TRYSERUM KYRKA Tryserums socken Valdemarsviks kommun Linköpings stift Östergötlands län

Transkript

1 Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2006 TRYSERUM KYRKA Tryserums socken Valdemarsviks kommun Linköpings stift Östergötlands län

2 TRYSERUM KYRKA Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift Delrapport augusti 2006 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Kulturminneslagen... 3 Kulturhistorisk bedömning... 3 Inventeringens uppläggning och rapport... 4 TRYSERUMS KYRKA... 5 BESKRIVNING OCH HISTORIK... 5 Socknen... 5 Kyrkomiljön... 6 Kyrkogården... 6 Kyrkobyggnaden... 7 Exteriör beskrivning... 8 Interiör beskrivning... 9 KULTURHISTORISK BEDÖMNING Kyrkogården Kyrkobyggnaden BEFINTLIGA SKYDDSFORMER KÄLLOR Övriga inventeringar Kartor HÄNDELSELISTA

3 Inledning Bakgrund Med utgångspunkt i behovet av att förbättra kunskapsunderlaget för våra kyrkobyggnader och kyrkomiljöer genomförs en stiftsövergripande kulturhistorisk inventering. På uppdrag av Linköpings stift utför Östergötlands länsmuseum inventeringen inom stiftets del av Östergötlands län. Arbetet bekostas av medel från den kyrkoantikvariska ersättningen och påbörjades under år Projektet beräknas vara avslutat vid utgången av år Inventeringen berör de till Svenska kyrkan hörande kyrkobyggnader som omfattas av kulturminneslagen. Lagen gäller de kyrkobyggnader som är tillkomna före utgången av år 1939 och ytterligare några som skyddas genom särskilt beslut av Riksantikvarieämbetet. Denna rapport utgör en delrapport i inventeringen vars resultat kommer att sammanställas och analyseras i en stiftsövergripande rapport. Syfte De stiftsövergripande inventeringarnas syfte är: - att lyfta fram och öka förståelsen för kyrkans kulturvärden och att främja kontakterna mellan kyrkan och kulturmiljövården - att skapa ett underlag för församlingarnas/samfälligheternas planering och förvaltning av kyrkan/kapellet och för vård- och underhållsplaner - att sammanställa ett enhetligt och tillgängligt kunskapsunderlag med beskrivning av och historik för den enskilda kyrko/kapellbyggnaden samt en bedömning av de kulturhistoriska värdena. Inventeringen blir samtidigt en samlad dokumentation och överblick av kyrkobyggnader/kapell och kyrkomiljöer i stiftet från 2000-talets första decennium. - att skapa ett underlag för handläggning av kyrkoantikvariska ärenden och för bedömning av var det är särskilt viktigt att stödja insatser med kyrkoantikvarisk ersättning. Kulturminneslagen Enligt Lag om kulturminnen m.m. (SFS 1988:950) skall Svenska kyrkans kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas. Tillstånd måste sökas hos länsstyrelsen för att göra väsentliga förändringar av kyrkobyggnaden. Kulturhistorisk bedömning Den kulturhistoriska bedömningen görs utifrån principer som tagits fram av och fortlöpande diskuteras med representanter för Linköpings stift, länsstyrelserna i Jönköpings, Kalmar, och Östergötlands län samt länsmuseerna i Jönköpings och Kalmar län. En kulturhistorisk bedömning är aldrig definitiv utan hela tiden föremål för omvärderingar. Bedömningen utgår från såväl den enskilda kyrkobyggnadens värden som kyrkomiljöns i sin helhet, men också till värden i förhållande till andra kyrkobyggnader i stiftet och övriga landet. Inför varje planerad förändring skall tillstånd inhämtas från länsstyrelsen och varje ärende behandlas där från fall till fall. Den kulturhistoriska bedömningen utgör underlag för beslut om vilka åtgärder som kan vara berättigade till kyrkoantikvarisk ersättning. 3

4 Inventeringens uppläggning och rapport Rapporten består av en historik över kyrkobyggnaden, en beskrivning av exteriör och interiör, fotografier och en kulturhistorisk bedömning. Arbetet har varit uppdelat i en fältdel med inventering och fotografering samt en arkivgenomgång. De aktuella arkiv som gåtts igenom har främst varit länsmuseets topografiska arkiv och Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet i Stockholm. Uppgifter har vidare hämtats från aktuell litteratur däribland hembygdslitteratur. I viss mån har lantmäteriets handlingar och kartor nyttjats. De i rapporten redovisade arkivuppgifterna utgör en sammanfattning av genomgångna arkiv och ska inte ses som en komplett beskrivning av händelser i kyrkobyggnadens historia. Arbetet inkluderar en omfattande fotodokumentation varav endast en mindre del är presenterad i denna rapport. Delar av inventeringsmaterialet görs tillgängligt via Kulturmiljövårdens bebyggelseregister, vilket är ett informationssystem som förvaltas av Riksantikvarieämbetet ( Fältarbetet, fotografering och rapportsammanställningen har utförts av antikvarie Jessica Åkeson vid Östergötlands länsmuseum. Rapporterna finns tillgängliga på Linköpings stift, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Östergötlands länsmuseum samt på respektive kyrklig samfällighet. 4

5 TRYSERUMS KYRKA Snällebo 7:1, Tryserums socken, Valdemarsviks kommun, Hammarkinds härad, Östergötlands län och Smålands landskap, Linköpings stift Den äldsta kända kyrkan i socknen fanns i Västertryserum och torde ha uppförts i sten under 1200-talets senare del. Den brann 1660 men blev snart återuppförd. På grund av skador fick västgaveln återuppföras i början på 1700-talet och senare tillbyggdes koret i öster. Kyrkan övergavs när en ny kyrka byggdes sju km österut, vilket innebar att socknens centrum förflyttades radikalt. Kyrkans patronus greve Horn på Fågelviks slott anlitade slottsarkitekten Jean Eric Rhen att utföra ritningar för såväl exteriör som interiör. Kyrkan uppfördes i gustaviansk stil av länsbyggmästare Magnus Beurling med rektangulärt långhus, rundat korparti i öster, sakristia i norr och torn i väster. Fasaderna är ljusputsade, långhusets tak är brutet och koret täcks av en halvkupol. Tornet avslutas av en svängd huv och över den en öppen lanternin. Under koret inrättades ett gravkor för ätterna Gyllenstierna Horn. Det ljusa och avskalade kyrkorummet i gustaviansk stil präglas av sitt höga tunnvalv, sina höga rundbågiga fönster, sin rymliga korabsid och en till stora delar bevarad fast inredning. Den synnerligen välbevarade orgeln är ett av orgelbyggaren Pehr Schiörlins främsta arbeten. BESKRIVNING OCH HISTORIK Socknen Socknen är uppkallad efter gården Trisrum som finns omnämnd Socknen är belägen i Smålands nordöstra hörn och ansluter i öster till den djupa Valdemarsviken. Landskapet är skogrikt och kuperat och präglas av närheten till skärgården. Jordbruket och skogsbruket har länge varit den dominerande näringen medan fisket tappade i betydelse redan under mitten av 1900-talet. Förutom en cementvaru- och snickerifabrik har inga större industrier funnits. Till socknens större gårdar hör bl a Fågelvik, Hornsberg, Snällebo, Vittvik och Skönero. Mest känt är Fågelviks slott, vars nuvarande mangårdsbyggnad är från 1796, och som sedan

6 är byggnadsminne. Ägarna till Fågelvik innehade under lång tid patronatsrätt, dvs rätt att tillsätta präst, och har haft ett stort inflytande över kyrkan. Fågelviks medeltida anläggning finns bevarad som borgruin. Kyrkomiljön Kyrkan är högt belägen i en södersluttning och den närmaste bebyggelsen finns nedanför kyrkan i söder. Mittemot den södra ingången ligger kyrkskolan från Den är byggd i två våningar med rödfärgade panelklädda fasader och tegeltäckt sadeltak. Den inrymmer numera församlingshem och förskola. År 1926 byggdes en ny skola ett stycke söder om den gamla, en tvåvåningsbyggnad med vita spritputsade fasader och brutet plåtklätt tak. Intill denna ligger det fd ålderdomshemmet byggt Dessförinnan var ålderdomshemmet/fattigstugan inhyst i den byggnad där hembygdsföreningen nu huserar. Den ligger direkt väster om den gamla kyrkskolan och utgörs av en timrad faluröd tvåvåningsbyggnad under tegeltäckt sadeltak, uppförd På höjden norr om kyrkan finns den fd prästgården, en liten 1950-talsvilla med vita spritputsade fasader och tegeltäckt sadeltak. Cirka 100 meter öster om kyrkan ligger kyrkstallarna. Det är en faluröd länga som är placerad i en sluttning, med fasader klädda med lockpanel och ett plåttäckt pulpettak. Det tillkom under 1800-talets första hälft, och fram till 1948 fanns det ett liknande stall i strax söder härom. Kyrkogården Kyrkogården ligger i en brant sluttning mot söder och har terrasserats i flera steg. Formen är oregelbunden och den omges av kallmurade stenmurar som i söder är bevuxna med syrenbuskar. Ingångar finns i söder, öster och väster. Den södra ingången har kvadratiska, vitputsade grindstolpar som har pyramidformade plåtbeslagna toppar. Ett gravkapell med okänt byggnadsår ligger i kyrkogårdens östra del. Den har en kvadratisk plan, vita spritputsade fasader, plåtklätt, brutet valmat tak och en stickbågig dubbeldörr mot väster. Invändigt är väggarna vitputsade, golvet belagt med röd klinker och med ett vitputsat altare. Det är ännu i bruk som bisättningsrum. 6

7 En fullständig beskrivning och historik av kyrkogården redovisas i separat rapport från utförd kyrkogårdsinventering. Kyrkobyggnaden Den äldsta kända kyrkan var byggd i Västertryserum, sju kilometer väster om nuvarande kyrkan, och torde ha uppförts under 1200-talets senare del. Den står ännu kvar som ruin och murarna visar en byggnad uppförd av gråsten med rektangulärt långhus, rakt avslutat kor och sakristia i norr. Kyrkogården var inhägnad med en timrad bogårdsmur som revs först på 1820-talet. I kyrkogårdens västra hörn stod en klockstapel. En brand 1660 skadade såväl kyrkan, klockstapeln som bogårdsmuren. Medel till återuppbyggnaden skänktes av kung Karl XI och arbetet påbörjades redan nästföljande år. Arbetet leddes av byggmästare Per Andersson i Norrköping, och inredningen med bl a predikstol utfördes av Knut Gunnarsson från Kullerstad och Olof Knutsson i Skrikerum. En orgel tillverkad av orgamakaren i Ryssby tillkom i början på 1670-talet. I början av 1700-talet konstaterades svåra skador på byggnaden, och västra gaveln fick därför tas ned och återuppföras. Därefter målades interiören av målaren Tomas Wallenkamph i Norrköping. Greve Arvid Bernhard Horn på Fågelvik lät tillbygga koret i öster och här inreddes ett gravkor för Gyllenstiernska och Hornska ätterna. I början av 1740-talet genomfördes en stor reparation då bl a interiören vitmenades. Några år senare fick kyrkan genom greve Adam Horns försorg, en ny orgel av orgelbyggaren Jonas Wistenius, Linköpings stifts förste orgelbyggare, och fasaden utfördes av bildhuggaren Niclas Österbom i Norrköping. Under 1700-talets andra hälft påbörjades diskussioner om att bygga en ny kyrka, men oenighet rådde om platsen. Fågelviks ägare och kyrkans patronus greve Gustav Horn avgjorde emellertid saken genom att mot församlingens vilja bestämma den nuvarande platsen, sju km öster om den gamla, vilket innebar att socknens centrum radikalt förflyttades. Greve Horn anskaffade ritningar av Jean Eric Rehn, som utarbetade en helhetsgestaltning för såväl exteriören som interiören. Rehn ( ) hovintendent, arkitekt och professor, var en av rokokons främsta företrädare i landet. Han utförde en mängd inredningsarbeten till de kungliga slotten, och ritade flera slott och herrgårdar, t ex Ljungs slott och Lambohovs herrgård i Östergötland. Tryserums kyrka är dock en av de få kyrkobyggnaderna som kom till utförande i landet, och förmodligen anlitades han senare till arbeten på det nya Fågelviks slott. Länsbyggmästare Magnus Beurling valdes som byggmästare och bygget pågick mellan åren Kyrkan är uppförd i gustaviansk stil med rektangulärt långhus, rundat korparti i öster, sakristia i norr och torn i väster. Fasaderna var ljusputsade och takfallen var troligen täckta med ekspån. Tornet avslutas av en svängd huv och över den en öppen lanternin. Under koret inrättades ett gravkor för ätterna Gyllenstierna Horn och 22 gravkistor överfördes från den gamla kyrkan. Altaruppsatsen är mycket originell och är utformad som en hyllning till släkterna Gyllenstierna Horn. Den har en hög konstnärlig kvalitet och är ritad av Rhen med utsmyckningar som tros vara tillverkade av hovbildhuggaren Jean Baptiste Masreliez. Även Masreliez kom senare att arbeta med inredningen till Fågelviks slott. Familjen Horn hyste ett stort musikintresse och stor vikt lades vid att skapa god akustik i kyrkorummet för att åstadkomma bästa möjliga förutsättningar för konsertverksamhet. Orgeln bekostades till stor 7

8 del av Gustav Horn och tillverkades av orgelbyggaren Pehr Schiörlin ( ). Han var lärjunge till Jonas Wistenius och övertog dennes verkstad 1777 och har tillverkat ett 70-tal orglar i länet. Orgeln räknas som ett av Schiörlins bästa verk. Vid en restaurering 1886 byttes den slutna bänkinredningen ut mot öppna bänkar och ett nytt trägolv lades in. Arkitekten Karl Martin Westerberg ansvarade för en restaurering , då bl a inredningen ommålades och tornurverk installerades. Den senaste större restaureringen utfördes 1972 under ledning av konstnären Eric Elfwén. Till de större ingreppen hör omläggning av takens svartplåt med kopparplåt och borttagande av bänkar i öster och väster, bl a för att bereda plats för en läktarunderbyggnad. Elfwén bidrog till kyrkans inredning genom en glasmosaik i andaktsrummet och en ny dopfunt. Följande års arbeten har främst varit av underhållskaraktär. Den gamla kyrkan lämnades att förfalla, men på 1940-talet fanns det långt gångna planer på att sätta istånd ruinen för att hindra ytterligare förfall. Arbetet kom emellertid inte till stånd förrän på 1960-talet med Arvid Carlsson som byggmästare. År 1965 kunde ruinen återinvigas och används sommartid för bröllop och sommargudstjänster. Exteriör beskrivning Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning med rektangulärt långhus, något indraget rundat kor, sakristia i norr samt torn i väster. Kyrkan är uppförd av sten och tegel. Sockeln är gråputsad. Fasaderna är spritputsade och avfärgade i brutet vitt och med omfattningar, hörn och taklister i en gulvit slätputs. Långhuset har brutet takfall, koret kröns av en halvkupol och sakristian har ett brant, valmat takfall. På östra taknocken är ett kors placerat på en hög sockel. Tornet avslutas av en fyrsidig, svängd huv med tornur i fyra väderstreck, krönt av en öppen plåtklädd lanternin. Samtliga takfall är täckta med kopparplåt med ojämna falsar, delvis pålagd Även solbänkar, ståndrännor och stuprör är av koppar. Långhus och kor har stora rundbågsfönster med gröna bågar och spröjsning i gjutjärn. Korets fönster är försedda med grönt antikglas som tillkom På korets östsida finns även ett högt placerat runt fönster. Sakristian har i öster ett stort rektangulärt ospröjsat fönster med grön träbåge, 8

9 upptaget vid restaureringen Tornets första våning är försett med runda spröjsade fönster åt norr och söder. Den andra våningen har en stickbågig öppning med en svart trälucka åt väster, och den tredje våningen utgörs av klockvåningen med rundbågiga, svarta ljudluckor i väster, söder och norr. Ingångar finns i tornet i väster samt mitt på sydsidan. Huvudingången i väster består av en stickbågig öppning med slätputsad omfattning och en indragen, raksluten dubbeldörr klädd med grön diagonalställd panel. Ovanför ingången finns ett slätputsat försänkt parti med inskriften NYBYGD RENOVERAD RENOVERAD Sydportalen har en stickbågig, grön dubbeldörr med spegelindelning. Ovan dörren finns ett rundbågigt fönster som tillsammans med dörren inramas av en slätputsad rundbågig omfattning. Sakristian är försedd med en dörr i väster. Det är en stickbågig enkeldörr med liggande grön panel och vit omfattning. Interiör beskrivning Långhuset är rektangulärt med ett lackat trägolv som även ligger i bänkkvarteren. Väggarna är vitputsade och taket består av ett vitmålat trätunnvalv som avslutas nedåt av en bred, putsad profilerad taklist. Fönsteröppningarna saknar innanfönster. I väster finns en raksluten, grön dubbeldörr med spegelindelning och smala, glasade partier i överdelen, samt med en grön, stickbågig träomfattning. I söder finns ett stickbågigt vindfång med en raksluten dubbeldörr med spegelindelning och glasade partier i överdelen. Bänkarna är grönmålade och indelade i fyra kvarter som är öppna men sluter an till väggarna i söder och norr. De främre norra bänkraderna har förlagts med långsidan längs muren. Gavlarna är höga och har en treklöverformad avslutning. Bänkarna blev utbytta vid 1886 års restaurering. Predikstolen är placerad i främre delen av långhuset på den norra sidan. Dess uppgång är förlagd till sakristian, och ovanligt nog är predikstolens ryggstycke försedd med dörrar till sakristian. Korg och ljudtak har en fyrsidig form och är gråmålade med förgyllda lister. På ryggstycket hänger en klocka. Dopfunten är placerad i långhusets främre del och består av ett kraftigt trästativ som bär upp en polerad bronscuppa med skulpterade detaljer. Den är tillverkat 1971 av konstnären Eric Elfwén. 9

10 I väster finns orgelläktaren med dess underbyggnad som tillkom I den södra delen finns ett andaktsrum med en glasmosaik tillverkad av Eric Elfwén Väggen mot kyrkorummet är vitputsad. I norr finns kapprum, wc och ett förråd. Läktaren bärs upp av runda, gröna pelare. Barriären är rak, gråmålad och har fyllningar med förgyllda lister. Läktaren nås via en trappa från vapenhuset. En stickbågig, enkel bräddörr med plåtklädd utsida leder från första tornkammaren till läktaren. Läktarens golv består av ett obehandlat trägolv. På var sida om orgeln finns bänkar på gradänger lika långhusets bänkar. Orgeln är tillverkad av Pehr Schiörlin 1784, och har en gråmålad fasad med förgyllda lister och saknar direkta utsmyckningar. I likhet med många andra inventarier bekostades den av greve Gustaf Horn på Fågelviks slott. Koret har en rund form och täcks av ett vitputsat hjälmvalv. I likhet med långhuset avslutas valvet nedåt av en profilerad taklist. Det lackade trägolvet ligger ett steg högre än långhusets golv och väggarna är vitputsade. Innanfönster saknas. Kring det runda fönstret i öster finns förgyllda änglahuvuden och en krans. Altaret är rektangulärt och vitputsat med en kalkstensskiva. Altaruppsatsen från 1783 är ritad av Rhen, och är utformad som en hyllning till ätterna Gyllenstierna Horn och deras aktiva insatser för socknen. Den består av en originell uppbyggnad som i relief och förgyllning visar Kristussymbolen IHS inom en cirkel med strålar, däröver två änglar som håller en urna. Utsmyckningarna tros vara tillverkade av hovbildhuggaren Jean Baptiste Masreliez. Altarringen har en tresidig form och är öppen i sidorna. Den är gråmålad och har kvadratiska fyllningar. Den tillkom eventuellt vid en restaurering Knäfallet är klätt med en grön textil. Under koret finns den Gyllenstiernska Hornska gravkammaren som nås via en lucka i mittgången. Sakristian är placerad på den norra långsidan och nås från långhuset via en stickbågig, grå enkel bräddörr som mot kyrkorummet är klädd med svart, nitad plåt. Golvet ligger tre steg högre än i långhuset och täcks av en gul textilmatta. Väggarna är vitputsade och taket är plant och klätt med furupanel. I öster finns en stor fönsteröppning som saknar innanfönster, men som är försett med invändigt galler. I väster finns ett vindfång med en stickbågig, vit plåtdörr. Ett enkelt träaltare finns under fönstret i öster. Längs den norra väggen finns en väggfast skåpinredning i furu. En trätrappa leder upp till predikstolen. Vapenhuset är placerat i tornets bottenvåning. Golvet består av kalkstensplattor, väggarna är vitputsade och taket är ett plant vitt trätak. I väster finns ytterdörren, en hög, raksluten, dubbel grön bräddörr. I öster leder en stickbågig, grön dubbeldörr med spegelindelning till läktarunderbyggnadens vindfång. Längs den södra muren finns en trätrappa upp till tornets övre våningar samt läktaren. Under trappan finns en elcentral. Tornets övre våningar nås via en trappa i vapenhuset. Den första våningen har ett obehandlat trägolv, vitputsade väggar och ett plant vitt tak. Härifrån nås läktaren. Förutom ett spelverk är utrymmet tomt. En öppen trätrappa leder upp till den andra våningen som har ett enkelt brädgolv, grovputsade väggar och taket består av ett bjälklag. Böcker och äldre dörrar förvaras på denna våning. Den tredje våningen är lik den förra men står tom. I de ovanliggande våningarna finns klockorna, storklockan gjuten 1754 av Magnus Hultman i Norrköping och lillklockan gjuten

11 KULTURHISTORISK BEDÖMNING Kyrkan, gravkapellet och kyrkogården utgör tillsammans med de äldre skolbyggnaderna, det fd ålderdomshemmet och kyrkstallarna en samlad kyrkomiljö som vittnar om platsens tidigare betydelse som socknens centrum. De förr så vanliga kyrkstallarna utgör idag en allt mer sällsynt byggnadskategori i Östergötland. De berättar om en tid då det var kyrkplikt och om den långa väg som många kyrkobesökare hade att färdas. Kyrkogården En fullständig kulturhistorisk bedömning av kyrkogården redovisas i separat rapport efter avslutad kyrkogårdsinventering. Kyrkobyggnaden Kyrkan tillhör det stora antal gustavianska kyrkor som uppfördes under senare delen av talet till följd av den stora befolkningsökningen och nya liturgiska ideal. Slottsarkitekten och hovintendenten Jean Eric Rhen svarade för såväl den yttre som inre gestaltningen vars ursprungliga karaktär har bevarats väl. Exteriören karaktäriseras av ljusa spritputsade fasader med slätputsade detaljer, långhusets brutna takfall, det rundade korets halvkupol och tornhuven som kröns av en öppen lanternin. Interiören äger med sitt höga tunnvalv, sina stora rundbågiga fönster och sin rymliga korabsid en påtaglig arkitektonisk resning och präglas ännu av fast inredning från byggnadstiden altaruppsats, predikstol, orgel och orgelläktare. Altaruppsatsen som är ritad av Rhen, har en hög konstnärlig kvalitet och är unik i sitt utförande då det är utformat som en hyllning till ätterna Gyllenstierna Horn. Orgeln besitter ett framträdande musik- och kulturhistoriskt värde såsom ett av orgelbyggaren Pehr Schiörlins främsta arbeten, och är dessutom ovanligt väl bevarad i både klangligt och tekniskt hänseende. På läktaren finns bevarade läktarbänkar och gradänger på var sida om orgeln, vilket är ett allt mer ovanligt inslag i kyrkorna. Ovanligt är även att predikstolen är försedd med dörrar från sakristian. Kyrkans historia är intimt förknippad med ägarna till Fågelviks slott som under lång tid var kyrkans patronater. Deras inflytande över kyrkans byggande var stort, t ex beslutade man om den nya kyrkans placering, anlitade arkitekt och hantverkare samt bidrog genom stora donationer till kyrkans uppförande och dess inredning. Sammanfattning Kyrkan utgör, såväl exteriört som interiört, ett välbevarat och mycket väl genomfört exempel på den gustavianska kyrkobyggnadstyp som uppfördes under senare delen av 1700-talet. Tryserums kyrka är en av de få kyrkobyggnader ritade av slottsarkitekten Jean Eric Rhen som har kommit till utförande. Han har skapat ett väl sammanhållet kyrkorum med stora estetiska kvaliteter. Det präglas ännu till stora delar av sin fasta originalinredning där Rhens unika altaruppsats intar en särställning. Orgeln är ovanligt väl bevarad i både klangligt och tekniskt hänseende och utgör ett av orgelbyggaren Pehr Schiörlins bästa arbeten. Samhörigheten med Fågelviks slott är mycket påtaglig, dels genom donationer av inredning och inventarier, och dels genom den Gyllenstiernska Hornska gravkammaren. 11

12 BEFINTLIGA SKYDDSFORMER Kyrkan och kyrkogården är skyddade enligt Lagen om kulturminnen 4 kap. Tryserums kyrkomiljö, K9, är utvärderad som kulturhistorisk värdefull miljö i kulturminnesprogrammet för Östergötland, utgivet av länsstyrelsen i Östergötlands län KÄLLOR Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; Cnattingius, Bengt, Tryserums kyrka, andra upplagan med tillägg av Alf Karlsson, Vimmerby Informationsmaterial inför rundtur i Tryserums socken, Tryserum Östra Eds kyrkliga samfällighet, Kyrkobyggnader , del 2, Småland och Öland. Sveriges Kyrkor. Riksantikvarieämbetet. Sveriges Bebyggelse, Kalmar län, del I, Uddevalla 1957 Unnerbäck, Axel, Orgelinventarium. Bevarade klassiska kyrkorglar i Sverige. Helsingborg Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén. Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet Östergötlands länsmuseums arkiv Övriga inventeringar Sedan 2002 pågående inventering av kyrkogårdar/begravningsplatser i Östergötlands län, utförs av Östergötlands länsmuseum. Bogårdsmurar i Linköpings stift, Östergötlands län, Grenberger Byggnadsrestaureringskontor Prästgårdsinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum Skolinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum Kartor Ekonomisk karta, 1940 och 1980, blad 7G, 9j Tryserum Sammanställt av Östergötlands länsmuseum i augusti Den kulturhistoriska bedömningen har utförts i samverkan med Länsstyrelsen i Östergötland. 12

13 HÄNDELSELISTA Förteckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade källor och kan i framtiden komma att revideras Nybyggnad, kyrkan i sin helhet. Rektangulärt långhus med rak koravslutning, byggd i gråsten. (BC) 1660 Brand, delvis förstörd. Återuppbyggdes samma år. (BC) 1661 Ändring restaurering. Medel skänktes av kung Karl XI. Byggmästare Per Andersson i Norrköping, inredning med predikstol mm gjordes av Knut Gunnarsson från Kullerstad och Olof Knutsson i Skrikerum. (BC) 1671 Fast inredning orgel tillverkad av orgamakaren i Ryssby. (BC) Ändring, västgaveln tas ned och återuppförs pga svåra skador. Därefter målades interiören av Tomas Wallenkamph i Norrköping. Koret tillbyggdes åt öster med ett gravkor för Gyllenstiernska och Hornska ätterna vilket bekostades av greve Arvid Horn. (BC) Ändring, restaurering bl a vitmenades interiören. (BC) 1740 Specifika inventarier nummertavlor. (ÖLM) 1746 Fast inredning orgel tillverkad av orgelbyggaren Jonas Wistenius i Linköping, fasaden utfördes av bildhuggare Niclas Österbom. Anskaffades genom greve Adam Horn. (BC) Nybyggnad kyrkan i sin helhet, rektangulärt långhus med halvrunt kor i öster och torn i väster, sakristia i norr. Arkitekt Jean Erik Rehn, länsbyggmästare Magnus Beurling i Vadstena. Under koret ordnades den Gyllenstiernska- Hornska gravkammaren till vilken 22 kistor från den gamla kyrkan överfördes. (BC, SvK) 1783 Fast inredning altarprydnad ritad av slottsarkitekten Jean Erik Rhen och bekostad av kyrkans patronus greve Gustaf Horn. Utsmyckningarna tros vara tillverkade av hovbildhuggaren Jean Baptiste Masreliez,. (BC, SvK) 1784 Fast inredning orgel tillverkad av Pehr Schiörlin i Linköping, bekostad av kyrkans patronus greve Gustaf Horn. (BC, SvK) 1785 Invigning 26 augusti av biskopen Uno von Troil. (I, SvK) 1799 Ändring orgeln reparerades av organisten Andreas Dahlgren, Tryserum. (AU) Nybyggnad uppförande av kyrkstallar. (ÖD ) Ändring orgeln något omdisponerad, troligen av P Z Strand. (I, AU, SvK) 13

14 1848 Ändring orgeln reparerad av organisten A P Kjellander. (AU) 1886 Ändring restaurering, nytt golv och ny öppen bänkinredning. Ev ny altarring. (BC, K, SvK) Nybyggnad - uppförande av kyrkstallar. (ÖD ) 1896 Ändring orgeln reparerad av organisten Holmdahl. (AU) Ändring restaurering, ommålning och omförgyllning av interiören, antikglas i korfönstren, ny altarskiva. Orgelverket omstämt och rengjort. Tornurverk installerades. Vindfång vid sydportalen. Utvidgning av kyrkogården. Arkitekt K M Westerberg, konservator S Sundbaum. (BC, SvK) 1947 I samband med renovering av sarkofager och kistor i Horn - Gyllenstiernska gravkoret togs en invändig gång upp. (ÖLM) 1948 Rivning av kyrkstallarna uppförda på 1890-talet. (ÖD ) 1951 Teknisk installation värme. (BC, SvK) 1961 Utvidgning av kyrkogården. (NT-ÖD ) Ändring restaurering av kyrkoruinen. (BC) 1968 Ändring restaurering av orgelverket av orgelbyggare Magnus Fries. (I, SvK) Ändring exteriör och interiör restaurering under ledning av konstnären Eric Elfwén. Tornet, sakristian och takets nedre norra takfall försågs med kopparplåt, urtavlor och klot förgyllda. Sänkning av bänkgavlar. I väster borttogs bänkar för att bereda plats för en läktarunderbyggnad innehållande ett andakts- och förättningsrum prytt med en glasmosaik av Elfwén. Bänkar borttogs även i koret där en dopfunt tillverkad av Elfwén placerades. Nytt skrudskåp samt wc i sakristian. Restaurering av altaruppsats och övriga konstverk. (BC, SvK) 1971 Specifika inventarier dopfunt av konstnär Eric Elfwén. (BC) 1985 Vård/underhåll, avfärgning av fasaden med vit spritputs och gräddvit slätputs, vissa plåtarbeten. (SvK, NT ) 1998 Specifika inventarier textilskåp. (ÖLM) 1990 Tillstånd till urn- och minneslund. (ÖLM) 1999 Tillstånd till borttagande av två bänkar i västpartiet. (ÖLM) 2000 Tillstånd till utbyte av motorverken till tornuret från (ÖLM) 2001 Reparation av bogårdsmuren. (ÖLM) 14

15 2001 Handikappsanpassning av kyrkan, renovering av grindstolpar samt renovering av gravkapellets träportar. Arkitekt Anders Eriksson. (ÖLM) 2005 Ändring restaurering av Schiörlinorgeln. Ålems Orgelverkstad, Olof Gustavssons Måleri AB, Askeby. (ÖLM) 2006 Kulturhistorisk inventering av kyrkan och kyrkomiljön, utförd av Östergötlands länsmuseum på uppdrag av Linköpings stift. Förkortningar AU - Unnerbäck, Axel, Orgelinventarium. Bevarade klassiska kyrkorglar i Sverige. Helsingborg BC - Cnattingius, Bengt, Tryserums kyrka, andra upplagan med tillägg av Alf Karlsson, Vimmerby BR Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; I - Informationsmaterial inför rundtur i Tryserums socken, Tryserum Östra Eds kyrkliga samfällighet, SvK - Kyrkobyggnader , del 2, Småland och Öland. Sveriges Kyrkor. Riksantikvarieämbetet. ÖLM Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv Sammanställt av Östergötlands länsmuseum i augusti