fastan. En glutenfri vegankost innebär att man utesluter mjölk och alla mjölkprodukter,

Transkript

1

2 Vegetarisk kost Prova vegetariskt På Svenska hälsohem har man under många år samlat kunskap och erfarenhet om den vegetariska kostens betydelse. Många personer med reumatiska sjukdomar har fått hjälp och lindring vid övergång till vegetarisk kost. En stor fördel med en vistelse på hälsohem är att man får hjälp med kostomläggning av dietist och stöd av läkare, sjuksköterskor och sjukgymnaster. Personalen är entusiasmerande och välutbildad. En hälsohemsvistelse betyder inte bara en ändrad kost utan även tid för avspänning, vila, behandlingar och träning. Tyvärr finns det inte så många hälsohem kvar, en del är nedlagda och andra ombildade till SPA-anläggningar. Vid ett flertal undersökningar har man kunnat konstatera att fasta ger en snabb förbättring. Både en subjektiv förbättring hos patienten, liksom att man laboratoriemässigt kunnat se en minskad inflammatorisk aktivitet. Innan man börjar fasta är det viktigt att man rådgör med sin läkare, eftersom det ibland är olämpligt beroende på hälsotillstånd och/eller undervikt. Om man efter fastan övergår till en vanlig husmanskost igen brukar som regel sjukdomssymptomen komma tillbaka. Övergår man till en glutenfri vegankost finns det större chans att få behålla den förbättring som man uppnått vid fastan. En glutenfri vegankost innebär att man utesluter mjölk och alla mjölkprodukter, fisk, kött, ägg och dessutom våra inhemska sädesslag, vete, korn, råg och havre. Det rekommenderas också att man utesluter eller äter mindre mängd socker och salt. För att veta om denna diet hjälper måste man prova minst 3 4 månader. Det är viktigt att man äter en väl balanserad vegankost så man får i sig alla näringsämnen. Vitamin B 12 bör tas som tillskott, men även kalcium, zink och järn kan vara svårt att få i tillräcklig mängd vid en strikt vegankost rådgör med en dietist. Frukt och grönsaker innehåller mycket antioxidanter (bland annat C- och E-vitamin samt Betakarotin) som motverkar fria radikaler. De fria radikalerna är nedbrytande på cellnivå och kan delvis orsaka inflammationer i leder. Antioxidanter finns även som kosttillskott. Fett också viktigt Vilken typ av fett vi äter är också viktigt. Omega 3-fettsyror har visat sig vara extra värdefulla och finns i rapsolja, linfröolja och valnötter, men kan också köpas som kosttillskott. Vikten av nyttiga bakterier i tarmen är också en teori som man inte har forskat på tillräckligt, men som man misstänker har stor betydelse vid reumatiska sjukdomar. Mjölksyreprodukter såsom mjölksyrade grönsaker; vitkål, rödbetor och morötter påverkar tarmfloran positivt, förutsatt att man tål mjölk. Tyvärr finns det ingen entydig forskning som kan visa på vad som är bra att äta, utan det är individuellt. Det troliga är att en del reumatiker får besvär på grund av överkänslighet av något eller några födoämnen. Mjölk och gluten är vanliga ämnen som många reagerar negativt på, men självklart kan det också vara andra födoämnen. Man måste prova ett födoämne i taget för att slutligen kunna utesluta vad man inte mår bra av. Det är också viktigt att komma fram till om det verkligen blir någon sjukdomsvinst av att utesluta gluten och/eller mjölk. Till sist ska jag väl också nämna att det har gjorts en hel del forskning på vegetarisk kost vid reumatiska sjukdomar, bland annat finns en norsk studie från 1991 som visade att cirka 30 % blev klart bättre. Svårigheten med alla koststudier är placeboeffekten och att få bra kontrollgrupper, det går ju inte heller att göra en kostomläggning utan att personen aktivt och medvetet deltar. De stränga kraven på vad som är forskning är viktigt, men kanske viktigast är att man mår bättre Ja, då är det väl värt att pröva? Eva Raasakka 12 Komplementära metoder vid reumatiska sjukdomar

3 Så blev jag vegetarian I mars 1976 slog Victoria-influensan till och jag blev rejält sjuk. Efter bara några dagar hade jag en lunginflammation som behandlades med antibiotika. När jag efter flera veckor åter stod på benen, märkte jag att allt inte var som förut. Jag fick feber vid minsta ansträngning, var väldigt trött och efter ett tag började lederna ge sig till känna i form av akuta ledinflammationer. Eftersom de prover som togs inte visade på någon RA drog man slutsatsen att jag var en uttråkad hemmafru som helt enkelt drabbats av psykiska problem. Ingen frågade hur mitt vardagsliv i verkligheten såg ut. Min tandläkare kunde tänka sig att en visdomstand kunde spöka, så jag remitterades till en tandkirurg, som opererade bort tanden. Inte heller det hjälpte. Jag blev bara sämre och kände desperationen öka. Kunde ingenting hjälpa? Fanns det ingen läkare, som kunde hitta felet? Jag började snegla på Saxons löpsedlar som lockade med stora rubriker om hälsohem och olika naturmedel. Kanske DET var lösningen? Frågade min läkare om råd, och till min stora glädje tyckte han att jag skulle pröva en hälsohemsvistelse. Och där kom vändpunkten! Under tre veckor vistades jag som dagpatient på Breviks hälsohem på Lidingö, där jag fastade under elva dagar och därefter började med en gluten- och laktosfri kost, det vill säga vegankost. Vilken lycka! Att efter över ett års lidande äntligen känna att någonting hjälpte. Jag som hela tiden hoppats att den och den medicinen skulle bota mig var snarare skeptisk till att vegetarisk mat kunde ha sådan effekt. När jag sedan fick höra att kroppen har en enastående förmåga till självläkning, bara man ger den chansen, ja då kände jag att jag var på rätt väg. Det vi patienter fick lära oss under de här veckorna var idel nyheter. Vi sög i oss all information från hälsohemmets sjuksköterska, som tidigare hade arbetat på en reumatologklinik och dessutom också lärt sig av Lilly Johansson på Föllingegården. Syra-bas-balans En svensk läkare och näringsforskare, dr Ragnar Berg, bedrev sin forskning under mer än fyrtio år på olika kostlaboratorier i Tyskland fram till andra världskriget. Han kom fram till att en basbildande kost gör oss friskare och mer motståndskraftiga mot sjukdomar, samt att basbildande föda har en läkande effekt på många sjukdomar som gikt och reumatism. För att hålla en god balans i kroppen är tumregeln att man dagligen ska äta sju gånger så mycket av basbildande, som av syrabildande, kost. Vi fick en lista på olika livsmedel som klart visade att en vegetarisk kost är basbildande Äntligen något som jag själv kunde styra och där jag inte bara var beroende av läkare och skolmedicinska metoder, som inte haft någon effekt. Jag fick tillbaka min självtillit och kände en inre styrka, att det skulle jag fixa, även om det skulle ta tid. Det poängterades noga för oss patienter att läkningstiden också var en lång process, att vi kanske ibland måste ta till mediciner. Framför allt skulle vi inte ge upp. Livet blev plötsligt roligt igen. Här gällde det att gå en vegetarisk matlagningskurs, prenumerera på HÄLSA, skaffa en kolonilott. Efter tre års kötid fick jag min kolonilott, som jag nu haft i tjugo år och som ger mig det mesta av rotfrukter, grönsaker och bär som jag behöver under året. Vegankosten höll jag i ungefär sex år, därefter har jag ätit laktovegetariskt och på senare år även fisk någon gång. I början var jag väldigt känslig för övertramp, men några dagars fasta brukade rätta till det hela. När jag var som sjukast under åren och ännu inte fyllt fyrtio, trodde jag att jag skulle sluta helt invalidiserad. Jag kunde inte stå på mina fötter, inte gå ner på huk, inte lyfta mina armar över huvudet och inte gapa ordentligt. Att gå i trappor, kliva på och av en buss, bära tunga kassar, ja allt var nästan en omöjlighet. Idag och sedan lång tid tillbaka vandrar jag i fjällen, åker skidor, cyklar och jobbar på min kolonilott och mycket mer som jag aldrig trodde att jag skulle kunna göra. Det är bara så sorgligt att de flesta hälsohem har försvunnit. Österåsen utanför Sollefteå finns fortfarande kvar och drivs av landstinget. Dit kan man åka för att få den inspiration och kunskap som man bör skaffa sig innan man börjar fasta och äta vegetariskt. Man ska absolut inte börja på egen hand, för det är nästan till 100% dömt att misslyckas. Kunskapen och stödet från ett hälsohem är viktigt. Att också ha förtroende för sin läkare och våga berätta om vad man håller på med, när det gäller alternativa metoder, är också mycket viktigt. Monica Åstradsson Komplementära metoder vid reumatiska sjukdomar 13

4 Kostens betydelse Livet ser ut som en blomma. Precis som den behöver vi människor näring, men vi behöver flera sorters näring kosten är en mycket viktig del, men inte allt. Kostens betydelse MOTION ARBETE SÖMN FRISKVÅRD FAMILJ/RELATIONER FRITID EGEN TID KOST Under historiens gång har människan använt en stor del av sin tid och kraft för att tillgodose behovet av föda. För många människor i världen är föda en bristvara. För oss moderna människor i västvärlden innebär, eller borde kanske man skulle säga, matintaget ge ett tillfälle till gemenskap och trivsamhet där man kopplar av tillsammans och under trevliga former låter gommen och ögat fröjdas åt bordets läckerheter. Att samla familjen runt vardagens middagsbord och tillsammans äta en riktig näringsrik måltid fyller fler än en funktion. Kanske är detta mål det enda under dagen som är väl sammansatt och som ger tillräckligt med näring. Kanske kan det vara ett sätt att svetsa samman familjen genom att låta barnen känna tryggheten att på ett naturligt sätt få möjlighet att lära sig bra matvanor Övergödda och undernärda För de allra flesta ser verkligheten dessvärre inte ut så. Sanningen är att 2/3 av matintaget består av tomma kalorier. Under en livstid äter vi ungefär 50 ton mat. I vällevnadens tecken förser vi oss med rent skräp, samtidigt som vi rör oss för lite och 14 Komplementära metoder vid reumatiska sjukdomar

5 resultatet blir ofta fettma i kombination med undernäring. Vi vuxna har ett stort ansvar i att lära barn äta bra mat, det går inte att skylla ifrån sig på skola, samhälle och så vidare. Vi förstör våra barn med chips, hamburgare, vitt bröd, Oboy, godis och läsk under den tid då deras kroppar ska byggas upp, då grunden de ska stå på under livets gång ska läggas. Frågan är om vi har tid att ha barn om vi inte har tid att laga mat? I vällevnadens tecken låter vi oss och dem bli för tjocka, vilket förr eller senare skapar problem med hälsan. Ändra långsamt Att ändra sina matvanor är bland det svåraste som finns. Det gäller att ändra en sak i taget för att så småningom komma fram till bättre matvanor. Varför inte starta med att införa regelbundna måltider, ett gott steg på vägen. Därefter kan man låta måltiden inledas med en salladstallrik. När den blivit så självklar att du saknar när den uteblir, är det dags att ändra sin kost mot en bättre fettkvalitet. Nu skulle det vara enkelt om man kunde beskriva en superkost som gav allt, men så är det inte. Var och en måste själv känna vad den ska äta för att må bra. Däremot så finns det riktlinjer att ta ställning till och kunskap att få. Många enskilda patienter med olika reumatiska sjukdomar upplever att de mår bättre av att ändra sina kostvanor. Det finns också vetenskapliga studier som bekräftar detta. Vällevnadsmage Förstoppning är ett fenomen som blir allt vanligare i dag. Det finns fler orsaker varav stressen att inte tillåta sig att gå på toaletten i lugn och ro, när man behöver istället för att vänta tills man får tid, är ett. Andra är för lite motion, att man inte dricker tillräckligt med vatten som hjälper matsmältningssystemet samt att grönsaker, frukt och kostfibrer utgör en för liten andel av vår föda. Börjar man använda laxermedel har man inte hjälpt sig själv utan snarare givit kroppen ett konstframkallat sätt att göra sig av med slaggprodukterna som dessutom förorsakar en retning i tarmen och kan skapa ett beroende. Att öka fiberhalten gör man genom att äta rotfrukter, baljväxter och rejält grovt bröd. Räkna med att var dag äta 3 frukter och 2 rejäla grönsaksportioner, rekommenderad mängd är 0,5 kg grönsaker och frukt varje dag och då kommer förbränningen att fungera bättre. En svensk äter endast i genomsnitt 300 gram/dag. Ät sakta Vill man förändra sin kost så ska man ändra en sak i taget för att lättare avgöra vad man mår bäst av, men även för att inte utsätta kroppen för allt för stora omvälvningar på en gång. Du som normalt äter en blandkost och som på hälsohem plötslig provat vegetarisk kost vet hur svaveldoften sakta sprider sig runt din person och hur beroende du plötsligt blivit av att ha en toalett väldigt nära. När man ökar halten av grönsaker, rotfrukter och baljväxter är det viktigt att börja försiktigt och vänja magen. Dessutom måste man äta långsamt och tugga ordentligt. Hur som helst så är fibrer A och O i kosten. De olösliga fibrerna som spannmål och kli gör sin nytta i tarmen, liksom de lösliga såsom frukt, grönsaker och baljväxter, det vill säga ärtor, bönor och linser, ger oss vitaminer. Fibrerna ger volym åt måltiden, de ger mättnad utan att ge för mycket energi. Blodsockernivån hålls på en jämnare nivå vilket, precis som mättnadskänslan, är viktigt för diabetiker. Fibrerna har också betydelse för tarmfloran. De olösliga fibrerna är bra vid förstoppning och de lösliga fibrerna har en gynnsam effekt på höga kolesterolvärden som sänks. Lösliga fibrer innehåller även antioxidanter som är viktiga för oss. Frukt och grönsaker är rika på antioxidanter. Även tomater är nyttigt för de innehåller lykopen, ett rött färgämne, som också är en antioxidant. 80% av Sveriges befolkning konsumerar dessvärre är huvudsakligen sallad, gurka och tomat. Uteslut dem inte, för de innehåller mest vatten och är inte alls så nyttiga som man tror, utan låt dem komplettera rotfrukterna som bör vara stommen i salladen. Var dag bör man dricka minst 1 liter vatten. Tänk också på att för varje kopp kaffe eller vanligt te man dricker bör man dricka 1 glas vanligt vatten, för det är vad de dryckerna stjäl från kroppen. Dricker man alkohol så gäller samma sak för den. Fett Vi äter i genomsnitt 125 gram fett per dag, ungefär dubbelt så mycket som vi behöver. Det mesta av det fettet är dolt fett som vi får genom korv, ost och bakverk. Att utesluta allt fett ur sin kost är skadligt eftersom fett är ett måste för att till exempel kunna tillgodogöra sig lösliga vitaminer såsom A, D, E och K. Däremot så är det bra att tänka på vilken sorts fett man använder och hur mycket, för det blir lätt lite väl mycket fett. Mättat fett finns framför allt i kött, kokos, smör, Bregott, ost, bacon, choklad och mjölk. Minska på det och öka på enkelomättat fett som finns i oliv- och rapsolja, avocado, oliver samt fleromättat fett som finns i fisk och övriga vegetariska oljor. Prova gärna den 17 procentiga osten eller varför inte 10 procentig eller mjukost som oftast är fettsnål. Att smaksätta kesella med exempelvis gräslök, eller varför inte med vitlök, kan också vara ett alternativ som smörgåspålägg. Bäst är det att steka i olivolja eller om man vill ha en mer neutral olja så är rapsolja bra. Föredrar man margarin så är det flytande att föredra. Att olivolja är nyttigt vittnar medelhavskosten om. I medelhavslän- Komplementära metoder vid reumatiska sjukdomar 15

6 derna är det bevisligen färre människor, av dem som äter ursprungskosten, som drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Mums för tarmen Vill man ge tarmen något riktigt nyttigt så är mjölksyrejästa grönsaker inte dumt. Det går att använda vitkål, rödkål, morötter västeråsgurka och bönor. Man bearbetar (stampar) grönsakerna tills de vattnar sig, vätskan ska stå över grönsakerna, smaksätter med salt och enbär eller kummin och låter stå mörkt under tio dagar. Hygienen är superviktig! Tycker man det är för jobbigt kan man köpa surkål eller andra mjölksyrade produkter färdiga, undvik däremot de som är pastöriserade i plåtburkar. Vill man kan man i stället köpa Molkosam som innehåller mjölksyrebakterier. Man tar en tesked i ett litet glas vatten och dricker det cirka 10 minuter före måltiden. Upp och ner Kostpyramiden har säkert alla hört talas om och den är en gammal sanning som fungerar än i dag. Den säger att vi ska äta övervägande basmat som spannmål, potatis, rotfrukter och grönsaker. I toppen finns kött, fisk och ägg som tillägg i kosten. Fast det verkar som om vi svenskar tycks ha vänt den upp och ner! Prova förresten att säga grönsaker med biff, i stället för biff med grönsaker, så är den måltiden redan nyttigare. Kanske är också därmed grunden till ett nytt tankesätt lagd. För dem som har problem med vikten, och för dem som inte vill ha det, så är tallriksmodellen ett beprövat knep. Det gäller att inte backa! Soppor är också ett gott alternativ. De är ofta lätt och snabbt tillverkade, tillför få kalorier (om man undviker gräddklicken i dem), ger god näring och de ger en bra mättnad genom att de äts långsamt. Tillsammans med en knäckesmörgås eller mjukt, grovt bröd har man fått ett nyttigt och billigt alternativ. Man behöver inte heller äta tre lagade mål mat/dag. Ett mål kan mycket väl bestå av exempelvis sallad eller soppa. Det viktiga är att något ur de tre grupperna, a) grönsaker och rotfrukter, b) ris, pasta, potatis, bröd och c) kött, fisk, ägg, baljväxter ingår. Socker Det är sant att vi konsumerar i genomsnitt 44 kilo socker per år och person, vilket är detsamma som 40 sockerbitar var dag! En stor del av denna mängd är dolt men lika fullt där. Varför är socker så farligt då? Jo, det ger karies, ökar triglycerinerna, ett slags blodfett. För att sänka höga triglycerinvärden ska man således minska på socker och alkohol. Socker är tomma kalorier, vilket leder till risk för övervikt, och socker är fiberfritt, vilket medför risk för negativ inverkan på tarmfloran. Dessutom så drar sockret kalk och magnesium från koppen. Är det riktigt illa kan man få migrän och bukspottkörteln kan få jobba så hårt att den till slut kollapsar. Har man diabetesbenägenhet kan man påskynda processen genom att stoppa i sig vitt socker. I frukt finns det också socker, men detta socker är nyttigt jämfört med vitt socker. Dietist Gunilla Lidén 16 Komplementära metoder vid reumatiska sjukdomar

7 Gunilla Lidén Gunilla Lidén är utbildad dietist med mångårig erfarenhet från hälsohem och i sitt arbete med överviktiga vuxna och barn. Hon ser på kostens roll för att människan ska må bra som en del i en helhet som består av många delar. Gunilla är mån om att poängtera att kosten bör provas ut individuellt, eftersom alla reagerar olika. Allmänt tycker hon att det är bra för reumatiker att minska på de fruktsyror som finns i lingon, nypon, röda vinbär och att man inte bör äta omogna bär och frukter. För reumatiker rekommenderar hon rå vitlök och pepparrot, precis som färskpressad morotsjuice. Vitkål är inte bara nyttig föda, utan kan dessutom med fördel läggas som omslag på onda leder. Gammalt och beprövat är också potatisvattnets nytta. (Lägg en skiva potatis i blöt över natten, sila och drick gärna vid flera illfällen under dagen.) I sitt arbete har Gunilla ofta varit med och lett olika fasteperioder för reumatiker. Hennes recept på hur en god fasta ska genomföras består i att man avstår från fast föda och dricker minst 2 liter vätska/dag. Drycken ska bestå av buljong på grönsaks- och linfröavkok, potatisvatten och juicer på blåbär, selleri, morot och päron samt fikonspad. Allt enligt ett speciellt schema. Gunilla har sett många reumatiker som haft god nytta av sina fasteperioder. Dem hon mött har fastat mellan 7 och 14 dagar, 2-3 gånger/år. Men det finns också många som det inte är lämpligt med fasta för. Då har hälsohemmet istället rekommenderat en speciell dietkost. Kuren går ut på att man dricker fastedrycker och buljong, äter mycket råkost, kokta potatisar och grönsaker. Dessutom äter man bovete-, alternativt hirs- eller potatisgröt. Man måste vara noga med att förse sig med riklig mängd vatten och örtte. Man avstår från bröd, mjölk- och sojaprodukter, äpplen, tomater, nypon och citrusfrukter. Gunilla Lidén framhåller att alla som vill fasta först ska konsultera sin behandlande läkare. Vid vissa reumatiska sjukdomstillstånd är fasta inte nyttigt. Undantag kan också vara om man har kraftigt inflammerade leder eller om man är extremt mager. Regeln är att först prata med sin doktor, poängterar hon. Komplementära metoder vid reumatiska sjukdomar 17

8 Ingefära Ingefära och reumatism Under de senaste åren har det kommit några rapporter, bland annat från stora reumatologkongresser, om att ingefära har effekt vid ledgångsreumatism. Ingefära-kapslar som säljs i hälsokostsaffärerna har också blivit alltmer populära. Ingefära (dess rot Zingibar rhizoma) har i årtusenden använts som krydda i Asien. Man tror att den blev en vanlig krydda även i Europa på 1500-talet. Tidigt började man även använda ingefära vid behandling av medicinska skäl. Ingefära har framför allt använts som medel mot åk- och sjösjuka, men den har även använts som lugnande och kramplösande medel. Den sägs också ha effekt mot magbesvär som kolik och väderspänningar, samt att den kan förbättra matsmältningen. Reumatiska sjukdomar I äldre texter står mycket lite om ingefärans effekt på reumatiska sjukdomar och endast ett litet antal vetenskapliga artiklar har publicerats i ämnet. Det finns dels en artikel som beskriver effekten på experimentell ledinflammation hos råtta där man fann att ingefära i relativt hög dos (motsvarande 2-3 gram/dag hos människa) hade klara inflammationsdämpande effekter. I en dubbelblind (varken patient eller läkare vet om patienten tar ingefära eller placebo) studie på människa med artros kunde man inte säkert finna statistiskt säkerställd effekt, men det föreföll som om ingefära hade bättre effekt på smärta än placebo. I en annan studie där patienter med olika reumatiska sjukdomar deltog fann man god effekt på smärta och svullnad hos patienter med artrit. Hur verkar ingefära Studier har visat att ingefära förutom att sänka blodsocker och blodfett även hämmar produktionen av så kallade prostaglandiner. Prostaglandiner är viktiga inflammationsreglerande ämnen som bildas av kroppens celler och vissa av dessa har stor betydelse för uppkomsten av svullnad, rodnad och värme som man ser vid till exempel inflammerade leder. Effekten av ingefära kan alltså liknas vid de mycket vanligt förekommande läkemedel mot inflammation och stelhet som används vid olika typer av ledoch muskelsjukdomar. Exempel på sådana läkemedel är Naproxen, Voltaren, Orudis och Brufen för att bara nämna några. Dessa läkemedel går under samlingsbegreppet NSAID (non-steroidal anti-inflammatory drugs). Ingefära skyddar alltså inte mot ledskadeutvecklingen vid exempelvis ledgångsreumatism och kan inte ersätta läkemedel som Metotrexate, Salazopyrin och andra antireumatiska mediciner. Bör man använda ingefära? De möjliga effekterna av ingefära som man har kunnat påvisa är endast symtomdämpande, det vill säga minskar värk och smärta. Man har inte kunnat visa att ingefära har någon positiv effekt på själva grundorsaken till reumatisk sjukdom. Även den symtomdämpande effekten tycks mindre effektiv än de vanliga NSAIDpreparaten som används inom sjukvården. Fördelen med ingefära som värklindrande medel är möjligen att risken för biverkningar är ringa, men stora doser bör undvikas om man lider av hjärtbesvär eller ökad blödningsbenägenhet. Man bör ej heller använda ingefära under graviditet i doser som överstiger dem som man använder i matlagning. Docent Bo Ringertz Choklad njutbart och hälsosamt 18 Komplementära metoder vid reumatiska sjukdomar

9 Choklad Vi är många som njuter av att då och då äta en chokladkaka. Sedan tidigare vet man att choklad förutom att vara gott innehåller både stimulerande och uppiggande ämnen. Nya forskningsrön visar nu att choklad genom sitt innehåll av kakao också har långsiktiga hälsobefrämjande fördelar! Man har nämligen funnit att choklad (förutom mindre mängder av en rad vitaminer och spårelement) innehåller betydande mängder av samma typer av skyddande ämnen, så kallade antioxidanter av typen polyfenoler, som finns i rödvin och te. Choklad innehåller också betydande mängder av den för cellmembranen så viktiga antioxidanten vitamin E, som är en bristvara i dagens kost. Tillsammans förebygger denna cocktail av antioxidanter bland annat hjärt- och kärlsjukdom genom att skydda blodkärl och blodets kolesteroler mot angrepp från de giftiga fria radikaler som vi ständigt utsätts för. En chokladkaka (cirka 100g) ger ett hälsobefrämjande skydd i blodbanorna redan efter ett par timmar! Mycket protein Choklad innehåller vidare en avsevärd mängd vävnadsuppbyggande protein, samt fett och socker per viktenhet. Innehållet av energi- eller kalorigivande socker och fett gör att en mycket hög konsumtion av choklad kan vara olämplig och bidra till fetma. Detta beror naturligtvis på hur mycket kalorier man äter i relation till sin förbränning. Vid en mer ordinär chokladkonsumtion utgör dock chokladen en marginell del av det totala energiintaget och det finns ingenting som tyder på att chokladen påverkar blodfettsnivåerna negativt. Diabetiker måste naturligtvis (liksom med alla andra produkter som innehåller socker) noga beakta sitt intag av choklad i relation till blodsocker och insulintillförsel. Bra komplement Choklad ger inte alls samma risk för hål i tänderna (karies) som vanligt sockerrikt godis gör. Detta beror främst på att chokladen innehåller ämnen som gör att kariesbakterierna har svårt att föröka sig på tänderna. Ordinär svensk kost innehåller låga nivåer av chokladens kombination av nyttiga skyddande ämnen. Detta innebär att en måttlig chokladkonsumtion kompletterar kosten med nyttiga ämnen och i flera avseenden till och med faktiskt skulle kunna betraktas som ett kostillskott. Avslutningsvis blir högtidsstunden, då man njuter av en välsmakande chokladkaka, ännu bättre när man vet att chokladen är rik på näringsämnen och innehåller ett helt batteri av skyddande hälsobefrämjande ämnen, samt inte utgör något problem för tänderna. Det är bäst att äta mörk choklad eftersom den innehåller betydligt mer kakao, genomsnittligt tre gånger så mycket nyttiga antioxidanter som ljus choklad. Mörk choklad innehåller dessutom betydligt mindre fett och socker. Docent Magnus Nylander Komplementära metoder vid reumatiska sjukdomar 19

10 Inledning Forskning om alternativ medicin Den 6-8 april år 2000 i München hölls en internationell kongress om komplementär medicin. Över 200 läkare och forskare från mer än 20 länder med tonvikt på USA, Storbritannien och Tyskland, samlades för att diskutera de behandlingar som är vanligast, men också andra frågor som till exempel forskningsmetoder. Den maj 2001 är det dags igen i San Francisco. Ämnet är inte helt outforskat. Idag har Cochrane Collaboration randomiserade kontrollerade studier på området. Det kanske låter mycket, men betänk hur många typer av behandlingar det finns. Som jämförelse kan nämnas att när SBU (Statens Beredning för Utvärdering av medicinsk metodik) tittade på studier om blodtryckssänkande behandlingar så gick man igenom studier, som bara rörde denna enda behandlingstyp. Det är alltså en lång väg att gå innan behandlingarna kan sägas vara evidensbaserade (bevisbara). Sverige, liksom övriga nordiska länder, har haft utredningar som sett över det alternativmedicinska fältet och som också kommit med förslag till exempel om auktorisering av behandlare och satsning på forskning. Totalt har ganska lite hänt. Dock har exempelvis kiropraktorer och naprapater med lång utbildning möjlighet att idag bli registrerade. Det finns också en branschorganisation för komplementär- och alternativmedicinare som heter KAM (Kommittén för Alternativ Medicin) och en tidskrift för komplementär medicin, Pro Sana. KAM har etiska regler för sina medlemmar, vilka innebär tystnadsplikt, journalföring och ansvarsförsäkring, samt även en egen ansvarsnämnd. Krav och regler Men det finns många hakar innan forskningen kan komma igång i Sverige. Bristen på acceptans inom traditionell medicin har gjort att det ställts stora krav på forskning. Men alternativmedicinarna har sällan forskningskompetens och traditionsmedicinarna är inte pigga på att hjälpa till, och därmed riskera kollegornas spe. Det har förts fram krav på grundläggande medicinska kunskaper på alternativmedicinare, samtidigt som legitimerad vårdpersonal inte får ägna sig åt alternativmedicin. Alternativmedicinare vill å ena sidan gärna att det genom forskning bevisas att deras metoder har effekt, men riskerar då samtidigt att traditionsmedicinarna tar över verksamheten. Alternativmedicinare får inte behandla anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar, cancer, diabetes, epilepsi eller sjukliga tillstånd i samband med havandeskap eller förlossning. De får inte heller behandla barn under 8 år. Enligt gällande svensk lagstiftning (1993), som är samordnad med EU:s, så har man infört begreppet naturläkemedel och skärpt kraven på bevisad effekt för dessa. Kraven är dock klart mindre än på vanliga läkemedel. I maj 1998 hade 48 naturläkemedel godkänts och bäst dokumenterade anses ginko biloba, johannesört, vitlök, fiskolja och ginseng vara. De nuvarande naturmedlen säljs under en övergångstid som så kallade frilistade naturmedel. Kallar man dem för kosttillskott behöver de inte godkännas. Hur ser framtiden ut? Riktningen är ganska klar. Vi går mot en allt större seriositet och legitimering av utövare av olika alternativa behandlingar, samtidigt som trycket finns på forskning och utvärdering. Detta speglas också tydligt av att USA inrättat The National Center for Complementary and Alternative medicine, med en budget på 50 miljoner dollar till forskning om alternativa behandlingar. I Storbritannien driver prins Charles en kampanj för att få Brittiska regeringen att satsa stort, över 100 miljoner kronor, på denna forskning med liknande syfte. Stockholms Läns Landsting har också inrättat ett Centrum för alternativ och komplementär behandling. Från USA bjöd SBU våren år 2000 in en professor i medicin som jobbar med alternativmedicin, vilken han kallar functional medicin. Han pekade bland annat på en ökad individualisering inom forskningen beroende på att varje individ svarar så olika på både mediciner och andra behandlingar. Detta kommer att öka kravet både på forskning och klinisk vård. Ute i världen tenderar både offentliga och privata sjukförsäkringssystem att omfatta allt fler alternativa behandlingar. EU föreslår att alternativmedicin skall tas upp i läkarutbildningen, och på KI har man också gjort detta. I juni 1997 godkände EUparlamentet att man använder resurser från det biomedicinska forskningsprogrammet även för utvärdering av okonventionella terapier. Både Storbritannien (Exeter) och Tyskland (Berlin) har sina egna professurer i komplementär respektive naturmedicin. 2 Komplementära metoder vid reumatiska sjukdomar

11 Alternativanvändare Undersökningar från olika länder visar på en stadigt ökande trend i USA nyttjade 42% av befolkningen regelbundet alternativa behandlingar och i Norge var det nästan lika många. Redan på 1980-talet var det cirka 20% av den svenska befolkningen som använde sig av alternativmedicin. Troligen har den siffran vuxit kraftigt. Nästan hälften av dessa fick läkarvård samtidigt. I undersökningen sade sig vid samma tillfälle cirka 16% av de tillfrågade vara klart negativt inställda till alternativmedicinen. Det finns en viss kvinnlig dominans bland användarna, och man kan ana en förskjutning mot att de är högre utbildade. Det är särskilt personer med kronisk eller allvarlig sjukdom som söker alternativ hjälp. Ofta är det värk och smärta, samt allergier man söker för. De flesta går dock till den traditionella vården först, och många får behandling hos båda samtidigt. Cirka 65 procent anser att de blir bättre eller helt besvärsfria av den alternativa behandlingen. Det finns alltså all anledning för Reumatikerförbundet att engagera sig inom alternativmedicinen. Ett ytterligare skäl är att många fortfarande inte vågar tala med sin läkare om vilka behandlingar de använder, trots att dessa kan påverka ordinarie medicinering. Janne Bagge forskningsansvarig Reumatikerförbundet Genom den enkät som Reumatikerförbundet genomfört bland sina medlemmar har behovet av mer kunskap och information om de komplementära behandlingsmetoderna befästs mycket starkt. Därför har denna bilaga kommit till. En bilaga som visar ett axplock ur den uppsjö av olika metoder och preparat som finns att tillgå. Det är inte lätt att välja vad som ska presenteras, vad som visar sanna resultat av god forskning, enkelt uttryckt att sålla agnarna från vetet. Marknadsföring är inte alltid lätt att genomskåda, vad är sant och vad är endast ett sätt för affärsmän att skära guld med. Att spela på människans önskan att bli fri från en kronisk sjukdom är inte svårt. När man söker information om vilken forskning som bedrivs inom de olika områdena så visar det sig att forskning finns det, men att det är svårare att bedöma vilka studier som genomförts på ett vetenskapligt sätt. Sedan kan det naturligtvis diskuteras om kraven på resultaten är satta för högt. Ibland måste man kanske ödmjukt finna sig i att olika behandlingar passar olika människor olika bra, utan att kunna bevisa varför. Att tron också gör underverk, det vet vi. Ibland måste man kanske lika ödmjukt inse att ännu vet forskningen inte allt och lita till individens egen känsla. Huvudsaken att var och en ges möjlighet att må så väl den kan. Många av de behandlingsmetoder som för bara några år sedan klassades som alternativa är idag accepterade inom skolmedicinen och var redan tidigare accepterade på andra ställen i världen. Goda exempel är smärtlindring med TNS och akupunktur. Gränserna blir diffusa, suddas ut, och det är lätt att glömma den misstro som för kort tid sedan mötte olika behandlingsmetoder. Låt tanken snudda vid det perspektiv som Ismannen ger oss. På hans kropp fann forskarna markeringar över de punkter på kroppen där akupunktören sätter sina nålar för att behandla smärta från rygg och höft, och Ismannen hade förslitningar just där. Detta hände långt innan kineserna började använda akupunktur. Med Reumatikertidningens bilaga för komplementära behandlingsformer hoppas vi befästa denna del av reumatikerns livssituation och i framtiden också få möjlighet att redovisa fler behandlingsmetoder och forskningsresultat. Yvonne Enman Kristina Sunding Komplementära metoder vid reumatiska sjukdomar 3

12 Enkät om alternativa behandlingsformer Så tycker reumatikerna om de alternativa metoderna Under december månad 1998 sände den alternativa forskningsgruppen ut en enkät till slumpvis utvalda medlemmar i Reumatikerförbundet. Syftet var att bilda sig en uppfattning om vilka alternativa behandlingsformer som förbundets reumatiker använder och i vilken utsträckning. Utfallet av enkäten visar tydligt att många människor söker och hittar alternativa behandlingsmetoder som hjälper dem. Urval Enkäten sändes ut till 890 personer och 669 svarade. Av dessa återsändes 118 blanka, vilket tyder på att de är stödjande medlemmar och alltså inte har någon reumatisk sjukdom eller är totalt ointresserade av frågeställningarna. Undersökningen bygger således på svar från 551 personer, av vilka 483 har angivit diagnos. Urvalet gjordes metodiskt. Det innebar att var 77:e huvudmedlem (medlem som ej är registrerad som familjemedlem) bland Reumatikerförbundets medlemmar valdes ut, vilket gav 665 namn. Det har sedan kompletterats med särskilda urval bland dem som angivit sin diagnos. Genom samma metodiska urval från artrosgruppen(var 7:e) fick vi 96 namn, SLE-gruppen (var 18:e) 81 namn och Bechterewgruppen (var 47:e) 68 namn. Skälet är viljan att se om patienter med olika reumatologisk diagnos använder olika sorters komplementära behandlingsformer och om patienternas syn på dem skiljer sig åt. Eftersom vi här behandlat hela materialet tillsammans är de slutsatser som går att dra att likna vid tendenser. De kan ses som en fingervisning om vilka behandlingar som bör undersökas närmare och även för vilka diagnoser dessa behandlingar kan vara intressanta. Diagnosgrupper De specificerade diagnosgrupperna är fördelade på artriter, artros, Bechterew, fibromyalgi/dercum samt SLE/Sjögren och är behandlade separat. Av det totala antalet svarande anger 66 stycken dubbla diagnoser. Merparten av dubbeldiagnoserna återfinns bland de med SLE, som även uppger Sjögrens Syndrom. I grupperna artros och fibromyalgi finns ingen dubbeldiagnos angiven. Ålder och kön Skillnaden på de svarandes ålder är stor, allt från ungdom på 12 år till äldre som fyllt 90 år. Över hälften är dock mellan 40 och 70 år gamla. Personerna med artros är något äldre än de med artrit, Bechterew, fibromyalgi eller SLE. Diagnosgrupperna artros, fibromyalgi och SLE företräds nästan enbart av kvinnor. Av artriterna är 80% kvinnor medan Bechterewarna har det omvända förhållandet med 60% män. Insjuknande- och diagnosår Det finns en stor skillnad i när svararna anser sig insjuknat. Det spänner mellan från för 2 år till för 60 år sedan. 20% insjuknade för mindre än 10 år, och 20% för mer än 30 år sedan. Hälften insjuknade dock för mindre än 20 år sedan. För de olika diagnosgrupperna har hälften av personerna med fibromyalgi och artros haft sin sjukdom i mer än 14 år och de med artrit i 16 år. För grupperna SLE och Bechterew är sjukdomstiden 20 respektive 25 år. Av undersökningen går också att utläsa att om man har dubbeldiagnos så dröjde det 2 år mellan diagnos ett och diagnos två. 20 Komplementära metoder vid reumatiska sjukdomar

13 Behandlingsmetoder Frågan: Vilka av nedanstående behandlingsmetoder har du utnyttjat regelbundet under någon period i livet, och vilken effekt hade de på dina reumatiska symtom? Alternativen var: Jag blev klart bättre, något bättre, fick ingen effekt, blev något sämre, klart sämre och slutligen vet ej. I genomsnitt hade de svarande använt 2,34 alternativa behandlingar. Bortser man från de 118 helt blanka svaren (troligen mest stödjande medlemmar) så blir siffran 2,84. Eftersom man kan misstänka att de som inte använder alternativa behandlingar inte varit lika flitiga att svara som de som använder dem pekar siffrorna på att: I genomsnitt har medlemmen med en reumatologisk diagnos använt cirka 2,5 alternativa behandlingar. Akupunktur 285 svar Svaren visade att totalt har 55% fått någon eller en klar förbättring av akupunktur. Endast 4% har blivit klart sämre. Bland de som uppger att de blivit något sämre finns bara personer med fibromyalgi. Amalgamsanering 80 svar Totalt hela 14,5% av de 551 som inte svarat blankt hade alltså amalgamsanerat sina tänder. Av dem uppger 20% en klar förbättring. De flesta upplever smärre förbättringar eller ingen skillnad från före saneringen. Antioxidanter/mineraler/vitaminer 144 svar Av dem som uppgivit bruk av antioxidanter/mineraler och vitaminer säger sig 50% ha blivit bättre. Artritgruppen är mer positiv och där var siffran hela 60%. Bindvävsmassage 74 svar Denna behandlingsform uppvisar intressanta siffror. Av den totala gruppen blev hela 25% klart bättre och 44% blev något bättre. För den positiva sidan alltså hela 69%. Fasta 111 svar 55% av totalgruppen mår bättre av fasta och Bechterewarna är mest positiva. Feldenkrais 19 svar Det är endast en liten del av svararna som provat Feldenkraismetoden. (se särskild artikel) Fiskolja 133 svar Av dem som provat att äta fiskolja har hälften upplevt en positiv förbättring. Någon speciell skillnad beroende på vilken diagnos man har föreligger inte. Vegankost 28 svar Det är ett ytterst fåtal personer som provat en ren vegankost. Av dem mådde 32% något bättrade och 29% klart bättre. En stor andel, 61%, uppger således en förbättring. Healing 32 svar 14 stycken tyckte att de blivit bättre, men man får vara försiktig med slutsatser när det gäller så här små grupper och behandlingar som varierar mycket i sitt utförande. Homeopati 83 svar Av dem som provat homeopati är det grupperna med artros och fibromyalgi som är mest nöjda med över hälften som ansett sig bli klart eller något bättre. Laktovegetarisk kost 62 svar Av dem som provat laktovegetarisk kost tycker mer än hälften, 53%, att kosten haft effekt. Hela 10 av 12 i fibromyalgigruppen har upplevt detta. Laser 65 svar Nästan hälften av dem som prövat har upplevt förbättringar. Det finns dock många olika sorters laserbehandlingar och vi vet därför inte vad dessa siffror står för. Meditation 20 svar De typer av meditation som angavs var TM och ACEM. Det totala antalet personer som provat någon av dessa former är för litet och därför redovisar vi inga siffror. Det enda man kan konstatera är att ingen som provat blev sämre. Komplementära metoder vid reumatiska sjukdomar 21

14 Qi-Gong och Tai Chi 51 svar 21 stycken tycker att de blivit lite bättre medan de flesta inte känt någon förändring. Psykoterapi 31 svar Knappt hälften tyckte att det gjort någon nytta och endast 2 stycken upplevde stora förbättringar. Rosenterapi 21 svar och Slagruta/ jordstrålning 12 svar För få personer har provat rosenterapi eller slagruta/jordstrålning för att det ska ge utslag. Zonterapi 84 svar 52% av de som provat zonterapi har blivit klart eller något bättre. Artritgruppen har fått ut mest av terapin. Örtmedicin och medicinalväxter 76 svar Av de som provat örtmedicin eller medicinalväxter blev 30% klart bättre och ytterligare 30% något bättre. Totalt mådde således 60% bättre av sin behandling, bäst för artrit-, artrosoch Bechterewgrupperna. Behandlingar som man själv angett i enkäten 93% av dem som angett varma bad och vattengympa (54 svar) uppskattar dessa. Bechterew- och fibromyalgigrupperna är mest positiva. Samma sak gällde ultraljud och massage (39 svar). Siffrorna för dessa behandlingsmetoder bekräftar tidigare erfarenheter. I en ospecificerad grupp med andra metoder(46 svar) har hela 89% uppgivit klar eller någon förbättring. Det finns skäl att söka vidare i denna grupp för att finna ut vilka metoder som använts, eftersom de uppenbarligen fungerat väl för vissa i alla fall. Siffran visar att många människorna söker och hittar alternativa behandlingsmetoder som hjälper dem. Kostnader 238 svar Av dem som använder alternativa behandlingar har mindre än hälften angivit vilka summor de spenderar. Svaren tyder på att medelutgiften per månad är 512 kronor. Hälften av de svarande lägger dock högst ut 300 kr/mån. Medelutgiften blir så hög beroende på att vissa lägger över kr/månad. Det högsta beloppet som någon betalar per månad är kr. Tittar man på diagnosgrupperna så spenderar artros- och SLE-grupperna något mindre än snittet, artrit spenderar ungefär snittet och Bechterew- och fibromyalgigrupperna något mer än snittet. Fria kommentarer På en del av enkäten fick besvararna själva fritt uttrycka egna åsikter. Kommentarer om de komplementära metoderna inbegrep att de ger effektivare lindring, att man efterfrågar ett samarbete med skolmedicinen, att de komplementära behandlingsmetoderna är framtidens vård, att det är bra med en utvärdering av metoderna så att man inte blir lurad av oseriösa behandlare, men att det är svårt att utvärdera och nå ut med resultaten. Det framkom även att några är bedrövade över att deras läkare inte vill diskutera komplementära metoder, utan bara vill dela ut piller och att väntetiderna till reumatologen gör att man själv provar något. Glädjande nog tog några upp motsatsen nämligen att deras läkare var förstående och intresserade. Någon ansåg också att försäkringskassan behandlade komplementärmedicin nedlåtande. Många beskrev sin önskan att vilja använda olika komplementära behandlingsmetoder, men att kostnaderna håller dem kvar i den traditionella behandlingen mot sin vilja. Man ansåg att en del behandlingar borde innefattas av högkostnadsskyddet och att försäkringskassan borde betala till exempel massage, akupunktur samt hälsohems- och rehabiliteringsvistelser. Många framförde önskemål till Reumatikertidningen om en lista på seriösa terapeuter, mer information om komplementära metoder, recept på vegetariska maträtter och att terapeuter ska få informera om sina behandlingar och resultat. En önskan om mer vetenskaplig forskning och redovisning av både svenska och utländska erfarenheter framhölls också. Flest egna kommentarer har kurorter, hälso- och rehabiliteringshem fått. Man har påpekat att de motverkar försämring och ger en lång förbättring och fyller ett stort behov på flera olika sätt. Hur man mår av fasta är av kommentarerna att döma väldigt individuellt, precis som kostkommentarerna visar. Några säger sig bli dramatiskt bra av vegetarisk kost, andra såg ingen förbättring, men de flesta kommentarerna säger att 22 Komplementära metoder vid reumatiska sjukdomar

15 vegetarisk kost är bra. En del nämnde kosttillskott såsom fiskolja, B12, äppelcidervinäger, antioxidanter, mineraler och vitaminer. Att motion är en nödvändighet för de flesta reumatikers rörlighet och även för att motverka trötthet kommenterades flitigt. Varma bad och vattengympa tycks vara mest populärt och sedan följer egenträning i form av gymnastik, Friskis o Svettis, promenader med och utan hund, Qi Gong, Thai Chi och styrketräning. Massage anses ge förbättring och avslappning och har fått många kommentarer. Positivt tänkande, yoga och avslappning som motverkar stress nämns också. Att lindra smärta med hjälp av akupunktur är att döma av enkätens fria kommentarer en uppskattad behandling. Några lade till att akupunktören ska vara välutbildad. Övriga metoder som endast nämnts av någon enstaka var zonterapi, laser, amalgam- och guldsanering, ultraljud, TNS, värmebehandling, vatteninjektioner, håranalys, THX och tarmsköljning. Avslutning Att en så stor del av enkätbesvararna var positiva till akupunktur tyder på att det är värt att göra ytterligare undersökningar om värdet av akupunktur och i vilket syfte den är användbar. Samma sak gäller zonterapi där man också kan ställa sig frågan vad i själva terapin som gör att den upplevs ha så god verkan. Ultraljud anses vara till stor nytta och så även massage. Det finns många olika former av massage och det vore mycket spännande att få veta mer även i denna fråga. Vad det gäller bassängbad och vattenträning så finns det studier som påvisat nyttan för en del reumatikergrupper. Hur samma behandling påverkar andra grupper kunde också vara av intresse. I många olika typer av forskningsstudier framkommer också nyttan av olika typer av fysisk träning. I enkäten så har påfallande många talat om friskvård och självträning och hur viktigt detta är för reumatikerna, samtidigt som man påpekat att det gäller att lyssna till kroppens signaler vid varje enskilt tillfälle. Slutkommentar Bland Reumatikerförbundets medlemmar diskuteras ofta olika komplementära behandlingsformer. Ofta verkar sökandet efter andra icke skolmedicinska former efterfrågas när man känner en desperation över sin situation. Kanske vill man inte inse att den sjukdom man har är kronisk, kanske har många olika typer av behandlingar inte lett fram till de resultat man önskat. Eller är det kanske så att reumatikerna är vakna för sin situation och på alla möjliga (och omöjliga) sätt vill försöka påverka den och därför söker man alternativa komplement till den vanliga sjukvården, som man därför inte behöver se som en motsats eller fiende. Även reumatologerna vittnar om att deras patienter blir mer och mer lyhörda för vad marknaden kan erbjuda. Med den öppna attityd som läkarna idag har diskuterar de ofta tillsammans med patienten olika möjliga behandlingsalternativ, vilket naturligtvis gör att man kan undvika behandlingar som påverkar eller som till och med kan vara farliga för den diagnos man har, eller i kombination med vanliga mediciner mot olika reumatiska sjukdomar. I enkäten har många åsikter kommit till tals. Man kan konstatera att det är många reumatiker som använder komplementära behandlingsmetoder och många gånger till höga kostnader. Effekterna har oftast upplevts som goda. De resultat som framkommit ger Reumatikerförbundet stöd för fortsatta och mer djupgående utvärderingar av olika behandlingsformer vid flera av de reumatiska sjukdomarna. Janne Bagge Komplementära metoder vid reumatiska sjukdomar 23

16 Bindvävsmassage Bindvävsmassage vid fibromyalgi Det saknas ännu effektiv behandling för fibromyalgismärta. Många personer med diagnosen fibromyalgi får beskedet: Det finns inget mer att göra. Du får lära Dig att leva med värken och smärtan. Dessa personer har ofta låg livskvalitet och många söker hjälp i alternativa behandlingsformer. Försäkringskassan betalar inte behandlingar med massage, varför många kvinnor med fibromyalgi föredrar att själva bekosta egna behandlingsalternativ. Eftersom erfarna massageterapeuter föredrar bindvävsmassage för behandling av fibromyalgipatienter valdes denna metod som studieobjekt. Målet med studien var att undersöka vilken effekt bindvävsmassage har på individer med fibromyalgi, säger Gunilla Brattberg som utfört studien. Inifrån och ut För att påverka det venösa återflödet arbetar man från periferin mot centrum av kroppen vid klassisk massage. Vid bindvävsmassage arbetar man åt motsatt håll, från centrum mot periferin, för att öka det arteriella blodflödet. Det är väl känt att bindväven förtätas vid kroniska inflammationstillstånd. Med den manuella tekniken drar man isär den förtätade bindväven, det vill säga stödjevävnaden. De personer som behöver detta stöd, exempelvis de som är överrörliga, är alltså inte lämpade för bindvävsmassage. Övriga kontraindikatorer är akuta infektioner, astma, krampsjukdomar, febertillstånd samt sjukdomar och läkemedel som leder till ökad blödningstendens. Vilka fick vara med De personer som erbjöds att delta i studien hade alla diagnosen fibromyalgi och bedömdes uppfylla kriterierna för diagnosen enligt American Collage of Rheumatology, ACR 90. De individer med symtom som beskrivits tidigare uteslöts. Samtliga personer undersöktes av Gunilla Brattberg, som är smärtläkare och som arbetar med smärtpatienter. Triggerpunkterna utmärktes på en bild och endast de med 11 eller fler markeringar accepterades till studien. Individerna undersöktes inte fysiskt efter behandlingsperioden. Så mättes resultaten För att kunna mäta resultaten användes flera olika skattningsinstrument. Försökspersonernas smärta mättes med VAS-skala (Visual Analouge Scale). Graden av handikapp med DRI (Disability Rating Index), där möjlighet att kunna klä sig, gå, gå i trappor, sitta en stund, stå framåtböjd, bära en väska, bädda, springa, lätt kroppsarbete, tungt kroppsarbete, tunga lyft, sport-/idrottsutövning ingick. Sömnkvalitén mättes på en ordinär skala med 10 frågor om sömn; insomningsproblem, uppvakningssvårigheter, upprepade uppvaknanden, mardrömmar, utvilandenivå vid uppvaknandet, tidigt uppvaknande, störd/orolig sömn, dagströtthet, irriterade ögon och huvudvärk. För att mäta oro och depression användes HAD (Hospital Anxienty and Depression Scale). Personernas uppfattning om sin livskvalité mättes dels med FIQ (Fibrositis Impact Questionnaire), dels med QOLS (Quality of life Scale), men också med frågor som beskrev tillfredsställelse med livet. Man frågade om livet i allmänhet, ekonomi, fritid, sexliv, äktenskap, familjeliv, vänner och självständighet. Uppföljning skedde vid tre tillfällen, den första direkt efter behandlingsperioden, den andra efter 3 månader och den tredje efter 6 månader. Resultaten bearbetades statistiskt i dator. 52 personer deltog Försökspersonerna delades genom lottning upp i två grupper, en behandlingsgrupp och en referensgrupp. De båda grupperna var jämförbara både vad det gällde demografiska data och hälsodata. Referensgruppen fick ingen behandling, medan behandlingsgruppen under tio veckor fick sammanlagt femton behandlingar. Behandlingsprogrammet bestod av sju moment, bland annat massage av det område som smärtar mest. När kontrollperioden var över, fick även referensgruppen massagebehandling. Smärtan Studien har undersökt hur de Komplementära metoder vid reumatiska sjukdomar

17 försökspersonerna uppfattar sin smärta. Hela 77% beskrev sin smärta som jämförbar med en nyligen stukad fot, halsfluss, intensivt molande tandvärk eller värre, 23% som träningsvärk efter överansträngning. 60% påverkades i mycket hög grad av den, ibland intill handlingsförlamning. 17% kunde endast acceptera mycket lätt smärta, 6% ingen smärta alls. 86% hade haft sin smärta längre tid än 5 år, 50% mer än 10 år. Försökspersonerna fick också tala om vad smärtan hade för konsekvenser i deras liv: 81% sömnsvårigheter 23% stora sömnsvårigheter 58% förhöjd ångestnivå 56% depressiva symtom, varav 33% bedömdes ha klara tecken på depression 31% otillfredsställelse med livet i allmänhet 65% missnöjd med sexuallivet 57% missnöjd med fritiden 26% missnöjd med äktenskapet 18% missnöjd med familjelivet 17% missnöjd med förmågan att klara sig själv De aktiviteter som var svårast att utföra var att bära en kasse, motionera, lyfta och springa. Läkemedelskonsumtion 31% använde analgetika en till flera gånger dagligen under flera månader. Vid studiens början använde 19% lugnande medel, 23% sömntabletter och 45% antidepressiva medel. Behandlingen med antidepressiva medel hade i samtliga fall påbörjats flera månader före studiens start, varför effekterna av medlen ansågs stabila. gruppen för aktuell smärta, depression och livskvalitet mätta med FIQ. 30% av behandlingsgruppen minskade sin analgetikakonsumtion efter behandling. Motsvarande siffra i kontrollgruppen var 8%, men 8% hade där ökat sin analgetikakonsumtion. Det förekom signifikanta förbättringar avseende depression efter genomförd behandling, men många deltagare föreföll ändå deprimerade enligt HAD. Behandlingens antidepressiva effekter varade högst 3 månader efter behandlingsperioden. Bland de som svarade med god effekt på sin depressionen var det inte någon skillnad mellan dem som åt antidepressiva medel och de som inte gjorde det. Cirka 60% stod på antidepressiva medel under hela studien. Dessa resultat pekar på en möjlighet att personer med fibromyalgi är otillräckligt behandlade mot depression. Av de 47 personer som genomförde hela behandlingsserien utvärderades 44 med standardiserade frågor av respektive terapeut efter avslutad behandling. Frågorna handlade om rörlighet, sömn, humör, ork, koncentrationsförmåga, smärta och allmäntillstånd vid det sista behandlingstillfället. Vid 3- respektive 6-månaders uppföljningen förekom inga statistiskt signifikanta skillnader. Resultaten visar: att bindvävsmassage ger smärtlindring till människor med fibromyalgi att den smärtlindrande effekten av 15 behandlingar i genomsnitt är cirka 37% att behandlingen leder till minskad konsumtion av smärtstillande läkemedel att behandlingseffekten kommer successivt att ytterligare förbättring troligen skulle kunna erhållas med fler än 15 behandlingar att cirka 30% av förbättringen försvinner inom 3 månader efter avslutad behandling att cirka 90% av smärtan hade återvänt 6 månader efter avslutad Utvärdering Statistiskt signifikanta skillnader observerades i behandlingsgruppen för aktuell smärta, och livskvalitet. 85% rapporterade minskad värk och smärta efter behandlingsperioden 83% rapporterade att de mådde bättre. Även dataanalyser visade signifikanta ändringar i behandlingsbehandling att bindvävsmassage även ger positiva effekter på depression och livskvalitet Slutsatser Studien ger ingen förklaring till varför bindvävsmassage har en positiv effekt på personer med fibromyalgi. Den positiva effekten på depression följer smärtlindringen vad det gäller innevarande smärta, men inte för genomsnittssmärta under den senaste veckan där inga tecken på förbättring observerades under studiens första steg. Kanske är förekomsten av depression oberoende av existerande smärta. Det finns forskning som indikerar en liknande mekanism i samband med kronisk smärta och depression. Andra studier har visat att beröring av skinnet i sig självt har positiva effekter. Beröring ökar stresshormonerna och muskelspänningen, ökar smärttröskeln och individen påverkas emotionellt. Gunilla Brattberg, anser att det finns ett behov av vidare forskning både av mekanismerna bakom fibromyalgi och bakom behandlingseffekterna av bindvävsmassage, liksom att en liknande studie med beröring eller andra typer av massage också skulle också vara intressant. Yvonne Enman Kristina Sunding Hela studien går att beställa från Reumatikerförbundet Komplementära metoder vid reumatiska sjukdomar 25

18 Efamol Studie om Efamol Den förlamande trötthet som personer med primärt och sekundärt Sjögrens syndrom upplever kan av många upplevas som det största bekymret. Det är inte ovanligt att de efter en natts sömn vaknar lika trötta som när de gick och lade sig. Patienter med Sjögrens syndrom har därför under många år använt Efamol för att motverka och lindra tröttheten. Efamol, framställs ur blomman Jättenattljus. Dess olja innehåller speciellt mycket av fettsyran GLA (Gamma-Linolenic Acid), som det visat sig att patienter med primärt Sjögrens syndrom (men också andra patientgrupper) har en för låg nivå av. Jättenattljus växer delvis som vild planta till exempel i Kina, men företaget som framställer Efamol odlar den själva för att säkerställa konstanta garanterade halter av GLA. Tidigare studier Någon omfattande klinisk studie har dock inte gjorts. Docent Rolf Manthorpe har tidigare under talet, tillsammans med sina kollegor, genomfört två placebokontrollerade behandlingsstudier i Danmark. Den längsta pågick i två månader och i den deltog 28 patienter med primärt Sjögrens syndrom. Resultatet var positivt eftersom ögonscorevärdena förbättrades och man kunde påvisa högre halter av GLA i blodet. För att se om den positiva effekten kvarstår efter flera månader, beslutade man att göra en mer omfattande studie med över 100 patienter. Den påbörjades Efamolstudien Hösten 1996 kom specialistläkare Elke Theander till reumatologkliniken på Universitetssjukhuset i Malmö (UMAS) för att genomföra Efamolstudien. Docent Rolf Manthorpe var idégivare och tillverkaren av Efamol bekostade studien, som pågick fram till december patienter med primärt Sjögrens syndrom deltog. Patienterna var registrerade i reumatologklinikens Sjögren-register, som existerat sedan 1986 med syfte att erbjuda landets Sjögrenpatienter en specialistmottagning samt främja forskningen på Sjögrens syndrom. En del av patienterna remitterades till UMAS just för att kunna delta i Efamolstudien. De flesta kom från den södra regionen, men det fanns deltagare från hela landet. De patienter som tidigare hade konsulterat centret för Sjögrens syndrom på reumatologkliniken UMAS fick förfrågan om att deltaga. Förutsättningen var, att ingen av patienterna nu eller tidigare hade använt Efamol. För 30 patienter (pilotstudien) pågick behandlingen i 1 år, för de övriga 120 (huvudstudien) i 2 år. 75 patienter fick placebobehandling under 6 månader, varefter de fick aktiv behandling med en av två olika doser av GLA, 800 eller mg dagligen. Detta ska jämföras med att en kapsel Efamol innehåller 80 mg GLA, vilket således betyder att dessa patienter intog kapslar, i pilotstudien som högdoskapslar och i huvudstudien som mixtur. Det är mycket kostsamt och omständigt att mäta fettsyrehalten i plasma och cellmembraner. I pilotstudien visade mätningar att GLAhalten i de aktivt behandlade patienternas prover signifikant ökade jämfört med de placebobehandlade. Innan studien startade registrerades den trötthet patienternas sade sig uppleva på en så kallad VAS-skala. Deras behov av sömn/vila per dygn registrerades i timmar och minuter. Samma registreringar, samt registreringar av flera andra viktiga parametrar som ögon- och muntorrhet, gjordes sedan var tredje månad. Det här är den första ordentliga vetenskapliga studien på ett större patientmaterial gällande Efamol och dess eventuella positiva effekter på patienter med Sjögrens syndrom, säger Rolf Manthorpe. Utvärderingen och sammanställningen blir förhoppningsvis klara till sommaren 2001, och om det vetenskapligt kan bevisas att Efamol har en positiv effekt på patienter med Sjögrens syndrom, kanske Efamolet någon gång i framtiden kan bli ett inregistrerat läkemedel, slutar han. Greta Thorén 30 Komplementära metoder vid reumatiska sjukdomar

19 Vitaminer och naturläkemedel Mediciner vitaminer och naturläkemedel Det är välkänt att det förekommer så kallade interaktioner eller växelverkningar med hänsyn till läkemedlens resorption (upptagningsförmåga) och verkningar mellan många vanliga läkemedel sinsemellan, samt mellan läkemedel och vitaminer. Det är därför angeläget att ta reda på huruvida det också förekommer interaktioner mellan vanliga reumatikermediciner, natur(läke)medel och vitaminer (kosttillskott). Denna sammanställning baseras på en genomgång av kända interaktioner mellan reumatikermediciner och vitaminer i FASS (den officiella läkemedelskatalogen) samt en genomgång av kända biverkningar av högdoserade vitaminer i vitaminhandböcker, och även av kända interaktioner av vid reumatiska sjukdomar använda natur(läke)medel. Uppgifterna beträffande natur(läke)medlen har hämtats ur Naturläkemedel 2000 (den så kallade Naturmedelsfassen ) det vill säga den av Läkemedelsverket godkända motsvarigheten till FASS. Reumatikermediciner + vitaminer Enligt FASS är inga interaktioner kända mellan i Sverige använda reumatikermediciner och samtliga kända vitaminer, även om dessa skulle tas i upp till 3 gånger högre dos än vad som är rekommenderat som dagligt intag. Risker med kraftiga överdoser av vitaminer och mineraler finns troligen endast för A-vitamin (över 7500 mcg/d), D-vitamin (över 50 mcg/d), vitamin B6 (över 2000 mg/d) samt för mineralerna Selen (över 300 mcg/d), zink (över 45 mg/d) samt järn (över 60 mg/d). A-vitamin i form av beta-karoten är tämligen riskfritt förutsatt att man inte dricker mycket stora mängder morotssaft dagligen. Till farliga nivåer av vitaminer och mineraler kan man knappast nå ens med en aldrig så väl sammansatt kost. Är man äldre och har resorptionsproblem på grund av exempelvis saltsyrebrist eller annan tarmsjukdom är det säkert att rekommendera intag av ett multivitaminmineraltillskott i på förpackningen angiven dos. Reumatikermediciner och natur(läke)medel Vanliga natur(läke)medel som används vid reumatiska sjukdomar är sådana som innehåller enbart eller i kombinationer: olika salixarter, (sälg som kan jämföras med ett buffrat acetylsalisylsyrepreparat) bl.a. vitpil (Sandolor, Ledins led- och muskelelixir och te, Biostrath Salix) fiskolja (Omega-3, Eskimo-3, Pikasol och Sanumar) jättenattljusolja (Glandin 25, Glanique, Jättenattljusolja) harpago (djävulsklo) (bl.a. Harpagotabletter och i Ledins Led & Muskelelixir och te) thymusextrakt (Thymogen) ingefära (Zinax) linfröolja (innehåller omega-3 och omega-6 fettsyror) arnica (slåttergubbe) (Arnicatinktur och salva, Ormsalva) japansk pepparmintolja (bl.a. i Tigerbalsam) glukosamin (Lediblett m.fl.) musseloljeextrakt (Lyprinol) tarmflorepreparat (hälsofil, acidofilus, bifilus m.fl.) Rent teoretiskt kan NSAID tillsammans med preparat som innehåller fiskolja och salixarter öka blödningstiden, det vill säga blödningsbenägenheten. Harpago har i vetenskapliga studier visats ha ungefär lika stark antiinflammatorisk effekt som NSAID, varför det troligen inte bör kombineras med dessa. Även här kan det föreligga en ökad blödningsrisk. Folacin, som är ett vitamin, bör undvikas i samband med Metotrexatbehandling, eftersom det minskar eller tar bort dess effekt. Man kan också nämna att grapefruktjuice interagerar med cyklosporin (t.ex. Sandimmun), även om det är fråga om en juice. Beträffande övriga ovan nämnda natur(läke)medel vid reumatiska besvär, finns inga uppgifter om interaktioner eller biverkningar vid normalt bruk, även om allergier mot till exempel vitpilsextrakt (astma, hösnuva, eksem) givetvis kan förekomma någon enstaka gång. Men då naturläkemedel enligt definitionen inte skall medföra några biverkningar vid normalt bruk, torde risken för allvarliga biverkningar med naturläkemedel i samband med reumatiska sjukdomar vara obefintlig. Karl-Otto Aly, leg. läkare och f.d. överläkare på Tallmogården Komplementära metoder vid reumatiska sjukdomar 31

20 Laserbehandling Har laserbehandling något värde Det är svårt att finna vetenskaplig dokumentation över laserbehandlingars kliniska effekter. Därför är det också svårt att bevisa om laserterapi hjälper patienter med reumatiska besvär. Som så ofta när det gäller komplementära behandlingsformer så säger terapeuters erfarenhet att de gör nytta, men pengar och kontrollerade studier saknas. Vad är då laser och vilka olika typer finns det? Professor Moritz har givit oss en vetenskaplig översikt och beskrivning och därefter får vi ta del av en kunnig terapeuts egen erfarenhet. Resultaten är intressanta och Reumatikerförbundet har för avsikt att genomföra en mindre pilotstudie för att se om det är verklig effekt eller mest så kallad placebo, alltså de egna förväntningarna på förbättringar, som lågeffektlasern ger. Litteraturen bekräftar att kliniska effekter av lågeffektlaser är mycket omfattande. Den vetenskaliga kvaliteten av undersökningarna är dock ofta bristfällig, vilket försvårar bedömningen av resultaten. Många studier saknar kontrollgrupper. Sammanställningar av resultat från vetenskapligt acceptabla studier visar att det saknas entydiga bevis för att lågeffektlaser är av kliniskt värde vid behandling av patienter med smärttillstånd i rörelseorganen. I en av de senast kontrollerade studierna rapporteras dock en signifikant, om än måttlig, effekt med avseende på smärta och välbefinnande under en månads tid efter bestrålning med Nd/ YAG-laser vid ländryggssmärta. Vid alla dessa kliniska studier har laserbehandlingen varit begränsad till mindre områden. Vetenskaplig dokumentation saknas beträffande behandling med sveplaser. Beroende på lasertyp ges bestrålning kontinuerligt eller i pulsform. Vanligen begränsas bestrålningen till ett mindre område. För att täcka större arealer, som till exempel bröst- och ländryggen, har så kallad sveplaser använts. Lågeffektlaser Lågeffektlaser omfattar våglängder på 633 nm (HeNe-laser), även kallad mjuklaser, midlaser på 904 nm (GaAslaser) och 1060 nm (Nd/YAG-laser). Koldioxidlasern är en högeffektlaser på nm. Uteffekten för koldioxidlasern Macs ligger på 20 Watt jämfört med XX Watt för mjuklaser och 500 mw för midlaser. Vid behandling av besvär i muskler och skelett används defokuserad koldioxidlaser som har en starkt begränsad penetrering (cirka 2 nm), varför man måste räkna med att effekten är mycket ytlig. Inträngningsdjupet är inte mycket bättre för lågeffektlasrar. Vid en hudtjocklek av 3 millimeter absorberas 99% av HeNe-laserns strålningsintensitet och cirka 90% av GaAsstrålningen. Koldioxidlaser Resultat av experimentella studier tyder på att bestrålning med defokuserad koldioxidlaser kan åstadkomma en retningseffekt som påverkar kroppens egna smärtlindrande system. I djurexperiment har denna typ av laser också visats påverka vävnadsläkning. Med hänsyn till koxdioxidens ringa penetration torde denna effekt vara begränsad till mycket ytlig vävnad. Detsamma gäller med all sannolikhet den i experimentella studier beskrivna effekten på inflammatoriska processer. Fokuserad koldioxidlaser har huvudsakligen använts vid kirurgiska ingrepp och vid behandling av hudsjukdomar eller förändringar i slemhinnor. Den kliniska utvärderingen av defokuserad koldioxidlaser vid smärttillstånd i rörelse- och stödjeorgan är fortfarande mycket bristfällig. Professor em. Ulrich Moritz 32 Komplementära metoder vid reumatiska sjukdomar