BÖRRUMS KYRKA Börrums socken Söderköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län

Transkript

1 Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2005 BÖRRUMS KYRKA Börrums socken Söderköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län

2 BÖRRUM KYRKA Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift. Delrapport augusti Innehåll INLEDNING... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Kulturminneslagen... 3 Kulturhistorisk bedömning... 3 Inventeringens uppläggning och rapport... 4 BÖRRUMS KYRKA... 5 Socknen... 6 Kyrkomiljön... 6 Kyrkogården... 6 Kyrkobyggnaden... 7 Exteriör beskrivning... 8 Interiör beskrivning... 9 KULTURHISTORISK BEDÖMNING Kyrkogård Kyrkobyggnaden HÄNDELSELISTA Förkortningar BEFINTLIGA SKYDDSFORMER KÄLLOR Övriga inventeringar Kartor

3 INLEDNING Bakgrund Med utgångspunkt i behovet av att förbättra kunskapsunderlaget för våra kyrkobyggnader och kyrkomiljöer genomförs en stiftsövergripande kulturhistorisk inventering. På uppdrag av Linköpings stift utför Östergötlands länsmuseum inventeringen inom stiftets del av Östergötlands län. Arbetet bekostas av medel från den kyrkoantikvariska ersättningen och påbörjades under år Projektet beräknas vara avslutat vid utgången av år Inventeringen berör de till Svenska kyrkan hörande kyrkobyggnader som omfattas av kulturminneslagen. Lagen gäller de kyrkobyggnader som är tillkomna före utgången av år 1939 och ytterligare några som skyddas genom särskilt beslut av Riksantikvarieämbetet. Denna rapport utgör en delrapport i inventeringen vars resultat kommer att sammanställas och analyseras i en stiftsövergripande rapport. Syfte De stiftsövergripande inventeringarnas syfte är: att lyfta fram och öka förståelsen för kyrkans kulturvärden och att främja kontakterna mellan kyrkan och kulturmiljövården att skapa ett underlag för församlingarnas/samfälligheternas planering och förvaltning av kyrkan/kapellet och för vård- och underhållsplaner att sammanställa ett enhetligt och tillgängligt kunskapsunderlag med beskrivning av och historik för den enskilda kyrko-/kapellbyggnaden samt en bedömning av de kulturhistoriska värdena. Inventeringen blir samtidigt en samlad dokumentation och överblick av kyrkobyggnader/kapell och kyrkomiljöer i stiftet från 2000-talets första decennium. att skapa ett underlag för handläggning av kyrkoantikvariska ärenden och för bedömning av var det är särskilt viktigt att stödja insatser med kyrkoantikvarisk ersättning. Kulturminneslagen Enligt Lag om kulturminnen m.m. (SFS 1988:950) skall Svenska kyrkans kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas. Tillstånd måste sökas hos länsstyrelsen för att göra väsentliga förändringar av kyrkobyggnaden. Kulturhistorisk bedömning Den kulturhistoriska bedömningen görs utifrån principer som tagits fram av och fortlöpande diskuteras med representanter för Linköpings stift, länsstyrelserna i Jönköpings, Kalmar, och Östergötlands län samt länsmuseerna i Jönköpings och Kalmar län. En kulturhistorisk bedömning är aldrig definitiv utan hela tiden föremål för omvärderingar. Bedömningen utgår 3

4 från såväl den enskilda kyrkobyggnadens värden som kyrkomiljöns i sin helhet, men också till värden i förhållande till andra kyrkobyggnader i stiftet och övriga landet. Inför varje planerad förändring skall tillstånd inhämtas från länsstyrelsen och varje ärende behandlas där från fall till fall. Den kulturhistoriska bedömningen utgör underlag för beslut om vilka åtgärder som kan vara berättigade till kyrkoantikvarisk ersättning. Inventeringens uppläggning och rapport Rapporten består av en historik över kyrkobyggnaden, en beskrivning av exteriör och interiör, fotografier och en kulturhistorisk bedömning. Arbetet har varit uppdelat i en fältdel med inventering och fotografering samt en arkivgenomgång. De aktuella arkiv som gåtts igenom har främst varit länsmuseets topografiska arkiv och Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet i Stockholm. Uppgifter har vidare hämtats från aktuell litteratur däribland hembygdslitteratur. I viss mån har lantmäteriets handlingar och kartor nyttjats. De i rapporten redovisade arkivuppgifterna utgör en sammanfattning av genomgångna arkiv och ska inte ses som en komplett beskrivning av händelser i kyrkobyggnadens historia. Arbetet inkluderar en omfattande fotodokumentation varav endast en mindre del är presenterad i denna rapport. Delar av inventeringsmaterialet görs tillgängligt via Kulturmiljövårdens bebyggelseregister, vilket är ett informationssystem som förvaltas av Riksantikvarieämbetet ( Fältarbetet, fotografering och rapportsammanställningen har utförts av antikvarie Jessica Åkeson vid Östergötlands länsmuseum. Rapporterna finns tillgängliga på Linköpings stift, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Östergötlands länsmuseum samt på respektive kyrklig samfällighet 4

5 BÖRRUMS KYRKA Börrum 7:1, Börrums socken, Söderköpings kommun, Hammarkinds härad, Östergötlands län och landskap, Linköpings stift. Börrums socken bildades 1718 som annex till Mogata under namnet S:t Peders socken. Samma år byggdes kyrkan på den plats som hade använts som begravningsplats sedan 1670-talet. Kyrkan hade föregåtts av ett gudstjänstrum på Börrums säteri. Kyrkan har en rektangulär planform med rakslutet kor, sakristia i norr och vapenhus i väster. Torn saknas. Stommen är av timmer, fasaderna är vitputsade, täckta av ett tegelklätt sadeltak. Huvudingången är via vapenhuset i väster och en ingång finns även mitt på södra sidan. Interiören karaktäriseras av de symmetriskt placerade rundbågiga fönstren, det tunnvälvda trätaket, de slutna bänkkvarteren, korets glasmålningar och interiörens blå färgsättning. De renoveringar som utfördes under 1800-talets första hälft samt 1920 har i hög grad präglat kyrkans gestaltning. Intill kyrkan finns en klockstapel från 1726 och ett gravkor från Den intilliggande fd skolan och lärarbostaden samt det fd fattighuset, tillsammans med kyrkan, kyrkogården, gravkoret, kyrkstallarna och klockstapeln, vittnar om platsens tidigare betydelse som sockencentrum. Utdrag ur häradsekonomiska kartan. 5

6 Socknen Börrum är en kustnära socken belägen ca 25 km sydöst om Söderköping. Socknen är mycket liten och bildades 1718 som annex till Mogata, då under namnet S:t Peders socken. Namnet Börrum kommer från den gård som har haft stor betydelse för kyrkans tillkomst, Börrums säteri, med en mangårdsbyggnad från 1600-talet. Landskapet är mycket omväxlande med skogsmark och åkermark och dominerande näringar har följaktligen varit skogsbruk och jordbruk, dock ej fiske. Mitt i socknen ligger Nöstebosjön som i början av 1900-talet sänktes för att användas som åkermark. Bygden är glest befolkad och bebyggelsen utgörs främst av spridda gårdar och torp. Kyrkomiljön Kyrkan är belägen i en dalgång i socknens centrala del, placerad i en södersluttning. På den södra sidan om vägen ligger den fd kyrkskolan som blev hitflyttad från Petängen på talet. Den är uppförd med timmerstomme, fasader av gul spritputs, och tegelklätt sadeltak. Skolan blev nedlagd 1961 och används nu som bygdegård. I närheten ligger den fd lärarbostaden, en träbyggnad från 1928 med fasader av gul locklistpanel, och tegelklätt sadeltak med avvalmade gavelspetsar. Väster om kyrkan ligger ett fd ålderdomshem, troligen från 1800-talet, nu ombyggt till privatbostad. Kyrkogården Kyrkogården omges av en låg, klippt måbärshäck och avgränsas mot söder av en stödmur av grovhuggen granit. I söder finns en grindöppning med vitputsade grindstolpar som via en grusad gång leder fram till kyrkans södra ingång. Öster om kyrkan ligger ett gravkor byggt 1752 för att hysa assessorn och brukspatronen Gustav Adolf Forss och hans maka Vendela Rosenhielm på Börrums gård. Gravkoret har sprutputsade fasader avfärgade i vitt, gråputsad sockel och en kraftigt profilerad taklist. Det höga tälttaket försågs 1992 med svart, falsad, galvaniserad plåt. Porten är en stickbågig, panelklädd dubbeldörr. Mot norr finns ett smalt, spetsbågigt fönster med järnspröjs och mot öster och väster runda fönster. Golvet i gravkoret består av ett betonggolv, innertaket är ett plant trätak med synliga bjälkar. En klockstapel med 6

7 faluröd panelbeklädnad och spåntäckt huv byggdes 1726 på en höjd vid kyrkans västra gavel. Klockorna är gjutna 1722 av G Meyer i Stockholm. En renovering genomfördes av Ture Jangvik avseende spånklädnad och ytterpanel. Öster om kyrkogården finns de fd kyrkstallarna, nu använda som personalutrymme och redskapsbod. Det är en faluröd länga med lockpanel och sadeltak belagt med svart, korrugerad plåt. Kyrkobyggnaden Börrums kyrka år Efter att gudstjänst hållits i närmare 70 år i en sal på Börrums gård, uppfördes 1718 en kyrka av Magnus Olof Wahrling. Den kallades S:t Peders kyrka och invigdes på Pärsmässodagen den 27 juli. Marken hade skänkts som begravningsplats redan på 1670-talet av ägarna till Börrums gård. Kyrkan som byggdes av timmer med spånklätt sadeltak fick ett enkelt utförande och en sparsam inredning med altarbord och en enkel predikstol. Altarväggen pryddes kring fönstret av en målad, gråblå baldakin med tofsar och snören. Kyrkan utrustades efterhand och 1736 uppfördes sakristian av byggmästaren Sven Persson, och året därpå byggdes en takryttare på kyrkan. Vid samma tid byggdes en läktare och ett söderfönster gjordes om till dörr. En predikstol från Törnevalla kyrka inköptes 1742, troligen tillverkad vid 1700-talets början av bildhuggaren Ramund Bangell i Söderköping. År 1748 byggdes ett vapenhus i väster. Vid 1700-talets mitt gjordes en del reparationer på byggnaden och samtidigt tillkom en ny altarring, delvis nya bänkar, nytt golv av sten i koret samt vitmålning av interiören av målare Anders Wikström i Söderköping. Trätaket försågs med tegel levererat från Torönsborg Fram till första hälften av 1800-talet fanns det ett plant innertak indelat i stora rutor målat i en mörkblå färgton som anslöt till bänkinredningens facettmåleri. Plantaket ersattes av ett 7

8 trätunnvalv, och samtidigt förstorades de befintliga fyrkantiga fönstren och försågs med runda bågar. År 1850 reveterades de ursprungligen tjärade fasaderna och altartavlan Låt barnen komma till mig av norrköpingskonstnären Anders F Södergren tillkom. Orgel anskaffades först 1836, ett begagnat orgelverk som förbättrades av klockaren och orgelbyggaren Anders Jonsson i Ringarum. Det ersattes redan 1871 av en ny orgel, troligen byggd av orgelnist Dahlström i Gusum fick kyrkan en ny orgel av Furtwängler & Hammer i Hamburg, vilken i sin tur utbyttes mot den nuvarande orgeln av Richard Jacoby Under åren renoverades kyrkan av Knut Nordenskjöld ( ), vid tiden arkitekt vid byggnadsstyrelsen och engagerad i kyrkorenoveringar över hela landet. Kyrkan var då i så dåligt skick att en ny grundläggning fick genomföras och hela stommen förstärktes, likaså taket. Hela inredningen plockades ned men återuppsattes med vissa tillägg, tex kompletterades bänkinredningen, glasmålningarna i koret liksom långhusets bröstpanel tillkom och interiören ommålades. Sakristian nybyggdes och fasaderna putsades. Trots de genomgripande ingreppen månade man om att återanvända befintligt material och inredning i största möjliga utsträckning. Vid ommålning av interiören togs originalfärgsättningen fram på predikstolen, bänkluckorna och orgelfasaden. Efter detta omfattande arbete har endast ett fåtal förändringar skett, såsom tillkomsten av en ny dopfunt av trä ritad av arkitekt Kurt von Schmalensee samt omputsning av fasaderna med serponitputs Den senaste renoveringen utfördes 1995 av ingenjör Lennart Kjellberg vid KB-konsult och omfattade bland annat fönsterrenovering, nytt golvbjälklag, ommålning av interiören enligt befintlig färgsättning samt konserveringsåtgärder. Exteriör beskrivning Kyrkan ligger i öst-västlig riktning och består av ett rektangulärt långhus med rakslutet kor av samma bredd som långhuset, vapenhus i väster och sakristia i norr. Den är uppförd av timmer och har vita sprutputsade fasader. Omfattningar kring fönster och dörrar är markerade med en finkornigare sprutputs, likaså den profilerade taklisten samt fasadens lisener. Sockeln har en grå spritputs. Taket utgörs av ett sadeltak täckt med enkupigt lertegel. Ett enkelt smideskors kröner takets västra sida. Ett vapenhus med välvt, fyrsidigt kopparplåttak är placerat i väster och på långhusets norra sida finns en sakristia med valmat, tegeltäckt sadeltak. Ingången till 8

9 vapenhuset består av en svart, plåtklädd dubbeldörr. En stentrappa leder till dörren. Centralt placerad på sydfasaden finns en dubbeldörr i trä, brunmålad och med spegelindelning. Portens överstycke är kraftigt profilerat, och ovan porten finns ett lunettfönster. En bred stentrappa leder fram till porten. Sakristians dörr är rundbågig, gråmålad med diagonalställd panel. De symmetriskt placerade fönstren är rundbågiga med gråmålade träbågar och antikglas i blyspröjs. Den östra korväggens fönster består av tre lunettfönster med glasmåleri. Vapenhusets och sakristians fönster är av samma typ som på långhuset men lägre. Stuprör och takrännor är av svart, galvaniserad plåt. Interiör beskrivning Långhuset har ett oljat trägolv. Väggarna är klädda med en grå bröstpanel och en blåmålad, slät panel. Taket är ett flackt, vitmålat trätunnvalv med ljusblå och bronserade takrosetter i trä. Det avslutas nedåt av en blå handmålad bård. Dörren till vapenhuset är en rak, gråmålad bräddörr med järnbeslag. Sydportalens dörr är en gråmålad dubbeldörr med spegelindelning. Innanfönstren har gråmålade bågar med ospröjsat klarglas. Den slutna bänkinredningen är väggfast och indelad i tre kvarter med raka överstycken. Dess färgsättning går i blå toner där luckornas och mellanstyckenas fyllningar har målade facetter i blåsvart kulör. De två främre bänkradernas fyllningar har bemålade ättevapen för släkterna Wernskjöld och Rosenhjelm. Varje bänkrad är försedd med gårdsnamn på svarta metallbleck samt siffror på luckorna. Läktaren bärs upp av fyrkantiga, kannelerade pelare och har en rak barriär med framskjutet mittparti. Barriären består av ett vitt spjälverk med grönmarmorerat överstycke. Orgeln från 1960-talet är liten och målad i blått och grått. Läktaren har ett lackat trägolv och här finns löst placerade bänkar och stolar. 9

10 Koret är av samma bredd som långhuset men ligger en nivå högre och har en rak avslutning. Golv, väggar och tak har samma utformning som i långhuset. Östväggen har tre fönster försedda med glasmåleri tillkomna Fönstret ovanför altartavlan är rundbågigt med glasmåleri i mättade gröna, röda och blå kulörer, och flankeras av två lunettformade fönster med växtslingor i svagt gula toner som motiv. Ovanför det enkla träaltaret hänger en altartavla med motivet Jesus välsignar barnen av E A Södergren från Altarringen är rundad med insvängda sidor och skranket består av samma typ av spjälverk som på läktaren. Knäfallet och överstycket är klädda med mörkblå sammet. Längs norra och södra väggen finns väggfasta bänkar i två rader med samma utförande som i långhuset. Predikstolen är placerad på norra sidan och nås via en trappa från sakristian. Den köptes in från Törnevalla kyrka, och är troligen tillverkad av bildhuggaren Ramund Bangell från Söderköping vid 1700-talets början. Korg och ljudtak är flersidiga och rikligt förgyllda, och korgens fyllningar är försedd med skulpturer av evangelisterna. Dopfunten i ljust trä är skulpterad av Georg Magnusson 1964 efter en ritning av arkitekt Kurt von Schmalensee. På var sida om altaret finns nummertavlorna som är ovala med förgyllda ramar och tillhörande nummerlådor. Sakristian ligger på korets norra sida och nås från koret via en rak, gråmålad dubbeldörr med spegelindelning. Golvet är ett oljat trägolv, de putsade väggarna är blåmålade och taket är plant med brunlaserad furupanel. Mot öster finns ett fönster av samma utformning som långhusets, dock lägre. Det finns även en ytterdörr mot väster, en rundbågig, gråmålad spegeldörr. Vid utgången finns ett vindfång med utrymme för elcentral och förråd. Uppgången till predikstolen är försedd med en dörr med figurmåleri, troligen ursprungligt. Två äldre, marmorerade skåp används för textilförvaring. Vapenhuset har ett oljat trägolv, väggarna är vitmålade med en blåmålad bröstning och taket är plant med vitmålad träpanel. Ytterdörren är en gråmålad, stickbågig dubbeldörr i trä. Till långhuset finns en gråmålad trädörr med stjärnmönstrad panel, vilken fungerade som ytterdörr innan vapenhusets tillkomst KULTURHISTORISK BEDÖMNING Kyrkan, kyrkogården, klockstapeln, gravkoret och fd kyrkstallet, utgör tillsammans med den fd skolan och lärarbostaden samt fattighuset, ett värdefullt exempel på en samlad kyrkomiljö som vittnar om kyrkplatsens tidigare betydelse som sockencentrum. Kyrkogård Den kulturhistoriska bedömningen kompletteras efter avslutad kyrkogårdsinventering. Kyrkobyggnaden Börrums kyrka, uppförd på initiativ av bl a ägarna till Börrums säteri, är ett exempel på en av länets mindre sockenkyrkor byggd med ringa medel och med hjälp av lokala krafter. Kyrkan uppfördes av trä vilket var vanligt i de nybildade socknarna vid denna tid. Den har en rektangulär planform och rakslutet kor, vitputsade fasader och tegeltäckt sadeltak. Kyrkorummet karaktäriseras av den blå färgsättningen, det rika äldre dekormåleriet, de symmetriskt placerade rundbågiga fönstren, det tunnvälvda trätaket och de slutna bänkkvarteren. Byggnaden har bevarat proportioner och planform samt delar av sin

11 talsinredning. I övrigt bär kyrkan stark prägel av renoveringar utförda under 1800-talets första hälft och på 1920-talet, såsom exteriörens klassicerande formspråk samt interiörens färgsättning och framtagna dekormåleri. Sammanfattning Interiören uppvisar välbevarade exempel på äldre dekorationsmåleri såsom bänkarnas rika marmoreringsmåleri i blå toner, takets schablonmålade bård samt sakristians målade dörr till predikstolen. Bänkarnas gårdsnamn är idag ett ovanligt inslag och finns bevarat endast i ett fåtal kyrkor i länet. Kyrkan är ett gott exempel på det restaureringstänkande som präglade 1920-talet, med bevarande av ursprungligt material och framtagande av originalfärgskikt. 11

12 HÄNDELSELISTA Företeckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade källor och kan i framtiden komma att revideras Socknen bildades som kapellförsamling till Mogata och fick då heta S:t Peders socken. (BC) 1718 Nybyggnad- kyrkan i sin helhet. Uppförd av timmer, bestående av rektangulärt långhus med rakslutet kor, tak av spån. Uppförd som S:t Peders kyrka av Hösterums arrendator Magnus Olof Wahrling. (Br, BC) 1722 Specifika inventarier storklockan inköpt av församlingen och lillklockan skänkt av makarna Fors-Rosenhielm. Båda gjutna av G Meyer i Stockholm. (BC) 1726 Nybyggnad - klockstapel. (Br) Nybyggnad - sakristia i norr, västläktare, söderfönster görs om till dörr och förses med utvändig trappa, byggmästare Sven Persson. (Br, BC) 1737 Nybyggnad takryttare. (BC) 1742 Fast inredning predikstol från 1700-talets början inköptes från Törnevalla kyrka, troligen tillverkad av bildhuggaren Ramund Bangell i Söderköping. (Br, BC) 1747 Ändring trägolv i koret. (SR) 1748 Nybyggnad, vapenhus i väster. (Br) 1752 Ändring kyrkogårdens stockmur ersattes av en mur av sten. (BC) 1752 Nybyggnad gravkor för brukspatronen Gustav Adolf Forss och hans maka Vendela Katharina Rosenhjelm. (BC) c.a Ändring, ombyggnad ny altarring, delvis nya bänkar, nytt golv av sten i koret, vitmålning av interiören av målare Anders Wikström i Söderköping. (BC) 1806 Ändring trägolv. (SR) 1808 Ändring, taket täcktes med tegel. (BC) 1836 Fast inredning orgelverk inköptes begagnat och förbättrades av orgelbyggare Anders Jonsson i Ringarum. (BC) Ändring, ombyggnad det plana innertaket ersätts av tunnvalv, de fyrkantiga fönstren ersätts av rundbågiga och ytterligare tre fönsteröppningar tillkommer. (SR) 12

13 1850 Specifika inventarier altartavla Låt barnen komma till mig målad av Anders F Södergren. (Br) 1850 Ändring, ombyggnad fasaden reveterades, delvis nya dörrar, ny stentrappa till den södra ingången. (SR, BC) 1871 Fast inredning orgel troligen tillverkad av orgelnist Dahlström i Gusum, ersatte orgeln från (BC) 1887 Ordnande av kyrkogård. (SR) Ändring, restaurering exteriör: ny grundläggning, taket förstärktes, belades med undertak av trä och täcktes med det gamla takteglet, omputsning av exteriör, vapenhusets tak fick kopparplåt, sakristian nybyggdes på gamla sakristians grundmurar, byggnadsstommen förstärktes. Interiör: den befintliga bänkinredningen återanvändes och kompletterades med nya delar och dess facettmåleri framtogs, varmluftsapparat installerades, ommålning av interiören, glasmålningarna i koret tillkom, bröstpanel i långhuset, restaurering och framtagande av originalfärgsättning på bänkluckor, predikstol och orgelfasad. Arkitekt Knut Nordenskjöld. Byggmästare Anton Andersson i Björkliden. (Br, BC, ATA) 1923 Fast inredning orgelverk tillverkat av Furtwängler & Hammer i Hamburg, ersatte orgelverket från (BC, ATA) 1942 Teknisk installation el. (ÖLM) 1953 Teknisk installation elvärme. (BC, ATA) Ändring reparationsarbeten på klockstapeln avseende spånklädnad och ytterpanel. Ingenjör Ture Jangvik. (BC, ATA) 1964 Specifika inventarier dopfunt i ek skulpterad av Georg Magnusson efter ritning av arkitekt Kurt von Schmalensee. (Br, BC) 1968 Fast inredning orgel tillverkad av orgelbyggare Richard Jacoby i Stockholm ersatte 1923 års orgel. (BC) 1970 Vård/underhåll omputsning av fasad med Serponitputs. (ÖLM) 1976 Ändring - Kalkstenstrappa ersätts med ljus granit. (ATA, ÖLM) 1992 Vård/underhåll takomläggning med ny galvaniserad plåt på gravkapellet. (ÖLM) 1995 Vård/underhåll exteriör: Utvändigt måleri av snickerier, fönsterrenovering bl a av de blyinfattade glasen. Ommålning av interiören enligt befintlig färgsättning förutom takrosetter som återfått en äldre färgsättning, konservering av inventarier, nytt golvbjälklag, ny elcentral, installation av brandlarm, isolering 13

14 av vindsbjälklag. Automatisk lucköppning i klockstapel vilken även tjärstrukits och försetts med ny trappa. Omförgyllning av gravkapellets kors. Byggnadsingenjör Lennart Kjellberg. KB-Konsult, konservator Eva Ringborg, Glaskonst Winfried Baier. (ÖLM, ATA) 2005 Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnaden och kyrkomiljön, utförd av Östergötlands länsmuseum på uppdrag av Linköpings stift. Förkortningar ATA - Antikvarisk-topografiskt arkiv, Riksantikvarieämbetet. BC Cnattingius, Bengt, Börrums kyrka. Linköpings stifts kyrkor, Br Bebyggelseregistret, kulturhistorisk bebyggelseinformation. SR- S:t Ragnhilds Gilles Årsbok ÖLM - Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv. BEFINTLIGA SKYDDSFORMER Kyrkan och kyrkogården är skyddade enligt Lagen om kulturminnen 4 kap. Börrums kyrkomiljö, K50, är utvärderad som kulturhistoriskt värdefull miljö i kulturminnesprogrammet för Östergötland, utgivet av länsstyrelsen i Östergötland. KÄLLOR Antikvarisk-topografiskt arkiv, Riksantikvarieämbetet. Cnattingius, Bengt, Börrums kyrka. Linköpings stifts kyrkor, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet 2000; rev Bebyggelseregistret kulturhistorisk bebyggelseinformation. Riksantikvarieämbetet, Natur Kultur, Kulturminnesprogram för Östergötland, utg. av Länsstyrelsen i Östergötlands län Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, A-L, Norrköping S:t Ragnhilds Gilles Årsbok Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del VIII, Uddevalla Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Marian Ullén. Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv Övriga inventeringar Sedan 2002 pågående inventering av kyrkogårdar/begravningsplatser i Östergötlands län, utförs av Östergötlands länsmuseum. Skolinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum

15 Kartor Häradsekonomisk karta 1868 Ekonomisk karta, 1947 och 1981, blad 8G 4j Trärum 15

16 16