ÖREBRO UNIVERSITET Institution för hälsovetenskap och medicin Röntgensjuksköterskeprogrammet, 180 hp Medicin C, Examensarbete 15 hp Vårterminen 2013
|
|
- Hanna Sandberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ÖREBRO UNIVERSITET Institution för hälsovetenskap och medicin Röntgensjuksköterskeprogrammet, 180 hp Medicin C, Examensarbete 15 hp Vårterminen 2013 Bäckenmätning - en jämförelse av stråldos mellan konventionell röntgenteknik och datortomografi Författare: Magdalena Lindahl Handledare: Eva Liljeholm-Andersson Titel: Fil mag
2 ABSTRAKT Bakgrund: Bäckenmätning är en radiologisk undersökning som görs då misstanke finns att det kan uppstå komplikationer vid förlossning. Detta kan bero på ett för trångt bäcken, stort barn eller att barnet ligger i säte. Det kan även vara motiverat efter en komplicerad förlossning eller om kvinnan har bäckenfraktur eller felställning i bäckenet. Syfte: Syftet var att jämföra stråldosen mellan konventionell röntgenteknik och datortomografi vid bäckenmätning samt undersöka tillförlitligheten vid datortomografi. Metod: En Systematisk litteratursökning gjordes i databasen PubMed för att finna vetenskapliga artiklar som svarade mot denna litteraturstudies syfte. Resultat: Bäckenmätning med datortomografi gav minst stråldos. Då den största stråldosskillnaden mellan konventionell röntgenteknik respektive datortomografis var vid lateralprojektionen. Tillförlitligheten vid datortomografi var god i isocenter, men sämre under och över isocenter. Konklusion: Bäckenmätning bör utföras med datortomografi. Nyckelord: Bäckenmätning, Stråldoser, Datortomografi. Konventionell röntgenteknik, Tillförlitlighet.
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING BAKGRUND Bäckenets anatomi Bäckenmått vid bäckenmätning Röntgenstrålning Bäckenmätning med konventionell röntgenteknik Bäckenmätning med datortomografi Problemformulering SYFTE METOD Sökmetod Urval Analys Etiska överväganden RESULTAT Jämförelse av stråldos mellan konventionell röntgenteknik och datortomografi Tillförlitlighet med datortomografi Tillförlitlighet vid tvärsnittsprojektion DISKUSSION Metoddiskussion Resultatdiskussion Stråldoser i samband med bäckenmätning Tillförlitligheten med datortomografi KONKLUSION REFERENSER Bilaga 1. Sökmatris Bilaga 2. Checklista för kvalitetsgranskning Bilaga 3. Litteraturmatris.
4 1. INLEDNING I Sverige föddes cirka barn år 2012 [1], 17 % av dessa barn förlöstes med kejsarsnitt [2]. Flera källor uppger att det är mindre än en procent av alla kvinnor i vårt land som har för trångt bäcken för att kunna föda vaginalt [3-5]. Om graviditeten fortskrider normalt utgår barnmorskan ifrån att bäckenet är tillräckligt stort tills förlossningen eventuellt visar det motsatta [5]. Trots det låga antalet kvinnor med trångt bäcken i Sverige så har antalet kejsarsnitt ökat kraftigt sedan mitten av 1990-talet. Detta beror dock inte enbart på trångt bäcken utan även på faktorer som kraftigt stigande medelålder bland först- och omföderskor samt att födande kvinnor med högt Body Mass Index (BMI) har ökat [6]. 2. BAKGRUND Bäckenmätning (pelvimetri) är en radiologisk undersökning där bäckenet avbildas på ett sådant sätt att förlossningskanalens storlek kan mätas. Undersökningen utförs inför kommande eller under pågående förlossning som inte fortskrider som planerat [7]. Indikationer för bäckenmätning är där misstanke finns för eventuell bäckenträngsel. Exempelvis om kvinnan är kortväxt (under 155 cm), väntar ett stort barn eller där barnet förväntas födas med ofördelaktigt läge så kallat sätesbjudning, eftersom det då krävs större mått än om huvudet kommer först [3]. Bäckenmätning kan också vara motiverat efter genomgången komplicerad förlossning eller inför graviditet hos kvinnor med bäckenfraktur eller felställning i bäckenet [7]. Det går inte att se utanpå om bäckenet är stort eller litet, då de yttre måtten i regel inte ger någon god information om de inre måtten. Bäckenmätning är då den enda metod som med stor noggrannhet kan fastställa bäckenets diameter och form, vilket sedan avgör om barnet kan födas fram vaginalt [4]. 2.1 Bäckenets anatomi Bäckenet utgör den fasta begränsningen av förlossningskanalens övre del. Den nedre delen av kanalen ligger delvis utanför bäckenet. Bäckenet består av två halvor, vardera sammansatta av tre ben - os ilium, os pubis och os ischii. Ventralt är de båda bäckenhalvorna sammanbundna genom en broskfog, symfysen. Dorsalt leder de båda höftbenen mot os sacrum. Dessa leder fixeras genom stadiga ligament, sacroiliacaligament [5]. Under graviditeten luckras ligament, liksom symfysen och ledband i bäckenet upp och medger en viss rörlighet i bäckenringen. Detta kan påverka sagittalmåtten, framförallt sagittala utgångsmåttet som kan öka respektive minska upp till två cm, transversalmåttet påverkas dock inte [4]. 1
5 2.2 Bäckenmått vid Bäckenmätning a b Figur 1. Sidobild (a) samt frontalbild (b) för bäckenmätning med mått markerade. (Avidentifierade röntgenbilder från universitetssjukhuset i Örebro) Bäckeningången begränsas av promontorium, linea accuata, pectum ossispubis och symfysen. Bäckeningångens mått (se figur 1): A = Sagittal ingångsdiameter - avståndet från symfysens insida till promontorium. B = Transversaldiameter - det största tvärmåttet i ingången. Bäckenutgången består av två vinklade plan, det främre genom symfysens nedre kant och tubera ischii och det bakre genom tubera ischii och sacrums spets. Bäckenutgångens mått (se figur 1): C = Sagittal utgångsdiameter - avståndet från symfysens undre kant till sacrums spets D = Interspinae diameter - avståndet mellan spinae ischiadicae. E = Intertuber diameter - avståndet mellan tubera ischii [5]. Måtten relateras till referensvärden för sagittal ingångsdiameter samt summan av utgångsmåtten [7]. För att bäckenet ska ha lämplig storlek för ett normalstort foster anges i Sverige att sagittal ingångsdiameter bör vara minst 11 cm och summan av utgångsmåtten minst 31,5 cm. Om sagittal ingångsdiameter är 10-10,9 cm och summan av utgångsmåtten 29,5-31,4 cm utgör detta en gränsgrupp, så kallade borderlinebäcken. Värden som 2
6 understiger 10 cm respektive 29,5 cm medför en ökad risk för förlossningskomplikationer och anses utgöra indikation för kejsarsnitt [5]. 2.3 Röntgenstrålning Röntgenstrålning utgörs av elektromagnetisk strålning som berör atomens elektronskal eller de enskilda elektronerna i kroppen. Detta leder till att atomerna förvandlas till joner, vilka är kemiskt reaktiva och kan orsaka skador på levande vävnad. Ekvivalent dos beskriver de biologiska skadeverkningarna av strålningen och effektiv dos tar hänsyn till olika organs varierande strålkänslighet. Båda mäts med enheten Sievert (Sv). Vanligtvis används millisievert (msv). Absorberande dos anger hur stor mängd joniserande strålning en människa tagit emot och mäts i Grey (Gy). 1 Gy är lika med 1 joule per Kilogram (J/Kg), det vill säga den strålenergi per massenhet som absorberats i kroppen [8]. 2.4 Bäckenmätning med konventionell röntgenteknik Vid konventionell röntgenundersökning tas en frontalbild samt en sidobild. Vid frontalbilden ligger patienten på rygg med benen isär i så kallad grodställning. Röntgenröret vinklas 22 grader caudalt ifrån. En kassett utan raster läggs under patientens bäcken. Centreringen sker i patientens medellinje. Bildfältets övre kant ska ligga tre cm cranialt om symfysens övre kant. Därefter förskjuts röret eller underökningsbordet fem cm till höger för exponering (60kV), för att sedan återgå till medellinjen. Röret eller undersökningsbordet förskjuts sedan fem cm till vänster där nästa exponering görs. Denna dubbelexponerade frontalbild avbildar vardera bäckenhalva (5*15 cm). Eftersom det har gjorts en förskjutning på 10 cm uppstår en förstoring som kan korrigeras med hjälp av att minska 1 mm för varje cm över 10 cm. På frontalbilden mäts transversaldiameter, interspinae diameter samt intertuber diameter [4]. Sidobilden tas vanligen stående och en mätsticka placeras sagittalt högt upp mellan benen. Detta för att kunna bestämma förstoringsgraden på bilden. Det är viktigt att få en så rak sida som möjligt så att mätstickan är parallell mot kassetten. Primärbländaren roteras 45 grader och filmfokusavståndet (FFD) ska vara 100 cm (100kV). Centreringen kommer ungefär att ske i höjd med acetabulum. På sidobilden mäts sagittala ingångsdiametern samt sagittala utgångsdiametern. På röntgenbilden ses mätstickan, promontorium och sacrumspetsen [4]. 2.5 Bäckenmätning med datortomografi Vid bäckenmätning tas totalt tre bilder. Ett lateralt topogram, ett anteriorposteriort (AP)- topogram (d.v.s. strålrikningen kommer framifrån) samt en tvärsnittsbild. Topogram med 3
7 datortomografi är en översiktsbild som kan jämföras med konventionell röntgenteknik. Informationen överlagras från olika djup i kroppen. En tredimensionell volym avbildas på en tvådimensionell yta. Den digitala tekniken medför hög känslighet, vilket innebär lägre stråldos för patienten. Tvärsnittsbilden avbildar en tunn skiva av patienten som ligger på rygg på undersökningsbordet. Röntgenröret roterar och gör mätningar i olika vinklar. Utifrån dessa rekonstrueras en snittbild av patienten, vilket ger en högre stråldos [9]. På det laterala topogrammet mäts sagittala ingångsdiametern och sagittala utgångsdiametern. På AP-topogrammet mäts transversaldiameter samt intertuber diameter. Eftersom spinae ischiadicae är svår att se på AP-topogram så används foveae (en liten äggformad fördjupning i lårbenshuvudet) som referenspunkt för att få tvärsnittsbilden i nivå med spinae ischiadicae (se figur 2). Detta för att kunna mäta interspinae diameter. Undersökningstiden uppgår till cirka tio minuter inklusive bildgranskning och positionering av patienten [10]. Parametrarna är vid lateralt topogram 70 ma, 75mm/s, och 120 Kv. Vid AP-topogram är parametrarna 40mA, 75mm/s och 120 kv och tvärsnittet är 10 mm snitt med 120kV och 120mA i 2 sekunder [11]. Figur 2. Pilen pekar på fovea och ringen visar foveas storlek. (Avidentifierad röntgenbild från universitetssjukhuset i Örebro) 2.6 Problemformulering Stråldosen och tillförlitligheten spelar stor roll för vilken metod som är bäst lämpad för bäckenmätning. Fostret är särskilt känsligt för joniserande strålning på grund av risken för missbildningar och psykisk utvecklingsstörning. Fostret löper även tre gånger större risk att drabbas av strålinducerad cancer än för befolkningen i allmänhet [12]. På grund av detta görs en litteraturstudie för att jämföra konventionell röntgenteknik och datortomografi. 3. SYFTE Syftet med denna litteraturstudie är att jämföra stråldosen mellan konventionell röntgenteknik och datortomografi vid bäckenmätning samt undersöka tillförlitligheten vid datortomografi. 4
8 4. METOD 4.1 Sökmetod För att svara på syftet gjordes en systematisk litteraturstudie enligt Forsberg och Wengströms riktlinger. Denna litteraturstudie grundas på vetenskapliga artiklar som söktes i databasen PubMed. Sökorden bestod av pelvimetry, X-rays, CT och radiology. Sökningar gjordes först med en tidsbegränsning på tio år, vilket sedan togs bort för att få tillgång till flera artiklar. Det skedde även sökningar på andra databaser, men inga relevanta artiklar hittades där. Referenser till valda vetenskapliga artiklar som svarade mot litteraturstudiens syfte användes i studien. Dessa artiklar redovisas som manuell sökning. Sökningen av artiklar presenteras i bilaga Urval Inklusionskritererna var att artiklarna skulle handla om bäckenmätning. Studierna skulle vara utförda på människor (kvinnor) eller fantom och vara skrivna på engelska. Exklusionkritererna var artiklar som berörde andra radiologiska modaliteter som magnetresonanstomografi (MRT) och ultraljud. Det gjordes sammanlagt tre urval. Vid urval ett granskades artiklarnas titlar. Vid urval två gjordes en granskning av artiklarnas abstrakt. De artiklar som svarade mot studiens syfte inkluderades. Vid det tredje urvalet gjordes en detaljerad granskning av de kvarstående artiklarna. Studier som inte svarade på frågeställningarna exkluderades. Efter det urvalet återstod tolv artiklar. Dessa artiklar kvalitetsgranskades enligt checklistan i bilaga 2. Artiklarnas kvalitet rangordnades i en tregradig skala: hög, medel eller låg. Artiklar som uppvisade låg kvalitet skulle ha exkluderats i studien. Artiklarnas kvalitet presenteras i litteraturmatrisen (bilaga 3). 4.3 Analys Artiklarna granskades och bearbetades för att undvika feltolkningar och missuppfattningar i språk och text. En sammanställning över varje studies resultat gjordes. Därefter relaterades deras resultat till varandra, där likheter och olikheter identifierades och olika kategorier kunde delas in. 4.4 Etiska överväganden De vetenskapliga artiklarna som är med i litteraturstudien är alla etiskt godkända. Många studier är retrospektiva, vilket i det här sammanhanget innebär att författarna har granskat gamla undersökningsbilder. I de studier som handlade om stråldos användes ett fantom, vilket medförde att ingen människa blev utsatt för strålning. I de fall där patienterna blev undersökta fick de ge sitt medgivande att vara med i studien. 5
9 5. RESULTAT 5.1 Jämförelse av stråldos mellan konventionell röntgenteknik och datortomografi I studien av Badr et al. jämfördes stråldos till moder och foster med konventionell röntgenteknik respektive datortomografi. Mätningarna genomfördes på 29 olika sjukhus i Storbritannien. Ett fantom motsvarande en höggravid kvinna användes vid mätningarna. Vid undersökningarna användes termoluminiscensdosimetrar (TLD) för att mäta stråldoser. Resultatet visade att den högsta stråldosen mättes vid konventionell röntgenteknik (28 mgy) och den lägsta stråldosen mättes vid datortomografi (1,50 mgy). Konventionell röntgenteknik med film/skärmsystem visade en variation mellan olika sjukhus med högsta (28 mgy) respektive lägsta (9,5 mgy) beräknade patientdos. Bilder som var tagna med film med hög känslighet (800 hastighet) krävde halva dosen jämfört med film med låg känslighet. Denna minskning av stråldos gällde även de sjukhus som använde sig av kolfiberraster. Datortomografi gav i genomsnitt 25 % mindre stråldos vid lateralprojektion än konventionell röntgenteknik. Det fanns dock en stor variation mellan högsta och lägsta dosen vid datortomografi (1,50 mgy respektive 10,90 mgy). Jämförelse av bildkvaliteten vid de olika undersökningsmetoderna uppvisade ingen signifikant skillnad [14]. I studien av Wright et al. jämfördes konventionell röntgenteknik med film/skärmsystem med 96 kilovolt (kv), 100cm FFD och datortomografi (120 kv). Ett fantom användes vid mätningarna. För att mäta stråldos användes TLD. Resultatet visade att genom att använda datortomografi vid en lateralbild, reducerades dosen till patienten med en faktor två jämfört med konventionell röntgenteknik. Reformateringar kunde användas för att mäta avstånd och vinklar. Bilderna kunde också optimeras med olika fönsterinställningar [15]. I studien av Claussen et al. jämfördes patient- och fosterdos vid datortomografi respektive konventionell röntgenteknik. I studien användes en tredje generationens datortomograf där AP- och lateral topogram utfördes på ett fantom med liknande absorptions egenskaper som människans kroppsvävnad. Joniseringsdosimeter användes för att mäta stråldosen. Datortomografens parametrar var 125 kv och 80 milliampersekunder (mas). Topogrammets längd var 256 mm. Huddosen beräknades till 153 µgy, utgångsdosen 3,6 µgy och i fantomets mitt på ett djup av 15 cm var dosen 24 µgy. Detta gav en fosterdos på 48 µgy vid lateraltoch AP-topogram. Vid konventionell röntgenteknik var parametrarna 125 kv och 4,5 mas. Huddosen var 750 µgy, utgångsdosen 17 µgy och i mitten av fantomen var dosen 177 µgy. 6
10 Stråldosen visade sig vara sju gånger högre vid konventionell röntgenteknik än vid datortomografi [16]. I studien av Raman et al. ville man undersöka om bäckenmätning med datortomografi var en metod som rutinmässigt kunde göras vid förfrågan om bäckenträngsel. I studien undersöktes retrospektivt bilder från 24 bäckenmätningsundersökningar med konventionell röntgenteknik. Efter förlossning följdes dessa patienter upp med datortomografi. Resultatet granskades av för studien oberoende radiologer och obstetriker. Resultatet visade ingen signifikant skillnad i diagnostik mellan konventionell röntgenteknik och datortomografi. Däremot föredrogs datortomografi eftersom den gav lägre stråldos samt var bekvämare för patienten och innebar kortare undersökningstid [17]. I studien av Morris et al. jämfördes stråldos till fostret vid bäckenmätning med datortomografi respektive konventionell röntgenteknik. För att mäta stråldos användes TLD. 20 patienter med maligniteter i bäckenet tillfrågades att vara med i studien, då dessa hade sedan tidigare genomgått bäckenmätning både med datortomografi och konventionell röntgenteknik. Studien visade att fostret erhöll lägre stråldos vid bäckenmätning med datortomografi men skillnaden var marginell. Författarna undersökte bildkvaliteten vid tvärsnittsprojektion med minskad rörström från 200 ma till 10 ma. Bilden blev brusig men mätningar gick att utföra. Detta medförde en dosreduktion på 95 %. Vid tvärsnitt genom spinae ischiadicae var absorberad huddos 30 mgy och 8 mgy i snittets centrum. Om rörströmmen minskades med 95 % reduceras den absorberande dosen med en faktor 20 [18]. I studien av Martinsen et al. beräknades stråldos till patient och foster vid bäckenmätning med datortomografi. Stråldosen beräknades med hjälp av ett fantom. Resultatet visade att beräknad uterusdos var 0,74 mgy, vilket motsvarade fosterdosen. Den effektiva dosen till patienten beräknades till 0,3 msv [19]. I studien av Wiesen et al. undersöktes stråldos till foster vid datortomografi. Ett fantom användes i studien och för att mäta stråldos användes TLD. Resultatet visade att om patienten fick strålningen posterioanteriort istället för anterioposteriort kunde stråldosen till fostret minskas till hälften [20]. 7
11 5.2 Tillförlitlighet med datortomografi I studien av Martinsen et al. utvärderades längdmätningsfel vid bäckenmätning med datortomografi. Författarna använde sig av en femton centimeter lång blylinjal som placerades och exponerades i, över samt under isocenter. Resultatet visade att längdmätningar i isocenter var tillförlitliga. Det fanns inga avvikelser mellan uppmätt längd på röntgenbilden och blylinjalens verkliga längd. Däremot ökade skillnaden med ökat avstånd från isocenter. Måtten överskattades när blylinjalen flyttades från isocenter närmare röntgenröret och underskattades när den flyttades från isocenter närmare detektorn [19]. I studien av Wiesen et al. undersöktes tillförlitligheten vid mätningar av transversaldiameter. I studien användes ett träfantom innehållande blykulor belägna i tre rader med fem kulor på varje rad med fem centimeters mellanrum. Fantomet exponerades i fem olika bordspositioner. Två olika datortomografer användes vid undersökningen och båda visade en variation i tillförlitlighet. I isocenter var mätningarna tillförlitliga medan över och under isocenter blev måtten antingen för stora eller för små. Författarna utvecklade en metod bland annat genom analys av avstånd från isocenter där man kunde räkna ut det verkliga måttet trots att objektet inte låg i isocenter [20]. I studien av N G Anderson et al. undersöktes orsaken till olika mätfel vid bäckenmätning med datortomografi. Ett fantom undersöktes med två olika datortomografer, vilka båda var kalibrerade i isocenter. Jämförelser gjordes sedan med datotomografstillverkarnas rekommenderade bordshöjd. Resultatet visade att de olika mätningarna på datortomografi topogrammen underskattades eller överskattades på ett inkonsekvent sätt. Det sagittala ingångsmåttet överskattades i genomsnitt med 1,2 1,3 mm oavsett bordshöjd. Detsamma gällde det sagittala utgångsmåttet som överskattades med upp till 5 mm. Transversal diametern överskattades (< 6 mm) vid höga bordspositioner och underskattades (<10 mm) vid låga bordspositioner [21]. I studien av N Anderson et al. undersöktes tillförlitligheten vid bäckenmätning med datortomografi. Fem observatörer granskade 16 bäckenmätningsundersökningar. Analys av undersökningarna visade att felmätningarna var markant större för sagittala utgångsmåttet än för andra mått. Vid ett fall var felmätningen så stor som 6,9 mm, vilket enligt författarna innebar att metoden hade begränsad klinisk användbarhet [22]. 8
12 I studien av M S Lenhard et al. bedömdes tillförlitligheten vid de olika bäckenmåtten samt det kliniska värdet av bäckenmätning för att förutsäga bäckenträngsel. I undersökningen studerades data från 63 kvinnor som hade genomgått datortomografi av buken efter förlossning. Kvinnorna indelades i tre grupper där grupp A (n=20) genomgått normal förlossning, grupp B (n=20) haft misstänkt bäckenträngsel och grupp C (n=23) utgjorde en kontrollgrupp. Resultatet visade att den enda signifikanta skillnaden mellan de kvinnor som hade haft en normal förlossning och de med misstänkt bäckenträngsel var det sagittala ingångsdiameter, i nivå med spinae ischiadicae. De mått som visade hög tillförlitlighet var transversaldiameter, sagittala ingångsdiameter och sagittala utgångdiameter medan tillförlitligheten var begränsade för interspinae- och intertuberavstånden [23]. I studien av M Lenhard et al. utvärderades bäckenmätningar med datortomografi med olika tekniker för värdet av efterbearbetningsåtgärder. 25 patienters bildmaterial från tidigare bäckenmätning analyserades av två radiologer, vilka också genomförde bildbearbetningsåtgärderna. Ett fantom i form av ett mänskligt skelett undersöktes och mättes med samma teknik, med en blylinjal som referens. Bilderna reformaterades till snitt med 1mm respektive 5 mm tjocklek. Bäckenmåtten i bäckenmätningarna mättes med fyra olika metoder: topogram, 2D 1- mm snitt, 3D 1-mm snitt och 3D 5-mm snitt. Resultatet visade att 3Dbilderna med 1 mm snittjocklek hade högst tillförlitlighet och topogram lägst tillförlitlighet [24] Tillförlitlighet vid tvärsnittsprojektion I studien av Aronson et al. granskades tillförlitligheten med att använda fovea som referenspunkt vid AP-topogram. Tvärsnittet vid datortomografi ska ligga i nivå med spinae ischiadicae för att man skall kunna mäta interspinae diameter. Eftersom det kan vara svårt att identifiera spinae ischiadicae vid AP-topogram används fovea som referenspunkt för att bestämma nivå för tvärsnittet. I studien granskades undersökningar av 23 gravida samt en kontrollgrupp på 20 icke gravida kvinnor. Resultatet visade att ingen patient hade spinae ischiadicae ovanför fovea nivå. 35 % av de gravida kvinnorna hade spinae ischiadicae i nivå med fovea. 65 % hade spinae ischiadicae nedanför foveanivå på ett genomsnittligt avstånd av 1,2 cm. I kontroll-gruppen hade 65 % spinae ischiadicae i nivå med fovea och 35 % hade spinae ischiadicae nedanför foveanivå på ett genomsnittligt avstånd om 0,9 cm. Dessa patienter hade fått en felaktig scanningsnivå som skulle ha lett till en överskattning av interaspinaeavståndet med i genomsnitt 1,0 cm om fovea hade använts som indikator på läget av spinae ischiadicae [25]. 9
13 Liksom föregående studie undersökte Morris et al. tillförlitligheten med att använda fovea som referenspunkt vid AP-topogram. 50 cancerpatienters datortomografibilder granskades. Resultatet visade att 84 % hade spinae ischiadicae i nivå med fovea. 16 % hade spinae ischiadicae i ett snitt 10 mm nedanför fovea. Ingen av patienterna hade spinae ischiadicae i ett snitt 10 mm ovanför fovea [18]. 6. DISKUSSION 6.1 Metoddiskussion Flera aspekter kan ha påverkat resultatet i denna studie. Vid den systematiska litteratursökningen fanns inte alla de artiklar som var av intresse i fulltext, vilket kan ha medfört att viktig information har gått förlorad. Många av de artiklar som är med i studien är relativt gamla, då det var svårt att hitta nyare artiklar inom ämnet. Artiklarna som berörde stråldos publicerades mellan 1985 och Detta kan medföra att det kan skilja sig mellan teknik, metod samt stråldos gentemot dagens teknik. Kritik riktas även mot att det endast var en person som granskade de vetenskapliga artiklarna. Kvalitetsgranskningen av de vetenskapliga artiklarna kan också ha sett annorlunda ut om en annan person hade gjort granskningen. I denna litteraturstudie ansågs de artiklar som hade minst 75 % 4:or i checklistan vara av hög kvalitet. Artiklar som fick en eller fler punkter bedömda som 2:or hade räknats som låg kvalitet (se bilaga 2). 6.2 Resultatdiskussion Stråldoser i samband med bäckenmätning Att jämföra olika studiers resultat kan vara komplicerat eftersom det förekommer stora skillnader i utrusning och undersökningsteknik. Faktorer som topogrammets längd samt parametrarnas inställningar (kv och mas) bidrar alla till varierande stråldoser. Stråldosen kan dock reduceras vid minskad rörström (mas) samt genom att bryta scanningen när de strukturer som krävs har avbildats vid lateralt- och AP-topogram. I studien av S. M Thomas et al. gjordes en undersökning i Storbritannien där syftet var att undersöka vilka olika tekniker sjukhusen hade för bäckenmätning samt om de bedömde att det fanns ett steg mot lägre dosteknik. Det visade sig att den största förändringen som hade skett var att byta ut konventionell röntgenteknik och övergå mer till datortomografi samt en liten del magnetresonanstomografi (MRT) [26]. Enligt föreskrifter från Europakommissionen bör MRT eller datortomografi användas i möjligaste mån vid bäckenmätning. MRT anses vara 10
14 den bästa undersökningsmetoden, eftersom joniserande strålning undviks. Bäckenmätning med datortomografi anses i regel medföra en lägre stråldos än konventionell röntgenteknik [27]. Enligt en publikation från Sveriges beredning för medicinsk utvärdering (SBU) är grundprincipen att i möjligaste mån undvika att utsätta ett foster för strålning i samband med radiologiska undersökningar med joniserande strålning, i huvudsak för att minimera risken för strålningsinducerande cancer längre fram i livet [28]. Detta är indikationer på att den metod som ger minst stråldos ska användas vid bäckenmätning och i detta fall verkar MRT och datortomografi vara de undersökningsmetoder som är mest gynnsamma enligt ovanstående föreskrifterna. Trots detta använder sig de flesta sjukhus i Sverige av konventionell röntgenteknik [29]. I studierna av Fedele et al., Badr et al., Wright et al., Claussen et al., Raman et al. och Martinsen et al. indikerar samtliga att datortomografi är att föredra framför konventionell röntgenteknik i både tillförlitlighet samt stråldos till patient och foster [10,14-17,19]. Det som kan skapa skillnad i stråldos är att i studierna av Badr et al., Wright et al. och Claussen et al. ingår endast två topogram (lateralt- och AP-topogram) [14-16]. Detta kan ge en missvisande bild av den egentliga stråldosen och på så sätt göra datortomografin mindre fördelaktig än konventionell röntgenteknik. Jag ifrågasätter om alla måtten kan diagnostiseras med bara två topogram, eller om undersökningen ändå måste kompletteras med en extra bild för att kunna mäta intraspinaeavståndet, vilket leder till en ökad stråldos. Studien av Wiesen et al. visade att det att det går att göra AP-topogrammet mer gynnsamt om strålriktningen ändras så att strålriktningens ingångssida kommer att vara patientens ryggsida, det vill säga posteriort-anteriort (PA). Detta resulterade i att skelettet absorberade mer av strålningen innan det nådde fostret och medförde att stråldosen till fostret kunde reducerades till hälften [20]. Detta är en fördel dels för att fostret får minskad stråldos men även att stråldosen minskar till äggstockarna som är ett strålkänligt organ. Det kan vara svårt att jämföra topogram och konventionella bilder med tvärsnittsbilder, då tvärsnittet avbildar en tunn skiva av patienten medan topogram och konventionell röntgenteknik avbildar en tredimensionell volym på en tvådimensionell yta [29]. Tvärsnittsbilden vid datortomografi ger en relativt hög stråldos, vilket bekräftas i studien av Badr et al. då undersökningen visade att tvärsnittsbilden ger dubbelt så mycket stråldos till patienten mot vad lateralt- och AP- topogram gör tillsammans [14]. I studien av Morris et al. 11
15 gjordes en undersökning för att se hur mycket det gick att minska rörströmmen till tvärsnittsbilden, men ändå få en så pass bra diagnostisk bild för att kunna utföra mätningar. Detta resulterade i en stråldosreducering på 95 % [18]. Det står i strålsäkerhetsmyndighetens föreskrift (SSMFS 2008:35) att undersökningstekniken ska optimeras så att stråldosen blir så liten som möjligt men som samtidigt säkerställer diagnostik [30]. I detta fall blev bilden brusig men mätningarna gick ändå att genomföra, vilket resulterade i en minskad stråldos till patienten. I studierna av Morris et al. och Martinsen et al. anses skillnaden vara minimal mellan datortomografi och konventionell röntgenteknik [18-19]. Detta kan bero på att den konventionella röntgentekniken som användes i studierna var av ett nyare och modernare slag. Martinsen et al. förespråkade ändå bäckenmätning med datortomografi medan Morris et al. ansåg att konventionell röntgenteknik var den bästa undersökningsmetoden för bäckenmätning. Resultatet i litteraturstudien stärks inte då de båda C-uppsatserna från 2005 och 2008 av Jevremovic et al. och Hettinger et al. är av annan uppfattning än vad som framkom i denna litteraturstudie. Dessa C-uppsatser jämförde också bäckenmätning med konventionell röntgenteknik och datortomografi. De ansåg båda att konventionell röntgentekniken gav lägre stråldos till både patient och foster [29, 31]. I uppsatsen av Jevremovic et al. ansåg författarna att det mest optimala vore att kombinera de olika metoderna för att få absolut lägsta stråldos, vilket skulle bli en frontalbild med konventionell röntgenteknik och ett lateralt topogram med datortomografi [29]. I samtliga studier som jämförde bäckenmätning mellan konventionell röntgenteknik och datortomografi ansågs bildkvaliteten mellan de olika undersökningsmetoderna inte visa någon signifikant skillnad [10, 14-17]. Det är röntgensjuksköterskans ansvar att minimera stråldoser vid undersökningar och behandlingar, enligt vårdförbundets etiska kod för röntgensjuksköterskor [32]. I strålsäkerhetsmyndighetens föreskrift (SSI FS 2000:1) står det skrivet att varje medicinsk bestrålning på förhand ska vara bedömd och berättigad. Nyttan av den diagnostiska informationen ska vara större än den skada som bestrålningen beräknas förorsaka [33]. Som röntgensjuksköterska är det av stor vikt att försöka få en uppfattning av varje patients diagnostiska behov. Detta för att inte patienten ska få onödig strålning. Det kan vara 12
16 undersökningar som lika gärna kan göras med andra metoder som inte ger lika mycket strålning eller ingen strålning alls. Nu ser verkligheten kanske annorlunda ut. Det handlar många gånger om ekonomi och tillgänglighet för vissa modaliteter, exempelvis MRT. En patient som inte inkommer akut kanske hellre väntar lite längre tills en ledig tid finns på en mer skonsam undersökning. Studier har gjorts där det visar sig att många undersökningar faktiskt inte är berättigade att bli diagnostiserade med hjälp av radiologi. Enligt strålsäkerhetsmyndigheten är det så mycket som 20 % av alla datortomografiundersökningar som inte är berättigade [34] Tillförlitligheten med datortomografi Tillförlitligheten vid mätningarna är viktig eftersom det handlar om en bedömning av huruvida barnet kommer kunna förlösas vaginalt eller inte. Vid jämförande av bilder som olika radiologer har gjort mätningar på kan resultatet variera, vilket beror på att radiologerna har olika referenspunkter. Radiologer är dock noga med att inte ange för stora mått utan att måtten alltid avrundas nedåt [35]. Ett falskt förstorat mått kan innebära att kvinnan planeras genomföra en vaginal förlossning trots att bäckenet egentligen är för trångt. Barnet kan då fastna, vilket kan få allvarliga konsekvenser [4]. Det råder ingen tvekan om att tillförlitligheten är hög i datortomografens isocenter då samtliga studier som behandlar ämnet i litteraturstudiens resultat bekräftar det [19-23]. Problematiken kring datortomografins mätfel verkar vara mindre i nyare studier då metoder har utvecklats för att motverka detta. Morris et al. upptäckte att vid vinklat gantry (caudalt) kunde spinae ischiadica visualiseras i AP-topogram [18]. Detta kan kanske ersätta användandet av fovea som referenspunkt vid tvärsnittsprojektionen, eftersom det inte visade sig vara helt tillförlitligt. Det skulle medföra att inget extra tvärsnitt skulle behöva göras, vilket annars skulle ge en ökad stråldos till patienten. Det som är positivt med datortomografi är att det inte krävs någon extra stråldos för att göra reformateringar. Resultatet i litteraturstudien visade att tillförlitligheten för tredimensionella bilder med 1 mm snittjocklek var den bästa av de olika reformateringsmetoderna [25]. Samtidigt måste denna reformateringsmetod vara det lättaste sättet att mäta de olika bäckenmåtten på. Radiologen kan vrida och vända på bilden, då bäckenet avbildas på ett sådant sätt som stämmer överens med hur det ser ut i verkligheten. 13
17 Det skulle vara intressant att i framtida studier rikta in ämnet på MRT, vilket verkar ha haft en stor genomslagskraft i övriga Europa. Jag anser att fler studier skulle behöva göras inom detta ämne så att rätt metod används vid bäckenmätning, för att fostret ska bestrålas så lite som möjligt. Det ultimata vore att undvika all strålning och utföra bäckenmätning med hjälp av MRT. Med tanke på att MRT-undersökningar tar lång tid kanske datortomografi kan vara ett komplement vid mer akuta tillfällen. 7. KONKLUSION Litteraturstudien visar att bäckenmätning med datortomografi kan ge lägre stråldos än konventionell röntgenteknik. Den ger även större bekvämlighet och kortare undersökningstid för patienten. Datortomografi visar stor tillförlitlighet i isocenter, men lägre tillförlitlighet under och över densamma. Detta verkar dock inte vara ett större problem med nyare datortomografer, då det finns metoder för att räkna ut detta. 14
18 8. REFERENSER 1. Befolkningsframskrivningar [internet]. Stockholm: Statistiska centralbyrån (SCB); 2013 april [citerad 20 maj, 2013]. Tillgänglig: aspx. 2. Göteborgsforskare i EU-satsning för att minska kejsarsnitten [internet]. Göteborg: Göteborgs universitet, Sahlgrenska Akademin; 2012 maj [citerad 20 maj, 2013]. Tillgänglig: 3. Alfvèn, M. Henning, E.Holmertz, V. Kejsarsnittsboken. Stockholm: Cordia; Fernström, I. Borell, U. Radiologic pelvimetry. Stockholm: Acta radiologica; Faxelid, E. Hogg, B. Kaplan, A. Nissen, E. Lärobok för barnmorskor. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur; Kejsarsnitt i Sverige [internet]. Stockholm: Socialstyrelsen; 2005 [citerad 15 maj, 2013]. Tillgänglig: 3_ pdf 7. Aspelin, P. Pettersson, H. Radiologi. Lund: Studentlitteratur; Isaksson, M. Grundläggande strålningsfysik. Malmö: Studentlitteratur; Berglund, E. Jönsson, B-A. Medicinsk fysik. Lund: Studentlitteratur; Federle, M P. Cohen, H A.Rosenwein, M F. Brant-Zawadzki, M N. Cann, C E. Pelvimetry by digital radiography: a low dose examination. Radiology.1982; 143: Moore, M. Shearer, D. Fetal dose estimates for CT pelvimetry. Radiology.1989; 171: Strålskydd 100; Riktlinjer för skydd av ofödda barn och spädbarn som exponerats för joniserande strålning på grund av medicinsk bestrålning av föräldrarna [internet]. Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer; 1999 [citerad 13 maj, 2013]. Tillgänglig: bookshop.europa.eu/.../cr svc_001.pdf. 13. Forsberg, C. Wengström, Y. Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. tredje utgåvan. Stockholm: Natur & Kultur;
19 14. Badr, I. Thomas S M. Cotterill, A D. Pettett, A. Oduko, J M. Fitzgerald, M. Adam, E J. X-ray Pelvimetry Which is the Best Technique? Clinical radiology. 1997; 52(2): Wright, D J. Godding, L. Kirkpatrick, C. Technical note: Digital radiographic pelvimetry a novel, low dose, accurate technique. The British Journal of Radiology. 1995; 68: Claussen, C. Köhler, D. Christ, F. Golde, G. Lochner, B. Pelvimetry by digital radiography and its dosimetry. Journal of perinatal medicine. 1985; 13(6): Raman, S. Samuel, D. Suresh, K. A comparative study of x-ray pelvimetry and CT pelvimetry. Journal of obstetrics and gynaecology.1991; 31(3): Morris, C W. Heggie, J C P. Acton, C M. Computed tomography pelvimetry: Accuracy and radiation dose compared with conventional pelvimetry. Australasian Radiology. 1993; 37: Martinsen, A C. Risdal, M. Bay, T. Drolsum, A. Pelvimetry with computed tomography. Tidsskrift for den norske lægeforening. 2005; 125(15): Wiesen, E J. Crass, J R. Ashmead G G. Cohen, A M. Improvement in CT pelvimetry. Radiology. 1991; 174: Anderson, N G. Fenwick, J L. Wells, J E. Intrinsic measurement bias on computed tomography scout view is unpredictable: Computed tomography pelvimetry using a phantom. Australasian Radiology.2006; 50: Anderson, N. Humphries, N. Wells, J E. Measurement error in computed tomography pelvimetry. Australasian Radiology. 2005; 49(2): Lenhard, M S. Johnson, T. Weckbach, S. Nikolaou, K. Friese, K. Hasbargen, U.. Pelvimetry revisited: analyzing cephalopelvic disproportion. European journal of radiology.2010; 74(3): Lenhard, M. Johnson, T. Weckbach, S. Nikolaou, K. Friese, K. Hasbargen, U. Threedimensional pelvimetry by computed tomography. Radiologia medica. 2009; 114(5): Aronson D. Kier R. CT Pelvimetry: the foveas are not an accurate landmark for the level of the ischial spines.american journal of roentgenology.1991; 156(3): Thomas, S M, Bees N R, Adam E J. Trends in the use of pelvimetry techniques. Clinical radiology. 1998; 53 (4): Strålskydd 118. Riktlinjer för remittering till bilddiagnostik [internet]. Luxemburg: Europakommissionen; 2000 [citerad 13 maj, 2013]. Tillgänglig: 16
20 28. Stråldoser och riskuppskattning vid radiologisk diagnostik [internet]. Stockholm: Sveriges beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2002 [citerad 13 maj, 2013]. Tillgänglig: och%20riskuppskattning%20vid%20radiologisk%20diagnostik.pdf 29. Jevremovic, N. & Okrajni, A. Stråldos i samband med pelvimetri jämförelse mellan två radiologiska tekniker: konventionell slätröntgen och datortomografi. [Kandidatuppsats]. Lund: Lunds universitet, Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strålning [internet]. Stockholm: Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling, SSM FS 2008:35; 2009 [citerad 7 maj, 2013]. Tillgänglig: 08/SSMFS pdf 31. Hettinger, E. Åberg, L. Beräkning av stråldoser vid pelvimetri- jämförelse mellan datortomografi och konventionell röntgenmetod med flatpaneldetektor.[kandidatuppsats]. Lund: Lunds Universitet; Yrkesetisk kod för röntgensjuksköterskor [internet]. Stockholm: Vårdförbundet & Svensk förening för röntgensjuksköterskor; 2008 maj [citerad 29 april, 2013]. Tillgänglig: https: vardforbundet.se/documents/trycksaker%20%20egna/nationella/foldrar%20broschy rer/yrkesetisk%20kod%20for%20rontgensjukskoterskor_0809.pdf 33. Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om allmänna skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strålning, SSI FS 2000:1[internet]. Stockholm: Statens strålskyddsinstitut; 2000 [citerad 13 maj, 2013]. Tillgänglig: /2000/ssifs pdf 34. Angående ökad användning av datortomografi i de nordiska länderna [internet]. Stockholm: Statens strålskyddsinstitut; 2012 [citerad 13 maj, 2013]. Tillgänglig: tement_nordiskt_2012.pdf 35. Larsson, K. Fel och felkällor vid bäckenmätning. [kandidatuppsats]. Linköping: Linköpings universitet,
21 Bilaga 1. Sökmatris Databas Sökord Datum Begränsningar Antal träffar PubMed Pelvimetry AND x-rays years, humans, female, English PubMed Pelvimetry AND CT years, humans, female, English PubMed Pelvimetry AND radiology Humans, female, English PubMed Pelvimetry AND radiology years, humans, female Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Manuell Intrinsic measurement bias sökning on computed tomography scout view is unpredictable: computed tomography pelvimetry using a phantom Totalt: Urval 3 Inkludera artiklar
22 Rev sl as Namn: Bilaga 2. Checklista för rapporter och uppsatser För systematisk genomgång, använd denna checklista. Fundera kritiskt inför varje punkt hur du skall bedöma den. Används som underlag för betyg. Frågan ej aktuell Nej Ja, i stort sett Ja, utan tvekan Bakgrund 1. Innehåller bakgrunden tillräckligt med information för att förstå frågeställningen/metoden? 2. Är bakgrunden skriven utan faktafel? 3. Finns det på ett lättfattligt sätt klargjort det övergripande syftet, med en tydlig frågeställning?. Metod 4. Är sökvägar och urval beskrivet vid litteraturstudie? 5. Är metoden beskriven så att andra kan upprepa analysen/undersökningen/studien? 6. Finns det på ett tillfredsställande sätt beskrivet provmaterialet /deltagargruppen 7. Anges lösningars innehåll, reagenser och apparatur på ett vedertaget sätt? Resultat 8. Har författaren varit restriktiv när det gäller att presentera data av begränsat allmänt intresse? 9. Är resultatet presenterat i löpande text? 10. Kan figurer och tabeller läsas separat utan att man tvingas att gå till texten för att förstå dem? Diskussion 11. Diskuteras återkoppling av resultaten till frågeställningen? 12. Diskuteras alternativa metoders för- och nackdelar? 13. Finns det angett och diskuterat mättnoggrannheten i insamlade data? 14. Framgår det klart när det är författarens egen aktuella studie eller när det är frågan om andra studier? 15. Diskuteras eventuella felkällor? 16. Finns en analys och ett kritiskt tänkande i diskussionen? 17. Utgör de resultat som presenteras tillräckligt underlag för de slutsatser som redovisas? Titel och sammanfattning 18. Täcker titeln på ett rättvisande sätt innehållet? 19. Har rapporten en kortfattad sammanfattning på ord med relevanta nyckelord (söktermer)? 20. Sammanfattas de väsentligaste resultaten? Struktur 21. Har bilagor utelämnats i möjligaste mån? 22. Hör det som beskrivs i respektive avsnitt dit? 23. Är referenser och referenslistan korrekt utformat enligt ett vedertaget system? 24. Är nya begrepp/förkortningar definierade första gången de står i texten? Språk 25. Är rätt tempus använt? 26. Är rapporten skriven med ett korrekt, jämnt språk utan stavfel samt med egenformulerad text? 27. Är meningarna logiskt uppbyggda? 28. Är rapporten skriven med ett språk som är anpassat till tänkta läsare. För bedömaren För VG krävs minst 75 % 4: or. Rapporten är underkänd om en eller fler punkter bedöms som 2: or. ja nej Är rapporten inlämnad i tid? Är rapporten inlämnad fullständig? Är rapporten inlämnad via urkund? Är rapporten en komplettering till en redan rättad rapport? Om faktafel förekommer i rapporten kan den underkännas enbart pga. detta. Rapporter som lämnas in ofullständiga rättas inte förrän en komplettering görs.
23 Författare Land År Badr, I. Thomas S M. Cotterill, A D. Pettett, A. Oduko, J M. Fitzgerald, M. Adam, E J. Storbritannie n, Bilaga 3. Litteraturmatris med kvalitetsgranskning av artiklarna som är med i resultatet. Titel Syfte Design Deltagare Resultat Kvalitet & Etik X-ray Syftet med studien var Fantomstudie n=0 CT gav i genomsnitt 25 % mindre Hög Pelvimetry att jämföra stråldos till dos än konventionell röntgen. Which is the moder och foster med Luftgapsteknik utan raster gav Best olika jämförbara patientdoser med CT Etiskt Technique? undersökningstekniker. men med minskad stråldos till godkänd fostret. Digital genomlysningsteknik visade sig ge den lägsta foster och patientdos i studien Wright, D J. Godding, L Kirkpatrick, C. Storbritannie n, Technical note: Digital radiographic pelvimetry a novel, low dose, accurate technique Syftet med studien var att jämföra konventionell röntgenteknik med film/skärmsystem, CT och digital genomlysningsteknik. Retrospektiv - studie n=20 Resultatet visade att genom att använda digital genomlysningsteknik för en lateralbild, reducerades dosen till patienten med en faktor tio jämfört med konventionell röntgenteknik och en faktor två jämfört med CT lågdos. Medel Etiskt godkänd Claussen, C. Köhler, D. Christ, F. Golde, G Lochner, B. Tyskland, Pelvimetry by digital radiography and its dosimetry Syftet med studien var att undersöka skillnaden mellan patient- och fosterdos vid CT respektive konventionell röntgenteknik. Fantomstudie n=0 Resultatet visade att stråldosen var sju gånger lägre vid CT än vid konventionell röntgenteknik. Medel Etiskt godkänd Raman, S. Samuel, D Suresh, K. Malaysia, A Comparative Study of X-ray Pelvimetry and CT Pelvimetry Syftet med studien var att utreda om CTpelvimetri var en metod som rutinmässigt kunde göras vid förfrågan om bäckenträngsel. Retrospektiv - studie n=24 Resultatet visade ingen större skillnad i bilddiagnostiken mellan konventionell röntgenteknik och CT. Däremot föredrogs CT eftersom den gav lägre stråldos samt större bekvämlighet och kortare undersökningstid för patienten. Medel Etiskt godkänd Morris, C W. Heggie, J C P Acton, C M. Australien, Computed tomography pelvimetry: Accuracy and radiation dose compared with conventional pelvimetry Syftet med studien var att jämföra tillförlitligheten samt stråldos till fostret mellan CT och konventionell röntgenteknik. Retrospektiv - studie n=20(både CT & konvention ell röntgenteknik) n=50 (CTbuk) Studien visade att metoderna hade liknande tillförlitlighet. Det var mindre stråldos till fostret vid CTpelvimetri men skillnaden var marginell. Hög Etiskt godkänd Aronson D. Kier R. USA, CT Pelvimetry: The fovea are not an accurate landmark for the level of the ischial spines Syftet med studien var att granska hur pålitligt det är att använda capitis fovea som landmärke vid APtopogram. Retrospektiv - studie n=23 (gravida kvinnor) n=20 (kontrollgrupp) Resultatet visade att ingen hade spinae ovanför fovea. 35 % av de gravida kvinnorna och 65 % av kontrollgruppen hade spinae i nivå med fovea. 65 % av de gravida kvinnorna och 35 % av kontrollgruppen hade spinae nedanför fovea nivå med ett genomsnittligt avstånd av 1,2 respektive 0,9 cm. Medel Etiskt godkänd
24 Författare Land År Martinsen, A C. Risdal, M. Bay, T. Drolsum, A. Norge, Titel Syfte Design Deltagare Resultat Kvalitet & Etik Pelvimetry Fantomstudie Medel with computed tomography. Syftet med studien var att utvärdera eventuella fel vid längdmätningar vid CT-pelvimetri samt beräkna stråldos till patient och foster. n=0 Resultatet visade att längdmätningar i isocenter är tillförlitliga och att avvikelser ökar med ökat avstånd från isocenter Etiskt godkänd Wiesen, E J. Crass, J R. Ashmead G G. Cohen, A M. USA, Improvement in CT pelvimetry. Syftet med studien var att utveckla en lösning för att förbättra noggrannheten vid CTpelvimetri. Fantomstudie n=0 Resultatet visade en variation i noggrannhet vid mätningarna av cirka 1,5 % fel per centimeter över eller under isocenter. Denna mätning kunde bli multiplicerad med korrektionsfaktor för avstånd från isocenter och felet minskades. Användandet av denna teknik ökar noggrannheten vid mätning av transversal diameter. Medel Etiskt godkänd Anderson, N G. Fenwick, J L. Wells, J E. Nya Zeeland, Intrinsic measurement bias on computed tomography scout view is unpredictable: Computed tomography pelvimetry using a phantom Syftet med studien var att undersöka vad som orsakar mätfel vid CTpelvimetri. Fantomstudie n=0 Resultatet visade att de olika mätningarna underskattades eller överskattades på ett inkonsekvent sätt. Det sagittala ingångsmåttet överskattades i genomsnitt med 1,2 1,3 mm oavsett bordshöjd. Detsamma gällde sagittala utgångsmåttet som även där överskattades med upp till 5 mm. Transversal diametern överskattades vid höga bordspositioner och underskattades vid låga bordspositioner med så mycket som +6 till- 10 mm. Medel Etiskt godkänd Anderson, N. Humphries, N. Wells, J E. Nya Zeeland, Measurement error in computed tomography pelvimetry Syftet med studien var att undersöka tillförlitligheten med CT-pelvimetri. Retrospektiv - studie n=16 Resultatet visade att felmätningarna var markant större för sagittala utgångsmåttet än för andra mått. Medel Etiskt godkänd Lenhard, M S. Johnson, T. Weckbach, S. Nikolaou, K. Friese, K. Hasbargen, U. Tyskland, 2010 Lenhard, M. Johnson, T. Weckbach, S. Tyskland, 2009 Pelvimetry revisited: analyzing cephalopelvic disproportion Resultatet visade att de mått som visade hög tillförlitlighet var obstric Konjugata, transversal diametern, sagittala midpelvic diameter och sagittala utgångdiametern medan tillförlitligheten var begränsade för interspinal- och intertubaravstånden. Threedimensional pelvimetry by computed tomography. Syftet med studien var att bedöma det kliniska värdet av pelvimetri för att förutsäga bäckenträngsel. Syftet med studien var att utvärdera CT pelvimetri med olika tekniker för efterbearbetningsåtgärd Retrospektiv - studie Retrospektiv - studie Grupp A (n=20) Grupp B (n=20) Grupp C (n=23) kontrollgrupp n=25 Resultatet visade att 3D bilderna med 1mm snittjocklek hade högst tillförlitlighet och topogram lägst tillförlitlighet. Hög Etiskt godkänd Medel Etiskt godkänd
Bäckenmätning. stråldoser och tillförlitlighet vid konventionell röntgen och datortomografi.
Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Enheten klinisk medicin Röntgensjuksköterskeprogrammet, 180 hp Medicin C, Examensarbete, 15 hp Vårterminen 2014 Bäckenmätning stråldoser
Läs merKonventionell röntgen versus datortomografi vid pelvimetri
Konventionell röntgen versus datortomografi vid pelvimetri - En systematisk litteraturstudie HUVUDOMRÅDE: Radiografi FÖRFATTARE: Anton Borg och Haris Padjen HANDLEDARE: Henriettae Ståhlbrandt, JÖNKÖPING:
Läs merSTRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER
STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER Historik Strålmiljö Bilddiagnostik Joniserande strålning Lagar och regler Strålskydd 118 Strålskyddets
Läs merRöntgen hur farligt är det? Lars Jangland 1:e sjukhusfysiker
Röntgen hur farligt är det? Lars Jangland 1:e sjukhusfysiker Agenda Stråldoser i sjukvården och i vardagen Berättigade undersökningar remittentens & radiologens ansvar Gravida Patientens frågor om strålning
Läs merKommentarerna kan ses som ett komplement till de allmänna råden och lämnar i fylligare text bl.a. bakgrund till dessa.
Kommentarer till Statens strålskyddsinstituts föreskrifter och allmänna råd (SSI FS 2002:2) om diagnostiska standarddoser och referensnivåer inom röntgendiagnostiken Kommentarerna kan ses som ett komplement
Läs merRöntgen och nuklearmedicin
Röntgen och nuklearmedicin Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar och som hjälp
Läs merRöntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN
Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar
Läs merKursens namn: Medicin, Radiografi Strålningsfysik, teknik och projektionslära
Kursens namn: Medicin, Radiografi Strålningsfysik, teknik och projektionslära Kurskod: MC004G Kursansvarig: Eva Funk Examinator: Maud Lundén Datum:160324 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 70 poäng Poängfördelning:
Läs merMellan 2006 och 2014 har antalet CT-undersökningar i Östergötland i det närmaste fördubblats från st till st
1 2 3 Mellan 2006 och 2014 har antalet CT-undersökningar i Östergötland i det närmaste fördubblats från 34000 st till 61500 st 4 Optimeringsarbete handlar hela tiden om en avvägning mellan bildkvalitet
Läs merRöntgen inom tandvården FÖR- OCH NACKDELAR MED STRÅLNING
Röntgen inom tandvården FÖR- OCH NACKDELAR MED STRÅLNING Röntgen inom tandvården FÖR- OCH NACKDELAR MED STRÅLNING Röntgenstrålning används för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna
Läs merStrålsäkerhet vid interventionell kardiologi. Pernilla Jonasson, sjukhusfysiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Strålsäkerhet vid interventionell kardiologi Pernilla Jonasson, sjukhusfysiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset Röntgenstrålning som verktyg Röntgens barndom Tidiga strålskador Strålskydd Passar skon?
Läs merStråldoser till foster och dos-sänkande åtgärder vid DTthorax
Anna Falk 840625-1465 Akademiska sjukhuset i Uppsala 2013-10-11 Stråldoser till foster och dos-sänkande åtgärder vid DTthorax Bakgrund: Lungemboli är en potentiellt dödlig sjukdom som ses i ökad frekvens
Läs merStrålskyddsutbildning T8 Teknik på BoF
Strålskyddsutbildning T8 Teknik på BoF Leg. sjukhusfysiker Strålskyddsutbildning För att få lov att använda joniserande strålning, t.ex. röntgenstrålning, ska man ha Teoretisk kunskap om strålskydd, Praktisk
Läs merRiskhantering - radiologi. Diagnostik med strålning. Diagnostik - strålslag. Diagnostik strålrisker I. Diagnostik strålrisker II
Riskhantering - radiologi Strålrisker inom diagnostisk radiologi Huvudkurs i diagnostisk radiologi VT 2010 Charlotta Lundh, sjukhusfysiker Diagnostisk strålningsfysik Alla röntgenundersökningar innebär
Läs merOBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper om inget annat anges
Kursens namn: Medicin A, Strålningsfysik, teknik och projektionslära inom radiografi Kurskod: MC1035 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2015-05-16 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 76 poäng Poängfördelning: Strålningsfysik
Läs merLena Gordon Murkes Datortomografi Barnröngen ALB
Lena Gordon Murkes Datortomografi Barnröngen ALB Berättigande, ska undersökningen verkligen göras? Vilken bildkvalitet/stråldos är nödvändig för den aktuella undersökningen om den skall utföras. Är undersökningen
Läs merExamensarbete Avancerad Nivå, 15 hp, Höstterminen 2012
Kan vismutskydd påverka stråldosen och den diagnostiska bildkvaliteten vid datortomogra8i av thorax? Effect on radiation dose and image quality with breast shielding in CT of the thorax Examensarbete Avancerad
Läs merHur stor blir fosterdosen om en medvetslös gravid kvinna genomgår datortomografiundersökningar av huvud, thorax och buk?
Utredning, del i SK-kursen Medicinsk strålningsfysik, teknik och strålskydd i Linköping 7-11 okt 2013 Kristina Lind och Karin Höeg Dembrower Danderyds Sjukhus Stockholm Hur stor blir fosterdosen om en
Läs merInstitutionen för kirurgiska vetenskaper Enheten för radiologi Röntgensjuksköterskeprogrammet 180hp. Studiehandledning Radiografi I 15hp
Institutionen för kirurgiska vetenskaper Enheten för radiologi Röntgensjuksköterskeprogrammet 80hp Studiehandledning Radiografi I hp Termin Höstterminen 06 Innehåll Mål Innehåll... Verksamhetsförlagd utbildning-
Läs merPatientstråldoser vid röntgendiagnostik
Medicinsk fysik och teknik MFT/CLV 2010-02 Patientstråldoser vid röntgendiagnostik Bertil Axelsson Magnus Andersson Medicinsk fysik och teknik Centrallasarettet 351 85 växjö Patientstråldoser vid röntgendiagnostik.
Läs merBetygskriterier (utom läkemedelsberäkningen där 90% rätt för godkänt gäller)
Kursens namn: Medicin A, Strålningsfysik, teknik och projektionslära inom radiografi Kurskod: MC1035 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2015-03-25 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 52 poäng Poängfördelning: Strålningsfysik
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om allmänna skyldigheter vid medicinsk
Läs merKursens namn: Medicin Radiografi, Strålningsfysik, teknik och projektionslära inom radiografi
Kursens namn: Medicin Radiografi, Strålningsfysik, teknik och projektionslära inom radiografi Kurskod: MC004G Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2016-05-07 Examinator: Maud Lundén Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng:
Läs merDiagnostiska referens och standardnivåer. Diagnostiska referens och standardnivåer
Sida (6) Eftersom den önskade diagnostiska informationen i regel är avgörande för undersökningens omfattning och därmed stråldosen finns inga dosgränser angivna för patienter som genomgår röntgenundersökningar.
Läs merRSJF16, Radiografi III, 26,5 högskolepoäng Radiography III, 26.5 credits Grundnivå / First Cycle
Medicinska fakulteten RSJF16, Radiografi III, 26,5 högskolepoäng Radiography III, 26.5 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Programnämnden för omvårdnad, radiografi
Läs merAnvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte
Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Strålskyddskommittén bistår den regionala etikprövningsnämnden, EPN, med att
Läs merStatens strålskyddsinstituts föreskrifter om allmänna skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strålning;
SSI FS 2000:1 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om allmänna skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strålning; beslutade den 28 april 2000. Statens strålskyddsinstitut
Läs merRSJF16, Radiografi III, 26,5 högskolepoäng Radiography III, 26.5 credits Grundnivå / First Cycle
Medicinska fakulteten RSJF16, Radiografi III, 26,5 högskolepoäng Radiography III, 26.5 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Programnämnden för omvårdnad, radiografi
Läs merErshad Navaei Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge
Datortomografi kontra ultraljud i diagnostik av akut divertikulit En review studie i metodernas noggrannhet Ershad Navaei Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge ershad.navaei@karolinska.se Bakgrund
Läs merGynObstetrik. Fosterbjudning. the33. Health Department
GynObstetrik Fosterbjudning Health Department Innehållsförteckning 1 Huvudbjudning.....2 Occipitoposterior......2 Lång rotation.... 3 Kort rotation......4 Handläggning av occipitoposterior bjudning........4
Läs merKursplan. Fysik och teknik inom medicinsk radiologi. Physics and technology in medical radiology
Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VRA433 Dnr 173/2001-510 23/2002-510 29/2003-510 103/2003-510 Beslutsdatum 2001-09-11 2002-02-19 2003-02-25 2003-05-22 Kursens benämning
Läs merGynObstetrik. the33. Graviditetsdiagnostiska metoder. Health Department
GynObstetrik Graviditetsdiagnostiska metoder Health Department Innehållsförteckning 1 Diagnostik och uppföljning av graviditeten..2 Maternell undersökning......2 Kroppsvikt Blodtrycksmätning Ultraljud
Läs merStrålskyddsorganisation vid Odontologiska fakulteten, Malmö högskola
1(5) Strålskyddsorganisation vid Odontologiska fakulteten, Malmö högskola Definitioner Medicinsk bestrålning Med sådan avses bestrålning med joniserande och icke-joniserande strålning av Berättigande a)
Läs merMarie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund
Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund Varför strålskydd? Förhindra akuta skador och begränsa risken för sena skador Skydda patienterna - patientstrålskydd Skydda er själva - personalstrålskydd
Läs merVad blir konsekvensen om det blir fel?
Vad blir konsekvensen om det blir fel? Eva Forssell-Aronsson Avd f Radiofysik Inst f Kliniska Vetenskaper Göteborgs Universitet KVA KAR 151103 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling SSMFS 2008:37
Läs merFöreläggande om åtgärder
Medicinsk Röntgen AB Sveavägen 64, plan 2 111 34 Stockholm Beslut Vårt datum: 2013-06-13 Er referens: - - Diarienr: SSM2013-306 Handläggare: Carl Bladh-Johansson Telefon: +46 8 799 4484 Föreläggande om
Läs mer2008 Patientstråldoser vi CT undersökning
Medicinsk fysik och teknik MFT/CLV 28-6 28 Patientstråldoser vi CT undersökning Birgitta Holm Medicinsk fysik och teknik Centrallasarettet 351 85 växjö Patientstråldoser vid röntgendiagnostik. Rapporterade
Läs merBildlabb i PACS. Exponerade på samma sätt
Bildlabb i PACS Tekniskt fantom Kliniskt fantom Exponerade på samma sätt Bildkvalitetslab i PACS Labben illustrerar effekter på bildkvalitet och patientdos vid förändringar av Rörspänning Patient -tjocklek
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens författningssamling. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om nukleärmedicin; 1
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om nukleärmedicin; 1 Utkom från trycket den 30 januari 2009 beslutade den
Läs merProtokolloptimering , Datortomografi av barn Patrik Nowik Leg. Sjukhusfysiker Sjukhusfysik, Röntgen Solna
Protokolloptimering 2014-10-17, Datortomografi av barn Patrik Nowik Leg. Sjukhusfysiker Sjukhusfysik, Röntgen Solna 1 Agenda - Protokolloptimering Bildkvalitet mas Rekonstruktionsfilter kvp Snittjocklek
Läs merBarn och datortomografi: konsekvensen av att utsätta barn för joniserande strålning
Örebro Universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Enheten för klinisk medicin Röntgensjuksköterskeprogrammet 180 hp Medicin C, Examensarbete 15 hp Vårterminen 2013 Barn och datortomografi:
Läs merRSJE16, Radiografi III, 26,5 högskolepoäng Radiography III, 26.5 credits Grundnivå / First Cycle
Medicinska fakulteten RSJE16, Radiografi III, 26,5 högskolepoäng Radiography III, 26.5 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Nämnden för omvårdnadsutbildning 2014-05-22
Läs merRöntgenteknik. Vad är röntgenstrålning? - Joniserande strålning - Vad behövs för att få till denna bild? Vad behövs för att få till en röntgenbild?
joniser ande part ikelst rålni definit ion Röntgenteknik Vad behövs för att få till denna bild? Danielle van Westen Neuroröntgen, USiL Vad behövs för att få till en röntgenbild? Röntgenstrålning ioniserande
Läs merTomosyntes & Noduli. Jenny Vikgren. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Radiologi Sahlgrenska Sektionen för thoraxradiologi
Tomosyntes & Noduli Jenny Vikgren Sahlgrenska Universitetssjukhuset Radiologi Sahlgrenska Sektionen för thoraxradiologi Storhogna 2012 Lungröntgen + Lätt att utföra + Låg dos 0.05-0.1 msv (PA+lat) + Billig
Läs merKonventionell röntgen - teori och fall
Konventionell röntgen - teori och fall Erik Hedström BoF, SUS Disposition Teknik Systema-sk granskning: Lungröntgen Buköversikt Vad behövs för att skapa en röntgenbild? Röntgenstrålning joniserande strålning
Läs merSärskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad
Umeå Universitet Institutionen för omvårdnad Riktlinjer 2012-10-23 Rev 2012-11-16 Sid 1 (6) Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för
Läs merÖvervakning av strålningsverksamhet 9/3020/
Beslut 1 (10) Övervakning av strålningsverksamhet Innehavare av säkerhetstillstånd inom hälso- och sjukvården Referensnivåer för patienters strålningsexponering vid datortomografiundersökningar av barn
Läs merStråldoser vid olika skoliosundersökningar
Örebro Universitet Institutionen för Hälsovetenskap och Medicin Röntgensjuksköterskeprogrammet, Termin 6 Medicin C, Examensarbete röntgensjuksköterskeprogrammet Vårtermin 2012 Stråldoser vid olika skoliosundersökningar
Läs merDosdatainsamling i ingenjörens tjänst!
Dosdatainsamling i ingenjörens tjänst! Jonas Söderberg Sjukhusfysiker 2014-09-10 307 000 invånare Undersökningar Vi gör c:a 200 000 radiologiska u.s. per år + operation och tandröntgen. Modaliteter 70
Läs merDisposition. Hantering av bilddiagnostiska undersökningar. Röntgenremissen. Skäl till att bilddiagnostisk undersökning utförs
Disposition Röntgenremissen DEN DIAGNOSTISKA BILDEN Lennart Professor överläkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Lennart.k.blomqvist@ki.se Hantering av bilddiagnostiska undersökningar
Läs merProgramme in Diagnostic Radiology Nursing 180 credits
Dnr: G 2012/218 Utbildningsplan för Röntgensjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng Programme in Diagnostic Radiology Nursing 180 credits Fastställd av Sahlgrenska akademistyrelse 2007-11-01 Reviderad
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om tillstånd att inneha och använda
Läs merLitteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund
Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet
Läs merKursens namn : Medicin A, Strålningsfysik o radiologisk metodik II. Totalpoäng: 51 poäng förutom läkemedelsberäkningen som är 20 poäng
Kursens namn : Medicin A, Strålningsfysik o radiologisk metodik II Kurskod: MC1012 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2010-11-05 Skrivtid 4 timmar Totalpoäng: 51 poäng förutom läkemedelsberäkningen som är 20
Läs merChecklista för systematiska litteraturstudier 3
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Läs merStatens strålskyddsinstituts föreskrifter om dosgränser vid verksamhet med joniserande strålning;
SSI FS 1998:4 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om dosgränser vid verksamhet med joniserande strålning; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7, 9 2
Läs merDe nya dosgränserna för ögats lins
De nya dosgränserna för ögats lins - Konsekvenserna för personalstrålskyddet Röntgenveckan Uppsala 2013 Innehåll! Vad är på gång och vilka berörs?! Mätning av dosen till ögats lins! Typiska doser vid olika
Läs merStrålningsfysik, stråldoser, risker och strålskydd
Strålningsfysik, stråldoser, risker och strålskydd En mycket kortfattad introduktion Mats Nilsson Odontologisk röntgendiagnostik Odontologiska fakulteten Malmö högskola The Stenbeck Röntgen-Institute in
Läs merUtrustning. Interventioner och stråldoser. Utrustning. Strålrisker vid intervention. Strålning? Håkan Geijer
Utrustning Videokamera/dator Interventioner och stråldoser Linssystem Raster Håkan Geijer Röntgenkliniken Universitetssjukhuset Örebro Bordsskiva vanligen kolfiber Filtrering aluminium/koppar Bländarkåpa
Läs merDen gravida kvinnan på röntgen- Hur påverkas fostret av joniserande strålning?
Den gravida kvinnan på röntgen- Hur påverkas fostret av joniserande strålning? - En litteraturöversikt Emma Andersson Liselott Ljunggren Röntgensjuksköterska 2017 Luleå tekniska universitet Institutionen
Läs merPatientstrålskydd. Röntgenveckan 2013 Uppsala. Alexander Englund Sjukhusfysiker
Patientstrålskydd Röntgenveckan 2013 Uppsala Alexander Englund Sjukhusfysiker Agenda - Patientsäkerhet Röntgenrör Röntgenspektrum Röntgenparametrar kv, mas Filtrering Inbländning Raster Genomlysning -
Läs merMedicin, Radiografi, strålningsfysik, teknik och metodik, 7,5 högskolepoäng Medicine, Radiation Physics, Techniques and Methods, 7.
1(5) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Höstterminen 2017 Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Medicin, Radiografi, strålningsfysik, teknik och metodik,
Läs merSomatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys
Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Håkan Geijer 1,2 och Lars Breimer 1,3 1 Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder
Läs merEtiska aspekter inom ST-projektet
Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Barnläkare och post-doc forskare Centrum för Klinisk Forskning (CKF) 2017-09-27 Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projektet
Läs merBilddiagnostik av lungemboli hos gravida: en litteraturstudie
Bilddiagnostik av lungemboli hos gravida: en litteraturstudie Georgiopoulos Charalampos, Vlaescu Silvia ST-läkare i Bild- och Funktionsmedicin, Röntgenkliniken, Universitetssjukhuset, Linköping SK-kurs
Läs mer2013-10-09. Vad åligger den radiologiska ledningspersonen? Vad åligger den radiologiska ledningspersonen? Kompetens
Vad åligger den radiologiska ledningspersonen Sofia Olai Röntgenläkare, interventionist Universitetssjukhuset i Linköping tidigare RLF Seldingerenheten Vad åligger den radiologiska ledningspersonen Kompetens
Läs merLitteraturstudie i kursen Diabetesvård I
Institutionen för medicinska vetenskaper Enheten för Diabetesforskning Litteraturstudie i kursen Diabetesvård I Anvisning, tips och exempel Författare: Lärare: Examinator: Diabetesvård 1 15hp 1 Anvisningar
Läs merKursplan. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål. Denna kursplan är nedlagd eller ersatt av ny kursplan.
1(5) Denna kursplan är nedlagd eller ersatt av ny kursplan. Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Medicin A, Strålningsfysik, teknik och projektionslära inom radiografi, 15 högskolepoäng Medicine,
Läs merStrålsäkerhetskontroll av odontologisk CBCT
Godkänt den: 2017-02-16 Ansvarig: Alexander Englund Gäller för: SF diagnostik Innehåll Definitioner och förkortningar...2 Aktuell utrustning...2 Mätutrustning...2 Förberedelser...2 Innan mätningarna påbörjas...2
Läs merRadiofysikavdelningen
Radiofysikavdelningen Sektionen för Röntgenfysik, US, Linköping Praktisk strålskyddsövning med röntgengenomlysningsutrustning Michael Sandborg och Jonas Nilsson Althén Leg. Sjukhusfysiker vid Radiofysikavdelningen
Läs merTeori. Fråga 1) Fråga 2)
Teori Obs! I flersvarsfrågorna finns det ingen direkt koppling mellan antalet alternativ som är korrekta och antalet poäng som frågan kan ge! På flersvarsfrågorna ger korrekta alternativ poäng och felaktiga
Läs merStrålskyddet till gravida kvinnor i akutskedet på datortomografin - En litteraturstudie
Strålskyddet till gravida kvinnor i akutskedet på datortomografin - En litteraturstudie Lisa Larsson Anna Tågerud Examensarbete, 15 hp, kandidatuppsats Huvudområde radiografi Jönköping, juni 2015 Handledare:
Läs merEn fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten.
Sökexempel - EBM Sjuksköterskor En fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten. Även om man bör börja med att
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om strålskärmning av lokaler för
Läs mer2015:14. Praktiskt strålskydd vid röntgenundersökningar. Camilla Larsson. Författare:
Författare: Camilla Larsson 2015:14 Praktiskt strålskydd vid röntgenundersökningar Rapportnummer: 2015:14 ISSN: 2000-0456 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten.se Förord Att systematiskt följa
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om röntgendiagnostik; 1 SSMFS
Läs merStrålsäkerhet för strålande läkare
Strålsäkerhet för strålande läkare Regelverk, Säkerhet och Risker Röntgenveckan Uppsala 2013 Innehåll! SSM! ICRP - Berättigande, optimering och dosgränser! Regelverk! SSMFS! Ansvar och roller! Kompetens
Läs merAppendix III. Stråldoser och riskuppskattning vid radiologisk diagnostik
Appendix III. Stråldoser och riskuppskattning vid radiologisk diagnostik Anja Almén, Wolfram Leitz, Ulf Nyman Faktaruta 1 Definitioner Absorberad dos anger den absorberade energin av joniserande strålning
Läs merMäns upplevelse i samband med mammografi
CLINTEC Enheten för radiografi Projektarbete Höstterminen 2015 Mäns upplevelse i samband med mammografi Författare: Ninette Jonsson, Elisabeth Ljung Sammanfattning Att män utgör en minoritet av patienterna
Läs merRobson Ett förbättringsarbete inom ST-utbildningen av Frida Ekengård
Robson Ett förbättringsarbete inom ST-utbildningen av Frida Ekengård It is not whether your caesarean section rate is too high or too low but: Do you know what it is, why, and what are the consequences?
Läs merAneurysm (olika patienter) RSJE10 Radiografi I Delkurs 2 Strålning och teknik I
RSJE10 Radiografi I Delkurs 2 Strålning och teknik I Del 4 Strålningens växelverkan Sekundärstrålning, raster och förstoring Lena Jönsson Medicinsk strålningsfysik, Lunds universitet Aneurysm (olika patienter)
Läs merModern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013
Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Els-Marie Raupach Överläkare Bild och funktionsmedicin Skövde 130201 Som man frågar får man svar! Remissen är radiologens verktyg och styr: Prioritering
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens författningssamling
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om strålskärmning av lokaler för diagnostik eller terapi med joniserande
Läs merStrålskydd för patientens strålkänsliga organ vid CT-undersökningar.
Strålskydd för patientens strålkänsliga organ vid CT-undersökningar. En litteraturöversikt. FÖRFATTARE PROGRAM/KURS Sara Eriksson Anila Hadri Röntgensjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng RA 2070 Examensarbete
Läs merSTUDIEHANDLEDNING GRUPP A + B. Akuta röntgenundersökningar 7,5 högskolepoäng RA2130 Kursen ingår i Röntgensjuksköterskeprogrammet.
Institutionen för vårdvetenskap och hälsa STUDIEHANDLEDNING GRUPP A + B Akuta röntgenundersökningar 7,5 högskolepoäng RA2130 Kursen ingår i Röntgensjuksköterskeprogrammet Vårterminen 2013 Kursansvarig
Läs merRSJD10, Radiografi I: Röntgensjuksköterskans profession, 19 högskolepoäng Radiography I: The Profession, 19 credits Grundnivå / First Cycle
Medicinska fakulteten RSJD10, Radiografi I: Röntgensjuksköterskans profession, 19 högskolepoäng Radiography I: The Profession, 19 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd
Läs merVad åligger den radiologiska ledningspersonen? Fysik, Region teknik Östergötland och strålskydd i radiologi, , Margareta Ahle
Vad åligger den radiologiska ledningspersonen? Fysik, Region teknik Östergötland och strålskydd i radiologi, 2015-12-10, Margareta Ahle Margareta Ahle, specialistläkare Radiolog, inriktad mot interventionell
Läs merUtformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser
Utformning av PM Bilaga 1 Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att
Läs merOBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde.
Medicin A, Medicin A, Strålningsfysik, teknik och projektionslära inom radiografi Kurskod: MC1035 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2014 03 27 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 60 p Strålningsfysik 22 p Strålningsbiologi
Läs merStrålskydd för barn vid konventionell röntgen
Strålskydd för barn vid konventionell röntgen En litteraturstudie Sarah Söderlund Tommy Lundmark Vårterminen 2014 Självständigt arbete (Examensarbete), 15 hp Röntgensjuksköterskeprogrammet, 180 hp Handledare:
Läs merEtiska aspekter inom ST-projektet
Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Centrum för Klinisk Forskning (CKF) Landstinget Dalarna 2016-10-05 Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projektet Allmänt
Läs merMED738, Mat vid diabetes, 3,0 högskolepoäng Food and Diabetes, 3.0 higher education credits
SAHLGRENSKA AKADEMIN MED738, Mat vid diabetes, 3,0 högskolepoäng Food and Diabetes, 3.0 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Programkommittén
Läs merKärnenergi. Kärnkraft
Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,
Läs merSnabb spridning av CBCT-tekniken
VETENSKAP & KLINIK Snabb spridning av CBCT-tekniken Marie Danell ST-tandläkare, avd för odontologisk radiologi, Odontologiska inst, Jönköping E-post: Marie.Danell@ lj.se Hans-Göran Gröndahl prof emeritus,
Läs mer1 BESLUT 1 (6) REFERENSNIVÅER FÖR PATIENTENS STRÅLNINGSEXPONERING VID RÖNTGENUNDERSÖKNING AV BARN
1 BESLUT 1 (6) 28.12.25 26/31/5 REFERENSNIVÅER FÖR PATIENTENS STRÅLNINGSEXPONERING VID RÖNTGENUNDERSÖKNING AV BARN I Social- och hälsovårdsministeriets förordning om medicinsk användning av strålning (423/2;
Läs meren översikt av stegen i en systematisk utvärdering
2 reviderad 2017 En översikt av stegen i en systematisk utvärdering Inledning Den metod för utvärdering som SBU tillämpar grundas på en systematisk granskning av den vetenskapliga litteraturen. Detta innebär
Läs merSTUDIEHANDLEDNING GRUPP A + B. RA2140 Angiografier och interventioner 7,5 högskolepoäng RA2140 Kursen ingår i Röntgensjuksköterskeprogrammet
Institutionen för vårdvetenskap och hälsa STUDIEHANDLEDNING GRUPP A + B RA2140 Angiografier och interventioner 7,5 högskolepoäng RA2140 Kursen ingår i Röntgensjuksköterskeprogrammet Vårterminen 2013 Kursansvarig
Läs merFrågorna besvaras på skrivningspapper. Skriv kodnummer på varje papper. Sortera dina svar i fyra vita omslag efter frågeområde, ex MR.
Kursens namn: Medicin, Radiografi, strålningsfysik, teknik och metodik Kurskod: MC007G Kursansvarig: Eva Funk Datum: 161202 TOTALPOÄNG: 74 poäng Poängfördelning: Nuklearmedicin Ultraljud Strålfysik MR
Läs merUtsätts patienten för onödig röntgenexponering i tandvården? - En deskriptiv studie på klinik-nivå över 184 patientfall.
Utsätts patienten för onödig röntgenexponering i tandvården? - En deskriptiv studie på klinik-nivå över 184 patientfall. Nyckelord: kariesdiagnostik, röntgen, risker, barn, adolecens, strålning Röntgendiagnostik
Läs merStrålsäkerhetskontroll av konventionell röntgenutrustning
Godkänt den: 2017-02-16 Ansvarig: Per-Erik Åslund Gäller för: SF diagnostik Strålsäkerhetskontroll av konventionell röntgenutrustning Innehåll Syfte och omfattning...2 Periodicitet...2 Definitioner och
Läs mer