VÄSTRA RYD KYRKA Västra Ryd socken Ydre kommun Linköpings stift Östergötlands län

Transkript

1 Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2006 VÄSTRA RYD KYRKA Västra Ryd socken Ydre kommun Linköpings stift Östergötlands län

2 VÄSTRA RYD KYRKA Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift Delrapport september 2006 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Kulturminneslagen... 3 Kulturhistorisk bedömning... 3 Inventeringens uppläggning och rapport... 4 VÄSTRA RYDS KYRKA... 5 BESKRIVNING OCH HISTORIK... 5 Socknen... 5 Kyrkomiljön... 6 Kyrkogården... 6 Kyrkobyggnaden... 6 Exteriör beskrivning... 7 Interiör beskrivning... 8 KULTURHISTORISK BEDÖMNING Kyrkogården Kyrkobyggnaden BEFINTLIGA SKYDDSFORMER KÄLLOR Övriga inventeringar Kartor HÄNDELSELISTA

3 Inledning Bakgrund Med utgångspunkt i behovet av att förbättra kunskapsunderlaget för våra kyrkobyggnader och kyrkomiljöer genomförs en stiftsövergripande kulturhistorisk inventering. På uppdrag av Linköpings stift utför Östergötlands länsmuseum inventeringen inom stiftets del av Östergötlands län. Arbetet bekostas av medel från den kyrkoantikvariska ersättningen och påbörjades under år Projektet beräknas vara avslutat vid utgången av år Inventeringen berör de till Svenska kyrkan hörande kyrkobyggnader som omfattas av kulturminneslagen. Lagen gäller de kyrkobyggnader som är tillkomna före utgången av år 1939 och ytterligare några som skyddas genom särskilt beslut av Riksantikvarieämbetet. Denna rapport utgör en delrapport i inventeringen vars resultat kommer att sammanställas och analyseras i en stiftsövergripande rapport. Syfte De stiftsövergripande inventeringarnas syfte är: - att lyfta fram och öka förståelsen för kyrkans kulturvärden och att främja kontakterna mellan kyrkan och kulturmiljövården - att skapa ett underlag för församlingarnas/samfälligheternas planering och förvaltning av kyrkan/kapellet och för vård- och underhållsplaner - att sammanställa ett enhetligt och tillgängligt kunskapsunderlag med beskrivning av och historik för den enskilda kyrko/kapellbyggnaden samt en bedömning av de kulturhistoriska värdena. Inventeringen blir samtidigt en samlad dokumentation och överblick av kyrkobyggnader/kapell och kyrkomiljöer i stiftet från 2000-talets första decennium. - att skapa ett underlag för handläggning av kyrkoantikvariska ärenden och för bedömning av var det är särskilt viktigt att stödja insatser med kyrkoantikvarisk ersättning. Kulturminneslagen Enligt Lag om kulturminnen m.m. (SFS 1988:950) skall Svenska kyrkans kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas. Tillstånd måste sökas hos länsstyrelsen för att göra väsentliga förändringar av kyrkobyggnaden. Kulturhistorisk bedömning Den kulturhistoriska bedömningen görs utifrån principer som tagits fram av och fortlöpande diskuteras med representanter för Linköpings stift, länsstyrelserna i Jönköpings, Kalmar, och Östergötlands län samt länsmuseerna i Jönköpings och Kalmar län. En kulturhistorisk bedömning är aldrig definitiv utan hela tiden föremål för omvärderingar. Bedömningen utgår från såväl den enskilda kyrkobyggnadens värden som kyrkomiljöns i sin helhet, men också till värden i förhållande till andra kyrkobyggnader i stiftet och övriga landet. Inför varje planerad förändring skall tillstånd inhämtas från länsstyrelsen och varje ärende behandlas där från fall till fall. Den kulturhistoriska bedömningen utgör underlag för beslut om vilka åtgärder som kan vara berättigade till kyrkoantikvarisk ersättning. 3

4 Inventeringens uppläggning och rapport Rapporten består av en historik över kyrkobyggnaden, en beskrivning av exteriör och interiör, fotografier och en kulturhistorisk bedömning. Arbetet har varit uppdelat i en fältdel med inventering och fotografering samt en arkivgenomgång. De aktuella arkiv som gåtts igenom har främst varit länsmuseets topografiska arkiv och Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet i Stockholm. Uppgifter har vidare hämtats från aktuell litteratur däribland hembygdslitteratur. I viss mån har lantmäteriets handlingar och kartor nyttjats. De i rapporten redovisade arkivuppgifterna utgör en sammanfattning av genomgångna arkiv och ska inte ses som en komplett beskrivning av händelser i kyrkobyggnadens historia. Arbetet inkluderar en omfattande fotodokumentation varav endast en mindre del är presenterad i denna rapport. Delar av inventeringsmaterialet görs tillgängligt via Kulturmiljövårdens bebyggelseregister, vilket är ett informationssystem som förvaltas av Riksantikvarieämbetet ( Fältarbetet, fotografering och rapportsammanställningen har utförts av antikvarie Jessica Åkeson vid Östergötlands länsmuseum. Rapporterna finns tillgängliga på Linköpings stift, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Östergötlands länsmuseum samt på respektive kyrklig samfällighet. 4

5 VÄSTRA RYDS KYRKA Rydsnäs 1:2, Västra Ryds socken, Ydre kommun, Ydre härad, Östergötlands län och landskap, Linköpings stift Västra Ryd är en medeltida socken vars äldsta kända kyrka tros ha uppförts av sten på 1300-talet. Den ersattes av en ny kyrka som uppfördes 1882 straxt väster om den gamla, efter ritningar av arkitekt Albert Törnqvist med Adrian Pettersson som byggmästare. Den är byggd i sten och är mycket rymlig med ett rektangulärt långhus med femsidig sakristia i öster och torn i väster. Stommen är av gråsten, fasaderna är spritputsade i vitt och långhusets sadeltak är plåttäckt. Stilmässigt är den en tidstypisk blandning av nyklassicism med nygotik inslag. Interiören är välbevarad och kännetecknas av ett panelklätt tredingstak uppburet av gjutjärnspelare som delar in långhuset i tre skepp. De öppna bänkarna, predikstolen, altaruppsatsen, altarringen och orgelläktaren tillhör den ursprungliga inredningen. BESKRIVNING OCH HISTORIK Socknen Västra Ryds socken finns omnämnd 1337 som Ryth. Socknen är belägen på det Sydsvenska höglandet i den sydligaste delen av Östergötland. Mellan två höjdryggar utbreder sig ett småkuperat område med omväxlande natur bestående av odlad mark och lövskogsängar samt barrskogsklädd kullar. Förutom de två stora sjöarna Östra och Västra Lägern finns det många små skogssjöar, vattendrag, moss- och myrmarker. Den västligaste delen av socknen, den sk Lägerbobygden, hörde fram till 1877 till Askeryds församling. Det är en typisk jordbruks- och skogsbygd där framförallt skogsskötseln har spelat en stor roll för socknens näringsliv, dock har endast ett fåtal sågverk med begränsad verksamhet funnits. Söder om Östra Lägern, utmed landsvägen mellan Österbymo och Eksjö ligger Rydsnäs samhälle som utgör socknens centrum. Här finns förutom bostadshus, kyrka, prästgård, skola, ett fd ålderdomshem, frikyrkolokaler, affärer och under en tid även ett hotell. Tidigare trafikerades samhället av den 5

6 smalspåriga järnvägen mellan Eksjö och Österbymo. Till socknens herrgårdar hör Tunarp och Olstorp vid Västra Lägerns stränder, vilka båda tidigare innehade stora egendomar. Kyrkomiljön Kyrkan är belägen i Rydsnäs c: a 2,5 mil sydöst om Tranås, och är placerad på en höjd vid Östra Lägerns södra strand. Direkt väster om kyrkogården ligger skolområdet med den gamla kyrkskolan från 1883 samt yngre röda längor i en våning. Kyrkskolan är uppförd i 1½ våning med frontespis, faluröda panelklädda fasader och ett tegeltäckt sadeltak. Vid stranden nedanför kyrkohöjden, öster om kyrkan, ligger den fd prästgården som idag används som församlingshem. Boningshuset är uppfört 1856 eller 1870 i en våning med frontespis med gula panelklädda fasader under tegeltäckt sadeltak. Den flankeras av två faluröda flyglar från 1800-talets första hälft. I prästgårdens närhet finns den fd lönebostaden, en byggnad i 1 ½ våning med faluröda panelklädda fasader byggd Längs landsvägen söder om kyrkan ligger det fd ålderdomshemmet från 1930, uppfört i 1½ våning med frontespis. Byggnaden som tidigare var panelklädd, har fått gula reveterade fasader under valmat sadeltak. Kyrkogården Ingångar till kyrkogården finns i väster och söder. De svarta smidesgrindarna är tillverkade av K A Gustafsson i Virserum Grindstolparna är av röd granit med avfasade krön. I kyrkogårdens nordvästra del finns ett gravkapell som är ritat av arkitekt Erik John och uppfört Det har en kvadratisk plan, beiga spritputsde fasader och brant tegeltäckt sadeltak. På den södra gaveln finns en raksluten plåtklädd dubbeldörr och ovanför denna tre smala och tätt sittande rektangulära fönster. Rummet är försett med ett kalkstensgolv, väggarna är vitputsade och taket har en öppen takstol med brunbetsad panel. Längs väggarna finns väggfasta bänkar samt ett litet altare bestående av en väggfast kalkstenskiva. Norr om kyrkan finns en ekonomibyggnad med ljusgula panelklädda fasader. En fullständig beskrivning och historik av kyrkogården redovisas i separat rapport från utförd kyrkogårdsinventering. Kyrkobyggnaden Den äldsta kända kyrkan uppges ha byggts av sten på 1300-talet men dess ursprungliga planform är okänd. På 1600-talet ombyggdes koret som fick en rak avslutning och hade en ingång från söder. De branta takfallen var spånklädda liksom gavelröstena. Under 1600-talet försågs kyrkan med en inredning som delvis finns bevarad, såsom en dopfunt som troligen kommer från Silfverlings verkstad i Vadstena, en predikstol tillverkad av bygdesnickaren Gustaf Kilman och en altaruppsats, dock oklart om det är densamma som finns bevarad i kyrkan. En klockstapel stod söder om kyrkan, uppförd 1687 av byggmästaren Mattias Schröder från Säby. På 1700-talet målades kyrkans plana innertak, och bänkinredningen försågs med dekorativt måleri av Christer Fridsberg. Ett fotografi från omkring 1880 visar kyrkan söderifrån med klockstapeln i förgrunden. Då beslut hade tagits om att bygga en ny kyrka sprängdes den gamla medeltidskyrkan. 6

7 Församlingsborna var kritiska till flera av Överintendentsämbetets ritningsförslag, men fann slutligen en förebild i Högby kyrka utanför Mjölby, ritad 1860 av Albert Törnqvist. Törnqvist ( ) var professor i byggnadskonst vid konstakademin och verksam arkitekt vid Överintendentsämbetet. Han var en flitigt anlitad kyrkoarkitekt i hela landet och hans kyrkor uppvisar för tiden moderna dekorativa drag, men anknyter också i hög grad till den omedelbart föregående periodens former i nyklassicism. I Östergötland har han även ritat kyrkorna i Fivelstad och Gistad. Västra Ryd uppfördes 1882 efter närmast identiska ritningar som i Högby, men gjordes något större och fick ett treskeppigt långhus. Byggmästare var Adrian Pettersson från Skövde. Den nya kyrkan uppfördes ca 40 meter väster om den gamla. Kyrkan fick ett för sin tid typiskt utseende med nyklassicistisk utformning med nygotiska inslag. Långhuset är rektangulärt med smalare femsidig sakristia i öster och torn i väster. Även interiören fick en tidstypisk prägel med panelklätt tredingstak indelat med bjälkar och uppburet av smala gjutjärnskolonner. Större delen av inredningen tillkom vid uppförandet såsom bänkinredning, predikstol, altaruppsats, altarring, läktarbarriär och orgelläktare, och det är möjligt att också inredningen ritades av Törnqvist i likhet med i Högby. Troligen tillkom också altaret vid denna tid. Altartavlan anses vara en kopia av Vimmerbys altartavla målad av A Thörne. Ett äldre fotografi visar att altarnischen var försedd med en hög bröstningspanel samt en marmoreringsmålning som eventuellt var ursprunglig. Panelen och måleriet har dock senare ersatts med en blågrå väggmålning med molnformationer, oklart vid vilken tid men innan 1950-talet. Orgeln levererades 1883 av orgelfirman A V Lundahl i Malmö. På långhusets västra vägg tillkommer kalkmålningar med bibliska personer som motiv, utförda 1925 av G Sundvall. Året därefter genomfördes en restaurering som bl a innebar att interiörens färgsättning i guld och ek övermålades i grå toner. Johannes Dahl utförde en omfattande restaurering 1958 som omfattade både fasadrenovering och inre arbeten. Innanfönster tillkom, sakristian fick ett vindsutrymme genom en sänkning av taket, de södra korbänkarna borttogs och hela interiören ommålades i gråbruna toner. Inventarier från den gamla kyrkan uppsattes under läktaren. Orgeln blev helt ombyggd 1963 av Nordfors & Co Orgelbyggeri. Under de senare decennierna har två större arbeten utförts. För att skapa fler biutrymmen byggdes utrymmet under läktaren in 1984, och 1993 byttes den murkna tornspiran ut och fick en inklädnad av kopparplåt. Exteriör beskrivning Kyrkan har ett rektangulärt långhus med lägre, smalare femsidig sakristieutbyggnad i öster och torn i väster. Sockeln är av röd granit. Stommen är av gråsten, fasaderna är spritputsade och avfärgade i vitt. Omfattningar, hörn och lister är slätputsade och avfärgade i vitt, och runt fönster- och dörröppningar finns dekorativa avtrappningar. Under taket finns en kraftigt profilerad list. Långhusets sadeltak och sakristians valmade tak är täckta med grå plåt med förskjutna falsar. Tornet är försett med trekantsgavlar och kröns av en åttkantig plåtinklädd lanternin med små, rundbågiga, spröjsade fönster och en kort spira. Tornets plåttäckning består av kopparplåt som tillkom Ståndrännor och stuprör är av brunmålad galvaniserad plåt förutom på tornet där takavvattningen är av koppar. Fönstren har rundbågiga öppningar med gröna träbågar med gjutjärnsspröjsning. I överdelen bildar spröjsningen en stjärna i cirkel. Solbänkar av kalksten. Tornets bottenvåning är i norr och söder försett med fönster lika långhusets fönster men mindre. Den andra våningen har runda fönster i norr och söder. Klockvåningens ljudöppningar är rundbågiga med en mittställd kolonnett och luckorna är av trä med liggande panel. Ingångar finns i väster, söder och norr och markeras av framspringande portaler med trekantsgavlar dekorerade med en rund blindering med ett kors i gavelröstet. Huvudingången i väster har en raksluten dubbeldörr klädd med röd plåt som är placerad i en bred, hög rundbågig öppning. En lunettformad inskriftstavla av kalksten är 7

8 placerad ovan porten med inskriften OSCAR DEN II DRS IX REGERINGSÅR 1881 MDCCCLXXXI. Syd- och nordportalen har en rundbågig, avtrappad öppning med en raksluten dubbeldörr klädd med grön plåt. Sakristian är försedd med en ingång i öster med en hög rundbågig öppning och rakslutna dubbeldörrar klädda med grön plåt. Ovan ingången finns ett lågt rundbågigt fönster av samma typ som i långhuset. Röda granittrappor leder upp till samtliga ingångar. Södra ingången Interiör beskrivning Det rektangulära långhuset är orienterat i öst-västlig riktning. Långhuset delas in i tre skepp av smala, brungrå, kanellerade gjutjärnspelare som bär upp ett tredingstak klätt med ljust brunmålad panel och indelat med synliga bjälkar. Brädgolvet, som även ligger i bänkkvarteren, är lackat i en mörk ton och väggarna är gråputsade. Innanfönstren består av blyspröjsade antikglas med brungrå träbågar. Spröjsningen överensstämmer med gjutjärnsfönstrens spröjsverk. Dörren i väster vetter mot ett litet vindfång. Det är en raksluten, grå dubbeldörr med spegelindelning och en klassicerande omfattning. Även syd- och nordportalen är försedda med vindfång med höga rakslutna, grå spegeldörrar med en klassicerande omfattning dekorerad med ett förgyllt ornament i rokokostil. Bänkarna, som tillhör byggnadstiden, är indelade i fyra kvarter med gångar längs sidorna. Det är öppna bänkar med höga gavlar med en rundad avslutning. De är hållna i en brungrå färgton med grå nedsänkta fält på gavlarna och gråmarmorerade kvadratiska fält på skärmarna. Längs västra väggen finns väggfasta bänkar. Predikstolen, som är samtida med kyrkan, är fristående och står placerad i långhusets främre norra del med trappa från koret. Korgen och ljudtaket är flersidiga och gråmålade. Korgens nedsänkta kvadratiska fält pryds med förgyllda nyklassicistiska symboler. Intill sydportalen står en predikstol som tillhörde den gamla kyrkan. Den är tillverkad 1691 av bygdesnickaren Gustaf Kilman och är rikt dekorerad i blått, 8

9 rött och grått. Ljudtaket saknas men delar av detta finns uppsatta på kyrkans väggar. På södra väggen finns den gamla kyrkans altarprydnad placerad, som är tillverkad antingen 1662 eller 1722 av en konterfejare i Norrköping. I väster finns orgelläktaren och dess underbyggnad som tillkom Läktarunderbyggnadens väggar är gråputsade och inrymmer ett personalutrymme i söder och ett samlingsrum i norr. Golven i dessa utrymmen består av lackade trägolv och taket är plant samt täckt med brungråmålad panel. Västväggen, som tidigare tillhörde långhuset, är försedd med kalkmålningar föreställande bibliska personer utförda 1925 av G Sundvall. I samlingsrummet förvaras några äldre bänkskärmar med måleri från 1744 av Christer Fridsberg. Intill den västra utgången finns två äldre gravhällar uppsatta, varav den ena föreställer kyrkoherdeparet Anders Olufsson och är tillverkad av Michael Hacke i Skänninge Läktaren nås via trappor från tornet. Läktaren bärs upp av ljusgrå, kannelerade gjutjärnspelare och har ett rundat, framskjutande mittparti. Läktarbarriären är målad i grågrönt med inramade fält i blått och beige. Golvet är täckt med en grå textilmatta. Gradänger finns bevarade på båda sidor om orgeln men bänkar finns endast på den norra sidan. Bänkarna är av samma typ som i långhuset. Orgeln är tillverkad 1883 av A V Lundahl i Malmö, men verket ombyggdes helt 1963 av Nordfors & Co. Orgelfasaden är målad med en grönbrun marmorering och är dekorerad med mörkgrå kannelerade pilastrar samt förgyllda detaljer. Koret är jämnbrett med långhuset och rakt avslutat. Golvet ligger ett steg högre och har liksom väggar och tak samma utformning och behandling som i långhuset. Innanfönstren är försedda med antikglas i blyspröjs. På var sida om altaret finns dörrar till den bakomliggande sakristian. Dörrarna är rakslutna, grå enkeldörrar med spegelindelning. Omfattningarna är upptill dekorerade med förgyllda blomsterornament. Intill dörrarna finns två nummertavlor som har en rektangulär förgylld ram. Korbänkar med två öppna rader av samma typ som i 9

10 långhuset finns på den norra sidan. Altaret och altaruppsatsen är placerade i en hög rundbågig nisch vars vägg är dekormålad i blågrå toner med symboler från Kristi lidandes historia. Måleriet har tillkommit före 1950-talet, möjligen i samband med västväggens apostlamålningar från Altaret är av trä och gråmålat med blå fyllningar med förgyllda lister. Altaret är sannolikt samtida med altaruppsatsen. Altartavlan från 1888 är en kopia av Vimmerbys altartavla med Kristi förklaring som motiv. Den inramas av en spetsbågig omfattning i grått med kannelerade pilastrar och rik förgyllning. Altarringen är rundad och ansluter till den östra väggen. I likhet med altaret är den gråmålad med blå dekorativa fyllningar med förgyllda inramningar. Knäfallet är klätt med röd sammet. Dopfunten är inköpt från Vadstena och märkt med årtalet Den kommer förmodligen från stenhuggaren Johan Andersson Silfverlings verkstad, som levererade åtskilliga funtar till östgötska kyrkor. Den är tillverkad i kalksten och har en flersidig form samt dekoreras med djurfigurer i låg relief. Sakristian är placerad bakom koret och har en femsidig avslutning mot öster. Golvet är ett lackat trägolv, väggarna är vitputsade och taket är plant och klätt med brunbetsad panel. I öster finns ett vindfång som leder till en utgång. Dörren är en grå, raksluten dubbeldörr med spegelindelning. Innanfönstren är försedda med antikglas i blyspröjs. Längs den västra väggen finns en inbyggd skåpinredning och en altarnisch. Ovanför sakristian finns ett rymligt vindsutrymme som nås via en inbyggd trappa i nordväst. Väggar, golv och tak har samma utformning och behandling som i sakristian. Här finns skåp för bl a textilier och arkivalier. Vapenhuset är placerat i tornets bottenvåning. Golvet är belagt med granitplattor, väggarna är vitputsade, taket är plant och täckt med grå panel. Dörrarna mot såväl öster som väster utgörs av höga, rakslutna grå dubbeldörrar med spegelindelning. Inbyggda trappor finns utmed både den södra och den norra väggen, och under dessa ryms mindre förråd. 10

11 Tornet nås via trappor från vapenhuset. Den första våningen har ett lackat trägolv, ett plant brunlaserat panelklätt tak och vitputsade väggar. Här finns ett spelverk samt ingång till läktaren med en raksluten, grå dubbeldörr med spegelindelning. En öppen trätrappa leder upp till den andra våningen som har ett obehandlat trägolv, vitputsade väggar och ovanliggande bjälklag som tak. Här förvaras bl a den gamla klockstapelns torntupp, en äldre järndörr, en bemålad planka, en ram eventuellt till en nummertavla och två trävårdar. Långhusvinden nås via en liten lucka. I våningen ovanför hänger klockorna, lillkockan som tros vara från medeltidens slut, mellanklockan som göts 1709 samt storklockan som blev omgjuten Därovan finns lanterninen som nås via stegar. KULTURHISTORISK BEDÖMNING Kyrkan, gravkapellet och kyrkogården bildar tillsammans med kyrkskolan, det fd ålderdomshemmet och den fd prästgården, en miljö som vittnar om kyrkplatsens betydelse som socknens administrativt centrum. Kyrkogården En fullständig kulturhistorisk bedömning av kyrkogården redovisas i separat rapport efter avslutad kyrkogårdsinventering. Kyrkobyggnaden Kyrkan är representativ för det sena 1800-talets kyrkobyggnader där det nyklassicistiska formspråket kombineras med nygotiska inslag. Dess väl tilltagna storlek vittnar om socknens befolkningstillväxt. Den välbevarade exteriören karaktäriseras av de vita putsade fasaderna med avtrappade rundbågiga öppningar, plåttäckt sadeltak, symmetriskt placerade fönster med gjutjärnsspröjsning, portalernas och tornets trekantsgavlar. Det treskeppiga långhuset är en ovanlig planform bland Östergötlands landsbygdskyrkor. Även interiören har bevarat sin ursprungliga karaktär väl med ett panelklätt tredingstak uppburet av smala gjutjärnskolonner, och en inredning som huvudsakligen är samtida med kyrkan såsom öppna bänkar, en fristående predikstol, altartavla, altarring och orgelläktare. Det finns även flera äldre inventarier bevarade från den rivna medeltida kyrkan vilka visar på en lång historisk kontinuitet, t ex en medeltida kyrkklocka, en predikstol från 1691, en dopfunt från 1683 och en altaruppsats troligen från Värda att uppmärksamma är kalkmålningarna på västväggen, utförda 1925 av G Sundvall samt altarnischens dekormåleri. Sammanfattning Kyrkan har ett välbevarat och för sin tid typiskt utseende med en nyklassicistisk utformning med nygotiska inslag. Till dess karaktär hör vitputsade fasader med avtrappade rundbågiga öppningar, plåttäckt sadeltak, symmetriskt placerade gjutjärnsfönster, de markerade portalerna, tornets trekantsgavlar, ett panelklätt tredingstak uppburet av smala gjutjärnskolonner samt en inredning som tillhör byggnadstiden. Större delen av inredningen tillhör byggnadstiden och har därigenom ett högt kulturhistoriskt värde, och det finns också flera kulturhistoriskt värdefulla inventarier från medeltiden, och 1700-talet som visar på samband med den gamla kyrkan. Av kulturhistoriskt intresse är altarnischens odaterade muralmåleri samt kyrkans kalkmålningar som tillhör 1920-talet, en period vars muralmåleri är föga representerat bland Östergötlands kyrkor. 11

12 BEFINTLIGA SKYDDSFORMER Kyrkan och kyrkogården är skyddade enligt Lagen om kulturminnen 4 kap. Västra Ryd kyrkomiljö, K20, är utvärderad som kulturhistorisk värdefull miljö i kulturminnesprogrammet för Östergötland, utgivet av länsstyrelsen i Östergötlands län KÄLLOR Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; Cnattingius, Bengt, Västra Ryds kyrka, Linköping Sune Ljungstedt, Dopfuntar och andra verk av Michael Hacke, ur Kyrka i bruk, Västervik Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del VI, Uddevalla Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén. Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet Östergötlands länsmuseums arkiv Övriga inventeringar Sedan 2002 pågående inventering av kyrkogårdar/begravningsplatser i Östergötlands län, utförs av Östergötlands länsmuseum. Bogårdsmurar i Linköpings stift, Östergötlands län, Grenberger Byggnadsrestaureringskontor Prästgårdsinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum Skolinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum Kartor Häradsekonomisk karta , Västra Ryd Ekonomisk karta, 1948 och 1989, blad 7 F Tranås 1c Sammanställt av Östergötlands länsmuseum i september Den kulturhistoriska bedömningen har utförts i samverkan med Länsstyrelsen i Östergötland. 12

13 HÄNDELSELISTA Förteckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade källor och kan i framtiden komma att revideras. C Nybyggnad, ursprunglig planform okänd. Vid dess rivning bestod den av ett rektangulärt långhus med rakslutet kor samt en sakristia i norr. (Br, BC) Specifika inventarier lillklockan gjuten. (BC) Specifika inventarier altarskåp. (BC) Ändring ombyggnad, kor. (Br, BC) 1662 Fast inredning altaruppsats. (BC, Br) 1683 Specifika inventarier dopfunt av kalksten inköptes från Vadstena och härstammar troligen från stenhuggaren Johan Andersson Silfverlings verkstad. (BC, Br) 1687 Klockstapel uppförd av byggmästaren Mattias Schröder från Gripenberg i Säby. (BC) 1691 Fast inredning predikstol byggd av bygdesnickaren Gustaf Kilman. (BC, Br) 1709 Specifika inventarier mellanklockan gjuten. (BC) 1722 Ändring altaruppsats ändrades eller nygjordes. Uppges vara gjord av en konterfejare i Norrköping. (BC) 1724 Arkitekturbunden utsmyckning målningsarbete, interiör, kyrkorummets plana brädtak målades. (Br, BC) 1744 Vård/underhåll målningsarbete, interiör, bänkarna dekorerades med blomstermålningar utfört av Christer Fridsberg i Storäng. (BC) 1806 Specifika inventarier storklockan omgjuten av Jonas Magnus Fries, Jönköping. (BC) C a 1880 Rivning den gamla kyrkan sprängdes. (Östgöta Correspondenten ) 1882 Nybyggnad kyrkan i sin helhet. Rektangulärt långhus med smalare femsidig sakristia i öster och torn i väster. Stomme av gråsten. Uppfördes fyrtio meter väster om den gamla. Arkitekt Albert Törnqvist, byggmästare Adrian Pettersson, Skövde. (BC, Br) 1882 Fast inredning predikstol. (BC) 1882 Specifika inventarier altartavla Kristi förklaring, anses vara kopia efter Vimmerbys altartavla som är målad av A Thörne. (BC) 13

14 1883 Fast inredning orgel från firma A V Lundahl, Malmö. (BC) 1925 Arkitekturbunden utsmyckning kalkmålningar föreställande bibliska personer på västra väggen utförda av G Sundvall. (BC, Br) 1926 Ändring restaurering, interiörens färgsättning i guld och ek övermålas i grå toner. (BC) 1954 Invigning av gravkapell. Arkitekt Erik John, Stockholm. (Östgöta Correspondenten ) 1958 Ändring restaurering, avfärgning och ommålning av fasad och snickerier, plåtarbeten, ommålning av interiören och inredningen i huvudsakligen grå toner, sänkning av sakristians innertak för att få ett vindsutrymme, fönsterrosetternas färgade glas byttes ut till klart glas, nya innanfönster, sänkning av predikstol, borttagning av bänkar i väster, de södra korbänkarna avlägsnades för att inrätta en dopplats, nya nummertavlor, konservering av måleri, inventarier från medeltidskyrkan uppsattes under läktaren, borttagande av kaminerna, skrudskåp och andaktsaltare i sakristian, elektrisk uppvärmning och belysning. Johannes Dahls arkitektfirma, Tranås. (BC, Br, Östgöta Correspondenten ) 1963 Ändring orgeln helt ombyggd av Nordfors & Co Orgelbyggeri, Lidköping. (BC) 1971 Vård/underhåll takomläggning på kyrkans södra sida samt sakristian med galvaniserad plåt i likhet med den norra sidan. (ÖLM) 1979 Kororgel tillverkad av Robert Gustavssons orgelbyggeri AB. (ÖLM) 1984 Ändring ombyggnad, interiör, borttagning av bänkrader i väster, tillkomst av läktarunderbyggnad med personalutrymme, väntrum och wc. Flyttning av den gamla predikstolen från det nordvästra hörnet till väggen öster om sydingången. Nytt skåp i sakristian. Lars Adolfsson. (ÖLM) 1988 Tillstånd att isolera kyrkvinden med lösull. (ÖLM) 1989 Vård/underhåll exteriör, fasadrenovering av kyrktornet, fasadtvätt, lagning av putsskador samt avfärgning av lagade partier. Målning av nya plåtar på långhus. Johannes Dahls Arkitektkontor AB, Äng Bygg AB (ÖLM) Ca 1990 Vissa arbeten på nedre delen av tornspiran tycks ha utförts Ändring restaurering, exteriör, utbyte och skarvning av tornspirans bärande träkonstruktion, samt ny yttertakspanel som avtäckts med dubbelfalsad kopparplåt, ett nytt kors av koppar. Johannes Dahls Arkitektkontor AB, Byggnadsfirma Lars Samuelsson. (ÖLM) 1998 Ändring ombyggnad, interiör, borttagande av två bänkrader i väster. (ÖLM) 14

15 2006 Teknisk installation bergvärme. (ÖLM) 2006 Kulturhistorisk inventering av kyrkan och kyrkomiljön, utförd av Östergötlands länsmuseum på uppdrag av Linköpings stift. Förkortningar BR Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; BC Cnattingius, Bengt, Västra Ryds kyrka, Linköping ÖLM Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv Sammanställt av Östergötlands länsmuseum i september