SKRIVELSE Ärendenr: NV Sammanställd information om Ekosystemtjänster

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SKRIVELSE 2012-10-31 Ärendenr: NV-00841-12. Sammanställd information om Ekosystemtjänster"

Transkript

1 1 SKRIVELSE Ärendenr: NV Sammanställd information om Ekosystemtjänster

2 2 Innehåll INNEHÅLL 2 SAMMANFATTNING 4 INLEDNING 12 Uppdraget 12 Genomförande 13 BAKGRUND OCH AKTUELLA PROCESSER 14 Internationellt och i EU 14 Nationellt arbete 20 INDELNING, URVAL OCH ÖVERVÄGANDEN 22 Viktiga utgångspunkter 22 Ekosystem 23 Ekosystemtjänst 25 Påverkansfaktorer 31 Värdering av ekosystemtjänster 32 EKONOMISK VÄRDERING AV DEN VÄLFÄRD EKOSYSTEMTJÄNSTERNA GENERERAR 37 SKOG 49 Valda ekosystemtjänster knutna till skogen 53 Ekonomisk omfattning och areell utbredning av valda ekosystemtjänster 56 Faktorer som påverkar valda ekosystemtjänster 66 ODLINGSLANDSKAP 69 Valda ekosystemtjänster knutna till odlingslandskapet 70 Faktorer som påverkar valda ekosystemtjänster 76 Ekonomisk omfattning och areell utbredning av valda ekosystemtjänster 77 SJÖAR OCH VATTENDRAG 83 Valda ekosystemtjänster knutna till sjöar och vattendrag 84 Faktorer som påverkar de valda ekosystemtjänsterna 92 Ekonomisk omfattning och areell utbredning av valda ekosystemtjänster 96 HAV, KUST OCH SKÄRGÅRD 102 Valda ekosystemtjänster knutna till havet 104 Faktorer som påverkar valda ekosystemtjänster 109 Ekonomisk omfattning och areell utbredning av valda ekosystemtjänster 112

3 3 VÅTMARKER 116 Valda ekosystemtjänster knutna till våtmarker 117 Faktorer som påverkar de valda ekosystemtjänsterna 119 Ekonomisk utbredning och areell omfattning av valda ekosystemtjänster 121 FJÄLLMILJÖ 125 Valda ekosystemtjänster knutna till fjällmiljö 126 Faktorer som påverkar de valda ekosystemtjänsterna 128 Ekonomisk omfattning och areell utbredning av valda ekosystemtjänster 129 GOD BEBYGGD MILJÖ 131 Valda ekosystemtjänster knutna till bebyggd miljö 133 Faktorer som påverkar de valda ekosystemtjänsterna 136 Ekonomisk utbredning och areell omfattning av valda ekosystemtjänster 136 BILAGA 1 BILAGA 2 BILAGA 3 BRUTTOLISTAN MEDVERKANDE DELRAPPORTERINGEN

4 4 Sammanfattning Uppdraget innebar att Naturvårdsverket skulle sammanställa information om viktiga ekosystem och ekosystemtjänster i Sverige samt identifiera faktorer som påverkar deras vidmakthållande. Den tid som funnits för genomförande av uppdraget har medfört stora avgränsningar och förenklingar. Rapporten bör därför ses som ett första steg där ytterligare fördjupningar är nödvändigt. Bakgrund och Aktuella processer Begreppet ekosystemtjänster fick sitt genomslag utanför vetenskapssamhället först genom Millenium Ecosystem Assessment (MEA) i början av 2000-talet. Konventionen för biologisk mångfald, närmare bestämt den strategiska planen för biologisk mångfald från Nagoya 2010, med de så kallade Aichi-målen, har flera delmål om ekosystemtjänster. Det pågår olika initiativ för att öka medvetenheten om den biologiska mångfaldens ekonomiska värde genom metodutveckling för värdering av ekosystemtjänster, t.ex. har The Economics of Ecosystems and Biodiversity (TEEB) fått stort politiskt genomslag. Utvecklingsarbete kring miljöräkenskaper, kartläggning och värdering av ekosystemtjänster pågår inom såväl Europeiska miljöbyrån (EEA) som i arbetsgrupper under DG Miljö. Inom EU används bl.a. indelningssystemet CICES (The Common International Classification of Ecosystem Services). För Sveriges del kan nämnas två nya etappmål för de svenska miljökvalitetsmålen med tydlig bäring på detta uppdrag, en beskrivning utifrån befintlig kunskap av bland annat det samhällsekonomiska värdet av havets ekosystemtjänster som gjorts för Östersjön och Västerhavet, arbetet med Färdplan 2050 (mot ett koldioxidneutralt samhälle), implementeringen av den Europeiska Landskapskonventionen (ELC) samt mer konkreta tillämpningar som t.ex. marina samverkansplaner och arbetet med biosfärområden. Indelning urval och överväganden Ämnets breda karaktär gör att man närmar sig begreppet ekosystemtjänster från helt skilda discipliner, med olika utgångspunkter och syften och delvis olika begreppsapparater. Att synliggöra kopplingen mellan naturen och människors välbefinnande är grunden bakom utvecklingen av konceptet ekosystemtjänster. Både det faktum att människors välbefinnande är beroende av ekosystemens strukturer, processer och funktioner och den negativa påverkan som människor i sin tur har på ekosystemen är fundamentala i analysen.

5 5 Ekosystem I Konventionen om biologisk mångfald definieras ekosystem som ett dynamiskt komplex av växt-, djur- och mikroorganismsamhällen och dessas icke-levande miljö som interagerar som en funktionell enhet. Definitionen används även i denna rapport. Varje ekosystem, oavsett hur man väljer att avgränsa, påverkar eller påverkas av sin omgivning. Inom systemet påverkar de olika organismerna varandra, liksom de både påverkar och påverkas av den fysiska miljön de lever i. Indelning och urval av ekosystem Det finns inget enkelt svar på frågan vilken ekosystemindelning som är bäst utifrån ekosystemtjänstperspektivet. Vi har utgått från miljömålssystemets naturtypsindelning som grund för ekosystemindelning. Följande naturtypsmål ingår: Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande sjöar och vattendrag, Levande skogar, Storslagen fjällmiljö, Ett rikt odlingslandskap samt En god bebyggd miljö. Av dessa har Storslagen fjällmiljö och En god bebyggd miljö utretts mer översiktligt på grund av uppdragets korta tidsomfattning. Ekosystemtjänst Det finns många olika men snarlika definitioner på begreppet ekosystemtjänst, här har vi använt den definition som används av TEEB; Ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande. Indelning av ekosystemtjänster Ett antal frågeställningar kopplade till definition och klassificering av ekosystemtjänster har diskuterats. Det finns flertalet olika definitioner och ibland är de inte direkt jämförbara. De flesta har dock Millenium Ecosystem Assessments indelning i försörjande (producerande), reglerande, stödjande och kulturella tjänster som grund. Klassificering med CICES som utgångspunkt I rapportens bilaga 1 presenteras en tentativ lista över ekosystemtjänster i Sverige. Listan bygger i grunden på MEA och Europeiska miljöbyråns ansats om att skapa ett gemensamt klassificeringssystem för ekosystemtjänster, CICES. Mindre ändringar har gjorts jämfört med CICES där det ansetts relevant ur ett svenskt perspektiv. CICES används som utgångspunkt eftersom det antas öka jämförbarheten med andra medlemsländer och det finns ett mervärde i att flera aktörer har intresse för klassificeringssystemet. Med det sagt finns också flertalet problem. Det mest uppenbara är att CICES har uteslutit kategorin stödjande ekosystemtjänster. Ett antal stödjande ekosystemtjänster har därför lyfts fram vilka presenteras tillsammans med listan på ekosystemtjänster.

6 6 Direkta och indirekta ekosystemtjänster Direkta och indirekta ekosystemtjänster är begrepp som används för att underlätta samhällsekonomiska värderingar och inte riskera dubbelräkning vid den ekonomiska analysen. Genom att endast värdera den direkta ekosystemtjänsten, men samtidigt uppskatta tjänstens beroende av indirekta ekosystemtjänster, undviks risken att dubbelräkna värdet. Att kunna koppla en direkt ekosystemtjänst till en nyttighet/vara är ytterligare en metodologisk utveckling som skett på området. Detta synsätt är dock inte alltid konsekvent med listan över ekosystemtjänster i denna rapport, eftersom fr.a. de reglerande ekosystemtjänsterna kan vara indirekta i ett sammanhang och direkta i ett annat. Urval av ekosystemtjänster I likhet med CICES inkluderar vi enbart tjänster där en biologisk komponent ingår, vilket också ligger i linje med ovan givna definition av begreppet ekosystem. Detta innebär att vi utesluter: Processer av fysikaliskt karaktär som vädersystem, vattnets storregionala kretslopp och vattenkraft, Icke-förnybara resurser som mineraler och fossila bränslen, och Naturgivna förutsättningar som inte inbegriper biotiska faktorer, t.ex. landeller bottentopgrafi som underlättar transporter Urvalet av några ekosystemtjänster har därefter gjorts där minst ett av följande kriterier ska vara uppfyllt: Stor ekonomisk betydelse Viktig för andra tjänster inom ekosystemet Lätt att relatera till Karakteristisk för ekosystemet Tabell över utvalda ekosystemtjänster. Listan är en expertbedömning genomförd för detta uppdrag och bör beaktas som ett förslag för vidare diskussion och utveckling. Den nedan presenterade tabellen är ett utdrag ur den fylligare ekosystemtjänstlistan vilken återfinns i bilaga 1. Kategori Avdelning Ekosystemtjänst Livsmedel från odlade landväxter Livsmedel från tama landdjur Livsmedel från vilda djur och växter Livsmedel Livsmedel från odlade sötvattens- och marina djur Livsmedel från vilda sötvattens- och marina djur Vattenförsörjning Dricksvatten Icke-drickbart vatten Försörjande

7 7 Reglerande och upprätthållande Kulturella Biotiska råvaror Bioenergi Reglering av avfall och föroreningar Reglering av fysiska miljön Reglering av biotisk miljö Symboliska Intellektuella/ upplevelsebaserade Fiberråvara från växter Bioenergi från skog Utspädning, nedbrytning, remineralisering, återcirkulation Global klimatreglering Lokal och regional klimat reglering Fluvial flödesreglering Bullerreducering Pollinering Livsmiljö för ungstadier Biologisk kontroll av skadegörare Upprätthållande av livscykler, skydd av habitat och genpooler Landskapskaraktär - naturarv Landskapskaraktär- kulturarv Friluftsliv Resurs för forskning Estetiska värden Hälsa Påverkansfaktorer Människors påverkan på ekosystemen beskrivs ofta med drivkrafter och påverkansfaktorer. De påverkansfaktorer och drivkrafter vi diskuterar är: ändrad mark- och vattenanvändning, förorenande ämnen, övergödning, klimatförändring, försurning, främmande arter och demografi. Värdering av ekosystemtjänster Värdering kan innebära olika saker beroende på vilken utgångspunkt man har. I denna rapport använder vi begreppen värde och värdering för mått respektive mätande av hur ekosystemtjänster bidrar till att uppfylla mänskliga behov. Ekonomisk värdering är ett sätt att värdera ekosystem och ekosystemtjänster som inte bara innefattar sådant som köps och säljs eller har en prislapp på marknaden. Att skydda ett område genom bildandet av naturreservat, eller vidta åtgärder för att skydda en hotad art, kan generera flera ekonomiska värden. En utgångspunkt för ekonomisk värdering av ekosystemtjänster bör vara att det kan göras mer eller mindre specifikt beroende på situationen och dataunderlaget. Det är t.ex. inte alltid meningsfullt att utrycka värdet av ekosystemtjänster i monetära termer på grund av kunskapsbrist, vetenskapliga osäkerheter eller av sociala och etiska skäl.

8 8 Varför ska vi värdera ekosystemtjänster ekonomiskt? Eftersom många ekosystemtjänster är s.k. kollektiva nyttigheter undervärderas de systematiskt i beslutsfattande då deras fulla värden inte går att realisera på en marknad eller helt enkelt inte är kända. Många ekosystem förvaltas med syftet att maximera ekosystemtjänster som kan säljas på en marknad, t.ex. mat eller virke, vilket ofta lett till att viktiga ekosystemtjänster gått såsom pollinering, vattenrening och upprätthållande av livsmiljöer för biologisk mångfald minskat eller gått förlorade. Att värdera ekosystemtjänster kan bidra till att synliggöra de värden som ekosystemen och ekosystemtjänsterna genererar för samhället. Vad är det vi värderar? Det behöver tydliggöras vilken vara det är som människan tillgodogör sig (aktivt eller passivt) från ekosystemtjänsterna. En fördel med att tydliggöra varor från ekosystemtjänster är att det ibland är fel att erlägga hela värdet av varan, dvs. det som värderas, till den motsvarande ekosystemtjänsten. T.ex., även om stora skogsresurser finns i Sverige måste human- och annat kapital tillskjutas för att erhålla timmer dvs. ekosystemtjänster fiberråvara från växter Hur värderas ekosystemtjänster En ekonomisk analys av ekosystemtjänster kräver att de grundläggande sambanden som styr ekosystemtjänstens utbud (bidrag till varan) är förstådda och integrerade i analysen. Analysen behöver också omfatta variationer i den underliggande naturliga miljön och annat som kan påverka efterfrågan av varan. En ekonomisk analys, till skillnad från en finansiell analys, ska inkludera alla varor och tjänster som bidrar till människans välfärd. Det betyder att analysen inte bara innefattar beslut baserade på marknadspriser utan också beslut som är ett resultat av sociala värderingar. Eftersom en stor andel av ekosystemtjänsterna är kollektiva varor (inte marknadsvaror) kommer beslut som fattas uteslutande på marknadsbaserade värden att undervärdera de totala ekosystemtjänsternas totala bidrag och därmed inte vara samhällsekonomiskt optimala. Det finns en rad olika metoder för ekonomisk värdering av ekosystemtjänster och metoderna har genomgått en stor utveckling de senaste åren. Det råder dock inte koncensus om pålitligheten av alla värderingsmetoder. Ekosystemtjänster inom naturtyperna Ett urval av ekosystemtjänster diskuteras utifrån respektive naturtyps karaktär i skog, odlingslandskap, sjöar och vattendrag, hav, kust och skärgård, våtmarker, fjäll och bebyggd miljö. Urvalet av ekosystemtjänster har gjorts för att exemplifiera olika aspekter av ekonomisk betydelse, betydelse för andra tjänster inom ekosystemet eller karakteristik för ekosystemet. Inom varje naturtyp försöker vi belysa hur ekosystemets underliggande processer och funktioner kopplar till de valda ekosystemtjänsterna, hur de inverkar på varandra samt vilka påverkansfaktorer som förändrar eller hotar tjänsten. Inom ett antal av naturtyperna redovisas också mindre värderingsexempel för några ekosystemtjänster.

9 9 Nedanstående tre exempel är tagna ur rapportens beskrivningar av de olika ekosystemen och de ekosystemtjänster som valts ut för respektive ekosystem. Exempel försörjande tjänst: Livsmedel från odlade landväxter Biogeokemiska kretslopp och jordmånsbildning bidrar till markstruktur och bördighet samt direkt till grödans tillväxt. Betydande ekologiska samspel spänner alltifrån interaktioner på mikroorganismnivå i marken, som påverkar rotbildning och näringsupptag, till pollinering och biologisk kontroll av skadegörare som även räknas till de reglerandetjänsterna. Sammantaget ligger dessa stödjande ekosystemtjänster till grund för primärproduktionen och därmed nyttjandet av ekosystemtjänsten Livsmedel från odlade landväxter. Växtodling påverkas av ett antal reglerande tjänster. Tillgång till Vatten för bevattning kan vara avgörande under torra perioder under växtsäsongen. Lokal och regional klimatreglering utgörs till stor del av vegetationens bidrag till den fysiska livsmiljön genom bland annat transpiration, skuggning och vindskydd, vilket påverkar reglering av temperatur, luftfuktighet och UVB-strålning. Markbearbetningen i samband med växtodling ökar också risken för näringsläckage och därmed påverkan på nedströms liggande naturtyper, här har ekosystemtjänster såsom Utspädning, infångning och återcirkulation knutna till våtmarker en betydande roll (diskuteras under våtmarker). Studier har funnit att erosionsskyddande åtgärder kan ha positiv effekt på jordbruksmarkens växthusgasbalans. De sorter som odlas är förädlade och det pågår ständigt utvecklingsarbete. En del av växtförädlingen utnyttjar genetiska resurser hos vilda arter för att få in nya eller nygamla egenskaper. Grödor som inte är vindpollinerade, t.ex. rybs och raps, behöver hjälp med pollinering i tillräcklig omfattning och vid rätt tidpunkt för att ge bra skörd. Vid växtodling används ofta enbart frukten eller näringslagrande organ till human konsumtion. Skörderester kan ibland användas tillsammans med naturgödsel till framställning av biogas, dvs. bioenergi från jordbruksgrödor. Växtodling sker huvudsakligen på åkermark i odlingslandskapet. Odlingen är en del i upprätthållandet av odlingslandskapet och har därmed även betydelse för natur- och kulturarv, rekreation, turism och fritidsaktiviteter. Denna koppling kan vara både positivt (ett öppet landskap) och negativ (inskränkningar i allemansrättsligt tillgängliga marker). Den kan även ha betydelse för fastighetsvärden i närområdet. Odlingslandskapets mångfald av ekosystem med olika grad av påverkan utgör en omfattande resurs för utbildning på alla skalor från landskapsnivå till gennivå hos enskilda organismer. Värdering

10 10 Det samhällsekonomiska värdet av livsmedel reflekteras sällan i det pris som sätts på marknaden för livsmedel trots att det finns en marknad för dessa varor. Det beror bl.a. på att på att flera externaliteter som t.ex. utsläpp av koldioxid och näringsämnen inte är internaliserade i priset. Det snedvrids också av subventioner som lantbrukare får inom ramen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Alla dessa aspekter bör justeras för att identifiera det samhällsekonomiska värdet. De indirekta ekosystemtjänsterna insektspollinering och biologisk kontroll är fundamentala insatsvaror i produktionen av vissa odlade växter, t.ex. oljeväxter. Betydelsen av dessa ekosystemtjänster för produktionen av oljeväxter kan analyseras genom produktionsfunktionsmetoden vilket innebär att deras bidrag till produktionen av odlade växter är det som mäts. Sambanden mellan insektpollinering och biologisk kontroll, och deras effekt på produktionen av oljeväxter är dock mycket komplexa och varierar troligtvis mellan olika geografiska områden. Kunskapsbrister om dessa samband är en begränsning i värderingssteget. Exempel reglerande tjänst: Dämpning av avrinning och flöden Dämpning av avrinning och flöden spelar en mycket viktig roll i vattenregleringen eftersom de med vegetationens vattenhållande förmåga utgör effektiva flödesutjämnare vid höga flöden. Till exempel, kan vegetationen hålla vatten och därmed dämpa flödet nedströms. Dämpning av avrinning och flöden är oftast av stor betydelse i nedre delarna av avrinningsområden men behöver betraktas över ett helt avrinningsområde. Dämpning av avrinning är beroende av och/eller har effekter på bland annat vattnets kretslopp, näringsämnescirkulation, erosion, sedimentation, filtrering och lokalklimat. Värdering Vid en ekonomisk analys är det viktigt att ha en helhetsbild av våtmarkens alla funktioner och processer och de värden de genererar. En optimering av en ekosystemtjänst kan ske på bekostnad av en eller flera andra ekosystemtjänster. Varan är det översvämningsskydd våtmarken bidrar med. Den ekonomiska effekten av förändringar av hydrologiska förutsättningar kan då värderas utifrån sannolikheten och/eller skadekostnaden av översvämningar av en given storlek. Förutom direkta kostnader av skador på infrastruktur, byggnader etc. drabbas människor i översvämningsområden av immateriella kostnader i form av stress och hälsorisker. Det finns ett stort antal värderingsstudier gjorda för våtmarker över hela världen. Svenska artiklar och rapporter är dock nästan uteslutande fokuserade på värdering av våtmarkers förmåga att binda näringsämnen, gynna biologisk mångfald och rekreationsvärdet medan dess funktion som dämpande vid avrinning är dåligt utredd. I en studie genomförd i Storbritannien där en värdetransferreringsfunktion användes beräknades värdet för våtmarkers funktion som översvämningsskydd vara

11 11 större än många av de tjänster som vanligtvis värderas mycket högt i Sverige (näringsretention och biologisk mångfald). Det totala värdet för tjänsten översvämningsskydd beräknades till 366 miljoner /år. Exempel kulturell tjänst: Oorganiserat friluftsliv För oorganiserat friluftsliv är skogen mycket viktig och nyttjad för ett brett spektrum av aktiviteter, från nöjesjakt över terrängcykling till dagliga promenader med hunden. Här finns en intern konflikten med fiberråvaror från växter och bioenergi från skog. Observera dock att värdet av att kunna idka friluftsliv kan variera beroende på var man bor. Värdering En nyligen gjord enkätstudie bekräftar att besöksfrekvensen i skogen är hög, Mängder av värderingsstudier för rekreationsvärdet av skog har genomförts både utomlands och i Sverige. SCB uppskattade 2001 det totala rekreationsvärdet från skogen till ca 20 miljarder SEK årligen vilket är samma storleksordning som skogens virkesproduktionsvärde. De vanligaste värderingsmetoderna för att erhålla rekreationsvärdet för olika typer av skog är resekostnadsmetoden som baseras på människors observerbara beteende och scenariometoder som baseras på svaret på direkta frågor om betalningsvilja.

12 12 Inledning Uppdraget Naturvårdsverket ska sammanställa information om viktiga ekosystem och ekosystemtjänster i Sverige samt identifiera faktorer som påverkar deras vidmakthållande. Därigenom kommer kunskapsunderlaget om ekosystemtjänster att förbättras avsevärt. I uppdraget ingår att tydligt definiera vad begreppet ekosystemtjänst är. För att uppdraget ska bli praktiskt genomförbart ska ett urval av viktiga ekosystem och ekosystemtjänster göras i ett relevant indelningssystem. Identifieringen och indelningen bör utföras på ett sådant sätt och med en sådan detaljeringsgrad som underlättar värdering av ekosystemtjänsterna i nästkommande steg. Redovisningen bör ske i form av en rapport som innehåller en sammanställning av viktiga ekosystem och ekosystemtjänster i Sverige, där deras inbördes relationer och vikt redovisas. För varje ekosystemtjänst bör faktorer som påverkar denna åskådliggöras. Redovisningen ska vara praktiskt användbar i ett fortsatt arbete med att samhällsekonomiskt värdera de identifierade ekosystemtjänsterna. Uppdraget ska ge underlag till Miljömålsberedningens arbete med att ta fram ett förslag till strategi för en långsiktigt hållbar markanvändning med etappmål, styrmedel och åtgärder. Uppdraget kan även ge underlag till Framtidskommissionens arbete med Grön tillväxt och till den utredning som regeringen tidigare har aviserat med syfte att utarbeta en strategi med verktyg för hur värdet av ekosystemtjänster kan integreras på ett bättre sätt i samhällets beslutsprocesser. Uppdraget ska utföras i samråd med Havs- och vattenmyndigheten samt efter samråd med Sveriges geologiska undersökning, Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Lantmäteriet, Trafikverket, Boverket och Sveriges lantbruksuniversitet. Naturvårdsverket ska senast den 31 maj 2012 lämna en delredovisning som beskriver myndighetens ansats och preliminära resultat och senast den 31 oktober 2012 lämna en slutredovisning till Regeringskansliet (Miljödepartementet) Delredovisningen har lämnats in, se bil 3.

13 13 Genomförande Vi har i arbetet utgått från Millenium Ecosystem Assessment 1 (MEA), The Economics of Ecosystems and Biodiversity 2 (TEEB), Konventionen om biologisk mångfald 3 (CBD), EU:s strategi för biologisk mångfald 4 och UK National Ecosystem Assessment 5 (UK NEA). Ett stort antal artiklar och andra rapporter har också använts. Uppdraget har genomförts av Naturvårdsverket i samråd med Havs- och vattenmyndigheten vilken har bidragit med vissa kapitel. Dialogen med myndigheterna efter samråd och andra intressenter genomfördes vid ett möte den 20 september där deltagarna även gavs möjlighet att lämna skriftliga kommentarer. Muntliga och skriftliga synpunkter har inkommit och beaktats, bl a så har Boverket, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, SLU och SGU lämnat värdefulla kommentarer. En grupp forskare har bidragit med synpunkter vid två tillfällen. De medverkande finns namngivna i bilaga 2. Den första delen av redovisningen innehåller diskussioner om begrepp, metodik, överväganden och värdering. I den andra delen appliceras konklusionerna från detta resonemang på några ekosystem och utvalda ekosystemtjänster. Den tid som funnits för genomförande av uppdraget har medfört stora avgränsningar och förenklingar. Rapporten bör därför ses som ett första steg där ytterligare fördjupningar är nödvändigt. Ekosystemens förutsättningar för att kunna leverera ekosystemtjänster är starkt beroende av människans påverkan. Överutnyttjande av en tjänst, t.ex. kan leda till att de underliggande strukturerna och funktionerna påverkas vilket i sin tur kan leda till att andra ekosystemtjänster minskar. För att säkerställa att ekosystemens strukturer och funktioner ska fortsätta fungera behövs dessutom en god kvalitet i landskapet dvs. en fungerande grön infrastruktur

14 14 Bakgrund och Aktuella processer Internationellt och i EU Det pågår en intensiv forskning på bred front kring ekosystemtjänster. Millenium Ecosystem Assessment (MEA) och utvecklingen inom konventionen om biologisk mångfald (CBD), med ekosystemansatsen 6 och kanske framför allt besluten från Nagoya , har initierat arbeten på alla nivåer från globalt till lokalt kring ekosystemtjänster. EU driver, bl.a. genom flaggskeppsinitiativ och strategiarbeten, frågor kring ekosystemtjänster vilket i sin tur ger drivkraft åt nationella regeringar, däribland Sveriges, att söka leva upp till globala eller gemenskapsmål. FN, Världsbanken med flera driver Wealth Accounting and the Valuation of Ecosystem Services 8 (WAVES) kring räkenskaper som ligger nära värderingsfrågor kopplade till ekosystemtjänster. EEA har olika utvecklingsprojekt kopplade både till värderingsoch räkenskapsfrågor och indikatorer. TEEB har nyligen uppdaterats och det pågår en hel del nationella TEEB-arbeten. Den hittills mest genomarbetade nationella studien har gjorts i Storbritannien. Begreppet ekosystemtjänster fick sitt genomslag utanför vetenskapssamhället först genom Millenium Ecosystem Assessment i början av 2000-talet. Insikten om människans beroende av naturen är sannolikt uråldrig, men dök i sin mer moderna akademiska form upp under 1800-talet 9, dock utan något genomslag. Vid mitten av 1900-talet 10 formuleras tankar om naturkapital och några årtionden senare myntas begreppet environmental services (miljötjänster) 11 för bl.a. insektspollinering, klimatreglering, fiske och översvämningskontroll. Daily (1997) 12 ger en detaljerad beskrivning av ekosystemtjänstbegreppets historik. En översikt över ekosystemtjänstbegreppets användning i ekonomisk teori och praktik ges i Gómez-Baggethun (2009) Se Naturvårdsverkets rapport 5782: Ekosystemansatsen. en väg mot bevarande och hållbart nyttjande av naturresurser Marsh, G.P (1965). Man and Nature. Charles Scribner's Sons, New York. 472pp 10 Osborn, F Our Plundered Planet. Little, Brown and Company: Boston. 217pp. Vogt, W Road to Survival. William Sloan: New York. 335pp. Leopold, A A Sand County Almanac and Sketches from Here and There. Oxford University Press, New York. 226pp. 11 Study of Critical Environmental Problems (SCEP) Man s Impact on the Global Environment. MIT Press, Cambridge. 319pp. 12 Daily, G.C., Nature's Services: Societal Dependence on Natural Ecosystems. Island Press, Washington, DC. 13 Gómez-Baggethun, E., et al., The history of ecosystem services in economic theory and practice: from early notions to markets and payment schemes, Ecological Economics (2009), doi: /j.ecolecon

15 15 Inom Konventionen för biologisk mångfald betonas vikten av ekosystemtjänster Den strategiska planen för biologisk mångfald från Nagoya 2010, med de så kallade Aichi-målen, har t.ex. flera delmål om ekosystemtjänster: att bibehålla och utveckla ekosystemtjänster, restaurera degraderade ekosystem, integrera grön infrastruktur i fysisk planering, kartläggning och värdering av ekosystemtjänsternas ekonomiska betydelse. 14 EU:s strategi för biologisk mångfald har delmål - som i stora drag följer besluten från Nagoya - om att hejda förlusten av arter och livsmiljöer, grön infrastruktur i fysisk planering, mål för areella näringar och fiske, invasiva främmande arter, samt en global dimension. En EU-strategi för grön infrastruktur håller på att tas fram. Ekologisk kompensation ( No net loss dvs. att verksamhetsutövare som skadar naturmiljöer ska ersätta dessa med liknande miljöer i närheten) är en annan del som kommissionen planerar att utveckla metodik för till Ekologisk kompensation tas också upp i Naturvårdsverkets förslag till plan för att skapa och behålla en grön infrastruktur 16. Det har gjorts eller pågår allt fler försök att ta fram metoder för värdering av ekosystemtjänster, bl.a. The Economics of Ecosystems and Biodiversity (TEEB) som fått stort politiskt genomslag. En omfattande analys och värdering av ekosystemen och deras möjligheter att framgent leverera ekosystemtjänster - The UK National Ecosystem Assessment har gjorts i Storbritannien 17. Där har också data från Countryside Survey (CS) analyserats för att bedöma tillstånd och trender för ekosystemtjänster 18. CS är ett övervakningsprogram som inleddes 1978 och omfattar mark, vatten, vegetation och landskap. Några av de tjänster man nu bedömt är försörjning med rent vatten, ko- 14 Global Target 2: By 2020, at the latest, biodiversity values have been integrated into national and local development and poverty reduction strategies and planning processes and are being incorporated into national accounting, as appropriate, and reporting systems. Global Target 14: By 2020, ecosystems that provide essential services, including services related to water, and contribute to health, livelihoods and well-being, are restored and safeguarded, taking into account the needs of women, indigenous and local communities, and the poor and vulnerable. Global Target 15: By 2020, ecosystem resilience and the contribution of biodiversity to carbon stocks has been enhanced, through conservation and restoration, including restoration of at least 15 per cent of degraded ecosystems, thereby contributing to climate change mitigation and adaptation and to combating desertification. 15 EC Our life insurance, our natural capital: an EU biodiversity strategy to COM(2011) Naturvårdsverket Förslag till plan för att skapa och bibehålla en grön infrastruktur. Redovisning av ett regeringsuppdrag NV The UK National Ecosystem Assessment: Synthesis of the Key Findings. UNEP-WCMC, Cambridge Smart, S. et al. eds An integrated Assessment of Countryside Survey data to investigate Ecosystem Services in Great Britain. CS technical Report No. 10/07

16 16 linlagring i mark, nektarproducerande växter och kulturella tjänster såsom upplevelsevärden i landskapet. Värdet av de ekosystemtjänster som genereras av skyddade områden kan flera gånger överstiga samhällets kostnader för skyddet visar t.ex. en skotsk studie kring Natura 2000-områden 19. Kostnaden för bristande implementering av befintlig lagstiftning har bedömts inom EU 20 med fokus på förlorade nyttor av att inte tillräckligt starkt stötta de mer generella målen för biologisk mångfald. Europeiska miljöbyrån (EEA) 21 har tagit fram ett förslag till ramverk för vidare utvecklingsarbete med inriktning på bland annat ekosystemtjänster som en vidareutveckling av miljöräkenskaper. Ett växande antal exempel på försök att skapa marknader för ekosystemtjänster 22 och biologisk mångfald finns under utveckling, bland annat i USA 23 och Australien 24. Trots brister har dessa försök på ett framgångsrikt sätt visat satt det går att sätta ekonomiskt värde på och skapa marknader för ekosystemtjänster. Ett forskningsinitiativ kring fjärranalyskartering av ekosystemtjänster för bättre beslutsfattande har tagits av Partnership for European Environmental Research 25 (PEER). Det är tänkt att resultera i en Atlas of Ecosystem Services. Liknande projekt finns även i bl.a. USA 26 Arbete kring kartläggning och värdering av ekosystemtjänster pågår sedan mars 2012 i en av DG Miljö initierad arbetsgrupp (WG-MAES, working group on Mapping and Assessment of Ecosystems and their Services) inom ramverket för genomförandet av EU:s biodiversitetsstrategi för Målet för WG-MAES 27 är att till 2014 stödja operationaliseringen av åtgärd 5 28 i denna strategi och ta de första stegen mot kartläggning och utvärdering av status för de större ekosystemen och 19 Jacobs, 2004 in TEEB, The Economics of Ecosystems andbiodiversity for National and International Policymakers 20 EC The costs of not implementing the environmental acquis. Final report ENV.G1/FRA/2006/ EEA An experimental framework for ecosystem capital accounting in Europe. EEA Technical report. No 13/ The National Atlas of Ecosystem Services: Spatially Explicit Characterization of Ecosystem Services. 27 Mapping and Assessment of Ecosystems and their Services: An analytical framework for ecosystem assessments under Action 5 of the EU Biodiversity Strategy to Action 5: Improve knowledge of ecosystems and their services in the EU

17 17 utpekade ekosystemtjänster. Arbetet syftar även till att stödja beslutsfattande kring grön infrastruktur (åtgärd 6 29 ), utgör underlag för framtida utvärdering av netto förändringar av ekosystemtjänster, samt stöd för utveckling av finansiella instrument för investeringar i naturvärden (åtgärd 7 30 ). Inriktningen på kartläggning är i linje med INSPIRE-direktivet (Infrastructure for Spatial Information in the European Community, Directive 2007/2/EC 31 ). MAES-arbetsgruppens arbete utgår från ett stort antal avslutade eller pågående forsknings- och utvecklingsprojekt, bl.a. Rubicode 32, TEEB, CICES (Common International Classification of Ecosystem Services) 33, VOLANTE 34 and PRESS (av JRC 35 drivet PEER initiative on mapping ecosystem services) 36, för att skapa ett gemensamt ramverk kring kartläggning, uppföljning och utvärdering av ekosystem och ekosystemtjänster i Europa. En del i ramverket är den s.k. Rubicode matrix (se figur 1) som korstabulerar de storskaliga ekosystemen med ekosystemtjänsterna. Det ska också på ett logiskt sätt sammanföra olika pågående kartläggningar och forskningsprojekt, såsom JRC-, EEA-, FP7-projekt 37 och nationella TEEB-studier, med utfallet från rapporteringar från medlemsstater kring art- och habitatdirektiven. 29 Action 6: Set priorities to restore and promote the use of green infrastructure 30 Action 7: Ensure no net loss of biodiversity and ecosystem services Common International Classification of Ecosystem Services (CICES) v European Commission Joint Research Centre - Institute for Environment and Sustainability. Located in Ispra, Northern Italy, the Institute for Environment and Sustainability (IES) is one of seven institutes that constitute the Joint Research Centre (JRC), which is a Directorate-General of the European Commission providing customer-driven scientific and technical support for the conception, development, implementation and monitoring of European Union policies DG RTD started negotiations with two consortia (OpenNESS and OPERAs) starting FP7 research on the operationalization of ecosystem services for decision making in public and private sectors

18 18 Fig 1 Rubicode matrix Källa: Mapping and Assessment of Ecosystems and their Services: An analytical framework for ecosystem assessments under Action 5 of the EU Biodiversity Strategy to 2020.Discussion paper.draft version 04 June 2012 Det finns för närvarande tre olika internationella system för klassificering av ekosystemtjänster: MEA, TEEB and CICES med lite olika perspektiv och syften och därmed olika styrkor och svagheter De har stora överenstämmelser och inkluderar alla de olika huvudgrupperna av ekosystemtjänster 38. De har var och ett sina föroch nackdelar. Alla är fortfarande under utveckling vilket gör det svårt att för närvarande bedöma vilket system som kommer att bli standard och hur detta kommer att se ut. Det är emellertid angeläget att det klassificeringssystem som väljs i Sverige enkelt kan anpassas till en eventuellt kommande internationell standard. I tabellen nedan jämförs de tre olika klassificeringsmodellerna. Tabell 1 Kategorier av ekosystemtjänster. TEEB:s indelning bygger på MEA:s men utelämnar huvudkategorin supporting ( ej heller medtagen i denna tabell) som ses som ekologiska proces- 38 Mapping and Assessment of Ecosystems and their Services: An analytical framework for ecosystem assessments under Action 5 of the EU Biodiversity Strategy to 2020

19 19 ser. CICES indelning (som också utelämnar supporting )kopplar till naturkapital och miljöräkenskaper. MEA categories TEEB categories CICES class Food (fodder) Food Terrestrial plants and animal foodstuffs Freshwater plants and animal foodstuffs Marine algae and animal foodstuffs Fresh water Water Potable water Provisioning Non-potable water Fibre, timber Raw Materials services Biotic materials Genetic resources Genetic resources Biotic Materials (Genetic resources) Biochemicals Medicinal resources Biotic Materials (Medicinal and cosmetic resources) Ornamental resources Ornamental resources Biotic Materials (Ornamental resources) Biomass based energy Air quality regulation Air quality regulation Atmospheric regulation Bioremediation Water purification Waste treatment (water Dilution and sequestration and water treatment purification) Water quality regulation Water regulation Erosion regulation Climate regulation Regulation of water flows Moderation of extreme events Erosion prevention Climate regulation Regulating services (MEA and TEEB) Water flow regulation Mass flow regulation (erosion protection) Atmospheric regulation Air flow regulation Soil formation (supporting services) Regulating ty regulation Pedogenesis and soil quali- Maintenance of soil fertility and maintenance habitat and gene pool Lifecycle maintenance, Pollination Pollination (CICES) protection (pollination) Pest regulation Pest and disease control Biological control Disease regulation including alien species Maintenance of life cycles Lifecycle maintenance, of migratory species (incl. habitat and gene pool Primary production nursery service) protection Nutrient cycling Maintenance of genetic Lifecycle maintenance, diversity (especially in gene habitat and gene pool pool protection) protection Spiritual and religious Spiritual experience Spiritual values Aesthetic values Aesthetic information Aesthetic, Heritage Cultural diversity Inspiration for culture, art Spiritual and design Cultural Aesthetic, Heritage Recreation and ecotourism Recreation and tourism services Recreation and community activities Knowledge systems Information for cognitive and educational development values Information MEA provides a classification that is globally recognised and used in sub global assessments. TEEB provides an updated classification, based on the MEA, which is used in ongoing national TEEB studies across Europe CICES provides a hierarchical system tailored to accounting and includes also abiotic resources and energy

20 20 CICES (The Common International Classification of Ecosystem Services) har en struktur som kopplar till det ramverk som används inom FN:s utvecklingsarbete kring miljöräkenskaper och naturkapital (UN System of Environmental-Economic Accounts, SEEA 2003) 39. Det pågår många olika forsknings- och utvecklingsarbeten kring värderingsmetodik och scenarioteknik: Europeiska miljöbyrån (EEA) utvecklar ett verktyg för beslutstöd, Quickscan 40, som ska möjliggöra rumslig visualisering av framtida förändringar av markanvändningen. JRC and EEA genomför en utvärdering av metoder lämpliga för värderingar på nationell och Europeisk nivå 41. Inom FP7 VOLANTEprojektet utvecklas visioner för markanvändning i Europa till 2040 kopplade till markanvändningsmodellering och utvärdering av ekosystemtjänster. JRC arbetar med utveckling av ett integrerat modellverktyg som ska kunna koppla markanvändningsmodellering till förändringar av biologisk mångfald och förmåga att leverera ekosystemtjänster. Nationellt arbete Bland de tretton nya etappmål för de svenska miljökvalitetsmålen som regeringen fastställde april 2012 märks två med tydlig bäring på detta uppdrag: -Etappmål om ekosystemtjänster och resiliens, som innebär att viktiga ekosystemtjänster och faktorer som påverkar deras vidmakthållande är identifierade och systematiserade senast Etappmål om betydelsen av den biologiska mångfalden och värdet av ekosystemtjänster, vilket innebär att senast 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt. I Sverige har en beskrivning utifrån befintlig kunskap av bland annat det samhällsekonomiska värdet av havets ekosystemtjänster gjorts för Östersjön och Västerhavet https://unstats.un.org/unsd/envaccounting/seea.asp 40 QUICKScan: A pragmatic approach for bridging gaps in the science-policy interface; Manuel Winograd (European Environment Agency), Marta Perez-Soba (ALTERRA), Peter Verweij (ALTERRA), Rob Knappen (ALTERRA), LIAISE OPEN DAY, Bilbao, Spain, 14 March, Naturvårdsverket Vad kan havet ge oss? Östersjöns och Västerhavets ekosystemtjänster. Naturvårdsverket Rapport 5937.

21 21 Arbetet med Färdplan 2050 (mot ett koldioxidneutralt samhälle) har kontaktytor mot målen för biologisk mångfald och kulturmiljövärden. Det kan särskilt gälla områdena bioenergi och vindkraft. Miljömålsberedningen har i uppdrag 43 att till 2014 ta fram en strategi för att uppnå relevanta delar i generationsmålet och miljökvalitetsmålen kopplade till en långsiktigt hållbar markanvändning utifrån ett helhetsperspektiv. Implementeringen av den Europeiska Landskapskonventionen 44 (ELC) ger nya möjligheter, inte bara för arbetet med kulturmiljö och kulturarv, utan även för lokalt arbete med biologisk mångfald med koppling bland annat till planeringsprocesser. De projekt som har inletts i svenska biosfärområden är av särskilt intresse för att testa det praktiska genomförandet lokalt. Arbetet länkar även till genomförandet av flera av Aichii-målen. Det finns också mer konkreta tillämpningar i olika skalor där bevarande och stärkande av ekosystemtjänster ingår som en viktig del av arbetet med hållbar utveckling. Utvecklingsarbetet med marina samverkansplaner 45 och arbetet med biosfärområden 46 är två exempel. TEEB local 47 är ett projekt drivs av fyra NGO (bl.a. Naturskyddsföreningen) i Sverige, Danmark och Finland, med ekonomiskt stöd av Nordiska Ministerrådet. Projektet syftar till att i tre kommuner, bl.a. Botkyrka i Sverige, testa TEEB:s handledning för lokala och regionala beslutsfattare kring ekosystemtjänster. Det pågår omfattande forskning kring ekosystemtjänster och socioekonomiska system och mer konkreta sätt att beskriva, värdera och arbeta med att bevara och utveckla ekosystemtjänster bland annat vid Stockholm Resilience Centre, SLU, Lunds Göteborgs och Umeå Universitet Naturvårdsverket Samverkansplaner för värdefulla kust- och havsområden - Projektrapport och rekommendationer för vidare arbete. Naturvårdsverket Rapport Unescos Man and the Biosphere (MAB) Programme: Biosfärområden. 47

22 22 Indelning, urval och överväganden Utvecklingsarbetet kring ekosystemtjänster sker såväl inom den akademiska världen som i mer praktisk tillämpning inom myndigheter, intresseorganisationer och företag. Ämnets breda karaktär gör att kontaktytan mot skilda ämnesområden är stor. Det innebär också att man närmar sig begreppet ekosystemtjänster från helt skilda discipliner, med olika utgångspunkter och syften och delvis olika begreppsapparater. Sammansmältningen av begreppsapparater från skilda akademiska fält ställer därmed en del frågor om språkbruk och betydelse. Vi har under utredningsarbetet sökt jämföra och förstå hur olika författare använt begreppen för att hitta tillämpningar som passar vårt uppdrag i svensk kontext. Ett problem är att ekosystemtjänstbegreppet kan användas med olika syften och därmed kan delvis olika begreppsapparater behövas. T.ex. kan syftet att ge beslutsfattare en ökad förståelse för vårt beroende av ekosystemens strukturer, processer och funktioner, som ett underlag i planerings- eller förvaltningssammanhang, skilja sig markant från syftet att ge underlag till naturkapitals- eller gröna räkenskaper. Olika syften kan också ge begrepp eller funktioner andra betydelser. Sålunda kan en och samma ekosystemtjänst ge en direkt nytta ur en aspekt, samtidigt som den kan vara indirekt stödjande eller reglerande ur andra aspekter. En annan vanlig benämning på direkta tjänster är finala tjänster. Bakomliggande tjänster, som ibland kallas intermediära, har vi valt att kalla indirekta. Viktiga utgångspunkter En grundläggande utgångspunkt för begreppet ekosystemtjänster är nyttoaspekten ur ett antropocentriskt (människan sätts i centrum) perspektiv. Ekosystemtjänster påverkar direkt eller indirekt människors välmående och därmed välfärd. I praktiken är överlappet mycket stort mot begrepp inom ekologin kring ekosystemens strukturer, processer och funktioner då vi inte gör någon distinktion mellan människa och natur - vi är alla en del i ekosystemen. Att synliggöra kopplingen mellan naturen och människors välbefinnande är alltså grunden bakom utvecklingen av konceptet ekosystemtjänster. Både det faktum att människors välbefinnande är beroende av naturens tjänster och den negativa påverkan som människor i sin tur har på naturen är fundamentala i analysen. Relationen mellan naturen och människors välbefinnande brukar illustreras med en figur liknande figur 2. Figur 2 Figuren visar hur människors välbefinnande är beroende av nyttigheter/varor som produceras av ekosystemen och dess ekosystemtjänster. Figuren visar också hur människors välbefinannde, direkt eller indirekt, kan påverkan ekosystemen.

23 23 En annan utgångspunkt är långsiktig hållbarhet utifrån Bruntlandskommissionens definition 48. Ekosystemen måste nyttjas för mänsklig välfärd, men på ett sätt som inte riskerar kommande generationers möjligheter. För att agera hållbart är det viktigt med en förståelse för (och värdering av) hela kedjan och sambanden. Ekosystem Ett ekosystem kan definieras som ett dynamiskt komplex av växt-, djur- och mikroorganismsamhällen och dessas icke-levande miljö som interagerar som en funktionell enhet. 49. Teoretiskt kan ett ekosystem vara allt ifrån en muslort till att omfatta hela biosfären. Viktiga använda begrepp är biom (eller storskaliga globala ekosystem), ekosystem, biotoper eller naturtyper, samhällen, mikrohabitat, populationer etc. i en gradient från det storskaliga och alla komponenter omfattande till det småskaliga och i delkompomenter uppdelade. Praktisk kan ekosystem, allt efter syfte, också behöva studeras och förvaltas i olika skalor, från hällkar, sjöar eller myrar till hela avrinningsområden där flera landskapstyper och ekosystem interagerar. Varje ekosystem, oavsett hur man väljer att avgränsa, påverkar eller påverkas av sin omgivning. Inom systemet påverkar de olika organismerna varandra, liksom de både påverkar och påverkas av den fysiska miljön de lever i. En del av ekosystemen är strukturer som kan vara avgörande för enskilda arter eller hela system. 48 nerladdat oktober Definition enligt artikel 2, Konventionen om biologisk mångfald.

24 24 Inom ekosystemen och givetvis även mellan verkar processer som kan vara av mer eller mindre fysikalisk eller biologisk karaktär, och inom ekosystemen kan strukturer eller arter också vara delar i funktioner av betydelse för hela systemet. Urval av ekosystem En del av uppdraget handlar om att peka ut viktiga ekosystem med utgångspunkt i de tjänster de levererar. I Norden finns en indelning i naturgeografiska regioner. Jord- och skogsbruket, kulturmiljövården m.fl. har sedan länge haft sinsemellan olika regionala indelningssystem. Det svenska miljömålssystemet är till en del indelat naturtypsvis med ett stort antal indikatorer för uppföljning. Art- och habitatdirektiven har naturtypsindelningar för Natura 2000 kopplade till lagstiftning och uppföljningskrav. EUNIS är ett Europeiskt heltäckande system för klassificering och harmonisering av data för alla typer av habitat, såväl naturliga som artificiella. MEA och TEEB har snarlika indelningar som till en del knyter an till gängse indelningar i biom eller storskaliga (globala) ekosystem. TEEB har vid revisionen nyligen gjort vissa förändringar i sitt indelningssystem. UK National Ecosystem Assessment har utgått ifrån MEA och TEEB men gjort en nationell anpassning. Det finns med andra ord inget enkelt svar på frågan vilken ekosystemindelning som är bäst utifrån ekosystemtjänstperspektivet. Med tanke på ekosystembegreppets oklarhet vad gäller rumslig avgränsning och storlek har vi antagit ett pragmatiskt förhållningssätt. Vad vi dock betraktat som självklart är att oavsett indelningssystem så bör det finnas en hierarki inom systemet så att oavsett nivå, ska möjligheten finnas att aggregera uppåt respektive ytterligare finfördela nedåt i systemet. Varje indelningssystem har sina för- och nackdelar. Efter jämförelse av de olika systemen har vi valt att föreslå miljömålssystemets naturtypsindelning som grund. Denna har stor likhet med indelningen i storskaliga ekosystem eller biom. Det finns en uppenbar fördel i detta då det numera är ett väl inarbetat system, som inkluderar övervakning och uppföljning och därmed redan har system för datafångst. De stora likheterna mellan TEEB:s och i synnerhet UK NEA:s indelningssystem och miljömålssystemet ser vi som ett stöd för vårt resonemang. Olika underindelningar från t.ex. N2000 kan relativt väl sorteras in under miljömålssystemets rubriker. Ett urval miljökvalitetsmål Av de svenska miljömålen är det följande som är av naturtyps- (eller biom) karaktär: Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande sjöar och vattendrag, Levande skogar, Storslagen fjällmiljö, Ett rikt odlingslandskap samt God bebyggd miljö. Vi har med den tid som stått till vårt förfogande inte sett någon möjlighet att hantera samtliga berörda miljökvalitetsmål fullt ut. Storslagen fjällmiljö har behandlats översiktligt bl.a. eftersom detta mål inte kommer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Nationell hearing om Svenska LifeWatch

Nationell hearing om Svenska LifeWatch Nationell hearing om Svenska LifeWatch Reflektioner Hannah Östergård Enheten för natur och biologisk mångfald Anders Foureaux Enheten för integrerad miljödataförsörjning Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN 1 (6) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Miljönämnden Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av

Läs mer

Renare Mark 2012. Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering?

Renare Mark 2012. Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering? Renare Mark 2012 Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering? Y. Volchko 1, M. Bergknut 2, L. Rosén 1, J. Norrman 1, Tore Söderqvist 3 1 Chalmers University of Technology

Läs mer

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv.

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv. Syfte/Bakgrund Syftet med detta dokument är att sammanställa information som rör biologisk mångfald från två vetenskapliga studier kopplade till planetära gränsvärden, och att samtidigt beskriva den svenska

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver?

KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver? KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver? KLIMATGRUPPEN:s arbete i Ronneby kommun 2008-2009 Monika Oredsson Planetära gränsvärden Forskning som försöker kvantifiera biologiska och fysiska gränser, utanför

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

Hur gör man en fisk? Foto: Gunnar Aneer/Azote

Hur gör man en fisk? Foto: Gunnar Aneer/Azote Hur gör man en fisk? Foto: Gunnar Aneer/Azote Vem städar i skogen? Foto: Jören Schön/Azote Ekosystemens direkta och indirekta bidrag Cll människors välbefinnande. Naturvårdsverkets rapport 31 oktober 2012

Läs mer

Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP

Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP Vatten och Energi: ömsesidigt beroende Vatten för energi Vattenkraft Termoelektrisk kylning Drift av kraftverk och transmission Bränsle utvinning och raffinering Bränsleproduktion

Läs mer

Ekosystemtjänster på Swedavias flygplatsfastigheter - En ekosystemtjänstbedömning av Stockholm/Arlanda Airport

Ekosystemtjänster på Swedavias flygplatsfastigheter - En ekosystemtjänstbedömning av Stockholm/Arlanda Airport Ekosystemtjänster på Swedavias flygplatsfastigheter - En ekosystemtjänstbedömning av Stockholm/Arlanda Airport Sammy Albery Hellqvist Uppsats för avläggande av masterexamen i Miljövetenskap 30 hp Institutionen

Läs mer

Magnus Hennlock. Climate & Sustainable Cities IVL Swedish Research Institute. Department of Economics University of Gothenburg. www.gu.

Magnus Hennlock. Climate & Sustainable Cities IVL Swedish Research Institute. Department of Economics University of Gothenburg. www.gu. Magnus Hennlock Climate & Sustainable Cities IVL Swedish Research Institute Department of Economics University of Gothenburg Ekonomi? Privatekonomi Företagsekonomi Samhällsekonomi Miljöekonomi Nationalekonomi

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Ekosystemtjänster utlysningar & nätverk i Bryssel

Ekosystemtjänster utlysningar & nätverk i Bryssel Ekosystemtjänster utlysningar & nätverk i Bryssel Utlysningar Bryssel Horisont2020 LIFE Horisont2020 3 fokusområden områden: Spetskompetens Industriellt ledarskap Samhälleliga utmaningar SC 5 Insatsområde:

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15 Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15 Strategier för ekosystemtjänster Ekologisk Utvecklingsplan för Upplands Väsby Ekologisk Utvecklingsplan för

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Värdering av EkosystemtjänsteR Rubrik på presentation. Johan Dahlberg

Värdering av EkosystemtjänsteR Rubrik på presentation. Johan Dahlberg Värdering av EkosystemtjänsteR Rubrik på presentation Malmö, Plats och 2015-02-11 datum Johan Dahlberg KAPITAL OCH AVKASTNING [...] ett av nationalekonomins mest mångtydiga och omtvistade begrepp; ursprungligen

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Kort om Enetjärn Natur Start 2001 Ekologkonsult > 20 medarbetare (biologer, jägm, miljövetare, disputerade)

Läs mer

Kommunikationssatsning om ekosystemtjänster 2014-2017

Kommunikationssatsning om ekosystemtjänster 2014-2017 Kommunikationssatsning om ekosystemtjänster 2014-2017 Foto: Karolina Hedenmo Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-28 1 Regeringsuppdrag om kommunikation Naturvårdsverket ska

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

Klimat och ekosystem i förändring

Klimat och ekosystem i förändring Klimat och ekosystem i förändring Jakob Lundberg, fil. dr. Albaeco & Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Anthropocene - en mänskligt dominerad värld Image Källa: IGBP Storskaliga störningar

Läs mer

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE2020 På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE 2020 Fiskeriverkets framtidsvision Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag är två av de nationella

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

ett rikt växt- och djurliv

ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt- och djurliv Hur är det idag? Den biologiska mångfalden är grunden för allt mänskligt liv, den spelar en avgörande roll för människors överlevnad och välfärd och är därmed en förutsättning

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Samspel stad och land - avgörande för en hållbar samhällsutveckling? Magnus Ljung SLU i Skara 2014-10-16 Framtiden? Vill vi ta ledartröjan och

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera. 1(5) Samrådssvar från Vattenrådet - Vänerns sydöstra tillflöden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Landsbygdsdepartementet, om Biobaserad samhällsekonomi och förväntningar

Landsbygdsdepartementet, om Biobaserad samhällsekonomi och förväntningar , om Biobaserad samhällsekonomi och förväntningar Steningevik, 6 februari, 2013 Stefan Källman Biobaserad samhällsekonomi? Nationalekonomi Företagsekonomi Hushållsekonomi Privatekonomi Mikroekonomi Grön

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Bygga om-dialogen. Bjarne Stenquist, miljöförvaltningen Malmö stad. Bygga

Bygga om-dialogen. Bjarne Stenquist, miljöförvaltningen Malmö stad. Bygga Bygga om-dialogen Bjarne Stenquist, miljöförvaltningen Malmö stad Bygga Områdesbeskrivning Rapport sid 54 Gul = Resursrika och svenskdominerade Grön = blandade/integrerade utifrån de två segregationsvariablerna

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Om naturens tilstand Maria Schultz The Resilience and Development Programme - SwedBio vid Stockholm Resilience

Läs mer

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand Vattenrening i naturliga ekosystem Kajsa Mellbrand Naturen tillhandahåller en mängd resurser som vi drar nytta av. Ekosystemtjänster är de naturliga processer som producerar sådana resurser. Till ekosystemtjänster

Läs mer

Om ekosystemtjänster

Om ekosystemtjänster Om ekosystemtjänster Bild 1 Theresa Weber-Qvarfort 2014 Vi tar Gotland längre - i dialog och med helhetssyn Vad är Ekosystemtjänster? Försörjande - Icke materiella tjänster som rekreation, estetiska och

Läs mer

http://sse-c.se Ett forsknings- och utvecklingsprogram ägt av SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet

http://sse-c.se Ett forsknings- och utvecklingsprogram ägt av SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet http://sse-c.se Ett forsknings- och utvecklingsprogram ägt av SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet 1 Två inriktningar inom SSE-C Urban Food Urban Health 2 I samarbete med sina partners Insikt nummer 1 Restflöden

Läs mer

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?

Läs mer

Östersjöstrategin, strukturfonder, miljö och tillväxt

Östersjöstrategin, strukturfonder, miljö och tillväxt Östersjöstrategin, strukturfonder, miljö och tillväxt Björne Hegefeldt Tillväxtverket 1 Östersjöstrategin i Sverige Vad är det? Vad gör vi? 2 Varför Östersjöregionen? Gemensamma utmaningar kring miljö,

Läs mer

Köttindustrin och hållbar utveckling

Köttindustrin och hållbar utveckling Köttindustrin och hållbar utveckling Hållbar matproduktion innebär att vi producerar mat så att alla kan äta sig mätta utan att förstöra miljön eller framtida generationers möjligheter att äta sig mätta.

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) ANVISNINGAR 2015-03-26 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

Regeringens proposition 2013/14:141

Regeringens proposition 2013/14:141 Regeringens proposition 2013/14:141 En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Prop. 2013/14:141 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 13 mars 2014

Läs mer

kort sagt Planera med miljömål!

kort sagt Planera med miljömål! Planera med miljömål! kort sagt Nya lokaler för näringslivet, attraktiva och trygga bostadsområden, god tillgång till service, nya vägar och järnvägar och en bibehållen god miljö, hur går det ihop? Kan

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till

Läs mer

MILJÖASPEKT LANDSKAP form och rumslighet

MILJÖASPEKT LANDSKAP form och rumslighet MILJÖASPEKT LANDSKAP form och rumslighet Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Landskap, delen form och rumslighet Den Europeiska

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Väddsandbi Foto Niklas Johansson Arbetssätt Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Mål att ta fram en strategi för hur biologisk

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Bin, bidöd och neonikotinoider

Bin, bidöd och neonikotinoider Bin, bidöd och neonikotinoider Ola Lundin PhD, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för ekologi, Uppsala Örebro 2014-11-05 Bin och pollinering 87 av 115 de globalt sett största grödorna

Läs mer

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass:

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass: Hållbar utveckling Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013 Namn: Klass: NO/TK - HÅLLBAR UTVECKLING Följande NO/TK mål i ämnet ligger till grund för arbetsområdet Du kommer att

Läs mer

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) PM Förslag 2014-12-12 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31 Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31 Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål Innehåll Miljökvalitetsmål på nationell, regional och lokal nivå... 2 1 Risk och säkerhet... 4 2 Sjöfart och hamnar... 4

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske Välkommen med din ansökan om KRAV-godkännande av fiskbestånd. Ansökan skickas per mail till fiske@krav.se eller per post till KRAV Box 1037 751

Läs mer

Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson

Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson Ny struktur för jordbrukspolitiken efter 2013 Europe 2020 Smart, sustainable and inclusive growth CAP general Objectives Possible CAP Impact Indicators

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Klimatarbetet i praktiken

Klimatarbetet i praktiken Klimatarbetet i praktiken Samverkan mellan centrala och regionala myndigheter Seminarium i Norrköping den 14-15 maj 2009 leif.gren@raa.se 08-5191 8010 Klimatarbetet behöver olika perspektiv, blanda teori

Läs mer

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Ert dnr: U2007/3095/F Vårt dnr: 8000-106/07 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Kungl. Skogs- och

Läs mer

Circular Economy.se. Föreläsningar & workshops 2015. Tobias Jansson tobias@circulareconomy.se

Circular Economy.se. Föreläsningar & workshops 2015. Tobias Jansson tobias@circulareconomy.se Circular Economy.se Föreläsningar & workshops 2015 Tobias Jansson tobias@circulareconomy.se CSR Västsverige, maj 2013 Vi har allt att vinna på cirkulär ekonomi Cirkulär ekonomi är en vision om ett ekonomiskt

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1 Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se

Läs mer

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora BILAGA 2 2005-03-14 Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora Miljöförbundet Blekinge Väst ansöker om bidrag med 60 000 kronor för Blekinges Flora enligt beskrivning nedan. Projektets

Läs mer

Vatten-för värdefullt för att bara användas en gång

Vatten-för värdefullt för att bara användas en gång Vatten-för värdefullt för att bara användas en gång - Mamma, det är samma vatten som dinosaurierna drack för flera miljoner år sedan! Allt vatten ingår i ett evigt kretslopp Vattnet tar inte slut och det

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Rättvis bedömning av byggmaterial med LCA. Lars-Gunnar Lindfors IVL Svenska Miljöinstitutet 2013-04-23

Rättvis bedömning av byggmaterial med LCA. Lars-Gunnar Lindfors IVL Svenska Miljöinstitutet 2013-04-23 Rättvis bedömning av byggmaterial med LCA Lars-Gunnar Lindfors IVL Svenska Miljöinstitutet 2013-04-23 Hur används LCA? Underlag för produktförbättringar /dokumentation av produktförbättring Stora systemstudier,

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra?

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra? Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra? Värde Instrumentellt värde Värde som medel, som instrument för någon/något. Värdefullt för den nytta någon har av det. Pengar är ett givet

Läs mer

Vattenregionen Skåne

Vattenregionen Skåne Projekt InnoVatten Therese Jephson, Projektledare Ann-Marie Camper, Bitr projektledare, Skånes hav och vatten Alexander Lindahl, projektstrateg Dustin Swenson, projektstrateg Vattenregionen Skåne Projekt

Läs mer

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Skogens klimatnytta - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Varför är skogen viktig i klimatarbetet? Vad kan skogen bidra med? Internationella

Läs mer

Nytt system för havsplanering byggt på ekosystemansatsen

Nytt system för havsplanering byggt på ekosystemansatsen Nytt system för havsplanering byggt på ekosystemansatsen Ekosystemansatsen i teori och praktik Havsmiljöinstitutet 21 oktober 2010 Ekologisk grundsyn 70-talet: ekologisk grundsyn Fysiska riksplaneringen

Läs mer

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 1.1 Inledning 2 1.2 Metodbeskrivning 4 2 Malmö

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Guide för värdering av ekosystemtjänster

Guide för värdering av ekosystemtjänster Guide för värdering av ekosystemtjänster RAPPORT 6690 AUGUSTI 2015 Guide för värdering av ekosystemtjänster Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress:

Läs mer

YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter

YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter SLU.dha.2013.5.5.- 100 ArtDatabanken YTTRANDE 2013-12-06 Yttrande över remiss avseende redovisning av regeringsuppdraget marint områdesskydd inom regleringsbrevet för budgetåret 2013 avseende Havsoch vattenmyndigheten.

Läs mer

Handel och miljö. 2 2 / 4 2 0 1 0 Å s a C a s u l a V i f e l l S a m t i d s h i s t o r i s k a i n s t i t u t e t w w w. a s a v i f e l l.

Handel och miljö. 2 2 / 4 2 0 1 0 Å s a C a s u l a V i f e l l S a m t i d s h i s t o r i s k a i n s t i t u t e t w w w. a s a v i f e l l. Handel och miljö 2 2 / 4 2 0 1 0 Å s a C a s u l a V i f e l l S a m t i d s h i s t o r i s k a i n s t i t u t e t w w w. a s a v i f e l l. c o m Dagens seminarie Den internationella miljöpolitiken

Läs mer

Remissvar på Ett arbetssätt för biologisk mångfald och andra värden i ett landskapsperspektiv Dnr 301-989-08

Remissvar på Ett arbetssätt för biologisk mångfald och andra värden i ett landskapsperspektiv Dnr 301-989-08 Stockholm 23 februari 2009 Naturvårdsverket Landskapsenheten 106 48 Stockholm Remissvar på Ett arbetssätt för biologisk mångfald och andra värden i ett landskapsperspektiv Dnr 301-989-08 Kungliga Skogs-

Läs mer