Riskbedömning brandskyddskontroll

Transkript

1 Datum Handläggare Jonas Petri Direkttelefon E-postadress Direktionen Riskbedömning brandskyddskontroll Sammanfattning Riskbedömning vid brandskyddskontroll har genomförts utifrån att vi haft tillbud och olyckor i organisationen. Riskbedömningen har genomförts med de medarbetare som arbetar med brandskyddskontroller vid Höglandets räddningstjänstförbund, funktionschef Jörgen Samuelsson samt arbetsmiljöingenjör Bertil Jonsson från Avonova. Det har även skett samråd med Taksäkerhetskommittén, Arbetsmiljöverket och MSB. Riskbedömningen är indelad i olika risknivåer och bedömningen vid arbete på tak är Akut risk som måste reduceras. Höglandets räddningstjänstförbund ser mycket allvarligt på detta och följande direkta åtgärder ska ske. Den omedelbara åtgärden utifrån riskbedömning är att inga brandskyddskontroller ska utföras när det finns risk för personskada. Skriftlig handlingsplan/ rutin ska tas fram för kontrollanternas arbete. Medverkar i detta arbete gör kontrollanterna, Jörgen Samuelsson och Bertil Jonsson. Återrapportering sker till skyddskommittén. En broschyr ska tas fram om vad som gäller kring brandskyddskontroller och som kan förmedlas till fastighetsägarna. Arbeta aktivt med tillbudsrapporteringen. Skyddskommittén har vid sitt möte anammat rapporten om riskbedömning vid brandskyddskontroll. Vid nästa skyddskommitté i oktober behandlas handlingsplan/rutin för brandskyddskontrollerna och uppföljning ska ske av arbetet med att förbättra säkerheten för medarbetarna som utför dessa. Förslag till beslut Informationen godkänns och läggs till handlingarna. Postadress Besöksadress Nässjö Telefon (växel) Bankgiro Org. nr. E-postadress HRF Telegatan hoglandet@raddningstjansten.com Nässjö Besöksadress Vetlanda Telefax Webbadress Lilla Nygatan (N) raddningstjansten.com (V)

2 Ärendebeskrivning Vid lagstadgade brandskyddskontroller kontrolleras skorstenar och eldstäder ute hos fastighetsägare. Även installationsbesiktningar av nya eldstäder utförs. Det finns sedan länge regler som styr hur arbetsgivaren ska leda arbetet och ge förutsättningar för berörda att utföra brandskyddskontrollerna, AFS 1981:14 Skydd mot skada genom fall. Det finns även en branschstandard för takarbete. Idag ställs krav på fast glidskydd för markstege, takstege/taksteg och en förankringsanordning. Kan kontroll inte ske på ett säkert vis så kan idag ett föreläggande läggas. Det innebär ett nyttjandeförbud av eldstaden p.g.a. att besiktning inte kan ske. Många fastigetsägare underskattar idag säkerhetsriskerna och åtgärdar inte påpekanden från besiktning. Risker för arbetstagaren innebär enligt riskbedömningen. Det finns ett antal risker som kan utlösa ett fall. Sluttande och hala tak, ojämna ytor, dåliga och felaktiga installationer. Det kan även vara bristande taksäkerhet generellt då glidskydd kan saknas, stegar sitta löst eller saknar fäste att förankra sig i. Det är trångt och svårt att ta sig fram på vindar. Kontrollanten får ofta krypa och åla sig fram i isolering. Vid arbete med kamera är det lätt att tappa balansen och ramla ned. Det kan vara snö och is och vind som stör arbetet. Vindstrappor och vindsluckor är ofta osäkra eller bristfälliga. Fastighetsägarna visar inte alltid förståelse för att säkerheten behöver höjas. Trots föreläggande så utförs inte de åtgärder som behövs. Statistik Riskbedömningen påvisar statistik på att olyckor uppkommer frekvent, riskmatrisen ger en bedömning på nivån 12 till 16 måste åtgärdas samt att faktiska objekt redovisa med bilder. Höglandets räddningstjänstförbund ser mycket allvarligt på detta och följande direkta åtgärder ska ske. Den omedelbara åtgärden utifrån riskbedömning är att inga brandskyddskontroller ska utföras när det finns risk för personskada. Skriftlig handlingsplan/ rutin ska tas fram för kontrollanternas arbete. Medverkar i detta arbete gör kontrollanterna, Jörgen Samuelsson och Bertil Jonsson. Återrapportering sker till skyddskommittén. En broschyr ska tas fram om vad som gäller kring brandskyddskontroller och som kan förmedlas till fastighetsägarna. Arbeta aktivt med tillbudsrapporteringen. Skyddskommittén har vid sitt möte anammat rapporten om riskbedömning vid brandskyddskontroll. Vid nästa skyddskommitté i oktober behandlas handlingsplan/rutin för brandskyddskontrollerna och uppföljning ska ske av arbetet med att förbättra säkerheten för medarbetarna som utför dessa. Jonas Petri Förbundsdirektör

3 Höglandets Räddningstjänstförbund Jörgen Samuelsson Riskbedömning vid brandskyddskontroll - med åtgärdsförslag och handlingsplan Närvarande: Jörgen Samuelsson, Stefan Johansson, Tove Berge, Percy Sundberg, Dominic Domining och Bertil Jonsson (arbetsmiljöingenjörer på Avonova). Samråd har även skett med PeO Axelsson på Byggsäkerhet och Arbetsmiljö (Taksäkerhetskommittén), Arbetsmiljöverket och MSB. Uppdragsgivare: Jörgen Samuelsson. Arbetsplatsbesök: , , , Nuläge och bakgrund Vid lagstadgade brandskyddskontroller kontrolleras skorstenar och eldstäder ute hos fastighetsägare. Även installationsbesiktningar av nya eldstäder. Det finns sedan länge regler som styr hur arbetsgivaren ska leda arbetet och ge förutsättningar för berörda att utföra brandskyddskontrollerna. Se AFS 1981:14 Skydd mot skada genom fall. Det finns även en Branschstandard för Takarbete, se bilagor. Idag ställs krav på fast glidskydd för markstege, takstege/taksteg och en förankringsanordning. Kan kontroll inte ske på ett säkert vis så kan idag ett föreläggande läggas. Det innebär ett nyttjandeförbud av eldstaden p.g.a. att besiktning inte kan ske. Många fastigetsägare underskattar säkerhetsriskerna och åtgärdar inte påpekanden. 1

4 Påverkande faktorer och försvårande omständigheter Det finns ett antal risker som kan utlösa ett fall. Sluttande och hala tak, ojämna ytor, dåliga och felaktiga installationer. Se bifogade bilder! Bristande taksäkerhet generellt då glidskydd kan saknas, stegar sitta löst eller saknas fäste för att förankra sig i. Trångt och svårt att ta sig fram på vindar. Kontrollanten får ofta krypa och åla sig fram i isolering. Vid arbete med kamera är det lätt att tappa balansen och ramla ned. Det kan vara snö och is och vind som stör arbetet. Vindstrappor och vindsluckor är ofta osäkra eller bristfälliga. Sotningen utförs ofta på samma fastigheter av entreprenörer som fått uppdraget via upphandling. Det innebär att 5-6 sotningar kan ske per timme trots att taksäkerheten kan ha brister. Fastighetsägarna visar inte alltid förståelse för att säkerheten behöver höjas. Trots föreläggande så utförs inte de åtgärder som behövs. Statistik 2

5 3

6 Åtgärdsförslag- handlingsplan Ta fram skriftliga rutiner och skyddsföreskrifter för kontrollanternas arbete. Säkra förutsättningar krävs för att ta sig upp och ned på fastigheterna, samt att vistas på de höjder som förekommer. Möjlighet skall finnas att förankra sig uppe vid skorstenen. Fastighetsägare behöver förstå allvaret i att taksäkerheten ofta brister. Information bör skickas ut till berörda fastighetsägare om vad som gäller. Ett eldningsförbud kan bli följden om Fastighetsägaren inte sköter sitt åtagande. Enligt Arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren göra allt man kan för säkerheten. Tillämpa tekniskt kända och rimliga lösningar. Man ska tillhandahålla den fallskyddsutrustning som krävs. Se bilagda information. De regler som gäller för byggbranschen är inte tillämpliga för kontrollanter och sotare, även att man rör sig på samma tak och höjder. Dock har Arbetsmiljöverket meddelat att även om sotning, brandskyddskontroller, fastighetsskötsel etc inte omfattas av föreskriften Byggnads- och anläggningsarbete vad gäller sanktionsavgifter, så är ändå beskrivningen i denna föreskrift vad gäller hur man ska förebygga fallrisker tillämpning. Detta är den senast formulerade tolkningen av hur förebyggande av fall ska utföras. Föreskriften Skydd mot skada genom fall kräver att åtgärder ska vidtas för att förebygga fall. Kontrollanterna måste följa de direktiv och rutiner som tas fram. Information bör skickas ut till berörda fastighetsägare om vad som gäller. Utred vilka krav som kan ställas på Fastighetsägarna. Vilket ansvar har dessa? Vilken roll har man om en olycka sker. En genomlysning bör ske av juridiska och försäkringsmässiga aspekter. Ni behöver kolla med en jurist om föreläggande kan läggas p.g.a. att glidskydd mm inte finns för säkert arbete. En sanktionsavgift kan bara ställas mot en Arbetsgivare. MSB har i höstas klarlagt att kravet på sotning enligt Lag om skydd mot olyckor även är kopplat till Arbetsmiljölagen och aktuella föreskrifter, och inte bara Boverkets byggregler. Det innebär att för att sotning och brandskyddskontroll ska kunna ske så måste förutsättningar finnas för att dessa aktiviteter ska kunna ske på ett enligt Arbetsmiljöregler betryggande sätt. Detta innefattar med stor tydlighet (olycksfallsstatistik, enkätundersökning bland sotare) bl.a. fast glidskydd för markstege och väl fastmonterad takstege/taksteg. Uppstigningsanordningar till vindar behöver ses över. Att uppmärksamma detta i lokala medier har på andra orter visat sig ge effekt. Regler som berör arbetet Exempel på Arbetsmiljöverkets föreskrifter som skall beaktas: AFS 1981:14 Skydd mot skada genom fall AFS 2001:01 Systematiskt Arbetsmiljöarbete AFS 2006:04 Användning av arbetsutrustning. AFS 2009:02 Arbetsplatsens utformning. AFS 1999:03 Byggnads- och anläggningsarbete Arbetsmiljöverket menar att tolkningar i Byggnads- och anläggningsarbete vad gäller hur man förebygger fall, gäller även vid sotning och brandskyddskontroll! 4

7 Risknivåer En risk definieras som sannolikheten x konsekvensen om detta skulle ske. Vid den sammanvägda bedömningen här har följande nivåer använts: Riskanalys S K Risktal Kommentar med fokus på personskada Risk att falla ned vid upp- och nedstigning Fall till mark vid kontroll eller filmning uppe vid skorsten Ej förankrad Förankringsmöjlighet saknas eller är bristfällig För stora avstånd mellan takstege och gångbrygga Halkrisk Riskbedömningen bör ske löpande före och efter åtgärd och hållas aktuell! Hälsningar Bertil Jonsson Arbetsmiljöingenjör Bilaga: Kopia: AFS Skydd mot skada genom fall Utdrag ur Branschstandard för Takarbete Skyddsombud och skyddskommittén. Ni delger övriga som berörs! 5

8 Miljöbilder Glidskyddet saknades. Kunden hade själv gjort det och stegen kan lätt glida ur fästet. Ej godkänd lösning. Till höger ej godkänd lösning. Olika stegar är ihopsatta! 6

9 Arbetsplan saknas. Kontrollanten tvingades gå ut på taket för att dra ut huven. Ej godkänt glidskydd. Skruven kunde dras ut. 7

10 Ej godkänd lösning. Takstegen är fäst i expansionskärlet. Uppstigningsväg på diagonalen. Det ska vara en rak väg upp. Försvåras av snö på stegen. Ej godkänd lösning. Ett spännband är fäst i ett löst steg på taket med oklar hållfasthet. 8

11 Ej godkänd lösning. Det blir svajigt p.g.a. en liten anliggningsyta mot skorstenen, samt osäker hållfastighet på skorstenen. Den högra lösningen är ej godkänd. Glidskyddet är felplacerat och snörasskyddet är i vägen. Takstegen har företräde före snörasskyddet. Stegen ska normalt vara en meter längre än upp till glidskyddet. Ej godkända lösningar. För långt mellan stegen. Normalt ska det vara 300 mm (max 450 mm). Tveksam hållfasthet hos de skruvade stegen i takplåten. En arbetsplattform saknas. Glidskyddet sitter för långt ut. 9

12 10

13 11

14 12

15 Utdrag ur Branschstandard för Takarbete från 13

16 14

17 Utdrag från Arbetsmiljöverkets temasida om Fallskydd Fallskydd delas in i olika kategorier: Fallskyddssystem - används i arbeten där det finns risk för att ett fritt fall inträffar. Det består av en helsele och ett delsystem. Delsystemet kan bestå av styrt glidlås på fast förankrad lina eller skena, styrt glidlås på flexibel förankringslina, säkerhetsblock eller kopplingslina med falldämpare. Vid fritt fall får inte bromskraften, som är den kraft användaren utsätts för vid fall, vara större än 6 kn. Exempel där fallskyddssystem används är vid arbete på branta tak och balkkonstruktioner, klättring och arbete i vertikala stegar, montering av byggnadsställningar, brytning i gruva och inspektion av stål- och betongskonstruktioner. Stödutrustningssystem - används när man behöver stöd under arbetet och det ska hindra att ett fritt fall inträffar. Exempel där stödutrustningssystem används är vid arbete i ledningsstolpar, arbete med fönsterputsning och arbete på platta tak, avsatser och gångbryggor. Nedfirningsdon - är en räddningsutrustning som används vid nödutrymning från hög höjd. Med hjälp av utrustningen kan en person fira ned sig med kontrollerad hastighet när snabb evakuering är nödvändig. Utrustning för reparbete - Vid reparbete går det att hänga fritt i en lina och samtidigt utföra ett arbete. Vid reparbete ska normalt två separat förankrade linor användas, en arbetslina och en säkerhetslina. Helsele eller sittsele kan användas. Särskilda regler om reparbete finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning av arbetsutrustning, AFS 2006:04. Systemets komponenter Komponenter i fallskyddssystem och stödutrustningssystem säljs ofta som enskilda produkter. Man måste förvissa sig om att alla komponenter som ingår i systemet man sätter ihop passar med varandra så att det färdiga systemet får avsedd skyddseffekt. 15

18 Om det inte framgår klart av komponenternas bruksanvisning hur var och den kan användas är det lämpligt att kontakta leverantören för mer information. Bruksanvisningen Bruksanvisningen bör innehålla uppgifter om lämpliga förankringspunkter och minimikrav på deras hållfasthet. Normalt krävs en statisk hållfasthet på minst 10 kn. Fallskyddssystem kräver ett visst fritt utrymme under användaren för inbromsningen vid fall. Uppgifter om minsta fria utrymme finns i bruksanvisningen. Sele och bälte Det är viktigt att sele och bälte är individuellt utprovade så att de passar användaren. Bruksanvisningen ska ge information om hur man tar på sig selen eller bältet på rätt sätt och hur man kopplar ihop den med övriga komponenter i fallskyddet. Den som använder fallskydd bör få utbildning i hur utrustningen ska användas, kopplas och provas före användning. Användaren ska känna till riskerna vid felaktig användning och hur man sköter och underhåller utrustningen. Praktiska övningar ska alltid ingå i utbildningen. Innan användning ska användaren alltid granska fallskyddet. En kompetent person, utsedd av arbetsgivaren, ska kontrollera fallskyddet minst årligen eller när det utsatts för en onormal påkänning. 16