Årsredovisning Fastställd av kommunfullmäktige SÄTERS KOMMUN Ekonomienheten

Transkript

1 Årsredovisning 2014 Fastställd av kommunfullmäktige SÄTERS KOMMUN Ekonomienheten 1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunalrådet har ordet 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunens organisation 2 Gemensam förvaltningsberättelse 4 De kommunala bolagens kommentarer 7 Kommunchefen sammanfattar året 8 Avstämning av kommunfullmäktiges mål 9 Kommunens kvalitet i korthet 18 Det ekonomiska resultatet 2013 och utvecklingen över tid 22 Personalbokslut 29 Befolkningsutveckling 32 Verksamheternas kommentarer: Kommunstyrelsen. 33 Samhällsbyggnadsnämnden 35 Kulturnämnden 40 Barn- och utbildningsnämnden 44 Socialnämnden 51 Kommunrevisionen 54 RÄKENSKAPER Resultaträkning 55 Finansieringsanalys 55 Balansräkning 56 Nothänvisningar 57 Redovisningsprinciper 63 Ord och uttryck 64 Driftsredovisning 65 Investeringsredovisning 66 Nyckeltal 68 Va-verksamhet Resultaträkning och Balansräkning 69 Va-verksamhet Nothänvisningar 70 REVISIONSBERÄTTELSE 73 Bilden på framsidan visar Ulfshyttans Herrgård i vinterskrud

3 Valåret 2014 har passerat har tydligt präglats av 2st val, både valet till Europaparlamentet i maj som kanske känns lite långt bort för oss i Säter. Men som samtidigt är oerhört viktigt för Europa, Sverige och för Säter. Och i september, valet till Riksdagen, Landstinget och Kommunen. Resultaten i valen kommer att påverka oss på olika sätt. Men fokuseringen på valen har också märkts i form av att vissa saker tappat lite tempo. Efter valet har Säters Kommun fått en ny majoritet bestående av Socialdemokraterna + Centerpartiet. Den nya majoritetens tydliga ambition är att fortsätta förnya och utveckla den politiska styrningen, för att ytterst utveckla kommunen till en än bättre kommun för kommuninnevånarna. Det är dessutom en ambition som delas av övriga partier i kommunen, vilket ger Säters Kommun mycket goda förutsättningar att utvecklas. Ekonomin fortsätter att vara god även när vi summerar Det orosmoln som finns på himlen är kommunens stora investeringsbehov. I grunden är detta positivt då behoven ytterst drivs av att kommunen utvecklas inom alla områden. De tydligaste behoven är flera bostäder, mera lokaler till barnomsorg och skola och ett ökat behov av boende för äldre. Skall vi till detta även lägga behov av investeringar i infrastruktur och ökande behov inom föreningslivet så blir det totala trycket på investeringar stort. Detta har under 2014 krävt en del prioriteringar men kommer att kräva än tuffare prioriteringar framgent för att inte investeringarna skall gröpa ur det ekonomiska utrymmet för verksamheterna för mycket. Ett historiskt spadtag har tagits i Gustafs under 2014, då vi åter bygger lägenheter igen. Det är flera decenier sedan sist. Utöver detta så har de första husen börjat komma upp på Skönviks strand. Detta är mycket positivt! Antalet lediga lägenheter och även begagnade småhus är historiskt lågt och visar att Säters Kommun är en attraktiv boendeort. Men för att alla som vill skall kunna flytta till oss så behövs det flera bostäder i olika former. Vi kommer att behöva fortsätta att på olika sätt tillskapa flera bostäder även kommande år. En annan investering som jag vill nämna är ombyggnationen av IP i Säter, med nya löparbanor, hopp och kast utrystning. Mycket glädjande att denna investering nu blivit av efter många års arbete, en investering som ytterligare ökar attraktiviteten för kommunen. Verksamheterna har under 2014 fungerat väl, värt att notera speciellt är att vi inom äldreomsorgen under året arbetat av kön till Särskilda boenden och har även klarat av att ta hem färdigbehandlade efter vård på lasarettet, vilket är mycket positivt. Det oroande är att Gymnasiekostnaderna stiger, vilket syns i slutet på Anledningen till detta är i huvudsak att priserna stiger mera än förväntat p.g.a. att det finns en överetablering på utbildningar i länet, både inom kommunala och privata skolor. Detta skapar en situation där effektiviteten inom gymnasieskolorna sjunker med ökade kostnader som följd. Det sista jag vill nämna är att vi nådde målet att i Svenskt näringslivs ranking vara på minst plats 100 bland Sveriges kommuner. Detta är naturligtvis mycket positivt, och ett kvitto på att det arbete vi lagt ner på näringslivssidan under många år är på rätt väg. Tack all personal och även medborgare i Kommunen för att gott arbete och ett stort engagemang för att göra Säter en än bättre plats att bo och verka i! Abbe Ronsten Kommunstyrelsens Ordförande. 1

4 Politisk organisation 2014 Falun Borlänge Regionen AB Räddningstjänstförbundet Dala Mitt Säterbostäder AB Säters kommuns fastighets AB Visit Södra Dalarna AB Kommunfullmäktige 35 ledamöter Mandatfördelning fr o m S 14 C 6 M 5 FP 2 V 2 KD 1 MP 1 SD 4 Kommunrevision 5 ledamöter Valnämnd 5 ledamöter Miljöberedning 3 ledamöter Valberedning 7 ledamöter Överförmyndare Samhällsbyggnadsnämnd 9 ledamöter Barn och utbildningsnämnd 11 ledamöter Socialnämnd 9 ledamöter Kommunstyrelse 11 ledamöter Kulturnämnd 7 ledamöter Jävsnämnd 3 ledamöter Ansvar Miljö/Bygg Trafik/kommunikation Gata/Fastigheter VA/Renhållning Kost Städ Fritid Ansvar Förskola Grundskola Grundsärskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Vuxenutbildning Kulturskola Ungdomsverksamhet Elevhälsa Ansvar Äldreomsog Handikappomsorg Individ och familjeomsorg Bostadsanpassning Integration Ansvar Strategiska frågor Styra och leda Dialog Uppföljning Kommunstyrelsens arbetsutskott 5 ledamöter Personalutskott 3 ledamöter+3 adjungerade Näringslivs och utvecklingsutskott 3 ledamöter + 3 adjungerade Ansvar Allmän kultur Bibliotek Ansvar Beslut i myndighetsfrågor där kommunen har dubbla roller 2

5 Förvaltningsorganisation 2014 Kommunstyrelsen Kommunchef Kommunledningskontor Kanslienhet Ekonomienhet Personalenhet Näringslivs och arbetsmarknadsenhet IT enhet Förvaltningschef Samhällsbyggnadsförvaltning Förvaltningschef Barn och utbildningsförvaltning Förvaltningschef Socialförvaltning Förvaltningschef Kulturförvaltning Miljö och byggenhet Gatu och fastighetsenhet VA/Renhållningsenhet Kostenhet Städenhet Dahlander kunskapscentrum Elevhälsa Kulturskola Gustafs förskoleområde Klockarskolan Kungsgårdsskolan Kristineskolan Stora Skedvi förskoleområde Stora skedvi skola Säters förskoleområde Enbacka skola Ungdomsverksamhet Individ och familjeomsorg Äldre och handikappomsorg Integrationsenhet Kultur Bibliotek 3

6 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING OCH GEMENSAM VERKSAMHETSBERÄTTELSE Kommunerna är enligt Kommunala redovisningslagen KRL 8 kap 1-2 skyldiga att upprätta en sammanställd redovisning och en gemensam förvaltningsberättelse för all kommunal verksamhet, även sådan som drivs av annan juridisk person. Rådet för kommunal redovisning har i sin rekommendation 8.2 gett ytterligare anvisningar hur den sammanställda redovisningen och den gemensamma förvaltningsberättelsen skall utformas. En gemensam förvaltningsberättelse skall upprättas för den samlade kommunala verksamheten. Sammanställda räkenskaper resultat- och balansräkning, samt kassaflödesrapport med tilläggsupplysningar skall upprättas för kommunkoncernen. Med kommunens samlade verksamhet avses all verksamhet som kommunen bedriver i kommunkoncernen och i uppdragsföretag. Med kommunkoncernen avses förvaltningsorganisationen och företag där kommunen har ett bestämmande (mer än 50 % av rösterna) eller ett betydande (mer än 20 % men mindre än 50 % av rösterna) inflytande i företagets beslutande organ. Huvuddelen av Säters kommuns verksamhet bedrivs i egen regi och i förvaltningsform. Kommunen har därför valt att i den här delen av förvaltningsberättelsen beskriva den verksamhet som bedrivs på annat sätt. För verksamhet i förvaltningsform hänvisas till övriga kommenterande delar i kommunens årsredovisning. Kommunkoncernens omfattning Koncernen Säters kommun omfattas vid utgången av 2014 av kommunens förvaltning och en helägd bolagskoncern; Säterbostäder AB och dess dotterbolag Säters kommuns Fastighets AB. Säterbostäder AB, org. nr , har till föremål för sin verksamhet att inom Säters kommun förvärva, avyttra, äga och förvalta fastigheter och tomträtter, samt bygga bostäder, lokaler, kollektiva anordningar, samt därmed förenlig verksamhet Kommunen äger hela aktiekapitalet om 19 Mkr i Säterbostäder AB. Kommunen har borgensåtagande för bolagets lån med 87,5 Mkr. Ett beslut har tagits i Kommunfullmäktige 2013 att utöka boegensåtagandet med 55 mkr, men detta utrymme har ännu inte utnyttjats. Kommunen utbetalade 1998 ett villkorat aktieägartillskott till Säterbostäder får att täcka de kostnader som uppstod vid rivning av 84 lägenheter på Hökgränd. Tillskottet skulle återbetalas när bolagets ekonomi har konsoliderats. Tillskottet, 9 mkr har återbetalats under Samtidigt har bolaget beslutat göra en nyemission och höja aktiekapitalet med 9 mkr. Kommunen har använt återbetalningen som finansiering av köpet av de nya aktierna. Säters Kommuns Fastighets AB, org. nr , är ett av Säterbostäder AB helägt dotterbolag som till föremål för sin verksamhet har att inom Säters kommun uppföra, sälja, och förvalta lokaler för vård, undervisning, kontor och småindustri och därmed förenlig verksamhet. Kommunen har ett borgensåtagande för detta bolags lån med 13,9 Mkr. Koncernbolagens verksamhet 2014 redovisas på sidan 7. Redovisningsprinciper för sammanställd redovisning Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Förvärvsmetoden innebär att det egna kapitalet som förvärvats vid anskaffningstillfället har eliminerats. Proportionell konsolidering innebär att endast ägda andelar av räkenskapsposterna tas med i koncernredovisningen. Interna transaktioner mellan kommunen och bolagskoncernen och inom den sistnämnda har eliminerats. Pensionsskulden har redovisats olika inom koncernen. Säterbostäder har premiereservsystem. Koncernens resultat Koncernens resultat för 2014 blev + 16,9 Mkr ( ,4 Mkr). Bolagskoncernen redovisar ett resultat på + 5,8 Mkr (2013 5,4 Mkr), och kommunen ett resultat på +11,1 Mkr ( ,0 Mkr). 4

7 Koncernens nyckeltal Koncernens soliditet uppgick till 59 % ( %) Att koncernens soliditet är lägre än kommunens beror på bolagens låga soliditet. Bostadsbolag finansierar normalt sitt bostadsbyggande via upplåning och får därigenom en högre skuldsättningsgrad. Likviditeten uppgick till 23 %, ( %). Med likviditet menas här likvida medel/externa kostnader. Kommunen och dess helägda dotterbolag samordnar likviditetshanteringen genom ett koncerngemensamt konto. Koncernkontot ger parterna möjlighet att låna pengar av varandra, vilket gör att den totala likviditetsreserven kan hållas nere. F. n. utnyttjas koncernkrediten endast av Säters Kommuns Fastighets AB, med 11,5 mkr. Krediten uppgår till totalt 55 mkr för hela kommunkoncernen. Kommunala uppdragsföretag m m 2003 bildades Utvecklingsbolaget Falun-Borlänge Regionen AB, org. nr , i vilket kommunen är delägare tillsammans med Borlänge, Falun, Gagnef och Ludvika kommuner. Smedjebackens kommun blev under 2011 ny delägare i bolaget. Bolaget arbetar med näringslivsfrågor, och samarbetsprojekt mellan kommunerna. Under 2014 har bolaget arbetat med frågor som samarbete kring gymnasieskolan, GYSAM, marknadskommunikation, infrastruktur, Driv Eget 2014, samt samarbete mellan kommunerna. De samverkande kommunerna finansierar verksamheten i proportion till invånarantalet. Säter har under 2014 betalt kr i grundersättning, samt kr för olika specifika uppdrag. Kommunens aktiekapital är kr vilket utgör en andel på 7,5 % i bolaget. Säters kommun har tillsammans med Falun och Borlänge bildat ett kommunalförbund för räddningstjänst, Räddningstjänst Dala Mitt, org. nr Förbundet startade sin verksamhet och kommunens andel är cirka 8 %. Från 2011 ingår även Gagnefs kommun i RDM. Förbundet säljer sina tjänster via räddningstjänstavtal till ägarkommunerna. Förbundet driver även genom avtal med Landstinget Dalarna IVPA-verksamhet i kommunen (I Väntan På Ambulans). Under året har räddningsinsatser i Säters kommun genomförts vid 10 bränder i byggnader, 36 bränder ej i byggnad, 43 trafikolyckor, 193 Sjukvårdslarm, 29 Automatlarm samt 35 övriga larm under Brandmän från Säter har även deltagit i släckningen av den stora skogsbranden i Västmanland. Kostnaden för den insatsen har täckts av statliga medel. Kostnaden för Säters kommuns räddningstjänst, IVPA och översyn av brandposter var ,4 Mkr. I den summan ingår en återbetalning på 140 kkr, avseende del av återbetalda premier från AFA. Säters kommun har tillsammans med övriga Dalakommuner och Landstinget Dalarna samägt Dalatrafik AB, org. nr Dalatrafik AB ansvarar för kollektivtrafiken i länet och är tillsammans med andra trafikbolag i grannlänen delägare i Tåg i Bergslagen. Under 2012 såldes Dalatrafik till Region Dalarna som är ny trafikhuvudman. Kommunen har ett kvarstående borgensåtagande på totalt 7,6 mkr i Dalatrafik AB och Transitio AB som äger det rullande materiel som används i Tåg i Bergslagen. Dalatrafik har under 2014 haft problem vid upphandling av ny entreprenör, vilket fört med sig svårigheter att bedöma kostnadsutvecklingen. Detta har i sin tur fört med sig att debiteringen av kostnaderna till kommunerna släpat efter i tid. Säters kommun köpte 2014 kollektivtrafik, färdtjänst och skolskjutsar från Dalatrafik för sammanlagt 16,8 Mkr. Säter deltar sedan juni 2011 tillsammans med övriga fem kommuner i Falun-Borlänge Regionen, i ett gemensamt överförmyndarkontor, Överförmyndare i samverkan, ÖiS. Varje kommun har kvar en överförmyndare eller överförmyndarnämnd, men handläggningen sker på delegation i det gemensamma handläggarkontoret, som ingår i Borlänge kommuns organisation. Handläggarkontoret har 8,0 tjänster. Överförmyndare i samverkan har under i princip hela 2014 haft 1,5 tjänster långtidssjukskrivna vilket har inneburit en hög arbetsbelastning för de resterande handläggarna. På grund av sjukskrivningarna har överförmyndare i samverkan ej hunnit handlägga ärenden i den takt som är önskvärt för verksamheten, vissa moment kommer att slutföras först under första halvan av Kostnaderna fördelas per invånare och Säter betalar 7 % av de totala kostnaderna. Kostnaden uppgick för Säter 2014 till 352 kkr. För 2014 får ÖiS ett överskott på 240 kkr. Av detta ska enligt avtal 16 kkr återbetalas till Säter. Då kännedom om överskottet kom sent har det inte beaktats i kommunens årsredovisning. Till kostnaden för ÖiS kommer kostnader för arvoden och omkostnadsersättning till gode män med 341 kkr, som utbetalas direkt från kommunen. Säter är sedan delägare i Visit Södra Dalarna AB. Bolaget är ett samarbetsorgan mellan kommunerna i Falun-Borlänge Regionen och turismnäringen i området. Näringslivet har majoritetsägande med 51 % av aktierna och resterande aktier ägs av kommunerna utifrån kommunstorlek. Säter äger c:a 3 % av aktierna. Bolaget driver 5

8 turistverksamhet inom regionen och driver via avtal Säters Turistbyrå. För detta har kommunen 2014 betalat 868 kkr till bolaget. Kommunen har haft egna kostnader för lokaler för 133 kkr. Säter ingår från 2013 i ett samarbete i upphandlingsfrågor tillsammans med kommunerna i Falun-Borlänge Regionen exklusive Smedjebackens kommun. Samarbetet är organiserat i form av gemensam nämnd som ingår i Ludvika kommuns organisation. Ett handläggarkontor är lokaliserat till Ludvika, men handläggare tjänstgör även del av sin tid ute i de samverkande kommunerna. Handläggarkontoret har 14,0 tjänster. UhC har genomfört drygt 200 samordnade upphandlingar/uppdrag till ett årligt upphandlat värde på 2-3 miljarder kronor. Flera av de kommunala bolagen har deltagit i dessa gemensamma upphandlingar. Hedemora kommun ansluter formellt till upphandlingssamverkan den 1 januari Sedan halvårsskiftet har implementering och förberedelse skett kontinuerligt för att underlätta anslutningen. Rekrytering av ny chef för UhC har genomförts. Vidare har rekrytering skett av två nya medarbetare varav en har skett med direkt koppling till Hedemoras anslutning och en var en s.k. ersättningsrekrytering. Mycket arbete har lagts på uppbyggnad av rutiner, arbetssätt och metodutveckling. Under året har fokus varit operativt upphandlingsarbete (produktion och leverans) av upphandlingar och avtal. UhC har haft en delvis ansträngd arbetssituation, med ett stort antal upphandlingar av varor och tjänster till de samverkande kommunerna. Den budgeterade omslutningen för 2014 var 11,0 mnkr. Det blev ett överskott i 2014 års verksamhet på drygt 260 tkr. Det kan huvudsakligen härröras till personalvakanser. Säters kommuns kostnad för 2014 blev 767 kkr, inklusive återbetalt överskott om 17 kkr. Från har ett nytt samarbete startats upp i Falun Borlänge Regionen. En gemensam nämnd har bildats för handläggning av ärenden enligt Alkohollagen, Tobakslagen och Läkemedelslagen. Nämnden ingår i Falu kommuns organisation. Utöver kommunerna i FBR ingår även Hedemora kommun i detta samarbete. Respektive kommun finansierar deltagandet i organisationen genom medel motsvarande sin bruttokostnad i enlighet med samarbetsöverenskommelsen med tillägg av kostnader för läkemedelsöversyn. Avgifter för tillstånd och tillsyn tillfaller kommunerna. Gemensamma nämnden har arbetat fram ett förslag till gemensamma avgifter och taxor för de i nämnden ingående kommunerna som delvis införs under Gemensamma taxor och avgifter införs fullt ut under Inriktningen är att från och med 2016 övergå från bruttokostnad till nettokostnad och att intäkten förs direkt till den gemensamma nämnden, samt att kommunerna betalar in respektive nettokostnad till den gemensamma nämnden. I Säters kommun finns 10 stadigvarande tillstånd för utskänkning av alkohol, 2 nya tillstånd beviljades under tillsynsbesök har utförts. Säter har 9 försäljningsställen av tobak, 7 försäljningsställen av folköl och 6 försäljningsställen för receptfria läkemedel. Tillsynsbesök har gjorts på samtliga försäljningsställen. Kostnaden för tillsyn av rökfria miljöer kom inte med i budgeten. Gemensamma nämnden har föreslagit respektive kommunfullmäktige att tillsynen av rökfria miljöer inte ska ingå i den gemensamma nämndens uppdrag i fortsättningen. Säters kommun har betalt 122 kkr till den gemensamma nämnden Verksamheten gav 2014 ett överskott på 109 kkr som ska återbetalas till de samverkande kommunerna. För Säters kommun är det 4 kkr. Då kännedomen om överskottet kom sent har det inte beaktats i årsredovisningen Bert Stabforsmo ekonomichef 6

9 KONCERNBOLAG Säterbostäder AB Bokslut Bokslut Omsättning, Mkr 74,3 69,6 Resultat före e.o. poster 8,2 7,3 Resultat e. bokslutsdisp. och skatt 4,2 5,0 Nettoinvesteringar, Mkr 22,0 4,2 Soliditet, % 20,7 18,9 Årsarbetare 21,7 17,1 Årets resultat Resultat efter finansiella poster uppgår till 8,2 Mkr. Årets verksamhet Årets investeringar var av större omfattning än på flera år. Nybyggnationen i Storhaga, ombyggnaden av Borgmästarevägen 4, ny panncentral på Enbackagården och stamrenovering i fastigheten på Trädgårdsgatan 3 är de stora projekten. Nybyggnation i Storhaga, Gustafs Byggnation av de 24 lägenheterna som påbörjades i höstas är i full gång. De första 12 lägenheterna beräknas vara inflyttningsklara i början av sommaren 2015 och resterande till hösten. Nya lägenheter på Borgmästarvägen 4 Efter flera år i malpåse påbörjades i höstas projektet att omvandla 36 enrumslägenheter till 12 nya lägenheter samtidigt som övriga lägenheter genomgår stamrenovering. Projektet beräknas vara klart till halvårskiftet Ny organisation Under våren inrangerades från kommunen den verksamhet som utgörs av vaktmästeri för skola och omsorg samt interna transporttjänster. Investeringsplan I december fastställdes en investeringsplan som sträcker sig fram till Omslutningen uppgår till 127 Mkr. I planen igår, förutom nämnda byggprojekt, bl. a stamrenovering av ca 300 lägenheter och ett omfattande energieffektiviseringsprogram för fastigheterna. Framtiden Som bostadsmarknadsläget ser ut idag behöver det byggas fler bostäder. Till detta relateras kommunens målsättning om invånare Under 2016 kan det bli aktuellt att påbörja byggnation av ett mindre parhusområde intill handelsområdet i Storhaga för bolagets del. Det finns goda förutsättningar att bygga fler hyresrätter i och kring området förbehållet att detaljplaner tas fram så snart som möjligt. I Kyrkbyn pågår arbete med att ta fram ny detaljplan i samband med kommande utbyggnad av skolan som ger förutsättningar för nybyggnation av bostäder. Tillgång till planlagd mark för hyresrätter behövs också i Säter. Här är det först och främst centrala lägen som är av intresse. Bolaget har tidigare gjort en kartläggning över möjligheterna att förtäta i innerstaden. Bolaget har också på dagordningen att undersöka förutsättningarna för anskaffning av mark inom staden. Säters kommuns Fastighets AB Bokslut Bokslut Omsättning, Mkr 3,0 4,1 Resultat före e.o. poster -0,1 0,3 Resultat e. bokslutsdisp. o skatt 0,1 0,1 Nettoinvesteringar, Mkr 0,5 0,3 Soliditet, % 37,6 38,6 Året resultat Resultatet efter finansiella poster uppgår till -0,3 Mkr. Med i årets resultat ligger en nedskrivning av Storhaga pc på 0,6 Mkr. Årets verksamhet Säters kommun sålde Industrihuset i början av juni och därmed upphörde arrendeavtalen med bolaget. I höstas påbörjades en utbyggnad av Storhaga pc för att kunna leverera värme till de nya lägenheterna i Storhaga. Framtiden Fastighetsförvaltningen kommer att avvecklas. Fastigheten på Kungsvägen 26, som i dag hyrs av kommunen, och fastigheten Myran 3, som förskolan Borgen är förlagd i, överförs till Säterbostäder from 1 februari Bolagets uppgift i framtiden är att leverera fjärrvärme från panncentralerna i Mora by och Storhaga. 7

10 KOMMUNCHEFEN SAMMANFATTAR VERKSAMHETSÅRET 2014 Verksamheten inom kommunen har genomförts i stort enligt fastställd verksamhetsplan. Under året har många aktiviteter och händelser genomförts. Nedan följer en kort beskrivning av några viktiga verksamheter. Val till EU parlamentet och till kommun, landsting och riksdag har genomförts under Den 31 augusti avslutade kommunchefen sitt arbete och rekrytering av ny kommunchef påbörjades. Kommunen har fått uppmärksamhet nationellt och i SKL för arbetet med barnkonventionen. Regeringen har inrättat två utvecklingssteg för yrkesskickliga lärare. Dessa karriärtjänster omfattar förstelärare, vilket innebär ett praktiknära karriärsteg, samt lektor, som baseras på akademiska meriter. Säters kommun har under 2014 utsett ytterligare nio förstelärare. Totalt har kommunen 13 förstelärare. Under 2014 invigdes nya förskolan Äventyret vid Pelles väg. Under 2014 fattade Socialnämnden beslut att öppna ytterligare 10 platser, Kortis. Säters kommun har fått anvisningar om fler ensamkommande barn. Beslut har fattats att kommunen kommer att skriva nytt avtal med migrationsverket om en dubblering av verksamheten. En gemensam hjälpmedelsnämnd inrättades 1 jan 2014 efter beslut 2013 om ett samverkansavtal mellan Landstinget Dalarna och länets kommuner. Den 1 april 2014 tillträdde en ny förvaltningschef för Kulturförvaltningen. I utveckling av Säterdalen finns projektet Se Människan i Säter där konstintresserade personer med kognitiva funktionsnedsättningar och yrkesverksamma konstnärer tillsammans hittar uttryck och språk för en konsthändelse i Ljusteråns rum. Kollektivtrafiken i länet lades om vilket medförde störningar som bland annat påverkade skolskjutsarna. Ett flertal tomter såldes både i Gustafs & Säter startade översynen som ska lägga grunden för en mer tillgänglig innerstad. Över besökare under 2014 i Säterdalen. Kommunfullmäktige har tagit beslut om riktlinjer för den sociala investeringsfonden som kommunen avsatte medel till i 2013 års bokslut. Det övergripande målet för den sociala investeringsfonden är att genom tidiga insatser minska socialt utanförskap. Gemensamma nämnden för alkohol, tobak och receptfria läkemedel bildades Bildandet av den gemensamma nämnden föregicks av en utredning som pekade på ett antal fördelar med att bilda en gemensam nämnd istället för att ha de aktuella frågorna i varje kommun. Den största insatsen som räddningstjänsten RDM deltog i var den stora skogsbranden i Västmanland. 8

11 AVSTÄMNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Finansiella mål Säters kommun har i budgetbeslutet i Kommunfullmäktige fastställt finansiella mål för resultat, ett tak för investeringar, samt hur mycket av kommunens pensionsmedel och resultatutjämningsreserv som skall tillskjutas Resultatmål: Säters kommun har som långsiktigt resultatmål att värdesäkra sitt eget kapital. Detta innebär vid en inflationsnivå enligt Riksbankens mål på 2 % ett resultat på 7 8 mkr. För den aktuella planperioden bedöms detta mål inte möjligt att uppnå förrän år 3. Resultatmål för planperioden: Kommunens resultatmål anpassas så att en jämn utveckling av kommunens nettokostnad för verksamheten kan uppnås. Det långsiktiga målet uppnås Resultatmålet är lagt på det balanskravsavstämda resultatet, där hänsyn tagits till såväl avkastning som tillskott från kommunens pensionsmedelsförvaltning och resultatutjämningsreserv. Resultat enligt balanskravsanalys 2014: + 1,1 mkr 2015: + 2,0 mkr 2016: + 8,1mkr Resultatet uppvisar en ökning av det egna kapitalet med 11,1 Mkr. I resultatet ingår en avkastning på pensionsförvaltningen på 4,9 mkr, samt ett tillskott från pensionsförvaltningen på 3,6 mkr, Säterbostäders återbetalning av villkorat aktieägartillskott på 9 mkr, reavinst vid fastighetsförsäljning på 2,3 mkr, ett tillskott från resultatutjämningsreserven på 3,0 mkr, samt VA:s negativa resultat på 0,2 mkr. Då dessa poster skall avräknas/tilläggas vid en avstämning mot balanskravet är resultatet i praktiken ett resultat på + 1,6 mkr. Målet nås Schematisk jämförelse av budget och utfall: Balanskravsavstämning Budget 2014 Utfall 2014 Årets resultat Avgår realisationsvinster Avgår jämförelsestörande finansiell intäkt Arets resultat efter balanskravsjusteringar Avgår negativt resultat VA Medel från resultatutjämningsreserv Avgår avkastning pensionsförvaltning Medel från pensionsförvaltning Årets balanskravsresultat Investeringstak och skuldsättning Säters kommun har i budget för 2014 och plan lagt en treårsplan för kommunens investeringar. 2014: 65,4 mkr 2015: 34,9 mkr 2016: 32,0 mkr Säters kommun har en låneskuld på 30 mkr. Med planerade investeringar kommer en utökad upplåning att behöva göras med mkr. En del av behovet löses inom ramen för kommunens koncernkredit, men ett nytt långfristigt lån behöver tas upp under

12 I beslut om riktlinjer för god ekonomisk hushållning har kommunen satt ett skuldsättningstak på 100 mkr. Den ökade upplåningen ryms under taket. Kommunstyrelsen har under början av 2014 beslutat föra över 20,6 mkr icke förbrukade investeringsmedel för 2013 till Total planerad investeringsbudget för 2014 var således 86,2 mkr utfördes investeringar för sammanlagt 44,1 Mkr. Av dessa utgör 5,7 mkr åtgärder för iordningsställande av tomtmark för småhus. Dessa har inte aktiverats utan bokförs som exploateringsmark då de skall avyttras i närtid. Målet nås. Av de icke förbrukade investeringsmedlen för 2014 planeras 41,5 mkr att föras över till Flera stora investeringar har av olika anledningar blivit förskjutna i tid. Detta påverkar även upplåningsbehovet, och kommunen behöver inta uppta något nytt lån förrän Pensionsmedel Kommunen fastställde följande mål för pensionsförvaltningen för planperioden ; Avkastningen på pensionsförvaltningen beräknas under planperioden uppgå till 3,0 %/år. Kostnader för utbetalda pensioner finansieras upp till 6,4 mkr/år av skattemedel. För belopp över denna nivå tillskjuts medel från pensionsförvaltningen. För att åstadkomma en jämn utveckling av verksamheternas nettokostnad har en omfördelning gjorts från 2013 till ; 2014: 2015: 2016: 7,2 mkr 5 mkr = 2,2 mkr 5,1 mkr + 1,5 mkr = 6,6 mkr (-3 mkr = 3,6 mkr) 5,2 mkr + 3,5 mkr = 8,7 mkr (+3 mkr = 11,7 mkr) 5,8 mkr I samband med att bokslutsprognosen för 2014 upprättades beslutade kommen att flytta 3 mkr från 2014 till Medlen behövs inte för att nå resultatmålet 2014 men flera osäkerheter har dykt upp för 2015, och marginalerna behöver utökas. Resultatutjämningsreserv Medel får disponeras ur RUR när följande förutsättningar är uppfyllda; 1.den årliga förändringen av rikets skatteunderlag understiger den underliggande genomsnittsliga ökningstakten för riket de senaste tio åren, och 2.ett negativt resultat skulle uppstå vid en balanskravsutredning om medel inte tillförs 2014 är dessa förutsättningar uppfyllda. Den årliga förändringen av rikets skatteunderlag understeg vid beslut om budget den underliggande genomsnittliga ökningstakten för riket med 0,6 %. Kommunen har därför beslutat att 3 mkr skall disponeras ur RUR för budgetåret Vid beslut om bokslut för 2014 är differensen mot den underliggande genomsnittliga ökningstakten för riket 0,1 %. Förutsättningarna är därmed alltjämt uppfyllda. 10

13 MÅL FÖR VERKSAMHETEN Kommunfullmäktige har i beslut om budget antagit totalt 30 mål för verksamheten. När året sammanfattas kan vi konstatera att 17 mål nås och 12 mål nås inte. Ett mål kan inte följas upp till årsredovisningen då resultatet redovisas först under mars månad. Kommunövergripande mål Förklaring Målet nås Osäkert om målet nås Målet nås inte Befolkningsmål Mål För planperioden skall befolkningen öka med 60 personer/år. Uppföljning: Måluppfyllelsen mäts per 31 december = Utfall Målet nås inte Kommentarer Befolkning enligt KIR (Kommunalt invånarregister) var invånare Bostadsproduktion Mål Uppföljning: Utfall Kommentarer För att nå det långsiktiga befolkningsmålet behöver utbudet av bostäder utökas. Den blivande samhällsbyggnadsnämnden har på sitt ansvarsområde satt mål för att tillhandahålla byggklara tomter. Kommunen skall via sitt bostadsbolag utöka beståndet med minst 10 uthyrningsbara lägenheter/år under planperioden. Utökningen kan ske genom nyproduktion och/eller ombyggnad inom befintligt bestånd. Även utbudet av hyreslägenheter bör utökas. Avstämning av planer med Säterbostäder Målet nås Ombyggnation på Borgmästarvägen och nyproduktion i Storhaga innebär en ökning av beståndet med c:a 35 uthyrningsbara lägenheter Personalförsörjning Uppföljning: Utfall Kommentarer Kommunen genomgår ett generationsskifte där många medarbetare går i pension. Till detta kommer en naturlig omsättning av personal av andra skäl. Kommunen måste för att klara sina uppgifter kunna nyrekrytera kompetent personal. Detta kan över tid och på olika verksamhetsområden innebära att olika åtgärder behöver vidtas. Den kompetensförsörjningsplan som tagits fram under 2013 skall antas och implementeras i organisationen under Avstämning med personalenheten Målet nås 11

14 Mål Uppföljning: Utfall Kommentarer Kommunen måste tillvarata och utveckla kompetensen hos de personer som kommer till kommunen som nyanlända i landet. Utöver svenskundervisning och samhällsinformation måste kommunen utveckla sina insatser för att introducera de nyanlända på arbetsmarknaden. Genom detta uppnås dels en snabbare integration i det svenska samhället, dels ett bidrag till kommunens behov att rekrytera personal. Under 2014 skall 10 instegsjobb/nystartsjobb riktade till nyanlända anordnas i kommunens organisation. Avstämning med personalenheten. Målet nås inte KLK Ekonomienhet Ekonomienhetens mest väsentliga bidrag till att uppnå antagna inriktningsmål är att verka för en över tid stabil kommunal ekonomi, med så mycket tillgängliga resurser som möjligt för kommunal verksamhet, samt att de tillgängliga resurserna används så kostnadseffektivt som möjligt. För att rationalisera kommunens inköps och betalningsprocesser arbetar ekonomienheten för att digitalisera e-handelsflödet från beställning till Mål betalning. Första steget är att ta emot rena e-fakturor. Detta införs successivt med start För 2014 är målet att 10 leverantörer skall fakturera kommunen elektroniskt. Uppföljning: Stäms av vid årets slut Utfall Målet nås Kommentarer Kommunen mottog sin första e-faktura Ytterligare drygt 10 leverantörer anslöts under december månad. Den stora marknadsföringen startar efter årsskiftet. KLK Kanslienhet Fokus på värdskap genom ökad tillgänglighet och hög kvalité i bemötande; Ny kundtjänst, projektet DiMera (=digitalisering för Mål effektivare och modernare hantering av alla för kommunen förekommande ärenden och handlingar), utveckling av kommunarkivet en nödvändighet för att uppfylla arkivlagen. Uppföljning: Utfall Mål Uppföljning: Utfall Uppföljning: genomförande av åtgärderna. Målet nås Säter som en attraktiv boendeort det ska vara enkelt och trevligt att bo i Säter. Uppföljning av målet mäts i antalet kommunmedborgare. Målet nås inte 12

15 Kommentarer Förslag åtgärd om målet inte kan nås Kommunen arbetar vidare på flera olika områden för att öka sin attraktivitet som boendekommun KLK Näringslivsenhet Säters Kommun ska vara en av de 110 bästa kommunerna på svenskt näringslivs ranking avseende företagsklimat. Kommunen ska ha en positiv utveckling vad gäller enkätfrågorna; service till företag, sammafattande Mål omdöme, kommunpolitikers attityder, kommunala tjänstemäns attityder och skolans attityder. Uppföljning: Svenskt näringsliv har offentliggjort sin ranking i maj månad Utfall Målet nås - Säter har ranking 100 KLK Personalenhet Att löneutbetalningar ska utbetalas varje mån med rätt belopp och till Mål rätt person. Uppföljning: Utfall Målet nås Mål Uppföljning: Utfall Mål Uppföljning: Utfall Att personer som ska gå i pension får korrekt information och beräkningar. Målet nås Att chefer får snabbt och korrekt stöd i arbetsrättsfrågor, organisationsfrågor, vid rekrytering och kring löneprocessen. Målet nås KLK IT-enhet Mål Uppföljning: Utfall Införa säkerhetslösning som medger övriga verksamheters införande av e- tjänster. IT-enheten genomför årligen enkät bland kommunens personal. I denna enkät skall användarnas synpunkter och förslag till förändringsarbete kunna utläsas. Avstämning med IT-chefen Målet nås 13

16 Samhällsbyggnadsnämnd SBN Miljö- och byggenhet Mål Där tillräcklig efterfrågan finns och där tekniska/ekonomiska möjligheter finns skall Säters kommun kunna tillhandahålla byggklara tomter inom ett år. Uppföljning: Stämma av antal tomter inom nya planområden mot efterfrågan. Utfall Målet nås Kommentarer Under 2015 behöver fler tomter att styckas av för att även framledes kunna nå målet. SBN Fastighetsenhet Fastighetsenheten skall tillhandahålla ändamålsenliga lokaler för skola, barnomsorg och administration. Måluppfyllelsen mäts i form av kundnöjdhet Mål med en årlig enkät till verksamhetsansvariga. Enkäten generar ett Nöjd Kundindex, NKI. För 2014 blir målsättningen att kundnöjdheten i form av NKI skall uppgå till mer än 6,0. Uppföljning: Utfall Kommentarer Årliga enkäter med fastighetsenhetens kunder Målet nås inte Totalindex det övergripande betyget på både den fysiska miljön och servicen ges ett medelbetyg om 52 i enkät för I dagsläget försvårar befintlig underhållsskuld en högre kundnöjdhet. Dock kan implementeringen av den nya fastighetsorganisationen (april 2014) effektivisera och tydliggöra fastighetsförvaltningen och därmed på sikt stödja ett högre NKI. Stora investeringar för att förnya kommunens fastighetsbestånd planeras även de närmaste åren. Förslag åtgärd om målet inte kan nås Efter upprättande av samarbetsavtal med vår utförare får vi större möjligheter att göra korrekta nöjd-kundindex undersökningar. SBN Gatukontor Standarden på kommunens gator och vägar skall successivt höjas. Minst 3 % av gatu- Mål /gångbaneytan asfalteras 2014 Uppföljning: Uppföljning av faktiskt utfört arbete Utfall Målet nås inte Kommentarer Med nuvarande budgetnivå går målet ej att nå. Inför 2015 äskade Samhällsbyggnadsnämnden ytterligare medel för att kunna möjliggöra bättre måluppfyllelse. Samhällsbyggnadsnämnden skall under 2014 utföra en undersökning avseende vad Mål föreningarna anser om fritids & föreningslivet inom Säters kommun. Uppföljning: Uppföljning av faktiskt utfört arbete 14

17 Utfall Målet nås inte Kommentarer En mängd dialogmöten har under året hållits med klubbarna. En övergripande undersökning har ej hunnits med men planeras in under Mål Plan för resecentrum skall vara klar 2014 Uppföljning: Uppföljning av faktiskt utfört arbete Utfall Målet nås Kommentarer Mycket av resecentrum är beroende av utfallet av Trafikverkets beställda åtgärdsvalsstudie. Dock har det under 2014 arbetats fram en kommunal plan för resecentrum. SBN Kostenhet Kunderna inom äldreomsorg och skola skall vara nöjda med matens kvalitet. Kundnöjdheten mäts genom återkommande årliga enkäter. Målet för 2014 är att höja Mål skolelevernas nöjdhet från föregående mätning från 85 % till 87 %. Den höga kundnöjdheten inom äldreomsorgen skall bibehållas. Uppföljning: Kundnöjdheten mäts genom årliga enkäter Utfall Målet nås Kommentarer Nuvarande höga nivå är resultat av ett långsiktigt arbete för en bra kost inom Säters kommun. Även inom äldreomsorgen blev resultatet bättre. SBN Lokalservice Städenhetens kunder skall vara nöjda med utfört arbete. Under 2014 kommer Städenheten att ha uppföljningsträffar med sina kunder. Vid träffarna görs en Mål strukturerad genomgång av kundernas upplevelse av enhetens utförda tjänster. Med utgångspunkt från resultatet av den första uppföljningen kan målsättningar för kommande år ställas. Uppföljning: Uppföljningssamtal med enhetens kunder Utfall Målet nås inte Kommentarer Servicesamtal kommer att fortsätta hållas 2015 samt kompletteras med enklare kundundersökning. SBN VA/Renhållningsenhet Andel återvunnet material i förhållande till mängden kärl- och säckavfall skall öka. Målet för 2013 är att andelen återvunnet material skall vara högre än 58% av mängden kärl- och säckavfall. År 2011 var siffran 54 %. Återvunnet material innefattar förpackningar och tidningar som lämnats vid Återvinningsstationerna Mål (FTI-material), elektronik, batterier, vitvaror, däck, gips och metall som lämnas på Återvinningscentralen samt hemkompost. Uppföljning: Utfall Kommentarer Statistik från FTI kommer normalt i mars året efter. Målet riskerar att inte nås/ kan inte följas upp till årsredovisningen Det har tidigare år visat sig svårt att uppnå en förbättring. Troligen behöver större åtgärder vidtas för att kunna öka återvinningsgraden i Säters kommun. T.ex. införandet av sortering av matavfall eller hushållsnära sortering. 15

18 Kulturnämnd Mål Uppföljning Utfall Mål Uppföljning Utfall Kulturnämnden skall få fler att utnyttja bibliotekens tjänster och delta i de kulturarrangemang som ordnas i förhållande till föregående år. Statistik tas ut ur BOOK IT och jämförs med SCB-statistiken Statistik förs över antal besök på HB Antalet arrangemang räknas, dels i egen regi, dels med stöd av kulturnämnden. Målet nås Fler arrangemang ute i kommundelarna i förhållande till föregående år Måluppfyllelsen mäts genom räkning av antalet arrangemang dels i egen regi, dels med stöd från kulturnämnden Målet nås Barn- och utbildningsnämnd Mål A Barn och elever möts av höga förväntningar Mäts i egna enkäter B Andelen barn och elever som känner sig delaktiga och har inflytande i det egna lärandet ök Mäts i egna enkäter C Barn och elever har likvärdiga förutsättningar och villkor i alla kommundelar Mäts i egna enkäter och elevers kunskapsresultat Uppföljning: Utfall A Målet nås Utfall B Målet nås Utfall C Målet nås inte Kommentarer A B C Resultatet av årets elev- och föräldraenkäter visar att lärarna har höga förväntningar på att ska nå målen i alla ämnena. Generellt bedöms målet vara uppnått men man kan se en tillbakagång för eleverna vid Klockarskolan. Vid Kungsgårdsskolan och Klockarskolan kan man inte fullt ut tillmötesgå behovet av modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet. B C Statsbidrag söks för att delta i Läslyftet som startar hösten Läslyftet syftar till att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga genom att stärka och utveckla kvaliteten i undervisni Läslyftet bygger på kollegialt lärande, att lärare lär av och med varandra med stöd av en handledare. Barn- och utbildningsnämnden avsätter motsvarande 0,25 tjänst i syfte att ytter stärka läs- och skrivutvecklingen. Nämnden avsätter också motsvarande 1,0 tjänst för att ku delta i SKL s skolutvecklingssatsning PRIO (Planering, Resultat, Initiativ och Organisation målet är att höja kunskapsresultaten i den svenska skolan. PRIO bygger på slutsatserna från McKinseys två rapporter om framgångsrika skolsystem från 2007 och 2010 samt annan akt forskning om vad som påverkar elevers studieresultat. Inför 2015 planeras en utökning av antalet tjänster för modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet motsvarande en tjänst. 16

19 Socialnämnden Mål Nöjd-Kund-Index(NKI) i ordinärt boende skall vara 90 Uppföljning: Sker varje år utifrån Socialstyrelsens brukarenkät. Utfall Målet nås Kommentarer Nöjd-Kund-Index(NKI) i ordinärt boende 2014 var 91 Mål Nöjd-Kund-Index(NKI) i SÄBO skall vara 90 Uppföljning: Sker varje år utifrån Socialstyrelsens brukarenkät. Utfall Målet nås inte Kommentarer Nöjd-Kund-Index(NKI) i SÄBO 2014 var 74 Förslag åtgärd om målet inte kan nås Mål Uppföljning: Utfall Kommentarer Att varje delområde inom NKI talet får analyseras innan åtgärd kan föreslås 90% av personer i behov av försörjningsstöd skall inom 6 månader ha en egen försörjning Uppföljning var 6:e månad genom aktgranskning Målet nås inte Personer med försörjningsstöd längre än sex månader har ökat. Individ- och familjeomsorgen kommer att analysera detta under hösten Mål Uppföljning: Utfall Kommentarer Förslag åtgärd om målet inte kan nås Att 95% av ungdomar år ej har återaktualiserats inom ett år efter avslutad utredning eller insats. Uppföljning var 6:e månad genom aktgranskning Målet nås inte Endast 74 % av ungdomar år har ej återaktualiserats inom ett år efter avslutad utredning eller insats. Individ- och familjeomsorgen kommer att analysera detta under hösten Nöjd medborgar- Index Stöd för utsatta personer mål 2014 ett index Mål på 55. Uppföljning: SCB medborgarenkät 2014 Utfall Målet nås inte Kommentarer I 2014 års Medborgarundersökning erhölls index 48 17

20 Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg som beskriver kommunernas kvalitet ur ett medborgarperspektiv och som kan användas för att se hur kommunens verksamheter står sig i en jämförelse med andra kommuner. Verktyget är framtaget och administreras av Sverige kommuner och landsting, med stöd från statistikdatabasen Kolada. Projektet genomfördes första gången Antalet deltagande kommuner har hela tiden växt och 2014 har totalt 230 kommuner varit med. Säter deltog för första gången i 2011 års undersökning. Det är totalt ett fyrtiotal mått som används. En del hämtas ur offentlig statistik, andra inrapporteras av kommunerna själva. Måtten indelas i fem olika perspektiv på kommunal verksamhet: Tillgänglighet Trygghet Information och delaktighet Effektivitet Kommunen som samhällsutvecklare Resultaten ger en sammanfattande översiktlig bild av kommunens kvalitet i jämförelse med andra kommuner, och kan utgöra en grund för verksamhetsplaneringen och hur resurserna fördelas. Måtten kan även användas när kommunen fastställer mätbara mål för planperioden. Vissa av måtten är mindre lämpade att använda som resultatmått då kommunen inte styr över resultatet. De tjänar mer som information om förutsättningarna för kommunens arbete. Resultatmått: Måttet har stor påverkansmöjlighet för kommunen och kan användas som resultatmått/indikator till uppsatta mål. De kan därmed användas i kommuns styrning och ledning. Ange tydliga mål som möjliggör utvärdering. Undvik bättre-sämre som är ett redovisningssätt. Informationsmått: Måttet kan användas för information/att följa omvärldsförändringar. De har som regel liten påverkansmöjlighet från kommunen men viktiga att följa. Resultaten från medborgarundersökningar tillhör denna kategori. De mäter attityd och inte kvalitet i verksamheterna. Bör inte målsättas. Läsanvisning För att ge en snabb och enkel överblick över hur Säter står sig jämfört med andra kommuner är utfallet indelat i fyra grupper som färgmarkerats på följande sätt: Säters kommun tillhör den bästa fjärdedelen av kommunerna Säters kommun tillhör den näst bästa fjärdedelen av kommunerna Säters kommun tillhör den näst sämsta fjärdedelen av kommunerna Säters kommun tillhör den sämsta fjärdedelen av kommunerna 18

21 För att jämföra 2014 års resultat med 2013 används följande symboler; 2014 års resultat är bättre än års resultat är sämre än 2013 = 2014 års resultat lika som års resultat ungefär lika som 2013 Resultaten går ej att jämföra Tillgänglighet Hur stor andel av medborgarna som skickar in en fråga via e- post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga? Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? Hur många timmar/vecka har huvudbiblioteket i kommunen öppet utöver tiden på vardagar? Hur många timmar/vecka har kommunen öppet i simhallen utöver tiden på vardagar? Hur många timmar/vecka har återvinningsstationen kommunen öppet utöver tiden på vardagar? Hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum? Hur lång är väntetiden för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum? Hur lång är väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats? (Dagar) Hur lång är handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd? (Dagar) Trygghet Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? Index max 100. Hur många olika vårdare besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar? Hur många barn per personal är det i snitt i kommunens förskolor? Faktisk/Planerad Utveckling = = Saknas Saknas 6 6 = Utveckling Saknas ,8/5,9 4,3/5,7 4,3/5,5 4,0/5,7 19

22 Delaktighet och information Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? Index max 100. Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? Andel av maxpoäng. Hur väl upplever medborgarna att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet? Index max Utveckling Saknas Effektivitet Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan? Tusentals kronor Utveckling Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven. Andel elever som uppnått Skolverkets kravnivåer. Saknas Saknas = Vilket resultat når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven. Andel elever som uppnått Skolverkets kravnivåer Elever i åk. 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, andel % 89,1 94,0 86,0 83,5 Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8. Andel positiva svar på en fyrgradig skala. Saknas Kostnad per betygspoäng. Kommunens kostnad per plats i grundskola delat med genomsnittligt meritvärde Andel elever som fullföljer gymnasiet inom 4 år inkl IV, % Vad är kostnaden för gymnasieskolan i förhållande till den andel som inte fullföljer ett gymnasieprogram? Tusentals kronor Serviceutbud särskilt boende, andel av maxpoäng totalt resultat (delmått finns särredovisat) Vad kostar en plats i kommunens särskilda boende? Tusentals kronor. Andel brukare som är ganska / mycket nöjda med sitt särskilda boende % Omsorgs- och serviceutbud hemtjänst, andel av maxpoäng (delmåttfinns särredovisat) Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen? Tusentals kronor. Andel brukare som är ganska / mycket nöjda med sin hemtjänst % Serviceutbud LSS grupp- och serviceboende, andel av maxpoäng (delmått finns särredovisat) Andel ej återaktualiserade ungdomar ett år efter insats, % ,0 79,8 77,0 89,6 24,4 22,9 26,8 12, Saknas Saknas Saknas Saknas

23 Samhällsutveckling Andel av kommunens invånare år som förvärvsarbetar Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel (%) Hur många nya företag har startats per invånare i kommunen? Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen? (Insikten) Hur högt är sjukpenningtalet bland kommunens invånare? Hur effektiv är kommunens hantering avoch återvinning av hushållsavfall? Hur stor är kommunorganisationens andel miljöbilar av totala antalet bilar? Hur stor är andelen inköpta ekologiska livsmedel? Upplever medborgarna att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo i? Utveckling 81,3 81,9 82,1 82,0 Saknas Saknas 2,0 2,3 7,4 6,4 7,1 4,6 50 Saknas 57 Saknas 7,3 8,6 9,9 11, Saknas Saknas Säters kommun ekonomienheten Bert Stabforsmo ekonomichef 21

24 DET EKONOMISKA RESULTATET 2014 OCH UTVECKLINGEN ÖVER TID Årets resultat jämfört med föregående år Resultatet uppvisar en ökning av det egna kapitalet med 11,1 Mkr. I resultatet ingår en avkastning på pensionsförvaltningen på 4,9 mkr, samt ett tillskott från pensionsförvaltningen på 3,6 mkr, Säterbostäders återbetalning av villkorat aktieägartillskott på 9 mkr, reavinst vid fastighetsförsäljning på 2,3 mkr, ett tillskott från resultatutjämningsreserven på 3,0 mkr, samt VA:s negativa resultat på 0,2 mkr. Då dessa poster skall avräknas/tilläggas vid en avstämning mot balanskravet är resultatet i praktiken ett resultat på + 1,6 mkr. Se vidare avsnitt om balanskravet. För 2013 redovisade kommunen ett resultat på 9,0 mkr, och ett balanskravsresultat på 4,7 mkr. Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader ökar med 29,9 mkr eller 5,6 % % jämfört med I resultatet ingår jämförelsestörande intäkter i form av reavinst vid fastighetsförsäljning 2,3 mkr. Bortser man från jämförelsestörande poster 2013 och 2014 ökade nettokostnaderna med 23,7 mkr eller 4,5 %. Kommunens avskrivningar ökade från 18,3 mkr 2013, till 19,9 mkr Tusentals kronor Verksamhetens nettokostnad Ökning från föregående år Procent 0,1% 3,0% 0,0% 3,7% 1,9% 5,6% 4,2% Jämförelsestörande post Ökning exkl jämförelsestörande post Procent 1,1% 5,5% 1,8% 4,5% 3,8% Avskrivningar Förändring från föregående år Procent 3,6% 3,0% -2,2% 2,3% 5,6% 8,9% 17,8% I budget för 2015 är verksamhetens nettokostnad budgeterad till en ökning på 23,8 Mkr eller 4,2 %. Om den jämförelsestörande intäkten 2014 räknas bort blir ökningen från ,4 mkr eller 3,8 %. Avskrivningarna är budgeterade till 23,4 mkr, vilket är en ökning med 17,8 %. Ökande kostnader för avskrivningar är en följd av en högre investeringsnivå än tidigare år. Då kostnadsökningen är högre än ökningstakten på verksamhetens nettokostnad totalt sett innebär detta att avskrivningskostnaderna kommer att ta en större andel av det ekonomiska utrymmet. Skatter, generella statsbidrag och utjämning Kommunens skatte- och statsbidragsintäkter ökar med 20,8 mkr eller 3,9 %. Skatteintäkter, inkomstutjämningsbidrag, strukturbidrag och regleringsavgift ökade med 8,6 mkr. Den kommunala fastighetsavgiften minskade med 0,2 mkr, vilket beror dels på en korrigering i 2013 års avgift, dels på minskad avgift för hyreshusenheter. Avgiften till kostnadsutjämningssystemet minskade med 11,7 mkr på grund av förändringar i systemet, framför allt i delmodellen för barnomsorg, vilket gynnade vår kommun. Utjämningsavgiften för LSS-kostnader minskade med 0,6 mkr kom Sveriges kommuner och landsting med en ny prognos på skatteunderlagets ökning. Denna innebär för 2014 en 0,1 % lägre ökningstakt än den bedömning SKL gjorde vecka 51. Avräkningen beräknad till 435 kkr belastar 2015 års resultat. I budget för 2015 räknar kommunen med ökade skatte- och statsbidragsintäkter med 19,4 mkr eller med 3,5 %. Skatteintäkter, inkomstutjämningsbidrag, strukturbidrag och regleringsavgift ökar med 19,3 mkr. Den kommunala fastighetsavgiften beräknas öka med 1,5 mkr, på grund av ny taxering av småhus. Kommunens avgift till kostnadsutjämningssystemet ökar med 2 mkr på grund av demografiska förändringar i kommunen jämfört med förändringarna i riket. Avgiften till LSS-utjämningen ökar med 1,2 mkr. 22