BORGS KYRKA Borgs socken Norrköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län

Transkript

1 Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2006 BORGS KYRKA Borgs socken Norrköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län

2 BORGS KYRKA Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift Delrapport november 2006 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Kulturminneslagen... 3 Kulturhistorisk bedömning... 3 Inventeringens uppläggning och rapport... 4 BORGS KYRKA... 5 BESKRIVNING OCH HISTORIK... 5 Socknen... 5 Kyrkomiljön... 6 Kyrkogården... 6 Kyrkobyggnaden... 7 Exteriör beskrivning... 8 Interiör beskrivning... 9 KULTURHISTORISK BEDÖMNING Kyrkogården Kyrkobyggnaden BEFINTLIGA SKYDDSFORMER KÄLLOR Övriga inventeringar Kartor BORGS KYRKA HÄNDELSELISTA

3 Inledning Bakgrund Med utgångspunkt i behovet av att förbättra kunskapsunderlaget för våra kyrkobyggnader och kyrkomiljöer genomförs en stiftsövergripande kulturhistorisk inventering. På uppdrag av Linköpings stift utför Östergötlands länsmuseum inventeringen inom stiftets del av Östergötlands län. Arbetet bekostas av medel från den kyrkoantikvariska ersättningen och påbörjades under år Projektet beräknas vara avslutat vid utgången av år Inventeringen berör de till Svenska kyrkan hörande kyrkobyggnader som omfattas av kulturminneslagen. Lagen gäller de kyrkobyggnader som är tillkomna före utgången av år 1939 och ytterligare några som skyddas genom särskilt beslut av Riksantikvarieämbetet. Denna rapport utgör en delrapport i inventeringen vars resultat kommer att sammanställas och analyseras i en stiftsövergripande rapport. Syfte De stiftsövergripande inventeringarnas syfte är: - att lyfta fram och öka förståelsen för kyrkans kulturvärden och att främja kontakterna mellan kyrkan och kulturmiljövården - att skapa ett underlag för församlingarnas/samfälligheternas planering och förvaltning av kyrkan/kapellet och för vård- och underhållsplaner - att sammanställa ett enhetligt och tillgängligt kunskapsunderlag med beskrivning av och historik för den enskilda kyrko/kapellbyggnaden samt en bedömning av de kulturhistoriska värdena. Inventeringen blir samtidigt en samlad dokumentation och överblick av kyrkobyggnader/kapell och kyrkomiljöer i stiftet från 2000-talets första decennium. - att skapa ett underlag för handläggning av kyrkoantikvariska ärenden och för bedömning av var det är särskilt viktigt att stödja insatser med kyrkoantikvarisk ersättning. Kulturminneslagen Enligt Lag om kulturminnen m.m. (SFS 1988:950) skall Svenska kyrkans kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas. Tillstånd måste sökas hos länsstyrelsen för att göra väsentliga förändringar av kyrkobyggnaden. Kulturhistorisk bedömning Den kulturhistoriska bedömningen görs utifrån principer som tagits fram av och fortlöpande diskuteras med representanter för Linköpings stift, länsstyrelserna i Jönköpings, Kalmar, och Östergötlands län samt länsmuseerna i Jönköpings och Kalmar län. En kulturhistorisk bedömning är aldrig definitiv utan hela tiden föremål för omvärderingar. Bedömningen utgår från såväl den enskilda kyrkobyggnadens värden som kyrkomiljöns i sin helhet, men också till värden i förhållande till andra kyrkobyggnader i stiftet och övriga landet. Inför varje planerad förändring skall tillstånd inhämtas från länsstyrelsen och varje ärende behandlas där från fall till fall. Den kulturhistoriska bedömningen utgör underlag för beslut om vilka åtgärder som kan vara berättigade till kyrkoantikvarisk ersättning. 3

4 Inventeringens uppläggning och rapport Rapporten består av en historik över kyrkobyggnaden, en beskrivning av exteriör och interiör, fotografier och en kulturhistorisk bedömning. Arbetet har varit uppdelat i en fältdel med inventering och fotografering samt en arkivgenomgång. De aktuella arkiv som gåtts igenom har främst varit länsmuseets topografiska arkiv och Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet i Stockholm. Uppgifter har vidare hämtats från aktuell litteratur däribland hembygdslitteratur. I viss mån har lantmäteriets handlingar och kartor nyttjats. De i rapporten redovisade arkivuppgifterna utgör en sammanfattning av genomgångna arkiv och ska inte ses som en komplett beskrivning av händelser i kyrkobyggnadens historia. Arbetet inkluderar en omfattande fotodokumentation varav endast en mindre del är presenterad i denna rapport. Delar av inventeringsmaterialet görs tillgängligt via Kulturmiljövårdens bebyggelseregister, vilket är ett informationssystem som förvaltas av Riksantikvarieämbetet ( Fältarbetet, fotografering och rapportsammanställningen har utförts av antikvarie Jessica Åkeson vid Östergötlands länsmuseum. Rapporterna finns tillgängliga på Linköpings stift, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Östergötlands länsmuseum samt på respektive kyrklig samfällighet. 4

5 BORGS KYRKA Borg 14:10, Borgs socken, Norrköpings kommun, Memmings härad, Östergötlands län och landskap, Linköpings stift Borgs nuvarande socken utgjordes ursprungligen av socknarna Borg och Löt vars kyrkor var uppförda i sten och hade medeltida ursprung. År 1783 slogs socknarna samman efter att man hade enats om att bygga en gemensam kyrka. Vid 1800-talets början revs de och stora delar av inredningen såldes på auktion. En ny kyrka byggdes och förlades mellan de gamla kyrkplatserna. Den byggdes av gråsten och tegel av byggmästare Casper Seurling efter en ritning från Överintendentsämbetet daterad Kyrkan har ett rektangulärt långhus med rakslutet kor och en halvrund sakristia i öster samt ett torn med lanternin i väster. Fasaderna är slätputsade och avfärgade i vitt, sadeltaket är plåtklätt, fönsteröppningar rundbågiga och huvudingången är placerad till tornet i väster. Långhuset har förlängts åt väster genom att tornet har tillbyggts på ömse sidor vid en ombyggnad BESKRIVNING OCH HISTORIK Socknen Borgs nuvarande socken bestod ursprungligen av de medeltida socknarna Löt och Borg. En sammanslagning av de båda socknarna skedde Det småkuperade landskapet är mycket fornlämningsrikt, trakten var tidigt uppodlad med Motala ström som en viktig kommunikationsled till Östergötlands centrala delar. Området utgjorde en centralbygd med kontinuerlig bosättning från bronsålder över järnålder, medeltid och nyare tid. Nära Motala ström finns flera hällristningslokaler från bronsåldern som tillsammans utgör ett av de största och märkligaste hällristningsområdena i landet. Vid Herrebro låg en viktig handelsplats som var i bruk från 700-talet till 1000-talet. I närheten av Borgs gamla kyrka och Borgs säteri har arkeologiska utgrävningar visat att det fanns en vikingatida stormansgård med kulthus, och 5

6 intill har senare en medeltida kungsgård anlagts. Det finns också ett flertal gravfält från äldre och yngre järnålder, av vilka det i Klinga har haft en kontinuitet på 1000 år. Till de större gårdarna hör Klinga och Borgs säteri. Kyrkomiljön Kyrkan är belägen på en svag höjd i ett öppet landskap straxt söder om Norrköping. Numera ligger kyrkan inklämd mellan E4 och gamla riksvägen mellan Norrköping och Linköping. Utanför kyrkogårdens sydvästra del finns ett församlingshem byggt på 1990-talet. Det har rödmålade panelklädda fasader och ett tegeltäckt sadeltak. Tidigare låg här det gamla församlingshemmet som var byggt 1805 och som hade tjänat både som fattighus, skola och ålderdomshem. Det brann dock ned Väster om kyrkogården finns kyrkstallarna, en lång länga med faluröda panelklädda fasader, tegeltäckt valmat sadeltak och svarta bräddörrar. Socknens fd prästgård är belägen i Kneippens villastad i Norrköping, ca fyra km från kyrkan. Den uppfördes 1925 i 1½ våning med putsade fasader och tegeltäckt brutet, valmat tak. Kyrkogården Kyrkogårdens huvudingång ligger i söder varifrån en allé leder upp till sydportalen. Grindstolparna är kraftiga, kvadratiska och vitputsade med plåtavtäckt avfasad topp och grindarna är svarta smidesgrindar. Det finns även en ingång i nordväst. Norr om kyrkan finns ett gravkapell som byggdes 1935 med kvadratisk plan, vita slätputsade fasader, gråmålad gjuten sockel och ett topptak med svängd takfot samt täckt med enkupigt tegel. På den södra sidan finns ingången med en bred, svart raksluten dubbeldörr med diagonalställda kassetter. På den västra och östra sidan finns högt sittande fönster med svart träspröjsning. 6

7 En beskrivning och historik av kyrkogården redovisas i separat rapport från utförd kyrkogårdsinventering. Kyrkobyggnaden Nuvarande Borgs socken bestod ursprungligen av socknarna Löt och Borg vars kyrkor var uppförda i sten under medeltiden. En avritning från 1600-talet visar att Borgs kyrka hade ett rektangulärt långhus med jämnbrett, rakt avslutat kor och ett vapenhus i väster. Långhuset har två rundbågiga fönsteröppningar i söder, koret har en ingång samt ett fönster i söder. Tidigare än under 1200-talet kan kyrkan knappast ha fått det utseende teckningen visar, men det är inte känt om detta utseende var resultatet av en ombyggnad. År 1729 eldhärjades Borgs gård och kyrka i en brand. All inredning förstördes och murarna skadades allvarligt. Vid återuppbyggnaden höjdes kyrkans murar, altaret pryddes med ett senmedeltida altarskåp som var en gåva från Kristbergs kyrka. Detta ersattes dock redan 1743 av en altarpredikstol förfärdigad av Niclas Österbom, ett av de tidigaste exemplen på altarpredikstol i länet. På 1770-talet började man planera för en utbyggnad av kyrkan men man beslutade sig för att gå samman med Löt och bygga en ny kyrka på en annan plats. År 1802 bestämdes det att Borgs kyrka skulle rivas. Ett gravkor från 1894 över en grav för landshövdingen Eldstierna och hans ättlingar markerar idag kyrkans plats. Grunden till Löts rivna kyrka ingår i det fd komministerboställets manbyggnad och under dess golv finns ett gravvalv bevarat. Kyrkan tycks ha haft en intressant byggnadshistoria efter vad man kan utläsa av en teckning från 1600-talet och en uppmätning från 1700-talets slut. Välhuggna kvaderstenar som finns bevarade på platsen antyder att kyrkan tillkom i mitten av 1100-talet eller strax därefter. Tornet kan ha uppförts vid samma tid eller något senare. Under 1300-talet byggdes koret ut i öster med en sakristia vid nordväggen och tegelvalv slogs. I mitten av 1700-talet ersattes den medeltida tornhuven med en elegant spira byggd av Petter Frimodig från Linköping. Under loppet av 1700-talet hade de medeltida kyrkorna blivit för små för de växande församlingarna och förslaget att bygga en gemensam kyrka, framfört av friherren E G Adelsvärd på Borg, fick snart stöd av övriga sockenbor. Sockensammanslagningen utverkades 1783 och ritningarna fastställdes av Överintendentsämbetet Man hade dock svårt att 7

8 enas om den nya kyrkplatsen och först 1801 kunde bygget startas. Stifts- och länsbyggmästaren Caspar Seurling var ansvarig för byggandet och 1803 stod kyrkan färdig, med rektangulärt långhus med rak koravslutning, rundad sakristia i öster och torn i väster. Kyrkan tillhör de större kyrkorna i länet. Med sina vitputsade fasader, spånklädda sadeltak, rundbågiga fönsteröppningar och stora, ljusa kyrkorum blev den en typisk representant för den sengustavianska stilen. Koret domineras av Pehr Hörbergs altartavla Kristi bergspredikan från 1804 som skänktes av E G Adelswärd. Tecknaren, grafikern och skulptören Pehr Hörberg ( ) var sin tids mest anlitade kyrkomålare. Han har målat 87 altartavlor varav 57 i Östergötland. Tavlans omfattning, liksom predikstolen och troligen kordörrarnas omfattning, är tillverkade av Carl Fredrik Beurling efter ritningar av Fredrik Bergstedt. Beurling ( ?) var verksam som bildhuggare, förgyllare och spegelmakare i Norrköping. Han har tillverkat ett 10-tal predikstolar i länet, och anlitades även till andra inredningsarbeten i kyrkor. Även nummertavlornas ramar är tillverkade av Beurling vid samma tid. Orgeln byggdes 1807 av orgelbyggaren Pehr Schiörlin från Linköping efter förslag av friherre I Lagerfelt som även i andra fall hade anlitat Schiörlin. Schiörlin ( ) var lärljunge till Linköpings stifts förste orgelbyggare Jonas Wistenius. Schiörlin övertog hans verkstad 1777 och har tillverkat ett 70-tal orglar i länet. Orgelverket i Borgs kyrka har byggts om vid flera tillfällen, senast Läktarbarriärens målning Kung Davids orkester målades 1807 av Olof Littorin och motivet har Pehr Hörbergs målning i Sankt Larskyrkan i Linköping till förebild. Från Löts kyrka hämtades en dopfunt av granit från 1100-talet, vilken Säve i en anteckning från 1861 uppger låg i komministerboställets trädgård. Från de rivna kyrkorna hämtades även medeltida träskulpturer som ursprungligen hörde till medeltida altarskåp, samt tio gravstenar som placerades i kyrkans golv. Bänkinredningen var ursprungligen sluten men vid en restaurering i slutet av 1800-talet ersattes den av en öppen bänkinredning samtidigt som kyrkorummets färgsättning förändrades och ytterdörrarna byttes ut. Vid 1924 års restaurering, som leddes av arkitekten Karl Martin Westerberg, blev interiören ommålad i klara och ljusa färger och golvet byttes ut. År 1939 ansvarade Norrköpings stadsarkitekt, Kurt von Schmalensee, för en restaurering som var ett första steg mot att återställa kyrkans ursprungliga karaktär. Det innebar bl a att bänkarna åter fick raka gavlar, läktarbarriärens måleri som blivit övermålat vid 1800-talets slut blev framtaget och inventarier konserverades. Samtidigt ordnades en ny dopplats vid norra tvärgången, koret utökades genom att de främre bänkraderna borttogs och interiören ommålades i grå toner. Då det fanns behov av biutrymmen gjorde man 1972 tillbyggnader i två våningar på ömse sidor om tornet. Långhusets takfall förlängdes i väster och tillbyggnadernas fasader samkomponerades med långhusets fasader. von Schmalensee stod bakom även denna ombyggnad, som sägs ha gjorts i nära överensstämmelse med en äldre ritning som inte kom till utförande då kyrkan byggdes. Under loppet av 1800-talet hade takets spån ersatts av svartplåt, som i sin tur blev ersatt av fabriksmålad stålplåt 1986 då en fasadrestaurering utfördes av Ahrén och Jacobsson arkitekter. De ansvarade även för en interiör restaurering 1988 då bl a en ny sluten bänkinredning tillkom, de ursprungliga färgerna på predikstol och altaruppsats togs fram, dopplatsen ordnades på nytt i koret, altarringen drogs fram och under läktaren ordnades ett kyrktorg och mindre biutrymmen. Exteriör beskrivning Kyrkan har ett rektangulärt långhus med jämnbrett kor och bakomliggande rundad sakristia samt ett torn i väster. På 1970-talet byggdes det till två utrymmen på var sida om tornet som lagts under en förlängning av långhusets tak, varför tornet numera är indraget. Fasaderna är slätputsade och avfärgade i vitt, och sockeln består av en låg huggen granitsockel. Stommen är av gråsten och tegel. Långhus och kor täcks av ett sadeltak, och sakristian har ett valmat takfall. Tornet avslutas av en hög, vitmålad och kraftigt artikulerad trälanternin med svarta 8

9 rektangulära träluckor och ett pyramidformat lanternintak. Samtliga takfall är täckta med svartmålad plåt. Huvudingången finns i tornet i väster och markeras av en rundbågig öppning med ett lunettfönster samt en raksluten, blå dubbeldörr med rikt dekorerade speglar som tillkom under slutet av 1800-talet. Ovanför ingången finns en röd kalkstensplatta med inskriften UNDER KONUNG GUSTAF IV ADOLPHS REGERING NYBYGGDES DENNA BORG OCH LÖTHS KYRKA BYGGMÄSTAREN HETTE CASPAR SEURLING. Sydportalens dörr har en liknande utformning och tillkom vid samma tid. Dörren är placerad i en rundbågig öppning med ett ovanliggande lunettfönster. Sakristian blev försedd med en egen ingång från söder 1955, med en raksluten enkel koppardörr och en granittrappa. Fönstren är insatta i flersprångiga rundbågiga öppningar, gråmålade bågar och spröjsning av trä med färgat antikglas. Solbänkarna är täckta med svartmålad plåt, även stuprör och takrännor är av svartmålad plåt. Tornets andra våning har ett runt fönster mot väster och klockvåningen är försedd med svarta rundbågiga ljudluckor i trä. Interiör beskrivning Långhuset är rektangulärt och orienterat i öst-västlig riktning. Golvet är belagt både med äldre och nyare kalkstensplattor, samt ett lackat trägolv i bänkkvarteren och sidogångarna. Väggarna är vitputsade och taket är ett flackt vitputsat tunnvalv som avlutas nedåt av en grå trälist. Innanfönstren är försedda med grå ospröjsade träbågar. I väster finns det en dörr till vapenhuset, en raksluten grålaserad dubbeldörr som tillkom I söder finns det ett vindfång till sydportalen, där två grå pilastrar med förgyllda kannelyrer och ett överliggande bjälklag inramar en grå raksluten dubbeldörr med spegelindelning. Bänkinredningen tillkom 1988 och är indelad i fyra kvarter som är slutna mot mittgången och öppna mot sidorna. 9

10 Bänkar och gavlar är ljuslaserade och speglarna på skärmar och luckor är marmorerade i rosa. I väster finns orgelläktaren som bärs upp av fyrkantiga grå pelare med förgyllda kanellyrer. Under läktaren tillkom 1988 utrymmen för förråd, pentry, elcentral mm. Underbyggnaden har en slät ljuslaserad trävägg med rakslutna ljuslaserade enkeldörrar. Läktarbarriären är rak och försedd med måleri av Olof Littorin från kyrkans byggnadstid. Målningen föreställer Kung Davids orkester och är gjord efter förlaga av Pehr Hörbergs målning på läktarbarriären i Sankt Lars kyrka i Linköping. Läktaren nås via tornets första våning och har en raksluten grå enkeldörr med spegelindelning. På var sida om orgeln finns vitmålade öppna läktarbänkar på gradänger, sannolikt tillkomna i slutet av 1800-talet då kyrkans övriga bänkinredning blev utbytt. Golvet är täckt med en grå textilmatta förutom vid gradängerna som har ett ljusmålat trägolv. Orgeln tillverkades 1807 av Pehr Schiörlin men fick verket ombyggt 1910 av E A Setterquist & son. Orgelfasaden är gråmålad med förgyllda lister och kröns av förgyllda lyror, urnor och bladornament. Koret är jämnbrett med långhuset och avskiljs av att golvet ligger ett steg högre än långhuset. Golvet är belagt med kalkstensplattor som lades 1988 då koret utvidgades samt tio talsgravhällar från de äldre kyrkorna. Gravarna är dock kvar på den ursprungliga kyrkplatsen. Väggar, tak och fönster har samma utformning som i långhuset. Altaret, altaruppsatsen, altarringen, kordörrarnas omfattning samt predikstolen har en rödbrun marmorering som tillkom 1988, då man tog upp predikstolens och altaruppsatsens originalfärgsättning. Altaret är ett högt väggfast träaltare som är försedd med rik förgylld dekor på framsidan. Altartavlan är målad av konstnären Pehr Hörberg 1804 och föreställer Kristi bergspredikan. Den samtida altaruppsatsen med pilastrar med förgyllda kannelyrer och en trekantsgavel ritades av Anders Fredrik Bergstedt och tillverkades av bildhuggaren Carl Fredrik Beurling. Den rundade altarringen är framflyttad och pryds av förgyllda kannelyrer och en strålkrans och har ett 10

11 beige sammetsklätt knäfall. Innanför altarringen står ett fristående altarbord i trä som tillverkades En trappa från koret leder upp till predikstolen som är placerad på den norra väggen med fyrsidig korg och ljudtak. Den har förgyllda symboler såsom lagens tavlor, hjärta, kors och ankare. Dess ryggstycke är prytt av ett förgyllt kors och kannelerade pilastrar. Även predikstolen och troligen kordörrarnas omfattning är ritade av Bergstedt och tillverkade av Beurling. Kordörrarna har omfattningar med förgylld dekor och kröns av en pinjekotte. Dörrarna är rakslutna ljusbruna enkeldörrar med spegelindelning och tillhör sannolikt byggnadstiden. Beurling har även tillverkat de ovala nummertavlor med förgyllda ramar krönta av rosetter som finns på var sida om kordörrarna. Dopfunten är placerad i korets södra del och härrör från 1100-talet. Den är tillverkad i granit och enkelt utformad med repstav i cuppans överdel som enda dekoration. Den är hämtad från Löts nu rivna medeltidskyrka. På norra korväggen finns två Birgittaskulpturer som båda är från sent 1400-tal och kommer från medeltida altarskåp i de rivna kyrkorna i Löt och Borg. Även på den södra väggen finns det medeltida träskulpturer. Sakristian är placerad bakom koret. Golvet är belagt med ett grått linoleumgolv, väggarna är vitputsade och taket är ett plant vitmålat trätak. Innanfönstren består av rektangulära grå träbågar och innanför dessa finns svarta rektangulära träluckor. Kordörrarnas insida är enkla grå bräddörrar. I söder finns en raksluten enkel grå spegeldörr som leder till en kopparklädd ytterdörr som togs upp På den västra väggen finns en ljuslaserad skåpsinredning som tillkom I övrigt finns det en piscina i kalksten samt en väggfast altarskiva i kalksten, varav båda synes ha tillkommit Vapenhuset är placerat i tornets bottenvåning och har ett kalkstensgolv, vitputsade väggar och ett plant grått panelklätt tak. I väster finns en gråmålad innerdörr som är raksluten, dubbel med spegelindelning och glas i överdelen. Den liksom ytterdörren tillhör troligen restaureringen i slutet av 1800-talet. Ytterdörrens insida utgörs av en grå, raksluten dubbeldörr med spegelindelning. Dörren mot långhuset i öster tillkom troligen i samband med läktarunderbyggnaden Det är en raksluten ljuslaserad dubbeldörr med mindre glasat parti. Tornet blev 1972 försett med två sidobyggnader i två våningar. Det södra utrymmet används som väntrum och har ett grått linoleumgolv, vitputsade väggar och ett plant grått panelklätt tak. Det norra utrymmet har kalkstensgolv men är i övrigt likt det södra, och här ryms kapprum och wc. Från både det norra och södra utrymmet finns det trappor upp till tornet och orgelläktaren. Den första våningens golv är täckt med en grå textilmatta, har vitputsade väggar och ett plant vitt trätak. Utrymmet används för bl a skrudskåp. Här finns även två äldre nummertavlor med vit rektangulär ram, snidad brunlaserad dekor och en tillhörande sifferlåda. En smal trätrappa leder upp till tornets andra våning som har ett obehandlat trägolv, grovputsade väggar och ovanliggande bjälklag som tak. En stege leder upp till långhusvindens öppning. Utrymmet används som förvaring, bl a för ett naket förgyllt kors som kan vara en ursprunglig altarprydnad. Här ovan finns klockvåningen med en storklocka från Löts kyrka gjuten 1736 av Magnus Hultman i Norrköping samt en lillklocka från Borgs gamla kyrka gjuten 1775 av Elias Arnell i Norrköping. De ovanliggande våningarna utgörs av trälanterninen och står tomma. 11

12 KULTURHISTORISK BEDÖMNING Kyrkan, gravkapellet, kyrkogården och kyrkstallarna utgör tillsammans en väl sammanhållen kyrkomiljö. Kyrkogården En kulturhistorisk bedömning av kyrkogården redovisas i separat rapport efter avslutad kyrkogårdsinventering. Kyrkobyggnaden Borgs kyrka tillhör de nyklassicistiska kyrkobyggnader som nybyggdes kring sekelskiftet 1800 till följd av bl a befolkningsökningen och nya liturgiska ideal. Kyrkan har bevarat sin exteriöra karaktär vilken utmärks av de vitputsade fasaderna, det flacka sadeltaket, den kraftigt artikulerade tornlanterninen och de flersprångiga rundbågade fönsteröppningarna. Interiören har vid senare restaureringar återfått sin ursprungliga sengustavianska karaktär med ett ljust och rymligt kyrkorum täckt av ett putsat tunnvalv, en sluten bänkinredning samt en inredning som till större delen är original. Koret har en enhetlig utformning då predikstol, altaruppsats och kordörrarnas omfattning är ritade av Fredrik Bergstedt och tillverkade av bildhuggaren Carl Fredrik Beurling, som även har tillverkat nummertavlorna. Kyrkan är intressant ur ett regionalt perspektiv då flera av de främsta hantverkarna med regional anknytning har bidragit till kyrkobyggandet och dess inredning såsom C F Beurling, konstnären Pehr Hörberg, stift- och länsbyggmästaren Caspar Seurling och orgelbyggaren Pehr Schiörlin. Läktarbarriärens framtagna målning Kung Davids orkester är ett tidstypiskt motiv som dominerar kyrkorummets västparti. Kyrkan har flera ålderdomliga föremål som visar på samhörighet med de rivna medeltida kyrkorna Borg och Löt, såsom dopfunten från 1100-talet, korets gravhällar och de medeltida träskulpturerna. Sammanfattning Kyrkan i sin helhet har bevarat sin ursprungliga karaktär väl och är representativ för den sengustavianska stilen som kännetecknas av de vitputsade fasaderna med symmetriskt placerade flersprångiga fönsteröppningar, det flacka sadeltaket, tornets lanternin och ett ljust och rymligt kyrkorum med stora delar av originalinredningen bevarad. Kyrkan är intressant ur ett regionalt perspektiv då flera av dåtidens främsta hantverkare med regional anknytning har bidragit till kyrkobyggandet och dess inredning. Äldre föremål som gravhällarna, dopfunten från 1100-talet och de medeltida träskulpturerna har i sig ett stort kulturhistoriskt värde och visar samtidigt på samhörighet med de rivna medeltida kyrkorna Löt och Borg. 12

13 BEFINTLIGA SKYDDSFORMER Kyrkan och kyrkogården är skyddade enligt Lagen om kulturminnen 4 kap. Borgs kyrka, K32, är utvärderad som kulturhistorisk värdefull miljö i kulturminnesprogrammet för Östergötland, utgivet av länsstyrelsen i Östergötlands län KÄLLOR Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; Kyrka i bruk, Meddelanden från Östergötlands länsmuseum Manuskript till Kyrkobyggnader , del 5, Östergötland. Sveriges Kyrkor. Riksantikvarieämbetet. Nisbeth, Åke, Borgs kyrka. Linköping Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, A-L, Norrköping Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén. Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet Östergötlands läns kalender Östergötlands länsmuseums arkiv Övriga inventeringar Sedan 2002 pågående inventering av kyrkogårdar/begravningsplatser i Östergötlands län, utförs av Östergötlands länsmuseum. Bogårdsmurar i Linköpings stift, Östergötlands län, Grenberger Byggnadsrestaureringskontor Prästgårdsinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum Skolinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum Kartor Häradsekonomisk karta , Lövstad Ekonomisk karta, 1948 och 1983, blad 8 G Norrköping 8 d Borg Sammanställt av Östergötlands länsmuseum i november Den kulturhistoriska bedömningen har utförts i samverkan med Länsstyrelsen i Östergötland. 13

14 BORGS KYRKA HÄNDELSELISTA Förteckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade källor och kan i framtiden komma att revideras Nybyggnad Löts kyrka med torn i väster. Revs (ÅN) Specifika inventarier dopfunt av granit, nu i Borgs kyrka, övertagen från Löts kyrka där den var i bruk till 1600-talets mitt. (ÅN) Nybyggnad Borgs kyrka. En avteckning från 1600-talets senare del visar en rektangulär kyrka med ett vapenhus i väster, koringång i söder och tre rundbågiga fönster på sydsidan. Revs (ÅN) Specifika inventarier altarskåp av nordtysk tillverkning till Löts kyrka. (ÅN) 1729 Brand kyrkan i Borg delvis förstörd. Återuppbyggd av byggmästare Anders Nilsson och murmästare Samuel Berg. (ÅN) 1736 Specifika inventarier storklocka till Löts kyrka gjuten av Magnus Hultman, Norrköping. Nu i Borgs kyrka. (ÅN) Ändring ombyggnad, exteriör, ny tornspira på Löts kyrka av Petter Frimodig, Linköping. (ÅN) 1775 Specifika inventarier lillklocka gjuten av Elias Arnell, Norrköping. Ursprungligen storklocka i Borg. (ÅN) Nybyggnad kyrkan i sin helhet med rektangulärt långhus, rundad sakristia i öster och torn i väster. Byggd i marksten och tegel. Stiftsbyggmästare Casper Seurling, möjligen efter Olof Tempelmans ritningar. (Br, SvK, ÅN) Fast inredning orgelläktare, med målning föreställande kung Davids orkester av Olof Littorin med Pehr Hörbergs läktarmålning i Sankt Lars kyrka i Linköping som förebild. (Br, SvK) 1802 Rivning av Borgs medeltida kyrka. (ÅN) 1803 Rivning av Löts medeltida kyrka. (ÅN) 1804 Fast inredning altare. (Br, SvK) 1804 Specifika inventarier altartavla Kristi Bergspredikan av Pehr Hörberg med altaraedikula signerad Anders Fredrik Bergstedt och tillverkad av Carl Fredrik Beurling i Norrköping. Skänktes av friherre E G Adelswärd. (Br, SvK, ÅN) 1804 Fast inredning predikstol signerad Anders Fredrik Bergstedt och tillverkad av Carl Fredrik Beurling i Norrköping. (Br, SvK) 14

15 1804 Specifika inventarier nummertavlor av Carl Fredrik Beurling. (ÅN) 1807 Fast inredning orgel tillverkad av orgelbyggaren Pehr Schiörlin, Linköping. (Br, ÅN, SvK) 1807 Arkitekturbunden utsmyckning måleri interiör, läktarbarriärens målning Kung Davids orkester målades av Olof Littorin. (ÅN) Ändring ombyggnad, tak, spån ersatt av svartplåt i litet format. (SvK) Ändring restaurering, nya ytterdörrar, öppen ekmålad bänkinredning med ornerade gavlar, vindfång vid sydingången, ny färgsättning med dekormålning vid taklisterna och nedtill fältindelad träpanel, läktarbarriärens måleri övermålat, nya dekordetaljer på altaruppställning på altaruppsats, predikstol och kordörrarnas omfattning. (Br, SvK) 1910 Ändring ombyggnad, orgelverket omändrades av E A Setterquist & son, Örebro. (ÖLM) 1924 Ändring restaurering exteriör, fasaderna omputsades och avfärgades, fönstersnickerierna målade i en grågrön ton, ev vitmålades lanterninen som tidigare var mörkmålad. (SvK) 1924 Ändring restaurering, interiör, taket putsat, väggarna kalkfärgade, panelen borttagen, delvis utbytt golv pga svamp, läktarpelarna utbytta, innanfönster, ommålning av interiören i klara och ljusa färger. Arkitekt Karl Martin Westerberg, byggnadsfirman Olsson och Andersson. (SvK) 1931 Teknisk installation varmluftsanläggning i utbyggt pannrum på kyrkans norra sida. (ÖLM) 1935 Nybyggnad gravkapell norr om kyrkan. (ÖLM) 1939 Ändring restaurering, exteriör, omputsning och avfärgning av fasad, ommålning av snickerier. (SvK) 1939 Ändring restaurering, interiör, bänkinredningen fick raka gavlar, utvidgning av koret åt väster genom borttagning av de två främsta bänkraderna, dopplats med nytt dopaltare på norra sidan vid tvärgången, ommålning av interiören i grå toner, framtagning av läktarbarriärens målning Kung Davids orkester, konservering. Arkitekt Kurt von Schmalensee, arkitekt Paul Boberg, konservator Sven Sundbaum, målarmästare Mauritz Ekholm, Malmslätt. (Br, SvK, ÖLM) 1943 Teknisk installation elektrisk uppvärmning. (ÖLM) 1954 Ändring ombyggnad, sydportalens utvändiga vindfång borttogs och ett invändigt vindfång byggdes. (ÖLM) 1955 Ändring ombyggnad, separat ingång upptagen till sakristian med kopparbeslagen ytterdörr. Arkitekt Kurt von Schmalensee. (SvK) 15

16 Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv 1958 Ändring ombyggnad av orgelverket av A Magnussons orgelbyggeri. (ÖLM, ÅN, SvK) 1972 Tillbyggnad på ömse sidor om tornet tillbyggdes utrymmen i två plan för väntrum och wc, långhusets takfall förlängdes i väster. Fasadarbeten, förgyllning av tornspira. (utbyggnaden gjordes i nära överensstämmelse med en äldre ritning visande ett fasadalternativ som ej kom till utförande då kyrkan byggdes). Arkitekt Kurt von Schmalensee, Norrköping. (ÅN, SvK, ÖLM) 1986 Ändring restaurering, exteriör, ny takbeläggning, fabriksmålad stålplåt, putslagning och kalkfärgning, ommålning av snickerier, fönster, luckor och dörrar målade med oljefärg. Ahrén och Jacobsson Arkitekter AB, Linköping. (SvK) 1988 Ändring restaurering, interiör, koret utvidgades åt väster och ny dopplats anordnades i koret, ett fristående altare innanför altarringen som drogs fram, ny sluten bänkinredning, altaruppsats och predikstol ommålades i anslutning till den ursprungliga bruna marmoreringen, även altare och kordörrar brunmarmorerades, bänkarna under orgelläktaren borttagna och inrättande av läktarunderbyggnad/kyrktorg, nya dörrar till långhuset, sakristian nyinreddes, nytt elsystem. Ahrén och Jacobsson Arkitekter, Linköping, målarmästare Ivan Ek. (SvK, ÅN, ÖLM) 1990 Konservering av altartavlan och läktarbarriärens måleri. Konservator Östergötlands länsmuseum. (SvK) 1993 Fast inredning ny färgsättning på altarringen. (SvK) 1998 Konservering av relief ur altarskåp. (ÖLM) 2006 Kulturhistorisk inventering av kyrkan och kyrkomiljön, utförd av Östergötlands länsmuseum på uppdrag av Linköpings stift. Förkortningar BR Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; SvK - Manuskript till Kyrkobyggnader , del 5, Östergötland. Sveriges Kyrkor. Riksantikvarieämbetet. ÅN Nisbeth, Åke, Borgs kyrka. Linköping ÖLM Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv Ömd Ullén, Marian, Ljungstedt, Sune, Östergötlands medeltida dopfuntar, Riksantikvarieämbetet Sammanställt av Östergötlands länsmuseum i november Den kulturhistoriska bedömningen har utförts i samverkan med Länsstyrelsen i Östergötland. 16