SJÖGESTADS KYRKA Sjögestad socken Linköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län

Transkript

1 Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2005 SJÖGESTADS KYRKA Sjögestad socken Linköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län

2 SJÖGESTADS KYRKA Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift Delrapport december 2005 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Kulturminneslagen... 3 Kulturhistorisk bedömning... 3 Inventeringens uppläggning och rapport... 4 SJÖGESTADS KYRKA... 5 BESKRIVNING OCH HISTORIK... 5 Socknen... 5 Kyrkomiljön... 6 Kyrkogården... 6 Kyrkobyggnaden... 6 Exteriör beskrivning... 7 Interiör beskrivning... 8 KULTURHISTORISK BEDÖMNING Kyrkogården Kyrkobyggnaden ÖVRIGT Aktuella skyddsformer Övriga inventeringar Källor Kartor HÄNDELSELISTA KÄLLOR

3 Inledning Bakgrund Med utgångspunkt i behovet av att förbättra kunskapsunderlaget för våra kyrkobyggnader och kyrkomiljöer genomförs en stiftsövergripande kulturhistorisk inventering. På uppdrag av Linköpings stift utför Östergötlands länsmuseum inventeringen inom stiftets del av Östergötlands län. Arbetet bekostas av medel från den kyrkoantikvariska ersättningen och påbörjades under år Projektet beräknas vara avslutat vid utgången av år Inventeringen berör de till Svenska kyrkan hörande kyrkobyggnader som omfattas av kulturminneslagen. Lagen gäller de kyrkobyggnader som är tillkomna före utgången av år 1939 och ytterligare några som skyddas genom särskilt beslut av Riksantikvarieämbetet. Denna rapport utgör en delrapport i inventeringen vars resultat kommer att sammanställas och analyseras i en stiftsövergripande rapport. Syfte De stiftsövergripande inventeringarnas syfte är: - att lyfta fram och öka förståelsen för kyrkans kulturvärden och att främja kontakterna mellan kyrkan och kulturmiljövården - att skapa ett underlag för församlingarnas/samfälligheternas planering och förvaltning av kyrkan/kapellet och för vård- och underhållsplaner - att sammanställa ett enhetligt och tillgängligt kunskapsunderlag med beskrivning av och historik för den enskilda kyrko/kapellbyggnaden samt en bedömning av de kulturhistoriska värdena. Inventeringen blir samtidigt en samlad dokumentation och överblick av kyrkobyggnader/kapell och kyrkomiljöer i stiftet från 2000-talets första decennium. - att skapa ett underlag för handläggning av kyrkoantikvariska ärenden och för bedömning av var det är särskilt viktigt att stödja insatser med kyrkoantikvarisk ersättning. Kulturminneslagen Enligt Lag om kulturminnen m.m. (SFS 1988:950) skall Svenska kyrkans kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas. Tillstånd måste sökas hos länsstyrelsen för att göra väsentliga förändringar av kyrkobyggnaden. Kulturhistorisk bedömning Den kulturhistoriska bedömningen görs utifrån principer som tagits fram av och fortlöpande diskuteras med representanter för Linköpings stift, länsstyrelserna i Jönköpings, Kalmar, och Östergötlands län samt länsmuseerna i Jönköpings och Kalmar län. En kulturhistorisk bedömning är aldrig definitiv utan hela tiden föremål för omvärderingar. Bedömningen utgår från såväl den enskilda kyrkobyggnadens värden som kyrkomiljöns i sin helhet, men också till värden i förhållande till andra kyrkobyggnader i stiftet och övriga landet. Inför varje planerad förändring skall tillstånd inhämtas från länsstyrelsen och varje ärende behandlas där från fall 3

4 till fall. Den kulturhistoriska bedömningen utgör underlag för beslut om vilka åtgärder som kan vara berättigade till kyrkoantikvarisk ersättning. Inventeringens uppläggning och rapport Rapporten består av en historik över kyrkobyggnaden, en beskrivning av exteriör och interiör, fotografier och en kulturhistorisk bedömning. Arbetet har varit uppdelat i en fältdel med inventering och fotografering samt en arkivgenomgång. De aktuella arkiv som gåtts igenom har främst varit länsmuseets topografiska arkiv och Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet i Stockholm. Uppgifter har vidare hämtats från aktuell litteratur däribland hembygdslitteratur. I viss mån har lantmäteriets handlingar och kartor nyttjats. De i rapporten redovisade arkivuppgifterna utgör en sammanfattning av genomgångna arkiv och ska inte ses som en komplett beskrivning av händelser i kyrkobyggnadens historia. Arbetet inkluderar en omfattande fotodokumentation varav endast en mindre del är presenterad i denna rapport. Delar av inventeringsmaterialet görs tillgängligt via Kulturmiljövårdens bebyggelseregister, vilket är ett informationssystem som förvaltas av Riksantikvarieämbetet ( Fältarbetet, fotografering och rapportsammanställningen har utförts av antikvarie Jessica Åkeson vid Östergötlands länsmuseum. Rapporterna finns tillgängliga på Linköpings stift, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Östergötlands länsmuseum samt på respektive kyrklig samfällighet. 4

5 SJÖGESTADS KYRKA Sjögestad 21:1, Sjögestad socken, Linköpings kommun, Valkebo härad, Östergötlands län och landskap, Linköpings stift Sjögestads medeltida kyrka uppfördes troligen under 1100-talets senare del men dess ursprungliga utseende är okänt. Även tornet tillhör medeltiden men byggdes eventuellt till senare. När den nya kyrkan byggdes bevarades det medeltida tornet. Kyrkan uppfördes av byggmästare C A Forsén efter ritningar av Överintendentsämbetets arkitekt Edvard von Rothstein som ritade en kyrka i tidstypisk stilblandning av nygotik och nyklassicism. Långhuset är rektangulärt med femsidigt korutsprång och indraget västtorn samt rika fasaddetaljer. Trots vissa förändringar har exteriören behållit sitt detaljerade fasaduttryck. Även interiören är välbevarad och stora delar av originalinredningen är intakt, t ex altaruppsats, altarring och predikstol vilka är ritade av kyrkans arkitekt. Det finns också värdefulla inventarier från den äldre kyrkan. BESKRIVNING OCH HISTORIK Socknen Socknen bildades under äldre medeltid och fick namn efter byn Sjögestad. Socknen ligger mitt emellan Linköping och Mjölby, ca 15 km i vardera riktningen. Topografiskt tillhör området övergångsbygden mellan östgötaslätten och södra Östergötlands bergs- och skogsbygd. Jordbruket har utgjort den främsta näringen. Fornlämningsbilden utgörs bl a av två gravfält från yngre järnåldern, fynd av ett flertal runstenar samt två av länets få storhögar varav den ena utgör ett markant inslag i slättlandskapet. Många av traktens fornlämningar står att finna i närheten av den forna Eriksgatan vars vägsträckning man ännu kan se spår av. I 5

6 socknen fanns galgbacken, de närliggande häradenas avrättningsplats som var i bruk ända in på 1800-talet. I början av 1870-talet drogs Östra stambanan genom socknen, med en station förlagd i närheten av kyrkan. Järnvägen var en bidragande orsak till att Lunnevads folhögskola förlades i socknen Bebyggelsen som ursprungligen var koncentrerad i ett fåtal byar är numera ganska spridd. Till de större gårdarna hör Sjögesta Bro och Stora Tollstad. Kyrkomiljön Kyrkan är belägen i Sjögestad samhälle och ligger idag i direkt anslutning till järnvägen som tidigare hade en station här. Öster om kyrkan rinner Lillån. Väster om kyrkan finns två skolbyggnader som var i bruk ända fram till Den äldre skolbyggnaden uppfördes troligen på 1870-talet och i denna inrymdes även lärarbostäder och kommunalrum. Den är byggd i 1½ våning på en kraftig stengrund och är reveterad med beige spritputs under tegeltäckt sadeltak. Denna fungerade en period som församlingshem. En skola byggd på 1840-talet revs i samband med järnvägsbygget. År 1923 byggdes nästa skolhus, även det i 1½ våning med fasader reveterade med gul spritputs under tegeltäckt mansardtak. Sydväst om kyrkan ligger en faluröd timrad länga under sadeltak som tidigare utgjorde kyrkstallar. I kyrkans omgivning finns också två f d handelsbodar samt två gårdar med bebyggelse från 1800-talets andra hälft. Sjögestad har inte haft egen präst sedan reformationen och saknar därför prästgård. Kyrkogården Kyrkogården har en regelbunden form och omges av en kallmurad stenmur förutom i norr där det finns en häck. Huvudingången är förlagd mittför tornet i väster och består av en svart smidesgrind tillverkad av G E 1863 och kvadratiska grindstolpar av släthuggen granit. Utanför huvudingången finns två runstenar funna 1936 och Sydöst om kyrkan finns ett gravkapell, idag använt som förråd. Byggnaden har en kvadratisk plan, vita slätputsade fasader och ett kopparklätt topptak. Mot väster finns en rektangulär tjärad dubbeldörr klädd med rombmönstrad panel. I norr finns tre smala fönsteröppningar av betongglas. Invändigt ligger ett kalkstensgolv, väggarna är vitputsade. Vid kyrkogårdens utvidgning 1950 fanns ännu inte gravkapellet som förmodligen uppfördes under eller 1960-talet. Efter avslutad kyrkogårdsinventering kompletteras beskrivningen och historiken. Kyrkobyggnaden Den äldsta kända kyrkan i Sjögestad tillkom under äldre medeltid men dess ursprungliga utformning är okänd. Ett västtorn hörde till den ursprungliga anläggningen eller tillfogades något senare. Framför sydportalen fanns ett vapenhus av okänd ålder. Klockstapeln revs 1726 varmed kyrkklockorna flyttades in i tornet. År 1751 fick den byggnadskunnige klockaren Anders Hansson i Kärna i uppgift att ombygga kyrkan varvid kordelen revs och tillbyggdes med ett nytt större kor samt en sakristia. I uppdraget ingick även att gallraka kyrkans valv intill att then gamla oanständiga målningen må bortkomma. Teckningar av fornforskaren Nils Månsson Mandelgren från

7 och tecknaren Johan Fredrik Kock från 1806 ger en bild av hur kyrkan tedde sig under talet. Vid en biskopsvisitation 1854 föreslog biskop Hedrén att den förfallna kyrkan skulle rivas och antingen nybyggas eller att församlingen skulle gå samman med Rappestad som hade en stor och relativt nybyggd kyrka. Sjögestadborna beslutade om nybyggnation, och ritningar anskaffades av Edvard von Rothstein, arkitekt vid Överintendendentsämbetet. Kyrkan uppfördes i tidstypisk blandning av nygotik och nyklassicism med rektangulärt långhus med ett smalare femsidigt korutsprång samt ett indraget torn. Arbetet utbjöds på entreprenad och 1860 antogs byggmästare C A Forséns bud. Bortsett från tornets nedre våningar revs kyrkan, och de gamla murarna användes vid murbrukstillverkningen. Den nya kyrkan togs i bruk 1862 men redan då fanns det stora brister, murarna började spricka, takplåten hade lossnat. En process inleddes mot byggmästare Forsén, men parterna förlikades till slut och 1865 kunde kyrkan invigas. Rothstein ritade såväl altaruppsats som altarring och predikstol. Altartavlan är en kopia av Fredric Westins målning Kristi förklaring i Jacobs kyrka i Stockholm, och skänktes av friherre K M V Palmqvist på Mantorp Bänkinredningen tillkom också vid byggnadstiden. År 1870 försågs kyrkan med en orgel byggd av orgelbyggarna Sven och Erik Nordström i Flisby. Interiören var ursprungligen målad i mycket ljusa toner med taket i vitt samt inredningen i en lätt bruten färg. År 1895 fick dock interiören en ny färgsättning med dunkelt röda väggar, gult tak, korvalvet blåmålat och stjärnbestrött och inredningen i vitt och guld. Under arkitekten Erik Fants stora renovering 1937 gavs kyrkorummet och dess färgsättning en mer gustaviansk prägel med svalare färgtoner. Kyrkorummet blev betydligt mörkare genom att korfönstren samt ett norrfönster sattes igen. Dessutom byttes övriga fönster ut och västgavelns ingångar till sakristia och förråd sattes igen. Den gamla dopfunten som vid förra kyrkans rivning hade placerats utanför kyrkan som fattigbössa, räddades i sista stund 1937 då den togs in i kyrkorummet. Nästa renovering skedde under ledning av ingenjör Ture Jangvik. Avsikten var att återställa den ursprungliga färgsättningen men resultatet blev ett mellanting. Till övriga förändringar hörde att takets skifferbeläggning ersattes med små plattor av asbestcement, en korbänk intill predikstolen togs bort och orgeln ombyggdes och försågs med ett nytt verk. Det senaste arbetet som gjordes 1990 av byggnadsingenjör Per Jacobsson, bestod framförallt i att en större läktarunderbyggnad tillkom framför vapenhusets sidobyggnader varmed den södra läktartrappan ersattes av ett samlingsrum. Exteriör beskrivning Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning med rektangulärt långhus med ett smalare femsidigt korutsprång samt ett indraget torn i väster. Kyrkan och tornet är uppförda av gråsten och tegel med vita slätputsade fasader. Sockeln är klädd med granitplattor med plåtavtäckning. Exteriören har en nygotisk prägel med rikliga fasaddetaljer såsom fältindelade murar med lisener och lister, rundbågade flersprångiga portaler och fönsteröppningar, spetsbågade portalomfattningar med fialer och blinderingar. Taket är ett sadeltak klätt med små skifferliknande plattor av asbestcement för att likna det äldre skiffertaket som byttes ut Även korutsprångets valmade takfall är täckt med plattor av asbestcement. Längs både långhustaket och korutsprångets tak löper en konsollist. Tornet avslutas med spetsiga gavlar och en kort spira täckt med kopparplåt. Fönsteröppningarna är sedan 1937 försedda med gröna träbågar med blyspröjsat, färgat antikglas insatta Solbänkarna är täckta med grönmålad plåt. På västgaveln finns små rundbågade parfönster på var sida om tornet. Tornets första våning har ett runt fönster åt väster och den andra tornvåningen har ett rundbågat fönster åt väster, båda med färgat antikglas i blyspröjs. Klockvåningen har rundbågade 7

8 öppningar med parställda rundbågiga luckor klädda med svart liggande träpanel. Upp i tornets gavelfält finns små fyrpassformade fönster. Korets fönster blev igensatta 1937 men syns utifrån som nischer. Det gäller även västfasadens två sidoingångar till förråd och sakristia. Västportalen är huvudingång och dörren är en rektangulär tjärad dubbeldörr med spegelindelning och har ett ovanliggande lunettfönster med träfärgad båge med blyspröjsat, färgat antikglas. Ovanför portalen finns en inskriftstavla av sten. Sydportalen som är placerad mitt på södra långsidan har en rundbågad, tjärad dubbeldörr klädd med diagonalställd panel. Låga trappor av granit leder upp till portarna. Interiör beskrivning Långhuset är rektangulärt med ett lackat trägolv som ligger även i bänkkvarteren. Väggarna är vitputsade och taket är ett vitputsat tredingstak som avslutas nedåt av en grå profilerad list. Fönstren som tillkom 1937 består av kopplade grå träbågar med ospröjsat klarglas. I väster finns en rektangulär gråmålad dubbeldörr med samma slags spegelindelning som på 8

9 västportalens dörr. På södra långsidan finns ett vindfång tillkommet 1937 med en rektangulär grå dubbeldörr med spegelindelning. I putsen syns spår av den tidigare rundbågade portalen. Ytterdörrens insida är också gråmålad med spegelindelning. I väster finns det även en grå enkeldörr med spegelindelning som leder till ett samlingsrum. Bänkarna är indelade i fyra kvarter som är slutna mot mittgången och öppna mot sidogångarna. Gavlarna är raka och luckorna har en målad numrering. Färgsättningen går i grågrönt med ljusa marmorerade fält på luckorna och mörka marmorerade fält på gavlarna. Över- och understyckena är mörkt grå. Bänkarna blev moderniserade I nischen efter det igensatta norrfönstret finns ett triumfkrucifix från 1300-talets senare del samt altarskåpet från 1400-talets slut. Läktaren i väster bärs upp av mörkt röda kolonner, barriären är rak och färgsatt i grågrönt med ljust gråmarmorerade fält med förgyllda ramar samt över- och underliggare. Läktargolvet är ett lackat trägolv med pålagd textilmatta samt vinylmatta. I söder finns bevarade läktarbänkar på gradänger medan endast gradängerna finns kvar i norr. Orgeln är tillverkad 1870 av orgelbyggarna Sven och Erik Nordström med en gråmålad fasad med förgyllda detaljer. År 1990 tillkom läktarens underbyggnad som har vitputsade innerväggar och lackat trägolv. I väster finns en stickbågig öppning mot vapenhuset med en rektangulär, grå dubbeldörr med spegelindelning. I norra underbyggnaden finns en öppen trätrappa till läktaren och under trappan finns WC. Den norra delen används som kapprum och den södra delen som samlingsrum. Koret ligger ett steg högre än långhuset och är belagt med ett lackat trägolv. Koret har en absidformad avslutning med välvt tak med ribbor. Korfönstren i norr och söder har samma utformning som i långhuset. Två nischer på var sida om altaruppsatsen visar var de övriga fönstren var placerade innan de murades igen Altartavlan från 1877 är en kopia av Fredric Westins målning Kristi förklaring i Jacobs kyrka, och skänktes av friherre K M V Palmqvist på Mantorp. Tavlan är infattad i en altaruppsats målad i grågrönt med svarta korintiska kolonner och avslutas av en spetsgavel. Altaruppsatsen, altarringen och 9

10 predikstolen är ritade av von Rothstein. Altaret är av trä med grågrön lasyrmålning samt försedd med speglar med förgyllda lister. Altarringen bildar en halvcirkel som ansluter till absidens väggar. Den är grågrönmålad med mörkt röda kvadratiska fält med förgyllda ramar och har ett rött sammetsklätt knäfall. Golvet inom ringen är täckt med en grå textilmatta. Predikstolen på den norra väggen är placerad mellan kor och låghus och nås via en trätrappa från koret. Korgen och ljudtaket har en polygonal form och är målade i en grågrön ton med rikliga förgyllningar. Korgens sidor indelas av mörkare marmorerade fält med förgyllda ramar och grönmarmorerade kolonnetter. Intill predikstolstrappan fanns tidigare en korbänk. Dopfunten i den södra delen av koret tillhör de inventarier som fanns i den äldre kyrkan, och är tillverkad 1688 i Wernerska verkstaden i Östra Tollstad. Den är ett typiskt arbete från denna verkstad, snidad i trä med änglar på cuppan som bärs upp av en mansfigur. Nummertavlorna är ovala med förgyllda ramar i rokokostil och är placerade på var sida om den rundbågade öppningen till korutsprånget. Sakristian. Eftersom tornet är inbyggt bildas det två utrymmen på var sida om tornet som tillhör byggnadstiden. Den södra sidan utgörs av sakristian som är ett litet rum med ingång från samlingsrummet genom en stickbågig, grå enkeldörr klädd med liggande panel. Väggarna är vitputsade och taket är ett plant vitt trätak. Här ryms ett enkelt grålaserat träaltare, ett modernt skrudskåp samt skrivbord och stolar. Förråd. På den norra sidan om tornet finns ett förråd med ett arkiv liggande i etage. Vapenhuset, som är beläget i tornets bottenvåning, är litet med lackat trägolv, rosaputsade väggar samt ett plant trätak som är svagt grålaserat med en målad röd ram samt en gråblå taklist. Mot långhuset finns en stickbågig öppning med en rektangulär grå, dubbeldörr med spegelindelning. På väggen hänger en minnestavla över den nybyggda kordelen Tornets övre våningar nås via en ingång från läktaren. En öppen trätrappa leder upp till de två vindsutrymmen som finns ovanpå sakristian och förrådet, och som egentligen tillhör långhuset. Stickbågiga öppningar leder in till dessa sidoutrymmen som ligger direkt under yttertaket och har delvis oputsade och delvis grovt putsade väggar. Ljus faller in från parställda rundbågade smala fönsteröppningar i väster. Här förvaras bl a äldre inventarier 10

11 såsom en predikstol från 1688 med bevarad originalmålning tillverkad i den Wernerska verkstaden. Tornvåningen ovanför har trägolv, vitputsade väggar och ett träbjälklag till tak. Ett rundbågigt fönster finns i väster och i öster leder en plåtdörr till långhusvinden. I våningarna ovanför finns klockorna, med en storklocka gjuten 1794 av Anders Billsten i Norrköping och en lillklocka tillverkad av Elias Arenhardt i Jönköping, inköpt 1812 från Stens nedrivna kyrka. KULTURHISTORISK BEDÖMNING Kyrkan, gravkapellet, kyrkogården utgör tillsammans med skolbyggnaderna, kyrkstallarna och den omgivande bebyggelsen en samlad kyrkomiljö som vittnar om platsens betydelse som sockencentrum. Kyrkogården Den kulturhistoriska bedömningen kompletteras efter avslutad kyrkogårdsinventering. Kyrkobyggnaden Kyrkan i Sjögestad är uppförd i en stilblandning av nygotik och klassicism vilket är representativt för kyrkobyggandet under senare delen av 1800-talet. Karaktäriserande för exteriören är det indragna tornets spetsiga gavlar och låga spira samt de rika fasaddetaljerna såsom rundbågade flersprångiga portaler och fönsteröppningar, spetsbågade portalomfattningar med småtorn, sk fialer och blinderingar samt takets konsollist. Det indragna tornet skapar en ovanlig planlösning med sidoutrymmen intill tornet där bl a sakristian finns förlagd. Kyrkorummets tyngdpunkt ligger i koret med dess altaruppsats, altarring och predikstol vilka tillhör ursprungsinredningen och är ritade av kyrkans arkitekt von Rothstein. Även bänkinredningen, läktaren och orgeln tillhör ursprungsinredningen. Tornets nedre våningar är tidigmedeltida och dess murverk utgör ett viktigt historiskt dokument. Äldre inventarier såsom dopfunten och predikstolen med bevarat originalmåleri från den Wernerska verkstaden, triumfkrucifixet från 1300-talet och altarskåpet från talet har stora konsthistoriska värden och visar på en lång historisk kontinuitet och samband med den äldre kyrkan. Sammanfattning Kyrkans exteriör är representativ för sin tid och har bevarat sin nygotiska karaktär, främst märkbar i tornavslutningen och de rikt utformade portalomfattningarna. Tornets nedre våningar är tidigmedeltida och dess murverk är ett värdefullt historiskt dokument som kan förmedla kunskap om medeltidens byggnadsteknik Den välbevarade originalinredningen ritad av bl a kyrkans arkitekt ger tillsammans med kyrkorummets tredingstak och korabsid en tidstypisk prägel. Från den äldre kyrkan kvarstår en del inventarier, däribland dopfunten och predikstolen från den Wernerska verkstaden och altarskåpet från 1400-talet. Dessa har stora konsthistoriska värden och påvisar en lång historisk kontinuitet. 11

12 ÖVRIGT Aktuella skyddsformer Kyrkan och kyrkogården är skyddade enligt Lagen om kulturminnen 4 kap. Sjögestad Stora Tollstad, K67, är utvärderad som kulturhistoriskt värdefull miljö i kulturminnesprogrammet för Östergötland, utgivet av länsstyrelsen i Östergötland. Övriga inventeringar Sedan 2002 pågående inventering av kyrkogårdar/begravningsplatser i Östergötlands län, utförs av Östergötlands länsmuseum. Bogårdsmurar i Linköpings stift, Östergötlands län, Grenberger Byggnadsrestaureringskontor Skolinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum Källor Bebyggelseregistret kulturhistorisk bebyggelseinformation. Riksantikvarieämbetet Cnattingius, Bengt, Sjögestads kyrka. Linköpings stifts kyrkor, Manuskript till kyrkobyggnader i Sverige , del 5, Östergötland. Sveriges kyrkor. Riksantikvarieämbetet. Natur Kultur, Kulturminnesprogram för Östergötland, utg. av Länsstyrelsen i Östergötlands län Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, M-Ö, Norrköping Rörby, Gunnar, Medeltida kyrkor i Östergötland. Tecknade av Elias Brenner och Johan Fredrik Kock, Skänninge 1982 Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del I, Uddevalla Unnerbäck, R Axel, Orgelinventarium, Stockholm Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Marian Ullén. Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv Kartor Häradsekonomisk karta 1868 Ekonomisk karta, 1947 och 1981, blad 8F 4e Sjögestad Sammanställt av Östergötlands länsmuseum i december Den kulturhistoriska bedömningen har utförts i samverkan med Länsstyrelsen i Östergötland. HÄNDELSELISTA Förteckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade källor och kan i framtiden komma att revideras Nybyggnad Kyrka av sten, okänd utformning. Riven (BR) 12

13 Nybyggnad Torn av sten. De övre delarna revs (BR, ÖLM) Specifika inventarier triumfkrucifix utfört av en mästare vid Linköpings domkyrka. Korset är dock nytt. (ÖLM) Specifika inventarier altarskåp. (ÖLM) 1529 Specifika inventarier storklockan gjuten av Ulf klockgjutare i Skänninge. (ÖLM) Specifika inventarier dopfunt av trä tillverkad i Wernerska verkstaden i Östra Tollstad. (BC) 1632 Specifika inventarier kyrkklocka. (ÖLM) 1680 Fast inredning predikstol tillverkad vid Wernerska verkstaden i Östra Tollstad. (BR) 1680 Ändring, ombyggnad fönstren förstorades, bänkarna omgjorda. (ÖLM) 1726 Rivning klockstapeln revs och klockorna från 1529 och 1632 flyttades in i tornet. (BC, ÖLM) 1751 Ändring ombyggnad, det äldre koret ersattes av ett nytt kor, något bredare än långhuset. Kalkmåleriet avlägsnades. Klockaren Anders Hansson i Kärna.(BR) 1751 Nybyggnad Sakristia. Klockaren Anders Hansson i Kärna. (BR) 1768 Ändring ombyggnad, exteriör, tornet försåg med ny spira och huv. (BC) 1792 Specifika inventarier kyrkklockorna från 1529 och 1632 smältes samman till en. (ÖLM) 1794 Specifika inventarier storklockan gjuten av Anders Billsten, Norrköping. (BC) Specifika inventarier nummertavlor. (ÖLM) 1806 Teckning av kyrkan utförd av tecknaren Johan Fredrik Kock. (GR, ÖLM) 1812 Specifika inventarier lillklockan inköpt från Stens nedrivna kyrka. Tillverkad av klockgjutaren Elias Arenhardt, Jönköping. (BC) 1846 Teckning av fornforskaren Nils Månsson Mandelgren. (ÖLM) 1859 Rivning av den medeltida kyrkan bortsett från tornets nedre våningar. (ÖLM) Nybyggnad Ny kyrka med återanvändning av det medeltida tornets nedre del. Ritningar av arkitekten Edvard von Rothstein under ledning av byggmästare C A Forsén. (BR) 13

14 Fast inredning altaruppställning. Ritad av arkitekten Edvard von Rothstein. (BR) Fast inredning altarring. Ritad av arkitekten Edvard von Rothstein. (BR) Fast inredning predikstol ritad av arkitekten Edvard von Rothstein. (SvK) Fast inredning bänkinredning. (SvK) 1865 Invigning i juni av biskop Ebbe Gustaf Bring.(SvK) 1870 Fast inredning orgel, byggd av orgelbyggarna Sven och Erik Nordström, Flisby. (SvK) 1877 Specifika inventarier altartavla, kopia av Fredric Westins målning Kristi förklaring i Jacobs kyrka, skänktes av friherre K M V Palmqvist på Mantorp. (BC) 1895 Arkitekturbunden utsmyckning interiören ommålad med röda väggar, gult tak, korvalvet blåmålat och stjärnbestrött, inredningen i vitt och guld. (SvK) 1895 Teknisk installation kaminer i långhuset och sakristian. (SvK) 1936 Konservatorsarbeten, konservator Sundbaum. (ÖLM) 1936 Runsten samt gravsten från 1700-talet funnen i kyrkogårdsmuren. (ÖLM) 1937 Ändring restaurering, exteriör, korets fönster samt ett fönster på norra långsidan sattes igen, övriga fönster försågs med nya kopplade bågar med antikglas i blyspröjs, sydportalen försågs med ny utåtgående ytterdörr med karm, västfasadens dörrar till sakristian och förrådet murades igen, översyn av skiffertaket, torntaket, spiran och plåtskoningar målade i svart istället för rött. Arkitekt Erik Fant, Stockholm. (BR, SvK) 1937 Ändring restaurering, interiör, koret utvidgades, bänkarna gjordes mer bekväma, vindfång vid sydportalen, valvet inklätt med väv. Ommålning i ljusare färger varvid interiören fick en mer gustaviansk prägel. Sakristian omdanades med WC m m. Orgeln ombyggdes av orgelbyggare Bo Wedrup, Uppsala. Arkitekt Erik Fant, Stockholm. (SvK) 1937 Teknisk installation elektrisk värme och belysning. (SvK) 1948 Runsten funnen i norra kyrkogårdsmuren uppställdes utanför muren intill huvudentrén. (ÖLM) 1950 Utvidgning av kyrkogården i norr. (Östgöta Correspondenten ) 14

15 Vård/underhåll takomläggning och lagning av plåttaken på spiran och tornet. (SvK) 1968 Konservatorsarbeten, altarskåp. (ÖLM) Ändring ombyggnad, interiör, bänk under predikstolen borttogs, trägolven slipades och lackades, omputsning av väggarna i långhus och vapenhus, ommålning av interiören och inredningen. Byggnadsingenjör Ture Jangvik, konservator Bengt Bengtsson. (SvK) 1970 Fast inredning - nytt orgelverk med bibehållen fasad från 1870, orgelbyggare Richard Jacoby, Fittja. (SvK) 1973 Ändring ombyggnad, tak, skiffertaket ersatt med små plattor med asbestcement. Byggnadsingenjör Ture Jangvik, Linköping. (SvK, ÖLM) 1976 Vård/underhåll ny plåtbeklädnad på tornspira. (ÖLM) 1980 Ändring ombyggnad, interiör, installation av WC under den norra läktartrappan. (SvK, ÖLM) 1981 Ändring ombyggnad, interiör, omändring i sakristian med bl a borttagning av en plankvägg. (SvK) 1987 Ändring ombyggnad, interiör, gradänger och bänkar borttagna på läktarens norra sida. (SvK, ÖLM) 1990 Ändring ombyggnad, exteriör, lagning av tornets puts och avfärgning med Keim. Byggnadsingenjör Per Jacobson, Vikingstad. (SvK, ÖLM) 1990 Ändring ombyggnad, interiör, korridoren framför vapenhusets sidobyggnader ersatt med en större läktarunderbyggnad, läktartrappan borttogs på södra sidan och utrymmet inreddes med ett väntrum m m. Byggnadsingenjör Per Jacobson, Vikingstad. (SvK, ÖLM) 2005 Kulturhistorisk inventering av kyrkan och kyrkomiljön, utförd av Östergötlands länsmuseum på uppdrag av Linköpings stift. KÄLLOR BC Cnattingius, Bengt, Sjögestads kyrka. Linköpings stifts kyrkor, BR Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; GR - Rörby, Gunnar, Medeltida kyrkor i Östergötland. Tecknade av Elias Brenner och Johan Fredrik Kock, Skänninge 1982 SvK - Manuskript till Kyrkobyggnader , del 5, Östergötland. Sveriges Kyrkor. Riksantikvarieämbetet. ÖLM Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv Sammanställt av Östergötlands länsmuseum i december