att ytterligare minska barnens kemikalieexponering. - Städa innan eller efter att barnen är där. - Tydlig ansvarsfördelning vad städfirma respektive verksamhet ska göra. Information och utbildning Det är viktigt att handlingsplanen sprids i berörda verksamheter. Därför är det också angeläget att de som är berörda av handlingsplanen får den utbildning och information som krävs för att följa den. Ansvarig: berörd chef vid Utbildningskontoret Tidsplan: juni 2016 Utse en projektansvarig eller samordnare för Giftfri förskola på kommunnivå med uppdrag att: Organisera för hur, när, av och till vem information och utbildning ska förmedlas. skapa ett system för uppföljning av miljöarbetet på enhetsnivå, tillsammans med ansvariga på varje enhet och ge stöd till dessa vid behov. Utbildningskontoret tar initiativ till information, utbildning och stöd kring arbetet på förskolorna - Utbildningen sköts centralt - likvärdig för alla kommunala förskolor. Även fristående förskolor och pedagogisk omsorg bjuds in att delta. 7

20 Handlingsplan för en giftfri förskola Åtgärder för giftfria förskolor Tillsyn och egenkontroll Denna handlingsplan ska följas upp årligen i det, i skollagen reglerade, systematiska kvalitetsarbetet. Stiftelsen Håll Sverige Rent erbjuder certifieringen Grön Flagg. Den syftar till att ge ett aktivt och långsiktigt arbete med hållbar utveckling i skola och förskola. Grön Flagg har ett lösningsinriktat fokus där barn och unga blir delaktiga i ett positivt förändringsarbete. Ansvarig: förskolechef Tidsplan: mars 2016 Alla kommunala förskolor i kommunen ska vara Grön Flaggcertifierade. Ansvarig: berörd chef vid Utbildningskontoret Tidsplan: september 2016 Handlingsplanen för giftfri förskola ska årligen följas upp på huvudmannanivå i det systematiska kvalitetsarbetet. Reparation, ombyggnad och nybyggnad Majoriteten av förskolorna i Upplands-Bro är byggda på och 80-talet och de flesta förskolorna är i behov av renovering. Det har påbörjats ett arbete med grundliga renoveringar av våra förskolor och detta kommer att fortsätta framöver. När nya förskolor byggs ska de byggas av bra material och inredas på bästa sätt för att minimera miljögifterna redan från början. Vid planering av nya förskolegårdar eller upprustning av befintliga ska leverantörernas utbud ses över så att den bästa produkten utifrån alla miljöaspekter används. Det kommunala fastighetsföretaget Upplands-Brohus bör samråda med Byggoch miljöavdelningen beträffande en kravlista för byggmaterial, då avdelningen utför särskilda uppgifter inom området. Bygg- och miljönämnden har gett Bygg- och miljöavdelningen i uppdrag att bevaka att material, som är bra ur miljö- och hälsosynpunkt, används vid byggnation av förskolor. Beslutet togs i samband med Bygg- och miljönämnden i oktober Bygg- och miljönämndes budget för 2016 lyfter även fram nämndens uppgift om att informera om energisnålt byggande, användning av resurssnål teknik och sunda material vid byggnation samt hur byggnader i övrigt kan anpassas till nya miljörön. 8

21 Handlingsplan för en giftfri förskola Läs mer: Läs mer: Kemikalieinspektionen: Naturskyddsföreningens hemsida om Giftfri förskola: Sundbybergs kommun: Svanen miljömärkning: Upphandlingsmyndigheten: Folksams Byggmiljöguide om giftfritt byggande: 9

22 Från: M&M&E&G Skickat: den 18 juni :00 Till: Kommun Ämne: Medborgarförslag: Giftfri förskola Bifogade filer: Medborgarförslag Handlingsplan giftfri förskola_ pdf Hej! Här kommer ett förslag till kommunfullmäktige som handlar om att ta fram en handlingsplan för en giftfri förskola. Flera av de punkter som behandlas i förslaget kan tas om hand om kommunen går med i nätverket giftfria förskolor som i dagsläget omfattar bland annat Sundbyberg och Stockholms kommun. Det finns flera kommuner som kommit en bit på väg och vår kommun har bra förutsättningar för att hoppa på ett samarbete i ett tidigt skede. Det är viktigt att få till ett brett samarbete mellan kommuner kring den här frågan. Nu är det mycket på gång på den fronten och det skulle vara bra om kommunen var redo redan i November. Vi skulle önska att detta medborgarförslag propriterades högt på uppdragslistan. Det är många upphandlingar på gång iom omfattande renoveringar och upprustningar av kommunens förskolor. Det gäller även skolorna som inte skulle skadas av att behandlas med samma tänk. Glad sommar! Mariana Ledesma

23 Kungsängen Medborgarförslag om miljögifter och farliga kemikalier i förskolor Att kommunen antar ett handlingsprogram för en Giftfri förskola. Handlingsplanen bör omfatta en kartläggning och plan för utbyte av inredning och leksaker till de med mindre hälso- och miljöfarliga ämnen men även en klar plan för hur hälso- och miljökraven i den kommunala upphandlingen ska bidra till en bättre miljö på förskolorna och säkerställa att inköp sker så att lägstapris inte är styrande (Se nytt beslut i EU-parlamentet januari 2014). En styrning från kommunen där flöden av nya varor steg för steg övergår till miljömärkta produkter och mer ekologisk mat utan farliga kemikalier. En mer detaljerad beskrivning följer nedan. Bakgrund till förslaget: På skolor och förskolor finns stränga krav på säkerhet, men ytterligare en faktor behöver regleras för att barn ska vara säkra - de farliga kemikalierna som finns i produkter och varor i inomhusmiljön. Bakgrunden till vårt förslag är att det finns ett behov att skydda barnen, den grupp av människor som är mest utsatta och känsliga. Vuxna i alla positioner måste göra medvetna val för att minska exponeringen. Problemen är allmänt bekanta sedan många år och vi kan inte längre vänta på beslut från EU, regering och riksdag om skärpta regler. Oavsett om lagstiftningen skärps behöver de äldre kvarstående kemikalierna hanteras ansvarsfullt och barnen skyddas från påverkan av dessa. Inomhusmiljön är idag en erkänd källa till miljögifter som kan vara skadliga för både människa och miljö. Vanliga vardagsprodukter på förskolor och skolor, kan innehålla främmande och även farliga kemikalier. Många av dessa ämnen kan släppa från produkterna och via luft och damm exponera barn. Exempel på sådana produkter är kläder och textil, möbler, leksaker, golv, väggar och elektronik. En del farliga kemikalier kommer in i kroppen genom att de används på kroppen. Barn spenderar mer tid än vuxna nära golvet, drar med händer över plana ytor, suger på händerna eller stoppar fingrarna i munnen, och får på så sätt i sig damm. I dammet finns de vanligaste farliga kemikaliegrupperna såsom ftalater, bromerade flamskyddsmedel, perfluorerade ämnen och bisfenol A, och problemen med dem är väl dokumenterade. Trots reglering accepteras flera hormonstörande ftalater (vanlig mjukgörare i plast) i låga halter i leksaker, barnvårdsprodukter avsedda för barn under 3 år. Samma ftalater finns i andra produkter, såsom golv, duschdraperier, plastskor, konstskinnsprodukter med mera, i miljöer där barn finns. Hormonstörande ämnen har visats kunna skapa negativa effekter på människor och djur vid halter långt under gällande gränsvärden, och forskare har kopplat ämnena till effekter såsom fetma, diabetes typ II, hjärt- och kärlsjukdomar, Alzheimer, Parkinson, hormonrelaterad cancer, svårigheter att få barn, tidigarelagd pubertet, missbildningar på könsorgan, inlärningssvårigheter, bokstavssjukdomar, autism, infektioner, astma och autoimmuna sjukdomar. Problembilden och förslag till åtgärder har bl.a. belysts genom Naturskyddsföreningens projekt Operation Giftfri förskola (se länk )som kartlagt potentiellt farliga varor och kemikalier i förskolemiljön och gjort inventeringar i en lång rad förskolor runt om i landet och presenterat förslag till åtgärder. Vi har även Kemikalieinspektionens arbete Handlingsplan för en giftfri vardag (se länk

24 vardag/) där det i samarbete med konkurrensverket tas fram konkreta förslag till åtgärder riktade till kommuner. Senaste utvärderingen av riksdagens mål om Giftfri miljö visar att vi inte alls kommer att nå det målet. Därför är alla insatser mycket viktiga. (Se länk I Miljöbalken kapitel 2, hänsynsreglerna 4 står: "Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter eller organismer som kan antas vara mindre farliga. Motsvarande krav gäller i fråga om varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt eller bioteknisk organism. Lag (2006:1014)." Kommunens förskolor kan bli en inspirationskälla för sina medborgare och andra kommuner. Det som genomförs på förskolorna kan sedan vara en modell för andra förvaltningar. Vårt förslag till kommunfullmäktige Vi föreslår antagandet av ett handlingsprogram för en Giftfri förskola där Upplands-Bro kommun: 1. Skärper hälso- och miljökraven i den kommunala upphandlingen för att få en bättre miljö på förskolorna och säkerställer att inköp sker så att lägstapris inte är styrande (Se nytt beslut i EU-parlamentet januari 2014). 2. Kartlägger och planerar för utbyte av inredning och leksaker till de med mindre hälso- och miljöfarliga ämnen. En styrning steg för steg av flöden av nya varor rekommenderas för att övergå till miljömärkta produkter och mer ekologisk mat utan farliga kemikalier. 3. Ställer krav på att förskolor inom kommunen rensar ut befintliga varor med potentiellt farliga kemikalier från förskolorna (se Naturskyddsföreningens rapport "Giftfria barn leka bäst"). 4. Ger stöd till förskolorna att implementera kraven på egenkontroll rörande kemikalier i enlighet med lagstiftningen. 5. Säkerställer, i den mån förskolorna själva står för inköpen, att inköpsrekommendationer finns på alla förskolor där miljö- och kemikalieaspekter ingår. 6. Ställer krav på nybyggen och renoveringar så att inte nya problem uppstår. 7. Implementerar krav mot miljögifter och farliga kemikalier i de delar av styrdokument som berör förskolan och att detta följs upp årligen. På Tibble-Norrboda förskolor föräldraråds vägnar, Namn: Mariana Ledesma Adress: Tel:

25 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Henric Carlson Verksamhetsledare plan Tillväxtkontoret/PLEX henric.carlson@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning KS 15/0366 Kommunstyrelsen Antagande av detaljplan, Gamla brandstationen i Bro (Härnevi 1:17 m.fl.) Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår till Kommunfullmäktige att godkänna granskningsutlåtande tillhörande detaljplaneförslaget. 2. Kommunstyrelsen föreslår till Kommunfullmäktige att anta den föreslag till detaljplan för Gamla brandstationen i Bro (Härnevi 1:17 m.fl.) 3. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige att godkänna exploateringsavtal tillhörande detaljplaneförsalget. Sammanfattning På den plats i Bro där den gamla brandstationen en gång låg planeras nu för ett flerbostadshus. Syftet med detaljplanen är att skapa riktlinjer för ny bostadsbebyggelse med tillhörande förrådsbyggnader. Den reglerar även parkering och dagvattenhantering som blir en nödvändig förutsättning för bostadshuset. De frågor om risker och buller som uppstår för ett hus som byggs så nära spåren är hanterade i planen. Planen var ute på granskning mellan den 16 december 2015 och den 18 januari Efter granskningen har endast små justeringar gjorts. Planen är i linje både med det som anges i RUFS 2010 och i ÖP Ingen miljökonsekvensbeskrivning har gjorts då planen inte bedöms medföra betydande miljöpåverkan. Detta ställningstagande har delats av länsstyrelsen. UBK1005, v2.0, Beslutsunderlag ÖP 2010, antagen av Kommunfullmäktige den 11 december Tjänsteskrivelse den 4 april 2016 Plankarta den 13 april 2016 Planbeskrivning den 13 april 2016 Granskningsutlåtande den Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

26 Datum Vår beteckning 2 (3) KS 15/0366 Exploateringsavtal den 14 april 2016 Ärendet På den plats i Bro där den gamla brandstationen en gång låg planeras nu för ett flerbostadshus. Det nya bostadshuset planeras för tre våningar samt en indragen takvåning. Den föreslagna lägenhetssammansättningen är cirka åttio små lägenheter. Planområdet ligger direkt norr om Mälarbanan. Syftet med detaljplanen är att skapa riktlinjer för ny bostadsbebyggelse med tillhörande förrådsbyggnader. Den reglerar även parkering och dagvattenhantering som blir en nödvändig förutsättning för bostadshuset. De frågor om risker och buller som uppstår för ett hus som byggs så nära spåren är hanterade i planen. Vidare ska planen säkerställa tillgång till underjordiska ledningar i planområdet. Planen var ute på granskning mellan den 16 december 2015 och den 18 januari Efter granskningen har endast små justeringar gjorts där den största är att det är förtydligat i planbeskrivningen att åtgärder för att klara gränsvärden för vibrationer ska göras även med tanke på ytterligare tillkommande järnvägsspår. Planen är i linje både med det som anges i RUFS 2010 och i ÖP Ingen miljökonsekvensbeskrivning har gjorts då planen inte bedöms medföra betydande miljöpåverkan. Detta ställningstagande har delats av länsstyrelsen. Antagandehandlingarna som skickas till kommunstyrelsen kommer att kompletteras med gatunamn och traktnamn i grundkartan. Detta bedöms vara en redaktionell ändring. Barnperspektiv Det nya huset kommer att ha en lägenhetssammansättning som idag är ovanlig i Bro. Detta kan ge skapa möjlighet till ett första boende som även kan vara aktuellt för unga vuxna och ungdomar under 18 år. Mathias Rantanen Tillväxtchef Henric Carlson Planarkitekt Bilagor 1. Plankarta 2. Planbeskrivning 3. Granskningsutlåtande 4. Exploateringsavtal

27 Datum Vår beteckning 3 (3) KS 15/0366 Beslut sänds till Härnevi Fastighets AB De privatpersoner som tillsammans undertecknat Överklagan förslag på detaljplan numrerat 12 i granskningsutlåtandet.

28 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Ulla Gunnars Tillväxtkontoret/PLEX ulla.gunnars@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning KS 15/0166 Kommunstyrelsen Förslag till detaljplaneprogram för Örnäsområdet (Örnäs 1:2 m.fl.) beslut om godkännande samt beslut om planuppdrag Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige att samrådsredogörelse tillhörande detaljplaneprogram för Örnäs 1:2 m.fl. den 8 februari godkänns. 2. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige att reviderat förslag till detaljplaneprogram för Örnäs 1:2 m.fl godkänns. 3. Kommunstyrelsen beslutar ge Tillväxtchefen i uppdrag att ta fram förslag till detaljplan för Örnäs 1:2 m.fl. Planuppdraget föreslås få prioritering två. Sammanfattning Syftet med detaljplaneprogrammet är att utveckla Örnäs 1:2 m.fl. för ny bebyggelse och ett verksamhetsområde. Programområdet ligger norr och öster om Örnässjön, söder om E18, i anslutning till Kungsängens tätort och omfattar cirka 76 hektar. Ett programförslag har tagits fram med fem delområden av olika karaktär. Syftet med förslaget till detaljplaneprogram är att samråda kring utgångspunkter och mål för att utveckla Örnäsområdet med cirka 200 bostäder av varierande karaktär och ett verksamhetsområde. En behovsbedömning har gjorts. Slutsatsen är att planens genomförande sammantaget medför risk för betydande miljöpåverkan varför en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska upprättas i det kommande planarbetet. Parallellt med programarbetet pågår utredning av ett eventuellt kring Lillsjön och Örnässjön. Gränsen mellan programområdet och utredningsområdet för naturreservatet har koordinerats så att de sammanfaller. UBK1005, v2.0, Programförslaget var ute på samråd under tiden 29 september till 27 oktober Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

29 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (3) 2/8/2016 KS 15/0166 Beslutsunderlag Översiktsplan 2010 KF Förslag till detaljplaneprogram Örnäs 1:2 m.fl., Beslut om statligt bidrag till det lokala naturvårdsprojektet Lillsjön Örnässjön, bildande av kommunalt naturreservat, etapp 1. Länsstyrelsen i Stockholms län, Naturvårdsenheten den 22 mars 2013 Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 8 februari 2016 Ärendet Tillväxtchefen fick i uppdrag av Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott att ta fram ett planprogram för Örnäs 1:2 m.fl. i syfte att utreda lämpligheten för att planlägga för ny bebyggelse och ett verksamhetsområde. Kommunstyrelsen beslutade den 2 september 2015 att sända ut förslag till detaljplaneprogram för Örnäs 1:2 m.fl. på samråd. Programområdet ligger norr och öster om Örnässjön, söder om E18, i anslutning till Kungsängens tätort och omfattar cirka 76 hektar. Programmet samråder kring utgångspunkter och mål för att utveckla området med cirka 200 bostäder, uppdelat i tre bostadsområden, ett kulturområde och ett verksamhetsområde. Framtagandet av planprogrammet har skett i nära samarbete med utredningen av ett eventuellt naturreservat i närområdet. Viktiga planeringsförutsättningar som programmet tagit hänsyn till är strandskydd samt befintliga natur-friluftsvärden runt Örnässjön Lillsjön. En grön koppling för att säkerställa Görvälnkilens värden och funktioner samt tillgängligheten på båda sidor är en förutsättning programmet också beaktat. Kommunen har beviljats statliga medel till Lokal Naturvård (LONA) för bildandet av ett kommunalt naturreservat för det tätortsnära grönområdet kring Lillsjön och Örnässjön. Gränsen för det tilltänkta naturreservatet och programområdet har samplanerats och sammanfaller. Samrådsskedet Programförslaget i sin helhet var ute på samråd under tiden 29 september till 27 oktober 2015 och detta annonserades om i lokalpressen. Materialet ställdes ut i Kulturhuset i Kungsängens centrum. Materialet fanns tillgängligt på kommunens webbplats och skickades ut till berörda fastighetsägare samt myndigheter med flera enligt remisslista. Resultatet av samrådet finns redovisat i samrådsredogörelsen. Yttranden i form av synpunkter samt Plan- och exploateringsavdelningens kommentarer till dessa finns också i samrådsredogörelsen.

30 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 3 (3) 2/8/2016 KS 15/0166 Kultur- och Naturmiljö Programmet pekar på att det i fortsatt planering kommer ställas krav på att tillkommande bebyggelse tar tillvara på och passar in i kulturmiljön kring Örnäs herrgårdsområde (E) och naturområdena i det blivande naturreservatet. Exempel på frågeställningar: Viktiga element i kulturlandskapet såsom äldre bebyggelse, vägar, allén mm bör bevaras och de kulturhistoriska sambanden i landskapet bör ej brytas. Skyddszoner mellan planerad bebyggelse och det större skogsområdet runt Örnässjön studeras i planskedet. Trafikens påverkan både på planerad bebyggelse och befintlig ska studeras ingående. Detta gäller såväl vägdragning som buller. Vattenplanering och teknisk försörjning Vid projektering ska ekologisk dagvattenhantering eftersträvas. Dammar och eventuella svackdiken ska gestaltas väl och placeras så diskret som möjligt. En övergripande och fördjupad dagvattenhantering för hela området, där även omgivande nyexploateringar tas i beaktande, behöver göras i fortsatt planprocess. Örnässjön utpekas i sin helhet som ESKO (Ekologiskt särskilt känsliga områden). Barnperspektiv En väl genomförd utbyggnad av bostäder i Örnäsområdet har goda förutsättningar att bli en god miljö för barn och ungdomar att växa upp i. Närheten till skog bidrar till en stimulerande närmiljö med stora möjligheter till lek och friluftsliv. Mathias Rantanen Tillväxtchef Ulla Gunnars Planarkitekt Bilagor 1. Samrådsredogörelse tillhörande detaljplaneprogram för Örnäs 1:2 m.fl. den 8 februari Reviderat förslag till detaljplaneprogram Örnäs 1:2 m.fl., inklusive kartbilaga, den 8 februari 2016

31 Tillväxtkontoret 1 (24) SAMRÅDSREDOGÖRELSE Datum Vår beteckning Dnr Samrådsredogörelse Förslag till detaljplaneprogram för Örnäs 1:2 m.fl. Kungsängen Upplands-Bro kommun Innehållsförteckning Bakgrund till programarbetet... 2 Programmets syfte och huvuddrag... 2 Hur samrådet bedrivits... 2 Inkomna yttranden, lista... 2 Inkomna yttranden med kommentarer... 3 Statliga myndigheter... 5 Kommunala nämnder... 7 Övriga remissinstanser... 9 Fastighetsägare m.fl Resultat av samrådet Underlagsmaterial Bilaga 1 (Länsstyrelsens yttrande över detaljplaneförslaget)..18

32 2(24) Bakgrund till planprogramarbetet Tillväxtchefen fick i uppdrag av Kommunstyrelsen SBU att ta fram ett planprogram för Örnäs 1:2 m.fl. i syfte att utreda lämpligheten för att planlägga för ny bebyggelse och ett handelsområde. Planuppdraget gavs prioritet två. Programområdet är totalt cirka 76 hektar och är beläget nordväst om Kungsängens tätort nära Örnässjön. Planområdet består till största delen av skogsmark och gränsar till ett blivande kommunalt naturreservat. I norr finns en herrgårdsmiljö med allé, åker och äldre gårdsbyggnader. Markägoförhållandena är splittrade och utgörs av ett flertal fastigheter med både kommunen och enskilda som fastighetsägare. I Översiktsplan 2010 är området markerat som utredningsområde. Planprogrammets syfte och huvuddrag Detaljplaneprogrammets syfte är att utreda förutsättningar och utforma utgångspunkter för kommande detaljplanering av nya bostads- och verksamhetsområden i den västra delen av Kungsängens tätort. Planen innebär att flerbostadshus, kedje-, rad- och villabebyggelse i varierande byggnadskaraktär kan uppföras, att kulturhistoriskt värdefull bebyggelse kan skyddas från rivning och förvanskning, samt att större och sammanhängande naturområden kan tillgängliggöras och utvecklas i samklang med det blivande naturreservatet. Totalt möjliggör programmet för 200 bostäder i olika boendeformer. Detaljplanens genomförande har bedömts kunna medföra betydande miljöpåverkan. En miljökonsekvensbeskrivning ska därför tas fram. Bland de negativa konsekvenser som planen kan få finns skada på riksintresset för kulturmiljövården, intrång på tidigare oexploaterad naturmark och risk för störning av värdefulla vattenbiotoper. Bland planens positiva konsekvenser är möjligheten att skapa attraktiva bostadsområden i Kungsängens tätort nära naturen och Örnässjön. Hur samrådet bedrivits Kommunstyrelsen beslutade den 2 september att sända ut planprogrammet för Örnäs på samråd enligt reglerna för normalt planförfarande. Planprogrammet var under tiden den 29 september 2015 den 27 oktober 2015 utsända för samråd och skickades till berörda fastighetsägare samt myndigheter m.m. enligt remisslista. Under remisstiden var planprogrammet utställt i kommunhuset i Kungsängens centrum samt på kommunens webbplats ( Samrådet annonserades i Bålsta-Upplands-Bro-Järfälla-Bladet den den 26 september 2015 och i Mitt i Upplands-Bro den den 29 september Inkomna yttranden, lista Med anledning av förslaget till detaljplan och miljökonsekvensbeskrivning har 26 yttranden inkommit till kommunen. Skrivelserna är numrerade i följande ordning: Detaljplaneprogram för Örnäs Samrådsredogörelse detaljplaneprogram

33 3(24) Statliga myndigheter 1 Länsstyrelsen i Stockholms län inkom den 30 november Lantmäteriet 3 Trafikverket inkom den 20 februari Försvarsmakten inkom den 20 februari 2015 Kommunala nämnder 5 Kultur- och fritidsnämnden inkom den 3 december Socialnämnden inkom den 30 oktober Utbildningsnämnden inkom den 3 november Tekniska Nämnden inkom den 15 december Bygg- och miljönämnden inkom den 7 december 2015 Övriga 10 Polisen inkom den 10 december Attunda inkom den 30 oktober Eon Elnät inkom den 27 oktober Stockholms Läns Museum inkom den 8 oktober Käppala inkom den 27 oktober Vattenfall inkom den 20 oktober Eon Värme inkom den 23 oktober Skogsstyrelsen inkom den 27 oktober Norrvatten inkom den 2 oktober Svenska Kraftnät inkom den 2 oktober 2015 Fastighetsägare m.fl 20 Ulf Björkdahl inkom den 26 oktober Martin Carlsson inkom den 28 oktober Martin Carlsson är orolig över att framtida bebyggelse kommer att förstöra den befintliga skogen med dess djurliv och natur. Martin är också orolig över att sprängningar i samband med byggnation kommer påverka befintliga hus negativt. 22 Maria Wikstrand inkom den 26 oktober Maria Wikstrand tycker inte om att ett stort område med fin natur försvinner i samband med bebyggelse. Många som bor här har valt Upplands-Bro just med tanke på den fina naturen. Maria anser att det är bättre att rusta upp och satsa på Lillsjöområdet. 23 Susanne Wikstrand inkom den 26 oktober Susanne är helt emot byggnadsplanerna. Hon anser att hela skogsområdet runt Örnässjön bör ingå i naturreservatet. Det har också varit stora olägenheter i samband med sprängningar i Norrbodaområdet nära Susannes bostad och detta vill hon ej uppleva igen. 24 Marianne Bodén inkom den 27 oktober Område A och B: Marianne ifrågasätter behovet av att exploatera område B då det ligger isolerat och därför ej stämmer med kommunens strävan att ny bebyggelse ska ligga i anslutning till befintlig. Ingen kollektivtrafik kommer finnas till område B. Bebyggelse av område A och B medför enligt Marianne att det blir en alltför smal korridor för naturreservatet mellan dessa områden och Örnässjön. Detaljplaneprogram för Örnäs Samrådsredogörelse detaljplaneprogram

34 4(24) 24.2 Område C: Marianne anser att område C med näringsverksamhet skulle innebära påverkan på kultur- och lantmiljön i område D och E. Enligt detaljplaneprogrammet ska maximal bygghöjd på 16 meter gälla. Detta skulle få negativa konsekvenser för upplevelsen av den natur- och kulturmiljö kan säger sig vilja bevara i område D och E. Vid en exploatering av område C bör maximal bygghöjd i stället vara 10 meter för att inte störa område D och E. Exploateringsgraden på 0,6 skulle inverka negativt på område D, E och även framtida bebyggelse i B. Exploateringsgraden bör därför sänkas till 0,4 0,5 för att skona område D och E Område D och E: Marianne motsätter sig även å det starkaste att område D exploateras/bebyggs. En exploatering/byggnation av område D skulle medföra stora negativa konsekvenser för kulturlandskapet, friluftslivet och naturreservatet. Enligt Översiktsplanen ska man i Upplands-Bro kunna välja att bo i lantlig miljö, både tätortsnära och mera enskilt. Översiktsplanen och detaljplaneprogrammet framhåller att kultur- och naturmiljön i Örnäs är värd att bevara. En exploatering av område D skulle påverka område D och E så kraftigt att dess kultur- och naturvärden minskar eller försvinner helt. Kommunen skulle då gå emot sina egna direktiv gällande bevarande av lantliga miljöer. Den gröna kopplingen till naturreservatet skulle också påverkas negativt. Bebyggelsen i område D är angiven som radhus, småhus och kedjehus. Dessa hustyper skiljer sig markant från befintlig bebyggelse som är av gammal svensk bostadskaraktär dvs röda 1 ½ planshus med vita knutar och brutna tak Allmänt: Större skiljegränser mellan område B/C och D/E krävs för undvika negativ inverkan på kultur- och naturmiljöerna. Marianne motsätter sig också att Pettersbergsvägen kopplas samman med Örnäsvägen. En sådan dragning skulle ge ökad trafik, buller, avgaser och minskad trygghet för de boende i området. Vägen kommer nyttjas av både tung trafik och som smitväg mellan Kungsängen och golfklubben bl. a. De boende utmed Örnäsvägen kommer bli inklämda mellan två trafikleder vilket är negativt. En ny tunnel/viadukt är att föredra under E18 någonstans mitt i område C. 25 Fastighetsägarna på Örnäsvägen inkom den 2 november 2015 Naturreservatets gränsdragning bör omfatta även områden D och E. Området bevaras då i sin ursprungliga omfattning och hästverksamheten kan då fungera utan störande biltrafik. Det bör finnas områden i Upplands-Bro som inte exploateras för bostadsbyggen. Bevarande av landsbygden är viktigt eftersom den drastiskt minskar. Skyddsvärda arter skulle bevaras. Fastighetsägarna avstyrker kraftigt den planerade förlängningen av Pettersbergsvägen söderifrån, det är svårt att se nyttan av denna tänkta vägdragning. Vägen kommer skära genom området, öka trafiken kraftigt vilket är mycket negativt med tanke på befintliga störningar från E18. Luftföroreningarna kommer att öka och värdet på fastigheterna sjunker. Alternativ vägdragning som förslag är att foga samman Mätarvägen med en påbörjad väg vid Granhammarsvägen. Översiktsplanen säger att man i Upplands-Bro ska kunna välja att bo på landet, antingen i de redan tätare bebyggda områdena eller mera enskilt. Planprogrammet går emot översiktsplanen. Bullernivåerna för Fastighetsägarna kommer att öka om man bygger med skärmpåverkan mot motorvägen. Bullret kommer studsa tillbaka, vilket redan sker genom Kilenkryssets och NCC:s redan byggda industrifastigheter. Område D bör inte bebyggas med högre hus än 1 ½ hus då högre hus inte skulle harmonisera med befintlig lantlig bebyggelse. Större hus skulle också begränsa soltimmar och känslan av öppna landskap. 26 Örnäs Islandshästar inkom den 27 oktober 2015 Detaljplaneprogram för Örnäs Samrådsredogörelse detaljplaneprogram

35 5(24) Inkomna yttranden med kommentarer I det följande kommenteras synpunkter på förslag till detaljplaneprogram för Örnäsområdet. Synpunkter som inte innebär särskilda överväganden med avseende på planens utformning eller innehåll, kommenteras inte i sak. Synpunkterna redovisas kortfattat utan inbördes rangordning. För den fullständiga lydelsen av respektive synpunkt hänvisas till de ursprungliga yttrandena som kan erhållas från kommunen. I omedelbar anslutning till inkomna yttranden redovisas plan- och exploateringsavdelningens kommentarer. Statliga myndigheter 1 Länsstyrelsen i Stockholms län inkom den 30 november 2015 Länsstyrelsen anser att programmet belyser viktiga planeringsförutsättningar i planområdet och att det utgör en bra grund för fortsatt detaljplanering. Följande synpunkter har framkommit: 1.1 Buller Det är viktigt att föreslagen bebyggelse klarar gällande riktvärden för buller. Områdena A och C behöver ett bebyggelsefritt skyddsavstånd om minst 25 meter till E18 och till Granhammarsvägen. Kommentarer 1.1 Hänsyn kommer tas till buller från E18. Framtida bebyggelse kommer utformas på ett sätt som säkerställer att gällande riktvärden inte överskrids. 1.2 Farligt gods Programområdet angränsar dels till E18 som är en primär transportled för farligt gods, dels till den sekundära transportleden Granhammarsvägen. Länsstyrelsen ser positivt på att det i programmet framgår att riskerna med närheten till transportleder för farligt gods ska analyseras ytterligare i planprocessen. Länsstyrelsen rekommenderar bebyggelsefritt område på 50 meter längs E18 till planerade bostäder och skyddsavstånd om 25 meter avseende verksamhet. Gällande avstånd till Granhammarsvägen rekommenderar Länsstyrelsen ett bebyggelsefritt område om minst 25 meter. Kommentarer 1.2 Länsstyrelsens rekommendationer kommer att följas vid fortsatt planering av bebyggelse och verksamhetsområde. 1.3 Förorenad mark Länsstyrelsen anser att det är viktigt att förorenade områden hanteras tidigt i processen. Markundersökningar bör utföras för att kartlägga eventuella föroreningar. I programbeskrivningen på sidan 9 står att det inte finns förorenad mark inom planområdet. I område E finns dock två misstänkt förorenade objekt, en handelsträdgård och en syltfabrik. Väster om område A finns Lillsjöns deponi. På fastigheten Viby 19:1 som angränsar till område C, på andra sidan E18 finns det en slamdeponering av okänd storlek och områdespåverkan. Detaljplaneprogram för Örnäs Samrådsredogörelse detaljplaneprogram

36 6(24) Kommentarer 1.3 Kartläggning och markundersökningar gällande förorenad mark kommer att utföras i detaljplaneskedet. 1.4 Geotekniska förhållanden Gällande geotekniska förhållanden bör det framgå vad kommunen baserar sina bedömningar om framtida klimatförändringar och deras påverkan på programområdet. Kommentarer 1.4 Kartor kommer uppdateras, framtida eventuella klimatförändringar och geologiska förhållanden kommer utredas närmare gällande stabilitet mm. 1.5 Hästhållning Hästhållning i område E kan orsaka olägenhet för område D. Länsstyrelsen rekommenderar att i det fortsatta planarbetet för område D redogöra för avstånd, vindriktning, topografi samt vegetation mellan hästhållningen och planerad bebyggelse för att belysa eventuell risk. Kommentarer 1.5 Utredning kommer ske i detaljplaneskedet gällande förhärskande vindriktningar, inventering av antal hästar, spridning av allergener från hästhållning och rimliga avstånd till planerad bebyggelse. 1.6 Miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten Programområdet berör grundvattenförekomsten Mälaren Görväln som omfattas av miljökvalitetsnormer för vatten. MKN innebär ett skarpt icke-försämringskrav, de flesta vatten måste förbättras för att följa normerna. MKN för vatten ska kunna följas i samband med planläggningen. Planområdet ligger inom sekundär zon för östra Mälarens vattenskyddsområde, vilket ställer krav på dagvattenhanteringen för att undvika föroreningar som kan utgöra risk för Mälarens vatten. Mark bör därför avsättas för rening av dagvatten i ett tidigt skede. Det bör framgå i detaljplaneskedet vilka dagvattenåtgärder, lämpliga ytor för infiltration, omhändertagande av dagvatten mm som kommer behövas och hur de går att genomföra. Det är positivt att kommunen avser att ta fram en dagvattenutredning i det fortsatta planarbetet. Kommentarer 1.6 Kommunen kommer bevaka miljökvalitetsnormerna enligt Länsstyrelsens yttrande. Påverkan på Riksintresse kulturmiljö 3 kap 6 MB inkl fornlämningar kommer behandlas/utredas i MKB. Likaså kommer Påverkan/konsekvenser Riksintresset Mälarens stränder, Görvälnkilen, dagvattenutredning mm att behandlas i MKB/planarbetet framgent. 1.7 Strandskydd Runt Örnässjön gäller utvidgat strandskydd. Länsstyrelsen uppfattar att strandskyddet kan behöva upphävas vid område D. För att strandskyddet ska kunna upphävas krävs särskilda skäl och att syftet med strandskyddet inte motverkas enligt 7 kap 18 MB. Kommunen behöver motivera förslag om upphävande utifrån de särskilda skälen och strandskyddets syfte. Kommentarer Detaljplaneprogram för Örnäs Samrådsredogörelse detaljplaneprogram

37 7(24) 1.7 Målsättningen i detaljplaneskedet är att undvika upphävande av strandskydd. Det fortsatta planarbetet kommer verka i riktning att ej upphäva strandskyddet i område D. 1.8 Fornlämningar Inom planområdet Örnäs 1:2 mfl finns ett antal kulturhistoriska lämningar. En arkeologisk utredning behövs innan detaljplanearbetet kan fullföljas. Syfte är att fastställa om det finns okända fornlämningar samt bedöma status för de kulturhistoriska lämningarna inom området vilket kan medföra omdisponering av planen i vissa delar. Kommentarer 1.8 En arkeologisk utredning kommer utföras under detaljplaneskedet för att identifiera samtliga fornlämningar. En dialog kommer att föras med Länsstyrelsen och anpassning av planens utformning kommer ske. 1.9 Görvälnkilen Planområdet inbegriper den regionala grönkilen Görvälnkilen. De gröna kilarna, vilka pekas ut i RUFS 2010, utgör en sammanhängande struktur av områden med höga rekreations- natur- och kulturvärden. Lokalisering av bebyggelse, anläggningar och verksamheter bör undvikas i kilen. Kommunen bör utveckla, inom ramen för MKB, hur befintliga värden inom Görvälnkilen samt tillgängligheten till grönområdet påverkas av föreslagen bebyggelse. Kommentarer 1.9 Se pkt Lantmäteriet 2 Lantmäteriet har inget att erinra i detta skede. 3 Trafikverket inkom den 20 februari Koppling till gällande översiktsplan: Trafikverket anser att det är viktigt i detaljplaneskedet att planera för kollektivtrafik, gång och cykel eftersom det planerade området ligger inom 2-4 km från Kungsängens pendeltågsstation. I ÖP står att en förutsättning för utveckling av Örnäs är att det skapas en grön koppling för att säkerhetsställa Görvälnkilens koppling på båda sidor E18. Trafikverket anser att detaljplaneprogrammet inte omhändertar detta. Kommentar 3.1 Förutsättningar, konsekvenser och åtgärder kommer belysas i kommande MKB och i planarbetet. 3.2 Trafik- och hälsofrågor: En trafikutredning bör tas fram för programområdet. Trafikverket vill se vilken trafikalstring planen ger samt hur en breddad port under E18 kan påverkas. Det saknas en bra beskrivning hur man kan ta Detaljplaneprogram för Örnäs Samrådsredogörelse detaljplaneprogram

38 8(24) sig till olika målpunkter inom och utanför planområdet på ett trafiksäkert sätt. Speciellt barns möjligheter att själva kunna använda transportsystemet ska hanteras. Trafikverket är också tveksam till att man i programmet skriver att de mindre lokagatorna inte behöver separerade fält för gående, cyklister och bilister. Detta främjar inte målen att skydda oskyddade trafikanter och skapa attraktiva och trygga trafikmiljöer. Trafikutredningen bör även inkludera trafikplats Kockbacka och framtida trafikflöden. Det bör finnas ett resonemang kring trafikflöden på E18 och enköpingsvägen i samband med färdigställandet av Kockbacka trafikplats. Kommentar 3.2 Förutsättningar, konsekvenser och åtgärder kommer belysas i det kommande detaljplanearbetet. 3.3 Trafikbuller och luft: Bullerrapporten ska kompletteras med nivåer för prognosår Område D verksamhetsområde hamnar i bullerstört läge med nivåer över 55 dba sett till dagens trafikmängder. Ökad bullerstörning tillkommer med prognosår 2030 ökning av trafik. Trafikverket anser att nuvarande placering av område D inte är lämplig. Trafikverket vill även se ett resonemang kring hur mål för god luftkvalitet respektive norm för partiklar nås till prognosår 2030 särskilt gällande område D. Kommentar 3.3 Förutsättningar, konsekvenser och åtgärder kommer belysas i kommande MKB och i planarbetet. 3.4 Primärled för farligt gods, bebyggelsefritt avstånd och övriga frågor: Särskilda rekommendationer finns för farligt gods, vilket framförallt berör område C och D. Bebyggelsefritt avstånd är minst 35 meter till fasad inom detaljplanerat område. Trafikverket önskar få statistik för efterfrågade tre platser. Kommande MKB ska kompletteras med koldioxidutsläpp och påverkan på grönstrukturen. Kommentar 3.4 Komplettering med efterfrågad statistik ska utföras. Kommande MKB kompletteras med koldioxidutsläpp och påverkan på grönstrukturen. 4 Försvarsmakten inkom den 20 februari Försvarsmakten har inget att erinra i detta ärende. Kommunala nämnder 5 Kultur- och fritidsnämnden inkom den 3 december KoF ser positivt på naturnära bostadsområden. Exploatering bör ske varsamt och natur- och kulturvärden ska inventeras och värderas. God tillgänglighet till närliggande grönområden bör finnas och stor respekt för existerande natur-och kulturvärden krävs. En arkeologisk utredning bör också göras. Detaljplaneprogram för Örnäs Samrådsredogörelse detaljplaneprogram

39 9(24) Området runt Lillsjön Örnässjön utgör en av kommunens värdekärnor i Görvälnkilen. Det är viktigt att inga barriäreffekter uppstår på grund av ny bebyggelse. Området ingår i ett utredningsområde för framtida kommunalt naturreservat. Det ska vara lätt att nå grönområdena i det framtida reservatet. Kommentar 5 Programmets lokalisering av bebyggelse har planerats med stor hänsyn till omgivande grönområden. Breda zoner med befintlig vegetation sparas mot reservatet och även mellan de olika områdena. Det kommer i framtiden vara lätt att nå grönytorna runt Lillsjön Örnässjön. Arkeologi se pkt Socialnämnden inkom den 30 oktober Socialkontoret är positivt till detaljplaneprogrammet och anser detaljplaneområdet intressant för lokalisering av Socialnämndens verksamheter, specifikt område A och B. Detaljplanen ska möjliggöra offentlig service/verksamhet specifikt den som avser nämndens område och etablering av LSS-boende respektive äldreboende i olika boendeformer. Kommentar 6 En översyn av kommer göras gällande ovanstående kommentarer för att tillmötesgå Socialnämndens synpunkter. 7 Utbildningsnämnden inkom den 3 november Utbildningskontoret och utbildningskontorets lokalsamordnare vill delta tidigt i planeringen av uppförandet av förskolor och skola för en god samplanering, oberoende av huvudman. Bedömningen är att det behövs två förskolor inom Örnäsområdet. Gång- och cykelvägar ska vara säkra och väl upplysta, sett utifrån ett barn- och elevperspektiv. Kommentar 7 Utbildningskontorets synpunkter kommer att tillgodoses. 8 Tekniska Nämnden inkom den 15 december Tunneln under E18 måste breddas och Trafikverket bör samrådas i projektet. En gång- och cykelförbindelse bör utredas som kopplar samman Brunna industriområde, befintlig bebyggelse i Örnäs, ny bebyggelse i Örnäs och Norrboda med Tibble och Sylta där det är lämpligt. Område A ligger på en framtida strategisk mittpunkt. Dragningen för huvudgatan i område A bör ses över pga förväntad mängd trafik. Ökat behov av parkeringsplatser i Kungsängens C kräver planering. Planerade grönytor i områdena bör bli samfälld mark och förvaltas av samfällighetsförening. Dagvattenhanteringen kräver planering då vatten kommer rinna till Örnässjön och mot Gröna Dalen. Detaljplaneprogram för Örnäs Samrådsredogörelse detaljplaneprogram

40 10(24) Kommentar 8. Kontakt med Trafikverket kommer tas gällande olika frågor där tunneln ingår. Diskussion om gång- och cykelväg, gatuutformning, parkering mm kommer hållas i samråd med Tekniska kontoret. Dagvattenhanteringen utreds i samband med MKB-arbetet under detaljplaneskedet. 9 Bygg- och miljönämnden inkom den 7 december Behov och möjliga placeringar av förskolebyggnader bör utredas tidigt. Ett gestaltningsprogram behövs eftersom verksamhetsområdet ligger synligt vid infart till Kungsängen. Oklarhet råder kring område E gällande tillskott av bebyggelse kontra bevarande av kulturvärden. En utredning krävs avseende områdets kulturvärden och förutsättningar för bevarande om bebyggelse planeras i område E. Utredning måste göras gällande förorenad mark. Örnäs 1:5 finns omnämnd hos Länsstyrelsen som misstänkt förorenat område och eventuell exploatering inom område E måste föregås av markundersökningar. Hänvisade utredningar Naturinventering och bullerutredning saknas och bör redovisas. Dagvattenhanteringen måste utredas och ett ekologiskt lokalt omhändertagande av dagvattnet bör eftersträvas. Örnässjön utpekas i Vattenplanen som ett ekologiskt känsligt område (ESKO). Bullerutredningen måste ta hänsyn till utökad trafik i framtiden. Analys bör göras gällande buller i område B om skogen tas ner i område C. Två sumpskogar som föreslås tas bort har ett starkt bevarandeskydd. Det är bra med de vegetativa respektzonerna mot det blivande naturreservatet men storleken bör utredas. Zonerna måste vara tillräckligt breda. Område D är beläget intill E18. Utredning måste därför göras gällande luftkvalitet med hänsyn till ökad bebyggelse norr och söder om E18 samt ökande trafik i framtiden. Granhammarsvägen är en sekundär transportled för farligt gods. Riskanalysen bör omfatta även denna väg. Energiförsörjningen bör beskrivas i genomförandedelen i planprogrammet. Kommentar 9 Utredningar gällande kulturvärden, buller, luft, dagvatten, natur, energi mm kommer utföras respektive kompletteras i detaljplaneskedet. Övriga 10 Polisen inkom den 10 december Säkerhet: Polisen framhåller vikten av god planering i brottsförebyggande syfte. Planering ska utföras så övergivna stråk undviks, att fler människor rör sig i gaturummet och att sträva mot att inte skilja kommunikationsstråk från bebyggelse. Detaljplaneprogram för Örnäs Samrådsredogörelse detaljplaneprogram

41 11(24) Vegetation ska placeras så god överblickbarhet erhålls. Träd ska ha stamhöjder om minst två meter, buskar ska planteras minst fem meter från gångväg och siktlinjer ska inte vara skymda. Tunnlar ska vara raka och korta med bred trattliknande ingång från båda hållen. God överblickbarhet ska finnas. Parkeringar ska placeras nära bostadshusen och inte nära genomfartsleder. Parkeringsgarage ska undvikas alternativt sektioneras med direktentréer ut till det fria. Cykelparkeringar bör placeras nära bostadshusen med god överblickbarhet. Kommentar 10 Säkerhetsaspekten är viktig och Polisens synpunkter kommer beaktas i detaljplaneskedet. 11 Attunda inkom den 30 oktober Följande risker finns i planområdet och dess omedelbara närhet: Transportled farligt gods E 18 (primär) och Granhammarsvägen (sekundär). En riskutredning krävs för att utreda riskerna och få fram eventuella riskreducerande åtgärder vid bebyggelse nära E 18 och Granhammarsvägen. Räddningstjänstens insatstid överstiger 10 minuter för området. Detta medför högre krav på det brandtekniska brandskyddet. Åtkomsten för räddningstjänsten ska säkerställas i det fortsatta planarbetet. Brandpost ska finnas inom 75 meter från uppställningsplats för brandbil vid nya byggnader. Kommentar 11 Attundas synpunkter beaktas och tas med i det fortsatta planarbetet. 12 Eon Elnät inkom den 27 oktober Inom programområdet har E.ON Elnät i dag bara några enstaka ledningar som antagligen kommer att beröras av kommande exploatering. Bifogad karta visar dom 20 kvs ledningar som finns inom respektive område. E.ON Elnät vill också medverka vid fortsatt detaljplanering med att så tidigt som möjligt placera ut E områden för nätstationer. Kommentar 12 Eon Elnäts synpunkter beaktas och tas med i det fortsatta planarbetet. 13 Stockholms Läns Museum inkom den 8 oktober Länsmuseet ser positivt på att Upplands-Bro kommun vill tillvarata de kulturhistoriska värdena som finns runt Örnäs gård runt område E. Område D skulle kunna inverka negativt på dessa värden. Örnäs gård bebyggdes redan under medeltiden. Det öppna landskapsrummet är en viktig del i upplevelsen av kulturmiljön runt Örnäs herrgård. Förslaget för område D innebär att historiska Detaljplaneprogram för Örnäs Samrådsredogörelse detaljplaneprogram

42 12(24) samband och siktlinjer går om intet och läsbarheten försämras. Att bebygga jordbruksmarken i område D vore att förvanska kulturmiljön i både område D och E. Kommentar 13 Länsmuseets synpunkter beaktas och tas med i det fortsatta planarbetet. 14 Käppala inkom den 27 oktober Käppala påpekar att enligt 13 i Käppalaförbundets förbundsordning är medlem skyldig att aktivt verka för att mängden tillskottsvatten till spillvattennätet begränsas. En beskrivning av hur länshållningsvatten ska omhändertas måste utföras i detaljplaneskedet. Käppala har riktlinjer kring hur länshållningsvatten ska hanteras. Kommentar 14 Käppalas synpunkter beaktas och tas med i det fortsatta planarbetet. 15 Vattenfall inkom den 20 oktober Vattenfall har inget att erinra mot planerad åtgärd. 16 Eon Värme inkom den 23 oktober Område A Flerbostadshus anslutes enklast till fjärrvärmenätet, villor och radhus måste ses över hur anslutningen skall göras, när den skall göras i tiden samt om det finns möjlighet till en gemensam anslutningspunkt. Från vilket håll startar utbyggnaden. Ur ett fjärrvärmeperspektiv från Granhammarsvägen där befintlig fjärrvärme finns. Befintlig fjärrvärme tangerar området. Detta bör beaktas vid byggnation så inte skada sker på ledningarna. Område B Villor radhus ansluts enklast i en gemensam punkt, Individuell anslutning måste utredas noggrant för att bedöma hur samt från vilket håll byggnationen av området startar. Område C Fjärrvärme passerar området. Viktigt att veta hur byggnationen i området kommer att ske med gator och samförläggning av infrastruktur. Viktigt att veta från vilket håll byggstarten sker. Befintlig fjärrvärme går genom området idag och den skall beaktas vid planering och byggnation av ytorna. Vid eventuella flyttar kommer kostnader att uppstå. Område D En eventuell dragning av fjärrvärme kan möjliggöras för att kunna skapa förutsättning för redundans mot delar som ligger norr om E18. För anslutning av småhus och radhus görs detta enklast i en gemensam anslutningspunkt. Utredning om detta måste göras. Viktigt att veta från vilket håll området byggs. Kommentar 16 Kommunen beaktar Eon Värmes synpunkter i det fortsatta planarbetet. Detaljplaneprogram för Örnäs Samrådsredogörelse detaljplaneprogram

43 13(24) 17 Skogsstyrelsen inkom den 27 oktober Skogsstyrelsen anser att befintliga skogliga naturvärden som objekt med höga naturvärden och nyckelbiotoper bör beskrivas tydligare i detaljplanen. Kommentar 17 Kommunen beaktar Skogsstyrelsens synpunkter i det fortsatta planarbetet. 18 Norrvatten inkom den 2 oktober Tibblereservoaren som förser Upplands-Bro med dricksvatten ligger inte i planområdet men några meter ifrån och kan berörasvid tex sprängningsarbeten. Reservoaren är känslig för vibrationsalstrande arbeten och om det planeras tex sprängningsarbeten så bör den ingå i riskanalysen och kontakt tas med Norrvatten innan arbetet får påbörjas. Kommentar 18 Kommunen beaktar Norrvattens synpunkter i det fortsatta planarbetet. 19 Svenska Kraftnät inkom den 2 oktober Svenska Kraftnät har tagit del av handlingarna och har inget att erinra. Eftersom vi inte har några ledningar i anslutning till aktuellt område anser vi att ärendet är avslutat från Svenska Kraftnäts sida. Vi vill därför inte medverka i det fortsatta remissförfarandet. Rörande övergripande information för Svenska kraftnäts framtida planer för stamnätet för el hänvisar vi till Perspektivplan 2025 som finns på vår hemsida Fastighetsägare m.fl 20 Ulf Björkdahl inkom den 26 oktober Vill upplysa om att en urgammal väg med historiska kopplingar berörs av detaljplaneprogrammet och riskerar att så gott som helt försvinna för kommande generationer. Se Jag tycker att det inte ska undanhållas i programmet utan öppet redovisas och helst på något sätt beaktas. Kommentar 20 Kommunen beaktar Ulf Björkdahls synpunkter i det fortsatta planarbetet. Detaljplaneprogram för Örnäs Samrådsredogörelse detaljplaneprogram

44 14(24) 21 Martin Carlsson inkom den 28 oktober Martin Carlsson är orolig över att framtida bebyggelse kommer att förstöra den befintliga skogen med dess djurliv och natur. Martin är också orolig över att sprängningar i samband med byggnation kommer påverka befintliga hus negativt. Kommentar 21 Kommunen beaktar Martin Carlssons synpunkter i det fortsatta planarbetet. Stor hänsyn kommer tas till befintlig natur. 22 Maria Wikstrand inkom den 26 oktober Maria Wikstrand tycker inte om att ett stort område med fin natur försvinner i samband med bebyggelse. Många som bor här har valt Upplands-Bro just med tanke på den fina naturen. Maria anser att det är bättre att rusta upp och satsa på Lillsjöområdet. Kommentar 22 Kommunen beaktar Maria Wikstrands synpunkter i det fortsatta planarbetet. Stor hänsyn kommer tas till befintlig natur. 23 Susanne Wikstrand inkom den 26 oktober Susanne är helt emot byggnadsplanerna. Hon anser att hela skogsområdet runt Örnässjön bör ingå i naturreservatet. Det har också varit stora olägenheter i samband med sprängningar i Norrbodaområdet nära Susannes bostad och detta vill hon ej uppleva igen. Kommentar 23 Kommunen beaktar Susanne Wikstrands synpunkter i det fortsatta planarbetet. Stor hänsyn kommer tas till befintlig natur. 24 Marianne Bodén inkom den 27 oktober Område A och B: Marianne ifrågasätter behovet av att exploatera område B då det ligger isolerat och därför ej stämmer med kommunens strävan att ny bebyggelse ska ligga i anslutning till befintlig. Ingen kollektivtrafik kommer finnas till område B. Bebyggelse av område A och B medför enligt Marianne att det blir en alltför smal korridor för naturreservatet mellan dessa områden och Örnässjön Område C: Marianne anser att område C med näringsverksamhet skulle innebära påverkan på kultur- och lantmiljön i område D och E. Enligt detaljplaneprogrammet ska maximal bygghöjd på 16 meter gälla. Detta skulle få negativa konsekvenser för upplevelsen av den natur- och kulturmiljö kan säger sig vilja bevara i område D och E. Vid en exploatering av område C bör maximal bygghöjd i Detaljplaneprogram för Örnäs Samrådsredogörelse detaljplaneprogram

45 15(24) stället vara 10 meter för att inte störa område D och E. Exploateringsgraden på 0,6 skulle inverka negativt på område D, E och även framtida bebyggelse i B. Exploateringsgraden bör därför sänkas till 0,4 0,5 för att skona område D och E Område D och E: Marianne motsätter sig även å det starkaste att område D exploateras/bebyggs. En exploatering/byggnation av område D skulle medföra stora negativa konsekvenser för kulturlandskapet, friluftslivet och naturreservatet. Enligt Översiktsplanen ska man i Upplands-Bro kunna välja att bo i lantlig miljö, både tätortsnära och mera enskilt. Översiktsplanen och detaljplaneprogrammet framhåller att kultur- och naturmiljön i Örnäs är värd att bevara. En exploatering av område D skulle påverka område D och E så kraftigt att dess kultur- och naturvärden minskar eller försvinner helt. Kommunen skulle då gå emot sina egna direktiv gällande bevarande av lantliga miljöer. Den gröna kopplingen till naturreservatet skulle också påverkas negativt. Bebyggelsen i område D är angiven som radhus, småhus och kedjehus. Dessa hustyper skiljer sig markant från befintlig bebyggelse som är av gammal svensk bostadskaraktär dvs röda 1 ½ planshus med vita knutar och brutna tak Allmänt: Större skiljegränser mellan område B/C och D/E krävs för undvika negativ inverkan på kultur- och naturmiljöerna. Marianne motsätter sig också att Pettersbergsvägen kopplas samman med Örnäsvägen. En sådan dragning skulle ge ökad trafik, buller, avgaser och minskad trygghet för de boende i området. Vägen kommer nyttjas av både tung trafik och som smitväg mellan Kungsängen och golfklubben bl. a. De boende utmed Örnäsvägen kommer bli inklämda mellan två trafikleder vilket är negativt. En ny tunnel/viadukt är att föredra under E18 någonstans mitt i område C. Kommentar 24.1 Område A och B: Kommunen beaktar Marianne Bodéns synpunkter i det fortsatta planarbetet. Nyttan av att tillföra fler bostäder i Upplands-Bro överväger avståndet till kollektivtrafik. En strävan finns att skapa gröna korridorer mellan områdena och till naturreservatet, vilket finns redovisat i plankartan. Ett övervägande får göras framgent om korridorerna behöver bli bredare Område C: I detaljplaneskedet kommer ett noggrant studium göras av husplaceringar, höjder mm med hjälp av fotomontage och liknande. Området ska ha en mer småskalig karaktär än området på norra sidan om E18. En avvägning får även göras gällande exploateringsgrad och påverkan på omgivande områden Område D/E: Kommunen anser att det är viktigt att herrgårdsmiljön i ett öppet lantligt landskap bevaras och finns tillgänglig i framtiden. Det planerade naturreservatet ingår i området och samplaneras gällande framkomlighet etc. Planerad bebyggelse är lokaliserad österut i området. I detaljplaneskedet kommer ett noggrant studium göras av husplaceringar, höjder mm med hjälp av fotomontage och liknande. Stor ambition finns att inte inkräkta på den bevarandevärda herrgårdsmiljön. Område D har i det syftet dragits tillbaka mot område C och lämnat de öppna åkermarkerna orörda. Område D ska ha karaktär av Hus i skog med skydd i planen av ett större antal bevarandevärda träd. Hänsyn kommer absolut tas till befintliga hus och föreskrifter om husutseende, fasadfärger mm kan bli aktuellt. Detaljplaneprogram för Örnäs Samrådsredogörelse detaljplaneprogram

46 16(24) 24.4 En utökad trafikutredning kommer göras gällande samtliga ingående problemställningar såsom framtida buller från E18, trafikmönster, framkomlighet mm. Nyttan av att koppla samman vägarna kommer att övervägas. 25 Fastighetsägarna på Örnäsvägen inkom den 2 november 2015 Naturreservatets gränsdragning bör omfatta även områden D och E. Området bevaras då i sin ursprungliga omfattning och hästverksamheten kan då fungera utan störande biltrafik. Det bör finnas områden i Upplands-Bro som inte exploateras för bostadsbyggen. Bevarande av landsbygden är viktigt eftersom den drastiskt minskar. Skyddsvärda arter skulle bevaras. Fastighetsägarna avstyrker kraftigt den planerade förlängningen av Pettersbergsvägen söderifrån, det är svårt att se nyttan av denna tänkta vägdragning. Vägen kommer skära genom området, öka trafiken kraftigt vilket är mycket negativt med tanke på befintliga störningar från E18. Luftföroreningarna kommer att öka och värdet på fastigheterna sjunker. Alternativ vägdragning som förslag är att foga samman Mätarvägen med en påbörjad väg vid Granhammarsvägen. Översiktsplanen säger att man i Upplands-Bro ska kunna välja att bo på landet, antingen i de redan tätare bebyggda områdena eller mera enskilt. Planprogrammet går emot översiktsplanen. Bullernivåerna för Fastighetsägarna kommer att öka om man bygger med skärmpåverkan mot motorvägen. Bullret kommer studsa tillbaka, vilket redan sker genom Kilenkryssets och NCC:s redan byggda industrifastigheter. Område D bör inte bebyggas med högre hus än 1 ½ hus då högre hus inte skulle harmonisera med befintlig lantlig bebyggelse. Större hus skulle också begränsa soltimmar och känslan av öppna landskap. Kommentar 25 Kommunen beaktar Fastighetsägarnas synpunkter i det fortsatta planarbetet. Stor hänsyn kommer tas till befintliga kultur- och naturmiljöer. En MKB (Miljölkonsekvensbeskrivning) kommer upprättas där Fastighetsägarnas synpunkter studeras närmare och utreds. Område D ska ha karaktär av Hus i skog med skydd i planen av ett större antal bevarandevärda träd. Hänsyn kommer absolut tas till befintliga hus och föreskrifter om husutseende, fasadfärger mm kan bli aktuellt. 26 Örnäs Islandshästar inkom den 27 oktober Örnäs Islandshästar ställer sig bakom Remissyttrande nr 25 Fastighetsägarna på Örnäsvägen. Detta yttrande vill beskriva och fästa uppmärksamhet på planering av bostadsområden nära djurhållning. Örnäs Islandshästar har drygt 60 hästar på gården med ridutbildning och tävlingsverksamhet för islandshästar. Barn och vuxna vistas dagligen runtom på gården och vägarna. Ridskolan har idag cirka 250 elever i veckan, vardagar och helger året om. Hästarna vistas i hagar året om. Detaljplaneprogram för Örnäs Samrådsredogörelse detaljplaneprogram

47 17(24) Vid tävling kommer ca 50 bilar med transport till gården. Störningar för bostäder kan vara lukt, flugor, damm, ljud, allergenspridning. Det öppna landskapet vid Örnäs medför risk för spridning långa sträckor av allergen. Hästar kommer att befinna sig i hela område D. Kommentar 26 Kommunen beaktar Örnäs Islandshästars synpunkter i det fortsatta planarbetet. Stor hänsyn kommer tas till befintliga kultur- och naturmiljöer. En MKB (Miljökonsekvensbeskrivning) kommer upprättas där Örnäs Islandshästars synpunkter gällande hästhållning och bostäder studeras närmare och utreds. För följande finns framförda synpunkter som inte tillgodosetts efter samrådet: Nr 23 Susanne Wikstrand är helt emot byggnadsplanerna och anser att marken ska ingå i det framtida naturreservatet. Nr 24 och 25: Fastighetsägarna är helt emot att foga samman Pettersbergsvägen och Örnäsvägen. Fastighetsägarna vill ha orörd lantlig natur i område D och E. Resultat av samrådet Ändringar i planförslaget Planförslaget har inte ändrats efter samrådet/följande revideringar föreslås i detaljplaneförslaget efter samrådet: Planområdets gräns har justerats med anledning av det blivande Naturreservatets gränsdragning. Gränserna sammanfaller. Utöver ovan nämnda revideringar har mindre redaktionella ändringar tillkommit. Underlagsmaterial Kopior av inkomna yttranden under samrådet. Materialet går att beställa från kommunens Plan- och exploateringsavdelning. Detaljplaneprogram för Örnäs Samrådsredogörelse detaljplaneprogram

48 18(24) Upprättad den 8 februari 2016 av Plan-och exploateringsavdelningen Mathias Rantanen Ulla Gunnars Katrín Karlsdóttir Tillväxtchef Planarkitekt Projektledare exploatering Detaljplaneprogram för Örnäs Samrådsredogörelse detaljplaneprogram

49 19(24) Detaljplaneprogram för Örnäs Samrådsredogörelse detaljplaneprogram

50 20(24) Detaljplaneprogram för Örnäs Samrådsredogörelse detaljplaneprogram

51 21(24) Detaljplaneprogram för Örnäs Samrådsredogörelse detaljplaneprogram

52 22(24) Detaljplaneprogram för Örnäs Samrådsredogörelse detaljplaneprogram

53 23(24) Detaljplaneprogram för Örnäs Samrådsredogörelse detaljplaneprogram

54 24(24) Detaljplaneprogram för Örnäs Samrådsredogörelse detaljplaneprogram

55 DETALJPLANEPROGRAM ÖRNÄS 1:2 M.FL. Detaljplaneprogram Örnäs 1:2 m.fl. reviderad handling inför godkännande, Upplands-Bro

56

57

58 Innehållsförteckning Upplands-Bro i hjärtat av Mälardalen är en av Storstockholms naturskönaste kommuner med 13 mil stränder och en skärgård med 50 öar. Här möts en mångtusenårig historia med en spännande framtidsutveckling. Här kan du kombinera tryggt boende med en aktiv fritid. Allt fi nns på armlängds avstånd. Projektdeltagare: Katrin Karlsdottir, Exploatering Upplands-Bro kommun Cecilia Narström, Planarkitekt Upplands-Bro kommun Ulla Gunnars, Planarkitekt Upplands-Bro kommun Tom Ågstrand, projektledare Villamarken Torbjörn Nilsson, Villamarken/Ikano Bostad AB Leif Lundborg, Kilenkrysset Plankonsult program: Marcus Ekström, planarkitek/uppdragsledare Ramböll Greger Garnvall, planarkitekt Ramböll Arkitekt/bebyggelseplanering: Annika Nurmi, Arcum Arkitektkontor AB Text och layout: Ramböll, Upplands-Bro kommun Fotografier: Upplands-Bro kommun Omslagsbild: Snedbild över programområdet, vy mot Kungsängen Kartor: Ramböll om ej annat anges kommun@upplands-bro.se DEL 1 - BESKRIVNING AV OMRÅDET Sida 6 SAMMANFATTNING 6 INLEDNING 6 Bakgrund och syfte 6 Kommunala mål och intentioner 6 Avgränsning och markägoförhållanden 6 Medverkande 6 PLANPROCESS 6 Programsamråd 6 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖPÅVERKAN 6 Motiverat ställningstagande 6 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 6 Översiktsplan 6 Politiska beslut 6 Förordnanden 7 Riksintressen 7 Planförhållanden 7 OMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR 7 Plandata 7 Allmän beskrivning och geografi 7 Naturvärden 8 Kulturvärden 8 Geoteknik 8 Förorenad mark 9 Landskap 9 Naturreservat 11 UTVECKLING AV FUNKTIONER 11 Service 11 Arbete och näringsliv 11 Boende 11 Trafik 11 Kollektivtrafi k 11 Biltrafi k och utformning av gator 12 Gång- och cykeltrafik 12 Fritid, rekreation 12 Landskap och kulturmiljö 12 Teknisk försörjning 12 Vatten 12 Avlopp/spillvatten 12 Dagvatten 12 Fjärrvärme 13 El och IT 13 Hälsa och säkerhet 13 Trygghet 14 DEL 2 - FÖRSLAG 16 UTVECKLING AV PROGRAMOMRÅDET 16 Programkarta 17 Område A 18 Vision 18 Allmänt 18 Markberedning 18 Gator 18 Dagvatten 18 Gestaltningsprinciper 18 Konsekvenser 18 Framtida utredningar 18 4 Upplands-Bro kommun, Detaljplaneprogram Örnäs 1:2 m.fl.

59 Område B 20 Vision 20 Allmänt 20 Markberedning 20 Gator 20 Dagvatten 20 Gestaltningsprinciper 20 Konsekvenser 20 Framtida utredningar 20 Område C 22 Vision 22 Allmänt 22 Markberedning 22 Gator 22 Dagvatten 22 Gestaltningsprinciper 22 Konsekvenser 22 Framtida utredningar 23 Markberedning 26 Gator 26 Dagvatten 26 Gestaltningsprinciper 26 Konsekvenser 26 DEL 3 - GENOMFÖRANDE 28 Etapputbyggnad 28 Ekonomi/ansvar 28 Tekniska åtgärder 28 Fastighetsrättsliga åtgärder 28 PROGRAMFÖRSLAGETS FÖRENLIGHET MED 28 ÖVERSIKTSPLAN (ÖP) OCH MILJÖBALKEN (MB) Förenlighet med ÖP 28 Förenlighet med MB kap 3, 4 och 5 28 Område D 24 Vision 24 Allmänt 24 Markberedning 24 Gator 24 Dagvatten 24 Gestaltningsprinciper 24 Konsekvenser 24 Framtida utredningar 25 Område E 26 Vision 26 Allmänt 26 Upplands-Bro kommun, Detaljplaneprogram Örnäs 1:2 m.fl. 5

60 Del 1 - BESKRIVNING AV OMRÅDET SAMMANFATTNING Detta förslag till planprogram för Örnäs 1:2 m. fl. är utarbetat av en projektgrupp med representanter från Upplands- Bro kommun (Plan- och exploateringsavdelningen), Villamarken AB, Kilenkrysset AB samt Ramböll Uppsala AB. Planprogrammet är tänkt att användas som underlag för den fortsatta planprocessen med detaljplaneläggning för verksamheter och bostäder enligt den antagna översiktsplanen (ÖP 2010) för Upplands-Bro kommun. INLEDNING Bakgrund och syfte Syftet med detta planprogram är att översiktligt utreda förutsättningar och utforma utgångspunkter för kommande detaljplanering av nya bostads- och verksamhetsområden i den västra delen av Kungsängens tätort. Kommunala mål och intentioner Framtagande av planprogrammet utgör del i förverkligandet av kommunens måldokument att skapa boendemiljöer med förutsättningar för en bra livsmiljö och att erbjuda mark för näringslivsetableringar. Avgränsning och markägoförhållanden Programområdet avgränsas i norr av väg E18, i öster av Granhammarsvägen, i söder av parkeringen vi Lillsjö Badväg och i väster av den föreslagna gränsen för nytt kommunalt naturreservat. Markägoförhållandet inom programområdet är splittrat och utgörs av ett flertal fastigheter med både kommunen och enskilda som fastighetsägare. Erforderliga fastighetsregleringar kommer att ske för att få ändamålsenliga fastighetsindelningar för framtida bebyggelse. Medverkande Förslaget till planprogram är framtaget av Upplands-Bro kommun, Plan- och exploateringsavdelningen i samverkan med Villamarken AB och Kilenkrysset AB. Ramböll Sverige AB har varit ansvarig konsult. PLANPROCESS Programsamråd Planprogrammet omfattar ett stort markområde sydväst om Brunna trafikplats som är tänkt att byggas ut etappvis under en längre tid. Därför blir programmet gemensamt för ett flertal kommande detaljplaner. BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖPÅVERKAN Motiverat ställningstagande Kommunen bedömer att den planerade exploateringen och utvecklingen i programområdet medför viss och betydande miljöpåverkan i de olika delområdena A-E. Därför bör i detaljplaneskedet miljöbedömningar med tillhörande miljökonsekvensbeskrivningar tas fram. Följande aspekter har ansetts som mest betydande och ska beskrivas i de olika miljökonsekvensbeskrivningarna: Påverkan på ESKO. Påverkan på Naturreservat. Bullerpåverkan. Påverkan på värdefull natur, våtmarker om område A,B,C äldre skog område B, ängsoch hagmark område D. Eventuellt förorenad mark syltfabriken. Friluftsliv gröna stråk. Ytvatten och dagvatten. Värdefulla svampar och växter TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan Programområdet har i gällande översiktsplan, ÖP 2010, pekats ut som intressant för utredning av ny bebyggelse och som tätortsnära naturområde/nytt kommunalt naturreservat. I översiktsplanen har en grön koppling för att bevara den regionala grönkilen Görvälnkilens värden lagts in. Enligt RUFS 2010 (Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen) är det angeläget att bevara de gröna kilarna. Görvälnkilen är ett av flera stora sammanhängande vatten- och naturområden i länet och bildandet av det kommunala naturreservatet Lillsjön-Örnässjön är ett led i att säkerställa denna naturmark för framtiden. Översiktsplanen föreslår även ett verksamhetsområde och/ eller handel längs med väg E18. Politiska beslut Kommunstyrelsens Samhällsbyggnadsutskott beslutade att ta fram ett förslag till detaljplane- 6 Upplands-Bro kommun, Detaljplaneprogram Örnäs 1:2 m.fl. / DEL 1 - BESKRIVNING AV OMRÅDET

61 Örnässjön Lillsjön Kungsängen Ortofoto med ungefärligt läge för programområdet (röd linje) som utgörs av två delområden program för fastigheten Örnäs 1:2 m fl. Uppdraget ska samordnas med utredningen om bildande av kommunalt naturreservat av det tätortsnära grönområdet kring Lillsjön och Örnässsjön. Förordnanden Inom programområdet finns ett antal fasta fornlämningar med fornlämningsområden samt utökat byggnadsfritt avstånd längs E18 till 50 meter. Snedbild över programområdet, Granhammarsvägen till höger i bilden och Örnässjön till vänster Hela programområdet ligger inom Östra Mälarens vattenskyddsområde för Görväln som utgör vattentäkt för ca personer. Riksintressen Väg E18 är av riksintresse. Planförhållanden Programområdet är inte detaljplanelagt. OMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR Plandata Programområdet är beläget nordväst om Kungsängens tätort och omfattar en sammanlagd yta av cirka 76 hektar. Allmän beskrivning och geografi Området är beläget ca meter över havet på norra och östra sidan av Örnässjön. Marken öster om sjön utgörs Upplands-Bro kommun, Detaljplaneprogram Örnäs 1:2 m.fl. / DEL 1 - BESKRIVNING AV OMRÅDET 7

62 till största delen av skogsmark. Inom programområdet finns rikligt med stigar och gångvägar som gränsar direkt mot det blivande naturreservatet. På norra sidan av sjön finns mindre skogsområden och öppna ytor som åker och hagmark. Där finns bland annat en hästgård, en livsmedelsindustri och en herrgård. Naturvärden ADOXA Naturvård har genomfört en översiktlig naturvärdesinventering, Naturvärdesbedömning Den omfattar ett cirka 200 ha stort område där programområdet och den norra och östra delen av det blivande naturrreservatet ingår. Inventeringen grundar sig på en naturreservatsutredning och andra befintliga uppgifter samt fältstudier som utfördes under Inom programområdet finns en gammal allé med hästkastanj med högt naturvärde (klass 2). Skogsmarken har visst naturvärde (klass 3) och den tidigare odlade marken har lågt naturvärde (klass 4). Kulturvärden Någon arkeologisk utredning är inte genomförd inom programområdet. Ett utdrag från Riksantikvarieämbetets fornsök redovisar ett tiotal kulturhistoriska lämningar som kan komma att beröras av programområdet. Geoteknik En geoteknisk utredning, Översiktligt PM Geoteknik, Örnäs, Upplands-Bro kommun, har tagits fram av Bjerking Utdrag ur geoteknisk utredning, PM Geoteknik Örnäs (2013), svart linje utgtör ungefärlig gräns för programområdet 8 Upplands-Bro kommun, Detaljplaneprogram Örnäs 1:2 m.fl. / DEL 1 - BESKRIVNING AV OMRÅDET

63 Arkitekter och Ingenjörer Hagmarken i norr utgörs till största delen av lera med inslag av berg och fastjordskullar. Tyngre byggnader bedöms behöva grundförstärkning med pålar. Skogsmarken utgörs av morän och berg i dagen. Förutsättningarna för grundläggning bedöms generell som goda. Ett mindre område med lera och kärrmark finns där urgrävning och återfyllning med kvalificerade massor bedöms nödvändigt. I södra delen av programområdet finns ett låglänt område där vatten är instängt och det har bildats ett torvlager ovan leran. Där behöver troligen marknivån höjas och leran skiftas ut mot kvalificerade massor. Grundvatten förekommer i morän- och bergområden som lokala vattenytor i isolerade lågpunkter i det underliggande berget. Förorenad mark Det finns inga kända markföroreningar inom programområdet. Landskap Som ett stöd i pågående planering har en landskapsanalys ( ) tagits fram, se bild till höger. Området för detaljplaneprogrammet ingår som del av analysområdet. Landskapsanalysen är en värdering av platsen baserad på landskapet, kulturhistorien, befintlig markanvändning och bebyggelse. I Örnäs finns en mängd kvaliteter, dessa bör tas Utdrag ur Landskapsanalys Örnäs (2013). Teckenförklaring: gul stjärna utgör landmärke, Rosa punkt utgör målpunkt, svart streckad linje utgör barriär, orange streckad linje utgör landskapsrum, grön streckad linje utgör ridå (t.ex. allé), grön heldragen linje utgör vegetationsgräns (grön prickad linje utgör åkerholme), Lila yta utgör kulturmiljö, mörklila streckad linje utgör privat zon, ljusgrön yta utgör rekreativt värdefull skog, gul yta utgör svårtillgänglig sumpskog, blå yta utgör strandzon, orange punkt med svart yttre linje utgör entréer, rosa streckad linje utgör äldre vägnät, orange pil utgör siktlinjer Upplands-Bro kommun, Detaljplaneprogram Örnäs 1:2 m.fl. / DEL 1 - BESKRIVNING AV OMRÅDET 9

64 tillvara och utvecklas. Nedan listas elementen i landskapsanalysen: Landmärken inom området består av ridskolan, livsmedelsindustri, vattentorn, större livsmedelsbutik, skidbacke och utsiktsplats samt värmeverk. Målpunkter inom området består av ridskolan, förskolor, större livsmedelsbutik, Lillsjöns friluftsområde med badplats, motionsspår, bangolf etc. Barriärer inom området utgörs av större vägar (E18 och Granhammarsvägen). Landskapsrum inom planområdet är belägna invid syltfabriken och herrgården, i områdets norra delar. Ridåer inom området kan vara alléer eller annan visuell vegetationsgräns. En allé finns i anslutning till herrgården. Vegetationsgränser inom området är en gräns mellan öppet landskap och skogsparti (brynzon). Vegetations- Utdrag ur förslagskarta naturreservat till höger. Teckenförklaring: Blå linje utgör gräns för föreslaget naturreservat. Den svartskrafferade ytan utgör område med förbud att jaga övrigt vilt. Den röda skrafferingen utgör område med tillträdesförbud under tiden fr.o.m. 1 april t.o.m. 15 augusti. Den gula skrafferingen utgör område med förbud att ha hund under tiden fr.o.m. 1 maj t.o.m. 30 september. 10 Upplands-Bro kommun, Detaljplaneprogram Örnäs 1:2 m.fl. / DEL 1 - BESKRIVNING AV OMRÅDET

65 gränserna är tydligast i områdets nordvästra del. Kulturmiljö inom området utgörs av herrgårdsmiljö med tillhörande arbetarbostäder, rak alléprydd entréväg, odlingslandskap och hagmark. Privata zoner inom området är upplevd kring bostad eller verksamhet vid Örnäs herrgård. Rekreativ och lättillgänglig värdefull skog finns inom stora delar av området. Svårtillgänglig sumpskog inom området är beläget i dess södra delar. Entréer inom och till området är idag otydliga. Siktlinjer inom området finns i störst omfattning i dess norra del. Området är till stora delar skogsbevuxet eller innehåller ridåer som skyddar från både insyn och utblickar. Från väg E18 öppnar landskapet upp sig vid en punkt vid ridskolan och ger utblick över kulturmiljön. Vid herrgården finns en öppen utblick över Örnässjön. Naturreservat I rapporten Aldrig långt till naturen - skydd av tätortsnära natur i Stockholmsregionen (Länsstyrelsen Rapport 2003:20) listas bl.a. utredningsområden i länet som varken Länsstyrelsen eller berörd kommun tagit ställning till huruvida de kan skyddas genom t.ex. naturreservat. Lillsjön- Örnässjön utgör i denna rapport ett sådant utredningsområde. I översiktsplan (ÖP) 2010 föreslås att området runt sjöarna Örnässjön och Lillsjön avsätts som naturresrvat p.g.a. sina natur- och friluftsvärden, och att området ligger tätortsnära och ingår i den regionala grönkilen, Görvälnkilen. Se förslagskarta för naturreservatet på sida 10. UTVECKLING AV FUNKTIONER Service Kommunen verkar för att dess två centra Bro och Kungsängens centrum stärks för att möjliggöra ett större utbud av dagligvaruhandel och kommersiell service. Detta kan främst ske genom byggande av nya bostäder och därmed ökat kundunderlag. Programområdet ansluter både till Lidl s handelsplats och det nya utvecklingsområdet för sällanköpshandel invid Brunna trafikplats. Avståndet med cykel till Kungsängens centrum är drygt 2 km från det närmast belägna nya bostadskvarteret inom programområdet. Arbete och näringsliv Detaljplaneprogrammet redovisar förslag till utveckling av ett nytt verksamhetsområde för småindustri och handel. Boende Kungsängen är en populär bostadsort i Stockholms län beroende på dess närhet till Mälaren, en stor tillgång till tätortsnära rekreationsområden samt tillgång till pendeltågstation och Kungsängens trafikplats vid väg E18. Detaljplaneprogrammet bidrar till ett effektivt nyttjande av redan gjorda investeringar i kommunal infrastruktur med gator och ledningar, skolor och förskolor och idrottsplatser. Grunddragen i bebyggelseutformningen finns föreslagen i planprogrammet där lokalgator, gång- och cykelstråk, gröna samband och koppling till det kommunala ledningsnätet översiktligt utretts. Cirka 200 nya bostäder i olika former av småhus kan komma att byggas. Trafik Enligt uppgift från trafikverket har väg E18 ett trafikflöde på fordon per ÅMD (årsmedeldygn), varav cirka utgörs av tung trafik dygn. För Granhammarsvägen är motsvarande siffror fordon per ÅMD varav cirka 720 är tung trafik. För väg E18 gäller ett byggnadsfritt avstånd från vägområdet med 50 meter. E18 är en primär väg för transport av farligt gods. Inom programområdets nordvästra del i anslutning till herrgården och livsmedelsindustrin finns ett enkelt enskilt vägnät av grusvägar med öppna diken. I områdets södra del finns inget vägnät. I programområdets mellersta del finns cirka 600 meter utbyggd gata i Pettersbergsvägens förlängning västerut. Denna gata är av god teknisk kvalitet och kan efter mindre rensning av diken och borttagning av slyvegetation längs kanterna ingå som del i systemet av lokalgator inom programområdet. Kollektivtrafik SL Buss nr 559 går mellan Livgardet och Kungsängens Upplands-Bro kommun, Detaljplaneprogram Örnäs 1:2 m.fl. / DEL 1 - BESKRIVNING AV OMRÅDET 11

66 station med kvartstrafik och från Rönnbärsvägen/Granhammarsvägen tar det cirka 10 minuter in till Kungsängens station. Omfattning och utvecklingen av kollektivtrafiken i anslutning till programområdet utreds i kommande detaljplaneskede. Biltrafik och utformning av gator Vägnätet inom programområdet förbinds till befintligt gatunät så att återvändsgator eller slutna enklaver undviks i största möjliga mån. Pettersbergsvägen avses att förlängas norrut och kopplas samman med Örnäsvägen som en lokalgata för personbilstrafik med en gång- och cykelväg bredvid. Tung lastbilstrafik är inte tänkt att trafikera Örnäsvägen utan lastbilstransporter mellan det föreslagna verksamhetsområdet (område C) och industrikvarteren norr om väg E18 ska hänvisas till den i framtiden utbyggda lokalgatan mellan Pettersbergsvägen och Mätarvägen via befintliga vägtunnlar under väg E18 och den västgående påfartsrampen. Reglering av hastigheter görs av kommunen via beslut om en Lokal Trafikföreskrift (LTF). Kommunen bedömer i detta skede att en rimlig hastighetsbegränsning för Pettersbergsvägen är 40 km/h. Lokalgatorna i bostadskvarteren kan ha varierande standard beroende på trafikmängder, fordonsslag och krav på framkomlighet. Kommunen blir huvudman för lokalgatorna. Gång- och cykeltrafik Gång- och cykelvägar inom programområdet ska anslutas till det system som redan finns utbyggt i Kungsängen och ha samma tekniska standard. För de mindre lokalgatorna behövs det i många fall inte separata fält för gående och cyklister, utan de kan samsas med biltrafiken i låga hastigheter. Fritid, rekreation När programområdet byggs ut ska det samordnas med åtkomst till naturområden och befintliga strövstigar som på ett enkelt och lättförståeligt sätt kan kopplas samman i gröna stråk. Landskap och kulturmiljö I programområdets västra del med herrgården och den öppna åker-och ängsmarken finns ett vackert kulturlandskap. Allén ner till herrgården vid Örnsässjöns strand har generellt biotopskydd. Sumpskogspartier omfattas av det markavvattningsförbud som råder inom hela Stockholms län. När man vill bebygga där det finns sumpskog i Stockholms län krävs dispens från Länsstyrelsen mot förbudet att markavvattna. Detta görs i detaljplaneskedet. För att kunna söka dispens behövs särskilda skäl. Särskilda skäl är att området saknar betydelse ur naturskyddssynpunkt. Teknisk försörjning Kommunala ledningar för vatten och avlopp samt dagvatten finns vid Pettersbergsvägen och Norrbodavägen- Lärksoppsvägen. Vatten- och avloppsledningar ska anslutas till det lokala VA-ledningsnätet. Anslutningspunkter för detta utreds i kommande planering. De nya bebyggelseområdena kommer att anslutas till det kommunala vatten- och avloppsnätet. I samband med den kommande detaljplaneringen måste det undersökas om det befintliga VA-nätet har tillräcklig kapacitet för en utbyggnad. Vattenledningar byggs ut samtidigt med spillvattenledningarna och förläggs i samma ledningsschakt inom allmän platsmark för gata eller natur. Vatten Kommunalförbundet Norrvatten producerar kommunens dricksvatten. Kungsängens vattentorn är beläget vid Pettersbersvägen inom programområdet. Avlopp/spillvatten Käppalaförbundet sköter reningen av avloppsvattnet i Käppalaverket som ligger på Lidingö. Dagvatten Dagvatten ska om möjligt tas om hand och renas lokalt, enligt LOD. Örnässjön är väldigt känslig och Gröna Dalen saknar kapacitet för att ta emot mer dagvatten. För att minska belastningen på recipient bör bebyggelseområden planeras så att det blir liten andel hårdgjorda ytor och ökat lokalt omhändertagande eller fördröjning av dagvatten. Både verksamhetsområden och bostadsområden ska pla- 12 Upplands-Bro kommun, Detaljplaneprogram Örnäs 1:2 m.fl. / DEL 1 - BESKRIVNING AV OMRÅDET

67 neras efter förutsättningen att avrinningen från kvartersmark till allmän platsmark/gata inte ska överskrida dagens utflöde. Gatumarken inom verksamhetsområdet kan avvattnas genom öppna diken eller en kombination av diken och dagvattenledningar till sedimenterings- och fördröjningsmagasin med styrt utflöde till recipienten. Dagvattendammar med dämd vattenyta kan ge ett tillskott till natur- och fritidsupplevelsen av landskapet. Inom verksamhetsområdet kan andelen hårdgjorda ytor bli mycket stor och resultera i snabba och häftiga flöden vid stormregn. Därför gäller det att redan från början se till att tillräckliga magasineringsvolymer även inom tomtmark finns tillgängliga. Dagvattenhanteringen inom bostadskvarteren har en enklare utformning än verksamhetsytor då andelen hårdgjorda ytor vanligen är mycket mindre. Regnvatten från takytor infiltreras normalt på tomtplatsen och hårdgjorda ytor för biluppställningsplatser kan oftast avledas till gatumarken. Vägdagvattnet avleds via dagvattenbrunnar och ledningar. Dagvattnet rinner ut i Mälaren. För att rena dagvattnet har kommunen fem dagvattendammar och fler planeras. Utdrag ur Bullerutredning för Örnäs (2014), trafi kbuller från väg E18 invid delområde D och E inom programområdet Fjärrvärme Fjärrvärme finns delvis utbyggt inom tätorterna. En större sammankoppling av systemen vore önskvärt. El och IT I samband med att vatten- och avloppsledningar och andra ledningar dras fram, är det lämpligt att fiberkabel för bredband kan dras samtidigt. Kommunens målsättning är att nya bostadsområden ska erbjudas bredband. Hälsa och säkerhet Luftsituationen i Upplands-Bro är god och värdena ligger enligt hittills gjorda kartläggningar under gällande gränsvärden för miljökvalitetsnormer för luftkvalitet. Programområdet berörs inte av någon risk för översvämning, skred eller ras till följd av eventuella klimatförändringar. Flygbuller förekommer från Arlanda liksom skottbuller från övnings- och skjutfältet inom försvarets mark, dock utan att medföra någon olägenhet. Trafikbuller finns sammanställt i en Bullerutredning för Örnäs (2014), se sida Trafikbullret från E18 är däremot högst påtagligt inom stora delar av programområdet och inom ett avstånd från ca 350 från vägområdet överskrider den ekvivalenta (beräknade) ljudnivån 55 db(a) vilket gör Upplands-Bro kommun, Detaljplaneprogram Örnäs 1:2 m.fl. / DEL 1 - BESKRIVNING AV OMRÅDET 13

68 marken mindre lämplig för bostadsändamål. E18 är en primär transportled för farligt gods och Granhammarsvägen upp till Brunna trafikplats utgör sekundär transportled för farligt gods. Vid kommande detaljplanering måste riskbilden närmare utredas för ny bebyggelse i anslutning till motorvägen. Programområdet ska utformas så att tillräckliga skyddszoner av främst befintlig natur sparas för att ge skydd mot buller och störande insyn/belysning mellan områden för bostäder och det framtida verksamhetsområdet. Trygghet För att uppleva trygghet i det dagliga livet måste gator, grönstråk och allmänna platser för fritid och rekreation vara genomtänkt utformade och med god tillgänglighet för alla. Det innebär bland annat att miljöer ska planeras med god sikt, god belysning och öppenhet längs t.ex. gång- och cykelstråk. Dåligt belysta, svårorienterade och oöverblickbara miljöer bör därför undvikas. Utdrag ur Bullerutredning för Örnäs (2014), trafi kbuller från väg E18 invid delområde C inom programområdet 14 Upplands-Bro kommun, Detaljplaneprogram Örnäs 1:2 m.fl. / DEL 1 - BESKRIVNING AV OMRÅDET

69 Utdrag ur Bullerutredning för Örnäs (2014), trafi kbuller från Granhammarsvägen invid delområde A inom programområdet. Observera att det rosafärgade området inte har något samband med föreliggande förslag till detaljplaneprogram Upplands-Bro kommun, Detaljplaneprogram Örnäs 1:2 m.fl. / DEL 1 - BESKRIVNING AV OMRÅDET 15

70 DEL 2 - FÖRSLAG UTVECKLING AV PROGRAMOMRÅDET I detta avsnitt av programhandlingen följer förslag till disposition av programområdet. En beskrivning av de olika förslagsområdena inom detaljplaneprogrammets gränser presenteras i tur och ordning, områden A - E. Se utdrag ur programkarta på sida 17 samt snedbild till på denna sidan med områdesindelning. Snedbild med områdesindelning av programområdet 16 Upplands-Bro kommun, Detaljplaneprogram Örnäs 1:2 m.fl. / DEL 2 - FÖRSLAG

71 Programkarta Upplands-Bro kommun, Detaljplaneprogram Örnäs 1:2 m.fl. / DEL 2 - FÖRSLAG 17

72 Område A Vision Området ska primärt användas för bostadsändamål och bör anslutas till Granhammarsvägen med bebyggelse som kan bidra till ett mer utvecklat gaturum. Bebyggelsen är inspirerad av trädgårdsstadens principer då den ska kunna varieras till innehållet med t.ex. friliggande småhus och kedjehus, radhus om två till tre våningar samt flerbostadshus om fyra till sex våningar. Placering och lokalisering av bebyggelsen har dessutom delvis anpassats efter befintlig topografi samt med entréer och utfarter ut mot lokalgata och en mjukt utformad gatusträckning med rundkörningsmöjlighet. Grönområden med varierad topografi har sparats för närrekreation. Detta medför ett boende som är beläget nära Kungsängen och kollektivtrafiken, bullerskyddat och med gynnsamt mikroklimat, god luftkvalitet samt direkt närhet till naturreservatet med rekreations- och naturmiljöer. Befintlig vegetation och särskilt gamla tallar bör bevaras närmast Granhammarsvägen. Närheten till naturreservatet med rekreations- och naturmiljöer bör i bebyggelsens placering hanteras varsamt så att ett respektavstånd ges till naturreservatet. Allmänt Område A är lokaliserat längs Granhammarsvägen i Kungsängens nordvästra del. Väster om området är Lillsjön samt det planerade naturreservatet beläget, och åt nordost är Lidl samt nybyggda bostadsområden lokaliserade. På östra sidan av Granhammarsvägen finns bostadsbebyggelse om tre våningar lokaliserat på Hallon- och Körsbärsvägen. Denna bebygglese är indragen från Granhammarsvägen och avskiljd med både vegetation samt gröna vallar. Markberedning Område A är oexploaterat och utgörs av skogsmark med morän och berg i dagen. I områdets norra del finns en våtmark/sumpskog. Området är rikt topografiskt varierat och marknivån kommer delvis att behöva förändras innan tillkommande bebyggelse kan etableras. Stor vikt har dock lagts på att placera bebyggelsen efter de topografiska förutsättningarna utan att sådana ingrepp behövs. Gator Området bör anslutas och få sin huvudsakliga entré i en cirkulationsplats vid Hallonvägens nuvarande anslutning till Granhammarsvägen. Området bör även kopplas till Norrbodavägen och Pettersbergsvägen via lokalgata. Detta innebär att området får två infarter. Ett mindre gatunät är tänkt att ansluta tillkommande bebyggelse i en rundkörning. Dagvatten Området är beläget inom den sekundära zonen för Östra Mälarens vattenskyddsområde. Hantering av dagvatten avses ske enligt kommunens riktlinjer för LOD (Lokal Hantering av Dagvatten) på plats närmast källan, t.ex. på den egna tomten/fastigheten. Kopplat till lokalgator kan t.ex. svackdiken användas för att hantera flöden och rening av tillkommande vägdagvatten. I kommande detaljplaneskede bör frågan om dagvatten utredas. Gestaltningsprinciper Det är stadsbildsmässigt önskvärt att bebyggelsen närmast Granhammarsvägen är sammanhängande och bidrar till att skapa ett gaturum. Därför bör tillkommande bebyggelse vara åtminstone mellan två och tre våningar närmast Granhammarsvägen. Om flerbostadshus planeras bör de placeras längs Granhammarsvägen. Cirka 100 nya småhusbostäder kan tillskapas inom området. Konsekvenser Grundläggning inom morän- och bergområden kan ske direkt i mark utan några särskilda förstärkningsåtgärder. I det fuktiga området behöver troligen marknivån höjas. Före höjning, vid nybyggnation av hus, måste leran grävas ut och ersättas av kvalificerade massor. Den befintliga skogen som måste tas bort på tomt- och gatumark har visst naturvärde. Genom sin närhet till det blivande naturreservatet har skogen ett stort värde ur rekreationssynpunkt som försvinner genom utbyggnaden. Framtida utredningar Trafikbuller Geoteknik Trädinventering närmast Granhammarsvägen Våtmark/sumpskog Dagvatten 18 Upplands-Bro kommun, Detaljplaneprogram Örnäs 1:2 m.fl. / DEL 2 - FÖRSLAG

73 Utdrag ur programkarta. Förslag till bebyggelseplacering inom område A med kedjehus, radhus och villor om två till tre våningar samt möjlighet till flerbostadshus om fyra till sex våningar närmast Granhammarsvägen Upplands-Bro kommun, Detaljplaneprogram Örnäs 1:2 m.fl. / DEL 2 - FÖRSLAG 19

74 Område B Vision Området ska användas för bostadsändamål med primärt markbostäder, såsom fristående villor, radhus och kedjehus. Placering och lokalisering av bebyggelse bör med fördel likna nu pågående byggnation i närområdet samt att bebyggelsen anpassas efter befintlig topografi. Området kan utformas som ett grannskapskvarter där gröna stråk genom området binder ihop naturreservatet med entrén ut mot det kommande köpcentrat och Granhammarsvägen. Närheten till naturreservatet med rekreations- och naturmiljöer bör i bebyggelsens placering hanteras varsamt så att ett respektavstånd ges till naturreservatet. Allmänt Område B är lokaliserat väster om Pettersbergsvägen och vattentornet samt norr om den pågående utbyggnaden av bostäder vid Norrbodavägen. Väster om området ligger Örnässjön samt det planerade naturreservatet. Markberedning Område B är oexploaterat och utgörs av skogsmark med morän och berg i dagen. Ett relativt omfattande stråk i nordsydlig riktning med våtmark/sumpskog sträcker sig in i området. Området är rikt topografiskt varierat och marknivån kommer delvis att behöva förändras innan tillkommande bebyggelse kan etableras. Stor vikt har dock lagts på att placera bebyggelsen efter de topografiska förutsättningarna utan att sådana ingrepp behövs. En tänkt grön- och bebyggelsefri zon om cirka 20 meter (10 meter på vardera sida) är planerad mellan område B och område C. På område B utgörs den 10 meter breda zonen av 7 meter gatuområde och 3 meter dike/trädplantering eller sparad natur. Inom område C utgörs den 10 meter breda zonen av sparad natur. Gator Området är tänkt att anslutas till Pettersbergsvägen som går väster om vattentornet. I detta fall bildas en enklav med endast en in- och utfart till Pettersbergsvägen. Dagvatten Området är beläget inom den sekundära zonen för Östra Mälarens vattenskyddsområde. Hantering av dagvatten avses ske enligt kommunens riktlinjer för LOD (Lokal Hantering av Dagvatten) på plats närmast källan, t.ex. på den egna tomten/fastigheten. Kopplat till lokalgator kan t.ex. svackdiken användas för att hantera flöden och rening av tillkommande vägdagvatten. I kommande detaljplaneskede bör frågan om dagvatten utredas. Gestaltningsprinciper Området ska bebyggas med markbostäder såsom t.ex. fristående villor, radhus eller kedjehus om en till två våningar med en förhållandevis låg exploateringsgrad. Cirka 40 nya småhusbostäder kan tillskapas inom området. Konsekvenser Förutsättningarna för grundläggning är bra inom större delen av området och grundläggning kan ske i morän- och bergområden utan förstärkningar. Inom områden med våtmark/sumpskog bedöms lerans mäktighet vara måttlig. Eventuellt kan åtgärder som urgrävning och återfyllning med kvalificerade massor vara nödvändigt innan grundläggning kan ske. Den befintliga skogen som måste tas bort på tomt- och gatumark har visst eller högt naturvärde. Genom sin närhet till det blivande naturreservatet har skogen ett stort värde ur rekreationssynpunkt som försvinner genom utbyggnaden. Värdet ur rekreationssynpunkt har dock minskat genom att skogen i områdets sydöstra del redan är avverkad. Framtida utredningar Geoteknik Våtmark/sumpskog Dagvatten 20 Upplands-Bro kommun, Detaljplaneprogram Örnäs 1:2 m.fl. / DEL 2 - FÖRSLAG

75 Utdrag ur programkarta. Förslag till bebyggelseplacering inom område B med kedjehus, radhus och villor om en till två våningar Upplands-Bro kommun, Detaljplaneprogram Örnäs 1:2 m.fl. / DEL 2 - FÖRSLAG 21

76 Område C Vision Området ska användas för verksamhetsändamål med inriktning mot småskalig icke störande industri samt handel och kontor. Fokus för områdets utveckling ska ligga på bebyggelsens utformning mot väg E18 samt Pettersbergsvägen, särskilt då området utgör en visuell entré till Kungsängen sett från väg E18. Gemensamt för hela verksamhetsområdet är att de företag som kommer att etablera sig inte medför störande verksamheter med hänsyn till det närbelägna bostadsområdet B. Störningar i form av tung trafik, buller, damning, strålkastarljus och liknande måste hållas på en rimlig nivå. Allmänt Område C är beläget i direkt anslutning till och söder om väg E18. Den utbyggda Pettersbergsvägen passerar genom området. Markberedning Område C är oexploaterat och utgörs av skogsmark med morän och berg i dagen. I områdets sydvästra del finns våtmark/sumpskog. Området är rikt topografiskt varierat och kommer till stora delar att behöva jämnas ut innan tillkommande bebyggelse kan etableras, särskilt då större verksamhetsbyggnader behöver en anpassad och jämn marknivå. Gator Området är tänkt att angöras från Pettersbergsvägen och kunna nås från norr via Örnäsvägen och söderifrån via Granhammarsvägen. När den nya lokalgatan mellan Pettersbergsvägen och Mätarvägen byggts ut skapas ännu en tvärgående förbindelse under motorvägen som kopplar samman verksamhetsområdena på båda sidor av E18. Dagvatten Området är beläget inom den sekundära zonen, Östra Mälarens vattenskyddsområde. Hantering av dagvatten avses ske enligt kommunens riktlinjer för LOD (Lokal Hantering av Dagvatten) på plats närmast källan, t.ex. på den egna tomten/fastigheten. I handelsområdet söder om aktuellt område föreslås damm och utjämningsmagasin. Kopplat till lokalgator kan t.ex. svackdiken användas för att hantera flöden och rening av tillkommande vägdagvatten. Vid ytor för godshantering bör dagvattnet renas, t.ex. genom utjämnings- och avsättningsmagasin som betjänar hela ytan eller av mindre reningsanläggningar (exempelvis prefabricerade olje- och slamavskiljare) som placeras före ett utjämningsmagasin. I kommande detaljplaneskede bör frågan om dagvatten utredas. Gestaltningsprinciper Verksamhetsområdet ska ha sin storskaliga utsida mot väg E18 för att markera entrén till Kungsängen. Ett rimligt exploateringstal för verksamhetsområdet föreslås vara 0,6 (byggnadsarea per fastighetsarea) samt en högsta totalhöjd om cirka 16 meter. Höjden är tänkt att samspela med den reglering av byggnadshöjd som finns i angränsande planer för Norrboda handelsområde. Utformning av skyltning ska ske med hänsyn till områdets exponerade läge. Skyltning ska anpassas efter Utvecklingsprogram för Brunna industriområde ( ) samt Gestaltningsprogram för Brunna Park ( ) till dess att det nya skyltprogrammet för Upplands-Bro kommun är godkänt som då blir styrande. Skyltar ska samspela med arkitekturen och gestaltningen av byggnaderna. Företags- och reklamskyltar ska utformas så att de inte dominerar över byggnader och landskap och ha en tydlig koppling till verksamheten på fastigheten. Trafiksäkerhetsåtgärder ska vägas in vid utformning och placering av skyltar som är synliga från E18. Därför får skyltar inte vara rörliga, budskapsväxlande eller bländande. Vattentornet är en tydlig solitär och ska få dominera i landskapet inom programområdet. Detta påverkar både tillkommande skyltning och bebyggelse inom programområdet. Konsekvenser Förutsättningarna för grundläggning är bra inom större delen av området och grundläggning kan ske i morän- och bergområden utan förstärkningar. Inom områden med våtmark/sumpskog bedöms lerans mäktighet vara måttlig. Eventuellt kan åtgärder som urgrävning och återfyllning med kvalificerade massor vara nödvändigt innan grundläggning kan ske. Den befintliga skogen som måste tas bort på tomt- och gatumark har lågt eller visst naturvärde. Skogens värde ur rekreationssynpunkt är begränsad dels genom närheten till trafikbuller från väg E18 och dels genom att ett betydande skifte i omårdets mitt redan har avverkats. Vid utbyggnad 22 Upplands-Bro kommun, Detaljplaneprogram Örnäs 1:2 m.fl. / DEL 2 - FÖRSLAG

77 av verksamhetsområdet kommer i stort sett all vegetation att försvinna utom mot områdets gränser där visst insynsskydd bör eftersträvas, samt träd ut mot väg E18. Framtida utredningar Geoteknik Dagvatten Våtmark/sumpskog Utdrag ur programkarta. Förslag till användning inom område C, bestående av verksamheter/icke störande småindustri Upplands-Bro kommun, Detaljplaneprogram Örnäs 1:2 m.fl. / DEL 2 - FÖRSLAG 23

78 Område D Vision Området ska användas för bostadsändamål med primärt markbostäder, t.ex. radhus och friliggande småhus om cirka två till tre våningar. Byggnadernas placering bör göras med hänsyn till landskapet, befintlig bebyggelse samt rådande bullersituation för att uppnå ett gott mikroklimat. Tillskottet av bostäder skulle kunna bidra till utveckling av de målpunkter som finns i anslutande område E, dvs. syltfabriken och hästanläggningen. Allmänt Området D är beläget söder om och invid väg E18. Markberedning Området utgörs av befintlig åker/änsgmark med en täckdikad lågpukt som sträcker sig genom områdets mitt i öst-västlig riktning. Ett antal småhus på ofri grund (ej avstyckade fastigheter) ligger mellan E18 den parallella grusvägen, nuvarande Örnäsvägen. Den öppna byggbara (åker)marken har små höjdskillnader och den tillkommande bebyggelsen kräver inga stora nivåförändringar. Gator Området är tänkt att anslutas via den befintliga Örnäsvägen samt en förlängning av Pettersbergsvägen söderifrån. Området får därmed två tillfarter. Dagvatten Området är beläget inom den sekundära zonen, Östra Mälarens vattenskyddsområde. Hantering av dagvatten avses ske enligt kommunens riktlinjer för LOD (Lokal Hantering av Dagvatten) på plats närmast källan, t.ex. på den egna tomten/fastigheten. Kopplat till lokalgator kan t.ex. svackdiken användas för att hantera flöden och rening av tillkommande vägdagvatten. I kommande detaljplaneskede bör frågan om dagvatten utredas. Gestaltningsprinciper Utan bullerskydd bör ett femtiotal småhusenheter kunna uppföras på den nuvarande öppna åker/ängsmarken., då som sammanbyggda radhus mot väg E18 för att skapa skydd mot trafikbuller. Om bullerskydd anordnas (förslagsvis bullervall längs väg E18) kan en radby/klungby placeras på åker/ängsmarken. Längre upp i skogsmarken (söderut i förhållande till väg E18) på mark som redan idag ligger utanför bullerstört område kan bebyggelse på temat Hus i skog placeras. Konsekvenser Delområdet utgörs av hagmark eller åkermark kring Örnäs gård. Hagmarken och åkermarken består till största delen av lera med inslag av berg och fastjordskullar. Inom lerområden kan grundläggning av enklare bebyggelse i form av villor och radhus normalt ske direkt i mark utan några större åtgärder. Tyngre byggnader i flera plan bedöms kunna behöva grundförstärkning med pålar, sannolikt slagna till fast botten. Det öppna landskapsrummet i område D ingår som en viktig del av upplevelsen av odlingslandskapets kulturmiljö. Vid utbyggnad av nya bostäder ska dessa anpassas efter befintligt landskap och ta stöd i det befintliga skogsbrynet i söder. Område D ligger delvis som ett lås för framkomlighet mellan det blivande naturreservatets östra och västra sidor om Örnässjön. Vid utformningen av den nya bebyggelsen är det viktigt att se till att gång-, cykel- och ridvägar kan få en enkel och obehindrad passage förbi/genom bebyggelsen utan en upplevd känsla av konflikt med de boende. Den odlade marken karaktäriseras av ett mycket begränsat växt- och djurliv och har därför lågt naturvärde. Bullernivån från fordonstrafiken på väg E18 överskrider rekommenderade riktvärden inom så gott som hela det föreslagna området för nya bostäder. Den ekvivalenta (medel) ljudnivån ligger i intervallet db(a). För att få godtagbara ljudnivåer vid fasad krävs att bebyggelsen orienteras så att en skärmverkan uppstår mot motorvägen och en tystare och trivsammare utomhusmiljö uppnås inom själva bostadsgruppen. En alternativ lösning är att bygga bullerskydd längs vägen. Med ett 3,5 m högt bullerskydd längs E18 kan trafikbullret sänkas med ca 5 db(a) inom området. I så fall krävs inga särskilda hänsyn vid utplacering av byggnader eller speciella utformningskrav på de enskilda byggnaderna. Detta kan eventuellt också möjliggöra avstyckning av de hus som idag står på ofri grund norr om Örnäsvägen. 24 Upplands-Bro kommun, Detaljplaneprogram Örnäs 1:2 m.fl. / DEL 2 - FÖRSLAG

79 Framtida utredningar Trafikbuller Geoteknik Dagvatten Strandskydd Utdrag ur programkarta. Förslag till bebyggelseplacering inom område D med kedjehus, radhus och villor om en till två våningar. Upplands-Bro kommun, Detaljplaneprogram Örnäs 1:2 m.fl. / DEL 2 - FÖRSLAG 25

80 Område E Vision Området ska användas och bevaras med utgångspunkt från de befintliga byggnaderna och målpunkterna i syltfabriken, herrgården samt hästgården. Utveckling bör ske av tillgängliga stråk mot Leijondals naturreservat. Befintlig bebyggelse bör fortsättningsvis användas för att kunna inrymma dagens och eventuellt nya tillkommande verksamheter. Inga bebyggelsetillskott för bostäder eller verksamheter i någon större omfattning avses men tillägg till befintlig bebyggelse kan med fördel göras. Allmänt Område E är beläget söder om väg E18 invid Örnässjöns norra strand. Området omfattar odlingslandskapet närmast Örnäs Herrgård med själva herrgården, småhus på ofri grund, ekonomibyggnader med hästverksamhet, ridbanor, hagar, åkrar och ängar, en vacker allé och en industribyggnad (tidigare syltfabrik) på egen fastighet närmast Örnässjön. Hagmarken och åkermarken utgörs till största delen av lera med inslag av berg och fastjordskullar. Markberedning Ingen markberedning av större omfattning avses. Gator Befintlig vägar inom området förstärks för att möjliggöra trafik under väg E18 samt söderut till övriga delar av programområdet. Dagvatten Området är beläget inom den sekundära zonen, Östra Mälarens vattenskyddsområde. Hantering av dagvatten avses ske enligt kommunens riktlinjer för LOD (Lokal Hantering av Dagvatten) på plats närmast källan, t.ex. på den egna tomten/fastigheten. Gestaltningsprinciper Eventuella tillskott till befintliga byggnader inom området kan göras för att utveckla befintliga verksamheter. Tillskott av begränsad omfattning bör kunna prövas genom förhandsbesked/bygglov utan krav på detaljplaneläggning. Konsekvenser Område E rymmer stora kulturvärden och utgörs av den centrala delen av odlingslandskapet kring Örnäs herrgård. Kommunen strävar efter att bevara herrgårdens och dess närmaste omgivning i så stor utsträckning som möjligt vid kommande exploatering. Vid utbyggnad av bostäder inom område D kan dock landskapsbilden förändras då tätorten Kungsängen kommer närmre herrgården, som tappar sin särställning som självklar medelpunkt. Herrgården kan då bli del i det moderna stadslandskapet och reduceras till ett kulturhistoriskt intressant objekt. Odlingslandskapet minskar i omfattning och kopplingen till herrgården blir mindre tydlig. Område E liksom område D ligger mellan det blivande naturreservatets östra och västra sidor om Örnässjön. Det är viktigt att se till att gång-, cykel- och ridvägar kan få en obehindrad passage genom området. Vid kompletteringar med ny bebyggelse till befintliga verksamheter inom område E måste hänsyn tas till kulturlandskapet så att negativ påverkan i största möjliga mån undviks. I samband med utredningen om naturreservatet framhålls att den naturliga entrépunkten till naturreservatet är vid Örnäs. Inom område E ska finnas plats för parkering för bilar och cyklar samt toalett för besökande till naturreservatet. Det befintliga 6 km motionsspåret ska finnas kvar med så lite förändringar som möjligt. 26 Upplands-Bro kommun, Detaljplaneprogram Örnäs 1:2 m.fl. / DEL 2 - FÖRSLAG

81 Utdrag ur programkarta. Förslag till användning inom område E. Kopplingar till naturreservat ska säkerställas, viss utveckling av befi ntliga verksamheter kan ske Upplands-Bro kommun, Detaljplaneprogram Örnäs 1:2 m.fl. / DEL 2 - FÖRSLAG 27

82 Del 3 - GENOMFÖRANDE Etapputbyggnad För att kvartersmarken ska kunna vara byggbar måste infrastrukturen vara utbyggd i sådan omfattning att de nya tomterna kan försörjas med väg, vatten och avlopp. Exploateringsekonomi Planavtal ska i kommande detaljplaneskede upprättas med fastighetsägare inom programområdet. Kostnader för infrastrukturinvesteringar fördelas mellan berörda parter. Principen är att den som har nytta av en detaljplan ska bekosta de åtgärder som krävs. I detta område kan kostnader uppstå för ny infrastruktur, bullerskärm och dagvattenanläggningar. En gatukostnadsutredning kommer att göras för tillkommande bebyggelseområden och exploateringsavtal tecknas i respektive framtida planärende. Tekniska åtgärder Samtliga fastigheter ansluts till det kommunala va-nätet. Ledningar förläggs i gata. Koppling till kommunens va-nät ska utredas vidare i detaljplaneskedet. Anläggningsavgift för vatten och avlopp debiteras enligt kommunens VAtaxa. PROGRAMFÖRLAGETS FÖRENLIGHET MED ÖVERSIKTSPLAN (ÖP) OCH MILJÖ- BALKEN (MB) Förenlighet med ÖP Detaljplaneprogrammet överensstämmer med intentionerna i ÖP 2010 när det gäller avrundning av bostadsbebyggelsen i Norrboda-Tibbleskogen och Örnäs mot det blivande naturreservatet vid Lillsjön-Örnässjön, liksom kopplingar för att säkerställa Görvälnkilens och naturreservatets värden med gång-, cykelvägar och hänsynstagande till kulturlandskapet vid Örnäs. Förenlighet med MB kap 3,4 och 5 Detaljplaneprogrammet är förenligt med miljöbalkens bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden, berörs inte av några riksintresseområden och medför inte att miljökvalitetsnormer för luft eller vatten överskrids. Fastighetsrättsliga åtgärder Markbyten och förvärv avses ske i den omfattning som blir nödvändigt för att kommunen som huvudman för allmän platsmark i detaljplaner och ansvarig för markexploateringen av allmän platsmark ska kunna genomföra den tänkta utbyggnaden inom programområdet. 28 Upplands-Bro kommun, Detaljplaneprogram Örnäs 1:2 m.fl. / DEL 3 - GENOMFÖRANDE

83 DETALJPLANEPROGRAM ÖRNÄS 1:2 M.FL. Område E BEVARANDE Område D BOSTÄDER E1 8 Område C VERKSAMHETER ÖRNÄSSJÖN Område B Pettersbergsvägen BOSTÄDER TECKENFÖRKLARING Grönområde Bostäder Verksamheter Föreslagen gräns för naturreservat Programområdesgräns Delområde (A-E) Område A BOSTÄDER Koppling/stråk naturreservat en sväg r a m ham Gran Gator N meter Skala 1:6000 (A3)

84

85

86 Upplands-Bro kommun Granskning av bokslut och årsredovisning Fölfattore: Bo Ädel, KPMG KPMG AB Antal sidor: KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved.

87 Granskning av bokslut och årsredovisning Upplands-Bro kommun Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Revisionskriterier 2 6. Ansvarig nämnd/styrelse 2 7. Metod 3 8. Projektorganisation 3 9. Årsredovisningen Allmän bedömning Kommunens förvaltningsberättelse Balanskravet Bedömning utifrån fullmäktiges mål Bakgrund Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning det finansiella perspektivet Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning det verksamhetsmässiga perspektivet Resultaträkning Utfall i sammandrag Budgetjämförelse Prognosjämförelse Balansräkning Utfall i sammandrag Exploateringsredovisning Kassaflödesanalys 7

88 Granskning av bokslut och årsredovisning Upplands-Bro kommun Investeringar Sammanställd redovisning Konsolideringsmetod och innehåll Redovisningsprinciper 8

89 KPMG Granskning av bokslut och årsredovisning Upplands-Bro kommun Sammanfattning Vi har av Upplands-Bro kommuns revisorer fatt i uppdrag att granska årsredovisning och bokslut per Uppdraget ingår i revisionsplanen för år Väsentliga iakttagelser: Vi bedömer att årsredovisningen ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed (avsnitt 9.1). Upplands-Bro kommun har de två senaste åren redovisat resultat omkring noll. Likviditeten är tillfredsställande medan soliditeten är svagare (12.1). Soliditeten är i nivå med genomsnittet för kommuner i Stockholms län, men lägre än snittet om ej bokförd pensionsskuld medräknas (12.1). Räknat per invånare ligger verksamhetens nettokostnader för Upplands-Bro i nivå med än genomsnittet för samtliga kommuner i Stockholms län. Upplands-Bro har dock haft en högre kostnadsökning under 2015 (11.1). De finansiella målen för 2015 uppnås. Resultatet för 2015 är bättre än budget men mycket lågt (10.2). En stor andel av fastställda mål och uppdrag har uppnåtts och genomförts. Vi anser att utfallet är förenligt med vad som fastställts av kommunfullmäktige (10.3). Resultatet är ett överskott med +3 mkr, som överträffar slutlig budget med +8 mkr ( ). Synpunkter: Antalet verksamhetsmål som följs upp är enligt vår uppfattning för högt (10.3). För att nå målet om ett resultat på 2% av verksamhetens nettokostnader över tiden måste resultatet de närmaste åren bli högre. Det torde innebära att högre resultat bör eftersträvas redan i budgeten. 2. Bakgrund Vi har av Upplands-Bro kommuns revisorer fatt i uppdrag att granska bokslut och årsredovisning för räkenskapsåret Uppdraget ingår i revisionsplanen för år Kommunens revisorer ska enligt 9 kap KL pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, Sida 1 av 8

90 Granskning av bokslut och årsredovisning Upplands-Bro kommun Syfte om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Revisorerna ska också bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat (9 a ). Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen. Vårt uppdrag har varit att granska bokslutet och årsredovisningen i syfte att ge revisorerna ett tillräckligt underlag för att kunna avge revisionsberättelsen. Syftet med granskningen har varit att bedöma om kommunens årsredovisning har upprättats i enlighet med kommunallag, kommunal redovisningslag och god redovisningssed i kommuner och landsting samt att bedöma om resultatet är förenligt med fullmäktiges mål. Resultatet av vår granskning utgör underlag för revisorernas utformning av revisionsberättelsen. 4. Avgränsning Granskningen har omfattat bokslut och årsredovisning för år Väsentlighet och bedömd risk har styrt granskningens inriktning. Granskningen har inte haft som syfte att identifiera brottsliga handlingar, t ex förskingringar. 5. Revisionskriterier Vi har bedömt om årsredovisningen i allt väsentligt följer Kommunallag (KL) och kommunal redovisningslag (KRL) God redovisningssed, defmierad av Rådet för Kommunal Redovisning, RKR, och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Interna regelverk och instruktioner Fullmäktigebeslut Vi har också bedömt om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av kommunfullmäktige beslutade målen för ekonomi och verksamhet som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. 6. Ansvarig nämnd/styrelse Årsredovisningen avges av kommunstyrelsen och fastställs av kommunfullmäktige. Valje styrelse och nämnd är ansvarig för att respektive del av det sammantagna bokslutet är korrekt. Rapporten är saklighetsgranskad av ansvariga ekonomer på ekonomistaben. Sida 2 av 8

91 Granskning av bokslut och årsredovisning Upplands-Bro kommun Metod Granskningen har genomförts genom: Dokumentstudier av relevanta dokument inklusive årsredovisningen Intervjuer med berörda tjänstemän Analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen Stickprovsvis granskning av specifikationerna till årsbokslutet med tillhörande underlag för avstämning och verifiering av väsentliga balansposter i den omfattning som krävs för revisorernas uttalande i revisionsberättelsen. Granskning av den sammanställda redovisningen (koncernredovisningen) Översiktlig analys av resultaträkningen Analys av kommunens måluppföljning i årsredovisningen 8. Projektorganisation Granskningen har genomförts med Bo Ädel som ansvarig. 9. Årsredovisningen 9.1 Allmän bedömning Vi bedömer att årsredovisningen ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Årsredovisningen är informativ och ger bra förklaringar till årets ekonomiska utfall. 9.2 Kommunens förvaltningsberättelse Vi bedömer att den information som lämnas i förvaltningsberättelsen tillsammans med övrigt innehåll i årsredovisningen ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning. 9.3 Balanskravet Enligt KL ska kommunens intäkter i budgeten överstiga kostnaderna. Eventuella negativa resultat som uppkommer ska enligt KL regleras inom tre år. I KL stadgas även att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning, vilket får ses som ett överordnat krav och innebär i de allra flesta fall att det inte räcker med att intäkterna enbart täcker kostnaderna, eftersom det på längre sikt skulle urholka kommunernas ekonomi. Kommunens resultat för året uppgår till +3 mkr. Efter avdrag för reavinster blir resultatet +1 mkr. Det finns inte något underskott från tidigare år att återställa. Sida 3 av 8

92 Granskning av bokslut och årsredovisning Upplands-Bro kommun Bedömning utifrån fullmäktiges mål 10.1 Bakgrund Enligt kommunallagens bestämmelser ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning det finansiella perspektivet För 2015 fastställdes följande finansiella mål av kommunfullmäktige; Resultatet ska över tiden uppgå till 2% av verksamhetens nettokostnader. Vid överskott kan högsta möjliga belopp reserveras till resultatutjämningsreserv. Vid lågkonjunktur kan upp till 30% av resultatutjämningsreserven användas. Ersättningsinvesteringar ska finansieras med egna medel. Befintliga lån ska omsättas under planperioden. Kommunen ska fortsätta expandera. Verksamheterna ska hålla sin budget. I utvärderingen i förvaltningsberättelsen konstateras att samtliga finansiella mål nås. Ingenting har framkommit i vår granskning som indikerar att kommunens egen uppföljning skulle vara felaktig. Vi konstaterar att resultatet är förenligt med fullmäktiges mål. Vi konstaterar även att resultatet de två senaste åren varit nära noll. För att nå målet om ett resultat på 2% av verksamhetens nettokostnader över tiden måste resultatet de närmaste åren bli högre. Det torde innebära att högre resultat bör eftersträvas redan i budgeten Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning det verksamhetsmässiga perspektivet Lagstiftaren ställer krav på att mål och riktlinjer av betydelse för god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv skall upprättas. Målen skall vara tydliga och det ska finnas indikatorer för att mäta måluppfyllelsen. I målbeskrivningen bör anges hur, av vem och när målen skall följas upp. Uppföljningen bör ske både i delårsbokslut och årsbokslut. Sida 4 av 8

93 Granskning av bokslut och årsredovisning Upplands-Bro kommun I årsredovisningen ges information om ett antal mål och uppdrag. Av de 105 målen uppges 92 vara uppnådda, 12 delvis uppfyllt och 1 ej uppfyllt: Uppnådda Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Kommunstyrelsen Bygg- och milj önämnden Kultur- och Fritidsnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Utbildningsnämnden Totalt Ingenting har framkommit i vår granskning som indikerar att målredovisningen är felaktig. Enligt vår bedömning är utfallet förenligt med fastställda mål. Vi anser att antalet mål är för högt. Av de 214 uppdragen uppges 158 ha genomförts, 54 delvis klara/pågående och 2 ej uppnådda/ej startade: Klara Delvis klara/pågående Ej uppnådda/ej startade Kommunstyrelsen Bygg- och miljönämnden Kultur- och Fritidsnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Utbildningsnämnden Totalt Vi bedömer att det totala utfallet är förenligt med fullmäktiges uppdrag till styrelse och nämnder. Sida 5 av 8

94 Granskning av bokslut och årsredovisning Upplands-Bro konunun Resultaträkning 11.1 Utfall i sammandrag Belopp i mkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Utfallet 2015 har påverkats av ett par jämförelsestörande poster, återbetalning av AFA-premier 8 mkr och resultatavräknad gatukostnadsersättning 6 mkr. Räknat per invånare uppgår verksamhetens nettokostnader till kr (f å kr). Genomsnittet för kommuner i Stockholms län uppgick till kr (f å kr) per invånare. Spridningen i nettokostnader är relativt stor mellan kommunerna, från ca kr till kr per invånare. Viktigaste förklaringen till skillnaderna i nettokostnader per invånare är skillnader i demografi. För Upplands-Bro har nettokostnaderna per invånare ökat med 5,9% medan den genomsnittliga ökningen för kommuner i Stockholms län uppgick till 3,4%. Upplands-Bro kommun hade (1 358) årsarbetare under Lönekostnaderna exklusive pensionskostnader ökade till 749 mkr från 687 mkr, motsvarande 5,5%. Pensionskostnaderna ökade till 71 mkr från 63 mkr, motsvarande 9%. Sjukfrånvaron har ökat jämfört med 2014, till 6,8% från 6,0% och 5,3% året dessförinnan Budgetjämförelse 2015 Belopp i mkr Utfall Budget Avvikelse Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning Finansnetto Årets resultat I förhållande till budget redovisas en positiv resultatavvikelse med +8 mkr. Styrelse och nämnder redovisar ett överskott mot budget med +10 mkr. Sida 6 av 8

95 KPMG Granskning av bokslut och årsredovisning Upplands-Bro kommun Prognosjämförelse 2015 Belopp i mkr Utfall Prognos Avvikelse Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning Finansnetto Årets resultat I förhållande till den prognos som lämnades i anslutning till delårsrapporten per redovisas en positiv resultatavvikelse med ca +7 mkr rörande verksamhetens nettokostnader. Största enskilda avvikelse mot prognos redovisas av kommunstyrelsen vars utfall är 3 mkr bättre än prognosen. 12. Balansräkning 12.1 Utfall i sammandrag Belopp i mkr Balansomslutning Eget kapital Eget kapital inkl ej bokförd pensionsskuld Omsättningstillgångar Kortfristiga skulder Balanslikviditet, % Soliditet enligt BR, % Soliditet inkl ej bokförd pensionsskuld, % Kommunen har en tillfredsställande likviditet. Den bokförda soliditeten på 47% är i nivå med genomsnittet för samtliga kommuner i Stockholms län. Soliditeten inkl ej bokförd pensionsskuld är betydligt lägre än genomsnittet för Stockholmskommunerna Exploateringsredovisning Under 2015 har exploateringsprojektet Råby Gärde avslutats. I kommunens totala resultat ingår en intäkt på 6 mkr avseende gatukostnadsersättning i Råby Gärde. 13. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen beskriver hur verksamhet och investeringar finansierats. Av betalningsflödesrapporten framgår att kommunens verksamhet före avskrivningar och avsättningar under år 2015 gett ett överskott på 52 mkr. Rörelsekapitalet har ökat med 25 mkr. Investeringar har skett med -98 mkr som finansierats med nettoupplåning på 16 mkr. Totalt ger detta en kassaminskning på -5 mkr, från 182 mkr till 178 mkr. Sida 7 av 8

96 KPIWG Granskning av bokslut och årsredovisning Upplands-Bro kommun Investeringar För 2015 budgeterades investeringar med 414 mkr. Utfallet blev 70 mkr. Redovisningen i årsredovisningen är bra och det kan utläsas om outnyttjade budgetmedel hänför sig till förskjutningar i tiden, nya beslut eller avvikande kostnadsutfall per investering. Det framgår också vilka investeringar som slutförts under året. 15. Sammanställd redovisning 15.1 Konsolideringsmetod och innehåll Den sammanställda redovisningen har upprättats i enlighet med RICRs rekommendation 8.2. Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en sammanfattande bild av kommunens ekonomiska resultat, ställning och åtaganden. I den sammanställda redovisningen ingår förutom kommunen Upplands-Bro Kommunföretag AB med dotterbolagen AB Upplands-Brohus och Upplands-Bro Kommunfastigheter AB. Koncernens resultat är 25 mkr bättre än kommunens, framför allt genom Upplands-Bro Hus. Koncernens bokförda egna kapital är 105 mkr högre än kommunens. 16. Redovisningsprinciper Årsredovisningen uppges vara upprättad i enlighet med den kommunala redovisningslagen och samtliga gällande rekommendationer utfårdade av Rådet för Kommunal Redovisning. Vår granskning har inte visat några avvikelser. KPM van Bo Ädel Auktoriserad revisor Kontaktuppgifter Namn Funktion Telefonnummer Bo Ädel Auktoriserad revisor Kontor Mobil bo.adel@kpmg.se Sida 8 av 8

97

98

99

100

101

102

103

104

105 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Kommunledningskontoret Ann Jansson Kommunledningskontoret ann.jansson@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning KS 16/0108 Kommunstyrelsen Årsredovisning 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1. Årsredovisning 2015, daterad den 21 april 2016, godkänns. 2. Budget för pågående investeringsobjekt ombudgeteras till 2016 enligt nämndernas förslag i verksamhetsberättelserna. Sammanfattning Enligt Kommunallagen ska årsredovisning upprättas av Kommunstyrelsen. Med anledning av detta har förslag till årsredovisning inklusive sammanställd redovisning utarbetats. Kommunledningskontoret har den 21 april 2016 i förslag till årsredovisning 2015 sammanfattat verksamhetsberättelser för nämnder, upprättat årsbokslut som omfattar bland annat förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning, kassaflödesrapport och sammanställd redovisning, personalredovisning samt miljöredovisning. Årsredovisningen har upprättats med iakttagande av god redovisningssed. Kommunen redovisar ett resultat på 3 mkr för Balanskravsresultatet är 0,9 mkr. Det innebär att kommunen uppfyller Kommunallagens krav på balans i ekonomin. Redovisningen visar att de av Kommunfullmäktige uppställda finansiella målen för god ekonomisk hushållning 2015 har infriats. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse daterad den 4 april Årsredovisning för år 2015 daterad den 21 april UBK1005, v2.0, Ärendet Enligt Kommunallagen ska årsredovisning upprättas av Kommunstyrelsen. Med anledning av detta har förslag till årsredovisning inklusive sammanställd redovisning utarbetats. Kommunledningskontoret har den 21 april 2016 i förslag till årsredovisning 2015 sammanfattat verksamhetsberättelser för nämnder, upprättat årsbokslut som omfattar bland annat förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning, kassaflödesrapport och sammanställd redovisning, Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

106 Upplands - Bro kommun Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 2 ( 3 ) 4/1/2016 KS 16/0108 personalredovisning samt miljöredovisning. Årsredovisningen har upprättats med iakttagande av god redovisningssed. Kommunen redovisar ett resultat på 3 mkr för Kommunen budgeterade med ett resultat på - 5 mkr genom att Kommunfullmäktige beslutade att använda 5 mkr av tidigare avsatta medel i kommunen social a investeringsfond under Årets resultat är därmed 8 mkr bättre än budgeterat. Balanskravsresultatet är 1 mkr. Det innebär att kommunen uppfyller Kommunallagens krav på balans i ekonomin. 2 mkr av budgeterade 5 mkr har använts ur den sociala investe ringsfonden. Avsatta medel till den sociala investeringsfonden uppgår därmed vid årets slut till 8 mkr. Kommunen har inte använt några medel från resultatutjämningsreserven vilket gör att reserven vid årets slut uppgår till 73,7 mkr. Redovisningen visar at t de av Kommunfullmäktige uppställda finansiella målen för god ekonomisk hushållning 2015 har infriats. Kommunfullmäktige fastställde i budgeten 2015 ekonomiska mål för det gångna räkenskapsåret: Överskottet i Upplands - Bro ska över tiden uppgå till 2 % av verksamhetens nettokostnader. I lågkonjunktur eller period av finansiell oro kan reserverade medel ur resultatutjämningsreserven, som kommunen tidigare avsatt, användas för att utjämna konsekvenserna av minskade intäkter över en konjunkturcykel Komment ar Årets resultat 3 miljoner kronor är 8 miljoner kronor bättre än budgeterat. De fem senaste årens resultat motsvarar 2 % av kommunens skatteintäkter och statsbidrag Vid överskott kan högsta möjliga belopp reserveras till kommuns resultatutjämningsreserv. Vid lågkonjunktur kan upp till 30 % av tidigare reserverade medel användas under ett enskilt budgetår Kommentar Kommunen har inte budgeterat att använda något ur resultatutjämningsreserven under Reserven uppgår till 73,7 mkr. Kommunens ersättningsinvesteringar ska finansieras med egna medel. Endast nyinvesteringar får finansieras med lån Kommentar Kommunen har finansierat sina investeringar med egna medel. Inga nya lån har upptagits under året. Befintliga lån som kommunen har omsätts under planperioden Kommentar Befintliga lån har omsatts under året. Upplands - Bro ska vara en kommun som växer. Kommunen ska planera, bygga och underhålla sina anläggningar för långsiktig brukbarhet, minskad miljöbelastning, bibehållen funktion och bibehållet värde under anläggningarnas livslängd Kommentar Upplands - Bro kommun växer ökade Upplands - Bro kommuns befolkning med 502 personer vilket motsvarar en befolkningstillväxt med 2 procent. Det medför att kommunens planeringsarbete fortgår. Norrboda handelsområde har antagits och samråd för två andra prioriterade planer Trädgårdsstaden och Tegelhagen har genomförts. Kommunens anläggningar underhålls för att bibehålla anläggningarnas livslängd. Målen inom nämnderna s verksamhet anger vad som ska uppnås inom givna ekonomiska ramar. Verksamheterna ska hålla sin budget och drivas inom de ekonomiska ramarna som beslutats, kvalitativt, effektivt med stor kostnadsmedvetenhet Kommentar Nämnderna redovisar tillsammans överskott jämfört med budget på 2,9 mkr exklusiver försäljning av tomträtter och social investeringsfond. Målredovisningen visar sammantaget en god måluppfyllelse där mål och uppdrag i huvudsak antingen är uppfyllda eller pågående.

107 Upplands-Bro kommun Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 3 (3) 4/1/2016 KS 16/0108 I årsredovisningen görs en utvärdering om kommunens mål för god ekonomisk hushållning har uppnåtts. En samlad bild lämnas av hur väl verksamheten uppnått Kommunfullmäktiges mål och riktlinjer för ekonomi, personal och verksamhet. Merparten av nämndernas mål och uppdrag har uppnåtts eller är pågående. Av 105 redovisade mål är 92 grönmarkerade (uppnått) och 12 gulmarkerade (delvis uppfyllt). Av 214 uppdrag är 158 grönmarkerade (klara), 54 gulmarkerade (delvis klara/pågående) och 2 rödmarkerade (ej uppnått/ej startat). Mot bakgrund av detta är bedömningen att måluppfyllelsen är god, 78 % är grönmarkerade, 21 % är gulmarkerade och 16 % är rödmarkerade. Det finns dock ett fortsatt utvecklingsbehov vad gäller antal mål, målformulering och hur och med vilka indikatorer måluppfyllelsen ska mätas. Bedömningen är mot bakgrund av detta att verksamheten uppfyller kraven på god ekonomi. I den sammanställda redovisningen för Upplands-Bro kommun, där förutom kommunen också koncernen med Upplands-Bro Kommunföretag AB som moderbolag och Upplands-Bro Kommunfastigheter AB och AB Upplands- Brohus som dotterbolag ingår samt det delägda bolaget Österhöjdens Garage AB, redovisas ett resultat på 27,7 mkr. Kommunledningskontoret föreslår att årsredovisningen för 2015, daterad den 21 april 2016 godkänns. Barnperspektiv Förslaget bedöms inte ha några konsekvenser utifrån ett barnperspektiv Maria Johansson Kommundirektör Ann Jansson Tf ekonomichef Bilagor 1. Årsredovisning 2015

108 Årsredovisning 2015 Upplands-Bro 21 april 2016 Tertial

109 1 Inledning Kommunstyrelsens ordförande har ordet Fem år i sammandrag Så användes skattepengarna för året Skattesats Mandatfördelning Organisationsöversikt Året Med målet att bli en av Sveriges bästa skolkommuner Flyktingar fick fristad i Upplands-Bro Förvaltningsberättelse Omvärld och förutsättningar God ekonomisk hushållning Årets resultat Driftsredovisning och budgetutfall för nämnder Finansiell ställning och kassaflöde Sammanställd redovisning Ekonomin och framtiden Målredovisning Att styra mot målen Sammanställning av måluppfyllelse En kommun i arbete och företagande En kommun för alla En grön kommun i utveckling Vi lyfter skolan En kommun med god ekonomi och uppföljning Bättre äldreomsorg Vara en attraktiv arbetsgivare En kommun som växer Ett växande kultur- och fritidsutbud Nämndernas verksamhet Bygg- och miljönämnden Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Utbildningsnämnden Tekniska nämnden Familjerättsnämnden Revisionen Miljöbokslut Omvärld och förutsättningar En grön kommun i utveckling Miljöplan med långsiktiga miljömål och delmål Miljöaktuellts kommunranking Framåtblick Upplands-Bro, Årsredovisning (147)

110 7 Personalbokslut Inledning Personal Lön Hälsa Attraktiv arbetsgivare Medarbetarenkät Finansiella rapporter och tilläggsupplysningar Driftredovisning och budgetutfall för nämnderna Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Noter Investeringsredovisning Vatten- och avloppsverksamhetens resultat- och balansräkning Redovisningsprinciper Revisionsberättelse Upplands-Bro, Årsredovisning (147)

111 1 Inledning 1.1 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Upplands-Bro är en kommun i stark tillväxt! Vi summera kommunens expansion med Kommunen har planer för fler än nya bostäder, är en av Sveriges 10 mest expansiva kommuner och kommunen tillhör de 10 mest kostnadseffektiva kommunerna i landet. Kommunens läge i en stark tillväxtregion och vår egen dragningskraft ger goda förutsättningar för en starkt positiv tillväxt i kommunen. Grunden för den styrande koalitionens (S, Mp, Kd och C) politik är en stabil majoritet i Upplands-Bro kommun för att fortsätta driva utvecklingen. Kommunen ska ha en ekonomi i balans och verksamheterna ska hålla sin budget varje år. Vi ska erbjuda en god service med hög kvalitet. Genom hög tillväxt och god ordning har Upplands-Bro kommun en stabil ekonomi. Grunden är att sköta medborgarnas medel smart och effektivt. Under 2015 har kommunen uppfyllt lagens krav på budget i balans. Årets resultat är positivt och uppgår till 3 miljoner kronor. Vi har också en resultatutjämningsreserv på 74 miljoner kronor som vi kan använda om konjunkturen blir sämre. Merparten av nämndernas mål och uppdrag har uppnåtts eller är pågående. Mot bakgrund av bedöms måluppfyllelsen vara god. Målformulering och hur och med vilka indikatorer måluppfyllelsen ska mätas är ett ständigt utvecklingsarbete. Under 2015 ökade befolkningen i Upplands-Bro kommun med 502 invånare. Det innebär en befolkningsökning på 2 procent. Den 31 december 2015 hade kommunen invånare. Det ställer krav på utveckling och tillväxt av kommunens verksamheter, kommunal service, infrastruktur, nya arbetstillfällen med mera. Tendenser i omvärlden påverkar starkt utvecklingen i Upplands-Bro. Det ställer också krav på strategisk och långsiktig planering, utveckling, kommunikation samt en fördjupad service på alla områden. Därför är det avgörande att omställningen till ett långsiktigt socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart samhälle med fler jobb och tryggad välfärd prioriteras. Antalet människor på flykt i världen har inte varit lika högt sedan andra världskriget. Migrationsverkets egna boendeplatser för asylsökande räckte inte till. Kommunen jobbar på bred front och på olika sätt med flyktingfrågan. Upplands-Bor kommun ska vara en plats där människor kan få en ny livschans. Kommunen ansvarade vid årets slut för 79 asylsökande ensamkommande och 16 som beviljats permanent uppehållstillstånd. Ett stort fokus har lagts på integrationsarbetet. Engagemanget för att stödja och hjälpa flyktingar har varit enormt i Upplands-Bro kommun. Sida vid sida tillsammans med Frivilliga resursgruppen, FRG och när FRG:s uppdrag tagit slut har Upplands-Brobor i alla åldrar verkligen slutit upp för att storhjärtat och handlingskraftiga hjälpa till genom volontärverksamhet, frivilligorganisationer och privata initiativ. Helt fantastiskt. Upplands-Bro är kommunen som ger plats! Camilla Janson (S) Kommunstyrelsens ordförande Upplands-Bro, Årsredovisning (147)

112 1.2 Fem år i sammandrag Nyckeltal Folkmängd 31 december Folkmängd 1 november UTDEBITERING Kommunalskatt, kr 19,58 19,58 19,58 19,58 19,58 Landstingsskatt, kr 12,1 12,1 12,1 12,1 12,1 RESULTAT Resultat, mkr 3 1,9 32,5 42,6 29,8 Resultat kr per invånare Verksamhetens nettokostnad, mkr 1 224, , , ,50 978,3 Nettokostnadernas andel av skatter och utjämning 99,88% 100,40% 97,00% 95,90% 96,30% Verksamhetens nettokostnad kr per invånare BALANS Balansomslutning, mkr Eget kapital, mkr Eget kapital kr per invånare Soliditet[1] 46,8% 48,40% 48,40% 37,90% 39,50% Tillgångar kr per invånare Anläggningstillgångar kr per invånare Nettoinvestering mkr[2] Nettolåneskuld av anläggningstillgångar[3] 7 % 7 % 7 % 8 % 30 % Borgens- och ansvarsåtaganden kr per invånare PERSONAL Antal tillsvidareanställda Antal årsarbetare (tillsvidareanställda) KOMMUNKONCERNEN Årets resultat, mkr 30 24,2 45,5 55,4 41,7 Eget kapital, mkr Soliditet 26,44% 26,20% 26,60% 24,90% 24,40% [1] Soliditet är andelen eget kapital i förhållande till kommunens totala tillgångar. [2] Nettoinvestering är kommunens totala investeringar i anläggningstillgångar. [3] Nettolåneskulden är kommunens upplåning med avdrag för vidareförmedlade lån till Upplands-Bro Kommunfastigheter AB. Eventuell utnyttjad checkkredit ingår. Upplands-Bro, Årsredovisning (147)

113 1.3 Så användes skattepengarna för året Hundra kronor i skatt till kommunen fördelades så här: Upplands-Bro, Årsredovisning (147)

114 Så här fick kommunen sina pengar: 1.4 Skattesats Upplands-Bro kommuns skattesats är oförändrad 19:58. Tillsammans med landstingsskatten uppgår den totala skatten för 2015 till 31:68. Kyrkoavgift betalar den som är med i Svenska kyrkan. Begravningsavgiften betalas av alla invånare i kommunen. Skattesats Kommunalskatt 19:58 19:58 Landstingsskatt 12:10 12:10 Summa skattesats 31:68 31:68 Kyrkoavgift: Bro församling 1:08 1:08 Varav begravningsavgift 0:14 0:14 Kungsängen-Västra Ryd församling 1:04 1:04 Varav begravningsavgift 0:16 0: Mandatfördelning Under mandatperioden har en allians bestående av Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet flest mandat i Kommunfullmäktige. Kommunmedborgarna ger Kommunfullmäktige mandat att utforma den kommunala verksamheten genom valet. Fullmäktige har politiskt och ekonomiskt ansvar för all verksamhet och ger styrelser och nämnder i uppdrag att ansvara för att de olika verksamheterna blir utförda enligt den inriktning och det uppdrag som fastställts. Under höstens val gav valresultatet i Upplands-Bro det röd-gröna blocket 19 mandat, Alliansen 18 och Sverigedemokraterna fyra mandat. Därmed fick inget block egen majoritet. S, MP, KD och C träffade därför en överenskommelse om att bilda koalition för en stabil majoritet i Upplands-Bro kommun. Upplands-Bro, Årsredovisning (147)

115 Mandatfördelning i kommunfullmäktige Moderaterna Folkpartiet 4 4 Kristdemokraterna 2 3 Centerpartiet 2 1 Socialdemokraterna Miljöpartiet 3 3 Vänsterpartiet 2 2 Sverigedemokraterna 4 2 Totalt Organisationsöversikt Enligt Kommunallagen ska kommuner och landsting fastställa finansiella mål och riktlinjer för verksamheten med betydelse för god ekonomisk hushållning. De verksamhetsanknutna målen och de finansiella målen ska följas upp och utvärderas i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Kommunfullmäktige har i budgeten för 2015 antagit finansiella och verksamhetsanknutna mål och uppdrag. Uppföljningen av de finansiella målen redovisas i avsnittet "god ekonomisk hushållning" och uppföljningen av övriga mål och uppdrag i målredovisningen. Kommunkoncernen omfattar Upplands-Bro kommun med dess nämnder samt företag som kommunen på grund av andelsinnehav har ett bestämmande eller ett väsentligt inflytande över. Huvudregeln är att den sammanställda redovisningen omfattar bolag där kommunen har en ägarandel på minst 20 procent. I kommunkoncernen ingår det helägda moderbolaget Upplands-Bro Kommunföretag AB med de helägda dotterbolagen Upplands-Bro Kommunfastigheter AB och AB Upplands-Brohus. Kommunen har också en ägarandel på 51 procent i bolaget Österhöjdens Garage AB. Dessa bolag ingår i den sammanställda redovisningen. Kommunens andel i räddningstjänstförbundet Brandkåren Attunda är 10,4 procent. Kommunen har dessutom mindre engagemang som i likhet med Räddningstjänstförbundet Attunda inte ingår i den sammanställda redovisningen: Mälardalens Intressenter (MIAB), AB Vårljus (25 kommuner äger bolaget tillsammans), Kommuninvest ekonomisk förening (280 medlemmar), Käppalaförbundet (12 kommuner äger förbundet tillsammans) samt Kommunalförbundet Norrvatten (14 kommuner äger förbundet tillsammans). Upplands-Bro, Årsredovisning (147)

116 Upplands-Bro, Årsredovisning (147)

117 2 Året 2.1 Med målet att bli en av Sveriges bästa skolkommuner Utbildningsnämnden satte under 2015 upp målet att Upplands-Bro kommun ska bli en av Sveriges bästa skolkommuner. Till målet kopplades uppdraget att arbeta fram ett skolutvecklingsprogram med mål och verktyg för att bli en av Sveriges bästa skolkommuner. Arbetet med att ta fram skolutvecklingsprogrammet startade upp under hösten Under hösten genomfördes ett omfattande kartläggningsarbete i vilket underlag inhämtades. Kartläggningsarbetet startade med en inledande workshop som samlade närmare 70 representanter från politiken, Utbildningsstaben, skolledare, förstelärare, lärare, resursteam, elevhälsa och fackliga organisationer. Därefter har följande aktiviteter genomförts: Kommunens skolråd har träffat Utbildningsnämndens ordförande, utbildningschef och verksamhetschef för grundskolan Alla elevråd på kommunens kommunala grundskolor har fått ett brev från Utbildningschefen med frågor kring skolutvecklingsprogrammet att besvara. Verksamhetschefen för grundskolan har genomfört verksamhetsbesök på samtliga kommunala grundskolor där han bland annat träffat skolans elevråd. Skolinspektionen har genomfört sin regelbundna tillsyn av kommunens utbildningsverksamheter. Inför detta genomfördes enkäter med elever, vårdnadshavare och personal. Resultatet från Utbildningskontorets brukarundersökning samt medarbetarundersökning har analyserats Under 2016 kommer Utbildningsnämnden att besluta om det skolutvecklingsprogram som arbetats fram. Skolutvecklingsprogrammet omfattar förskoleklass, fritidshem, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. 2.2 Flyktingar fick fristad i Upplands-Bro 2015 var året då Upplands-Bro, liksom övriga Sverige, påverkades av krig i omvärlden. Ett stort antal flyktingar anlände till Sverige och att hitta tak över huvudet åt alla människor var en stor utmaning för samhället. I oktober meddelade Migrationsverket att de tecknat avtal med First Camp AB om att öppna asylboende på Björknäs Stugby & camping. Invånarnas vilja att hjälpa människorna som flyttade in på campingen var stor och för att organisera det frivilliga engagemanget aktiverade kommunen för första gången någonsin den Frivilliga Resursgruppen. Kläder, leksaker, hygienartiklar, skor och husgeråd samlades in, kontaktfamiljer ordnades till de asylsökande och personliga relationer växte fram. I november begärde Migrationsverket att kommunen skulle upprätta ett tillfälligt evakueringsboende för asylsökande. Det innebar att fotbollshallen i Bro på två veckor ställdes om från fotbollshall till boende åt 50 asylsökande. Den 3 december öppnade boendet som bemannades dygnet runt med medlemmar från Frivilliga Resursgruppen, under ett par veckors tid fick människor som varit på flykt en fristad i Upplands-Bro. Upplands-Bro, Årsredovisning (147)

118 3 Förvaltningsberättelse 3.1 Omvärld och förutsättningar Siffror som presenteras i parentes avser föregående år, d v s år Samhällsekonomisk utveckling Det sammanställda resultatet för landets kommuner förväntas bli 7 miljarder kronor år I det resultatet ingår en engångsintäkt på 3,5 miljarder kronor från AFA Försäkring. Justerat för engångsintäkten innebär det en försämring av resultatet med 6,5 miljarder kronor jämfört med Bland de stora verksamheterna har kostnaderna för förskolan, grundskolan och hemtjänsten ökat kraftigt under Kostnader för flyktingmottagander beräknas öka kraftigt under Under 2016 kommer en markant ökning av riktade statsbidrag. Dessa motsvaras dock av ungefär lika stora kostnader. Sedan 2000-talets början har kommunernas resultat i genomsnitt motsvarat 2 procent av skatteintäkterna och de generella statsbidragen. Det är ett mått som brukar anges som tumregel för en sammantaget god ekonomisk hushållning för kommunerna Befolkningsutveckling Upplands-Bro kommun växer snabbt och under 2015 ökade befolkningen med 502 (548) invånare till (25 287) personer. Det innebär en befolkningsökning på 2 % (2,4 %) från föregående år. Att kommunen ökar i befolkning innebär ökade intäkter men samtidigt ökar behoven och därmed också kraven på kommunens verksamheter Befolkningsförändringar Befolkningsökningen på 502 personer utgörs av ett födelseöverskott på 194 personer och ett positivt flyttningsnetto på 307 personer. Födelseöverskottet ligger på en relativt Upplands-Bro, Årsredovisning (147)

119 konstant nivå. Flyttningsnettot för 2015 minskar för första gången sedan God ekonomisk hushållning Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt och ett verksamhetsmässigt perspektiv. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär bland annat att varje generation ska bära sina kostnader för den service de konsumerar. God ekonomisk hushållning ställer krav på ett ekonomiskt resultat som långsiktigt både säkerställer skyddet av kommunens tillgångar och kommunens åtaganden mot invånare, anställda och leverantörer. Reinvesteringar bör på lång sikt göras utan finansiering med nya lån. Resultatnivån för att uppnå en god ekonomi i en kommun varierar beroende på kommunens befolkningsutveckling, behovet av investeringar med mera. Kommunfullmäktige fastställer årligen i samband med beslut om budget ekonomiska mål för kommunen. Bedömningen är att de ekonomiska målen är uppfyllda. God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsmässigt perspektiv tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. För att åstadkomma detta samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål. Utöver ekonomiska mål beslutar Kommunfullmäktige om mål och uppdrag till Kommunstyrelsen och nämnderna i samband med budget. I årsredovisningen 2015 redovisas måluppföljningen för Kommunfullmäktiges övergripande mål och en översikt över nämndernas måluppfyllelse under avsnittet Målredovisning. En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Verksamhetens nettokostnader bör därför inte öka i snabbare takt än skatteintäkter och bidrag. Under 2015 ökade nettokostnaderna (exklusive exploateringsintäkter, reavinster med mera) med 8,6 % (4,2 %). Detta kan jämföras med ökningen av skatteintäkterna och de generella statsbidragen som också ökade med 8,6 % (4,4 %). Upplands-Bro, Årsredovisning (147)

120 Mål för god ekonomisk hushållning Överskottet i Upplands - Bro ska över tiden uppgå till 2 % av verksamhetens nettokostnader. I lågkonjunktur eller period av finansiell oro kan reserverade medel ur resultatutjämningsreserven, som kommunen tidigare avsat t, användas för att utjämna konsekvenserna av minskade intäkter över en konjunkturcykel Kommentar Årets resultat 3 miljoner kronor är 8 miljoner kronor bättre än budgeterat. De fem senaste årens resultat motsvarar 2 % av kommunens skatteintäkter och statsbidrag Vid överskott kan högsta möjliga belopp reserveras till kommuns resultatutjämningsreserv. Vid lågkonjunktur kan upp till 30 % av tidigare reserverade medel användas under ett enskilt budgetår Kommentar Kommunen har inte budgeterat att använda något ur resultatutjämningsreserven under Reserven uppgår till 73,7 mkr. Kommunens ersättningsinvesteringar ska finansieras med egna medel. Endast nyinvesteringar får finansieras med lån Kommentar Kommunen har finansierat sina investering ar med egna medel. Inga nya lån har upptagits under året. Befintliga lån som kommunen har omsätts under planperioden Kommentar Befintliga lån har omsatts under året. Upplands - Bro ska vara en kommun som växer. Kommunen ska planera, bygga och underhålla sina anläggningar för långsiktig brukbarhet, minskad miljöbelastning, bibehållen funktion och bibehållet värde under anläggningarnas livslängd Kommentar Upplands - Bro kommun växer ökade Upplands - Bro kommuns befolkning med 502 personer vilket motsvarar en befolkningstillväxt med 2 procent. Det medför att kommunens planeringsarbete fortgår. Norrboda handelsområde har antagits och samråd för två andra prioriterade planer Trädgårdsstaden och Tegelhagen har genomförts. Kommunens anläggningar underhålls för att bibehålla anläggningarnas livslängd. Målen inom nämndernas verksamhet anger vad som ska uppnås inom givna ekonomiska ramar. Verksamheterna ska hålla sin budget och drivas inom de ekonomiska ramarna som beslutats, kvalitativt, effekti vt med stor kostnadsmedvetenhet Kommentar Nämnderna redovisar tillsammans överskott jämfört med budget på 2,9 mkr exklusiver försäljning av tomträtter och social investeringsfond. Målredovisningen visar sammantaget en god måluppfyllelse där mål och uppdra g i huvudsak antingen är uppfyllda eller pågående. Kommunallagens balanskrav Balanskravet innebär att kommunens intäkter ska överstiga kostnaderna varje enskilt år. Ett underskott mot balanskravet ska återställas inom de tre kommande budgetåren. Enligt regelverket ska realisationsvinster som inte utgör en del av den löpande verksamheten avräknas mot balanskravet. För 2015 har kommunen redovisat tkr i realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar. Kommunen har inte några underskott at t täcka från tidigare år. Kommunen har uppfyllt lagens krav på balans. Årets balanskravsresultat är 947 tkr. Kommunen har redovisat positiva balanskravsresultat för (2014 var balanskravsresultatet 0). Kommunen har infört RUR som möjliggör att res ervera överskott för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Inga medel har använts under Vid årets slut uppgår RUR till 73,7 miljoner kronor. Upplands - Bro, Årsredovisning ( 147 )

121 Balanskravsutredning Balanskravsutredning Årets resultat enligt resultaträkningen Avgår realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar Årets resultat efter balanskravsjusteringar Reservering av medel till resultatutjämningsreserv (RUR) Användning av medel från resultatutjämningsreserv (RUR) Årets balanskravsresultat Ackumulerad resultatutjämningsreserv Reservering av medel till sociala investeringsfonden Användning av medel från sociala investeringsfonden Ackumulerad social investeringsfond Resultatutjämningsreserv Upplands-Bro kommun följer SKL:s vägledning över hur man avgör om RUR får disponeras. Den utgår från att jämföra utvecklingen av det årliga underliggande skatteunderlaget för riket med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. Med en sådan tillämpning får reserven användas om det årliga värdet väntas understiga det tioåriga genomsnittet. Inga medel har budgeterats eller använts Social investeringsfond Avsikten med Upplands-Bro kommuns sociala investeringar är att arbeta förebyggande i ett tidigt skede för att alla medborgare varaktigt och långsiktigt ska kunna leva goda liv. Som ett komplement till den ordinarie verksamheten ska investeringarna främja trygghet, lärande och hälsa för att förebygga risken för arbetslöshet och utanförskap bland kommuninvånarna tkr har använts från fonden tkr finns kvar att utnyttja. 3.3 Årets resultat Resultat Årets resultat uppgår till 3 miljoner kronor (-1,9 mkr). Det motsvarar 0,2 % (-0,1 %) av skattintäkter och generella statsbidrag inklusive utjämning. Kommunfullmäktige beslutade att använda 5 mkr av tidigare avsatta medel i kommunens sociala investeringsfond. 2,1 mkr har använts ur fonden Årets resultat är 8 miljoner kronor bättre än budgeterat. Upplands-Bro, Årsredovisning (147)

122 Årets resultat år , mkr Resultaträkning för kommunen Tkr Not Förändring Verksamhetens intäkter Jämförelsestörande intäkter: Återbetalning AFA-premier Gatukostnadsersättning som belöper på vägkropp Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära poster Årets resultat Upplands-Bro, Årsredovisning (147)

123 Slutredovisning avslutade exploateringsprojekt Under 2015 har exploateringsprojekt Råby Gärde avslutats. För redovisning av projektet har kommunen följt Rådet för kommunal redovisning, RKR:s vägledning. Det innebär att i årets resultat ingår intäkt för exploateringsbidrag som belöper på vägkroppen med 6 mkr då vägkroppen inte har någon avskrivningstid. Nedan redovisas en sammanställning av inkomster och utgifter som är hänförliga till exploateringsprojektet och som upparbetats under projektets gång. Exploateringsprojekt RÅBY GÄRDE Belopp (tkr) INKOMSTER Exploateringsbidrag UTGIFTER Utgifter för allmänplatsmark: gata (vägkroppen) asfaltering belysning -194 natur -82 park/skyddsplantering -614 VA Övriga kostnader: övrigt -55 Totalt (resultat av projektet) Anläggningstillgång: Belopp Avskrivningstid Exploateringsbidrag*) Gata (vägkropp) Ingen Gata asfaltering år Belysning år 210 Natur 82 Ingen 89 Park/skyddsplantering år 665 VA år *) Exploateringsbidrag periodiseras linjärt under samma nyttjandetid som motsvarande tillgång har Upplands-Bro, Årsredovisning (147)

124 Förklaringsposter till årets resultat Förklaringspost Budgeterat resultat Minskade skatteintäkter och statsbidrag (slutavräkningar) -11,6 Kompensation för höjda sociala avgifter 1,9 Ökade pensionskostnader, försäkringar, semesterlöneskuld personal -7,2 Erhållna AFA-premier 7,8 Överskott i kommungemensamma kostnader (avskrivningar, räntor, med mera) 7,6 Överskott plan- och exploateringsverksamheten 4,4 Överskott i avgiftsfinansierade VA verksamheten 1,8 Ej utnyttjade budgeterade medel social investeringsfond 2,2 Överskott i nämndernas verksamheter 1,1 Årets resultat i resultaträkningen 3,0 mkr Jämförelsestörande poster Tkr Jämförelsestörande intäkter: Återbetalning AFA-premier Gatukostnadsersättning som belöper på vägkropp Skatter och utjämningssystem Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning samt fastighetsavgift uppgick totalt till 1 226,2 miljoner kronor under Det är 97,1 miljoner kronor eller 8,6 % mer än året innan. För 2014 uppgick dessa till miljoner kronor, en ökning från föregående år med 47,2 miljoner kronor, 4,4 %. Eftersom Upplands-Bro kommun har en skattekraft som inte uppgår till 115 % av genomsnittet i landet fick kommunen 142,4 miljoner kronor i inkomstutjämning, det är 20,8 miljoner kronor mer än året innan. Kommunen har en medelskattekraft på 100,5 % av rikets medelskattekraft. För 2015 fick kommunen 2,6 miljoner kronor i strukturbidrag och 43,7 miljoner kronor i kostnadsutjämning. För den så kallade LSS-utjämningen (Lagen om särskilt stöd) som sker mellan kommunerna betalade Upplands-Bro kommun en avgift på 12,1 miljoner kronor. Kommunen fick betala 1 miljoner kronor i regleringsavgift. Fastighetsavgiften gav kommunen 37,9 miljoner kronor i intäkter och 1,9 miljoner kronor erhölls i ersättning för höjda sociala avgifter Upplands-Bro, Årsredovisning (147)

125 Nettokostnadsandel Genom att följa hur stor andel av de totala skatteintäkterna tillsammans med generella statsbidrag och utjämning som går åt för att finansiera den löpande verksamheten får man ett viktigt nyckeltal för att bedöma kommunens ekonomi. Verksamhetens nettokostnadsandel uppgår till 99,9 % (100,4 %) av kommunens skatteintäkter och statsbidrag. Som måttstock inom kommunsektorn för att bedöma om god ekonomisk hushållning uppnås brukar sägas att nettokostnadsandelen bör ligga under 98 % sett över tiden. Nettokostnaderna för nämndernas verksamhet uppgår till 1 224,7 miljoner kronor (1 133,3 mkr). Det är en ökning med 91,4 miljoner kronor (93,2 mkr) eller 8,1 % (9 %). De externa kostnaderna, d.v.s. verksamhetens kostnader, finansiella kostnader och avskrivningar, ökade med 112,3 miljoner kronor (56,7 mkr), 7,7 % (4,1 %). De externa intäkterna, d.v.s. verksamhetens intäkter, skatteintäkter, statsbidrag och utjämning samt finansiella intäkter, ökade med 117,2 miljoner kronor (22,2 mkr) eller 8,1 % (1,6 %). Finansnetto Kommunen redovisar ett positivt finansnetto med 1,5 miljoner kronor 2,3 mkr). Finansiella intäkter uppgår till 8,6 miljoner kronor (10,3 mkr). I finansnettot ingår borgensavgift från AB Upplands-Brohus på tkr, från Upplands-Bro Kommunfastigheter tkr och från Österhöjdens Garage AB 77 tkr. De finansiella intäkterna utöver borgensavgift är i huvudsak ränteintäkter på lån till Upplands-Bro Kommunfastigheter AB. De finansiella kostnaderna uppgår till 7,1 miljoner kronor (8 mkr) och består av räntekostnader för kommunens lån, 5 miljoner kronor och finansiell del av kommunens pensionskostnad, 2,1 miljoner kronor. Upplands-Bro, Årsredovisning (147)

126 3.4 Driftsredovisning och budgetutfall för nämnder Nämndernas driftredovisning (exklusive social investeringsfond) visar ett överskott på 7,3 miljoner kronor (21,3 mkr). Det motsvarar en budgetavvikelse på 0,6 % (1,9 %). Nettobudgetramarna för nämnderna uppgick till 1 216,1 miljoner kronor (1 138,7mkr). Nämndernas budgetramar ökade med 77,4 miljoner kronor, vilket motsvarar 6,8 %. Nämnderna visar en fortsatt god budgetdisciplin där alla nämnder, utom Socialnämnden och Tekniska nämnden uppvisar överskott jämfört med budget. Socialnämnden visar ett underskott på 2,3 miljoner kronor som motsvarar en budgetavvikelse på -0,6 %. Tekniska nämnden visar ett underskott med 0,8 miljoner kronor som motsvarar en budgetavvikelse på -2,2 %. Totalt visar driftredovisningen ett budgetöverskott på 8 miljoner kronor. Jämförelse mot budget och prognoser under året Det är små skillnader i de helårsprognoser som upprättats vid delårsboksluten och redovisningen vid årets slut. Prognosen för skatter och statsbidrag visade vid vårprognosen ett underskott med 8,3 miljoner kronor och vid höstprognosen ett underskott med 10,6 miljoner kronor jämfört med budgeterat. De redovisade skatteintäkterna och statsbidragen blev 9,6 miljoner lägre än budgeterat vid årets slut. Den största avvikelsen visar Kommunstyrelsen som bedömde att det skulle bli ett budgetunderskott med 0,4 miljoner kronor vid höstprognosen. Det totala redovisade budgetöverskottet blev 8 miljoner kronor. Budget Vårprognos Höstprognos Årsredovisning Verksamhetens nettokostnader , , , ,7 Skatteintäkter 1 018, , , ,8 Statsbidrag och utjämning 217,5 213,8 213,9 215,4 Finansnetto 1,0 1,0 1,0 1,5 Årets resultat -5,0 2,1-3,4 3,0 Jämförelse av bedömd budgetavvikelse Nämnd, verksamhet Budgetavvikelse Vårprognos Budgetavvikelse Höstprognos Budgetavvikelse Årsredovisning Revision -47 Kommunstyrelsen Bygg- och miljönämnden Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Ekonomiskt bistånd Tekniska nämnden Utbildningsnämnden Summa nämndsverksamhet Kommungemensam (pension m.m.) Summa driftredovisningen Summa finansiering Resultat Upplands-Bro, Årsredovisning (147)

127 Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas dels av kommunala beslut, dels av omvärldsbeslut. Nedan framgår hur olika händelser var för sig hade påverkat resultatet för Det ger en uppfattning om hur känslig ekonomin är för ändrade betingelser. Resultateffekt om följande inträffar: Ökning/minskning med skatten med 1 kr Ökning/minskning med personalkostnaderna med 1 % mkr 54,7 mkr 8,2 mkr Ökning/minskning av övriga kostnader med 1 % (exklusive avskrivningar och räntor) 7 mkr 3.5 Finansiell ställning och kassaflöde Immateriella anläggningstillgångar Kommunen har fortsatt satsningarna för att bli en e-kommun som kan hantera såväl e- demokrati, e-tjänster som e-förvaltning. Detta för att ge medborgare och företagare de redskap och den information de har behov av i en modern kommun. De åtgärder som genomförts parallellt med satsningar på kompetensutveckling av kommunens medarbetare är: Grundtjänster i infrastrukturen Identitets- och accesshantering Klient- (desktop), enhets- och serverhantering Nätverk och säkerhet Dataskydd och återställning Migrering från nuvarande två nät till den nya infrastrukturen Utveckling styrprocess System för dokument- och ärendehantering Utvecklingskostnaderna för detta redovisas som immateriella anläggningstillgångar och det bokförda värdet uppgår till 2,6 miljoner kronor (4,4 mkr). Tillgångarna avskrivs på 3 år. Materiella och finansiella anläggningstillgångar De materiella anläggningstillgångarna i form av byggnader, mark, inventarier och maskiner uppgick vid årets slut till 863,5 miljoner kronor (811,3 mkr) en ökning under året med 52,2 miljoner kronor. De finansiella anläggningstillgångarna minskade med 16,1 miljoner kronor till 182,7 miljoner kronor. Förändringen beror främst på minskning med 25 mkr av de fordringar kommunen har till Upplands-Bro Kommunfastigheter AB samt en ökning av medlemsinsats i Kommuninvest ekonomisk förening med 7 mkr. Kommunen har också lånat ut pengar till skolor med ca 2 mkr i samband med förändrade utbetalningstider. Nu betalas ersättning till skolorna i innevarande månad i stället för som tidigare i förskott. Aktierna i Upplands-Bro Kommunföretag AB uppgår till 10 miljoner kronor och aktierna i Österhöjdens Garage AB uppgår till 9 miljoner kronor. Upplands-Bro, Årsredovisning (147)

128 Likviditet Den kortfristiga likviditeten påverkas av flödet av in- och utbetalningar. Likviditeten har under året varit god. Vid årets slut fanns 177,9 miljoner kronor (182,4 mkr) redovisat på bankräkning. Kassalikviditeten uppgick till 111,5 % (126 %). Betalningsberedskapen ger information om hur länge kommunens likvida medel räcker för att finansiera externa utgifter om inga ytterligare inkomster inkommer. Kommunens betalningsberedskap är 41(45) dagar. Eftersom likviditeten varit god har kommunen inte utnyttjat sin checkkredit på 50 miljoner kronor under året. Avsättningar Kommunen gör avsättningar för pensioner och garantipensioner. För 2015 uppgår avsättningarna till 125,2 miljoner kronor. Det är en ökning med 9,3 miljoner kronor jämfört med Den ökningen har redovisats som en kostnad i resultaträkningen Låneskuld Kommunens långfristiga lån uppgick vid årets slut till 220 miljoner kronor (245mkr). Av dessa lån är 145 miljoner kronor (170 mkr) vidareförmedlade till dotterbolaget Upplands-Bro Kommunfastigheter AB. Kommunen får full kostnadstäckning för dessa lån. Den genomsnittliga låneräntan för kommunens uppgick till 2,46 % (2,25 %). Kommunen disponerar en checkräkningskredit på 50 miljoner kronor i Sparbanken Enköping. I likhet med tidigare år har krediten inte nyttjats under året. Utöver lån omfattar långfristiga skulder periodiserade intäkter i form av bland annat investeringsbidrag, anslutningsavgifter för vatten och avlopp (VA) och gatukostnadsersättningar. Enligt rekommendation från Rådet för kommunal redovisning ska sådana inkomster bokföras som en skuld och skrivas av i samma takt som livslängden på de olika investeringsobjekten. De bakomliggande investeringarna är redovisade som materiella anläggningstillgångar i kommunens redovisning. Pensioner Kommunen använder blandmodellen vid redovisning av pensioner. KPA administrerar kommunens pensioner. De samlade pensionsåtagandena uppgår till 681,5 miljoner kronor (691,5 mkr) inklusive löneskatt och återlånas i verksamheten. Faktiska utbetalningar av pensioner till pensionärer och efterlevande var 28,6 miljoner kronor (29 mkr) inklusive löneskatt. Avsättningar för pensionsåtaganden från och med 1998 kostnadsförs i anslutning till intjänandet. Den del som betalas ut som individuell del (PV-valet) kostnadsförs också vid intjänande och redovisas som kortfristig skuld. I bokslutet redovisas 33,6 miljoner kronor (28,9 mkr) i kostnader för PV-valet inklusive löneskatt. Inbetalningen till PV-valet sker i mars nästkommande år. Pensioner som intjänats före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse och kostnadsförs i anslutning till utbetalningen. Ansvarsförbindelsen räknas årligen upp enligt fastställt index och reduceras med årets utbetalningar till pensionstagarna. I bokslutet uppgick skulden till 523,8 miljoner kronor (546,4 mkr) inklusive löneskatt. Kommunen har inte några särskilda placerade medel för pensioner. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt Arbetsgivarförbundet Pacta och Svenska Kommunalarbetareförbundet har tecknat ett nytt pensionsavtal, AKAP-KL som trädde i kraft Det nya pensionsavtalet, som är helt avgiftsbestämt gäller för arbetstagare som är födda 1986 och senare. Upplands-Bro, Årsredovisning (147)

129 Totalt uppgick kommunens pensionskostnader inklusive särskild löneskatt till 71,1 miljoner kronor (62,8 mkr). Kommunens samlade pensionsåtaganden, tkr Avsättning pensioner (Not 16) Pensionsavgift individuell del (Not 18) Pensionsförpliktelser (Not 19) Totalt pensionsåtagande inkl. löneskatt Förvaltade pensionsmedel Återlånade medel Aktualiseringsgrad 93 % 92 % 91 % 90 % 78 % Borgensåtagande Kommunens riktlinjer för borgensåtaganden innebär att borgen endast kan tecknas om åtagandet avser verksamhet som är direkt förenlig med kommunens ekonomiska intressen eller sker i kommunens egna bolag eller annan om alternativet är att kommunen genomför verksamheten i egen regi. Kommunen ska också då det är möjligt kräva lämplig säkerhet. Kommunens borgensåtaganden uppgår till 1 353,1 mkr vilket är 13,2 mkr mindre än förra året. Borgensåtagandet till AB Upplands-Brohus uppgår till 625,9mkr (655,9 mkr), till Upplands-Bro Kommunfastigheter AB till 557 mkr (532 mkr) och till Österhöjdens Garage AB till 22 mkr (22 mkr). Borgensåtagandet till Upplands-Bro Kommunföretag AB avser lån till Kommuninvest på 127 mkr och är oförändrat. Totalt uppgår dessa borgensåtaganden till 1 331,9 mkr (1 336,9 mkr). Övriga borgensåtaganden på totalt 21,2 mkr är kopplade till bostäder, 19,4 mkr och till föreningar 1,8 mkr. Enligt bedömning har kommunen begränsade åtaganden som kan leda till förlust. Soliditet Av kommunens balansomslutning på 1 406,5 miljoner kronor (1 352,9 mkr) uppgår det egna kapitalet till 657,6 miljoner kronor (654,6mkr), vilket innebär en soliditet på 46,8% (48,4 %). Soliditeten visar hur stor del av tillgångarna som finansierats med egna medel. Nyckeltalet beskriver den långsiktiga betalningsförmågan och är beroende av resultatutvecklingen och förändringen av tillgångarna. Upplands-Bro, Årsredovisning (147)

130 Investeringsredovisning (tkr) Redovisat 2015 Budget 2015 Kvar av projektbudget 2015 Kommunstyrelsen Bygg- och Miljönämnden Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Avfallsverksamhet Vatten- och avloppsverksamhet Tekniska nämnden Utbildningsnämnden Investeringsredovisning Årets nettoinvesteringar uppgår till 70,2 miljoner kronor (55,8 mkr). I den summan ingår intäkter för vatten- och avloppsverksamheten och avser anslutningsavgifter. Upplands-Bro, Årsredovisning (147)