Tid: Måndagen den 13 april 2015 kl Rådhuset i Säter Förslag till justeringspersoner Iris Carlsson-Rustas och Roger Karlsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tid: Måndagen den 13 april 2015 kl. 18.00 Rådhuset i Säter Förslag till justeringspersoner Iris Carlsson-Rustas och Roger Karlsson"

Transkript

1 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige kallas till sammanträde Tid: Måndagen den 13 april 2015 kl Plats: Rådhuset i Säter Förslag till justeringspersoner Iris Carlsson-Rustas och Roger Karlsson Kl Valberedning Kl Gruppmöten Ärenden 1. Månadens blombukett Utdelning av miljö- och naturvårdspris för Nytt medborgarförslag om gatubelysning i Sandvik Nytt medborgarförslag till skapande av en hundrastgård på Åsen Nya motioner/medborgarförslag Köp av aktier, Dala Energi Årsredovisning 2014, Säters kommun Kommunal borgen till Nyberget Fiber Ekonomisk Förening Strategiska mål för mandatperioden Redovisning av obesvarade medborgarförslag Förbundsordning Södra Dalarnas samordningsförbund Utökning av gemensam nämnd för språktolkförmedlingsverksamhet Översyn av reglementen Förslag till samverkansavtal för fiberutbyggnad med stöd från Europeiska regional utvecklingsfonden Interpellationer/frågor Information från revisionen Rapporter Valärenden Delgivningar Säter Maud Jones Jans Ordförande /Margareta Jakobsson Nämndsekreterare Kallelsen utsändes till ersättarna för kännedom.

2 SÄTERS KOMMUN 2 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf Dnr KA15/043 Månadens blombukett Ärendebeskrivning Kommunfullmäktiges ordförande Maud Jones Jans delar ut april månads blombukett. Justerande sign Utdragsbestyrkande

3 SÄTERS KOMMUN 3 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf Utdelning av miljö- och naturvårdspris för 2014 Justerande sign Utdragsbestyrkande

4 SÄTERS KOMMUN 4 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf Dnr KA15/080 Nytt medborgarförslag om gatubelysning i Sandvik Ärendebeskrivning Ett medborgarförslag om gatubelysning i Sandvik lämnas in till kommunfullmäktiges sammanträde av Solveig Bodare. Medborgarens förslag: En lyktstolpe vid infarten på Lötvägen samt att det vore tryggt med belysning bl.a vid korsningen till övre och nedre byn i Sandvik. Justerande sign Utdragsbestyrkande

5 5

6 6

7 SÄTERS KOMMUN 7 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf Dnr KA15/097 Nytt medborgarförslag till skapande av en hundrastgård på Åsen Ärendebeskrivning Ett medborgarförslag om tillskapande av en hundrastgård på Åsen lämnas in till kommunfullmäktiges sammanträde av Tommy Janfjäll. Medborgarens förslag: En hundrastgård tillskapas på Åsen. Justerande sign Utdragsbestyrkande

8 8

9 9

10 SÄTERS KOMMUN 10 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf Nya motioner/medborgarförslag Ärendebeskrivning Justerande sign Utdragsbestyrkande

11 SÄTERS KOMMUN 11 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf Dnr KA15/071 Köp av aktier, Dala Energi Förslag till beslut: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta inköpa aktier i Dala Energi AB för att få insyn i bolaget. Aktieköpet finansieras via ianspråktagande av kommunens rörelsekapital. Bakgrund och ärendebeskrivning Dala Energi AB äger elnätet i Säters kommun och även det datanät som håller på att byggas ut. Bolaget är en viktig samarbetspartner i arbetet med att bygga ut bredbandsförbindelser i kommunen. Kommunen behöver samarbeta med bolaget på olika sätt för att kunna tillgodose medborgarnas krav på fungerande bredbandsförbindelse i alla kommundelar. Ett sätt att öka insynen i bolaget är att gå in som delägare. Som aktieägare får kommunen information om bolagets utveckling, och kallelser till bolagets stämmor. Det finns även ett symbolvärde att kommunen engagerar sig i bolaget då dess verksamhet är viktig för kommunens utveckling, inte minst för att öka boendeattraktiviteten i kommunen, med sikte på att bli invånare Dala Energi AB har 23,7 miljoner aktier. De största aktieägarna är Rättviks och Leksands kommuner med c:a 20 % av aktierna vardera, samt Gagnefs kommun med 6 %. Finansbolaget Capital Cube AB äger 5 % av aktierna. Resterande aktier fördelas på mindre aktieägare. Handel med bolagets aktier sker på Alternativa Aktiemarknaden. Vid senaste aktieaffären såldes aktier till ett pris av 9 kr/aktie. Aktierna säljs i poster om 500 kr. Aktieutdelningen på 2013 års resultat var 33 öre/aktie eller 3,3 %. Ett innehav på aktier ger inget reellt inflytande men ger kommunen insyn och är en markering av kommunens intresse av bolagets verksamhet. Yrkande: Lotta Bergstrand (FP) yrkar avslag till arbetsutskottets förslag. Sten-Olof Eklund (V) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag. Propositionsordning: Ordförande ställer proposition på yrkandet och finner att kommunstyrelsen beslutat enligt arbetsutskottets förslag. Reservation Lotta Bergstrand (FP) och Tommy Andersson (M) reserverar sig mot beslutet. Justerande sign Utdragsbestyrkande

12 12 Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer Dnr KA Köp av aktier i Dala Energi AB Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta inköpa aktier i Dala Energi AB för att få insyn i bolaget. Aktieköpet finansieras via ianspråktagande av kommunens rörelsekapital. Bakgrund och ärendebeskrivning Dala Energi AB äger elnätet i Säters kommun och även det datanät som håller på att byggas ut. Bolaget är en viktig samarbetspartner i arbetet med att bygga ut bredbandsförbindelser i kommunen. Kommunen behöver samarbeta med bolaget på olika sätt för att kunna tillgodose medborgarnas krav på fungerande bredbandsförbindelse i alla kommundelar. Ett sätt att öka insynen i bolaget är att gå in som delägare. Som aktieägare får kommunen information om bolagets utveckling, och kallelser till bolagets stämmor. Det finns även ett symbolvärde att kommunen engagerar sig i bolaget då dess verksamhet är viktig för kommunens utveckling, inte minst för att öka boendeattraktiviteten i kommunen, med sikte på att bli invånare Dala Energi AB har 23,7 miljoner aktier. De största aktieägarna är Rättviks och Leksands kommuner med c:a 20 % av aktierna vardera, samt Gagnefs kommun med 6 %. Finansbolaget Capital Cube AB äger 5 % av aktierna. Resterande aktier fördelas på mindre aktieägare. Handel med bolagets aktier sker på Alternativa Aktiemarknaden. Vid senaste aktieaffären såldes aktier till ett pris av 9 kr/aktie. Aktierna säljs i poster om 500 kr. Aktieutdelningen på 2013 års resultat var 33 öre/aktie eller 3,3 %. Ett innehav på aktier ger inget reellt inflytande men ger kommunen insyn och är en markering av kommunens intresse av bolagets verksamhet. Kommunstyrelsens förvaltning Bert Stabforsmo ekonomichef Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Säters Kommun Rådhuset (vxl) Box 300 Åsgränd 2 Internetadress Säter Säter

13 SÄTERS KOMMUN 13 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf Dnr KA15/087 Årsredovisning 2014, Säters kommun Förslag till beslut: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta godkänna 2014 års årsredovisning. Ärendebeskrivning: Kommunerna är enligt Kommunala redovisningslagen KRL 8 kap 1-2 skyldiga att upprätta en sammanställd redovisning och en gemensam förvaltningsberättelse för all kommunal verksamhet, även sådan som drivs av annan juridisk person. Koncernen Säters kommun omfattas vid utgången av 2014 av kommunens förvaltning och en helägd bolagskoncern; Säterbostäder AB och dess dotterbolag Säters kommuns Fastighets AB. Koncernens resultat Koncernens resultat för 2014 blev + 16,9 Mkr ( ,4 Mkr). Bolagskoncernen redovisar ett resultat på + 5,8 Mkr (2013 5,4 Mkr), och kommunen ett resultat på +11,1 Mkr ( ,0 Mkr). Justerande sign Utdragsbestyrkande

14 14 Årsredovisning SÄTERS KOMMUN Ekonomienheten

15 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunalrådet har ordet 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunens organisation 2 Gemensam förvaltningsberättelse 4 De kommunala bolagens kommentarer 7 Kommunchefen sammanfattar året 8 Avstämning av kommunfullmäktiges mål 9 Kommunens kvalitet i korthet 18 Det ekonomiska resultatet 2013 och utvecklingen över tid 22 Personalbokslut 29 Befolkningsutveckling 32 Verksamheternas kommentarer: Kommunstyrelsen. 33 Samhällsbyggnadsnämnden 35 Kulturnämnden 40 Barn- och utbildningsnämnden 44 Socialnämnden 51 Kommunrevisionen 54 RÄKENSKAPER 15 Resultaträkning 55 Finansieringsanalys 55 Balansräkning 56 Nothänvisningar 57 Redovisningsprinciper 63 Ord och uttryck 64 Driftsredovisning 65 Investeringsredovisning 66 Nyckeltal 68 Va-verksamhet Resultaträkning och Balansräkning 69 Va-verksamhet Nothänvisningar 70 REVISIONSBERÄTTELSE ej klar Bilden på framsidan visar Ulfshyttans Herrgård i vinterskrud

16 16 Valåret 2014 har passerat har tydligt präglats av 2st val, både valet till Europaparlamentet i maj som kanske känns lite långt bort för oss i Säter. Men som samtidigt är oerhört viktigt för Europa, Sverige och för Säter. Och i september, valet till Riksdagen, Landstinget och Kommunen. Resultaten i valen kommer att påverka oss på olika sätt. Men fokuseringen på valen har också märkts i form av att vissa saker tappat lite tempo. Efter valet har Säters Kommun fått en ny majoritet bestående av Socialdemokraterna + Centerpartiet. Den nya majoritetens tydliga ambition är att fortsätta förnya och utveckla den politiska styrningen, för att ytterst utveckla kommunen till en än bättre kommun för kommuninnevånarna. Det är dessutom en ambition som delas av övriga partier i kommunen, vilket ger Säters Kommun mycket goda förutsättningar att utvecklas. Ekonomin fortsätter att vara god även när vi summerar Det orosmoln som finns på himlen är kommunens stora investeringsbehov. I grunden är detta positivt då behoven ytterst drivs av att kommunen utvecklas inom alla områden. De tydligaste behoven är flera bostäder, mera lokaler till barnomsorg och skola och ett ökat behov av boende för äldre. Skall vi till detta även lägga behov av investeringar i infrastruktur och ökande behov inom föreningslivet så blir det totala trycket på investeringar stort. Detta har under 2014 krävt en del prioriteringar men kommer att kräva än tuffare prioriteringar framgent för att inte investeringarna skall gröpa ur det ekonomiska utrymmet för verksamheterna för mycket. Ett historiskt spadtag har tagits i Gustafs under 2014, då vi åter bygger lägenheter igen. Det är flera decenier sedan sist. Utöver detta så har de första husen börjat komma upp på Skönviks strand. Detta är mycket positivt! Antalet lediga lägenheter och även begagnade småhus är historiskt lågt och visar att Säters Kommun är en attraktiv boendeort. Men för att alla som vill skall kunna flytta till oss så behövs det flera bostäder i olika former. Vi kommer att behöva fortsätta att på olika sätt tillskapa flera bostäder även kommande år. En annan investering som jag vill nämna är ombyggnationen av IP i Säter, med nya löparbanor, hopp och kast utrystning. Mycket glädjande att denna investering nu blivit av efter många års arbete, en investering som ytterligare ökar attraktiviteten för kommunen. Verksamheterna har under 2014 fungerat väl, värt att notera speciellt är att vi inom äldreomsorgen under året arbetat av kön till Särskilda boenden och har även klarat av att ta hem färdigbehandlade efter vård på lasarettet, vilket är mycket positivt. Det oroande är att Gymnasiekostnaderna stiger, vilket syns i slutet på Anledningen till detta är i huvudsak att priserna stiger mera än förväntat p.g.a. att det finns en överetablering på utbildningar i länet, både inom kommunala och privata skolor. Detta skapar en situation där effektiviteten inom gymnasieskolorna sjunker med ökade kostnader som följd. Det sista jag vill nämna är att vi nådde målet att i Svenskt näringslivs ranking vara på minst plats 100 bland Sveriges kommuner. Detta är naturligtvis mycket positivt, och ett kvitto på att det arbete vi lagt ner på näringslivssidan under många år är på rätt väg. Tack all personal och även medborgare i Kommunen för att gott arbete och ett stort engagemang för att göra Säter en än bättre plats att bo och verka i! Abbe Ronsten Kommunstyrelsens Ordförande. 1

17 17 Politisk organisation 2014 Falun Borlänge Regionen AB Räddningstjänstförbundet Dala Mitt Säterbostäder AB Säters kommuns fastighets AB Visit Södra Dalarna AB Kommunfullmäktige 35 ledamöter Mandatfördelning fr o m S 14 C 6 M 5 FP 2 V 2 KD 1 MP 1 SD 4 Kommunrevision 5 ledamöter Valnämnd 5 ledamöter Miljöberedning 3 ledamöter Valberedning 7 ledamöter Överförmyndare Samhällsbyggnadsnämnd 9 ledamöter Barn och utbildningsnämnd 11 ledamöter Socialnämnd 9 ledamöter Kommunstyrelse 11 ledamöter Kulturnämnd 7 ledamöter Jävsnämnd 3 ledamöter Ansvar Miljö/Bygg Trafik/kommunikation Gata/Fastigheter VA/Renhållning Kost Städ Fritid Ansvar Förskola Grundskola Grundsärskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Vuxenutbildning Kulturskola Ungdomsverksamhet Elevhälsa Ansvar Äldreomsog Handikappomsorg Individ och familjeomsorg Bostadsanpassning Integration Ansvar Strategiska frågor Styra och leda Dialog Uppföljning Kommunstyrelsens arbetsutskott 5 ledamöter Personalutskott 3 ledamöter+3 adjungerade Näringslivs och utvecklingsutskott 3 ledamöter + 3 adjungerade Ansvar Allmän kultur Bibliotek Ansvar Beslut i myndighetsfrågor där kommunen har dubbla roller 2

18 18 Förvaltningsorganisation 2014 Kommunstyrelsen Kommunchef Kommunledningskontor Kanslienhet Ekonomienhet Personalenhet Näringslivs och arbetsmarknadsenhet IT enhet Förvaltningschef Samhällsbyggnadsförvaltning Förvaltningschef Barn och utbildningsförvaltning Förvaltningschef Socialförvaltning Förvaltningschef Kulturförvaltning Miljö och byggenhet Gatu och fastighetsenhet VA/Renhållningsenhet Kostenhet Städenhet Dahlander kunskapscentrum Elevhälsa Kulturskola Gustafs förskoleområde Klockarskolan Kungsgårdsskolan Kristineskolan Stora Skedvi förskoleområde Stora skedvi skola Säters förskoleområde Enbacka skola Ungdomsverksamhet Individ och familjeomsorg Äldre och handikappomsorg Integrationsenhet Kultur Bibliotek 3

19 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING OCH GEMENSAM VERKSAMHETSBERÄTTELSE Kommunerna är enligt Kommunala redovisningslagen KRL 8 kap 1-2 skyldiga att upprätta en sammanställd redovisning och en gemensam förvaltningsberättelse för all kommunal verksamhet, även sådan som drivs av annan juridisk person. Rådet för kommunal redovisning har i sin rekommendation 8.2 gett ytterligare anvisningar hur den sammanställda redovisningen och den gemensamma förvaltningsberättelsen skall utformas. En gemensam förvaltningsberättelse skall upprättas för den samlade kommunala verksamheten. Sammanställda räkenskaper resultat- och balansräkning, samt kassaflödesrapport med tilläggsupplysningar skall upprättas för kommunkoncernen. Med kommunens samlade verksamhet avses all verksamhet som kommunen bedriver i kommunkoncernen och i uppdragsföretag. Med kommunkoncernen avses förvaltningsorganisationen och företag där kommunen har ett bestämmande (mer än 50 % av rösterna) eller ett betydande (mer än 20 % men mindre än 50 % av rösterna) inflytande i företagets beslutande organ. Huvuddelen av Säters kommuns verksamhet bedrivs i egen regi och i förvaltningsform. Kommunen har därför valt att i den här delen av förvaltningsberättelsen beskriva den verksamhet som bedrivs på annat sätt. För verksamhet i förvaltningsform hänvisas till övriga kommenterande delar i kommunens årsredovisning. Kommunkoncernens omfattning Koncernen Säters kommun omfattas vid utgången av 2014 av kommunens förvaltning och en helägd bolagskoncern; Säterbostäder AB och dess dotterbolag Säters kommuns Fastighets AB. Säterbostäder AB, org. nr , har till föremål för sin verksamhet att inom Säters kommun förvärva, avyttra, äga och förvalta fastigheter och tomträtter, samt bygga bostäder, lokaler, kollektiva anordningar, samt därmed förenlig verksamhet Kommunen äger hela aktiekapitalet om 19 Mkr i Säterbostäder AB. Kommunen har borgensåtagande för bolagets lån med 87,5 Mkr. Ett beslut har tagits i Kommunfullmäktige 2013 att utöka boegensåtagandet med 55 mkr, men detta utrymme har ännu inte utnyttjats. Kommunen utbetalade 1998 ett villkorat aktieägartillskott till Säterbostäder får att täcka de kostnader som uppstod vid rivning av 84 lägenheter på Hökgränd. Tillskottet skulle återbetalas när bolagets ekonomi har konsoliderats. Tillskottet, 9 mkr har återbetalats under Samtidigt har bolaget beslutat göra en nyemission och höja aktiekapitalet med 9 mkr. Kommunen har använt återbetalningen som finansiering av köpet av de nya aktierna. Säters Kommuns Fastighets AB, org. nr , är ett av Säterbostäder AB helägt dotterbolag som till föremål för sin verksamhet har att inom Säters kommun uppföra, sälja, och förvalta lokaler för vård, undervisning, kontor och småindustri och därmed förenlig verksamhet. Kommunen har ett borgensåtagande för detta bolags lån med 13,9 Mkr. Koncernbolagens verksamhet 2014 redovisas på sidan 7. Redovisningsprinciper för sammanställd redovisning Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Förvärvsmetoden innebär att det egna kapitalet som förvärvats vid anskaffningstillfället har eliminerats. Proportionell konsolidering innebär att endast ägda andelar av räkenskapsposterna tas med i koncernredovisningen. Interna transaktioner mellan kommunen och bolagskoncernen och inom den sistnämnda har eliminerats. Pensionsskulden har redovisats olika inom koncernen. Säterbostäder har premiereservsystem. Koncernens resultat Koncernens resultat för 2014 blev + 16,9 Mkr ( ,4 Mkr). Bolagskoncernen redovisar ett resultat på + 5,8 Mkr (2013 5,4 Mkr), och kommunen ett resultat på +11,1 Mkr ( ,0 Mkr). 19 4

20 Koncernens nyckeltal 20 Koncernens soliditet uppgick till 59 % ( %) Att koncernens soliditet är lägre än kommunens beror på bolagens låga soliditet. Bostadsbolag finansierar normalt sitt bostadsbyggande via upplåning och får därigenom en högre skuldsättningsgrad. Likviditeten uppgick till 23 %, ( %). Med likviditet menas här likvida medel/externa kostnader. Kommunen och dess helägda dotterbolag samordnar likviditetshanteringen genom ett koncerngemensamt konto. Koncernkontot ger parterna möjlighet att låna pengar av varandra, vilket gör att den totala likviditetsreserven kan hållas nere. F. n. utnyttjas koncernkrediten endast av Säters Kommuns Fastighets AB, med 11,5 mkr. Krediten uppgår till totalt 55 mkr för hela kommunkoncernen. Kommunala uppdragsföretag m m 2003 bildades Utvecklingsbolaget Falun-Borlänge Regionen AB, org. nr , i vilket kommunen är delägare tillsammans med Borlänge, Falun, Gagnef och Ludvika kommuner. Smedjebackens kommun blev under 2011 ny delägare i bolaget. Bolaget arbetar med näringslivsfrågor, och samarbetsprojekt mellan kommunerna. Under 2014 har bolaget arbetat med frågor som samarbete kring gymnasieskolan, GYSAM, marknadskommunikation, infrastruktur, Driv Eget 2014, samt samarbete mellan kommunerna. De samverkande kommunerna finansierar verksamheten i proportion till invånarantalet. Säter har under 2014 betalt kr i grundersättning, samt kr för olika specifika uppdrag. Kommunens aktiekapital är kr vilket utgör en andel på 7,5 % i bolaget. Säters kommun har tillsammans med Falun och Borlänge bildat ett kommunalförbund för räddningstjänst, Räddningstjänst Dala Mitt, org. nr Förbundet startade sin verksamhet och kommunens andel är cirka 8 %. Från 2011 ingår även Gagnefs kommun i RDM. Förbundet säljer sina tjänster via räddningstjänstavtal till ägarkommunerna. Förbundet driver även genom avtal med Landstinget Dalarna IVPA-verksamhet i kommunen (I Väntan På Ambulans). Under året har räddningsinsatser i Säters kommun genomförts vid 10 bränder i byggnader, 36 bränder ej i byggnad, 43 trafikolyckor, 193 Sjukvårdslarm, 29 Automatlarm samt 35 övriga larm under Brandmän från Säter har även deltagit i släckningen av den stora skogsbranden i Västmanland. Kostnaden för den insatsen har täckts av statliga medel. Kostnaden för Säters kommuns räddningstjänst, IVPA och översyn av brandposter var ,4 Mkr. I den summan ingår en återbetalning på 140 kkr, avseende del av återbetalda premier från AFA. Säters kommun har tillsammans med övriga Dalakommuner och Landstinget Dalarna samägt Dalatrafik AB, org. nr Dalatrafik AB ansvarar för kollektivtrafiken i länet och är tillsammans med andra trafikbolag i grannlänen delägare i Tåg i Bergslagen. Under 2012 såldes Dalatrafik till Region Dalarna som är ny trafikhuvudman. Kommunen har ett kvarstående borgensåtagande på totalt 7,6 mkr i Dalatrafik AB och Transitio AB som äger det rullande materiel som används i Tåg i Bergslagen. Dalatrafik har under 2014 haft problem vid upphandling av ny entreprenör, vilket fört med sig svårigheter att bedöma kostnadsutvecklingen. Detta har i sin tur fört med sig att debiteringen av kostnaderna till kommunerna släpat efter i tid. Säters kommun köpte 2014 kollektivtrafik, färdtjänst och skolskjutsar från Dalatrafik för sammanlagt 16,8 Mkr. Säter deltar sedan juni 2011 tillsammans med övriga fem kommuner i Falun-Borlänge Regionen, i ett gemensamt överförmyndarkontor, Överförmyndare i samverkan, ÖiS. Varje kommun har kvar en överförmyndare eller överförmyndarnämnd, men handläggningen sker på delegation i det gemensamma handläggarkontoret, som ingår i Borlänge kommuns organisation. Handläggarkontoret har 8,0 tjänster. Överförmyndare i samverkan har under i princip hela 2014 haft 1,5 tjänster långtidssjukskrivna vilket har inneburit en hög arbetsbelastning för de resterande handläggarna. På grund av sjukskrivningarna har överförmyndare i samverkan ej hunnit handlägga ärenden i den takt som är önskvärt för verksamheten, vissa moment kommer att slutföras först under första halvan av Kostnaderna fördelas per invånare och Säter betalar 7 % av de totala kostnaderna. Kostnaden uppgick för Säter 2014 till 352 kkr. För 2014 får ÖiS ett överskott på 240 kkr. Av detta ska enligt avtal 16 kkr återbetalas till Säter. Då kännedom om överskottet kom sent har det inte beaktats i kommunens årsredovisning. Till kostnaden för ÖiS kommer kostnader för arvoden och omkostnadsersättning till gode män med 341 kkr, som utbetalas direkt från kommunen. Säter är sedan delägare i Visit Södra Dalarna AB. Bolaget är ett samarbetsorgan mellan kommunerna i Falun-Borlänge Regionen och turismnäringen i området. Näringslivet har majoritetsägande med 51 % av aktierna och resterande aktier ägs av kommunerna utifrån kommunstorlek. Säter äger c:a 3 % av aktierna. Bolaget driver 5

21 21 turistverksamhet inom regionen och driver via avtal Säters Turistbyrå. För detta har kommunen 2014 betalat 868 kkr till bolaget. Kommunen har haft egna kostnader för lokaler för 133 kkr. Säter ingår från 2013 i ett samarbete i upphandlingsfrågor tillsammans med kommunerna i Falun-Borlänge Regionen exklusive Smedjebackens kommun. Samarbetet är organiserat i form av gemensam nämnd som ingår i Ludvika kommuns organisation. Ett handläggarkontor är lokaliserat till Ludvika, men handläggare tjänstgör även del av sin tid ute i de samverkande kommunerna. Handläggarkontoret har 14,0 tjänster. UhC har genomfört drygt 200 samordnade upphandlingar/uppdrag till ett årligt upphandlat värde på 2-3 miljarder kronor. Flera av de kommunala bolagen har deltagit i dessa gemensamma upphandlingar. Hedemora kommun ansluter formellt till upphandlingssamverkan den 1 januari Sedan halvårsskiftet har implementering och förberedelse skett kontinuerligt för att underlätta anslutningen. Rekrytering av ny chef för UhC har genomförts. Vidare har rekrytering skett av två nya medarbetare varav en har skett med direkt koppling till Hedemoras anslutning och en var en s.k. ersättningsrekrytering. Mycket arbete har lagts på uppbyggnad av rutiner, arbetssätt och metodutveckling. Under året har fokus varit operativt upphandlingsarbete (produktion och leverans) av upphandlingar och avtal. UhC har haft en delvis ansträngd arbetssituation, med ett stort antal upphandlingar av varor och tjänster till de samverkande kommunerna. Den budgeterade omslutningen för 2014 var 11,0 mnkr. Det blev ett överskott i 2014 års verksamhet på drygt 260 tkr. Det kan huvudsakligen härröras till personalvakanser. Säters kommuns kostnad för 2014 blev 767 kkr, inklusive återbetalt överskott om 17 kkr. Från har ett nytt samarbete startats upp i Falun Borlänge Regionen. En gemensam nämnd har bildats för handläggning av ärenden enligt Alkohollagen, Tobakslagen och Läkemedelslagen. Nämnden ingår i Falu kommuns organisation. Utöver kommunerna i FBR ingår även Hedemora kommun i detta samarbete. Respektive kommun finansierar deltagandet i organisationen genom medel motsvarande sin bruttokostnad i enlighet med samarbetsöverenskommelsen med tillägg av kostnader för läkemedelsöversyn. Avgifter för tillstånd och tillsyn tillfaller kommunerna. Gemensamma nämnden har arbetat fram ett förslag till gemensamma avgifter och taxor för de i nämnden ingående kommunerna som delvis införs under Gemensamma taxor och avgifter införs fullt ut under Inriktningen är att från och med 2016 övergå från bruttokostnad till nettokostnad och att intäkten förs direkt till den gemensamma nämnden, samt att kommunerna betalar in respektive nettokostnad till den gemensamma nämnden. I Säters kommun finns 10 stadigvarande tillstånd för utskänkning av alkohol, 2 nya tillstånd beviljades under tillsynsbesök har utförts. Säter har 9 försäljningsställen av tobak, 7 försäljningsställen av folköl och 6 försäljningsställen för receptfria läkemedel. Tillsynsbesök har gjorts på samtliga försäljningsställen. Kostnaden för tillsyn av rökfria miljöer kom inte med i budgeten. Gemensamma nämnden har föreslagit respektive kommunfullmäktige att tillsynen av rökfria miljöer inte ska ingå i den gemensamma nämndens uppdrag i fortsättningen. Säters kommun har betalt 122 kkr till den gemensamma nämnden Verksamheten gav 2014 ett överskott på 109 kkr som ska återbetalas till de samverkande kommunerna. För Säters kommun är det 4 kkr. Då kännedomen om överskottet kom sent har det inte beaktats i årsredovisningen Bert Stabforsmo ekonomichef 6

22 KONCERNBOLAG 22 Säterbostäder AB Bokslut Bokslut Omsättning, Mkr 74,3 69,6 Resultat före e.o. poster 8,2 7,3 Resultat e. bokslutsdisp. och skatt 4,2 5,0 Nettoinvesteringar, Mkr 22,0 4,2 Soliditet, % 20,7 18,9 Årsarbetare 21,7 17,1 Årets resultat Resultat efter finansiella poster uppgår till 8,2 Mkr. Årets verksamhet Årets investeringar var av större omfattning än på flera år. Nybyggnationen i Storhaga, ombyggnaden av Borgmästarevägen 4, ny panncentral på Enbackagården och stamrenovering i fastigheten på Trädgårdsgatan 3 är de stora projekten. Nybyggnation i Storhaga, Gustafs Byggnation av de 24 lägenheterna som påbörjades i höstas är i full gång. De första 12 lägenheterna beräknas vara inflyttningsklara i början av sommaren 2015 och resterande till hösten. Nya lägenheter på Borgmästarvägen 4 Efter flera år i malpåse påbörjades i höstas projektet att omvandla 36 enrumslägenheter till 12 nya lägenheter samtidigt som övriga lägenheter genomgår stamrenovering. Projektet beräknas vara klart till halvårskiftet Ny organisation Under våren inrangerades från kommunen den verksamhet som utgörs av vaktmästeri för skola och omsorg samt interna transporttjänster. Investeringsplan I december fastställdes en investeringsplan som sträcker sig fram till Omslutningen uppgår till 127 Mkr. I planen igår, förutom nämnda byggprojekt, bl. a stamrenovering av ca 300 lägenheter och ett omfattande energieffektiviseringsprogram för fastigheterna. Framtiden Som bostadsmarknadsläget ser ut idag behöver det byggas fler bostäder. Till detta relateras kommunens målsättning om invånare Under 2016 kan det bli aktuellt att påbörja byggnation av ett mindre parhusområde intill handelsområdet i Storhaga för bolagets del. Det finns goda förutsättningar att bygga fler hyresrätter i och kring området förbehållet att detaljplaner tas fram så snart som möjligt. I Kyrkbyn pågår arbete med att ta fram ny detaljplan i samband med kommande utbyggnad av skolan som ger förutsättningar för nybyggnation av bostäder. Tillgång till planlagd mark för hyresrätter behövs också i Säter. Här är det först och främst centrala lägen som är av intresse. Bolaget har tidigare gjort en kartläggning över möjligheterna att förtäta i innerstaden. Bolaget har också på dagordningen att undersöka förutsättningarna för anskaffning av mark inom staden. Säters kommuns Fastighets AB Bokslut Bokslut Omsättning, Mkr 3,0 4,1 Resultat före e.o. poster -0,1 0,3 Resultat e. bokslutsdisp. o skatt 0,1 0,1 Nettoinvesteringar, Mkr 0,5 0,3 Soliditet, % 37,6 38,6 Året resultat Resultatet efter finansiella poster uppgår till -0,3 Mkr. Med i årets resultat ligger en nedskrivning av Storhaga pc på 0,6 Mkr. Årets verksamhet Säters kommun sålde Industrihuset i början av juni och därmed upphörde arrendeavtalen med bolaget. I höstas påbörjades en utbyggnad av Storhaga pc för att kunna leverera värme till de nya lägenheterna i Storhaga. Framtiden Fastighetsförvaltningen kommer att avvecklas. Fastigheten på Kungsvägen 26, som i dag hyrs av kommunen, och fastigheten Myran 3, som förskolan Borgen är förlagd i, överförs till Säterbostäder from 1 februari Bolagets uppgift i framtiden är att leverera fjärrvärme från panncentralerna i Mora by och Storhaga. 7

23 23 KOMMUNCHEFEN SAMMANFATTAR VERKSAMHETSÅRET 2014 Verksamheten inom kommunen har genomförts i stort enligt fastställd verksamhetsplan. Under året har många aktiviteter och händelser genomförts. Nedan följer en kort beskrivning av några viktiga verksamheter. Val till EU parlamentet och till kommun, landsting och riksdag har genomförts under Den 31 augusti avslutade kommunchefen sitt arbete och rekrytering av ny kommunchef påbörjades. Kommunen har fått uppmärksamhet nationellt och i SKL för arbetet med barnkonventionen. Regeringen har inrättat två utvecklingssteg för yrkesskickliga lärare. Dessa karriärtjänster omfattar förstelärare, vilket innebär ett praktiknära karriärsteg, samt lektor, som baseras på akademiska meriter. Säters kommun har under 2014 utsett ytterligare nio förstelärare. Totalt har kommunen 13 förstelärare. Under 2014 invigdes nya förskolan Äventyret vid Pelles väg. Under 2014 fattade Socialnämnden beslut att öppna ytterligare 10 platser, Kortis. Säters kommun har fått anvisningar om fler ensamkommande barn. Beslut har fattats att kommunen kommer att skriva nytt avtal med migrationsverket om en dubblering av verksamheten. En gemensam hjälpmedelsnämnd inrättades 1 jan 2014 efter beslut 2013 om ett samverkansavtal mellan Landstinget Dalarna och länets kommuner. Den 1 april 2014 tillträdde en ny förvaltningschef för Kulturförvaltningen. I utveckling av Säterdalen finns projektet Se Människan i Säter där konstintresserade personer med kognitiva funktionsnedsättningar och yrkesverksamma konstnärer tillsammans hittar uttryck och språk för en konsthändelse i Ljusteråns rum. Kollektivtrafiken i länet lades om vilket medförde störningar som bland annat påverkade skolskjutsarna. Ett flertal tomter såldes både i Gustafs & Säter startade översynen som ska lägga grunden för en mer tillgänglig innerstad. Över besökare under 2014 i Säterdalen. Kommunfullmäktige har tagit beslut om riktlinjer för den sociala investeringsfonden som kommunen avsatte medel till i 2013 års bokslut. Det övergripande målet för den sociala investeringsfonden är att genom tidiga insatser minska socialt utanförskap. Gemensamma nämnden för alkohol, tobak och receptfria läkemedel bildades Bildandet av den gemensamma nämnden föregicks av en utredning som pekade på ett antal fördelar med att bilda en gemensam nämnd istället för att ha de aktuella frågorna i varje kommun. Den största insatsen som räddningstjänsten RDM deltog i var den stora skogsbranden i Västmanland. 8

24 24 AVSTÄMNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Finansiella mål Säters kommun har i budgetbeslutet i Kommunfullmäktige fastställt finansiella mål för resultat, ett tak för investeringar, samt hur mycket av kommunens pensionsmedel och resultatutjämningsreserv som skall tillskjutas Resultatmål: Säters kommun har som långsiktigt resultatmål att värdesäkra sitt eget kapital. Detta innebär vid en inflationsnivå enligt Riksbankens mål på 2 % ett resultat på 7 8 mkr. För den aktuella planperioden bedöms detta mål inte möjligt att uppnå förrän år 3. Resultatmål för planperioden: Kommunens resultatmål anpassas så att en jämn utveckling av kommunens nettokostnad för verksamheten kan uppnås. Det långsiktiga målet uppnås Resultatmålet är lagt på det balanskravsavstämda resultatet, där hänsyn tagits till såväl avkastning som tillskott från kommunens pensionsmedelsförvaltning och resultatutjämningsreserv. Resultat enligt balanskravsanalys 2014: + 1,1 mkr 2015: + 2,0 mkr 2016: + 8,1mkr Resultatet uppvisar en ökning av det egna kapitalet med 11,1 Mkr. I resultatet ingår en avkastning på pensionsförvaltningen på 4,9 mkr, samt ett tillskott från pensionsförvaltningen på 3,6 mkr, Säterbostäders återbetalning av villkorat aktieägartillskott på 9 mkr, reavinst vid fastighetsförsäljning på 2,3 mkr, ett tillskott från resultatutjämningsreserven på 3,0 mkr, samt VA:s negativa resultat på 0,2 mkr. Då dessa poster skall avräknas/tilläggas vid en avstämning mot balanskravet är resultatet i praktiken ett resultat på + 1,6 mkr. Målet nås Schematisk jämförelse av budget och utfall: Balanskravsavstämning Budget 2014 Utfall 2014 Årets resultat Avgår realisationsvinster Avgår jämförelsestörande finansiell intäkt Arets resultat efter balanskravsjusteringar Avgår negativt resultat VA Medel från resultatutjämningsreserv Avgår avkastning pensionsförvaltning Medel från pensionsförvaltning Årets balanskravsresultat Investeringstak och skuldsättning Säters kommun har i budget för 2014 och plan lagt en treårsplan för kommunens investeringar. 2014: 65,4 mkr 2015: 34,9 mkr 2016: 32,0 mkr Säters kommun har en låneskuld på 30 mkr. Med planerade investeringar kommer en utökad upplåning att behöva göras med mkr. En del av behovet löses inom ramen för kommunens koncernkredit, men ett nytt långfristigt lån behöver tas upp under

25 25 I beslut om riktlinjer för god ekonomisk hushållning har kommunen satt ett skuldsättningstak på 100 mkr. Den ökade upplåningen ryms under taket. Kommunstyrelsen har under början av 2014 beslutat föra över 20,6 mkr icke förbrukade investeringsmedel för 2013 till Total planerad investeringsbudget för 2014 var således 86,2 mkr utfördes investeringar för sammanlagt 44,1 Mkr. Av dessa utgör 5,7 mkr åtgärder för iordningsställande av tomtmark för småhus. Dessa har inte aktiverats utan bokförs som exploateringsmark då de skall avyttras i närtid. Målet nås. Av de icke förbrukade investeringsmedlen för 2014 planeras 41,5 mkr att föras över till Flera stora investeringar har av olika anledningar blivit förskjutna i tid. Detta påverkar även upplåningsbehovet, och kommunen behöver inta uppta något nytt lån förrän Pensionsmedel Kommunen fastställde följande mål för pensionsförvaltningen för planperioden ; Avkastningen på pensionsförvaltningen beräknas under planperioden uppgå till 3,0 %/år. Kostnader för utbetalda pensioner finansieras upp till 6,4 mkr/år av skattemedel. För belopp över denna nivå tillskjuts medel från pensionsförvaltningen. För att åstadkomma en jämn utveckling av verksamheternas nettokostnad har en omfördelning gjorts från 2013 till ; 2014: 2015: 2016: 7,2 mkr 5 mkr = 2,2 mkr 5,1 mkr + 1,5 mkr = 6,6 mkr (-3 mkr = 3,6 mkr) 5,2 mkr + 3,5 mkr = 8,7 mkr (+3 mkr = 11,7 mkr) 5,8 mkr I samband med att bokslutsprognosen för 2014 upprättades beslutade kommen att flytta 3 mkr från 2014 till Medlen behövs inte för att nå resultatmålet 2014 men flera osäkerheter har dykt upp för 2015, och marginalerna behöver utökas. Resultatutjämningsreserv Medel får disponeras ur RUR när följande förutsättningar är uppfyllda; 1.den årliga förändringen av rikets skatteunderlag understiger den underliggande genomsnittsliga ökningstakten för riket de senaste tio åren, och 2.ett negativt resultat skulle uppstå vid en balanskravsutredning om medel inte tillförs 2014 är dessa förutsättningar uppfyllda. Den årliga förändringen av rikets skatteunderlag understeg vid beslut om budget den underliggande genomsnittliga ökningstakten för riket med 0,6 %. Kommunen har därför beslutat att 3 mkr skall disponeras ur RUR för budgetåret Vid beslut om bokslut för 2014 är differensen mot den underliggande genomsnittliga ökningstakten för riket 0,1 %. Förutsättningarna är därmed alltjämt uppfyllda. 10

26 26 MÅL FÖR VERKSAMHETEN Kommunfullmäktige har i beslut om budget antagit totalt 30 mål för verksamheten. När året sammanfattas kan vi konstatera att 17 mål nås och 12 mål nås inte. Ett mål kan inte följas upp till årsredovisningen då resultatet redovisas först under mars månad. Kommunövergripande mål Förklaring Målet nås Osäkert om målet nås Målet nås inte Befolkningsmål Mål För planperioden skall befolkningen öka med 60 personer/år. Uppföljning: Måluppfyllelsen mäts per 31 december = Utfall Målet nås inte Kommentarer Befolkning enligt KIR (Kommunalt invånarregister) var invånare Bostadsproduktion Mål Uppföljning: Utfall Kommentarer För att nå det långsiktiga befolkningsmålet behöver utbudet av bostäder utökas. Den blivande samhällsbyggnadsnämnden har på sitt ansvarsområde satt mål för att tillhandahålla byggklara tomter. Kommunen skall via sitt bostadsbolag utöka beståndet med minst 10 uthyrningsbara lägenheter/år under planperioden. Utökningen kan ske genom nyproduktion och/eller ombyggnad inom befintligt bestånd. Även utbudet av hyreslägenheter bör utökas. Avstämning av planer med Säterbostäder Målet nås Ombyggnation på Borgmästarvägen och nyproduktion i Storhaga innebär en ökning av beståndet med c:a 35 uthyrningsbara lägenheter Personalförsörjning Uppföljning: Utfall Kommentarer Kommunen genomgår ett generationsskifte där många medarbetare går i pension. Till detta kommer en naturlig omsättning av personal av andra skäl. Kommunen måste för att klara sina uppgifter kunna nyrekrytera kompetent personal. Detta kan över tid och på olika verksamhetsområden innebära att olika åtgärder behöver vidtas. Den kompetensförsörjningsplan som tagits fram under 2013 skall antas och implementeras i organisationen under Avstämning med personalenheten Målet nås 11

27 27 Mål Uppföljning: Utfall Kommentarer Kommunen måste tillvarata och utveckla kompetensen hos de personer som kommer till kommunen som nyanlända i landet. Utöver svenskundervisning och samhällsinformation måste kommunen utveckla sina insatser för att introducera de nyanlända på arbetsmarknaden. Genom detta uppnås dels en snabbare integration i det svenska samhället, dels ett bidrag till kommunens behov att rekrytera personal. Under 2014 skall 10 instegsjobb/nystartsjobb riktade till nyanlända anordnas i kommunens organisation. Avstämning med personalenheten. Målet nås inte KLK Ekonomienhet Ekonomienhetens mest väsentliga bidrag till att uppnå antagna inriktningsmål är att verka för en över tid stabil kommunal ekonomi, med så mycket tillgängliga resurser som möjligt för kommunal verksamhet, samt att de tillgängliga resurserna används så kostnadseffektivt som möjligt. För att rationalisera kommunens inköps och betalningsprocesser arbetar ekonomienheten för att digitalisera e-handelsflödet från beställning till Mål betalning. Första steget är att ta emot rena e-fakturor. Detta införs successivt med start För 2014 är målet att 10 leverantörer skall fakturera kommunen elektroniskt. Uppföljning: Stäms av vid årets slut Utfall Målet nås Kommentarer Kommunen mottog sin första e-faktura Ytterligare drygt 10 leverantörer anslöts under december månad. Den stora marknadsföringen startar efter årsskiftet. KLK Kanslienhet Fokus på värdskap genom ökad tillgänglighet och hög kvalité i bemötande; Ny kundtjänst, projektet DiMera (=digitalisering för Mål effektivare och modernare hantering av alla för kommunen förekommande ärenden och handlingar), utveckling av kommunarkivet en nödvändighet för att uppfylla arkivlagen. Uppföljning: Utfall Mål Uppföljning: Utfall Uppföljning: genomförande av åtgärderna. Målet nås Säter som en attraktiv boendeort det ska vara enkelt och trevligt att bo i Säter. Uppföljning av målet mäts i antalet kommunmedborgare. Målet nås inte 12

28 28 Kommentarer Förslag åtgärd om målet inte kan nås Kommunen arbetar vidare på flera olika områden för att öka sin attraktivitet som boendekommun KLK Näringslivsenhet Säters Kommun ska vara en av de 110 bästa kommunerna på svenskt näringslivs ranking avseende företagsklimat. Kommunen ska ha en positiv utveckling vad gäller enkätfrågorna; service till företag, sammafattande Mål omdöme, kommunpolitikers attityder, kommunala tjänstemäns attityder och skolans attityder. Uppföljning: Svenskt näringsliv har offentliggjort sin ranking i maj månad Utfall Målet nås - Säter har ranking 100 KLK Personalenhet Att löneutbetalningar ska utbetalas varje mån med rätt belopp och till Mål rätt person. Uppföljning: Utfall Målet nås Mål Uppföljning: Utfall Mål Uppföljning: Utfall Att personer som ska gå i pension får korrekt information och beräkningar. Målet nås Att chefer får snabbt och korrekt stöd i arbetsrättsfrågor, organisationsfrågor, vid rekrytering och kring löneprocessen. Målet nås KLK IT-enhet Mål Uppföljning: Utfall Införa säkerhetslösning som medger övriga verksamheters införande av e- tjänster. IT-enheten genomför årligen enkät bland kommunens personal. I denna enkät skall användarnas synpunkter och förslag till förändringsarbete kunna utläsas. Avstämning med IT-chefen Målet nås 13

29 29 Samhällsbyggnadsnämnd SBN Miljö- och byggenhet Mål Där tillräcklig efterfrågan finns och där tekniska/ekonomiska möjligheter finns skall Säters kommun kunna tillhandahålla byggklara tomter inom ett år. Uppföljning: Stämma av antal tomter inom nya planområden mot efterfrågan. Utfall Målet nås Kommentarer Under 2015 behöver fler tomter att styckas av för att även framledes kunna nå målet. SBN Fastighetsenhet Fastighetsenheten skall tillhandahålla ändamålsenliga lokaler för skola, barnomsorg och administration. Måluppfyllelsen mäts i form av kundnöjdhet Mål med en årlig enkät till verksamhetsansvariga. Enkäten generar ett Nöjd Kundindex, NKI. För 2014 blir målsättningen att kundnöjdheten i form av NKI skall uppgå till mer än 6,0. Uppföljning: Utfall Kommentarer Årliga enkäter med fastighetsenhetens kunder Målet nås inte Totalindex det övergripande betyget på både den fysiska miljön och servicen ges ett medelbetyg om 52 i enkät för I dagsläget försvårar befintlig underhållsskuld en högre kundnöjdhet. Dock kan implementeringen av den nya fastighetsorganisationen (april 2014) effektivisera och tydliggöra fastighetsförvaltningen och därmed på sikt stödja ett högre NKI. Stora investeringar för att förnya kommunens fastighetsbestånd planeras även de närmaste åren. Förslag åtgärd om målet inte kan nås Efter upprättande av samarbetsavtal med vår utförare får vi större möjligheter att göra korrekta nöjd-kundindex undersökningar. SBN Gatukontor Standarden på kommunens gator och vägar skall successivt höjas. Minst 3 % av gatu- Mål /gångbaneytan asfalteras 2014 Uppföljning: Uppföljning av faktiskt utfört arbete Utfall Målet nås inte Kommentarer Med nuvarande budgetnivå går målet ej att nå. Inför 2015 äskade Samhällsbyggnadsnämnden ytterligare medel för att kunna möjliggöra bättre måluppfyllelse. Samhällsbyggnadsnämnden skall under 2014 utföra en undersökning avseende vad Mål föreningarna anser om fritids & föreningslivet inom Säters kommun. Uppföljning: Uppföljning av faktiskt utfört arbete 14

30 30 Utfall Målet nås inte Kommentarer En mängd dialogmöten har under året hållits med klubbarna. En övergripande undersökning har ej hunnits med men planeras in under Mål Plan för resecentrum skall vara klar 2014 Uppföljning: Uppföljning av faktiskt utfört arbete Utfall Målet nås Kommentarer Mycket av resecentrum är beroende av utfallet av Trafikverkets beställda åtgärdsvalsstudie. Dock har det under 2014 arbetats fram en kommunal plan för resecentrum. SBN Kostenhet Kunderna inom äldreomsorg och skola skall vara nöjda med matens kvalitet. Kundnöjdheten mäts genom återkommande årliga enkäter. Målet för 2014 är att höja Mål skolelevernas nöjdhet från föregående mätning från 85 % till 87 %. Den höga kundnöjdheten inom äldreomsorgen skall bibehållas. Uppföljning: Kundnöjdheten mäts genom årliga enkäter Utfall Målet nås Kommentarer Nuvarande höga nivå är resultat av ett långsiktigt arbete för en bra kost inom Säters kommun. Även inom äldreomsorgen blev resultatet bättre. SBN Lokalservice Städenhetens kunder skall vara nöjda med utfört arbete. Under 2014 kommer Städenheten att ha uppföljningsträffar med sina kunder. Vid träffarna görs en Mål strukturerad genomgång av kundernas upplevelse av enhetens utförda tjänster. Med utgångspunkt från resultatet av den första uppföljningen kan målsättningar för kommande år ställas. Uppföljning: Uppföljningssamtal med enhetens kunder Utfall Målet nås inte Kommentarer Servicesamtal kommer att fortsätta hållas 2015 samt kompletteras med enklare kundundersökning. SBN VA/Renhållningsenhet Andel återvunnet material i förhållande till mängden kärl- och säckavfall skall öka. Målet för 2013 är att andelen återvunnet material skall vara högre än 58% av mängden kärl- och säckavfall. År 2011 var siffran 54 %. Återvunnet material innefattar förpackningar och tidningar som lämnats vid Återvinningsstationerna Mål (FTI-material), elektronik, batterier, vitvaror, däck, gips och metall som lämnas på Återvinningscentralen samt hemkompost. Uppföljning: Utfall Kommentarer Statistik från FTI kommer normalt i mars året efter. Målet riskerar att inte nås/ kan inte följas upp till årsredovisningen Det har tidigare år visat sig svårt att uppnå en förbättring. Troligen behöver större åtgärder vidtas för att kunna öka återvinningsgraden i Säters kommun. T.ex. införandet av sortering av matavfall eller hushållsnära sortering. 15

31 31 Kulturnämnd Mål Uppföljning Utfall Mål Uppföljning Utfall Kulturnämnden skall få fler att utnyttja bibliotekens tjänster och delta i de kulturarrangemang som ordnas i förhållande till föregående år. Statistik tas ut ur BOOK IT och jämförs med SCB-statistiken Statistik förs över antal besök på HB Antalet arrangemang räknas, dels i egen regi, dels med stöd av kulturnämnden. Målet nås Fler arrangemang ute i kommundelarna i förhållande till föregående år Måluppfyllelsen mäts genom räkning av antalet arrangemang dels i egen regi, dels med stöd från kulturnämnden Målet nås Barn- och utbildningsnämnd Mål A Barn och elever möts av höga förväntningar Mäts i egna enkäter B Andelen barn och elever som känner sig delaktiga och har inflytande i det egna lärandet ök Mäts i egna enkäter C Barn och elever har likvärdiga förutsättningar och villkor i alla kommundelar Mäts i egna enkäter och elevers kunskapsresultat Uppföljning: Utfall A Målet nås Utfall B Målet nås Utfall C Målet nås inte Kommentarer A B C Resultatet av årets elev- och föräldraenkäter visar att lärarna har höga förväntningar på att ska nå målen i alla ämnena. Generellt bedöms målet vara uppnått men man kan se en tillbakagång för eleverna vid Klockarskolan. Vid Kungsgårdsskolan och Klockarskolan kan man inte fullt ut tillmötesgå behovet av modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet. B C Statsbidrag söks för att delta i Läslyftet som startar hösten Läslyftet syftar till att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga genom att stärka och utveckla kvaliteten i undervisni Läslyftet bygger på kollegialt lärande, att lärare lär av och med varandra med stöd av en handledare. Barn- och utbildningsnämnden avsätter motsvarande 0,25 tjänst i syfte att ytter stärka läs- och skrivutvecklingen. Nämnden avsätter också motsvarande 1,0 tjänst för att ku delta i SKL s skolutvecklingssatsning PRIO (Planering, Resultat, Initiativ och Organisation målet är att höja kunskapsresultaten i den svenska skolan. PRIO bygger på slutsatserna från McKinseys två rapporter om framgångsrika skolsystem från 2007 och 2010 samt annan akt forskning om vad som påverkar elevers studieresultat. Inför 2015 planeras en utökning av antalet tjänster för modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet motsvarande en tjänst. 16

32 32 Socialnämnden Mål Nöjd-Kund-Index(NKI) i ordinärt boende skall vara 90 Uppföljning: Sker varje år utifrån Socialstyrelsens brukarenkät. Utfall Målet nås Kommentarer Nöjd-Kund-Index(NKI) i ordinärt boende 2014 var 91 Mål Nöjd-Kund-Index(NKI) i SÄBO skall vara 90 Uppföljning: Sker varje år utifrån Socialstyrelsens brukarenkät. Utfall Målet nås inte Kommentarer Nöjd-Kund-Index(NKI) i SÄBO 2014 var 74 Förslag åtgärd om målet inte kan nås Mål Uppföljning: Utfall Kommentarer Att varje delområde inom NKI talet får analyseras innan åtgärd kan föreslås 90% av personer i behov av försörjningsstöd skall inom 6 månader ha en egen försörjning Uppföljning var 6:e månad genom aktgranskning Målet nås inte Personer med försörjningsstöd längre än sex månader har ökat. Individ- och familjeomsorgen kommer att analysera detta under hösten Mål Uppföljning: Utfall Kommentarer Förslag åtgärd om målet inte kan nås Att 95% av ungdomar år ej har återaktualiserats inom ett år efter avslutad utredning eller insats. Uppföljning var 6:e månad genom aktgranskning Målet nås inte Endast 74 % av ungdomar år har ej återaktualiserats inom ett år efter avslutad utredning eller insats. Individ- och familjeomsorgen kommer att analysera detta under hösten Nöjd medborgar- Index Stöd för utsatta personer mål 2014 ett index Mål på 55. Uppföljning: SCB medborgarenkät 2014 Utfall Målet nås inte Kommentarer I 2014 års Medborgarundersökning erhölls index 48 17

33 33 Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg som beskriver kommunernas kvalitet ur ett medborgarperspektiv och som kan användas för att se hur kommunens verksamheter står sig i en jämförelse med andra kommuner. Verktyget är framtaget och administreras av Sverige kommuner och landsting, med stöd från statistikdatabasen Kolada. Projektet genomfördes första gången Antalet deltagande kommuner har hela tiden växt och 2014 har totalt 230 kommuner varit med. Säter deltog för första gången i 2011 års undersökning. Det är totalt ett fyrtiotal mått som används. En del hämtas ur offentlig statistik, andra inrapporteras av kommunerna själva. Måtten indelas i fem olika perspektiv på kommunal verksamhet: Tillgänglighet Trygghet Information och delaktighet Effektivitet Kommunen som samhällsutvecklare Resultaten ger en sammanfattande översiktlig bild av kommunens kvalitet i jämförelse med andra kommuner, och kan utgöra en grund för verksamhetsplaneringen och hur resurserna fördelas. Måtten kan även användas när kommunen fastställer mätbara mål för planperioden. Vissa av måtten är mindre lämpade att använda som resultatmått då kommunen inte styr över resultatet. De tjänar mer som information om förutsättningarna för kommunens arbete. Resultatmått: Måttet har stor påverkansmöjlighet för kommunen och kan användas som resultatmått/indikator till uppsatta mål. De kan därmed användas i kommuns styrning och ledning. Ange tydliga mål som möjliggör utvärdering. Undvik bättre-sämre som är ett redovisningssätt. Informationsmått: Måttet kan användas för information/att följa omvärldsförändringar. De har som regel liten påverkansmöjlighet från kommunen men viktiga att följa. Resultaten från medborgarundersökningar tillhör denna kategori. De mäter attityd och inte kvalitet i verksamheterna. Bör inte målsättas. Läsanvisning För att ge en snabb och enkel överblick över hur Säter står sig jämfört med andra kommuner är utfallet indelat i fyra grupper som färgmarkerats på följande sätt: Säters kommun tillhör den bästa fjärdedelen av kommunerna Säters kommun tillhör den näst bästa fjärdedelen av kommunerna Säters kommun tillhör den näst sämsta fjärdedelen av kommunerna Säters kommun tillhör den sämsta fjärdedelen av kommunerna 18

34 34 För att jämföra 2014 års resultat med 2013 används följande symboler; 2014 års resultat är bättre än års resultat är sämre än 2013 = 2014 års resultat lika som års resultat ungefär lika som 2013 Resultaten går ej att jämföra Tillgänglighet Hur stor andel av medborgarna som skickar in en fråga via e- post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga? Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? Hur många timmar/vecka har huvudbiblioteket i kommunen öppet utöver tiden på vardagar? Hur många timmar/vecka har kommunen öppet i simhallen utöver tiden på vardagar? Hur många timmar/vecka har återvinningsstationen kommunen öppet utöver tiden på vardagar? Hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum? Hur lång är väntetiden för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum? Hur lång är väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats? (Dagar) Hur lång är handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd? (Dagar) Trygghet Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? Index max 100. Hur många olika vårdare besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar? Hur många barn per personal är det i snitt i kommunens förskolor? Faktisk/Planerad Utveckling = = Saknas Saknas 6 6 = Utveckling Saknas ,8/5,9 4,3/5,7 4,3/5,5 4,0/5,7 19

35 35 Delaktighet och information Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? Index max 100. Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? Andel av maxpoäng. Hur väl upplever medborgarna att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet? Index max Utveckling Saknas Effektivitet Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan? Tusentals kronor Utveckling Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven. Andel elever som uppnått Skolverkets kravnivåer. Saknas Saknas = Vilket resultat når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven. Andel elever som uppnått Skolverkets kravnivåer Elever i åk. 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, andel % 89,1 94,0 86,0 83,5 Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8. Andel positiva svar på en fyrgradig skala. Saknas Kostnad per betygspoäng. Kommunens kostnad per plats i grundskola delat med genomsnittligt meritvärde Andel elever som fullföljer gymnasiet inom 4 år inkl IV, % Vad är kostnaden för gymnasieskolan i förhållande till den andel som inte fullföljer ett gymnasieprogram? Tusentals kronor Serviceutbud särskilt boende, andel av maxpoäng totalt resultat (delmått finns särredovisat) Vad kostar en plats i kommunens särskilda boende? Tusentals kronor. Andel brukare som är ganska / mycket nöjda med sitt särskilda boende % Omsorgs- och serviceutbud hemtjänst, andel av maxpoäng (delmåttfinns särredovisat) Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen? Tusentals kronor. Andel brukare som är ganska / mycket nöjda med sin hemtjänst % Serviceutbud LSS grupp- och serviceboende, andel av maxpoäng (delmått finns särredovisat) Andel ej återaktualiserade ungdomar ett år efter insats, % ,0 79,8 77,0 89,6 24,4 22,9 26,8 12, Saknas Saknas Saknas Saknas

36 36 Samhällsutveckling Andel av kommunens invånare år som förvärvsarbetar Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel (%) Hur många nya företag har startats per invånare i kommunen? Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen? (Insikten) Hur högt är sjukpenningtalet bland kommunens invånare? Hur effektiv är kommunens hantering avoch återvinning av hushållsavfall? Hur stor är kommunorganisationens andel miljöbilar av totala antalet bilar? Hur stor är andelen inköpta ekologiska livsmedel? Upplever medborgarna att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo i? Utveckling 81,3 81,9 82,1 82,0 Saknas Saknas 2,0 2,3 7,4 6,4 7,1 4,6 50 Saknas 57 Saknas 7,3 8,6 9,9 11, Saknas Saknas Säters kommun ekonomienheten Bert Stabforsmo ekonomichef 21

37 37 DET EKONOMISKA RESULTATET 2014 OCH UTVECKLINGEN ÖVER TID Årets resultat jämfört med föregående år Resultatet uppvisar en ökning av det egna kapitalet med 11,1 Mkr. I resultatet ingår en avkastning på pensionsförvaltningen på 4,9 mkr, samt ett tillskott från pensionsförvaltningen på 3,6 mkr, Säterbostäders återbetalning av villkorat aktieägartillskott på 9 mkr, reavinst vid fastighetsförsäljning på 2,3 mkr, ett tillskott från resultatutjämningsreserven på 3,0 mkr, samt VA:s negativa resultat på 0,2 mkr. Då dessa poster skall avräknas/tilläggas vid en avstämning mot balanskravet är resultatet i praktiken ett resultat på + 1,6 mkr. Se vidare avsnitt om balanskravet. För 2013 redovisade kommunen ett resultat på 9,0 mkr, och ett balanskravsresultat på 4,7 mkr. Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader ökar med 29,9 mkr eller 5,6 % % jämfört med I resultatet ingår jämförelsestörande intäkter i form av reavinst vid fastighetsförsäljning 2,3 mkr. Bortser man från jämförelsestörande poster 2013 och 2014 ökade nettokostnaderna med 23,7 mkr eller 4,5 %. Kommunens avskrivningar ökade från 18,3 mkr 2013, till 19,9 mkr Tusentals kronor Verksamhetens nettokostnad Ökning från föregående år Procent 0,1% 3,0% 0,0% 3,7% 1,9% 5,6% 4,2% Jämförelsestörande post Ökning exkl jämförelsestörande post Procent 1,1% 5,5% 1,8% 4,5% 3,8% Avskrivningar Förändring från föregående år Procent 3,6% 3,0% -2,2% 2,3% 5,6% 8,9% 17,8% I budget för 2015 är verksamhetens nettokostnad budgeterad till en ökning på 23,8 Mkr eller 4,2 %. Om den jämförelsestörande intäkten 2014 räknas bort blir ökningen från ,4 mkr eller 3,8 %. Avskrivningarna är budgeterade till 23,4 mkr, vilket är en ökning med 17,8 %. Ökande kostnader för avskrivningar är en följd av en högre investeringsnivå än tidigare år. Då kostnadsökningen är högre än ökningstakten på verksamhetens nettokostnad totalt sett innebär detta att avskrivningskostnaderna kommer att ta en större andel av det ekonomiska utrymmet. Skatter, generella statsbidrag och utjämning Kommunens skatte- och statsbidragsintäkter ökar med 20,8 mkr eller 3,9 %. Skatteintäkter, inkomstutjämningsbidrag, strukturbidrag och regleringsavgift ökade med 8,6 mkr. Den kommunala fastighetsavgiften minskade med 0,2 mkr, vilket beror dels på en korrigering i 2013 års avgift, dels på minskad avgift för hyreshusenheter. Avgiften till kostnadsutjämningssystemet minskade med 11,7 mkr på grund av förändringar i systemet, framför allt i delmodellen för barnomsorg, vilket gynnade vår kommun. Utjämningsavgiften för LSS-kostnader minskade med 0,6 mkr kom Sveriges kommuner och landsting med en ny prognos på skatteunderlagets ökning. Denna innebär för 2014 en 0,1 % lägre ökningstakt än den bedömning SKL gjorde vecka 51. Avräkningen beräknad till 435 kkr belastar 2015 års resultat. I budget för 2015 räknar kommunen med ökade skatte- och statsbidragsintäkter med 19,4 mkr eller med 3,5 %. Skatteintäkter, inkomstutjämningsbidrag, strukturbidrag och regleringsavgift ökar med 19,3 mkr. Den kommunala fastighetsavgiften beräknas öka med 1,5 mkr, på grund av ny taxering av småhus. Kommunens avgift till kostnadsutjämningssystemet ökar med 2 mkr på grund av demografiska förändringar i kommunen jämfört med förändringarna i riket. Avgiften till LSS-utjämningen ökar med 1,2 mkr. 22

38 38 Finansiella intäkter och kostnader Kommunens finansiella intäkter exklusive pensionsförvaltningen, och den jämförelsestörande finansiella intäkten i form av återbetalat aktieägartillskott är 0,6 mkr lägre än Räntenivåerna är lägre och behållningen på koncernkontot är också lägre. Från Säterbostäder erhålls en borgensavgift på 0,25 % av bolagets lånevolym med kommunal borgen. Detta ger en intäkt på 0,2 mkr. De finansiella kostnaderna är 0,4 mkr lägre än Räntenivån på kommunens lån är mycket lägre I budget för 2015 ligger finansnettot på + 0,3 mkr. Intäktsräntorna beräknas minska framför allt på grund av en hög investeringsnivå vilket tär på kommunens likviditet. Låneräntorna är budgeterade till 1,5 %. Kommunen behöver öka sina långfristiga lån under Kommunens pensionsförvaltning ökade sitt bokförda värde med 4,9 Mkr, vilket innebär en nettoavkastning på 3,6 %. I bokslutet har bokförda värden skrivits ner med 0,4 mkr, och tidigare nedskrivna värden har återförts med 1,1 mkr vid en balansvärdering. Det låga ränteläget påverkar markandsvärdet på de statliga realränteobligationerna positivt. I budget för 2015 är avkastningen budgeterad till 3,0 % eller 4,1 Mkr. Nettokostnaden och intäkterna Nettokostnadens andel av skatteintäkter och statsbidrag visar hur stor del av skatte- och statsbidragsintäkterna som går åt till den löpande verksamheten. För 2014 visar det sig att 100,7 % av skatte- och statsbidragsintäkterna gått åt för att finansiera den löpande verksamheten. Räknas den jämförelsestörande intäkten i form av reavinst vid fastighetsförsäljning bort har 101,1 % använts till verksamhet. En nettokostnad som är högre än skatteintäkter och statsbidrag är möjlig genom finansiering från resultatutjämningsreserv och pensionsmedel ,4% 97,8% 98,3(96,5%) 98,2% 100% 99(101 %) 100,7%(101,1% Verksamhetens nettokostnad bör för en långsiktigt hållbar utveckling helst vara högst 98 % av skatte- och statsbidragsintäkterna. En kommun bör inte förbruka mer av tillgängliga resurser för att möjliggöra ett finansiellt sparande för bland annat kommande investeringar. I budget för 2015 uppgår nettokostnadens andel av skatter och bidrag till 100,9 %, vilket beror på att kommunen tillför medel från pensionsförvaltningen, och därmed underbalanserar budgeten. Investeringarna Nettoinvesteringarna framgår dels av den särskilda investeringsredovisningen och dels av respektive nämnds särskilda kommentarer utfördes investeringar för sammanlagt 44,1 Mkr. Av dessa utgör 5,7 mkr åtgärder för iordningsställande av tomtmark för småhus. Dessa har inte aktiverats utan bokförs som exploateringsmark då de skall avyttras i närtid ,1 mkr 14,8 mkr 13,5 mkr 20,6 mkr 25,6 mkr 37,6 mkr 44,1 mkr Investeringsnivån för 2015 är inklusive i tilläggsbudget överförda investeringar från ,4 mkr. Den höga investeringsnivån för med sig ett behov av ökad upplåning och därmed ökande räntekostnader. Även kostnaderna för avskrivningar kommer att öka och ta ett relativt sett större utrymme av det ekonomiska utrymmet i anspråk. 23

39 39 Budgetavvikelser I reviderad budget för 2014 räknades med ett balanskravsjusterat resultat på 1,1 mkr. Resultatet blev 0,3 mkr bättre, + 1,4 mkr. Målet nås. Verksamheterna enligt driftsredovisningen I driftsredovisningen redovisas nämnders och verksamheters kostnader och intäkter mot budget. Skillnaden mot verksamhetens nettokostnader i resultaträkningen beror på justering av interna poster som internräntor, förändring av semesterlöneskuld och differens mellan verkliga och kalkylerade PO-påslag. Totalt redovisar verksamheterna en lägre nettokostnad än budgeterat med 3,4 mkr. Nämnders och förvaltningars resultat jämfört med budget framgår av den särskilda driftsredovisningen. Den största negativa avvikelsen mot budget redovisar Barn- och utbildningsnämnden med budgetöverskridande på 3,9 Mkr. Socialnämnden redovisar totalt ett överskott på 3,3 mkr. Samhällsbyggnadsnämndens skattefinansierade verksamhet får ett överskott om 2,mkr. Kommunstyrelsens förvaltningar får totalt ett överskott på 1,7 mkr. Orsakerna till budgetavvikelserna redovisas i nämndernas/förvaltningarnas bokslutskommentarer. Skatter, generella statsbidrag och utjämning Skatteintäkterna blev 0,7 Mkr lägre än reviderad budget, medan generella statsbidrag och utjämning blev 1,1 mkr lägre. Orsaken är dels skillnader i prognos på skatteunderlagets utveckling, samt en negativ reglering av 2013 års skatteintäkter. Finansnettot och pensionsförvaltningen Finansnettot exklusive kapitalförvaltningen och jämförelsestörande post blev 1,0 Mkr bättre än budgeterat, främst beroende på lägre ränta på lån och att planerade investeringar blivit förskjutna i tid. Pensionsförvaltningens avkastning hade budgeterats till 4,1 mkr eller 3 %. Nettoavkastningen blev 4,9 mkr eller 3,6 %. Den främsta orsaken till avvikelsen är höga markandsvärden på statliga realränteobligationer, vilket möjliggjort återföring av tidigare nedskrivna värden. Kommunallagens balanskrav Enligt kommunallagens 8 kap. 4 skall budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Undantag från tredje stycket får göras om det finns synnerliga skäl. I 5 a sägs också att om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, skall det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas under de närmast följande tre åren. Fullmäktige skall anta en åtgärdsplan för hur återställandet skall ske. Beslut om reglering skall fattas senast i budgeten det tredje året efter det år då det negativa resultatet uppkom. 5 b anges att fullmäktige får besluta att en reglering av ett negativt resultat inte skall göras om det har uppkommit till följd av ett beslut med stöd av 8 kap. 4 fjärde stycket, om orealiserade förluster i värdepapper uppstått, eller om det finns andra synnerliga skäl. Säters kommun har inga tidigare underskott att återställa. För 2014 redovisar resultaträkningen ett positivt resultat på 11,1 Mkr. Efter avräkning av reavinst vid fastighetsförsäljning, jämförelsestörande finansiell intäkt avkastning för pensionsförvaltningen, samt med tillkommande finansiering från pensionsförvaltningen och resultatutjämningsreserv får kommunen ett balanskravsresultat på + 1,6 mkr Årets resultat Avgår realisationsvinster Avgår jämförelsestörande finansiell intäkt Årets resultat efter balanskravsjusteringar Avgår negativt resultat VA Medel till resultatutjämningsreserv Medel från resultatutjämningsreserv Medel till pensionsförvaltning (avkastning) Medel från pensionsförvaltning Årets balanskravsresultat kkr kkr kkr kkr 219 kkr 0 kkr kkr kkr kkr kkr 24

40 40 Redovisnings- och resultatpåverkande särskilda åtgärder Särskild redovisning för kommunens VA-verksamhet Under 2006 har riksdagen antagit en lag om allmänna vattentjänster (prop. 2005/06:78). Lagen gäller oberoende av om man valt att organisera verksamheten som en kommunal förvaltning eller om man organiserat den som ett företag. Lagstiftningen ställer bl. a krav på att VA-verksamheten fr.o.m. redovisningsåret 2007 ska särredovisas från annan verksamhet. Huvudsyftet är att säkerställa att avgiftsuttaget inte blir för högt över tiden. En resultat- och balansräkning med notförteckning för kommunens VAverksamhet finns redovisad direkt efter kommunens nyckeltal. Anslutningsavgifterna periodiseras fr.o.m i enlighet med god redovisningssed, med anledning av att anslutningsavgifter är ersättning för framtida tjänster (vattenleveranser). Kommunen har således en långfristig skuld till abonnenten. Varje år beräknas nästa års nedskrivning av denna skuld vilket förs över till kortfristig skuld. Att reducera anskaffningsvärdet på anläggningstillgångar strider mot RR 11. Detta ökar även jämförbarheten mellan åren. I kommunens balansräkning är kvarstående avgifter upptagna som en långfristig skuld, med 2,9 mkr, se not 23. VA-verksamhetens negativa resultat redovisas som en del av förändringen i egna kapital i not 9. I not 21 redovisas VA-verksamhetens del av kommunens egna kapital. Resultatutjämningsreserv Säters kommun har under 2013 beslutat inrätta en resultatutjämningsreserv (RUR). Till reserven har totalt 8,9 mkr reserverats från 2010 och 2011 års resultat. Kommunen har antagit riktlinjer för god ekonomisk hushållning innefattande regler för när medel kan reserveras till respektive disponeras ut resultatutjämningsreserven: Medel får disponeras ur RUR när följande förutsättningar är uppfyllda; 1. den årliga förändringen av rikets skatteunderlag understiger den underliggande genomsnittsliga ökningstakten för riket de senaste tio åren, och 2. ett negativt resultat skulle uppstå vid en balanskravsutredning om medel inte tillförs 2014 är dessa förutsättningar uppfyllda. Den årliga förändringen av rikets skatteunderlag understiger den underliggande genomsnittliga ökningstakten för riket med 0,1 % enligt den prognos Sveriges kommuner och landsting redovisar i cirkulär 14:59. Utan tillskott från RUR blir resultatet negativt. Resultatutjämningsreserven redovisas som en delpost i eget kapital. Se not 21. Förändringen av resultatutjämningsreserven redovisas i not 9. Pensionsförvaltning och pensionsförpliktelser Pensionsförvaltning För att avlasta framtida pensionsutbetalningar avsatte kommunen 70 Mkr av intäkterna från försäljningen av energiverket 1997/1998 för extern kapitalförvaltning. Efter upphandling uppdrogs åt två externa kapitalförvaltare att förvalta denna summa. Fram till 2006 förvaltningen sköttes av Carlsson Investment AB och Alfred Berg AB. Enl. kommunens tidigare placeringsreglemente fick högst 40 % placeras i aktier och lägst 60 % i räntebärande papper. Kommunfullmäktige beslutade i november 2005 om ny inriktning på placeringen av kommunens pensionsförvaltning. Ett nytt placeringsreglemente med inriktning på placering i enbart räntebärande värdepapper antogs Den nya placeringsinriktningen innebär ett mindre risktagande, men samtidigt en lägre möjlig avkastning. Vid omplacering enligt nytt reglemente i början av februari 2006 gjordes en reavinst på 11,5 mkr. Kapitalet är sedan dess placerat i obligationer utgivna av Svenska staten och svenska bostadsfinansieringsinstitut. Under 2014 har värdeutvecklingen i kommunens pensionsförvaltning sett ut på följande sätt: 25

41 41 Pensionsförvaltning Ingående balans Kupongutdelning Ränta Swedbank 12 Realisationsvinst 0 Realisationsförlust -160 Återföring av tidigare nedskrivna värden Nedskrivning av bokförda värden -304 S:a resultat Använt Utgående balans Avkastning netto ,6 % Budget ,0 % Nettoavkastningen blev kkr vilket motsvarar 3,6 %, och skall jämföras med budgeterade kkr eller 3 %. Det bokförda värdet på pensionsförvaltningen var ,3 mkr (136,0 mkr). Marknadsvärdet var vid samma tidpunkt 144,9 mkr (143,4 mkr). Vid den balansvärdering som har gjorts per har det bokförda värdet jämförts med marknadsvärdet på varje värdepapper, post för post. Därför avviker det totala marknadsvärdet från bokfört värde. I budget och plan för är avkastningen på pensionsförvaltningen budgeterad till 3,0 %. I den plan för användandet av pensionsförvaltningen maximeras finansieringen av utbetalda pensioner till 6,4 mkr. Överskjutande kostnad finansieras av pensionsförvaltningens medel. I planen har hänsyn tagits till att allt fler gör förtida uttag av avtalspensionen. Detta innebär ett tidigareläggande av kommunens utbetalningar. För 2014 budgeterades för ett uttag på 6,6 mkr. Då utfallet för 2014 års resultat blev betydligt bättre än budgeterat finns ett utrymme för omdisponering pensionsförvaltningen. För 2014 tillförs 3,6 mkr och 3,0 mkr förskjuts till Pensionsförpliktelser Kommunen har år 2000 antagit en pensionsstrategi som bl.a. innebär att hela den avgiftsbaserade delen av avtalspensionen fr.o.m kommer att utbetalas till de anställda. På detta sätt byggs ingen ny skuld upp. Avsättningar för pensioner i balansräkningen uppgår vid årsskiftet till 8,6 mkr inkl. löneskatt. Denna avsättning avser dels personer födda före 1938, för vilka övergångsregler gäller, dels beräknade ålderspensioner till förtroendevalda. Avsättningen ökar med c:a 0,3 mkr jämfört med Orsaken till detta är huvudsakligen under året intjänad pensionsrätt för förtroendevalda. Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 skall enligt Kommunala Redovisningslagen (KRL) redovisas som en ansvarsförbindelse inom linjen. Dessa uppgår enl. KPA:s prognos till 255,0 mkr inkl. löneskatt. I beloppet ingår 2,9 Mkr avseende pensioner till förtroendevalda, Beloppet kan jämföras med det bokförda värdet på pensionsfondsförvaltningen som uppgår till 137,3 mkr. Detta täcker således ansvarsförbindelsen till c:a 53,8 %. Resten har återlånats till verksamheten och måste vid kommande pensionsutbetalningar stjäla utrymme från framtida verksamhet. KPA:s prognos har en aktualiseringsgrad på 95 %. Detta betyder att prognosen vilar på 95 % faktiskt intjänade pensioner, vilket ger en relativt hög tillförlitlighet i prognosen. Alla pensionsförpliktelser för anställda är värderade med tillämpning av RIPS

42 42 Pensionsförsäkring För två delar i avtalspension intjänad efter 1998 har kommunen tecknat försäkringar hos KPA. Det är dels den förmånsbestämda pensionen på inkomster överstigande 7,5 inkomstbasbelopp (FÅP, enl. tidigare avtal Kompletterande ålderspension KÅP), dels pension till efterlevande maka och barn. De åtaganden försäkringen avser att trygga värderas av KPA till 10,6 mkr. Försäkringens överskottsfond uppgår till 0 kkr. Kommunen har tidigare fört diskussioner med KPA om en försäkringslösning på den intjänade pensionsrätten (IPR) för tid före Kommunen har dock beslutat att behålla kapitalet i egen förvaltning och inte göra en inlösen via försäkringsbolag. Lån Kommunens låneskuld uppgår vid utgången av år 2014 till 30 Mkr. Kommunen har den kommande treårsperioden en ambitiös investeringsplan och likviditeten behövs för detta ändamål. Kommunens likvida tillgångar kommer att förbrukas och en ny upplåning måste göras. Detta sker till att börja med genom att koncentkrediten utnyttjas. Under 2015 behöver ett nytt långfristigt lån om 30 mkr tas upp. Borgensåtaganden och riskbedömning Kommunen har under 2014 inte behövt infria några borgensåtaganden. Risken att behöva infria några åtaganden under 2015 bedöms som mycket liten. Vid årsskiftet 2014 hade kommunen följande åtaganden: Totalt 119,9 mkr. (2013: 116,1 mkr) Kommunala bolag 97,5 mkr (2013: 96,6 mkr) Den största posten i kommunens borgensåtagande, 87,5 mkr (87,5 mkr), avser borgen för det helägda bostadsföretaget Säterbostäder AB. För det via Säterbostäder likaledes helägda Säters Kommuns Fastighets AB har kommunen ett borgensåtagande på 2,4 Mkr (2,4 mkr). Kommunfullmäktige har beslutat utöka borgen med 55 Mkr till Säterbostäder för nybyggnation av lägenheter i Storhaga, ombyggnad av fastigheten vid Borgmästarvägen, stambyten och ny panncentral Enbackagården. Den utökade borgen kommer att tas i anspråk i takt med att nya lån tas upp för att genomföra aktuella projekt, med start under var den utökade borgen ej utnyttjad varför den ej har tagits med i sammanställningen. Som helägare kan kommunen påverka det ekonomiska utfallet och riskerna för att bolagen inte kan fullfölja sina låneåtaganden. Säterbostäder uppvisar för 2014 ett resultat på + 4,2 mkr. Uthyrningsgraden har under de senaste åren legat nära 100 %. Sett under en längre tidsperiod är den ekonomiska utvecklingen i bolaget god, och det bedöms inte finnas någon omedelbar risk att kommunen behöver infria sina borgensåtaganden. Kommunen borgar även i sin helhet för den med bolagen gemensamma koncernkontokrediten om max. 55 Mkr. Av krediten användes vid årsskiftet 11,5 mkr (12,0 mkr) av Säters Kommuns Fastighets AB. AB Dalatrafik, som har hand om kollektivtrafiken i länet, ägs via Region Dalarna gemensamt av länets kommuner och Dalarnas Landsting. Bolaget är även delägare i Transitio AB som driver Tåg i Bergslagen. För båda bolagens skulder har kommunerna och landstinget tecknat en underborgen. Kommunen har totalt ett borgensåtagande på c:a 7,6 mkr (6,7 mkr). Det finns ett starkt intresse från såväl kommuner som landsting att bolagen och deras verksamhet sköts på ett bra sätt. Sammantaget får risken för att kommunen behöver infria sina borgensåtaganden i de kommunala bolag den är engagerad i, bedömas som liten. Bostadslån egna hem 0,7 mkr,( 2013: 0,9 mkr) Kommunens åtagande avser 40 % av lånesumman för vissa lån på egnahem. Systemet för lån till egnahem har lagts om, och det tillkommer inga nya åtaganden. I takt med att det gamla systemet fasas ut minskar lånebeloppen och därmed kommunens borgensåtagande. Kommunen har historiskt behövt infria sina 27

43 43 åtaganden i 1-2 ärenden/år, med en årlig kostnad om kkr. Under de senaste åren har inga åtaganden behövt infrias. Det låga ränteläget gör att småhusägare har en större förmåga att klara sin låneskuld, och det finns inget som tyder på en ny ökning av antalet åtaganden som behöver infrias. Övriga förpliktelser, 10,1 mkr (2013: 6,5 mkr) Säters Golfklubb har de senaste åren haft en stabil medlemsutveckling. Detta ger klubben en god ekonomi, och goda förutsättningar att klara sina åtaganden. Kommunal borgen 6,5 mkr (6,5 mkr). Kommunfullmäktige har beslutat ingå borgen för Gustafs GoIF med 3,6 mkr för anläggning av konstgräsplan vid Gustafs IP. Föreningen har den kommunala borgen fullt ut. Kommuninvest Säters kommun har i juni 2003 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Borgensförbindelsen bekräftades genom nytt beslut i kommunfullmäktige Samtliga 280 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Säters kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest Sverige AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångar till kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor. Bert Stabforsmo Ekonomichef 28

44 44 Personalbokslut Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron i Säters kommun ökar under 2014 med 0,1 procent och slutar för 2014 på 6,67 procent av arbetat tid. Sjukfrånvaron är störst i gruppen medarbetare över 50 år. En bedömning är att Säter kommuns sjukfrånvaro ökar i samma utsträckning som omvärlden. Källa Utdata Personec P Kostnader (inkl. PO) 2014 Dag Dag Totalt kr Kostnader (inkl. PO) 2013 Dag Dag Totalt kr Källa Agresso Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro, helårssiffror total sjukfrånvarotid 8,55% 6,75% 7,78% 7,57% 5,88% 5,29% 4,72% 5,23% 6,60% 6,76% 2 Långtidssjukfrånvaro 69,38 % 63,85 % 70,99 % 69,31 % 59,16 % 53,53 % 46,86 % 51,59 % 46,32 % 45,79 % 3 sjukfrånvarotid för kvinnor 8,32% 6,48% 7,58% 7,41% 5,57% 5,35% 4,96% 5,50% 6,91% 7,23% 4 sjukfrånvaro för män 9,57% 7,92% 8,68% 8,30% 7,34% 5,01% 3,62% 3,98% 5,15% 4,58% 5 sjukfrånvarotid 29år och yngre 5,15% 3,10% 2,98% 4,78% 4,59% 2,97% 2,03% 3,57% 3,68% 4,45% 6 sjukfrånvaro år 8,51% 7,33% 7,66% 6,99% 4,27% 4,35% 4,03% 4,93% 5,57% 6,41% 7 sjukfrånvaro 50år och äldre 12,13 % 6,80% 8,73% 8,56% 7,41% 6,38% 5,68% 5,79% 7,96% 7,69% 29

45 45 Hälsofrämjande arbete och friskvård inkl. företagshälsovård De hälsofrämjande aktiviteter som genomförts under året är: Hela Säter cyklar. Personaldag i Säterdalen 23 augusti. Ca 50 personer kom till en till dag med varierande underhållning, tävlingar och god mat. Ca 120 personer har använt möjligheten att få subventionen på 700 kr för träningskort och motionsanläggningar. Vilket kan jämföras med 108 personer för 2013 Antalet hälsosamtal/hälsoprofilbedömningar har inte används i den grad som planerats. Den planerade treårscykeln för hälsoprofilbedömningar är nu avslutad. Kostnaderna för företagshälsovård för Säters kommun totalt uppgår 2014 till kr (2013 till kr) vilket kan jämföras med 2012 då kostnaden var kr. Att kostnaden minskar fast sjukfrånvaron ökar kan ha sin förklaring i att GävleDala förtagshälsa i samband med avvecklingen av verksamheten i Dalarna uppfattas som svårare att få kontakt med och att ha en naturlig dialog med. Vidare så har GävleDala företagshälsa bytt lokaler vilket har inneburit att medarbetare inte kunnat göra spontanbesök som tidigare. Upphandling av ny leverantör för företagshälsovård pågår. Arbetsmiljö Centrala skyddskommittén har haft fyra sammanträden Skyddskommittéerna inom Barnoch utbildningsförvaltningen, Socialförvaltningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen och Kommunledningskontoret lades ner i och med att samverkansavtal tecknades Arbetsmiljöfrågorna hanteras nu i samverkansorganisationen. Genomförda utbildningar under 2014 Två utbildningstillfällen arbetsrätt och löneprocess Ett utbildningstillfälle SAM riskinventering, riskbedömning och skyddsrond. Ett utbildningstillfälle om mobbing och kränkande särbehandling Tre utbildningstillfällen om rehabilitering för chefer Två utbildningstillfällen om jämställdhet. Ett utbildningstillfälle om drogpolicy Två kortutbildningar arbetsmiljö En tvådagars utbildningar i systematiskt arbetsmiljöarbete genomförts. Tre utbildningstillfällen i rekrytering Ett utbildningstillfälle det svåra samtalet 30

46 46 Jämställdhet I den gällande Jämställdhet- och mångfaldsplanen för Säters kommun finns ett antal punkter som redovisas nedan. Handlingsplan mot diskriminerring och trakasserier har tagits fram. Lönekartläggning och arbetsvärdering med analys har gjort på 2014 års löner. Inga osakliga löner har p. g. a. kön finns. Redovisning av föräldraledighet per kön och redovisning av antal sökande till tjänster per kön och etnicitet har inte kunnat tas fram till denna redovisning. Av det totala antalet tillsvidareanställda personer 860 i Säters kommun är 721 kvinnor eller 84 % och 139 män eller 16 %. Det är samma procentuella fördelning som I december 2014 var antal tillsvidareanställningar 860 personer (855 tillsvidareanställningar 2013). Av dessa var 25 % eller 216 anställda på deltid. Kvinnor Bland kvinnorna totalt 721st är 194 st. (27 %) anställda på deltid och 527st (73 %) på heltid. Bland tillsvidareanställda kvinnor har andelen heltidsanställda ökat från 71 % 2013 till 73 % 2014 Män Bland männen totalt 139st är 22st 16 % anställda på deltid och 117st (84%) anställda på heltid Bland tillsvidareanställda män har andelen heltidsanställda minskat från 85 % 2013 till 84 % 2014 Medellön Den genomsnittliga (medel) lönen var 2014, kr för kvinnor ( kr 2013) och kr för män ( kr 2013). Den genomsnittliga lönen för kvinnor var således 94 % av den genomsnittliga lönen för män. Motsvarande siffra för 2013 var 93,4 % Pensionsavgångar Under 2014 gick 32 personer i pension, 11 personer arbetade efter 65 års ålder, 12 personer slutade före 65 års ålder och 9 personer slutade när de fyllde 65 år. Genomsnittlig pensionsålder för de som slutade 2014 var 64 år 11 månader. Motsvarande siffra 2013 var 65 år 4 månader. Källa Förhandlingsprogrammet Personec P 31

47 BEFOLKNINGSUTVECKLING Invånarantal per den 31 december respektive år Förändring År År År År År År År År År År År År År År Invånare fördelade på ålder Förändring % Förändring % 0-6 år ,2% år ,4% 7-15 år ,4% år ,5% år ,7% år ,5% år ,4% år ,6% 90 + år ,1% Summa ,1% Åldersfördelning 2014 Åldersfördelning % % % % % % 32

48 Kommunstyrelse 48 Resultaträkning (kkr) Verksamhetens intäkter, inkl interna poster Verksamhetens kostnader, inkl interna poster Årets resultat Därav pensioner Därav kapitalkostnader Investeringar Årsarbetare Budget 2014 Redovisning 2014 Avvikelse Redovisning 2013 Förändring % % % % % % % % Viktiga händelser Kommunledningskontoret skall säkerställa att kommungemensamma stödfunktioner som ekonomi, personal, IT, kanslifunktioner som arkiv, kundtjänst och näringslivs- och arbetsmarknadsfrågor utförs på ett bra sätt. Dessutom skall ett stöd ges till kommunstyrelse och komunfullmäktige. Säkerhets- och krisberedskapsfunktionen och konsumentrådgivningen är två andra uppgifter som skall utföras. Under året kan nämnas speciellt att: Val till EU parlamentet och till kommun, landsting och riksdag har genomförts under 2014 Den nya kulturchefen började sitt arbete och ny kommunchef rekryterades. Under sommaren höjdes den kommunala beredskapen med anledning av skogsbranden i Västmanland Kommunen har fått uppmärksamhet nationellt och i SKL för arbetet med barnkonventionen Ekonomienheten har under 2014 med stöd av extern konsult implementerat mottagande av e- faktura i Svefakturaformat Under 2014 har arbetet inför skid-vm 2015 intensifierats Utifrån antaget inriktningsbeslut har arbetet med Säterdalens utveckling varit prioriterat och då med fokus att få fram förslag till handlingsplan. Det ekonomiska resultatet Kommunstyrelsens förvaltning får totalt ett resultat som är 1,7 mkr lägre än budget medan kostnaderna för utbetalda pensioner blev 0,3 mkr högre än budgeterat. Detta ger totalt 1,4 mkr lägre kostnader än budget för Kommunstyrelsen. Anslaget till kommunal medfinansiering för utbyggnad av bredband, 1 mkr, har inte utnyttjats. Reglerna för externa bidrag har förändrats under året och har inte kunnat utnyttjas av någon bredbandsförening. Kommunal medfinansiering har därför inte varit aktuell. Kommunstyrelsens förvaltning får lägre personalkostnader med 0,7 mkr på grund av sjukskrivningar och vakanta tjänster. Kostnaden för utbetalda pensioner för 2014 blev 11,8 mot budgeterade 11,5 mkr. Orsaken till att budgeten överskreds är att fler personer än beräknat gjorde förtida uttag av tjänstepensionen. Investeringar IT-enheten har genomfört investeringar för 2,8 mkr. Av dessa utgör 1,5 mkr investeringar skolan, 0,6 mkr utbyggnad av nätverk och 0,7 mkr IT-utrustning till administrationen. 0,5 mkr av budgeterade investerings- 33

49 49 medel har inte förbrukats. Orsaken till detta är att vissa budgeterade åtgärder bedömts utgöra driftskostnader och har bokförts som sådana. En annan bidragande orsak är att IT-enheten av personella skäl inte hunnit utföra alla planerade investeringar. Inventarier till kommunstyrelseförvaltningen har inköpts för 0,1 mkr. Personalsituationen Förvaltningens personal har i stort hög frisknärvaro. Förvaltningen har dock haft några långtidssjukskrivningar vilket inneburit att den totala sjukfrånvaron för förvaltningen är 6,74% för Internkontroll Förvaltningen har fullföljt internkontrollen för 2014 enligt fastställd plan. Det har inte framkommit några större avvikelser. Ny plan för 2015 med i huvudsak samma kontrollpunkter som 2014 antas av KS i april. Hur ser framtiden ut? Kommunstyrelseförvaltningen kommer att utveckla sina arbetsformer. Den övergripande målsättningen är att kommunen ska vara invånare 2030 Arbete med att hantera ökningen av sjukfrånvaro kommer fortsatt att vara ett viktigt område för Arbetet med att utveckla kundtjänst fortsätter Nytt ärendesystem införs under Personalarbetet kommer att möta nya krav, chefer behöver stöd i andra typer av frågor än tidigare. Kompetensförsörjning är en avgörande fråga i framtiden. Samverkan, jämställdhet och mångfaldsfrågor är också områden med hög prioritet IT är en strategisk resurs för kommunens verksamheter. Att tillvarata effektiviseringspotentialen som IT ger för kommunens verksamheter är ett fokusområde. Medborgarnas krav på kommunen som en e-förvaltning blir allt tydligare. Häri ligger även krav på ökad säkerhet. Säterdalen, som en av kommunens unika tillgångar, ska fortsätta att utvecklas. Mål för verksamheten metoder för uppföljning Mål Näringslivs- och arbetsmarknadsenhet: Att Säters Kommun ska vara en av de 100 bästa kommunerna på svenskt näringslivs ranking avseende företagsklimat och att vi har en positiv utveckling vad gäller enkätfrågorna; Service till företag, Sammafattande omdöme, kommunpolitikers attityder, kommunala tjänstemäns attityder och skolans attityder. Mål Personalenheten: Att löneutbetalningar ska utbetalas varje mån med rätt belopp och till rätt person. Att personer som ska gå i pension får korrekt information och beräkningar. Att chefer får snabbt och korrekt stöd i arbetsrättsfrågor, organisationsfrågor, vid rekrytering och kring löneprocessen. Utfall: Målet nås Mål IT-enheten: Införa säkerhetslösning som medger övriga verksamheters införande av e-tjänster. IT-enheten genomför årligen enkät bland kommunens personal. I denna enkät skall användarnas synpunkter och förslag till förändringsarbete kunna utläsas. Utfall: Målet nås. Enkäten är utförd. Resultatet kommer att redovisas i IT-bokslut. Mål Kanslienheten: Fokus på värdskap genom ökad tillgänglighet och hög kvalité i bemötande; Ny kundtjänst, projektet DiMera (=digitalisering för effektivare och modernare hantering av alla för kommunen förekommande ärenden och handlingar), utveckling av kommunarkivet en nödvändighet för att uppfylla arkivlagen. Uppföljning: genomförande av åtgärderna. Säter som en attraktiv boendeort det ska vara enkelt och trevligt att bo i Säter. Uppföljning av målet mäts i antalet kommunmedborgare. Utfall: Målet nås delvis. Kundtjänst har startats upp, kommunarkivet har utvecklats. Antalet kommuninnevånare har inte ökat i tillräcklig utsträckning. Mål Ekonomienheten: För att rationalisera kommunens inköps- och betalningsprocesser arbetar ekonomienheten för att digitalisera e-handelsflödet från beställning till betalning. Första steget är att ta emot rena e-fakturor. Detta införs successivt med start För 2014 är målet att 10 leverantörer skall fakturera kommunen elektroniskt. Utfall: Målet nås. De första e-fakturorna togs emot under december månad. Utfall: Målet nås. Säter erhöll plats 100 i Svensk Näringslivs ranking. 34

50 Samhällsbyggnadsnämnd 50 Resultaträkning (kkr) Verksamhetens intäkter, inkl interna poster Verksamhetens kostnader, inkl interna poster Årets resultat Därav VA-enheten Därav kapitalkostnader Investeringar Antal årsarbetare Budget 2014 Redovisning 2014 Avvikelse Redovisning 2013 Förändring % % % % % % % 104,5 102,4 2% Viktiga händelser Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för en hållbar och strategisk samhällsbyggnadsprocess samt myndighetsutövning. Samhällsbyggnadsförvaltningen är under nämnden ansvarig att förvalta samt driva och utveckla de verksamhetsområden som ligger inom nämndens reglemente. Samhällsbyggnadsförvaltningen har på uppdrag av Samhällsbyggnadsnämnden det samlade ansvaret för att planera, bygga och förvalta vårt fysiska samhälle. Det gäller allt ifrån att verka för en positiv bebyggelseutveckling till att bygga gång- och cykelvägar till/från nya bostadsområden. Inom Samhällsbyggnad planeras och realiseras planer för vårt framtida samhälle. Nedan följer exempel på viktiga händelser inom Samhällsbyggnad 2014: Samhällsbyggnad övergripande: Ledarskap: ett gott ledarskap är en viktig del i varje verksamhet. Som ledare inom Samhällsbyggnadsförvaltningen är vi med och bygger kulturen på vår arbetsplats. Därför är det viktigt att vi i varje situation föregår med gott exempel gentemot vår personal/medarbetare. Deltagare i Samhällsbyggnadsförvaltningens ledningsgrupp har skrivit under en avsiktsförklaring Syftet med avsiktsförklaringen är att tydliggöra vilket ansvar det innebär att vara chef/ledare inom Samhällsbyggnadsförvaltningen. LEAN: har implementerats på Bygg och miljöenheten. Tanken är att under 2015 fortsätta implementeringen inom resten av förvaltningen. Arbetet kommer innebära en processinventering samt översyn av rutiner. Syftet är även att skapa bättre förutsättningar för ett bra flöde mellan verksamheter. Under 2015 kommer även Samhällbyggnadsförvaltningens kvalitetshandbok att färdigställas. Boken skall vara som ett stöd för medarbetarna inom förvaltningen i sitt dagliga arbete.. Miljösamordning: i samband med översynen av organisationen under slutet av 2014 så överfördes ansvaret för miljösamordningen till Samhällsbyggnadsnämnden. Förvaltningens Miljösamordnare kommer att arbeta centralt och verka verksamhetsöverskridande för att nå bästa resultat. Ekonomi & ekonomiuppföljning: förvaltningens ekonom har löpande arbetat verksamhetsöverskridande för att få till en stabil och gemensam ekonomiplanering och ekonomiuppföljning. Dokumenthantering: förvaltningens registrator har löpande, tillsammans med nämndsekreterare och verksamheterna, verkat för att säkerställa en bra dokumenthantering och registrering. Barnperspektivet inom Samhällsbyggnad: Samhällsbyggnadsförvaltningens långsiktiga planering för ett hållbart samhälle utgår ifrån kommunens visionsområde och verksamhetsmål, som lyfter fram att barnperspektivet ska finnas i alla beslut. För att vi ska lyckas med detta och kunna överlämna ett hållbart samhälle till våra barn och unga i framtiden bör deras åsikter tas tillvara i all 35

51 51 SBN barnombud: SBF har haft i representation i barnkonventionens arbetsgrupp Lekplatsplan: 2014 har vi rustat upp kommunens lekplatser. Planen arbetades fram i dialog med medborgarna. Barnperspektiv i ärenden: Vi försöker i så stor utsträckning som möjligt att ta med barnperspektivet i våra ärenden. Satsningar på skola & förskola: I begreppet Dalarnas bästa skola så ingår enligt oss även bra skollokaler, kost, lokalvård med mera. Just nu görs en av de största satsningar på lång tid avseende skollokaler. Satsningarna görs i nära samarbete mellan SBN & BUN. Tillgänglighet inom Samhällsbyggnad: Inom sina ansvarsområden har Samhällsbyggnadsnämnden möjlighet till stor påverkan på kommunens tillgänglighetsarbete. Nedan syns en del av de åtgärder vi arbetar med. Snöskottning för rörelsehindrade: är ett stöd för att hjälpa människor med tillgänglighetsproblem att bo kvar hemma. Handikapprådet: Under året har Samhällsbyggnad handlagt kommunens handikappråd är tanken att växla upp arbetet i rådet så att det kan i ännu större grad kan arbeta för en ökad tillgänglighet i Säters kommun. Områdesbestämmelser: i översynen som startade 2014 så läggs grunderna för en mer tillgänglig innerstad. Vid förändringar för en förbättrad tillgänglighet som berör riksintresset för kulturmiljövård Säters stadskärna samråder kommunen tidigt i processen med antikvariskt sakkunniga. DHR:s 10 i topplista: syftet med listan är att hela tiden belysa de 10 viktigaste åtgärderna för att öka tillgängligheten (oavsett vem som är ansvarig). Allt eftersom åtgärder betas av fylls listan på med nya behov. Prioritering vinterväghållning: I Säters kommun prioriterar vi gång- och cykeltrafikanter högt. Broddar: 2014 delade vi ut ett stort antal broddar till äldre i Säters kommun. Syftet var att minska fallolyckor bland våra äldre. Avstängning Vasagatan sommartid: för att främja tillgängligheten samt främja oskyddade trafikanter. Gångfartsområden: för att främja tillgängligheten samt främja oskyddade trafikanter Näringslivssamverkan: SBF har i samverkan med näringslivsenheten arbetet med LOTS, attraktivitetsprojekt, stadsutvecklingsgrupp och Säterdalsprojektet. Trafik: Erbjuda alla effektiv, säker och hållbar rörlighet. Säkert och tillgängligt att röra sig på offentliga platser. Uppmålning av p-rutor Säterdalen Målning av trafiklinjer i tätort Byggnation infrastruktur Skönviksstrand Upphandling av ny vinterväghållningsentreprenad Säters första elladdstolpe installerades på Gruvplan Etapp 2 GC-väg Västra Långgatan genomfördes Kommunens första elbil köptes in (i samarbete med IT) Historiskt farlig korsning i Gustafs säkrades med stopplikt. Park: Skapa trygga och tillgängliga rekreationsområden Parkvärd i Säterdalen Röjningar runt om i kommunen Säkerhetsdykningar på badplatser innan säsong Över besökare under 2014 i Säterdalen Fritid: Arbeta för ett aktivt fritids- och föreningsliv som bidrar till goda uppväxtvillkor Nytt arrendeavtal skytteklubbar Renovering Säters IP Renovering av kommunens lekplatser Byggnation ny Driving Range Säters Golfklubb Installation utegym Säters badplats Kollektivtrafik: Vi ska skapa ett transportsystem som i högre grad minimerar miljöpåverkan genom kollektiva transporter. Kollektivtrafik i alla kommundelar som möjliggör pendling till skola, arbete och handel. Bussomläggning i hela regionen Fortsatt dialog med Trafikverk om busstopp Gustafs (på riksväg) Beslut Trafikverk om Åtgärdsvalsstudie ÅVS genomfart Säter Fastighet: Skapa förutsättningar för goda bostäder och ett bra boende för dem som bor och vill bo i Säters kommun samt stödja näringslivet genom att erbjuda mark för industri, handel, utbildning mm. Skapa förutsättningar för att bygga mot visionen invånare Försörja våra kunder med ändamålsenliga lokaler samt stödja näringslivet i deras etablering Ett flertal tomter såldes både i Gustafs & Säter Samarbetsavtal med husleverantörer avseende Skönviksstrand Begärd avstyckning för kvarvarande tomter i Mora By. Inköp av mark till projekt Skedvi skola Start ombyggnad-/tillbyggnad Enbacka skola Renovering av Säterdalens toaletter Renoverat Klockarskolans Hemkunskapslokaler Stöttat övriga förvaltningar avseende hyresförhandlingar om bland annat Kortis och boende för ensamkommande barn Ett flertal Energisparåtgärder genomfördes Start upphandling renovering Skönvikshallens ventilation, avfuktning och reningsverk Start planering upphandling Skedvi Skola & förskola Kostförsörjning: Erbjuda den kvalitet som kunderna efterfrågar Ekomatsligan 25 % (Säter över 30 %) Matspanarveckor inom barnomsorgen: anv. av lokalproducerat Åtgärder för att minska matsvinn Barn som är mycket nöjda med maten har gått från 3 % 2011 till 35 %

52 52 Barn som är mycket nöjd med skolmåltidspersonalen har gått från 23 % 2011 till 46 % 2014 Inköp av värmevagnar Lokalvård: Erbjuda den kvalitet som kunderna efterfrågar. Servicesamtal med kunder för att på ett bra sätt kunna möta kundernas förväntningar Arbete för att minska kemikalier vid städning Nya städmaskiner som skapar bättre ergonomi för de som arbetar Miljö & Hälsoskydd: Verka för att Säterborna ska ha en god livsmiljö och för att samhällets negativa påverkan på hälsa och miljö ska vara så liten som möjligt. Vattenprover under badsäsong (högsta nivå) Besiktning slänt Fäggeby avseende rasrisk Plan & Byggverksamhet: Möjliggöra bra boendemiljöer och goda uppväxtvillkor: Områdesbestämmelser Bispberg (fastställs 2015) Detaljplan Skedvi skola (slutförs 2015) Start översyn områdesbestämmelser innerstaden Naturvård: Arbeta för medborgarna nyttjar vår natur på ett hållbart sätt Samråd med Park vid röjningar Medverkan avseende utveckling av Säterdalen Vattenförsörjning: Säkerställa att medborgarna har rent, friskt dricksvatten i kranen, dygnet runt. Säkerställa vattentäkternas kvalité och säkerhet till ett ändrat klimat och satta visioner. Avloppsverksamhet: Ta hand om avloppsvatten samt arbeta för att minimera dess miljöpåverkan. Anpassa och utveckla avloppsverksamheten mot satta visioner och förändrat klimat. Vatten och avlopp: Nytt vattenledningsnät Nyberget Påbörjat byte av drift- och övervakningssystem Drygt 100 åtgärder på ledningsnätet Påbörjat projekt skivfilter i Säters reningsverk Byte av inloppssil mm. renoveringar i Ulvshyttans reningsverk Installation av luftvärmeväxlare i 5 små vattenverk Renovering av tre avloppspumpstationer och pumpbyten i ett tiotal stationer Byte av tryckstegringspumpar för dricksvattenpumpar på Åsen Upphandling lastbilstransporter Upphandling grusmaterial Renhållning: Arbeta för att medborgarna på ett effektivt och miljömässigt sätt kan få sitt hushållsavfall återanvänt, återvunnet eller omhändertaget. Kommunikativa insatser för att öka återvinningen i kommunen. Det ekonomiska resultatet Stort arbete har lagts ner mellan förvaltningen och nämnden för att ha en effektiv budgetuppföljning samt att vidta korrigerande åtgärder i tid. Den skattefinansierade verksamheten slutade med ett utfall där det fanns medel kvar i tilldelad ram. Det milda vädret under slutet av året resulterade i mindre mängd snöröjning och lägre uppvärmningskostnader i kommunens fastigheter. Under året infördes komponentavskrivning på fastigheterna vilket genererade lägre avskrivningskostnader på vissa fastigheter andra halvåret. Kollektivtrafikkostnaderna för 2014 är inte färdigreglerade vilket betyder att betalda kostnader för året egentligen inte är den faktiska kostnaden. Försäljning av tomter ökade samt att intäkterna för bygglov blev något högre än budgeterat. Personalkostnader blev lägre på grund av fördröjning av viss tjänstetillsättning samt flytt av personal som följd av tidigare omorganisation. Skattefinansierat Utfall drift: VA/Renhållning Utfall drift VA: Utfall Renhållning: Tkr Tkr +397 Tkr Investeringar Vissa investeringar färdigställts under De investeringar som inte har hållit initial budget har balanserats mot andra investeringsposter. Den stora skillnaden mellan ram skattefinansierat och upparbetade investeringar beror till stor del på att Projekt Enbacka blev överklagat och därmed försenat. Skattefinansierat Budget investering: Tkr Upparbetat investering: Tkr Utfall investering 48 % VA/Renhållning Budget investering: Tkr Upparbetat investering: Tkr Utfall investering 52 % Personalsituationen Personalen är Samhällsbyggnadsförvaltningens största resurs. Från att ha gått till en relativt hög medelålder inom de tekniska verksamheterna börjar vi nu få en mer jämnt fördelad ålderstruktur. Dock är det svårt att rekrytera ny personal med rätt kompetens inom vissa områden. Därför måste fokus ligga på att behålla den personal vi har samt kompetensutveckla dem så att de möter nya krav på ett effektivt sätt. För att minimera kompetensbrist bör vi även söka samarbeten över kommungränserna. Ett exempel på detta kan vara att dela på tjänster med andra kommuner. En risk avseende det stora investeringsbehov som finns inom kommunen är att de många projekten riskerar att anstränga ordinarie organisation. Detta har vi sett effekter av under både 2013 & För att minimera risken för sjukskriven personal har vi och kommer även fortsättningsvis att ta hjälp av konsulter samt projektanställa personal kopplat till investeringarna. 37

53 53 Viktiga händelser inom personalområdet 2014: Intranätet som kommunikationskanal Samhällsbyggnadsbladet FSG förvaltningens samverkansgrupp har varit en viktig grupp för att öka samverkan och delaktighet inom förvaltningen. Internkontroll Samhällsbyggnadsnämndens internkontroll utgår från Samhällsbyggnadsnämndens Internkontrollplan beslutad Sett gentemot Internkontrollplan för 2013 så skedde en del justeringar. Bland annat så plockades punkten bisyssla bort ur interkontrollplan för Detta innebär självklart inte att vi släppt arbete med att kontrollera bisysslor. I mallen som används på utvecklingssamtalet får varje medarbetare svara på frågan om de har en bisyssla. En Internkontrollplan är en viktig del i arbetet med uppföljning av Samhällsbyggnadsnämndens verksamhet. Andra delar som möjliggör en effektiv uppföljning är tydliga rutiner samt system för hantering av avvikelser. Det vill säga att hela tiden arbeta för att lära av sina misstag och skapa en lärande organisation. Även en bra dialog mellan förvaltning, nämnd, revisorer och kommunstyrelse med flera är en viktig grund för en bra internkontroll. Resultatet av internkontroll 2014 är övergripande bra. Dock har vi identifierat områden där vi behöver bli effektivare. Ledningsprocess: 2014 har arbetet med uppföljning av nämndbeslut fungerat tillfredställande. Dock kommer arbetet med att verkställa och följa upp nämndbeslut övergripande att underlättas i och med införandet av det nya ärendesystemet Personalprocess: 2014 har arbetet med handlingsplan medarbetarenkät fungerat tillfredställande. Ett antal olika åtgärder har vidtagits för att arbeta på de prioriterade områdena. Till 2015 kommer den interna mötesstrukturen på Samhällsbyggnad att omformeras för att öka medarbetarenas delaktighet och erbjuda bättre kommunikation. Verksamhetsprocess: 2014 har upphandlingsarbetet fungerat tillfredställande. Där upphandlingar blivit överklagade har dom fallit till kommunens fördel kommer förändringen avseende att kommunens ledningsgrupp även blir kommunens upphandlingsgrupp skapa förutsättningar för bättre långtidsplanering. Det finns även skäl att föra en dialog om inte byggupphandlingar i framtiden borde ingå i upphandlingssamverkan för att säkerställa långsiktig upphandlingskompetens samt möjliggöra samverkansvinster. Ekonomiprocess: 2014 har arbetet med ekonomiprocessen fungerat tillfredställande kommer ett närmare samarbete med Dalatrafik att inledas för att säkerställa att fakturor kommer i tid samt är bra specificerade. En komplett redovisning av Samhällsbyggnadsnämndens arbete med internkontrollen, utifrån interkontrollplan 2014, kommer att redovisas på Samhällsbyggnadsnämnden Hur ser framtiden ut? Utvärdering av omorganisationen: Allt eftersom att den nya organisationen sätter sig är det viktigt att börja utvärdera utfallet av organisationsförändringen. I slutet av 2014 hanterades ärendet översyn av organisationen i KS/KF. Det innebar att en del justeringar beslutades. Samhällbyggnadsförvaltningen handlägger skogsförvaltningen direkt mot KS som ansvarar för den. I strategiska Kollektivtrafikfrågor arbetar Samhällsbyggnadsförvaltningen direkt mot Kommunstyrelsen Miljösamordnaren överfördes till Samhällsbyggnadsförvaltningen Tydlig organisation: Ställningstagande över hur mycket som bör göras i egen regi gentemot handlas upp behöver diskuteras. Ett strategiskt viktigt drag kan vara att i vissa fall renodla verksamheten till en renare beställningsorganisation där det idag är blandat beställare/utförare. Med de stora investeringar som behöver utföras så är det viktigt att befintlig organisation är väl förberedd att möta kommande utmaningar. Kompetensförsörjning: En annan utmaning är att identifiera såväl interna som externa samordningsmöjligheter, allt för att kunna vara med och bygga det hållbara samhället på effektivast möjliga sätt. Säkerhet: kopplad till våra verksamheter. Allteftersom många av våra anläggningar börjar bli ålderstigna samtidigt som vi står inför ett förändrat klimat så ökar säkerhetsriskerna. Vilka åtgärder behöver utföras för att säkra tillgången till rent vatten i framtiden? Vilka åtgärder behöver utföras för att öka säkerheten i våra fastigheter? En rad frågor kommer att behöva utredas samt tas med i framtida planering samt budgetarbete för att minimera kommande säkerhetsrisker. Energieffektivisering: satsning inom området innebär en stor möjlighet att minska både våra verksamheters miljöpåverkan samt frigöra tidigare bundna driftsmedel som kan omfördelas till där behoven finns. Mål för verksamheten metoder för uppföljning Mål för 2014 beslutade av Kommunfullmäktige avseende Samhällsbyggnadsnämnden: Trafik: Standarden på kommunens gator och vägar skall successivt höjas. Minst 3 % av gatu-/gångbaneytan skall asfalteras Nås målet: Nej Kommentar: Med nuvarande budgetnivå går målet ej att nå. Inför 2015 äskande Samhällsbyggnadsnämnden ytterligare medel för att kunna möjliggöra bättre måluppfyllelse. 38

54 54 Fritid: Samhällsbyggnadsnämnden skall under 2014 utföra en undersökning avseende vad föreningarna anser om fritids & föreningslivet inom Säters kommun. Nås målet: Nej/Delvis Kommentar: En mängd dialogmöten har under året hållits med klubbarna. En övergripande undersökning har ej hunnits med men planeras in under Kollektivtrafik: Plan för resecentrum skall vara klar 2014 Nås målet: Ja Kommentar: Mycket av resecentrum är beroende av utfallet av Trafikverkets beställda åtgärdsvalsstudie. Dock har det under 2014 arbetats fram en kommunal plan för resecentrum. Plan & Bygg: Där tillräcklig efterfrågan finns och där tekniska/ ekonomiska möjligheter finns skall Säters kommun kunna tillhandahålla byggklara tomter/områden inom ett år. Målet följs upp genom att stämma av antal tomter inom nya planområden mot efterfrågan Nås målet: Ja Kommentar: Under 2015 behöver fler tomter att styckas av för att även framledes kunna nå målet. Renhållning: Andel återvunnet material i förhållande till mängden kärl- och säckavfall skall öka. Målet för 2014 är att andelen återvunnet material skall vara högre än 58 % av mängden kärl- och säckavfall. Nås målet: Går ej att fastställa. Resultat kommer senare via FTI. Kommentar: Det har tidigare år visat sig svårt att uppnå en förbättring. Troligen behöver större åtgärder vidtas för att kunna öka återvinningsgraden i Säters kommun. T.ex. införandet av sortering av matavfall eller hushållsnära sortering. Utdrag ur målpyramid som fastställdes av Samhällbyggnadsnämnden : Samhällbyggnadsnämnden har tillsammans med Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetat fram en målpyramid som sträcker sig från kommunens vision ända ner till mål på individnivå. Allt för att säkra att vi arbetar tillsammans mot vår gemensamma vision Säter invånare år Nedan syns några exempel på mål som ingår i Samhällsbyggnadsnämndens målpyramid för Trafik: Antalet synpunkter avseende tillgänglighet DHR:s lista skall minska under 2014 Nås målet: JA Kommentar: Listan fylls hela tiden på med nya moment när tidigare problem åtgärdats. Park: Under 2014 starta mätning av antal besökare i Säterdalen Nås målet: JA Kommentar: Mätningen är ett bra grund för arbetet att nå stycken besökare per år Park: Genomföra beslutad lekplatsplan Nås målet: JA Kommentar: Arbetet kommer att fortskrida 2015 för att ytterligare höja nivån på våra lekplatser Fritid: Ha minst 1 uppföljningsmöte med respektive förening som erhåller bidrag från Säters kommun. Nås målet: Delvis Kommentar: Fokus har 2014 varit att ha dialog med de föreningar som erhåller stora bidrag från Säters kommun. Kollektivtrafik: Ett beslut avseende stopp i Gustafs skall fattas under Nås målet: JA Kommentar: Trafikverket har inlett en planutredning för att kunna bygga ett stopp längs riksvägen Fastighet: Ta fram en fastighetsplan med underhållsbehov Nås målet: JA Kommentar: Planen kommer fortlöpande att uppdateras allt eftersom åtgärder genomförs. Kostförsörjning: Kundnöjdhet mäts genom återkommande årliga enkät. Målet för 2014 är att höja skolelevernas nöjdhet från föregående mätning från 85 % till 87 %. Nås målet: JA Kommentar: Nuvarande höga nivå är resultat av ett långsiktigt arbete för en bra kost inom Säters kommun. Även inom äldreomsorgen blev resultatet bättre. Lokalvård: Servicesamtal med kund skall hållas Nås målet: Nej/delvis Kommentar: Servicesamtal kommer att fortsätta hållas 2015 samt kompletteras med enklare kundundersökning. Miljö & Hälsoskydd: Förstärka den positiva bilden av Säter: Kvalitén i den service som MB ger företag i tillståndsärenden ska öka. Målet följs upp i Kommunens kvalitet i Korthet Nås målet: Ja Kommentar: Kommunens kvalitet i korthet för 2014 gav ett bättre resultat i de flesta parametrar som undersöktes. Arbetet fortsätter under 2015 för ytterligare förbättringar. Naturvård: Under 2014 se över att det finns tydlig och uppdaterad information på hemsidan. Nås målet: Ja Kommentar: Tydlig och uppdaterad information finns på hemsidan eller länkas till från hemsidan. Vattenförsörjning: Ta fram en krisledningsplan för farliga bakterier m.m. i dricksvattnet Nås målet: JA Kommentar: Plan & beredskap för farliga bakterier i vatten finns. Avloppsverksamhet: Under 2014 säkerställa att allt behandlat avloppsvatten ligger väl inom satta gränsvärden. Nås målet: JA Kommentar: Med kommande investeringar så beräknas värdena förbättras ytterligare. 39

55 55 Kulturnämnden Resultaträkning (kkr) Budget 2014 Redovisning 2014 Avvikelse Av: Petra Sahlin Redovisning 2013 Förändring % Verksamhetens intäkter, inkl interna poster % Verksamhetens kostnader, inkl interna poster % Årets resultat % Därav kapitalkostnad % Investeringar % Antal årsarbetare 11,7 11,1 5% Verksamhetsbeskrivning Kulturen erbjuder alla kommunens invånare vägar till kunskap och kulturupplevelser, värnar demokrati och yttrandefrihet, stimulerar eget skapande, stärker människors förankring i tid och rum. Kulturnämndens övergripande mål: Att slå vakt om demokratin genom att bedriva en kulturverksamhet av sådan mångfald, kvalitet och tillgänglighet att den för kommunens invånare blir ett verktyg för egen personlig utveckling och för samhällsengagemang. Kulturnämnden ansvarar för: Tre bibliotek i Säters kommun: huvudbiblioteket i Säter, filialer i Gustafs och Stora Skedvi. Filialerna är öppna för allmänheten och är också skolbibliotek. Kulturprogram samt organisering av större arrangemang i samverkan med Säters föreningar och studieförbund. Bidrag till kulturföreningar samt dialoger med dessa. Kulturnämnden ansvarar även för avtal och bidrag till Åsgårdarna, Folkets hus och Säters Biograf- och Tv museum. Att stödja lokala traditioner, lokalhistoriska forskning och hembygdsvårdande verksamhet. Kulturpris och ungdomskulturstipendium Anslag till studieförbund Konstinköp/konstnärlig utsmyckning Kulturmiljövård Remisinstans för plan och byggärenden samt namngivning av gator. Verksamheten styrs av bibliotekslagen och de lokala och nationella kulturpolitiska målen. Enligt bibliotekslagen så ska biblioteken verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Prioriterade målgrupper är personer med funktionsnedsättning. Personer med annat modersmål än svenska och nationella minoriteter. 40

56 56 Viktiga händelser I redogörelsen över viktiga händelser nedan tas händelser upp som är utöver den ordinarie verksamheten. Ny förvaltningschef Den 1 april 2014 tillträdde en ny förvaltningschef. Ambitionen är att utöka samarbetet med kommunens andra verksamheter. Bidra till kommunens utveckling genom att stärka Säters attraktionskraft både för samhället i stort och för den enskilde. Ambitionen är också att stärka personalgruppen i kulturförvaltningen. Läsfrämjande projekt. Kulturnämnden har som mål att arbeta med läsfrämjande för barn och unga samt för personer med annat modersmål än svenska. Två processdagar har genomförts med förvaltningen för att definiera vilka läsfrämjande insatser som behövs och för att skapa en projektplan som ska visa hur arbetet ska gå till. Länsbiblioteket är projektägare till ett regionalt läsfrämjande projekt som ska vara behjälplig för kommunernas insatser för läsfrämjande. Projektet är ett samarbete mellan länen i Dalarna, Gävleborg och Värmland. Förvaltningschefen deltar i referensgruppen för det länsövergripande projektet. Meningen är att utveckla kompetensflödet av det läsfrämjande arbetet som finns mellan kommunerna i de tre länen. Samtal har också påbörjats med Säters skolförvaltning om att utveckla samarbetet med läsfrämjande insatser förvaltningarna emellan. En av de bästa Enligt statistik från Svensk biblioteksförening och SCB för 2013 så ligger Säters bibliotek på andra plats i länet vad det gäller antalet utlånade böcker och antalet besökare på biblioteket. Säter går därmed mot den nationella trenden där utlåningen minskar och att besöken minskar. I den första statistiken för 2014 så ökar antalet utlån och besök ytterligare jämfört med ehub. För att underlätta ytterligare för Säters invånare att låna digitala böcker så har en ehub köpts in. Den enskilde är inte beroende av att ta sig till biblioteket för att låna böcker, biblioteket är inte enbart ett fysiskt bibliotek utan också ett digitalt. Med digitala böcker underlättas också läsningen för personer med lässvårigheter. Antalet digitala utlån har ökat under Biblioteksplan och kulturplan Kulturnämnden har beslutat att ta fram en kulturplan och en biblioteksplan. En biblioteksplan har funnits sedan tidigare medan kulturplanen blir den första. Nuvarande biblioteksplan sträcker sig fram tom Målet var att planerna skulle vara klara innan sommaren Planerna ska tas fram i dialog med kommunens verksamheter och det har visat sig vara mer tidskrävande än beräknat. Dialogen med externa parterna har fungerat bättre och tre föreningsform har ägt rum. En dialog med Landstingets kulturverksamhet pågår också om vad en samverkan mellan Säters kommun och landstinget ska innehålla. En ytterligare anledning att förlänga arbetstiden för att ta fram planerna är att en ny kommunchef har börjat i februari Utveckling av Säterdalen Se Människan i Säter är ett projekt där konstintresserade personer med kognitiva funktionsnedsättningar och yrkesverksamma konstnärer tillsammans hittar uttryck och språk för en konsthändelse i Ljusteråns rum. Projektets arbetssätt är av lokalt och regionalt intresse. Ambitionen är också ett bidrag för att öka attraktionskraften i Säterdalen. Det ekonomiska resultatet Kulturnämnden har ett överskott på kr i relation till budgeterade medel. Till största delen finns den hos biblioteksverksamheten och det är bidraget från Statens kulturråd som förs över till 2015 års budget. Investeringar Investeringar har gjorts enligt den planerade budgeten för Konst har köpts in för kr och de övriga investeringarna är inventarier till biblioteket och en ehub som gör det enklare för låntagarna att låna böcker digitalt. Personalsituationen Barnbibliotekarien på biblioteket i Säter är föräldraledig och en vikarie har utfört arbetet under tiden. Barnbibliotekarien återkommer den 1 april Biblioteket måste hålla sina öppettider. Fler av personalen har små barn och mycket förkylningar gör att det kan vara svårt att bemanna lånedisken. Det krävs vikarier som kan rycka in med kort varsel, hanteringen av detta är tidsödande. Den allmänkulturella verksamheten är sårbar eftersom den sköts av bara en person, kultursekreteraren. I stort sett allt som görs är synligt för allmänheten. Prioriteringar kan därför vara svåra att göra men kan vara nödvändiga. Som det går att utläsa av statistiken för 2014 så har kulturarrangemangen ökat och därmed antalet besök. Under 2015 ska en utveckling av administrativa uppgifter utföras och detta kan påverka antalet arrangemang. Under hösten har biblioteket haft problem med störande lukt från besökare. Besökare har lämnat biblioteket och det har varit ett arbetsmiljöproblem för personalen. Ett system har tagits fram för att hantera den här typen av problem. Kompetenshöjning sker genom kurser, deltagande i projekt och samverkan med kollegor i länet kring gemensamma utvecklingsområden. Det handlar också om att synliggöra den kompetens som finns och dela med sig den inom gruppen. Internkontroll Kulturnämnden har fullföljt internkontrollen enligt fastställd plan Kontrollpunkter har genomförts inom ramen för internkontrollplanen. Hur ser framtiden ut? Kulturförvaltningen fungerar bäst när den är organiserad så att den kan samverka med flera områden som näringsliv, vård och omsorg och med skolan. Kulturen är ett politikområde i de kommunala, regionala och statliga nivåerna och det finns ett system mellan dessa nivåer för finansiering och för kompetensöverföringar. Biblioteket i Säter ligger i framkant jämfört med andra bibliotek och det skapar möjlighet för nya frågeställningar 41

57 57 Frågeställningarna är; Hur kan biblioteken på bästa sätt bidra till ökad läskunnighet bland unga och personer med annat modersmål än svenska? De planerade byggnationerna i skolorna i Stora Skedvi och Gustafs ger kulturnämndens biblioteksfilialer en möjlighet till utveckling. Filialerna är till för både allmänheten och skolorna vilket ställer krav på dem utifrån flera verksamhetsaspekter. Flera av Säters kulturmiljöer och konstverk utomhus är i behov av underhåll. Kommunens skolor ska renoveras/byggas om och 0,5 % av budgeten ska avsättas för konstnärlig utsmyckning eller med ett modernare uttryck gestaltning av den offentliga miljön. En dialog med skolförvaltningen har inletts för att ta fram ett förslag Hur kan biblioteken utvecklas till att vara en kommunikationsplattform för både kommunen och för invånarna så att det demokratiska samhället stärks. för hur detta ska genomföras. Tanken är att barn, lärare och konstnärer ska samverka. Möjliga utvecklingsområden Förvaltningen kan utveckla samverkan med Säters Biograf- och TV museum och Folkets hus. Säter har en filmprofil och under året ska eventuella utvecklingsmöjligheter identifieras som kan stärka profilen ytterligare, i första hand för barn och unga. Kulturnämnden vill utveckla Skönviksområdet, en dialog med bland annat Svenska institutet har inletts där ambitionen är att ett av husen ska användas för internationellt utbyte inom kulturområdet. Mål för verksamheten metoder för uppföljning Målområden Bra boendemiljöer och goda uppväxtvillkor Förstärka den positiva bilden av Säter Ett rikt kulturliv gör kommunen attraktiv som boendemiljö. Mål Få fler att utnyttja bibliotekens tjänster och delta i de kulturarrangemang som ordnas i förhållande till föregående år. Fler arrangemang ute i kommundelarna i förhållande till föregående år. Statistik tas ut ur BOOK IT och jämförs med SCBstatistiken Statistik förs över lån av e-böcker Statistik förs över antal besök på HB, både fysiska och virtuella Antalet arrangemang räknas, dels i egen regi, dels med stöd av kulturnämnden Biblioteksverksamhet innebär ekologiskt hållbar utveckling, eftersom böcker och andra medier återanvänds. Utlåningen av e-böcker ökar mycket, vilket sparar papper och skog Verksamhetens totala kostnad kr/inv * 9,2 9 8,8 8,6 Antal boklån per invånare 200 8, , Antal besök biblioteket Säter Sammantaget öppethållande på biblioteken tim/vecka 42

58 Utlån antal e- böcker Uppföljning kulturarrangemang Antal arrangemang som arrangör eller medarrangör *** Antal besökare till arrangemang som medarrangör eller arrangör *** Antal arrangemang i skolan Antal besökare arrangemang i skolan Kultur inom vård och omsorg, besökare ** Kultur inom vård och omsorg antal arrangemang ** *Den ökade kostnaden beror på att Folkets Hus, Åsgårdarna, Biograf- och TV-museet samt kulturföreningarna fördes över från KS till kulturnämnden fr o m ** Här ingår Möjligheternas dag i Säterdalen, som kulturnämnden gav bidrag till 2013 och arrangerade 2014, samt kulturarrangemang på gruppbostäder och Gärdet. *** Under 2012 och 2013 ingår de större arrangemangen som Stampen och Nostalgidagarna i statistiken. 43

59 59 Barn- och utbildningsnämnd Resultaträkning (kkr) Verksamhetens intäkter, inkl interna poster Verksamhetens kostnader, inkl interna poster Årets resultat Därav kapitalkostnader Nettoinvesteringar Antal årsarbetare Budget 2014 Redovisning 2014 Avvikelse Redovisning 2013 Förändring % % % % % % 376, ,2 3% Viktiga händelser Barnomsorg Förskoleverksamheten är indelad i tre förskoleområden, Säters tätort, Gustafs och Stora Skedvi. Under 2014 invigdes nya förskolan Äventyret vid Pelles väg. Förskolan har fem avdelningar och plats för ca 72 barn. I samband med att förskolan Äventyret öppnades avvecklades förskolan Trasten. Barn- och utbildningsnämnden belastas med en kostnad för återställning av lokalen motsvarande 600 kkr. Under 2014 inleddes arbetet med att projektera ny förskola i Stora Skedvi. Kommunen har kunnat erbjuda plats inom lagstadgad tid. Årets brukarundersökning visar att föräldrarna är nöjda med verksamheten och personalens insatser. Mest nöjd är man med servicen på förskolan och personalens bemötande. Minst nöjd är man med miljön vid förskolan och förskolans öppettider. Under 2014 arbetade alla 4-5 åringar i Säters kommun med ett projekt kallat Matspanarna. Barnen fick åka på studiebesök till lantbruk i kommunen för att se var maten kommer ifrån. Inför, under och efter besöken arbetar man med temat på förskolan. Under vårterminen besökte man mjölk- och köttgårdar och under hösten fokuserade man på potatis och odling. I projektet är samarbetet med lantbrukarna avgörande för att barnen ska få se hur det går till på gårdarna och prova på närproducerade produkter. Kökspersonalen har också varit engagerad i projektet och under besöksveckorna har man serverat mat med råvaror från lokala producenter. Grundskola/grundsärskola Grundskolan Grundskolan i Säter har tre skolor med förskoleklass till skolår 6 med tillhörande fritidshem; Enbacka skola, Stora Skedvi skola och Kungsgårdsskolan. Kommunens enda skola med årsklasserna 7-9 är Klockarskolan. De flesta nyanlända elever går vid Kungsgårdsskolan och Klockarskolan. Skolorna har under 2014 inte fullt ut kunnat tillmötesgå behovet av modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet. Under året har matematiklyftets första del avslutats. Projektet övergick från hösten 2014 till att hanteras inom ramen för egen finansiering. Barn- och utbildningsnämnden har fortsatt sin satsning på att möjliggöra för lärare att vidareutbilda sig inom Lärarlyftet. Under året har 8 lärare deltagit i utbildning. Resultat i form av andel elever som nått målen i ett eller flera ämnen liksom det genomsnittliga meritvärden har 44

60 60 försämrats jämfört med föregående år. Kunskapsresultaten visar även på tydliga skillnader mellan pojkar och flickor. När det gäller kunskapsresultat för elever i årskurs 6 har skillnader mellan kommunens tre skolorna jämnats ut och bedöms i stort som likvärdiga. Tabell 1. Betygsresultat skolår 9 källa: Skolverket. Betygsresultat Genomsnittligt meritvärde 198,4 200,4 210,3 210,9 202,5 Andel (%) som nått målen i alla ämnen 69,0 74,1 84,4 82,6 86,0 Tabell 2. Betygsresultat skolår 9, jämförelse mellan kön, över tid. Källa Skolverket Betyg, jämförelse mellan Genomsnittligt meritvärde kön, skolår Pojkar 190,4 185,0 200,5 189,5 195,6 Flickor 206,0 220,4 218,2 228,3 210,0 Skillnad mellan kön 15,6 35,4 17,7 38,8 14,4 Tabell 3. Preliminära meritvärden skolår 6, vt. 2014, källa: Säters kommun, Infomentor Skola Total Flickor Pojkar Skillnad kön Enbacka skola 205,0 217,2 192,8 24,4 Kungsgårdsskolan 199,7 210,3 185,7 24,6 Stora Skedvi skola 205,0 211,7 202,8 8,9 Total 202,7 213,0 193,6 19,3 Grundsärskolan Läsåret 2014/2015 har grundsärskolan omfattat 9 elever. Detta fördelat på 3 elever som går i träningsskola och en elev i omvänt integrerad grundsärskolan år 1-6 samt 5 elever i grundsärskola åk 7-9. Tre elever har varit integrerade, d.v.s. går i grundskolan och läser enligt grundsärskolans kursplan. Personalen består av tre lärare, tre elevassistenter (tillhör centrala elevhälsan) samt 50 % specialpedagog (som tillhör centrala Elevhälsan med särskilt uppdrag mot särskolan). Beslut om mottagning i grundsärskolan görs av chef för Elevhälsan, enligt delegationsordning. Som en temporär lösning i avvaktan på förslag till en förändrad organisation har ansvaret för grundsärskolans två grupper under läsåret 2014/2015 legat på två grundskolerektorer, en för skolår 1-6 och en för skolår 7-9. Som stöd i särskolefrågor har respektive rektor 25 % biträdande rektor. Gymnasiet Gymnasieverksamheten omfattar Dahlandergymnasiet, gymnasieersättningar till kommunala och fristående gymnasieskolor samt interkommunala ersättningar till gymnasiesärskoleelever. Dahlander kunskapscentrum Gymnasiet Gymnasieskolan vid Dahlander kunskapscentrum omfattar fem nationella program och fyra introduktionsprogram. De fem nationella programmen är Ekonomiprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet, Teknikprogrammet och Vård- och omsorgsprogrammet. På Vård- och omsorgsprogrammet finns sedan två år tillbaka en lärlingsutbildning. Andelen elever vid Dahlander kunskapscentrum som fått slutbetyg inom fyra år (inkl. introduktionsprogrammen) visar en ökning från 61 % för år 2013 till 69,8 % Samtliga elever på de högskoleförberedande programmen vid Dahlandergymnasiet erhöll examen För de yrkeförberedande programmet (Vård-och omsorgsprogrammet) erhöll 97 % examen. För gymnasieverksamheten som helhet kan man se ett vikande elevantal i jämförelse med föregående år. Detta beror dels på ett vikande elevantalet inom åldersgruppen 16-åringar, dels en allt hårdare konkurrens mellan de kommunala utbildningsanordnarna och konkurrensen med de fristående alternativen om denna elevgrupp. Vuxenutbildningen Vuxenutbildningen omfattar utbildning i svenska för invandrare (sfi), särskild utbildning för vuxna (särvux) och kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå. Under läsåret 13/14 har vuxenutbildningen även bedrivit uppdragsutbildning mot Säters kommun, Omvårdnadslyftet med 25 elever, Landstinget Dalarna Rätts Psykiatriska kliniken samt i mindre omfattning datautbildning mot arbetstagare i Säters kommun. Under vt-14. har vuxenutbildningen haft 13 elever på annan ort finansierade via yrkesvuxmedel, Utbildningar som har genomförts är dels yrkesutbildningar men även enstaka kurser. Karriärtjänster Regeringen har inrättat två utvecklingssteg för yrkesskickliga lärare inom förskoleklass, grund- och gymnasieskola och motsvarande skolformer. Dessa karriärtjänster omfattar förstelärare, vilket innebär ett praktiknära karriärsteg, samt lektor, som baseras på akademiska meriter. Säters kommun har under 2014 utsett ytterligare nio förstelärare. Totalt har kommunen 13 förstelärare. Kulturskolan Kulturskolan Säter i Säters kommun i Dalarna har ca 210 inskrivna elever i den frivilliga verksamheten. Skolan erbjuder undervisning i musik, drama, bild och dans. Huvudelen av eleverna deltar i ämnet musik. Dessutom ansvarar Kulturskolan Säter för all musikundervisning i kommunens grundskolor. Kulturskolan har också högstadiets musikprofil i sitt uppdrag. Sedan 1980 får samtliga elever i grundskolan spela teater vid minst två tillfällen under skolåren 1-6 och därför har Kulturskolan en anställd dramapedagog. Musikundervisningen bedrivs på althorn, baryton, blockflöjt, elbas, fiol, gitarr, keyboard, klarinett, marimba, saxofon, slagverk, sång, trombon, trumpet, tuba och tvärflöjt. Det finns också åtta orkestrar med olika inriktning att delta i. Varje tisdag kl är det kvällsöppet på Kulturskolan. Då kommer eleverna för att öva på egen hand, själva eller i grupp, och det finns lärare som kan hjälpa dem som önskar. Kulturskolan har en stor konsertverksamhet där främst orkestrarna framträder. Det finns också tre dramagrupper och en dansgrupp. Kulturskolan har under 2014 blivit certifierad enligt kvalitetssäkringssystemet Qualis. Skapande skola Inför läsåret 2013/14 beviljades Säters kommun kr i Skapandeskola-bidrag från Kulturrådet. Det är sjätte året kommunen ansökt om medel för att kunna stärka 45

61 61 skolans arbete med kulturella uttryck, upplevelser och elevers eget skapande. Skapandeskola-projekten utgår från grundskolans läroplan där man valt att fokusera på följande områden: FN:s konvention om barnets rättigheter och skolans värdegrund Utveckla nya arbetssätt/estetiska lärprocesser i skolan Låta eleverna pröva olika uttryck för skapande Uppleva och få insikt i kulturlivet Ungdomsverksamheten- Vilja våga vara Ung i Säter blir Ung i Säter Syftet med ungdomsverksamheten är att ungdomar i Säter ska ges möjlighet till inflytande och delaktighet och att skapa arenor som bygger på ungdomarnas eget engagemang och intressen. En annan viktig del är samarbetet i ungdomsfrågor med olika aktörer; kommunala förvaltningar, BRÅ, föreningar, näringsliv m.fl. samt arbetet med Ungdomens Hus. Förslaget som barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden lämnat till kommunstyrelsen (Ks) om ny organisation för Vilja våga vara ung i Säter behandlades på kommunstyrelsen den 2 september Kommunstyrelsen beslutade då att ställa sig bakom namnbytet från Vilja Våga Vara Ung till Säter till Ung i Säter. Däremot blir det ingen förändring av organisation för ungdomsfrågor, såväl verksamhet som strategiska frågor och implementering av barnkonventionen, som ligger kvar hos barn- och utbildningsnämnden. Ungdomens hus Under 2014 har Ungdomens hus haft öppet tre kvällar i veckan, måndag onsdag, och fredag 17-23, som tidigare. Man har också haft verksamheten under skolans lov. Summercamp Summercamp erbjöds under tre veckor på sommarlovet. Målgrupp är ungdomar som slutat årskurs 6 och årskurs 7-9. Även gymnasieelever ansvarar för vissa aktiviteter som bågskytte, vattenskidåkning/åka ring och beachvolleyboll. Andra aktiviteter var brännboll, bakning, boule, femkamp, fiske utflykt, innebandy, Gymnoshallen i Falun, fotboll, biljard- pingis- air hockey turneringar m.m. Ungdomar 16 + Diskussioner har förts med Folkets Hus om att samarbeta om att skapa en mötesplats för ungdomar Planer finns på att göra en ansökan om projektmedel för att skapa denna plats tillsammans med ungdomarna. Säters ungdomsråd Säters ungdomsråd består av 11 medlemmar i åldern14-21 år. De har sina möten på Ungdomskontoret på Folkets Hus lokaler. Under året har de haft 14 möten. Ungdomsrådet har under våren 2014 arbetat fram en formulering/röd tråd som genomsyrar deras tänk och satsningar. Säters Ungdomsråd tycker att det är viktigt att unga i Säters kommun känner att man som ung får vara den man är. Ungdomsrådet vill genom film, föreläsningar och andra aktiviteter ge unga insikter, styrka och inspiration till att våga vara den man är, få unga att respektera andra, få unga att respektera sig själva. Idé banken Idé banken har haft en ansökan, Film i Säter, som har beviljats 7500 kr. Konventionen om barnets rättigheter Under 2014 har man arbetat vidare med konventionen om barnets rättigheter. Handlingsplanen som är en bilaga till barnplanen har setts över och reviderats. Under året har handlingsplanen följts och både förskolebarn och skolbarn har fått ta del av och varit engagerade i arbetet. Flera förvaltningar/nämnder har fått information av de sommarjobbande ungdomarna och arbetsgruppen har träffats kontinuerligt. Kommunens barnkonventionsarbete uppmärksammades under hösten i SKL:s månadsbrev. Sommarlovet 2014 fick 10 ungdomar i åldern år som sommarjobb lära sig om barns och ungas rätt, för att under hösten sprida dessa kunskaper vidare till elever i åk 5, politiker och tjänstemän i kommunen. Under knappt tre veckor fick ungdomarna genom teori, praktik, studiebesök, föreläsningar, gruppövningar, diskussioner och fika, vrida och vända på frågor kring ungas delaktighet och inflytande utifrån Barnkonventionen och ett kommunalt perspektiv. Sommarjobbarna fick tre uppdrag att arbeta med: Från Kommunstyrelsen Hur unga och beslutsfattare ska komma varandra närmare Från Arbetsgruppen för Barnkonventionen Vilken artikel, till vilken årskurs Temadag om Barnkonventionen för kommunens alla elever i åk.5 Uppdraget från KS resulterade i flera konkreta förslag bl.a. SMS-panel, Aktivitetsdag/studiebesök Skola + Politiker = sant, Mer engagemang från vuxna (viktigt att återkoppla till unga när de lämnat ett förslag el. liknande), Producera en tidning för barn av unga (med artiklar/information om Barnkonventionen, aktuella ämnen som rör barn, beslut i kommunen som ska fattas, intervjuer med beslutsfattare m.m.) Personlig utveckling (stärka barn och ungas självkänsla och självförtroende) och en facebooksida för Säters kommun där medborgarna lätt kan få kontakt med beslutsfattare. Efter utbildningstiden hade ungdomarna i uppdrag att hålla i en utbildning för samtliga elever i åk 5 för att delge sina kunskaper. Eleverna i åk 5 genomförde i sin tur en dag för femåringarna i förskolan för att sprida budskapet ytterligare. Femåringarna fick göra en liten utställning på biblioteken i kommunen. Samverkan mellan BUN och Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden har under 2014 fortsatt sitt samarbete inom ramen för samverkansavtalet mellan de båda nämnderna som reglerar hur samverkan ska ske i frågor kring barn och unga som riskerar att fara illa. Syftet med samverkan är att kvalitén i arbetet med barn och ungdom skall bli bättre och att de tillgängliga resurserna samordnas och används på ett så effektivt sätt som möjligt och att insatser sker så tidigt som möjligt i förhållande till problemområde. 46

62 62 Social investeringsfond Kommunfullmäktige har fattat beslut om att inrätta en social investeringsfond i kommunen. Det övergripande målet för den sociala investeringsfonden är att genom tidiga insatser minska socialt utanförskap. Ett underordnat mål är att kunna pröva för kommunen nya metoder för att åstadkomma detta. De insatser som efter utvärdering bedöms ge effekt skall sedan implementeras i ordinarie verksamhet. Ett annat delmål är att utveckla en gränsöverskridande samverkan mellan kommunens verksamheter, samt med andra aktörer i samhället. Sociala investeringar definieras som förebyggande insatser med långsiktiga effekter. Det ska vara målgruppsinriktade och offensiva satsningar. Målgruppen kan vara individer och/eller familjer. Det kan vara insatser som riktar sig direkt mot barn- och ungdomar men även insatser för att stödja föräldrar i sin föräldraroll och som indirekt gynnar barns och ungdomars utveckling. Det ska vara insatser som går utöver den ordinarie verksamheten. Det ska finnas evidens i såväl framtagande av målgrupp och i insatsernas utformning och metodik. Med detta menas att målgruppen för insatsen riskerar ett faktiskt utanförskap och att insatserna kan förväntas motverka utanförskapet. Insatserna ska beröra minst två av kommunens förvaltningar och gärna externa aktörer. IT Under 2013 slutfördes satsningen på lärardatorer vilket betyder att alla lärare nu har en bärbar dator för sitt arbete. Under 2014 har också tillgång till bärbar dator ökat bland fritidshemmens och förskolans personal. Klassrum på Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan har utrustats med fast monterad projektor och ljudutrustning. Ännu saknas denna utrustning i flera klassrum på både Kungsgårdsskolan och Klockarskolan. Alla förskolor har tillgång till projektor och ljudutrustning. Det trådlösa nätet har förstärkts på både skolor och förskolor. Fortfarande finns det förskolor som saknar wifi, men har tillgång till 3G. Stora Skedvi skolas och Enbacka skolas önskemål om att kunna arbeta med att skriva sig till läsning med IT som hjälpmedel har tillgodosetts. Elever i årskurs 1-3 har fått tillgång till 58 bärbara datorer med mobila förvaringsskåp och nödvändig programvara för läs- och skrivinlärning. I och med denna satsning har även licenser för programmet med talsyntes, utökats och omfattar nu hela kommunen. På så sätt kan alla elever i kommunen använda talsyntes när de har behov av det. Eleverna har även rätt att installera programmet på en dator i sitt hem. Klockarskolans behov av en klassuppsättning bärbara datorer samt ytterligare datorer till bildundervisning har tillgodosetts. Dahlander kunskapscentrums elever har alla en bärbar dator för sin undervisning. Tidigare har dessas datorer leasats, men inför läsåret 2014/2015 har de investerats. Lärardatorerna på Dahlander kunskapscentrum har reinvesterats. Alla elever i behov av kompenserande hjälpmedel har fått det eller de hjälpmedel de behöver. Under 2014 har 17 elever fått tillgång till en personlig lärplatta. Även speciallärare har nu tillgång till lärplatta för sin undervisning. Det ekonomiska resultatet Resultatet för 2014 uppvisar ett underskott på kkr. Ett underskott har varit prognostiserat under större delen av året, framförallt beroende på osäkerheten i ersättningar till andra huvudmän inom gymnasiet samt ökade kostnader för barn och elever i behov av särskilt stöd. Efter november månad aviserades ett underskott på kkr, med kommentar att det fortfarande var en osäker prognos utifrån ovanstående faktorer. Differensen mellan prognos och utfall beror på ett antal faktorer. Den största är att kostnaderna för ersättningarna till andra huvudmän för gymnasiet ökade under året. Det beror på ett ökat snittpris per gymnasielev. Detta kunde utläsas först efter årets slut. Snittpriset påverkas dels av varje skolas programkostnad dels av vilka program eleverna väljer. Antalet elever i snitt för året var fyra fler än antalet som beräknats i budget. Kostnaden för elever i särgymnasiet överskred också budget. Detta bl.a. beroende på under året inflyttade elever i kommunen samt val av program med höga priser. Busskortskostnaden för eleverna vid Dahlander kunskapscentrum blev 200 kkr dyrare än beräknat. Detta beror på fler elever och på att kostnaden per kort ökat, något som inte kommunicerats mellan samhällsbyggnadsförvaltning och barn- och utbildningsförvaltningen. Denna internfakturering ägde rum i december. En annan faktor som försvårade prognosarbetet var att det under december och januari kom sena internfakturor från Säterbostäder på drygt 300 kkr. Detta för arbeten utförda under sommaren Kostnaderna för barn och elever i behov av särskilda insatser har ökat under året. Även kostnader för administration inom förskola och grundskola har överskridit budget. Detta beror bl.a. på personalförändringar och sjukskrivningar under året. Antalet barn inom barnomsorgen har under året varit mindre än budgeterat vilket ger ett överskott för den verksamheten. Detta har i prognosarbetet bl.a. balanserat underskottet i förskoleklass, grundskolan, fritids inklusive elevhälsa. Tabell 4. Ekonomiskt resultat, barn- och utbildningsnämnden kkr. Barn- och utbildningsnämnden visar ett totalt underskott Ungdomsverksamheten har ett överskott -385 Buffert Förtroendevalda och administration Barnomsorg Grundsärskoleverksamhet -434 Förskoleklass, grundskola och fritidshem inkl. elevhälsa Kulturskolan -70 Avgifter för gymnasieelever i andra kommuner och i fristående skolor visar ett underskott Särgymnasium 945 Dahlandergymnasiet visar ett underskott Vuxenutbildning visar ett underskott 126 Utifrån att det har varit svårt att göra en bra prognos, framförallt för gymnasiets ersättningar till andra huvudmän, kommer barn- och utbildningsförvaltningen att 47

63 63 införa ett antal nya kontrollmoment i prognos och uppföljningsarbetet under Investeringar Investeringarna uppgick till kkr och avser inventarier och verksamhetanknutna åtgärder; kontinuerligt utbyte av klassrumsmöbler, utrustning i undervisningssalar, utrustning i förskolor, arbetsmiljöanpassningar/ skyddsrondsåtgärder samt fastighetsnära åtgärder som staket och yttre lekutrustning vid förskolor. 500 kkr av investeringsmedlen utnyttjades ej p.g.a. försenad byggnation av Enbacka skola. Dessa medel förs över till 2015 års investeringsbudget. Barn- och elevutveckling Målprognosen för det totala barnantalet inom förskolan visar en stabilisering av barnantalet fram till sätt att möta rekryteringsbehovet är genom det partnerskoleavtal som barn- och utbildningsförvaltningen ingått med Högskolan Dalarna om att ta emot studerande inom förskollärar- och lärarutbildningen. På så sätt slussas de studerande in i verksamheten i Säter vilket underlättar rekrytering efter utbildningens slut. Kommunen står också inför en situation där det blivit svårt att rekrytera förskollärare och vissa ämneslärare, framförallt inom de naturorienterande ämnena och språk. Sjukstatistik Sjuktalet inom barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden har haft en positiv utveckling fram till år Genom byte av personaladministrativt system under 2012 kan statistik för 2012 inte tas fram. Under 2013 skedde en ökning av sjuktalen såväl inom kommunen som inom barn- och utbildningsnämndens verksamheter. Under 2014 har sjuktalen åter vänt och ligger på 5,47 %. Figur 1. Prognos förskoleplatser perioden Prognosen för elevutvecklingen inom grundskolan visar en ökning av elevantalet de kommande åren. Figur 2. Prognos elevutveckling, grundskolan perioden 2014/ /2020 Personalsituationen Inom nämndens ansvarsområde uppnår 89 anställda (27 %) 65 år under perioden Under perioden kommer 45 (32 %) av kommunens tillsvidareanställda lärare/elevassistenter att uppnå 65 år. Inom förskola/förskoleklass/fritidshem kommer 28 anställda (22 %) att uppnå 65 år under perioden. Vid Kulturskolan uppnår 3 anställda (38 %) 65 år. När det gäller administrativ personal uppnår 13 anställda (26 %) 65 år inom perioden. Då barn- och elevutvecklingen bedöms stabil eller något ökande, kommer det att uppstå ett rekryteringsbehov. Ett Figur 3. Det genomsnittliga sjuktalet, BUN, Internkontroll Internkontrollplan är upprättad, riskanalys genomförd och fastställd av nämnden. Planen innehåller 32 kontrollmoment. Med utgångspunkt från risk- och konsekvensbedömningar har en årlig sammanfattande uppföljning genomförts. Därutöver redovisas månatligen genomförda kontrollmoment till nämnden. Uppföljningen ligger till grund för ny plan för Beslut fattas av nämnden i februari månad. Inga avvikelser mot rutiner har konstaterats. Hur ser framtiden ut? Förskolan Prognosen visar att behovet av förskoleplatser kommer att vara fortsatt stort i Säters tätort. Under perioden fram till att ny förskola står klar bedöms behovet av förskoleplatser vara fortsatt högt också i Stora Skedvi där planering pågår för att tillskapa ytterligare en lokal vid förskola i Fäggeby. Efterfrågan av barnomsorg på obekväma tider antas kvarstå under kommande år. Projektet Matspanarna fortsätter under Grundskolan Sedan den 1 december 2013 krävs lärarlegitimation för att tillsvidareanställas, undervisa och sätta betyg inom så gott som hela det offentliga svenska skolväsendet. För 48

64 64 lärare som anställdes på sin nuvarande anställning före den 1 juli 2011 börjar reglerna gälla fullt ut den 1 juli För lärare i särskoleformerna är den övergångsperioden förlängd fram till 1 juli Kravet på lärarlegitimation kan komma att innebära omställningskostnader. Inför 2015 planeras en utökning av antalet tjänster för modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet motsvarande en tjänst. Läromedel Behovet av att uppdatera och nyanskaffa läromedel bedöms som mycket stort inom samtliga grundskolans årsklasser. Moderna, läromedel anpassade till grundskolans läroplan LGR 11 ger lärarna mer stöd i undervisningen jämfört med nuvarande gamla läromedel. Förutom att eleverna ges bättre förutsättningar till högre måluppfyllelse ger nya, uppdaterade läromedel lärarna mer tid för att vara mer med eleverna. Utbildning för nyanlända elever Vidare finns behov av ytterligare förstärkning av undervisningen i ämnet svenska som andraspråk, modersmålsundervisning och studiestöd på modersmålet. Regeringens proposition 2009/10:165 aviserar förändringar gällande utbildning för nyanlända elever. Förändringen av Skollagen träder i kraft den första januari 2016 men behöver förberedas under Förändringen innebär bl.a. en tydligare definition av begreppet nyanländ elev, tydligare krav på hur en nyanländ elevs kunskaper ska bedömas, en nyanländ elev ska inom två månader från det att han eller hon för första gången tagits emot i skolväsendet placeras i en undervisningsgrupp. Begreppet Förberedelseklass förtydligas där förslaget är att en elev får gå i förberedelseklass i högst ett år. Om synnerliga skäl finns ska beslutet få omfatta högst två år. Vidare innehåller förslaget möjlighet till en prioriterad timplan. Förändringen kommer att innebära att vissa organisatoriska förändringar för att möte de nya kraven måste ske under PRIO Under våren 2015 inleds ett skolutvecklingssamarbete med Sveriges kommuner och landsting (SKL) kallat PRIO (Planering, Resultat, Initiativ och Organisation). PRIO är ett utvecklingsarbete som sedan januari 2012 drivs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Stockholms stad. Arbetet har utvecklats med stöd av konsultbolaget McKinsey & Company. PRIO bygger på slutsatserna från McKinseys två rapporter om framgångsrika skolsystem från 2007 och 2010, men även annan aktuell internationell forskning om vad som påverkar elevers studieresultat. Barn- och utbildningsnämnden har avsatt en tjänst fördelat två halvtider som skall användas till två förändringsledare i projektet. Läslyftet Från 2015 erbjuder Skolverket kommuner att söka statsbidrag för att delta i Läslyftet. Läslyftet syftar till att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga genom att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen. Läslyftet bygger på kollegialt lärande, att lärare lär av och med varandra med stöd av en handledare. Läslyftet vänder sig till hela skolor och till lärare inom alla ämnen. Fortbildningsmodellen utgår från att rektor schemalägger deltagande inom ordinarie arbetstid och att lärare som arbetar med materialet genomför två moduler under ett läsår. Detta innebär att minst 30 timmar per termin bör avsättas för arbete med fortbildningen. Statsbidrag för deltagande i Läslyftet gäller under ett läsår. Skolornas huvudmän utser handledare som får utbildning. Även rektorer för de skolor som deltar får stöd. Karriärtjänster Inför läsåret 2014/2015 har Säters kommun tilldelats en statsbidragsram som möjliggör anställning av ytterligare två förstelärare. Totalt kommer då kommunen att ha 15 förstelärare. Dahlander kunskapscentrum Utmaningen för Dahlander kunskapscentrum är att i en alltmer hårdnande konkurrens om eleverna fortsätta utveckla verksamheten till ett utbildningscentrum med ekonomisk bärkraft där man kan behålla och vidareutveckla samtliga fem nationella program. Inför läsåret 2015/2016 kommer Borlänge kommun att starta Vård- och omsorgsprogrammet vilket innebär att antalet elever från Borlänge och Gagnef som söker Vårdoch omsorgsprogrammet vid Dahlander antas komma att minska. Ungdomsverksamheten - Ung i Säter Arbetet med att implementera konventionen om barnets rättigheter fortsätter. Handlingsplanens olika aktiviteter kommer att genomföras. Region Dalarna har som målsättning att regionen ska bli Sveriges bästa ungdomsregion. Unga ska se Dalarna som en attraktiv region där man blir sedd, har möjlighet att påverka, skaffa sig utbildning och arbete och bilda familj. Att satsa på unga är viktigt för de som är unga, men det är också nödvändigt för en hållbar utveckling i regionen. Mål - Unga i Dalarna ska känna att tillvaron är meningsfull och att de blir sedda - Unga i Dalarna ska känna att de kan påverka såväl sina egna liv som länets utveckling - Unga ska känna att man i Dalarna har goda möjligheter att skaffa sig utbildning och arbete En avsiktsförklaring kommer att tecknas med regionens kommuner där man förbinder sig att arbeta för detta. Där sägs bl.a. för att Dalarna ska bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion avser kommunerna och Landstinget Dalarna: Ha tjänsteman med ett tydligt strategiskt uppdrag och central placering i organisationen. Ha en sektorsövergripande grupp bestående av politiker och/eller tjänstemän som regelbundet följer upp kommunens/landstingets arbete med Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion. Arbeta kunskapsbaserat. Kommunerna genom att regelbundet genomföra Lupp i högstadiet och gym- 49

65 65 nasiet i samverkan med Region Dalarna och övriga kommuner. Landstinget Dalarna genom att arbeta med skolhälsovårdens elevhälsosamtal i samarbete med länets kommuner, samt genom att delta i Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor. Arbeta med Barnkonventionen. Beskriva i sina verksamhetsplaner (eller motsvarande dokument) hur kommunen/ LUPP, Lokal uppföljning av ungdomspolitiken: Den kommer att genomföras under hösten 2015 liksom i övriga regionens kommuner som en del i arbetet med att bli Sveriges bästa ungdomsregion. Ungdomsrådet fortsätter sitt arbete. Samarbetet med Folkets Hus om att skapa en mötesplats för unga 16+ fortsätter. Ambitionen är också att söka externa medel för att utveckla arbetet. Lokalbehov Inom barn- och utbildningsnämndens verksamhet finns behov av nya lokaler i alla kommundelar de närmaste 1-6 åren. Dessutom kan befintliga lokaler behöva byggas om och till samt anpassas (bl.a. behov av specialsalar) för att möjliggöra för verksamheten att klara kraven i skollagen. I Säters tätort behöver två nya förskolor uppföras för att klara behovet. Enligt kommunens målprognos kommer behovet av förskoleplatser i Säters tätort att vara ca 325 platser. Med två nya förskolor kan verksamheten gå ur de temporära lokaler som för närvarande används. Kungsgårdsskolan klarar inte nuvarande elevprognos från 2014 utan om- och tillbyggnad, alternativt temporära lokaler. Skolan har behov av fler klassrum/lokaler för verksamhet för nyanlända utifrån kommunens avtal med Migrationsverket samt specialsal för naturvetenskapliga ämnen och teknik. Det innebär ett behov av ytterligare sex bas-/klassrum med tillhörande grupprum, kapprum m.m. Redan hösten 2013 har verksamheten Storfritids (fritidshem för barn år) p.g.a. ökat elevantal flyttat till lägenheter på Åsen. Läsåret inryms årskurs 6 i Klockarskolans lokaler. Moduler har beställts till kommande läsår för att klara utrymmesbehovet temporärt. I Gustafs pågår till- och ombyggnation av Enbacka skola för att klara ökat elevantal. Byggnationen beräknas vara klar sommaren I Stora Skedvi kommer ny förskola att byggas och skolan att byggas om och till. I väntan på om- och tillbyggnad används temporära lokaler. Förskoledelen beräknas vara klar första halvåret 2016 och skolan ett år senare. IT Att utveckla skolans arbete med digital kompetens, eller medie- och informationskompetens, är ett av de centrala uppdragen för skolan. Att skolan har tillgång till och använder moderna verktyg och digitala resurser är numera en självklarhet och något som framgår tydligt av skolans styrdokument. För att hålla kursen i det strategiska arbetet använder barn- och utbildningsförvaltningen verktyget LIKA från SKL. Rektor tar ställning till påståenden inom kategorierna ledning, infrastruktur, kompetens och användning. Resultatet används för att upprätta en handlingsplan för verksamheten. Prioriterade områden 2015 har formulerats kring Ledning, Infrastruktur, Kompetens och Användning. Det finns behov av flera lärplattor i förskolans verksamhet. De används av pedagogerna för pedagogisk dokumentation och pedagogiska övningar tillsammans med barnen. Barnen använder dem för att tillsammans fotografera, filma, spela spel och musik. Under året har Datainspektionen förtydligat regelverket kring att lagra information bilder och andra media på s.k. molntjänster 1. Detta har medfört att verksamheten inte kan lagra i molntjänster och det är därför angeläget att en i Säters kommun lokal molntjänst tillskapas. En uppskattad kostnad för detta är ca kr. Mål för verksamheten 2014 Barn och elever möts av höga förväntningar Målet bedöms vara uppnått. Resultatet av årets elev- och föräldraenkäter visar att lärarna har höga förväntningar på att eleven ska nå målen i alla ämnena. Andelen barn och elever som känner sig delaktiga och har inflytande i det egna lärandet ökar Generellt bedöms målet vara uppnått men man kan se en tillbakagång för eleverna vid Klockarskolan. Barn och elever har likvärdiga förutsättningar och villkor i alla kommundelar Målet bedöms inte vara uppnått. Vid Kungsgårdsskolan och Klockarskolan har man fullt ut inte kunnat tillmötesgå behovet av modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet. 1 Molntjänster definieras som tjänster som levereras över Internet, som inte är anpassade för en enskild kund, som inte kräver särskild programvara, som snabbt kan ökas eller minskas och som lagrar kundens information hos molntjänsteleverantören. 50

66 Socialnämnd 66 Resultaträkning (kkr) Verksamhetens intäkter, inkl interna poster Verksamhetens kostnader, inkl interna poster Årets resultat Därav kapitalkostnader Investeringar Antal årsarbetare Budget 2014 Redovisning 2014 Avvikelse Redovisning 2013 Förändring % % % % % 412,6 407,7 1% Viktiga händelser Kommunen har en brist på SÄBO-platser, mot bakgrund av demografiska förändringar kommer behovet att öka. Under 2014 fattades beslut att öppna ytterligare 10 platser, Kortis, för att temporärt lösa platsbristen. Tyvärr har starten skjutits upp p g a byggnadstekniska brister. Arbete har påbörjats för en långsiktig och hållbar plan för kommunens SÄBO-platser. Antalet patienter inom kommunens hemsjukvård har stabiliserats, sköterskeresurser har omfördelats för att höja bemanningen inom hemsjukvården. HSLorganisationen har fått ökade möjligheter att delegera arbetsuppgifter till hemtjänsten. Beslut har fattats att rekrytera en demenssköterska som skall ansvara för att utveckla demensvården i Säters Kommun. Förekomsten av resistenta bakterier har föranlett organisationen att utbilda personal internt, samt en översyn av personalens arbetskläder. Biståndsenheten har fått en ny handläggartjänst som främst skall arbeta med personer med psykiska funktionsnedsättningar. uppdaterade. I och med dessa förändringar har hemtjänsten gjort en mindre organisationsförändring, färre anställda administrerar den dagliga planeringen av verksamheten. Mot bakgrund av de flyktingströmmar som kommer till Sverige har även Säter fått fler anvisningar av ensamkommande barn. Beslut har fattats att kommunen kommer att skriva nytt avtal med migrationsverket om en dubblering av verksamheten. Utifrån ett aktivt arbete och samverkan med alla inblandade aktörer bl a landstinget, har antalet färdigbehandlade minskat. Av de personer som uppbär försörjningsstöd ökar gruppen med långvarigt biståndsbehov. Behovet av arbetsmarknadsåtgärder ökar. En gemensam hjälpmedelsnämnd inrättades 1 jan 2014 efter beslut 2013 om ett samverkansavtal mellan Landstinget Dalarna och länets kommuner. Syftet är att ge länets alla medborgare tillgång till säkra hjälpmedel och god service, samtidigt som nämnden skall bidra till en rationell och kostnadseffektiv verksamhet. Hemtjänsten har för sin dagliga planering, implementerat ett nytt planerings- och insatsregistreringssystem Laps Care, Life Care Mobil. Även Phonirolåsen är 51

67 67 Det ekonomiska resultatet År Äldre- och handikapp omsorgen Individ- och familjeomsorgen Integrationsenheten Budget Utfall överskott 2014 Avvikelse Socialnämnden redovisar ett överskott på 3,2miljoner. Varav verksamheten försörjningsstöd och insatser barn/unga redovisar ett överskott. Insatser för vuxna redovisar ett underskott. Öppnande av nya korttidsplatser är försenat och beräknad inflyttning är i februari I utfallet ingår en engångskostnad för nya kortids med 1,2 milj. Inom verksamhetsområdet LSS redovisats ett överkott för kostnaden köp av plats och personlig assistans. Bostadsanpassning redovisar ett underskott. Investeringar Investeringar har gjorts i utökningen av korttidsplatser på Skönvik. Inköp av nya Phonirolås som ingår i det nya uppföljningssystemet inom hemtjänsten. Personalsituationen Inom de närmaste 10 åren kommer förvaltningens behov av nyrekryteringar att öka beroende på stora pensionsavgångar, samtidigt som omsorgsbehovet ökar. Under året har förvaltningen haft svårigheter att rekrytera personal, framförallt personal med rätt kompetens. Utbildningsnivån inom hemtjänsten har ökat då ytterligare 25 anställda utbildats till undersköterskor. LSS/socialpsykiatrin har under 2014 satsat på kompetensutbildning för personalen i neuropsykiatri. Förvaltningens sjukfrånvaro har ökat från 7,4 (2013) till 9,14 (2014). Kommunens sjuktal 2014 är 6,68. Förvaltningen har påbörjat arbetet med införandet av heltidstjänster. Internkontroll Socialnämnden har fullföljt internkontrollen enligt fastställd plan Kontrollpunkter har genomförts inom ramen för internkontrollplanen inklusive månatliga rapporter till nämnden i form av verksamhetsuppföljningar. Under verksamhetsåret 2014 har 3 Lex Sara anmälningar gjorts. Planen för verksamhetsåret 2015 fastställs vid nämndens sammanträde i februari månad. Hur ser framtiden ut? Mot bakgrund av demografiska förändringar vet vi att antalet äldre kommer att öka och därmed kommer omvårdnadsbehovet att öka. Behovet av SÄBO-platser ökar. Behovet på lång sikt utreds avseende antal, kvalitet och effektivitet. Inom den närmsta framtiden kommer behovet av SÄBOplatser att täckas av den ökning med 10 platser som tillkommer då kortis startar För att öka möjligheten till effektiviseringar av verksamheten samtidigt som kvaliteten bibehålls och/eller ökar, skall stor vikt läggas på lokalernas utformning vid ombyggnation/nybyggnation. Vidare följs den tekniska utvecklingen inom området. Förvaltningens behov av nyrekryteringar kommer att öka beroende på stora pensionsavgångar, samtidigt som omsorgsbehovet ökar. För att säkerställa den framtida personalförsörjningen är både rekrytering, men också förvaltningens förmåga att behålla personal viktig. Förvaltningen har påbörjat ett långsiktigt arbete med heltidstjänster, utbildning och arbetsmiljö. Förvaltningen behöver utöka platsantalet i olika boendeformer för personer med funktionsnedsättningar. Behoven finns med i budgetarbetet för Mot bakgrund av att antalet flyktingar i världen/europa ökar, bedöms kommunens verksamhet för mottagande av ensamkommande flyktingbarn öka. Det är rimligt att anta att flera av dessa barn blir permanent bosatta i Säter och kommer att förenas med anhöriga. Detta indikerar ökat arbete kring integrationsfrågor. Verksamheten påverkas redan idag av bristen på bostäder och lokaler. Situationen ser dessvärre ut att ytterligare försämras. Samverkan med andra kommuner kring exempelvis tjänster, utbildning, kompetens mm är en möjlighet att höja kvaliteten samtidigt som det är kostnadseffektivt. Mål för verksamheten metoder för uppföljning Nöjd-Kund-Index(NKI) i ordinärt boende är målet 90 Resultatet 2014 var 91 målet är uppfyllt. Nöjd-Kund-Index(NKI) i Särskilt boende är målet 90 Resultatet 2014 var 74 målet är inte uppfyllt. Varje delområde inom NKI kommer att analyseras och åtgärder kommer att tas fram. Uppföljning sker varje år utifrån Socialstyrelsens brukarenkät. 90% av personer i behov av försörjning skall inom sex månader ha en egen försörjning. Målet har inte uppfyllts. Mot bakgrund av nationella jämförelser är målet orealistiskt och omformuleras i verksamhetsplanen Personer med försörjningsstöd längre än sex månader har ökat. Individ- och 52

68 68 familjeomsorgen kommer att analysera resultatet för % av ungdomar år skall ej ha återaktualiserats inom ett år efter avslutad utredning eller insats. Målet har inte uppfyllts endast 74% av ungdomar 13-20år har ej återaktualiserats inom ett år efter avslutad utredning eller insats. Målet är orealistiskt och omformuleras i verksamhetsplanen för Individ- och familjeomsorgen kommer att analysera resultatet för Nöjd medborgar- Index Stöd för utsatta personer. Mål 2014 är index på 55. Målet är inte uppfyllt erhållet index år 2014 var 48. Uppföljning SCB medborgarenkät. 53

69 Kommunrevisionen 69 Resultaträkning (kkr) Verksamhetens intäkter, inkl interna poster Verksamhetens kostnader, inkl interna poster Budget 2014 Redovisning 2014 Avvikelse Redovisning 2013 Förändring % % Årets resultat % Revisorernas uppdrag Den kommunala revisionen är ett lokalt demokratiskt kontrollinstrument.. Revisorernas uppdrag är att i den omfattning som följer av god revisionssed granska verksamheten som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden samt pröva de förtroendevaldas ansvarstagande. Revisorerna prövar om nämndernas verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs är tillräcklig års revisionsarbete har planerats och genomförts efter en risk- och väsentlighetsanalys av de verksamheter och områden som revisorerna på uppdrag av kommunfullmäktige och kommunallagen ska granska. En stor del av revisionsarbetet har avsett förvaltningsrevision. I förvaltningsrevisionen har kommunstyrelsen och samtliga nämnder granskats övergripande med inriktning på intern kontroll. Genom utsedda lekmannarevisorer granskas i den omfattning som följer av god revisionssed verksamheten i de kommunala företagen. Årets viktiga händelser Årets viktigaste händelse är avlämnandet av revisionsberättelsen för Säters kommun och granskningsrapporterna för kommunens bolag. För att kunna avlämna revisionsberättelsen och granskningsrapporterna har bl.a. följande granskningar genomförts: Ägarstyrning över de kommunala bolagen Styrelsearbete inom Säterbostäder Granskning av bokslut och årsredovisning 2013 Uppföljning av tidigare granskning, kommunens kapital i form av gator och vägar Statliga ersättningar inom flyktingmottagande Övergripande granskning av IT-funktionen Översiktlig granskning av delårsrapport Uppföljning av granskningar mandatperioden Utöver ovanstående granskningar har även mindre undersökningar genomförts. Revisorerna har även löpande under året tagit del av protokoll. Under året har revisorerna haft informationsträffar med kommunfullmäktiges presidium, presidier och tjänstemän i nämnder, besökt styrelsens och nämndernas sammanträden samt genomfört verksamhetsbesök. Revisorerna har deltagit i olika former av kompetensutveckling, utbildning och utbyten med revisorer från andra kommuner. Löpande under året har information lämnats om de kommunala bolagen som en följd av den samordning som finns mellan kommunens revisorer och lekmannarevisorerna i de kommunala bolagen. Framtiden Lagstiftning och god sed på revisionsområdet förändras och ställer krav på granskningsinsatser som kommunrevisionen måsta anpassa sig till. Revisionen arbetar systematiskt med att utveckla sina arbetsformer och att förbättra kommunikationen med sina uppdragsgivare, kommunfullmäktige samt kommunens medborgare. Revisorerna anser att en vidareutveckling av revisionen av de samverkansformer som kommunen deltar i måste ske. Detta i syfte att se hela den kommunala verksamheten i ett sammanhang oavsett organisationsform. 54

70 70 RESULTATRÄKNING Specifikation (kkr) Not Koncernen Kommunen Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Budget Verksamhetens intäkter: Jämförelsestörande intäkt Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Jämförelsestörande finansiell intäkt Finansiella kostnader Pensionsförvaltning Resultat för e o poster Skatteskuld Årets resultat KASSAFLÖDESANALYS Koncernen Kommunen Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Utbetalningar för ianspråkstagna avsättningar Justering för ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten för förändring av rörelsekapitalet Ökning (-)/ minskning (+) kortfr fordringar Ökning (-)/ minskning (+) pensionsförvaltning Ökning (-)/ minskning (+) förråd Ökning (-)/ minskning (+) exploateringsfastigheter Ökning (+)/ minskning (-) korta skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anl tillgångar Inköp av finansiella anlägningstillgångar Försäljning av finansiella anl tillgångar Kassaflöde från investeringsverksameten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning av långfristiga skulder Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från investeringsverksamheten Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Årets Kassaflöde

71 71 BALANSRÄKNING Koncernen Kommunen Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Specifikation (kkr) TILLGÅNGAR Not Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 15, Maskiner och inventarier 15, Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper, aktier o bostadsrätter Långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar: förråd expl mark och fastighetsförsäljning fordringar pensionsförvaltning kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital Ingående eget kapital Resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar långfristiga Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA AVSÄTTNINGAR, SKULDER OCH EGET KAPITAL Panter och ansvarsförbindelser Borgen och andra förpliktelser mot kommunens företag Ställda säkerheter Övriga förpliktelser Pensionsutfästelser inkl löneskatt

72 NOTFÖRTECKNING (KKR) RESULTATRÄKNING 72 Koncernen Kommunen Not 1: Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter Taxor och avgifter Hyror och arrenden Bidrag Försäljning av verksamhet och konsulttjänster Exploateringsintäkter Jämförelsestörande intäkt Summa kommunens intäkter Not 2: Verksamhetens kostnader Löner och sociala avgifter Pensionskostnader Inköp av anläggnings och underhållsmaterial Bränsle, energi och vatten Köp av huvudverksamhet Lokal- och markhyror Övriga tjänster Lämnade bidrag Realisationsförluster och utrangeringar 0 Bolagsskatt 0 Övriga kostnader Summa kommunens kostnader Not nr 3: Av- och nedskrivningar Avskrivningar: Avskrivning immateriella tillgångar Avskrivning mark, byggnader o tekniska anläggningar Avskrivning maskiner och inventarier Nedskrivning maskiner och inventarier 650 Summa Not 4: Skatteintäkter och generella statsbidrag Preliminär kommunalskatt Preliminär slutavräkning innevarande år Slutavräkningsdifferens föregående år Summa skatteintäkter Not 5 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämningsbidrag Strukturbidrag Kommunal fastighetsavgift Kostnadsutjämningsavgift Avgift till LSS-utjämningen Regleringsbidrag Summa generella statsbidrag och utjämning Not 6: Finansiella intäkter Ränteintäkter Borgensavgift kommunens bolag Ersättn från kommunkontosystemet äldrebostäder Övriga finansiella intäkter Summa Not 7: Finansiella kostnader Räntor på lån Ränta på pensioner intjän fr o m Diskonteringsränta Övrigt Summa Se även i ekonomisk översikt 57

73 Not 8: Kommunens pensionsförvaltning Pensionsförvaltningen avser framtida pensions utbetalningar. Se även ekonomisk översikt. Not 9: Årets resultat Årets resultat enligt resultaträkningen därav resultat kapitalförvaltning pensioner därav resultat va-enheten Avstämning mot balanskrav Realisationsvinst Återbetalning villkorat aktieägartillskott Utnyttjande av pensionsmedel Utnyttjande av resultatutjämningsreserv Öronmärkning "Social investeringsfond" Öronmärkning "Säterdalen" Avgår resultat VA-enheten Förändring diskonteringsränta Kapitalförvaltning pensioner Justerat resultat KASSAFLÖDESRAPPORT Not 10 Ej likviditetspåverkande poster Avsättning för pensioner, se balansräkning not Avskrivningar Realisiationsvinst Balansjusteringar - eget kapital Summa Not 11: Investering i materiella anläggningstillgångar Fasta anläggningstillgångar Inventarier, inköp Summa Not nr 12: Försäljning av materiella anläggningstillgångar Fabriken 6, Säters camping Såld maskin/inventarie Säterbostäder 361 Summa Not 13: Investering i finansiella tillgångar Säterbostäder AB Summa BALANSRÄKNING 73 Not : 14 Immateriella anläggningstillgångar Förvärvade IT-licenser Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Avskrivningstid 3 år 3 år 3 år 3 år Redovisat värde vid årets början Årets investeringar Årets avskrivningar Redovisat vid årets slut Not 15, Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader, tekniska anläggningar Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Avskrivningstid år år år år Linjär avskrivning tillämpas. Mark avskrives ej 58

74 74 Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde vid årets slut Avskrivningstider 3-20 år 3-20 år 3-10 år 3-10 år Linjär avskrivning tillämpas. Konst avskrives ej Not 16 Materiella anläggningstillgångar, årets händelser Mark, byggnader, tekniska anläggningar Redovisat värde vid årets början Årets investeringar Avyttring/Utrangering Årets avskrivningar Överföring från annan slags tillgång Pågående investeringar Övrigt Redovisat värde vid årets slut Maskiner och inventarier Redovisat värde vid årets början Årets investeringar Avyttring/Utrangering Nedskrivning Årets avskrivningar Överföring från annan slags tillgång Bokfört värde vid årets slut Not 17: Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper, aktier och bostadsrätter Aktier Säterbostäder AB Aktieägartillskott Säterbostäder Falun Borlänge-regionen AB Andelskapital Kommuninvest Visit Södra Dalarna AB Andel i bostadsrättsförening 8 8 Övriga aktier och andelar Summa Långfristiga fordringar Andelar i Kommuninvest ekonomisk förening Region Dalarnas övertagande av Dalatrafik Övriga långfristiga fordringar Summa Not 18 : Kortfristiga fordringar Kundfordringar Skattefordringar Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter Övriga kortfristiga fordringar Interimsfordringar Summa Not 19: Pensionsförvaltning Bankmedel avsedda för fondering till framtida pensionsutbetalningar Upplupna ränteintäkter Obligationer, förlagsbevis mm Nedskrivning av kortfristiga placeringar Kassa kapitalförvaltning Summa Se även ekonomisk översikt, pensionsförvaltning 59

75 75 Not 20: Kassa och bank Kassa, bank Koncernkonto Summa Koncernkonto: Limit ej utnyttjad Behållning koncernkonto varav Säters kommun Säterbostäder AB Säters Kommuns Fastighets AB Not 21: Eget kapital Ingående eget kapital Varav Resultatutjämningsreserv Varav Social investeringsfond Varav Säterdalen 500 Justering eget kapital föregående år Årets resultat Varav Social Investeringsfond Varav Säterdalen 500 Summa eget kapital Eget kapital består av: Pensionsmedel för framtida pensionsutbetalningar Vatten- och renhållning Övrigt eget kapital Summa eget kapital Anläggningskapital Rörelsekapital Summa eget kapital Not 22: Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser Ingående avsättning Årets förändring Varav Ränte- och basbeloppsuppräkningar Övrigt Pensionsutbetalningar Sänkning av diskonteringsränta Intjänad PA-KL Intjänad Förmånsbestämd ålderspension - - Intjänad Särskild avtalspension - - Nya efterlevandepensioner - - Förändring av löneskatt Summa avsatt till pensioner Avsättning för visstids- o garantipension Ingående avsättning ÖK-SAP - Årets förändring Avsättning för förtroendevalda Löneskatt Summa visstids- och garantipensioner Antal personer - Summa avsättning till pensioner Förpliktelsen minskad genom försäkring 69 Aktualiseringsgrad 95% 95% Se ekonomisk översikt avsnitt pensioner 60

76 76 Not 23: Långfristiga skulder Lån i banker/kreditinstitut Anslutningsavgifter långfristig del Återstående antal år (vägt medel) 20 år 20 år Uppskjuten skatteskuld Summa Kommunens lån, se även ekonomisk översikt, lån Not 24: Kortfristiga skulder Kortfristiga skulder till kreditinstitut och kunder Leverantörsskulder Personalens skatter, avgifter och löneavdrag Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa Kortfristiga skulder Not 25: Borgens- och andra förpliktelser mot kommunens företag Kommunen: Säterbostäder AB Säters Kommuns Fastighets AB AB Dalatrafik Summa Not 26: Ställda säkerheter Säterbostäder, ställda säkerheter Not 27: Övriga förpliktelser Kommunen: Kommunalt borgens- o förlustansvar egnahem Kommunen för Säters Golfklubb Kommunen för Säters GOIF Kommunen för Säters kommuns fastighets AB Säterbostäder: Fastigo

77 77 Not 28: Pensionsutfästelser enligt avtal Pensionsutfästelser netto enl KPA Löneskatt 24,26 % Ansvarsförbindelsen, specifikation: Ingående avsättning Gamla utbetalningar Sänkning av diskonteringsränta Ränte- och basbeloppsuppräkningar Aktualisering Bromsen Övrigt (post som kan bero på bl a ändrad samordning, dödsfall under året och på att personer aktualiserats.) Utgående avsättning Ingående löneskatt Förändring av löneskatt Ansvarsförbindelse för förtroendevalda Löneskatt Summa Summa ansvarsförbindelse inkl löneskatt År 2014 År 2013 Antal personer, därav Arbetstagare Pensionstagare Avgångna Garantipensioner 0 0 Visstidspensioner 0 0 Se mer om kommunens borgensåtaganden och riskbedömning i ekonomisk översikt 62

78 78 TILLÄMPADE REDOVISNINGSPRINCIPER Kapitalkostnader Kommunen Kapitalkostnaderna belastar förvaltningarnas driftsanslag. De består av avskrivningar och intern ränta. Avskrivningen beräknas på tillgångens ursprungliga anskaffningsvärde och är linjär, d v s lika stort belopp varje år under nyttjandetiden. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs ingen avskrivning. Intern ränta beräknas på tillgångens bokförda värde vid varje månads ingång. Räntesatsen för år 2014 var 2,5 %. Räntan baseras på den ränta kommunen betalar på sina externa lån. De investeringar som aktiverats som anläggningstillgångar har i huvudsak haft ett anskaffningsvärde som överstiger ett halvt basbelopp (basbeloppet 44,5 kkr år 2014) och en ekonomisk livslängd som överstiger tre år. Från och med år 2013 s investeringar som har identifierbara komponenter med olika nyttjandeperioder, och där varje komponent har ett värde överstigande 100 kkr tillämpas komponentavskrivningar. Under året har arbetet med att indela gamla investeringar i komponenter påbörjats. Bolagen I bolagen är avskrivningstiden för markanläggningar 20 år, år för byggnader och 5-20 år för inventarier. Under år 2015 kommer arbetet med att påbörjas för att övergå till komponentavskrivningar. Personalomkostnadspålägg I samband med bokföring av lön kostnadsförs personalomkostnader (arbetsgivaravgifter, avtalsförsäkringar och intjänad pensionsrätt). Under år 2014 har procentsatsen för anställda enligt kommunala avtal varit 38,46% och för politiker och uppdragstagare mm 31,42%. Sveriges kommuner och landstings schablon används. Personalomkostnadstillägget betalas som en intern ersättning från förvaltningarna till finansförvaltningen som ansvarar för utbetalningarna. Interna tjänster Varor och tjänster som överförs från en verksamhet till en annan internfaktureras till självkostnadspris. Interna administrativa tjänster internfaktureras endast i speciella fall, t ex vid va- och renhållning. Kommunens interna transaktioner uppgår till ca 81 mkr, varav ca 41 mkr avser hyror och lokalkostnader, 16 mkr material och 23 mkr interna tjänster. Kommunkoncernens interna poster är ca 14 mkr och består av hyror, tjänster och va-renhållning. Redovisningsprinciper sammanställd redovisning Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Förvärvsmetoden innebär att det egna kapitalet som förvärvats vid anskaffningstillfället har eliminerats. Proportionell konsolidering innebär att endast ägda andelar av räkenskapsposterna tas med i koncernredovisningen. Bolagskoncernen ägs av kommunen till 100 procent. Interna transaktioner mellan kommunen och bolagskoncernen och inom den sistnämnda har eliminerats. Pensionsskulden har redovisats olika inom koncernen. Säterbostäder har premiereservsystem Leasingavgifter Kommunens leasingavtal klassificeras som operationella. Även bolagens leasingavtal klassas som operationella. Hyresavtalen klassificeras som operationella eftersom de ekonomiska fördelar och risker som förknippas med ägandet i allt väsentligt inte överförs till kommunen. 63

79 79 ORD OCH UTTRYCK Resultaträkningen visar årets finansiella resultat och hur det uppkommit. Den visar även förändringen av eget kapital, något som också kan utläsas genom att jämföra balansräkningen för de två senaste åren. Kassaflödesanalysen visar hur årets löpande verksamhet och investeringar har finansierats och hur verksamhetens likvida ställning har påverkats. Kostnadsanalysen är utformad som en betalningsflödesrapport. Balansräkningen visar vilka tillgångar och skulder kommunen har på bokslutsdagen. Man kan också säga att den visar hur kapitalet har använts (tillgångar) och hur det har skaffats fram (skulder och eget kapital). Genom att jämföra två balansräkningar kan vi se hur likvida medel, lån och anläggningars värde har förändrats under året. Tillgångar är dels omsättningstillgångar till exempel kontanter, pengar på banken, statsbidragsfordringar, förråd, dels anläggningstillgångar till exempel fastigheter, inventarier, aktier, långfristiga fordringar. Eget kapital visar skillnaden mellan tillgångar och skulder och består av två delar. Dels rörelsekapitalet som är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder, dels anläggningskapitalet som är skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder. Avsättningar är ekonomiska förpliktelser vilkas storlek eller betalningstidpunkt inte är helt bestämd. En del av pensionsskulden finns bland avsättningar. Skulder är dels kortfristiga (skall betalas inom ett år) och dels långfristiga. Kkr = kilokronor, tusentals kronor Mkr = megakronor, miljontals kronor 64

80 80 Driftredovisning 2014 Redovisning Budget Nämnd/styrelse kkr Kostnad Intäkt Netto Kostnad Intäkt Netto + = överskott - = underskott Avvik netto Kulturnämnden (KN) Revisionen (Rev) Barn-och utbildnings nämnd (BUN) Socialnämnden (SOC) Samhällsbyggnadsnämnd (SBN) VA- enheten (VA) Överförmyndare (ÖFM) Räddningtjänst (RDM) Upphandlingscenter (UHC) Kommunstyrelsen (KS) Pensionsutbetalningar Summa S:a nämnder /styr Brutto 100 Netto 50 65

81 81 INVESTERINGSREDOVISNING 2014 Nämnd/styrelse Budget Kommunstyrelseförvaltningen Kulturnämnden Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden SBN VA/Renhållningsenheten Samhällsbyggnadsnämnd IT-enheten Summa Aktiv Nämnd Budget 2015 Utfall 2014 Budget 2014 Avvikelse Utfall nr år 2014 år 2013 Kulturnämnden Konstinköp Inventarier It-utrustning Totalt Kulturnämnden Barn-och utbildningsnämnden Socialnämnden Fastighetskontor Yxfabriken-Lokalanpassning Oförutsedda investeringar Lokaler Säterbygdens OK Sarg innebandy Skönvikshallen Upprustning fritidsanläggning Energisparåtgärder P Om- och tillbyggnad Enbackaskola Förskola Öster Filargatan P Om- och tillbyggnad Stora Skedvi skola Säkerhet i byggnader Ombyggnad lokaler skola P Förskola Kyrkbyn Energisparåtgärder Åtgärder Säterdalen OVK och brandskydd Folkets Hus KG-skolan Investeringsbehov övergripande Skönvikshallen, ventilation mm Totalt Fastighetskontor

82 82 Aktiv Nämnd Budget 2015 Utfall 2014 Budget 2014 Avvikelse Utfall nr år 2014 år 2013 Gatukontor Expl Skönviksområdet Flytt drivingrange Omb gator o vägar Trafikåtgärder KG-skolan Förbättringsåtgärder GC bana Gatu- och vägbelysning Åtgärdsplan Ljusterån Lekredskap Maskinutrustning Autamatstyrning dammluckor Trädvårdsplan Investeringsfond idrottsanläggning Badplatser Säterdalen Va-gata nya Sjukhusvägen VA-gata Bergstäktsvägen Gång- och cykelvägar 700 Hopptornsfundament 200 Säters IP 120 Tillgänglighetsåtgärder 150 Mätutrustning flöde/hastighet 100 Gångfartsområden Säters innerstad 200 Trafiksäkerhetshöjande åtgärder 300 Automatstyrda grindar gatuförråd 150 Projekt Yxrondell 100 Generell besparing park Totalt Gatukontor Städenheten/ mopptvättmaskin Kostenheten/vagnar VA-Enhet Uggelbo Vattenverk Ledningsrenovering P Styr och regler P Skivfilter Inloppssil Ombyggnad pumpstation Va-gata nya sjukhusvägen VA-gata Bergstäktsvägen Ombyggnad ÅVC Skalskydd och hygien VV 500 Ombyggnad Gussarvshyttans VV Förbättring Pingbo VV 500 Reinvestering fastigheter 500 Polymerupplösare 250 Energieffektivisering reningsverk 300 Totalt VA-Enheten Kommunledningskontor Inventarier Totalt kommunledningskontor It - enhet It-utrustning It-enheten inventarier Utbyggnad datornätverk It-utveckling i skolan Lärardatorer Utrustning lärosalar Utbyggnad trådlöst nätverk Elevdatorer/Pekplattor Elevdatorer Dahlandergymnasiet 360 Totalt it-enhet Totalt - tecken = överskridande P = pågående investeringar 67

83 83 NYCKELTAL Antal invånare 31 dec Kommunen Likvida medel/ externa kostnader inkl pensionsförvaltning 25% 25% 25% 27% 30% 31% Likvida medel/ externa kostnader exkl pensionsförvaltning 5% 5% 4% 5% 9% 9% Soliditet exkl ansvarsförbindelse pension 70% 71% 72% 72% 71% 68% Soliditet inkl ansvarsförbindelsen 24% 21% 24% 23% 26% 21% Skuldsättningsgrad exkl ansvarsförbindelsen 30% 29% 28% 28% 29% 32% Skuldsättningsgrad inkl ansvarsförbindelsen 76% 79% 76% 77% 74% 80% Skulder och avsättn/ invånare, kr Långfristig skuld/ invånare Eget kapital/invånare, kr Tillgångar/invånare, kr Kommunkoncernen Likvida medel/ externa kostnader inkl pensionsförvaltning 23% 24% 23% 25% 28% 29% Likvida medel/ externa kostnader exkl pensionsförvaltning 4% 5% 4% 5% 8% 9% Soliditet exkl ansvarsförbindelse pension 59% 61% 59% 60% 59% 56% Soliditet inkl ansvarsförbindelsen 22% 20% 21% 20% 22% 19% Skuldsättningsgrad exkl ansvarsförbindelsen 41% 39% 41% 40% 41% 44% Skuldsättningsgrad inkl ansvarsförbindelsen 78% 80% 79% 80% 78% 81% Skulder och avsättn/ invånare, kr Långfristig skuld/ invånare Eget kapital/invånare, kr Tillgångar/invånare, kr Skattesats: Säterbygden 2010 fr o m (Säter föregående år) 35,53 35,53 35,03 35,00 35,00 35,02 Stora Skedvi 35,23 Gustafs/ Silvberg 35,00 varav: Landstinget 11,16 11,16 10,89 10,89 10,89 10,89 Kommunen 22,79 22,79 22,56 22,56 22,56 22,56 Säterbygden fr o m 2010 (Säters församling föregående år)* 1,58 1,58 1,58 1,55 1,55 1,57 Stora Skedvi församling 1,78 Gustafs/Silvbergs församling 1,55 * begravningsavgift ingår med 0,31% 68

84 84 RESULTATRÄKNING VA-ENHETEN 2014 (kkr) Rev budget Not Verksamhetens intäkter Jämförelsestörande intäkt Verksamhetens kostnader Avskrivningar Nedskrivningar Sidoordnad verksamhet Verksamhetens nettokostnader Finansiella kostnader Resultat för e o poster Årets resultat BALANSRÄKNING (kkr) TILLGÅNGAR Not Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Programlicens 6 Materiella anläggningstillgångar mark, byggnader och tekniska anläggningar maskiner och inventarier Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar: Förutbetalda kostnader och uppluppna intäkter Kundfordringar Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital 10 Ingående eget kapital Resultat Summa eget kapital Skulder Långfristiga skulder Lån av kommunen Investeringsfond Förutbetalda intäkter från anläggningsavgifter Kortfristiga skulder Uppluppna kostnader och förutbetalda intäkter Förutbetalda intäkter från anläggningsavgifter Leverantörskulder Summa skulder SUMMA AVSÄTTNINGAR, SKULDER OCH EGET KAPITAL 69

85 85 NOTHÄNVISNINGAR VA-ENHETEN 2014 RESULTATRÄKNING Not 1: Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter 1 9 Taxor och avgifter Hyror och arrenden Bidrag Försäljning av verksamhet och konsulttjänster Exploateringsintäkter Jämförelsestörande intäkt Summa verksamhetens intäkter Not 2: Verksamhetens kostnader Löner och sociala avgifter Pensionskostnader Inköp av anläggnings och underhållsmaterial Bränsle, energi och vatten Köp av huvudverksamhet Lokal- och markhyror Övriga tjänster Lämnade bidrag 0 0 Realisationsförluster och utrangeringar 0 0 Bolagsskatt Övriga kostnader Summa verksamhetens kostnader Not 3: Av- och nedskrivningar Avskrivning immateriaella tillgångar 0 0 anläggningar Avskrivning maskiner och inventarier Summa av- och nedskrivningar Not 4: Sidoordnad verksamhet Intäkter enskilda avlopp Driftskostnad Avskrivningar Nedskrivningar Internränta Summa Sidoordnad verksamhet Not 5 Finansiella kostnader Räntor Kommuninterna räntor Summa finansiella kosntader

86 86 BALANSRÄKNING ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Not 6: Immateriella tillgångar Ingående bokfört värde 0 0 Årets avskrivningar 0 0 Investeringar Avyttring och nedskrivning Summa bokfört värde 0 0 Not 7: Mark, byggnader, tekniska anläggningar Ingående bokfört värde Årets avskrivningar Investeringar Överflyttad anslutningsinvest Avyttring och nedskrivning Summa bokfört värde Not 8: Maskiner och inventarier Ingående bokfört värde Årets avskrivningar Investeringar -396 Nedskrivning Summa bokfört värde OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Not 9: Kortfristiga fordringar Kundfordringar Summa kortfristiga fordringar Not 10: Eget kapital Första gången Säters kommun särskild balansräkningsenhet för VA-verksamheten redovisades det egna kapitalet till 0 kr. Tidigare års resultat Resultat Resultat Resultat Årets resultat Från och med årsredovisning 2010 tillämpas RKR:s rekomendation nr 18. I årsredovisningen för 2014 redovisas ett underskott på 219 tkr som läggs till Eget kapital. Det ackumulerade egna kapitalet visar ett underskott på 1317 tkr. År 2012 införs en ny taxa med förändrad konstruktion. Ökningen av intäkterna beräknas bli 6,5 % 71

87 87 Not 11: Långfristiga skulder Lån av kommunen Amortering Nya lån Summa långfristiga skulder Not 12: Anläggningsavgifter Anläggningsavgifter Resultatbokförs med 5% över 20år Anläggnings avgifter Intäkts bokfört Överf. till kto 2421 kortfristig skuld Saldo kto Not 13: Kortfristiga skulder Förutbetalda intäkter från anläggningsavgifter Intäktsbokfört under året Överf. från lånfristig skuld Summa: Not 14: Leverantörskulder Leverantörskulder

88 88

89 89

90 90

91 91

92 92

93 93

94 94

95 95

96 96

97 97

98 98

99 99

100 100

101 101

102 102

103 103

104 104

105 105

106 106

107 107

108 108

109 109

110 110

111 111

112 112

113 113

114 114

115 115

116 116

117 117

118 118

119 119

120 120

121 121

122 122

123 123

124 124

125 125

126 126

127 127

128 128

129 129

130 130

131 131

132 132

133 133

134 134

135 135

136 136

137 137

138 138

139 139

140 140

141 141

142 142

143 143

144 SÄTERS KOMMUN 144 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf Dnr KA15/085 Kommunal borgen till Nyberget Fiber Ekonomisk Förening Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta bevilja kommunal borgen till Nyberget Fiber ekonomisk förening för ett byggnadskreditiv på 2,5 mkr. Bakgrund och ärendebeskrivning Nyberget Fiber ekonomisk förening (NFEF) ansöker om kommunal borgen för ett lån om maximalt 2,5 mkr. För bakgrund till ansökan se föreningens skrivelse. Föreningen har en klar finansiering i form av egenavgifter med c:a 1,4 mkr. 55 fastigheter har betalt andel i föreningen samt tecknat bindande avtal om kapitaltillskott. Föreningen har hos Länsstyrelsen Dalarna ansökt om bidrag och räknar med att få 1,3 mkr i bidrag. Beslut om bidrag förväntas i höst. Anledningen till att föreningen redan nu vill dra igång projektet är att Telia/Quadracom har aviserat att de har för avsikt att släcka ner ADSL-förbindelsen vid telestationen i Lövåsen Kommunens ställningstagande är principiellt viktigt. Kommunen har tidigare behandlat en ansökan och kommer troligtvis att få fler ansökningar från andra föreningar. I den ansökan som behandlades 2014 blev beslutet att inte ställa kommunal borgen. Skälen till detta var att borgen avsåg ett lån på 10 år och att behovet av lån kunde lösas genom en högre medlemsfinansiering. I NFEF:s projekt är medlemsfinansieringen ungefär dubbelt så hög som i det förra projektet. Ansökan avser en borgen för byggkreditiv, ett lån under byggnadstiden som löper fram tills bidrag har utbetalts och medlemsavgifterna betalats in. Det är således i tid ett mycket kortare risktagande. Ett beviljande av borgen utifrån aktuella förutsättningar bör kunna vara möjligt även i kommande ansökningar med liknande förutsättningar. Den risk som är förknippad med borgensåtagandet är om föreningen inte skulle få bidrag eller om beviljat bidrag blir mycket lägre. Risken för kommunen är maximalt 1,1 mkr. Föreningen har en plan B om bidrag skulle utebli och det är att sälja fibernätet till en extern aktör. Föreningen bedömer att detta är möjligt då priset kan sättas lågt i och med den höga medlemsinsatsen. Möjligheten att via avtal mellan föreningen och kommunen teckna avtal om övertagande av fibernätet om föreningen inte skulle kunna betala lånet har övervägts. Den modellen har använts vid borgen för konst-gräsplanen i Gustafs. Då kommunen inte kan vara bidragsmottagare för de bidrag föreningen söker, är det inte en bra lösning i det här fallet. forts Justerande sign Utdragsbestyrkande

145 145 Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer Dnr KA Kommunal borgen till Nyberget Fiber Ekonomisk Förening Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige bevilja kommunal borgen till Nyberget Fiber ekonomisk förening för ett byggnadskreditiv på 2,5 mkr Bakgrund och ärendebeskrivning Nyberget Fiber ekonomisk förening (NFEF) ansöker om kommunal borgen för ett lån om maximalt 2,5 mkr. För bakgrund till ansökan se föreningens skrivelse. Föreningen har en klar finansiering i form av egenavgifter med c:a 1,4 mkr. 55 fastigheter har betalt andel i föreningen samt tecknat bindande avtal om kapitaltillskott. Föreningen har hos Länsstyrelsen Dalarna ansökt om bidrag och räknar med att få 1,3 mkr i bidrag. Beslut om bidrag förväntas i höst. Anledningen till att föreningen redan nu vill dra igång projektet är att Telia/Quadracom har aviserat att de har för avsikt att släcka ner ADSL-förbindelsen vid telestationen i Lövåsen Kommunens ställningstagande är principiellt viktigt. Kommunen har tidigare behandlat en ansökan och kommer troligtvis att få fler ansökningar från andra föreningar. I den ansökan som behandlades 2014 blev beslutet att inte ställa kommunal borgen. Skälen till detta var att borgen avsåg ett lån på 10 år och att behovet av lån kunde lösas genom en högre medlemsfinansiering. I NFEF:s projekt är medlemsfinansieringen ungefär dubbelt så hög som i det förra projektet. Ansökan avser en borgen för byggkreditiv, ett lån under byggnadstiden som löper fram tills bidrag har utbetalts och medlemsavgifterna betalats in. Det är således i tid ett mycket kortare risktagande. Ett beviljande av borgen utifrån aktuella förutsättningar bör kunna vara möjligt även i kommande ansökningar med liknande förutsättningar. Den risk som är förknippad med borgensåtagandet är om föreningen inte skulle få bidrag eller om beviljat bidrag blir mycket lägre. Risken för kommunen är maximalt 1,1 mkr. Föreningen har en plan B om bidrag skulle utebli och det är att sälja fibernätet till en extern aktör. Föreningen bedömer att detta är möjligt då priset kan sättas lågt i och med den höga medlemsinsatsen. Möjligheten att via avtal mellan föreningen och kommunen teckna avtal om övertagande av fibernätet om föreningen inte skulle kunna betala lånet har övervägts. Den modellen har använts vid borgen för konstgräsplanen i Gustafs. Då kommunen inte kan vara bidragsmottagare för de bidrag föreningen söker, är det inte en bra lösning i det här fallet. I ställningstagandet om borgen för det här projektet bör givetvis samhällsnyttan också vägas in. Ett utbyggt fibernät i kommunens alla delar kommer att vara en nödvändighet om kommunen ska lyckas höja sin attraktivitet som boendeort och nå målsättningen om invånare Bert Stabforsmo ekonomichef Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Säters Kommun Rådhuset (vxl) Box 300 Åsgränd 2 Internetadress Säter Säter

146 Nybergets Fiber Ekonomisk Förening c/o Jakob Knabäck Nyberget Stora Skedvi Nyberget den 26 februari 2015 Anhållan om kommunal borgen Nuläge: Nybegets Fiber Ekonomisk Förening NFEF bildades 2012 på initiativ av byborna i syfte att förse byarna Nyberget, Lövåsen och Gustavsbo i Stora Skedvi, Säters kommun, med ett fiberoptiskt nätverk. Styrelsen har sedan starten varit: Mikael Lundin, ordförande Elsa Westman-Efraimsson, Mikael Henriks, Jakob Knabäck. Resursperson: Per Erik Kihlstedt sedan En första projektering genomfördes med hjälp av en konsult, som finansierades av Leader EU -pengar. År 2013 lämnades en ansökan om bidrag in till Länsstyrelsen i Dalarnas Län. Tyvärr visade det sig då att tillgängliga pengar var slut redan när ansökan lämnades in. För närvarande har ägare av 55 fastigheter (52 % av samtliga möjliga fastigheter och 72 %(!) av fastboende) köpt andel i föreningen för 500 kronor, tecknat bindande avtal om ett kapitaltillskott på kronor samt kronor inklusive moms för installation i den egna fastigheten, summa kronor. Summa kapital ex moms kronor. Nya tag togs när nästa bidragsomgång annonserades till NFEF var inte sen att lämna in en ansökan om bidrag, vilket har möjliggjort att vi redan kunnat utnyttja samförläggning av 200 m kabelslang med Säters kommun och med Skanova på en sträcka av ytterligare c:a 400 m, samt förhandlar med Dala Energi om en sträcka av c:a 500 m. Upphandling av byggnation av nätet enligt Lagen om Offentlig Upphandling pågår. Anbudstiden går ut den 7 april Utmaningar: Telia/Quadracom har meddelat att kommunikationen via ADSL (Internet via telefonjacket) bryts vid nodhuset i Lövåsen Ingen har hittills visat intresse av att fortsätta verksamheten trots att Quadracom erbjuder sig att överlämna utrustningen utan ersättning. Det som står till buds som tillfälliga lösningar innan fiberutbyggnad skulle kunna vara mobil internetuppkoppling med 4G eller satellitkommunikation. Nyberget, Lövåsen och Gustavsbo ligger emellertid i partiell eller total radioskugga, varför de mobila alternativen faller. Satellitkommunikation är dyrt och långsamt. 1 Ordförande Mikael Lundin Organisationsnummer: Föreningen momsregistrerad och innehar F-skattesedel

147 Nybergets Fiber Ekonomisk Förening c/o Jakob Knabäck Nyberget Stora Skedvi Nyberget den 26 februari 2015 I detta läge har Jordbruksverket meddelat att man förskjutit beslut om tilldelning av medel för byggnation av fiberoptiska nätverk till sommaren Innan medlen slussats till respektive Länsstyrelse, och man där fattat beslut om tilldelning till olika projekt, kommer det att vara höst. Länsstyrelsen har dessutom sänkt andelen bidrag från 70 %, som det var vid förra omgången, till 50 %, eller i praktiken 45 %, då alla kostnader inte är bidragsberättigande. NFEF har i en skrivelse Länsstyrelsen och Jordbruksverket m fl visat att detta beslut avsevärt försämrar möjligheterna att anlägga fibernätverk i glesbygd i Dalarna. Det är därför nu innan Länsstyrelsen fattar beslutar om bidrag, som vi har en chans att få anbud inom våra ekonomiska ramar. I höst kommer fiberföreningars förhandlingsposition att vara mycket svag. Slutsats1: Nyberget, Lövåsen och Gustavsbo kommer att stå utan fungerande kontakt med Internet när ADSL-anslutningarna bryts i sommar om vi inte gör något genast. Slutsats 2: Upphandlingen måste ske i närtid för att kunna sänka kostnaderna tillräckligt mycket för att kunna genomföra projektet trots den lägre bidragsnivån. Exempel på praktiska konsekvenser om ADSL-anslutningen bryts innan fibernätet driftssatts: C:a 20 företag berörs av de 55 kontrakt, som skrivits med fastighetsägare inom nätverkets område. Nedläggningen av ADSL-kommunikationen är förödande för flera av dem. Normala bankaffärer, beställning av biljetter, telemedicin, andra internetköp och -sälj m m kommer att förhindras. Nedläggningen av delar av stålproduktionen i Långshyttan har resulterat i att åtminstone en medlem i NFEF har beslutat sig för att studera på distans för att förbättra sina möjligheter att konkurrera om arbete. Detta kommer inte att vara möjligt under den tid som kontakt med Internet kan etableras. Strategi: Vi har varit i kontakt med företag, som kan tänkas vara intresserade av att ta över vårt projekt eller ansluta sig till det, för att skapa kraft att genomföra det snabbt. Dock utan resultat hittills. Strategin blir därför skademinimering genom att driva projektet så snabbt som möjligt för att avkorta eller helst undvika Internetmörker. Därför driver vi nu projektet i egen regi enligt nedan 1. Anhålla om borgen för de kostnader, som överskrider medlemmarnas kapitaltillskott och ställa hela projektet som säkerhet till borgenären. 2. Med borgen i ryggen avtala om ett borgenslån med en bank. 2 Ordförande Mikael Lundin Organisationsnummer: Föreningen momsregistrerad och innehar F-skattesedel

148 Nybergets Fiber Ekonomisk Förening c/o Jakob Knabäck Nyberget Stora Skedvi Nyberget den 26 februari Samtidigt avtala med banken om att de kostnader, som kan komma att överskrida. finansieringen från medlemmarna plus eventuellt bidrag från Länsstyrelsen, omvandlas till ett förslagsvis 10-årigt lån, som föreningen amorterar via höjda månadsavgifter. 4. Skulle vi inte få något bidrag från Länsstyrelsen kommer vi i första hand försöka sälja nätverket till någon operatör och därvid hålla borgenären skadeslös. För att lyckas med det behöver då priset endast vara 55 % av nedlagda kostnader i och med att 100 % av projektet är satt i pant och till c:a 45 % betalt av föreningens medlemmar, d v s borgenären tar en mycket låg risk. Handling: NFEF anhåller därför om att Säters kommun går i borgen för ett lån på maximalt 2,5 miljoner kronor, som föreningen behöver ta. Då upphandling av projektet enligt LOU pågår, har det ekonomiska underlaget sänts till Kommunens ekonomichef Bert Stabforsmo för bedömning. Nyberget den Nybergets Fiber Ekonomisk Förening Mikael Lundin Ordförande 3 Ordförande Mikael Lundin Organisationsnummer: Föreningen momsregistrerad och innehar F-skattesedel

149 SÄTERS KOMMUN 149 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf forts I ställningstagandet om borgen för det här projektet bör givetvis samhällsnyttan också vägas in. Ett utbyggt fibernät i kommunens alla delar kommer att vara en nödvändighet om kommunen ska lyckas höja sin attraktivitet som boendeort och nå målsättningen om invånare Jäv Elsa Efraimsson Vestman anmäler jäv och deltar ej i beslut och överläggningar. Justerande sign Utdragsbestyrkande

150 SÄTERS KOMMUN 150 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf Dnr KA14/239 Strategiska mål för mandatperioden Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta nedanstående strategiska mål för mandatperioden Bakgrund och ärendebeskrivning Kommunstyrelsen föreslår att fokus ska läggas på tre områden under den innevarande mandatperioden för att kommunen skall utvecklas mot visionen om invånare 2030; Bostäder, arbetstillfällen och skola. Bostäder: En grundläggande förutsättning för att befolkningen ska öka är att utbudet av bostäder ökar. Kommunen har ett relativt stort utbud av byggklara tomter för småhus. Däremot finns det brist på bostadslägenheter. Kommunen har genom sitt bostadsbolag Säterbostäder påbörjat projekt med såväl nybyggnation som ombyggnation som kommer att öka utbudet av hyreslägenheter. Även andra aktörer på marknaden måste bidra till att utbudet ökar. Arbeta för att de ska finnas attraktiva lägen för såväl hyresrätter som bostadsrätter och egnahem i hela kommunen. Aktiviteter: Fördjupningar av översiktsplanen. Planläggning för flerbostadshus. Framtagande av en bostadsförsörjningsplan. Kartläggning av attraktiva lägen för andra aktörer på bostadsmarknaden och vara aktiv i dialog med nationella organ i bostadsfrågor. Mål: Utbudet av bostäder skall öka med 200 under mandatperioden. Arbetstillfällen. Säter är en pendlingskommun och befolkningsutvecklingen är beroende av hur arbetsmarknaden utvecklas i regionen. Kommunen kan dock inte enbart förlita sig på utvecklingen i regionen utan måste även aktivt arbeta för öka antalet arbetstillfällen i kommunen. Aktiviteter: Aktivt arbete med näringslivsutveckling och ett bra företagsklimat. Understödja nyföretagande, och generationsväxling. Nätverksbyggande inom såväl privat som offentlig verksamhet för att öka förståelsen för näringslivets förutsättningar i den kommunala handläggningen. Mål: I snitt 7 nya företag/1000 invånare skall startas varje år under mandatperioden. Mått 33 KKiK. Antalet sysselsatta, dagbefolkning, skall öka med i snitt 40/år under mandatperioden. SCB Registerbaserade statistik. forts Justerande sign Utdragsbestyrkande

151 SÄTERS KOMMUN 151 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf forts Skola. Benägenheten att flytta varierar mellan olika åldersgrupper. Den är som störst i ålders-gruppen år. Det är familjer med barn eller unga vuxna som kommer att bilda familj och skaffa sig barn. För dem är det viktigt att den kommun de bosätter sig i erbjuder goda uppväxt-villkor för barnen. En väl fungerande skola är en viktig faktor. Aktiviteter: Säters kommun skall genom en aktiv kvalitetsuppföljning och ständig förbättring upprätthålla en hög nivå på skolundervisningen. Mål: Säters kommun skall tillhöra de femtio bästa kommunerna i Sverige i SKL:s öppna jämförelser av grundskolan på - genomsnittligt meritvärde åk 9 - andel elever som klarat alla delprov i ämnesproven i åk 3, och 6 Yrkande 1: Abbe Ronsten (S) yrkar att de strategiska målen justeras med följande tillägg och förändringar: Bostäder: Arbeta för att de ska finnas attraktiva lägen för såväl hyresrätter som bostadsrätter och egnahem i hela kommunen. Bostäder/mål: bostadslägenheter byts ut mot bostäder Arbetstillfällen/aktiviteter - stycket lyder: Aktivt arbete med näringslivsutveckling och ett bra företagsklimat. Understödja nyföretagande, och generationsväxling. Nätverksbyggande inom såväl privat som offentlig verksamhet för att öka förståelsen för näringslivets förutsättningar i den kommunala handläggningen. Proposition: Ordförande ställer proposition på yrkandet och finner att kommunstyrelsen beslutat enligt det justerade förslaget. Yrkande 2: Sten-Olof Eklund (V) yrkar följande tillägg under Bostäder/aktiviteter: vara aktiv i dialog med nationella organ i bostadsfrågor. Tommy Andersson (M) yrkar avslag. Proposition: Ordförande ställer proposition på yrkandena och finner att kommunstyrelsen beslutat bifalla Sten-Olof Eklunds tilläggsyrkande. Justerande sign Utdragsbestyrkande

152 152 Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer Dnr KA Rubrik Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att anta nedanstående strategiska mål för mandatperioden Bakgrund och ärendebeskrivning Strategiska mål för mandatperioden Kommunstyrelsen föreslår att fokus ska läggas på tre områden under den innevarande mandatperioden för att kommunen skall utvecklas mot visionen om invånare 2030; Bostäder, arbetstillfällen och skola. Bostäder. En grundläggande förutsättning för att befolkningen ska öka är att utbudet av bostäder ökar. Kommunen har ett relativt stort utbud av byggklara tomter för småhus. Däremot finns det brist på bostadslägenheter. Kommunen har genom sitt bostadsbolag Säterbostäder påbörjat projekt med såväl nybyggnation som ombyggnation som kommer att öka utbudet av hyres-lägenheter. Även andra aktörer på marknaden måste bidra till att utbudet ökar. Det bör finnas attraktiva lägen för såväl privata hyresrätter som bostadsrätter i kommunen Aktiviteter: Fördjupningar av översiktsplanen. Planläggning för flerbostadshus. Framtagande av en bostadsförsörjningsplan. Kartläggning av attraktiva lägen för andra aktörer på bostadsmarknaden. Mål: Utbudet av bostadslägenheter skall öka med 200 under mandatperioden. Kommentar: Motsvarande mål för Hedemora skulle vara 300 lägenheter, Borlänge 900 lägenheter, Falun lägenheter sett i relation till respektive kommuns bostadsmarknad. Lennart Eriksson vd på Säterbostäder tycker att målsättningen är väl hög. Säterbostäder kan maximalt bidra med 100 lägenheter under mandatperioden. 50 tillförs under 2015, därefter dröjer det till 2018 innan nya projekt kan färdigställas beroende på markanskaffning och planläggning. Arbetstillfällen. Säter är en pendlingskommun och befolkningsutvecklingen är beroende av hur arbetsmarknaden utvecklas i regionen. Kommunen kan dock inte enbart förlita sig på utvecklingen i regionen utan måste även aktivt arbeta för öka antalet arbetstillfällen i kommunen. Aktiviteter: Aktivt arbete med näringslivsutveckling. Understödja nyföretagande, och generationsväxling. Nätverksbyggande inom såväl privat som offentlig verksamhet Mål: I snitt 7 nya företag/1000 invånare skall startas varje år under mandatperioden. Mått 33 KKiK Antalet sysselsatta, dagbefolkning, skall öka med i snitt 40/år under mandatperioden. SCB Registerbaserade statistik. Kommentar: Helena Åkerberg Hammarström enhetschef tycker att målet skall mätas i ökning av antalet arbetstillfällen i kommunen och inte i nyföretagande. Jag har därför kompletterat med ett sådant mått, men ej tagit bort måttet nyföretagande. Antalets sysselsatta dagbefolkning har under åren ökat med i snitt 35/år. Antalet nya företag/1 000 invånare har i snitt varit 6,4 under åren Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Säters Kommun Rådhuset (vxl) Box 300 Åsgränd 2 Internetadress Säter Säter

153 153 Tjänsteskrivelse Skola. Benägenheten att flytta varierar mellan olika åldersgrupper. Den är som störst i ålders-gruppen år. Det är familjer med barn eller unga vuxna som kommer att bilda familj och skaffa sig barn. För dem är det viktigt att den kommun de bosätter sig i erbjuder goda uppväxt-villkor för barnen. En väl fungerande skola är en viktig faktor. Aktiviteter: Säters kommun skall genom en aktiv kvalitetsuppföljning och ständig förbättring upprätthålla en hög nivå på skolundervisningen. Mål: Säters kommun skall tillhöra de femtio bästa kommunerna i Sverige i SKL:s öppna jämförelser av grundskolan på - genomsnittligt meritvärde åk 9 - andel elever som klarat alla delprov i ämnesproven i åk 3, och 6 Kommentar: I öppna jämförelser 2014 har Säter följande ranking Genomsnittligt meritvärde 230 Åk 3 matematik 20, svenska 171 Åk 6 matematik 195, engelska 188, svenska 132 Karin Åberg förvaltningschef på barn- och utbildningsförvaltningen har tillstyrkt förlaget till mål. Bilaga: Måldokument för att visa målhierarkin Bert Stabforsmo ekonomichef Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Säters Kommun Rådhuset (vxl) Box 300 Åsgränd 2 Internetadress Säter Säter

154 154 Mål för verksamheten Vision Bilden av Säter Säters kommun präglas av framtidstro. I Säter känner medborgarna trygghet och livskvalitet Säter har invånare Målområden Målområden som kommunen under den närmaste mandatperioden skall verka inom för att förverkliga visionen: o Goda möjligheter till försörjning och bra kommunikationer o Bra boendemiljöer och goda uppväxtvillkor o Förstärka den positiva bilden av Säter o Ekologisk hållbar utveckling Strategiska mål för mandatperioden Kommunstyrelsen föreslår att fokus ska läggas på tre områden under den innevarande mandatperioden för att kommunen skall utvecklas mot visionen om invånare 2030; Bostäder, arbetstillfällen och skola. Bostäder. En grundläggande förutsättning för att befolkningen ska öka är att utbudet av bostäder ökar. Kommunen har ett relativt stort utbud av byggklara tomter för småhus. Däremot finns det brist på bostadslägenheter. Kommunen har genom sitt bostadsbolag Säterbostäder påbörjat projekt med såväl nybyggnation som ombyggnation som kommer att öka utbudet av hyres-lägenheter. Även andra aktörer på marknaden måste bidra till att utbudet ökar. Det bör finnas attraktiva lägen för såväl privata hyresrätter som bostadsrätter i kommunen Aktiviteter: Fördjupningar av översiktsplanen. Planläggning för flerbostadshus. Framtagande av en bostadsförsörjningsplan. Kartläggning av attraktiva lägen för andra aktörer på bostadsmarknaden. Mål: Utbudet av bostadslägenheter skall öka med 200 under mandatperioden. Arbetstillfällen. Säter är en pendlingskommun och befolkningsutvecklingen är beroende av hur arbetsmarknaden utvecklas i regionen. Kommunen kan dock inte enbart förlita sig på utvecklingen i regionen utan måste även aktivt arbeta för att öka antalet arbetstillfällen i kommunen. Aktiviteter: Aktivt arbete med näringslivsutveckling. Understödja nyföretagande, och generationsväxling. Nätverksbyggande inom såväl privat som offentlig verksamhet Mål: I snitt 7 nya företag/ 1000 invånare skall startas varje år under mandatperioden. Mått 33 KKiK

155 155 Antalet sysselsatta, dagbefolkning skall öka med i snitt 40/år under mandatperioden. SCB Registerbaserade statistik. Skola. Benägenheten att flytta varierar mellan olika åldersgrupper. Den är som störst i åldersgruppen år. Det är familjer med barn eller unga vuxna som kommer att bilda familj och skaffa sig barn. För dem är det viktigt att den kommun de bosätter sig i erbjuder goda uppväxtvillkor för barnen. En väl fungerande skola är en viktig faktor. Aktiviteter: Säters kommun skall genom en aktiv kvalitetsuppföljning och ständig förbättring upprätthålla en hög nivå på skolundervisningen. Mål: Säters kommun skall tillhöra de femtio bästa kommunerna i Sverige i SKL:s öppna jämförelser av grundskolan på - genomsnittligt meritvärde åk 9 - andel elever som klarat alla delprov i ämnesproven i åk 3, och 6 Mätbara effektmål och uppföljning Varje nämnd/styrelse lägger förslag till 2 3 mål för verksamheten. Kommunstyrelsen Mål 1: Företagsklimat Aktivt och framgångsrika företag bidrar i hög grad till att höja Säters attraktivitet som boendeort. Kommunen kan på flera sätt bidra till att skapa ett gott företagsklimat. Mätmetod: Säters Kommun ska vara en av de 100 bästa kommunerna på svenskt näringslivs ranking avseende företagsklimat och att vi har en positiv utveckling vad gäller enkätfrågorna; Service till företag, Sammanfattande omdöme, kommunpolitikers attityder, kommunala tjänstemäns attityder och skolans attityder. Mål 2: Kundtjänst Kundtjänsten skall förbättra tillgängligheten och mottagandet i kontakten mellan kommunen och medborgarna och på så sätt bidra till att öka kommunens attraktivitet som boendeort. Mätmetod: Förbättringen ska kunna avläsas i den servicemätning som görs 2015 inom Kommunens Kvalitet i Korthet. Säters kommuns resultat på mått 1 3 i KKiK skall vara bättre 2015 än Resultaten för 2015 redovisas i januari Samhällsbyggnadsnämnden Mål 1: Kollektivtrafik Kollektivtrafik i alla kommundelar som möjliggör pendling till skola, arbete och handel. Mätmetod: Följs upp årligen genom utvärdering av kollektivtrafiken. Mål 2: Plan- och Byggverksamhet God planberedskap för att möta mål om invånare. Mätmetod: Uppföljning av planlagda områden utifrån behov. Mål 3: Avloppsverksamhet Ta hand om avloppsvatten samt arbeta för att minimera dess miljöpåverkan, anpassa och utveckla avloppverksamheten mot satt mål om invånare och ett förändrat klimat. Mätmetod: Uppföljning sker genom förmåga att möta aktuella behov. Kulturnämnden

156 156 Mål 1: Läsförmåga Biblioteket ska prioritera läsfrämjande insatser för att öka läsförmågan bland barn och unga samt för personer med annat modersmål än svenska. Mätmetod: Just nu är biblioteket i ett utvecklingsläge vad det gäller läsfrämjande insatser. Under året ska uppföljningsmetoder för att mäta, samt att analysera läsfrämjande utarbetas, det kan röra sig om både kvantitativ och kvalitativ uppföljning. Arbetet för att utveckla metoder för läsfrämjande kommer antagligen att ske i projektform och själva projektet kan även utvärderas. Följs upp i delårsbokslut och årsbokslut. Mål 2: Underhåll av kulturmiljöer Säters kulturmiljöer och konst utomhus ska underhållas och renoveras. Mätmetod: Uppföljning sker genom rapportering av genomförda renoveringar i årsbokslutet. Barn- och utbildningsnämnden Mål 1: Barn och elevers delaktighet och inflytande Barn, elever, och personal möts av höga förväntningar. Andelen barn och elever som känner sig delaktiga och har inflytande i det egna lärandet ökar Mätmetod: Mäts genom egna enkäter Mål 2: Kunskapsresultaten Kunskapsresultateten inom grundskolan förbättras och överstiger det förväntade resultatet (enligt SALSA). Andel elevers om fullföljer sin gymnasieutbildning vid Dahlander kunskapscentrum inom fyra år ökar. Andelen elever med studieavbrott inom vuxenutbildningen minskar Andelen undervisningstimmar per elev och vecka för särvux ökar. Mätmetod: Mäts genom betygsresultatet, meritvärde och Salsavärde, samt genom statistik från Skolverket/SCB Socialnämnden Mål 1: Brukarnas nöjdhetsgrad i äldreomsorgen Brukarnas nöjdhetsgrad skall öka. För 2015 är målet att 90 % av brukarna i hemtjänsten och 85 % av brukarna på särskilt boende skall vara nöjda med verksamheten. (2013: 88 respektive 83 % i Säters kommun. 89 respektive 80 % i jämförbara kommuner) Mätmetod: Uppföljning sker varje år utifrån Socialstyrelsens brukarenkät, måttet helhetssyn. Mål 2: Väntetid för plats i särskilt boende Väntetiden för att få plats i särskilt boende ska minska. För 2015 är målet att den genomsnittliga väntetidenska uppgå till max 60 dagar. (2013: 141 dagar i Säters kommun.66 dagar i jämförbara kommuner) Mätmetod: Uppföljning sker varje år efter inrapportering till Kommunens Kvalitet i Korthet Mål 3 Handläggningstiden inom individ och familjeomsorgen Handläggningstiden inom Individ- och familjeomsorgen skall vara kort skall den genomsnittliga väntetided i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd vara max 14 dagar. (2013: 18 dagar i Säters kommun. 12 dagar i jämförbara kommuner) 2015 skall den genomsnittliga utredningstiden i antal dagar från påbörjad utredning till avslutad utredning inom barn och ungdom 0-20år vara max 69 dagar. (2013: 69 dagar i Säters kommun. 133 i jämförbara kommuner) Mätmetod: Uppföljning sker varje år efter inrapportering till Kommunens Kvalitet i Korthet

157 157 Uppföljning Målen följs upp vid budgetuppföljning per 30/4, 30/8 och 30/10, samt i delårsrapport och årsredovisning.

158 SÄTERS KOMMUN 158 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf Dnr KA 15/055 Redovisning av obesvarade medborgarförslag Förslag till beslut: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: 1. Godkänna redovisningen. 2. Medborgarförslagen kvarligger för beredning. Ärendebeskrivning: Enligt kommunfullmäktige arbetsordning, 31, ska kommunstyrelsen två gånger per år redovisa de medborgarförslag som inte har beretts färdigt. Redovisningen ska ske på fullmäktiges ordinarie sammanträde i april och oktober. Medborgarförslag om att bygga en ny idrottsanläggning Dnr KA14/078 Medborgarförslaget är inlämnat till kommunfullmäktiges sammanträde Hänskjutet till kommunstyrelsen för beredning. Därefter har arbetsutskottet beslutat uppdra till kommunchefen utreda det totala behovet av en anläggning i kommunen. Medborgarförslag om en ny högstadieskola i Mora by Dnr KA14/133 i Gustafs Medborgarförslaget är inlämnat till kommunfullmäktiges sammanträde Hänskjutet till kommunstyrelsen för beredning. Medborgarförslag om en ny innebandyhall i Säters Dnr KA14/134 kommun Medborgarförslaget är inlämnat till kommunfullmäktiges sammanträde Hänskjutet till kommunstyrelsen för beredning. Medborgarförslag om att bygga ut Kungsgårdsskolan Dnr KA14/135 Medborgarförslaget är inlämnat till kommunfullmäktiges sammanträde Hänskjutet till kommunstyrelsen för beredning. Medborgarförslag om konstgräsplan på Säters IP Dnr KA14/139 Medborgarförslaget är inlämnat till kommunfullmäktiges sammanträde Hänskjutet till kommunstyrelsen för beredning. Medborgarförslag om ny inomhushall i Säters Kommun Dnr KA14/141 Medborgarförslaget är inlämnat till kommunfullmäktiges sammanträde Hänskjutet till kommunstyrelsen för beredning. Medborgarförslag om ny idrottshall i Gustafs nr 1 Dnr KA14/142 Medborgarförslaget är inlämnat till kommunfullmäktiges sammanträde Hänskjutet till kommunstyrelsen för beredning. forts Justerande sign Utdragsbestyrkande

159 SÄTERS KOMMUN 159 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Ks 81 forts Medborgarförslag om ny idrottshall i Gustafs nr 2 Dnr KA14/143 Medborgarförslaget är inlämnat till kommunfullmäktiges sammanträde Hänskjutet till kommunstyrelsen för beredning. Medborgarförslag om Enbacka idrottshall Dnr KA14/144 Medborgarförslaget är inlämnat till kommunfullmäktiges sammanträde Hänskjutet till kommunstyrelsen för beredning. Medborgarförslag om en ny fotbollsplan på IP mot Dnr KA14/158 Hagavägen Medborgarförslaget är inlämnat till kommunfullmäktiges sammanträde Hänskjutet till kommunstyrelsen för beredning. Medborgarförslag om babysim, plask och lek Dnr KA14/226 Samt vuxen-kurs i crawl. Medborgarförslaget är inlämnat till kommunfullmäktiges sammanträde Hänskjutet till samhällsbyggnadsnämnden för beslut. Medborgarförslag om handikapparkering vid Ljustern Dnr KA14/227 Medborgarförslaget är inlämnat till kommunfullmäktiges sammanträde Hänskjutet till samhällsbyggnadsnämnden för beslut. Medborgarförslag om toaletter och omklädningshytter Dnr KA14/249 vid Ljusternbadet. Medborgarförslaget är inlämnat till kommunfullmäktiges sammanträde Hänskjutet till samhällsbyggnadsnämnden för beslut. Justerande sign Utdragsbestyrkande

160 160

161 161

162 162

163 163

164 164

165 165

166 166

167 167

168 168

169 169

170 170

171 171

172 172

173 173

174 174

175 175

176 SÄTERS KOMMUN 176 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf Dnr KA15/017 Förbundsordning Södra Dalarnas samordningsförbund Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta anta förbundsordning för Södra Dalarnas samordningsförbund. Bakgrund och ärendebeskrivning Södra Dalarnas Samordningsförbund har inrättats med stöd av lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommun och region/landsting. Denna revidering av förbundsordning gäller från 1 april 2015 och är antagen av landstingsfullmäktige i Landstinget Dalarna, kommunfullmäktige i Avesta, kommunfullmäktige i Hedemora, kommunfullmäktige i Säter samt beslut i Försäkringskassan och i Arbetsförmedlingen. Förbundets ändamål är att inom det geografiska området för medlemskommunerna svara för en finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Dalarna samt Avesta Kommun, Hedemora Kommun och Säters Kommun i syfte att underlätta och uppnå en effektiv resursanvändning. Resurserna ska användas för samordnade bedömningar och insatser som syftar till att den enskilde ska få eller förbättra sin förmåga att förvärvsarbeta. Samordningsförbundet ska ledas av en styrelse. Styrelsen ska bestå av sex ledamöter och sex ersättare. Varje förbundsmedlem utser en ledamot och en ersättare. Ersättarna har närvaro- och yttranderätt. Ledamöter och ersättare väljs för tiden till och med den 31 december Därefter väljs ledamöter och ersättare för fyra år räknat från och med den 1 januari året efter det att val av fullmäktige i region och kommuner har ägt rum. Styrelsen utser ordförande och vice ordförande. Justerande sign Utdragsbestyrkande

177 177 Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer Dnr KA Förbundsordning Södra Dalarnas samordningsförbund Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige anta förbundsordning för Södra Dalarnas samordningsförbund Bakgrund och ärendebeskrivning Södra Dalarnas Samordningsförbund har inrättats med stöd av lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommun och region/landsting. Denna revidering av förbundsordning gäller från 1 april 2015 och är antagen av landstingsfullmäktige i Landstinget Dalarna, kommunfullmäktige i Avesta, kommunfullmäktige i Hedemora, kommunfullmäktige i Säter samt beslut i Försäkringskassan och i Arbetsförmedlingen. Förbundets ändamål är att inom det geografiska området för medlemskommunerna svara för en finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Dalarna samt Avesta Kommun, Hedemora Kommun och Säters Kommun i syfte att underlätta och uppnå en effektiv resursanvändning. Resurserna ska användas för samordnade bedömningar och insatser som syftar till att den enskilde ska få eller förbättra sin förmåga att förvärvsarbeta. Samordningsförbundet ska ledas av en styrelse. Styrelsen ska bestå av sex ledamöter och sex ersättare. Varje förbundsmedlem utser en ledamot och en ersättare. Ersättarna har närvarooch yttranderätt. Ledamöter och ersättare väljs för tiden till och med den 31 december Därefter väljs ledamöter och ersättare för fyra år räknat från och med den 1 januari året efter det att val av fullmäktige i region och kommuner har ägt rum. Styrelsen utser ordförande och vice ordförande. Malin Karhu-Birgersson personalchef Pär Jerfström kommunchef Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Säters Kommun Rådhuset (vxl) Box 300 Åsgränd 2 Internetadress Säter Säter

178 178 FÖRBUNDSORDNING FÖR SÖDRA DALARNAS SAMORDNINGSFÖRBUND Södra Dalarnas Samordningsförbund har inrättats med stöd av lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommun och region/landsting. Denna revidering av förbundsordning gäller från 1 april 2015 och är antagen av landstingsfullmäktige i Landstinget Dalarna 2015-xx-xx, kommunfullmäktige i Avesta 2015-xx-xx, kommunfullmäktige i Hedemora 2015-xx-xx, kommunfullmäktige i Säter 2015-xx-xx samt beslut i Försäkringskassan 2015-xx-xx och i Arbetsförmedlingen 2015-xx-xx. 1 FÖRBUNDETS NAMN Förbundets namn är Södra Dalarnas Samordningsförbund. 2 FÖRBUNDETS SÄTE Förbundets säte är Avesta kommun. 3 FÖRBUNDETS MEDLEMMAR Medlemmarna i förbundet är: Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Landstinget Dalarna Avesta Kommun Hedemora Kommun Säters Kommun 4 FÖRBUNDETS ÄNDAMÅL Förbundets ändamål är att inom det geografiska området för medlemskommunerna svara för en finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Dalarna samt Avesta Kommun, Hedemora Kommun och Säters Kommun i syfte att underlätta och uppnå en effektiv resursanvändning. Resurserna ska användas för samordnade bedömningar och insatser som syftar till att den enskilde ska få eller förbättra sin förmåga att förvärvsarbeta. 5 STYRELSEN Samordningsförbundet ska ledas av en styrelse. Styrelsen ska bestå av sex ledamöter och sex ersättare. Varje förbundsmedlem utser en ledamot och en ersättare. Ersättarna har närvaro- och yttranderätt. Ledamöter och ersättare väljs för tiden till och med den 31 december Därefter väljs ledamöter och ersättare för fyra år räknat från och med den 1 januari året efter det att val av fullmäktige i region och kommuner har ägt rum. Styrelsen utser ordförande och vice ordförande.

179 179 6 UPPGIFTER OCH BESLUTANDERÄTT Styrelsen är beslutsför när fler än hälften av ledamöterna är närvarande. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Ägarna ska samråda innan beslut om budget fattas. Förbundet har till uppgift att 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3. finansiera insatser för individer som behöver samordnade rehabiliteringsinsatser 4. besluta på vilket sätt de medel som finns för finansiell samordning ska användas 5. svara för uppföljning och utvärdering av beslutade åtgärder 6. upprätta budget och årsredovisning för den finansiella samordningen Samordningsförbundet får inte besluta i frågor om förmåner eller rättigheter för enskilda eller vidta åtgärder i övrigt som innefattar myndighetsutövning eller att tillhandahålla tjänster som är avsedda för enskilda. 7 PERSONAL Förbundsstyrelsen kan utse en tjänsteman som ska leda arbetet inom förbundet enligt styrelsens anvisningar. 8 INITIATIVRÄTT En medlem i förbundet har rätt att väcka ett ärende i förbundsstyrelsen (enligt respektive huvudmans beslutsordning). 9 SAMRÅD Styrelsen ska hålla förbundsmedlemmarna underrättade om den allmänna planläggningen av förbundets verksamhet och om frågor av större ekonomisk eller organisatorisk betydelse. Styrelsen har rätt att från förbundsmedlemmarna få de yttranden och upplysningarna som behövs för att styrelsen ska kunna fullgöra sina uppgifter. 10 KUNGÖRELSER Förbundets kungörelser, protokoll och andra tillkännagivanden ska anslås på förbundets officiella anslagstavla samt på kommunerna Avesta, Hedemora och Säter och på Landstinget Dalarnas anslagstavla. 11 ANDELAR I TILLGÅNGAR OCH SKULDER SAMT FÖRDELNING AV KOSTNADER Medlemmarna har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i förhållande till vad man tillskjutit för att täcka kostnaderna. Fördelningen mellan medlemmarna är att Försäkringskassan bidrar med hälften av medlen, landstinget med en fjärdedel samt kommunerna Avesta, Hedemora och Säter gemensamt med en fjärdedel. Fördelningen mellan kommunerna ska göras utifrån fasta procentantal enligt följande: Avesta Kommun 11 % Hedemora Kommun 8 % Säters Kommun 6 %

180 STYRNING OCH INSYN Förbundsstyrelsen ska upprätta delårsuppföljningar med helårsprognos för verksamheten och ekonomin som skickas till medlemmarna. Förbundsstyrelsen ska också årligen i samband med bokslutet redovisa verksamhetens utfall för medlemmarna. Förbundet får inte ingå borgen och inte heller sätta sig i skuld utöver vad som är sedvanliga krediter för verksamheten. 13 BUDGET Förbundsstyrelsen ska varje år upprätta en plan för förbundets verksamhet och ekonomi för de kommande tre åren. För det första av de tre åren ska styrelsen upprätta en preciserad årsbudget. Överskott eller underskott överförs till nästa verksamhetsår. Årsbudgeten ska också åtföljas av mål för verksamheten. Förbundsstyrelsen fastställer senast den 30 november budgeten för nästkommande kalenderår. Förbundsstyrelsen ska dessförinnan samråda med förbundsmedlemmarna om budgeten. 14 REVISORER OCH REVISION Förbundets räkenskaper och årsredovisning samt styrelsens förvaltning ska granskas av en revisor för varje förbundsmedlems räkning. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska Försäkringskassan utse en gemensam revisor. Avesta, Hedemora, Säters kommuner och Landstinget Dalarna utser en gemensam revisor. Avesta Kommun utser den gemensamma revisorn. Revisorer utses i övrigt i enlighet med bestämmelserna i 25 FinsamL. Revisorer utses för tiden från och med den 1 april 2015 till och med den 31 mars Därefter väljs revisorer för fyra år räknat från och med den 1 april året efter det att val av fullmäktige i region och kommuner har ägt rum. Mandattid för statens revisorer hanteras i särskild ordning. Vid revision tillämpas bestämmelserna i 26 FinsamL. 15 UTTRÄDE En förbundsmedlem har rätt att efter uppsägning utträda ur förbundet. Uppsägningstiden är tre år. Vid en förbundsmedlems utträde upplöses förbundet och medlemmarnas ekonomiska mellanhavanden regleras enligt 11 i denna förbundsordning. Om det efter utträde på den kommunala sidan återstår minst en kommun ska upplösning ske endast om det beslutas enligt LIKVIDATION OCH UPPLÖSNING Förbundet kan träda i likvidation om medlemmarna är överens om det eller om en eller flera medlemmar utträder ur förbundet. Ett sådant beslut ska alltid föregås av ett samråd mellan huvudmännen. När förbundet trätt i likvidation ska skulderna betalas och egendomen avyttras. Därefter ska kvarvarande tillgångar fördelas enligt principerna i 11 i denna förbundsordning. Förbundsstyrelsen svarar för likvidationen. När styrelsen har fullgjort sitt uppdrag ska den avge en slutredovisning för sin förvaltning. Det görs genom att styrelsen visar en förvaltningsberättelse över likvidationen i sin helhet som redovisar betalning av skulder, försäljning av egendom och skiftet av resterande tillgångar därefter. Till berättelsen ska bifogas redovisningshandlingar för hela likvidationen. Förbundet är upplöst när förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna har delgivits medlemmarna.

181 TVISTER Tvister mellan förbundet och dess medlemmar ska avgöras vid en allmän domstol i Sverige 18 ERSÄTTNING TILL LEDAMÖTER, ERSÄTTARE OCH REVISORER Ersättning för arvoden och ersättningar till ordförande, vice ordförande, styrelseledamöter, ersättare och revisorer ska följa de ersättningsregler för förtroendevalda som gäller för Landstinget Dalarna. För den revisor som Försäkringskassan utser betalas ersättning i särskild ordning. 19 ARKIVTILLSYN Kommunstyrelsen i Avesta Kommun ansvarar för tillsynen av att samordningsförbundet fullgör sina skyldigheter enligt arkivlagen (1990:782). 20 FÖRBUNDETS BILDANDE Förbundet bildades den 1 januari Förbundet har utvidgats den 1 april 2015 under förutsättning att samtliga medlemmar vid den tidpunkten godkänt denna förbundsordning.

182 SÄTERS KOMMUN 182 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf Dnr KA15/054 Utökning av gemensam nämnd för språktolkförmedlingsverksamhet Förslag till beslut: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: 1. Den gemensamma Språktolknämnden I Dalarna utökas med flera medlemmar. 2. Medlemmar i nämnden är Landstinget Dalarna, Borlänge kommun, Falu kommun, Gagnefs kommun, Hedemora kommun, Leksands kommun, Mora kommun, Orsa Kommun, Smedjebackens kommun samt Säters kommun. 3. Reglemente för den gemensamma nämnden, enligt bilaga 1 godkänns. 4. Samverkansavtal mellan medlemmarna enligt bilaga 2 med underbilagor 2 a och 2 b. 5. Föreliggande budget för den gemensamma nämnden godkänns enligt bilaga Ikraftträdandet av den gemensamma nämnden sker fr. o m Beslutet gäller att samtliga parter fattar likalydande beslut. Sammanfattning av ärendet Borlänge kommun bedriver sedan mitten av 1970-talet språktolkverksamhet. Verksamheten är väl etablerad och fyller de kommunala förvaltningarnas behov av språktolkar. Landstinget Dalarna och Borlänge kommun bildade en gemensam nämnd för språktolkverksamheter den 6 mars Borlänge kommuns tolkförmedling är utförare av verksamheten. Den gemensamma nämnden har möjliggjort ett långsiktigt arbete där god kvalitet på språktolkverksamheten samt tillgången till språktolkar är ett viktigt syfte. Ytterligare åtta kommuner önskar bli medlemmar i nämnden. Ärendebeskrivning Borlänge kommuns tolkförmedling har idag sex anställda samt ca 320 tolkar på ett 60-tal språk. Tolkarna är uppdragstagare. Under 2014 förmedlades ca uppdrag och omslutningen var 26 Mnkr. Tolkförmedlingen arbetar efter självkostnadsprincipen enligt gällande lagstiftning, Kommunallagen kap 8. Tolkförmedlingen är miljö - och kvalitetscertifierad enligt FR2000. I den gemensamma nämndens reglemente föreslås Borlänge kommun och Landstinget Dalarna ha två ordinarie ledamöter vardera samt växelvis med två års intervall inneha ordförande och vice ordförande posterna och övriga medlemmar en ordinarie ledamot vardera. Skälen till detta är att Landstinget Dalarna har över 65 % av utförda tolkuppdrag samt att Borlänge kommun är utförare av verksamheten. Borlänge kommuns tolkförmedling arrangerar kostnadsfria föreläsningar om hur man talar genom tolk för medlemmarnas tolkanvändare. Ekonomiska konsekvenser Samverkansavtalet reglerar de ekonomiska förehavandena. Tolkförmedlingens totala omslutning beräknas till närmare 30 Mnkr per år. Merparten av kostnaderna avser tolkuppdragen. forts Justerande sign Utdragsbestyrkande

183 SÄTERS KOMMUN 183 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf forts Principen är den att för de tolkuppdrag som utförs faktureras hela kostnaden direkt den beställande enheten. I den kostnaden ingår tolkens arvode, resekostnader samt andra kostnader som kan tillkomma och som är direkt kopplade till tolkuppdraget. Exempel på detta är övernattning i samband med tolkuppdraget. De kostnader som fördelas mellan nämndens medlemmar är kostnaderna för tolkförmedlingsverksamheten. I den kostnaden ingår löner och sociala avgifter för sex heltidstjänster, vikarier, lokaler, kontorsmaterial, IT, utbildningskostnader för tolkar och tolkförmedlare samt en post för oförutsedda kostnader. Den totala kostnaden för ett år beräknas till 4 Mnkr. Fördelningen av dessa kostnader baseras på andelen uppdrag för respektive part. Fördelningsnyckel framgår i samverkansavtalet. Justerande sign Utdragsbestyrkande

184 184 Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer Dnr Sn Utökning av gemensam nämnd för språktolkförmedlingsverksamhet Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige 1. Den gemensamma Språktolknämnden I Dalarna utökas med flera medlemmar. 2. Medlemmar i nämnden är Landstinget Dalarna, Borlänge kommun, Falu kommun, Gagnefs kommun, Hedemora kommun, Leksands kommun, Mora kommun, Orsa Kommun, Smedjebackens kommun samt Säters kommun. 3. Reglemente för den gemensamma nämnden, enligt bilaga 1 godkänns. 4. Samverkansavtal mellan medlemmarna enligt bilaga 2 med underbilagor 2 a och 2 b. 5. Föreliggande budget för den gemensamma nämnden godkänns enligt bilaga Ikraftträdandet av den gemensamma nämnden sker fr. o m Beslutet gäller att samtliga parter fattar likalydande beslut. Sammanfattning av ärendet Borlänge kommun bedriver sedan mitten av 1970-talet språktolkverksamhet. Verksamheten är väl etablerad och fyller de kommunala förvaltningarnas behov av språktolkar. Landstinget Dalarna och Borlänge kommun bildade en gemensam nämnd för språktolkverksamheter den 6 mars Borlänge kommuns tolkförmedling är utförare av verksamheten. Den gemensamma nämnden har möjliggjort ett långsiktigt arbete där god kvalitet på språktolkverksamheten samt tillgången till språktolkar är ett viktigt syfte. Ytterligare åtta kommuner önskar bli medlemmar i nämnden. Beslutsunderlag Förvaltningslagen Bakgrund Den enskildes rätt till tolk framgår av förvaltningslagen. En stor del av samhällstolkning har en stark koppling till myndighetsutövning, exempelvis sjukvård, socialtjänst, domstolsförhandlingar m m. Traditionellt har i princip all samhällstolkning skett via offentligt ägda tolkförmedlingar Mot bakgrund av detta bedriver Borlänge kommun sedan 1970-talet en tolkförmedling som förmedlar språktolkar. Ett viktigt skäl till att flera kommuner önskar ingå i den gemensamma nämnden är att tolkförmedlingen tillhandahåller tolktjänster med god kvalitet och en organisation som kan svara mot det stora behov av tolkar som finns. Genom att ingå i den gemensamma nämnden krävs ingen upphandling av tolktjänster. För tolkförmedlingen innebär utökningen av antalet medlemmar större Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Säters Kommun Rådhuset (vxl) Box 300 Åsgränd 2 Internetadress Säter Säter

185 185 Tjänsteskrivelse möjlighet att bibehålla en kvalitativt god nivå på tolkverksamheten, vilket gagnar den gemensamma nämndens medlemmars behov av tolkar. Ärendebeskrivning Borlänge kommuns tolkförmedling har idag sex anställda samt ca 320 tolkar på ett 60-tal språk. Tolkarna är uppdragstagare. Under 2014 förmedlades ca uppdrag och omslutningen var 26 Mnkr. Tolkförmedlingen arbetar efter självkostnadsprincipen enligt gällande lagstiftning, Kommunallagen kap 8. Tolkförmedlingen är miljö - och kvalitetscertifierad enligt FR2000. I den gemensamma nämndens reglemente föreslås Borlänge kommun och Landstinget Dalarna ha två ordinarie ledamöter vardera samt växelvis med två års intervall inneha ordförande och vice ordförande posterna och övriga medlemmar en ordinarie ledamot vardera. Skälen till detta är att Landstinget Dalarna har över 65 % av utförda tolkuppdrag samt att Borlänge kommun är utförare av verksamheten. Borlänge kommuns tolkförmedling arrangerar kostnadsfria föreläsningar om hur man talar genom tolk för medlemmarnas tolkanvändare. Ekonomiska konsekvenser Samverkansavtalet reglerar de ekonomiska förehavandena. Tolkförmedlingens totala omslutning beräknas till närmare 30 Mnkr per år. Merparten av kostnaderna avser tolkuppdragen. Principen är den att för de tolkuppdrag som utförs faktureras hela kostnaden direkt den beställande enheten. I den kostnaden ingår tolkens arvode, resekostnader samt andra kostnader som kan tillkomma och som är direkt kopplade till tolkuppdraget. Exempel på detta är övernattning i samband med tolkuppdraget. De kostnader som fördelas mellan nämndens medlemmar är kostnaderna för tolkförmedlingsverksamheten. I den kostnaden ingår löner och sociala avgifter för sex heltidstjänster, vikarier, lokaler, kontorsmaterial, IT, utbildningskostnader för tolkar och tolkförmedlare samt en post för oförutsedda kostnader. Den totala kostnaden för ett år beräknas till 4 Mnkr. Fördelningen av dessa kostnader baseras på andelen uppdrag för respektive part. Fördelningsnyckel framgår i samverkansavtalet. Barnperspektivet Beslutet innebär direkta konsekvenser för barn och ungdomar. Om nej, besvaras inte fler frågor. Om ja, beskriv hur. Kan vara angivet i ärendebeskrivningen. Hänsyn till barn och ungdomar har tagits. Barn och ungdomar har fått säga sin mening. Om ja, på vilket sätt? Kan vara angivet i ärendebeskrivningen. Ja Nej X Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Säters Kommun Rådhuset (vxl) Box 300 Åsgränd 2 Internetadress Säter Säter

186 186 Tjänsteskrivelse Åsa Granat Tf. Sektorschef Bildningssektorn Marianne Sjöström Verksamhetschef Arbetsmarknad och vuxenutbildning Bilagor 1. Reglemente 2. Samverkansavtal med underbilagor 2 a och 2 b 3. Budget Beslutet skickas till Verksamhetschef Arbetsmarknad och vuxenutbildning Landstinget Dalarna Falu Kommun Gagnefs kommun Hedemora kommun Leksands kommun Mora kommun Orsa kommun Smedjebackens kommun Säters kommun Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Säters Kommun Rådhuset (vxl) Box 300 Åsgränd 2 Internetadress Säter Säter

187 187 Bilaga 1 REGLEMENTE FÖR SPRÅKTOLKNÄMNDEN I DALARNA IKRAFTTRÄDANDE Borlänge kommun och Landstinget Dalarna har kommit överens om att från och med samverka genom att inrätta en gemensam nämnd, kallad Gemensam nämnd för språktolkförmedlingsverksamhet. Från och med ingår Borlänge, Falu, Gagnef, Hedemora, Leksand, Mora, Orsa, Smedjebacken och Säter kommun samt Landstinget Dalarna i den gemensamma nämnden. Reglementet gäller från och med den 1juni ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Utöver vad som föreskrivs om nämnder i Kommunallagen gäller detta reglemente och ett mellan Landstinget och kommunerna ingånget samverkansavtal för den gemensamma nämnden. VÄRDKOMMUN OCH ORGANISATION Borlänge kommun är värdkommun för den gemensamma nämnden för språktolkförmedling. 1 Nämnden har sitt arbetsställe och säte i värdkommunen och ingår i värdkommunens organisation. Organisationens beslutande organ är den gemensamma nämnden. Till nämndens förfogande skall det finnas en samordningsgrupp. Förvaltningschef för tolkförmedlingsorganisationen utses av värdkommunen. NÄMNDENS UPPGIFTER Nämnden skall, inom ramen för den kommunala kompetensen och självkostnadsprincipen, utföra språktolkförmedlingstjänster avseende kontakttolkar, telefontolkar och videowebbtolkar i enlighet med för var tid av samordningsgruppen fastställd kravspecifikation. 2

188 188 Bilaga 1 Nämnden skall också teckna uppdragsavtal med tolkar för att tillgodose myndigheternas egna behov av kompetenta och tillgängliga kontakttolkar, telefontolkar och videowebbtolkar. Språktolknämnden i Dalarna har det samlade ansvaret för drift och förvaltning av språktolkförmedlingsverksamhet i enlighet med tecknat samverkansavtal, samt de mål, riktlinjer som respektive fullmäktige har bestämt. Därtill tillhörande föreskrifter som kan finnas i olika lagar och föreskrifter samt bestämmelser i detta reglemente. ANSVAR OCH RAPPORTERINGSSKYLDIGHET Språktolknämnden i Dalarna ska ansvara för att verksamheten bedrivs i enlighet med lagar och förordningar och föreskrifter, de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt bestämmelser i detta reglemente. Språktolknämnden skall till respektive styrelse och fullmäktigerapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. 3 SAMMANSÄTTNING 4 Språktolknämnden i Dalarna skall bestå av två ledamöter och ersättare vardera för Borlänge kommun och Landstinget Dalarna, samt en ledamot och två ersättare vardera för övriga deltagande kommuner. ERSÄTTARNAS TJÄNSTGÖRING OCH ERSÄTTNING 5 Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde, skall en ersättare från respektive huvudman tjänstgöra i ledamotens ställe. Respektive huvudmans fullmäktiges inkallelseordning gäller. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. 2(7)

189 189 Bilaga 1 En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i ordningen. Ledamot eller ersättare i den gemensamma nämnden ska erhålla ersättning för uppdraget från den huvudman som valt ledamoten och ersättaren i enlighet med den huvudmannens ersättningsregler för förtroendevalda. Även de kostnader i samband med inställelse och tjänstgöring i den gemensamma nämnden bekostas av den huvudman som valt ledamoten och ersättaren. 6 En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under sammanträdet på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. Ersättare som ej tjänstgör har rätt att delta i överläggningarna men ej i besluten. Ej tjänstgörande ersättare har rätt att få sin mening antecknad till protokollet. INKALLANDE AV ERSÄTTARE En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, skall snarast anmäla detta till nämndsekreteraren som kallar ersättare. Respektive huvudmans fullmäktiges inkallelseordning gäller. 7 ERSÄTTARE FÖR ORDFÖRANDEN Om varken ordföranden eller vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i del av ett sammanträde fullgör den till åldern äldste ledamoten ordförandes uppgifter. 8 Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid, får nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. 3(7)

190 190 Bilaga 1 SAMMANTRÄDENA Nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdats till sammanträden. Kallelsen skall innehålla uppgift om tid och plats för sammanträde. Kallelsen skall på lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast fyra dagar före sammanträdesdagen. Kallelse bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. När varken ordförande eller vice ordförande kan kalla till sammanträde skall den till åldern äldste ledamoten göra det. ORDFÖRANDEN 11 Posterna som ordförande respektive vice ordförande skall innehas av en av de valda ledamöterna från värdkommunen samt en av de valda ledamöterna från Landstinget Dalarna. Posterna som ordförande respektive vice ordförande skall rotera mellan ovanstående parter vartannat år. Det åligger ordföranden för nämnden att - med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för nämndens utveckling och ekonomiska intressen samt effektiviteten i verksamheten och ta initiativ i dessa frågor, - företräda nämnden, med rätt att sätta annan i sitt ställe, vid förhandlingar, sammanträden, uppvaktningar och konferenser med myndigheter, företag och enskilda. 4(7)

191 191 Bilaga 1 JUSTERING AV PROTOKOLL 12 Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet skall justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt innan nämnden justerar den. Anslagsbevis skickas till respektive huvudman/myndighetsbrevlåda efter justering för direkt anslag. RESERVATION 13 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen, skall ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen skall lämnas före den tidpunkt som fastställts för justering av protokollet. Om nämnden beslutar att omedelbart justera den paragraf i protokollet som reservationen avser, skall motiveringen dock lämnas så snart det kan ske och senast under den sammanträdesdag då beslutet fattades. SÄRSKILT YTTRANDE 14 Ledamot som vill lämna ett särskilt yttrande till protokollet skall anmäla detta innan sammanträdet avslutas och lämnas inom de tidsfrister som gäller för skriftliga yttranden. DELGIVNING Delgivning med nämnden sker med ordföranden, sektorchef eller annan anställd som nämnden bestämmer. 15 5(7)

192 192 Bilaga 1 UNDERTECKNANDE AV HANDLINGAR 16 Avtal och andra från nämnden utgående handlingar skall undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne av vice ordförande och kontrasigneras av handläggande tjänsteman. Handlingar som hänför sig till delegerade ärenden skall undertecknas av delegaten. SAMMANTRÄDEN Den gemensamma nämnden skall sammanträda minst två gånger per år, på dag och tid som nämnden bestämmer. Nämnden sammanträder i Borlänge kommun om inte nämnden själv bestämmer annat. 17 SÄRSKILDA BESTÄMMELSER Driftsansvar STYRANDE LAGSTIFTNING 18 Rätten till tolk framgår bland annat av Förvaltningslagen 8 innebärande att i de fall en myndighet har att göra med någon som inte behärskar svenska eller som är allvarligt hörsel- eller talskadad, bör myndigheten vid behov anlita tolk. Skyldigheten att säkerställa patienters rätt till information, delaktighet och medinflytande i samband med vård och behandling framgår av Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), Patientsäkerhetslagen (2010:659) och Patientdatalagen.(2008:355) De deltagande kommunerna och landstinget behöver därför säkerställa myndigheternas behov av såväl kontakttolkar, telefontolkar som videowebbtolkar. 6(7)

193 193 Bilaga 1 DRIFTSANSVAR 19 Nämnden skall, inom ramen för den kommunala kompetensen och självkostnadsprincipen, bedriva språktolkförmedlingsverksamhet samt teckna uppdragsavtal med tolkar för att tillgodose parternas behov av kompetenta och tillgängliga kontakttolkar, telefontolkar och videowebbtolkar. 20 Språktolknämnden i Dalarna har det samlade ansvaret för drift och förvaltning av tolkförmedlingsverksamhet i enligt med tecknat samverkansavtal, samt de mål, riktlinjer som respektive fullmäktige har bestämt, de föreskrifter som kan finnas i olika författningar samt bestämmelser i detta reglemente. Nämnden skall regelmässigt till respektive fullmäktige rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. Nämnden utövar det övergripande arbetsgivaransvaret inom sitt verksamhetsområde. Utifrån sitt uppdrag skall nämnden tillse att intern kontroll och uppföljning fungerar tillfredsställande. Nämnden är personuppgiftsansvarig enligt Personuppgiftslagen (1998:204) inom sitt verksamhetsområde 21 7(7)

194 194 Bilaga 2 Avtal om samverkan för Språktolknämnden i Dalarna Avtalstid: till och med Samverkansparter: Landstinget Dalarna och deltagande kommuner Detta avtal ersätter avtal om samverkan i gemensam nämnd för språktolk- och översättarverksamhet Borlänge kommun och Landstinget Dalarna för perioden

195 Avtalsparter Organisationsnummer Hemsida 1. Landstinget Dalarna Box Falun 2. Borlänge Kommun Borlänge 3. Falu Kommun Falun 4. Gagnef Kommun Gagnef 5. Hedemora Kommun Box Hedemora 6. Leksand Kommun Box 303 Leksand 7. Mora Kommun Mora 8. Orsa Kommun Box Orsa 9. Smedjebackens Kommun Smedjebacken 10. Säter Kommun Rådhuset Säter Kontaktpersoner för avtalet Landstinget Dalarna Borlänge Kommun Lars Johansson Avtalschef Epost: Tfn Marianne Sjöström Verksamhetschef Epost: Tfn Carina Johansson Enhetschef Epost: Tfn Sida 2 av 11

196 196 Falu Kommun Gagnefs Kommun Hedemora Kommun Leksands Kommun Mora Kommun Orsa Kommun Smedjebackens Kommun Säter kommun Ylva Renström Epost: Tfn Tomas Nylén Enhetschef integration Epost: Tfn Anders Jacobson Förvaltningschef socialförvaltningen Epost: Tfn alt Zilha Fific Avdelningschef Familj och stöd Epost: Tfn Magnus Nordahl Integrationschef Epost: Tfn Eva Nordfjell Integration- och boendechef Epost: Tfn Ewa Dagwall Kanslichef Epost: Tfn Anette Wikblom Socialchef Epost: Tfn Kontakt vid avrop av tolk Borlänge kommun Tfn Epost: Fax: Sida 3 av 11

197 197 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund Avtalsform Syfte Nämndens Sammansättning Giltighetstid och uppsägning Nya medlemmar Ändring och omförhandling Omförhandling Tillägg eller förändring av avtalet Tvist Omfattning Ekonomi Kostnader och fördelningsnyckel Underskott/Överskott i verksamheten Budget och verksamhetsplan Verksamhetssystem, fax, telefon och arkiv Lokal Inventarier Organisation Ansvar Samordning Samordningsgrupp Enhetschef Insyn Arkivhantering Utvärdering Verksamhetens upphörande Sida 4 av 11

198 198 Deltagande kommuner (benämns fortsättningsvis deltagande kommuner) och Landstinget Dalarna överenskommer om att från och med den 1 juni 2015 utöka deltagandet i den gemensamma nämnd enligt Kommunallagen 3 kap. 3 a och i övrigt i enlighet med bestämmelserna i nämnda lag för sådan nämnd, kallad Gemensam nämnd för språktolkförmedlingsverksamhet numera Språktolknämnden i Dalarna. Samverkan för Språktolknämnden i Dalarna regleras i följande avtal. 1 BAKGRUND Såväl Landstinget Dalarna som deltagande kommuner har behov av kompetenta och tillgängliga kontakttolkar, telefontolkar och videowebbtolkar. Rätten till tolk framgår bland annat av Förvaltningslagen 8 varav det framgår att i de fall en myndighet har att göra med någon som inte behärskar svenska eller som är allvarligt hörsel- eller talskadad, bör myndigheten vid behov anlita tolk. Mot denna bakgrund driver värdkommunen Borlänge kommun tolkförmedlingstjänster i egen regi avseende kontakttolkar, telefontolkar och videowebbtolkar. Skyldigheten att säkerställa patienters rätt till information, delaktighet och medinflytande i samband med vård och behandling framgår av Hälso- och sjukvårdslagen, Patientsäkerhetslagen och Patientdatalagen. 2 AVTALSFORM Detta samverkansavtal reglerar samverkan mellan parterna i den nya gemensamma nämnden för att i första hand tillgodose parternas gemensamma intressen av en god och välfungerande språktolkförmedlingsverksamhet. 3 SYFTE Syftet med detta samverkansavtal är att reglera parternas samverkan i den nya gemensamma nämnden för att därmed säkerställa att parterna gemensamt och inom ramen för den kommunala kompetensen, och självkostnadsprincipen, bereds möjlighet att nyttja resurser som tillgodoser parternas behov av språktolkförmedlingstjänster avseende kompetenta kontakttolkar, telefontolkar och videowebbtolkar. Sida 5 av 11

199 199 4 NÄMNDENS SAMMANSÄTTNING Språktolknämnden i Dalarna skall bestå av två ledamöter och ersättare vardera för Borlänge kommun och Landstinget Dalarna, samt en ledamot och två ersättare vardera för övriga deltagande kommuner. Posterna som ordförande respektive vice ordförande skall innehas av en av de valda ledamöterna från värdkommunen samt en av de valda ledamöterna från Landstinget Dalarna. Posterna som ordförande respektive vice ordförande skall rotera mellan ovanstående parter vartannat år. 5 GILTIGHETSTID OCH UPPSÄGNING Avtalet gäller fr.o.m från det att avtalet undertecknats av behöriga firmatecknare fram till och med Avtalet förlängs därefter årligen med ett år i sänder såvida avtalet inte uppsagts skriftligen senast den 31maj året innan avtalstidens utgång. 6 NYA MEDLEMMAR Parterna ser positivt på möjligheten att utöka den gemensamma nämnden med fler medlemmar efter beslut i befintliga och tillkommande medlemmars fullmäktige. 7 ÄNDRING OCH OMFÖRHANDLING 7.1 Omförhandling Om det efter dagen för detta avtals ikraftträdande sker väsentliga förändringar av de förutsättningar som avtalet baseras på, har vardera part rätt att begära förhandling om ändring av de delar av avtalet som påverkas därav. Med väsentliga förändringar avses förändringar som ligger utanför parts kontroll och som part inte rimligen kunnat förutse vid avtalets ingående och som medför väsentliga negativa konsekvenser för part som inte på annat sätt regleras i detta avtal. 7.2 Tillägg eller förändring av avtalet Tillägg eller förändringar av avtalet skall beslutas av samtliga parters fullmäktige. Sida 6 av 11

200 200 8 TVIST Tvister angående tolkning och/eller tillämpningen av detta avtal, och övriga överenskommelser mellan de samverkande parterna, skall i första hand lösas genom förhandlingar mellan parterna. För den händelse överenskommelse inte kan träffas skall tvister avgöras i allmän domstol. 9 OMFATTNING För samarbetet skall finnas en gemensam organisation bestående av en nämnd som till sitt förfogande har en samordningsgrupp. Förvaltningen av tolkförmedlingstjänster sker genom en tolkförmedlingsorganisation som är underställd nämnden och samordningsgruppen. Denna tolkförmedlingsorganisation skall för ingående parters räkning utföra språktolkförmedlingstjänster avseende kontakttolkar, telefontolkar och videowebbtolkar i enlighet med för var tid av samordningsgruppen fastställd kravspecifikation. Bilaga 2b 10 EKONOMI Den nya gemensamma nämndens huvudsakliga mål är att vara självförsörjande och inte beroende av att uppbära bidrag från medlemmarna. Organisationen har att följa självkostnadsprincipen Kostnader och fördelningsnyckel För det fall att kostnaderna i verksamheten överskrider intäkterna skall dessa kostnader fördelas enligt följande: Samtliga kostnader för tolkförmedlingsverksamheten, exklusive arvoden och ersättningar till språktolkar, skall fördelas mellan parterna med ledning av en procentuell proportionering mellan parterna (antalet uppdrag för enskild parts räkning/ totala antalet tolkuppdrag). Fördelningsnyckel inför kommande år baseras på utfallet för respektive part med ledning av faktiskt antal uppdrag från den första januari till den 31 augusti första året och därefter verksamheten från den 1 september kommande år t o m den 31 augusti nästa år. Bilaga 3 Fördelningsnyckel vid avtalets ingående framgår av bilaga. I händelse av att enstaka tolkuppdrag utförs på uppdrag av extern part, med beaktande av den kommunala kompetensen, skall förmedlingskostnaden uttas av beställaren och inte belasta avtalsparterna. Sida 7 av 11

201 201 Samtliga arvoden och ersättningar till tolk fastställs årligen av den gemensamma nämnden efter förslag från samordningsgruppen samt efter fackliga förhandlingar och i samband med revision. Bilaga 2a Arvoden och ersättningar till tolk exklusive övriga kostnader enligt bilaga utfaktureras direkt till beställande enhet/klinik med angivande av beställningsnummer. För det fall att nya medlemmar upptas i nämnden fördelas intäkter och kostnader enligt ovanstående fördelningsnyckels principer. Intäkter och kostnader fördelas mellan parterna med stöd av fördelningsnyckeln genom en preliminär debitering årsvis, som avräknas i efterskott, och redovisas efter bokföringsårets utgång. Preliminär debitering bestäms på första samordningsgruppssammanträdet varje år Underskott/Överskott i verksamheten Eventuellt underskott eller överskott regleras årligen i samband med årsbokslut baserat på fördelningsnyckeln. (Se 10.1) 10.3 Budget och verksamhetsplan Verksamhetsplan och budget för gemensamma kostnader för tolkförmedlingsverksamheten skall tillställas samordningsgruppen senast den 31 oktober årligen. Budgetförslaget skall innehålla förslag till arvoden och kostnadsersättningar till språktolkar samt ersättning till tolkförmedlingsverksamheten Verksamhetssystem, fax, telefon och arkiv Verksamhetssystem och register som förs av den gemensamma organisationen skall ständigt ajourhållas. Systemet skall inte innehålla så kallade känsliga personuppgifter, såsom namn eller personnummer. I de fall adress är nödvändig för genomförande av tolkuppdraget och behöver dokumenteras skall uppgiften raderas efter slutfört uppdrag. Beställande enhet skall informera tolkförmedlingen om skyddade personuppgifter eller om man har kännedom om hotbild. I dylika fall får adressuppgiften inte noteras i verksamhetssystem. In- och utgående telefonlinjer, telefax och annan för ändamålet nödvändig teknisk hårdoch mjukvara skall anpassas till verksamhetens omfattning och behov. Sida 8 av 11

202 Lokal Värdkommunen upplåter, mot marknadsmässig ersättning, erforderliga lokaler för den gemensamma nämnden och dess verksamhet Inventarier Värdkommunen upplåter, mot marknadsmässig ersättning, erforderliga inventarier till den gemensamma nämnden och dess verksamhet. Värdkommunen ansvarar för nya investeringar avseende inventarier, för vilka den gemensamma nämnden erlägger ersättning till värdkommunen. 11 ORGANISATION Borlänge kommun är värdkommun för den gemensamma nämnden och språktolkförmedlingsorganisationen. Organisationen har sitt arbetsställe och säte i Borlänge kommun. Den gemensamma organisationens namn är Borlänge kommuns språktolkförmedling. 12 ANSVAR Värdkommunen ansvarar för att efterfrågade språktolktjänster följer de lagar och bestämmelser som reglerar språktolkuppdrag samt för att verksamheten uppfyller de myndighetskrav och rekommendationer som finns i Arbetsmiljöverkets och Kammarkollegiets föreskrifter. Värdkommunen förbinder sig att mot myndigheter och andra fullgöra de skyldigheter som verksamheten föranleder vid varje tillfälle. Detta innebär exempelvis att Borlänge kommun skall tillse att försäkring tecknas och vidmakthålls om skador vållas av organisationen eller dess anställda. 13 SAMORDNING Den gemensamma nya organisationens beslutande organ är den gemensamma nämnden. Till nämndens förfogande skall inrättas en samordningsgrupp. Förvaltningschef för tolkförmedlingsorganisationen utses av värdkommunen Samordningsgrupp En samordningsgrupp skall utses och bestå av 2-3 utsedda företrädare för värdkommunen och Landstinget Dalarna. Övriga deltagande kommuner utser en företrädare per kommun. Sida 9 av 11

203 203 Samordningsgruppen ansvarar för samordningen av verksamheten i organisationen. Enhetschef för språktolkförmedlingen i Borlänge kommun är sammankallande. Verksamhetschef för språktolkförmedlingen är ordförande i samordningsgruppen. Samordningsgruppen sammanträder 3-4 ggr/år, plats bestäms på förhand i samråd med samordningsgruppens deltagare. Samordningsgruppen skall: vara en länk till respektive samverkande part årligen föreslå verksamhetsplan ge förslag till ekonomiska beslut behandla frågor som rör samordningen mellan olika samverkande parter såsom exempelvis mindre förändringar av kravspecifikationen enligt bilaga 2b inom ramen för avtalet genom enhetschef för språktolkförmedlingsverksamheten följa upp verksamheten i syfte att säkerställa att samverkan sker på bästa sätt följa upp de övergripande mål som angivits för språktolkförmedlingsverksamheten och i verksamhetsplanen utvärdera verksamheten och hur utvärderingen ska genomföras Samtliga punkter ovan rapporteras till nämnden för information och beslut Enhetschef Inom språktolkförmedlingsverksamheten skall en enhetschef finnas utsedd. Enhetschef har särskilt ansvar för att: utveckla de gemensamma arbetsformerna medverka vid samråd sammankalla och medverka vid samordningsgruppens och den gemensamma nämndens möten verka för att ha ett ömsesidigt utbyte med andra Tolkservicerådet (TSR), språktolkförmedlingar och andra relevanta aktörer, exempelvis tillsynsmyndigheter genomföra intern utvärdering genom att föra relevant statistik årligen sammanställa statistik och redovisa densamma till samordningsgruppen vid första samordningsgruppssammanträdet varje år rapportera till samordningsgruppen upprätta en verksamhetsplan senast 31 oktober avseende nästkommande år upprätta verksamhetsberättelse i samband med årsbokslut. Sida 10 av 11

204 INSYN Samtliga medlemmar har rätt till löpande insyn i förvaltning och redovisning avseende den gemensamma nämnden och dess verksamhet. Den gemensamma nämnden ansvarar för att till respektive fullmäktige rapportera hur verksamheten utvecklas samt för den ekonomiska ställningen i verksamheten. 15 ARKIVHANTERING Värdkommunen ansvarar för att nämndens arkiv vårdas i enlighet med bestämmelserna i arkivlagen. För tillsyn över nämndens arkivverksamhet svarar arkivmyndigheten i värdkommunen. 16 UTVÄRDERING Utvärdering av verksamheten skall göras årsvis och redovisas för samordningsgruppen och gemensam nämnd årligen vid det första mötet efter årsskiftet. Utvärderingen skall belysa såväl kvalitativa som kvantitativa värden. De mål och de syften som är uppsatta av den gemensamma samordningsgruppen skall kunna utläsas ur utvärderingen. Den kvalitativa utvärderingen belyser bland annat hur samverkan har utfallit. 17 VERKSAMHETENS UPPHÖRANDE För det fall att den gemensamma verksamheten upphör kvarstår inventarier och lokaler hos värdkommunen. Anställda i verksamheten kvarstår med värdkommunen som arbetsgivare. Kostnader för avveckling samt tillgångar i verksamheten fördelas enligt samma modell som kostnaderna för den aktiva verksamheten enligt p. 10 Ekonomi i förevarande avtal. Samtliga avvecklingskostnader ska vara reglerade senast sex månader efter verksamhetens upphörande. Detta avtal är upprättat i 10 likalydande exemplar där Borlänge kommun, Landstinget Dalarna och samtliga deltagande kommuner innehar varsitt exemplar. Ort och datum. Ort och datum. Borlänge kommun Landstinget Dalarna Sida 11 av 11

205 205

206 206

207 207

208 208

209 209 Bilaga 2b Kravspecifikation, ansvar och rutiner inom Språktolkförmedlingen 1. Programförklaring Värdkommunens språktolkförmedling som har funnits sedan 1974 är sedan 2010 kvalitetsoch miljöcertifierade enligt FR2000. Certifieringen innehåller ett ledningssystem som ska säkerställa förverkligandet av våra dokumenterade riktlinjer. Värdkommunens språktolkförmedling är medlem i Tolkservicerådet, en branschorganisation som förespråkar vikten av kvalitativ tolkservice och värnar om kompetenta tolkar samt att ta vara på deras yrkeskunnande. Språktolkförmedlingens verksamhet regleras genom lagar och förordningar, föreskrifter och allmänna råd. 2. Kompetens och kvalitet Språktolkförmedlingen ska i princip kunna förmedla språktolktjänster i alla språk, där det finns behov av språktolktjänst. Förmedlade språktolkar ska i första hand, så långt detta är möjligt, tillhandahålla av Kammarkollegiet auktoriserad tolk, i andra hand språktolk med utbildningsbevis och i tredje hand språktolk som genomgått minst grundutbildning för språktolkar och avlagt kunskapstest samt erhållit grundläggande introduktion i tolkyrket. Inom hälso- och sjukvård skall i första hand av Kammarkollegiet auktoriserad tolk med sjukvårdkompetens tillsättas och därefter efter ovanstående rangordning. Samtliga språktolkar oavsett kompetens ska känna till och tillämpa Kammarkollegiets vägledning god tolksed, vägledning för auktoriserade tolkar Tolkförmedlingens riktlinjer gällande rekrytering av tolkaspiranter innefattar både skriftligt och muntligt prov inledningsvis. Den som klarar av proven ska intervjuas av ansvarig personal för rekrytering. Minimikravet är att tolken skall ha genomgått grundutbildning för kontakttolkar, samt ha såväl informell som social kompetens och samarbetsförmåga, god kommunikation med brukaren och personalen samt goda kunskaper i både svenska och tolkspråket. Utöver detta skall tolken vara lämplig och redbar. Tolkförmedlingen skall också verka för rekrytering av tolkar som auktoriserats av Kammarkollegiet samt auktoriserade med special kompetens. Språktolkförmedlingen ska satsa på kompetens och kvalitet genom att ställa höga krav på anlitade språktolkar samt förmedlingspersonal. Förmedlingspersonalen ska ha genomgått en utbildning i bemötande av kunder och tolkar. Språktolkförmedlingen ska erbjuda och arrangera utbildning av tolkanvändarna genom föreläsningar med temat att tala genom tolk. Fortbildning skall alltid vara aktuell i tolkförmedlingens policy både gällande tolkar samt personal.

210 210 Bilaga 2b 3. Brukarens/patientens ställning Tolkning ska ges i samverkan med bägge parter. Grunden för detta är information och delaktighet och ett gott bemötande. Det personliga bemötandet skall utmärkas av hög kvalitet och helhetssyn. Den som har behov av språktolk skall i kontakt med inhyrd tolk uppleva att De bemöts med respekt och omtankte med hänsyn till rätten till integritet och sekretess. De får erforderlig information för att förstå myndigheten eller vårdens innehåll och sina rättigheter. De får korrekt service/vård 4. Värdkommunens ansvar för förmedlade tolkuppdrag Värdkommunen Är samordningssansvarig gentemot namngiven tolk Skall informera samtliga tolkar om lagstiftningen gällande sekretess för tolkar samt tillse att tolkarna undertecknar sekretessförbindelse Ansvarar för att beställd tolk finns på plats vid överenskommen start för uppdraget Ansvarar för att tolkar som sätts på uppdrag är väl förberedda för tolkrollen och har tagit del av introduktion, utbildning och handledning av tolkar och att de har kunskaper så att de i samband med tolkningstillfället kan ge en snabb information om lagar och bestämmelser rörande tolkverksamhet, tolkningsteknik, samt tolkteknik till tolkanvändare i syfte att ge en trygg tolksituation utan osäkerhetskänsla Ansvarar för att tolken har erforderlig kompetens för de avropade uppdraget Ansvarar för att tolkförmedlingspersonal har sådana kunskaper om olika länders kultur, etniska grupper, andra språk och dialekter så förmedling av tolk i fel språk undviks Ansvarar för rutiner och kostnader avseende resor och logi; boende bokas av beställande verksamhet Skall tillhandahålla handledning för tolkar Skall tillhandahålla en tolkförteckning 5. Värdkommunens ansvar för kvalitetssäkringssystem Värdkommunen ansvarar för att uppdragen till förmedlingen utförs enligt ett kvalitetssäkringssystem vilket garanterar att uppdragen utförs på ett fackmannamässigt sätt. Förmedlingen ska också via sitt eget kvalitetssäkringssystem övervaka att det egna arbetet utförs med rätt kvalitet och precision inom respektive uppdrag. Förmedlingen ska ha ett kvalitetsarbete som bl. a innefattar; Avvikelsehanteringsrutin

211 211 Bilaga 2b Rutin som behövs för att eliminera och förebygga risker för kvalitetsavvikelser och tidigt upptäcka avvikelser och andra förhållanden som kan resultera i otillfredsställande kvalitet. Skriftliga rutiner som ska kunna följas upp inklusive korrigerande åtgärder Egenkontroll för att öka leveranssäkerheten och kvaliteten på tolkuppdragen Verksamheten skall minst uppfylla kraven i Tolkservicerådets kvalitetskriterier eller motsvarande. 6. Personal 6.1 Arbetsgivaransvar Värdkommunen är arbetsgivare för de tjänstemän som handlägger tolkförmedlingstjänster. Värdkommunen beslutar i samråd med Landstinget samt övriga deltagande kommuner i den gemensamma nämnden om utökning av antalet tjänster. Då tjänstemannaorganisationen utför ett arbete åt flera parter skall anställningsförfaranden utföras i samråd med värdkommunen och Landstinget Dalarna och övriga deltagande kommuner i den gemensamma nämnden. För att kunna uppnå de fördelar som är syftet med samarbetet erfordras i nulägen en organisation för fullgörande av tolkförmedlingsuppdraget. 6.2 Bemanning Värdkommunen ansvarar för att språktolkförmedling finns tillgänglig och är bemannad under vardagar Med tillgänglighet menas att tolkförmedlingen ska kunna ta emot och hantera beställning, avbeställning, ändring av uppdrag, faktureringsfrågor, avvikelser mm på utfört uppdrag. Övrig tid skall tolkförmedlingen vara tillgänglig för att hantera akuta beställningar. 7. Försäkring i verksamheten Värdkommunen är skyldig att till betryggande belopp hålla sedvanliga och relevanta företagar- egendoms- och ansvarsförsäkringar som täcker skador och förluster under avtalstiden. 8. Ersättningar 8.1 Arvoden och kostnadsersättningar till tolkar Tolkarna hos värdkommunens tolkförmedling ska ha goda arbetsvillkor som regleras i enlighet med tolkavtal bl. a. gällande arvoden samt olycksfallsförsäkring.

212 212 Bilaga 2b Värdkommunen ansvarar för utbetalningar av arvoden och kostnadsersättningar till språktolkar. Utgifterna fördelas löpande på respektive part och hänsyn tas därtill vid budgetering och avräkning. Språktolkarnas arvoden, ersättningar, villkor vid försening, utebliven tjänstgöring mm skall fastställas av styrgruppen efter fackliga förhandlingar. Villkor vid avtalets ingående. (bilaga 2a ) 9. Försäkringar, skatter och avgifter för språktolkar Värdkommunen ansvarar för de tolkar som förmedlas är försäkrade och har F-skattsedel. Saknas F-skattsedel ansvarar värdkommunen för arvoden, sociala avgifter och andra avtalsenliga och lagstadgade kostnader för den personal som fullgör tolkuppdrag. 10. Beställning och avbeställning av uppdrag 10.1 Beställning Beställningar av tolkuppdrag ska kunna ske hos tolkförmedlingen dygnet runt under årets alla dagar. Beställning av tolk ska kunna ske via förmedlingens webbaserade bokningsprogram, e-post och i akuta fall och utanför kontorstid per telefon till språktolkförmedlingens jourverksamhet. I de fall ett uppdrag varar längre tid än den som angivits i beställningen ansvarar språktolkförmedlingen för att språktolk ändå fullgör uppdraget i de fall en förlängning inte får negativa konsekvenser för ett efterföljande uppdrag. Beställande enhet ska vid behov kunna beställa manlig eller kvinnlig tolk. Beställande enhet ska vid behov och efter samråd med tolkförmedlingen beställa namngiven språktolk förutsatt att den namngivne tolken är ansluten till förmedlingen Rangordning vid beställning Vid beställning av tolkuppdrag ska språktolkförmedlingen tillsätta tolk efter rangordning som innefattar kompetens, lämplighet samt jävsregler. Kompetensens olika nivåer ska vara uppbyggda enligt nedanstående: Specialkompetens inom sjukvård och rättsväsende Auktoriserade tolkar Tolkar med utbildningsbevis Utbildade tolkar Tolkaspiranter Språktolkförmedlingspersonalen skall försöka tillgodose kundens önskemål samt tillämpa närhetsprincipen utan att eftersätta kompetensen. Huvudsyftet med närhetsprincipen är att

213 213 Bilaga 2b minska kostnaderna för kunder ur ett helhetsperspektiv, minska miljöpåverkan och skapa en hälsosam arbetsmiljö för tolkarna Beställningsbekräftelse Förmedlingen är skyldig att bekräfta beställning om kund så önskar och enligt den tidsram som kunden anger. Vid beställning erhåller kunden även ett bokningsnummer som är en bekräftelse på att beställningen är mottagen Bekräftelse på utfört uppdrag Efter utfört kontakttolkuppdrag ska alltid beställande enhet underteckna förmedlingens uppdragsblankett som tolken ska ha med sig till uppdraget. Bokningsnumret som beställande enhet fått vid beställning skall finnas angivet på förmedlingens uppdragsblankett. En kopia av uppdragsblanketten skall enheten behålla då denna är beställarens fakturaunderlag Avbeställning Beställande enhet äger rätt att avboka avropat uppdrag eller begränsa dess omfattning. Ersättning för avbokat uppdrag utgår om avbokningen skett senare än kl dagen innan uppdraget. Ersättning vid avbokning: Om tolkuppdraget avbokas efter kl dagen innan uppdraget skall ersättning utgå för bokad tid. Gäller både telefon- video- och kontakttolkning. Utebliven reseersättning ersätts inte. Beställande enhet debiteras resekostnader enbart om tolken haft faktiska resekostnader för det bokade uppdraget. I de fall att brukaren/patienten uteblir skall beställande enhet debiteras hela kostnaden för uppdraget Kontinuitet tolkar I syftet att åstadkomma kontinuitet kan beställande enhet ha önskemål om tillgång till samme, namngivne tolk till enskilda brukare. Språktolkförmedlingen avgör dock slutligen om beställande enhets önskemål kan tillgodoses mot bakgrund av förmedlingens helhetsansvar för verksamheten samt ansvaret för kvalitet vid tolkningen.

214 214 Bilaga 2b 10.7 Samordning Vid beställningar som omfattar tidsmässig och geografiskt samordnade uppdrag kan flera uppdrag avlösa varandra. Språktolkförmedlingen ska i största möjliga mån samordna tolkuppdrag så att onödiga resekostnader inte uppstår. För tid mellan uppdrag utgår ingen ersättning Utbyte av tolk, avbrytande av uppdrag, misskötsel, avstängning Beställande enhet har valfrihet att godkänna eller inte godkänna anvisad tolk för tjänstgöring. Förmedlingen har rätt att ersätta tolk i avropat uppdrag med annan tolk som uppfyller beställarens krav enligt överenskommet avtal. Parterna är ense om att förmedlingen skall byta ut tolk vilken beställande enhet bedömer sakna erforderlig kompetens, uppvisar brister i social kompetens, bryter mot bestämmelserna i detta avtal, åsidosätter etiska regler vid upprepande tillfällen, god tolksed, sekretessbestämmelser eller har samarbetssvårigheter med beställande enhet. Förmedlingen skall därefter inte använda denna tolk till uppdrag hos den part vilken beställande enhet hör. Beställande enhet äger rätt att avbryta påbörjat uppdrag med omedelbar verkan om tolk inte har den kompetens och kvalitet som beställande enhet kan förvänta sig. Ett avbrytande av påbörjat uppdrag innebär att beställande enhet endas erlägger ersättning fram till den tidpunkt avbrytande skett. Förmedlingen skall upplysa anlitade tolkar om de beställande enheternas rätt till denna paragraf. Tolk har även på sin sida rätt att avbryta ett tolkuppdrag om tolk anser sig att inte kunna utföra uppdraget på ett professionellt sätt, om någon av parterna inte har förtroende för tolken eller om det visar sig att tolken är jävig Inställelsetid för kontakttolk Inställelse till uppdrag ska ske av köparen angiven tid och plats. Förmedlingen ansvarar för att uppdrag utförs på beställaren angiven tid och plats. Inträffas omständighet som innebär att tolk inte kan utföra uppdraget är tolkförmedlingen skyldig att omedelbart underrätta beställaren om detta samt att erbjuda ny tolk med motsvarande egenskaper som efterfrågats samt tillse att ersättande tolk erhåller erforderlig information om uppdraget.

215 215 Bilaga 2b 11. Uppdragets utförande Auktoriserad tolk skall vid uppdrag hos beställande enhet bära Kammarkollegiets tolkbricka. Övriga tolkar skall bära tolkförmedlingens tolkbricka med information om tolkens namn och språk. Tolken ska ha vårdad klädsel och får inte använda starkt doftande parfym/rakvatten eller lukta rök med hänsyn till bl. a. allergiker. Tolk får inte vara påverkad av alkohol eller andra droger, inte heller ha symptom efter tidigare berusning/drogmissbruk såsom exempelvis lukt eller avvikande uppträdande. Tolken skall ha undertecknat sekretessförbindelse som tillhandahålls av tolkförmedlingen som bekräftelse på denne informerats om sekretess och tystnadsplikt innan uppdragets utförs. Tolk får inte var släkt eller ha nära relation till brukaren. Vid telefontolkning skall tolken befinna sig i en för uppdraget lämplig miljö, genomföras på ett sådant sätt att sekretessen säkerställs. Beställande enhet är uppringande part vid telefontolkning. Vid behov kan språktolkförmedlingen erbjuda översättning av dokument. Vid kontakttolkning har beställaren rätt att nyttja tolken för nytt uppdrag inom den tolktimme som avtalats, utan ytterligare ersättning till tolken. 12. Utvärdering Utvärdering av verksamheten ska göras årsvis och redovisas för styrgruppen och nämnden årligen vid det första mötet efter årsskiftet. Utvärderingen ska belysa såväl kvalitativa som kvantitativa värden. De mål och syften som är uppsatta av nämnden ska kunna utläsas ur utvärderingen. Den kvalitativa utvärderingen belyser bland annat hur samverkan har utfallit. 13. Avvikelserapportering Avvikelserapportering på utfört uppdrag ska ske av beställande enhet omedelbart, dock senast inom två veckor efter utfört uppdrag. Förmedlingen skall därefter snarast men senast inom fem arbetsdagar ge en återkoppling kring anledningen till avvikelsen samt hur man avser att säkerställa att uppkommer problem inte inträffar igen. Alla avvikelser dokumenteras i tolkförmedlingens bokningsprogram. Varenda avvikelse handläggs och bedöms enskilt samt åtgärdas. Uppföljning sker för att eliminera och förebygga risker för kvalitetsavvikelse. 14. Fakturering Debitering av utförda tolktjänster skall ske per månad i efterskott till beställande enhet. Övriga kostnader fördelas och debiteras enligt punkt 12.1 i avtalet kvartalsvis i förskott. Fakturan skall innehålla uppgifter om och specificeras enligt nedan:

216 216 Bilaga 2b Bokningsnummer Beställande enhet, beställarens namn Kostnadsställe/referenskod eller liknande. Datum, tid för tolkning Språk Användare (t ex läkare, socialsekreterare) 15. Underleverantör Värdkommunen äger inte rätt att anlita underentreprenör avseende språktolkförmedlingsverksamhet, med undantag av Tolkservicerådets förmedlingar, utan att skriftligt tilläggsavtal till tecknats mellan samverkande parter. 16. Sekretess, tystnadsplikt och skyddade personuppgifter Respektive samverkande part förbinder sig att iaktta den sekretess och tystnadsplikt som gäller inom sitt verksamhetsområde. För att underlättande av samverkan mellan parterna ska rutiner upprättas med iakttagande av gällande lagstiftning. Principiella frågor om informationsutbytets gränser ska avgöras i styrgruppen. Förmedlingen ska hantera uppgifter kring personer med skyddad identitet d.v.s. då brukarens namn, personnummer, adress eller andra personliga uppgifter inte användas eller röjas. Tolkar omfattas av sekretess och tystnadsplikt enligt bestämmelserna i Offentlighet- och sekretesslagen (2009:400). I privat verksamhet tillämpas Lagen om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare (1975:689) Tolkförmedlingen skall säkerställa att tolk informeras om sekretess, tystnadsplikt och straffansvar genom skriftlig bekräftelse av lämnad information. 17. Dokumentation Respektive samverkande part ska, med beaktande av tillämpliga lagar och föreskrifter, föra egen dokumentation avseende beställning och kvittering av utförda tolkuppdrag. För underlättande av samverkan mellan parterna ska rutiner avseende dokumentation upprättas med iakttagande av gällande lagstiftning. En annan angelägen rutin är att språktolkförmedlingen hanterar personuppgifter enligt Personuppgiftslagen (1998:204) (PUL) och att förmedlingen inte uppger personuppgifter på fakturorna. Vid hantering av skyddade personuppgifter skall tolkförmedlingen genom

217 217 Bilaga 2b interna rutiner och information till tolkarna säkerställa att brukarens person- eller adressuppgifter inte riskerar att röjas.

218 218 Bilaga 3 Förslag Budget och fördelning 2015 Språktolknämnden i Dalarna Tkr Personalkostnader, 6,0 åa Lokalhyra 441 Lokalvård 50 Leasing datorer, kopiator 37 Förbrukningsinventarier/material 38 Kontorsmaterial o trycksaker 28 Telekommunikation 85 Resor adm 10 Annonsering 7 Försäkringsavgifter, adm pers o tolk 7 IT-drift, teknikutveckling o IT-avtal 208 Dataprogram, Taqs nyttjande/support, Fido 200 och TSR Online Övr adm tjänster, You Call, ärendeminuter 90 Övr adm tjänster, odebiterbar tid 36 Företagshälsovård 6 Avgift branschsammanslutning 18 Kompetensutveckling adm 26 Kompetensutveckling tolkar 136 Totalt Fördelning utifrån totalt antal uppdrag % Landstinget 67,84% Borlänge 11,34% Falun 6,00% Gagnef 0,60% Hedemora 2,86% Leksand 1,18% Mora 1,38% Orsa 0,51% Smedjebacken 0,36% Säter 1,38% Övriga 6,54% 100,00%

219 SÄTERS KOMMUN 219 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf Dnr KA14/189 Översyn av reglementen Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: 1. Med justeringar, fastställa gemensamt reglemente för nämnder och styrelsen, reglementen för kommunstyrelsen och nämnder. Bilaga 1 Ks 84/ Kommunala handikapprådet byter namn till Tillgänglighetsrådet. Beslut: Kommunstyrelsen beslutar uppdra till nämnderna och råden att göra en översyn av reglementen med utgångspunkt från Sveriges kommuner och lanstings nya rekommendationer. Beslut sker i kommunfullmäktige i september Bakgrund och ärendebeskrivning I samband med att nuvarande kommunallag (1991:900) trädde i kraft år 1992, tog Sveriges Kommunförbundet fram ett förslag till reglemente för kommunstyrelsen och riktlinjer för övriga nämnder. Sedan dess skett ett stort antal ändringar i kommunallagen. Mot denna bakgrund har Sveriges kommuner och Landsting nu tagit fram ett helt nytt förslag till reglemente för styrelsen och nämnderna. Reglementet har getts en helt annan uppbyggnad än det föregående reglementet. I det bifogade underlaget finns ett förslag till reglemente som bygger helt på Sveriges kommuner och Landstings förslag. Reglementet har två delar: för styrelsen och nämnderna gemensamma bestämmelser samt reglering av styrelsens specifika uppgifter. Vid sammanträdet justeras förslaget till reglementes 3 med redaktionella justeringar 19 med att kommunstyrelsen är anställningsmyndighet och har hand om personalfrågor och arbetsmiljöfrågor, 22 med tillägget kommunens bolag samt att 29 kompletteras med regler om revisorernas närvarorätt. Justerande sign Utdragsbestyrkande

220 220 Bilaga 1 till kommunstyrelsens protokoll , 84 Antagen av kommunfullmäktige XXXXXXX Gemensamt reglemente och reglementen för styrelsen och nämnder i Säters kommun Diarienummer Paragrafer Huvudreglemente Dnr: KA Kf 0

221 221 Innehållsförteckning Kommunstyrelsens reglemente... 3 För styrelsen och nämnderna gemensamma bestämmelser... 8 Barn- och utbildningsnämndens reglemente...14 Jävsnämndens reglemente...15 Kulturnämndens reglemente...16 Samhällsbyggnadsnämndens reglemente...18 Socialnämndens reglemente...22 Reglemente för Kommunala Handikapprådet Tillgänglighetsrådet i Säters kommun...23 Diarienummer Huvudreglemente Dnr:KA14/189 2 (24)

222 222 Kommunstyrelsens reglemente Kommunstyrelsens övergripande uppgifter 1 Allmänt om styrelsens uppgifter Styrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har ett helhets ansvar för kommunens verksamheter, utveckling och ekonomiska ställning. Styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet (ledningsfunktion). Styrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i kommunala företag, stiftelser och kommunalförbund. Styrelsen ska leda kommunens verksamhet genom att utöva en samordnad styrning och leda det arbetet med att ta fram styrdokument för kommunen (styr funktion). Styrelsen ska följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning och fortlöpande i samråd med nämnderna följa upp de fastställda målen och återrapportera till fullmäktige (uppföljningsfunktion). Styrelsen ansvarar för i detta reglemente angivna uppgifter jämte sådana uppgifter som inte lagts på annan nämnd (särskilda uppgifter). Härutöver ansvarar styrelsen för de uppgifter som framgår av kommunallagen (1991:900), KL, och annan lagstiftning. Ledningsfunktionen och styrfunktionen 2 Allmänt om ledningsfunktionen och styrfunktionen Styrelsen ansvarar för beslut om samordning mellan nämnderna och gränsdragning mellan nämndernas kompetens. Styrelsen ansvarar för att en effektiv och ändamålsenlig organisation upprätthålls. 3 Styrelsens övergripande uppgifter Styrelsen ska 1. leda arbetet med och samordna utformningen av övergripande och strategiska mål, riktlinjer och ramar för styrningen av hela den kommunala verksamheten samt göra framställningar i målfrågor som inte är förbehållna annan nämnd, 2. utöva uppsikt över övriga nämnders och gemensamma nämnders beslut, 3. ha ett övergripande ansvar för interna säkerhetsfrågor i kommunen, 4. ha hand om kommunens personaladministrativa system, ekonomisystem, dokument- och ärendesystem, e-postsystem, IT-system, kommunikationssystem, skaderapporteringssystem, passersystem och förtroendemannaregister, 5. hos fullmäktige, övriga nämnder och andra myndigheter göra de framställningar som behövs, 6. kontinuerligt följa verksamheten i övriga nämnder, 7. ansvara för utformning och utveckling av kommunens system för intern kontroll i enlighet med vad fullmäktige särskilt beslutar, 8. ansvara för samordningsträffar med nämndpresidierna och förvaltningscheferna, 9. upprätta förslag till program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare, 10. bereda eller yttra sig i ärenden som ska handläggas av fullmäktige i enlighet med KL, 11..verkställa fullmäktiges beslut, om fullmäktige inte beslutat annat. Diarienummer Huvudreglemente Dnr:KA14/189 3 (24)

223 ansvara för frågor gällande den kommunövergripande kollektivtrafiken såsom trafikbeställningar och trafikförsörjningsplaner mm. 13. förvalta skogsinnehav enligt gällande Skogvårdsplan. 14. ansvara för boende-, sysselsättnings- och näringslivsfrågor och åtgärder för att allmänt främja sysselsättningen och näringslivet i kommunen. Ansvara för att leda och samordna de kommunala marknads- och sysselsättningsåtgärderna. 15. ansvara för kommunens centrala informationsverksamhet 16. följa de förvaltnings- och verkställighetsuppgifter i övrigt som inte uppdragits åt annan nämnd. 17. i sitt arbete beakta miljö-, likabehandlings-, jämställdhets-, integrations-, mångfalds och folkhälsofrågor samt frågor som rör personer med funktionsnedsättning, 18. ansvara för konsumentrådgivning 19. ansvarig för lokalt brottsförebyggande arbete 20. samordning av övergripande IT- frågor 21. ansvara för evenemangsråd i samarbete med övriga förvaltningar Om fullmäktige inte har beslutat något annat, avgör styrelsen hur de ärenden som fullmäktige ska handlägga ska beredas. Styrelsen får uppdra åt en förtroendevald eller åt någon anställd att besluta om remiss av sådana ärenden. 4 Företag och stiftelser Styrelsen ska 1. ha fortlöpande uppsikt över verksamheten i de företag och stiftelser som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i, främst vad gäller ända mål, ekonomi och efterlevnad av uppställda direktiv, men också i avseende på övriga förhållanden av betydelse för kommunen, 2. ansvara för att beslut om ägardirektiv till företagen fattas och kontinuerligt hålls uppdaterade, 3. ansvara för regelbundna möten mellan styrelsen och företagsledningarna/ stiftelseledningarna, 4. löpande vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de krav som anges i 3 kap b KL är uppfyllda beträffande de företag och stiftelser kommunen äger eller har intresse i, 5. årligen, senast den 30 juni, i beslut pröva om den verksamhet som bedrivits i de aktiebolag som kommunen helt eller delvis äger under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Beslutet ska delges fullmäktige snarast. Finner styrelsen att brister förelegat, ska den samtidigt lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder. 6. svara för att tillvarata kommunens intressen vid bolags- och föreningsstämmor och andra likartade sammanträden i de företag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i. 5 Kommunalförbund Styrelsen ska ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana kommunalförbund som kommunen är medlem i. Diarienummer Huvudreglemente Dnr:KA14/189 4 (24)

224 224 6 Ekonomi och medelsförvaltning Styrelsen ska 1. ha hand om kommunens medelsförvaltning och följa av fullmäktige meddelade föreskrifter för denna. Medelsförvaltningen omfattar placering och upplåning av medel. I uppgiften ingår också att bevaka att kommunens inkomster inflyter och att betalningar görs i tid samt att vidta de åtgärder som behövs för indrivning av förfallna fordringar, 2. ha hand om övrig ekonomisk förvaltning. I denna uppgift ingår bl.a. att - underhålla och förvalta kommunens fasta och lösa egendom, - se till att kommunens behov av försäkringsskydd är tillgodosett, - handha egen donationsförvaltning samt efter samtycke från annan nämnd placera sådana medel som ingår i donation som förvaltas av den nämnden, 3. upprätta förslag till budget i enlighet med KL, 4. se till att bokföring och redovisning sker i enlighet med lagen (1997:614) om kommunal redovisning, 5. upprätta årsredovisning och delårsrapport i enlighet med lagen (1997:614) om kommunal redovisning, 6. i enlighet med fullmäktiges särskilda föreskrifter förvalta medel som avsatts till pensionsförpliktelser. 7 Delegering från fullmäktige Styrelsen beslutar i följande grupper av ärenden: 1. upptagande av lån inom den beloppsram och de riktlinjer som fullmäktige fastställt, 2. på begäran av nämnd omfördela medel som anslagits till nämnden inom den budgeterade verksamhetsvolymen och av fullmäktige fastställd beloppsram och andra riktlinjer, 3. utarrendera, hyra ut eller på annat sätt upplåta kommunen tillhörig fast egendom, 4. köp, försäljning, byte och avtal om fastighetsreglering, allt inom av fullmäktige fastställd kostnadsram och andra riktlinjer beträffande belopp och villkor i övrigt, 5. i mål och ärenden där styrelsen för kommunens talan, med för kommunen bindande verkan, träffa överenskommelse om betalning av fordran, anta ackord, ingå förlikning och sluta annat avtal, 6. tillstånd att använda kommunens vapen, 7. avgivande av yttranden enligt kameraövervakningslagen (2013:460). Styrelsen beslutar också om yttranden som ankommer på fullmäktige när dessa inte är av principiell betydelse eller när tiden inte medger att yttrandet behandlas av fullmäktige. Styrelsen ska om möjligt samråda med berörd nämnd vid handläggning av yttrandet. 8 Personalpolitiken Styrelsen ska ha hand om frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare och har därvid bl.a. att: 1. med bindande verkan för kommunen genom kollektivavtal reglera frågor rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare, 2. förhandla å kommunens vägnar enligt lagstiftning om förhandlingsrätt utom vad gäller och 38 lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet inom andra nämnders verksamhetsområden, 3. avgöra frågor om tolkning och tillämpning av lag, avtal och andra bestämmelser rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare; 4. besluta om stridsåtgärd, 5. lämna uppdrag enligt 6 kap. 3 lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter. Diarienummer Huvudreglemente Dnr:KA14/189 5 (24)

225 225 9 Kommunstyrelsens ordförande Det åligger kommunstyrelsens ordförande att närmast under kommunstyrelsen ha uppsikt över kommunens hela nämndförvaltning och kommunägda bolag, med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för kommunens utveckling och ekonomiska intressen samt effektiviteten i verksamheten och ta initiativ i dessa frågor, främja samverkan mellan kommunstyrelsen och kommunens övriga nämnder, representera kommunstyrelsen vid uppvaktningar hos myndigheter, konferenser och sammanträden om inte kommunstyrelsen bestämt annat i ett särskilt fall. Uppföljningsfunktionen 10 Styrelsens uppföljning Styrelsen ska 1. övervaka att av fullmäktiges fastställda kvalitetskrav, mål, riktlinjer och program för verksamheten samt ekonomi följs upp i nämnderna, 2. övervaka att kommunens löpande förvaltning i övrigt sköts lagligt och ekonomiskt, 3. följa hur den interna kontrollen sköts i nämnderna, 4. två gånger per år rapportera till fullmäktige hur samtliga kommunens verksamheter utvecklas mot bakgrund av fastlagda mål och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret, 5. inom ramen för sin uppsiktsplikt övervaka att verksamheter som bedrivs av privata utförare kontrolleras och följs upp i enlighet med lag, avtal och av fullmäktige fastställda program och direktiv, 6. före den 1 april varje år lämna fullmäktige en redovisning över de motioner och medborgarförslag som kommit in till fullmäktige till och med året innan och som inte slutligt handlagts av fullmäktige. Särskilda uppgifter 11 Processbehörighet Styrelsen får själv eller genom ombud föra kommunens talan i alla mål och ärenden, om inte någon annan ska göra det på grund av lag eller annan författning eller beslut av fullmäktige. Detta gäller också mål där någon har begärt laglighetsprövning av fullmäktiges beslut, om inte fullmäktige beslutar att själv föra talan i målet. 12 Krisledning och höjd beredskap Styrelsen ansvarar för kommunens uppgifter enligt lagen (2006:544) om kommuners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap (kris ledningsnämnd). Krisledningsnämndens verksamhet regleras i särskilt reglemente. Styrelsen kan utse en ledamot till hemvärnsråd enligt hemvärnsförordningen (1997:146). Diarienummer Huvudreglemente Dnr:KA14/189 6 (24)

226 Arbetslöshetsnämnd Styrelsen är arbetslöshetsnämnd enligt lagen (1944:475) om arbetslöshetsnämnd. 14 Arkivmyndighet Styrelsen är arkivmyndighet. Närmare föreskrifter om arkivvården finns i av fullmäktige antaget arkivreglemente. 15 Anslagstavla och webbplats Styrelsen ansvarar för kommunens anslagstavla. Styrelsen samordnar innehållet i och ansvarar för kommunens externa och interna webbplats. 16 Författningssamling Styrelsen ansvarar för att uppdatera den kommunala författningssamlingen och se till att denna hålls tillgänglig i lagstadgad form. Diarienummer Huvudreglemente Dnr:KA14/189 7 (24)

227 227 För styrelsen och nämnderna gemensamma bestämmelser 17 Uppdrag och verksamhet Styrelsen och övriga nämnder ska inom sina respektive verksamhetsområden följa vad som anges i lag eller annan författning. De ska följa det fullmäktige i reglemente, i samband med budget eller i annat särskilt beslut har bestämt att styrelsen/nämnden ska fullgöra, samt verka för att fastställda mål uppnås och i övrigt följa givna uppdrag och angivna riktlinjer. 18 Organisation inom verksamhetsområdet Styrelsen/nämnden ansvarar för att dess organisation är tydlig och ändamålsenlig med hänsyn till av fullmäktige fastställda mål och styrning samt lagar och andra författningar för verksamheten. 19 Personalansvar Kommunstyrelsen är anställningsmyndighet. Kommunstyrelsen har hand om personalfrågor inklusive arbetsmiljöfrågor. 20 Personuppgifter Styrelsen/nämnden är personuppgiftsansvarig för de register och andra behandlingar av personuppgifter som sker i styrelsens/nämndens verksamhet. 21 Uppföljning, återredovisning och rapportering till fullmäktige Styrelsen/nämnden ska kontinuerligt följa upp sin verksamhet. Styrelsen/nämnden ska två gånger per år redovisa till fullmäktige hur de har fullgjort de uppdrag som fullmäktige har lämnat till dem i reglemente, genom finansbemyndigande. Styrelsen/nämnden ska vid redovisningen även redogöra för hur uppdrag som delegerats till dem har fullgjorts. Redovisning ska ske enligt riktlinjer som fastställs av fullmäktige. Redovisningen lämnas till styrelsen som samordnar de olika nämndernas redovisningar. Nämnderna ska också fullgöra rapporteringsskyldighet som ålagts dem enligt speciallag. 22 Information och samråd 22 Styrelsen, nämnderna och kommunalråd respektive oppositionsråd ska i möjligaste mån från nämnd erhålla den information och det underlag de behöver i sin verksamhet. Rätten till information och underlag omfattar inte uppgift för vilken sekretess råder. Nämnderna ska samråda när deras verksamhet och ärenden berör styrelsens eller annan nämnds verksamhet. Samråd bör även ske med föreningar och organisationer samt med kommunens bolag när dessa är särskilt berörda. Styrelsen/nämnden beslutar om formerna för samrådet. Diarienummer Huvudreglemente Dnr:KA14/189 8 (24)

228 Självförvaltningsorgan Nämnden får uppdra åt ett självförvaltningsorgan att helt eller delvis sköta driften av en viss anläggning eller en viss institution. Nämnden får uppdra åt självförvaltningsorganet att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Nämnden ska i en arbetsordning fastställa självförvaltningsorganets uppgifter, sammansättning, arbetsformer och mandattid. 24 Medborgarförslag Medborgarförslag, där fullmäktige överlåtit till styrelsen/nämnden att fatta beslut, ska om möjligt beredas så att styrelsen/nämnden kan fatta beslut inom ett år från det att förslaget väcktes i fullmäktige. Styrelsen/nämnden ska fortlöpande informera fullmäktige om de beslut som fattats i anledning av ett medborgarförslag. Styrelsen/nämnden ska två gånger per år redovisa de medborgarförslag som inte avgjorts inom ett år från det att förslagen väcktes i fullmäktige. Fullmäktige ska informeras om anledningen till att ärendena inte har avgjorts och när beslut kan förväntas fattas. Redovisningen ska göras på fullmäktiges ordinarie sammanträden i april och oktober. När ett medborgarförslag beretts färdigt och beslut ska fattas, bör förslagsställaren underrättas. Styrelsen/nämnden får besluta att den eller de som har väckt ett ärende genom medborgarförslag får närvara när nämnden behandlar ärendet, men inte närvara när beslut fattas. Arbetsformer 25 Tidpunkt för sammanträden Styrelsen/nämnden sammanträder på dag och tid som styrelsen/nämnden bestämmer. Sammanträde ska hållas också om minst en tredjedel av nämndens ledamöter begär det eller om ordföranden anser att det behövs. En begäran om extra sammanträde ska göras skriftligen hos ordföranden och innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas bli behandlade på det extra sammanträdet. Ordföranden ska, om möjligt, samråda med vice ordförandena om tiden för extra sammanträde. Om det föreligger särskilda skäl får ordföranden ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Om möjligt ska samråd ske med vice ordförandena. Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, ska ordföranden se till att varje ledamot och ersättare snarast underrättas om beslutet. Diarienummer Huvudreglemente Dnr:KA14/189 9 (24)

229 Kallelse Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. När varken ordföranden eller en vice ordförande kan kalla till sammanträde ska den som varit ledamot i nämnden längst tid göra detta (ålderspresidenten). Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid ska den till åldern äldste ledamoten vara ålderspresident. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast 5 dagar före sammanträdesdagen. Kallelse får ske elektroniskt om det inte är olämpligt. Ordföranden bestämmer formen för kallelse. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. Ordföranden ska i kallelsen ange om utelämnande av handlingar har skett. 27 Offentliga sammanträden Styrelsen/nämnden får besluta om offentliga sammanträden. 28 Sammanträde på distans Styrelsen/nämnden får, om särskilda skäl föreligger, sammanträda med ledamöter närvarande på distans. Sådant sammanträde får endast äga rum om ljud- och bildöverföring sker i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra på lika villkor. Lokalen ska vara så beskaffad att inte obehöriga kan ta del av sammanträdeshandlingar, bild eller ljud. Ledamot som önskar delta på distans ska senast 5 dagar i förväg anmäla detta till styrelsens/nämndens kansli. Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans. Styrelsen/nämnden får bestämma vad som närmare ska gälla om deltagande på distans i nämnden. 29 Närvarorätt Kommunalråd och styrelsens ordförande har rätt att närvara vid styrelsens/nämndernas sammanträden och delta i överläggningarna. Nämnd får därutöver, om särskilda skäl föreligger för detta, medge ledamot av styrelsen denna rätt. Den förtroendevalde har i den utsträckning nämnden beslutar rätt att få sin mening antecknad i protokollet. Revisorerna har närvarorätt på styrelsen och nämndernas möten efter samråd med ordförande. Revisorerna har dock inte närvarorätt i ärenden som avser myndighetsutövning gentemot enskilda personer. Härutöver får styrelsen/nämnden medge förtroendevald som inte är ledamot eller ersättare i nämnden att närvara vid sammanträde med styrelsen/nämnden för att lämna upplysningar. Även anställd i kommunen och särskilt sakkunnig kan medges denna rätt. Om styrelsen/nämnden beslutar det, får den som kallats delta i överläggningarna. Nämnden får härutöver bestämma att annan ska ha rätt att närvara vid nämndens sammanträden. Diarienummer Huvudreglemente Dnr:KA14/ (24)

230 Sammansättning Styrelsen/nämnden består av det antal ledamöter och ersättare som fullmäktige beslutat. 31 Ordföranden Det åligger ordföranden att 1. leda styrelsens/nämndens arbete och sammanträden, 2. kalla till sammanträde i enlighet med lag och reglemente, 3. kalla ersättare, 4. inför sammanträdena se till att ärendena som ska behandlas i styrelsen/nämnden vid behov är beredda, 5. se till att färdigberedda ärenden snarast behandlas i styrelsen/nämnden, 6. bevaka att nämndens beslut verkställs. Härutöver åligger det styrelsens ordförande att under styrelsen 1. ha uppsikt över kommunens hela nämndförvaltning, 2. med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för kommunens utveckling och ekonomiska intressen samt effektiviteten i verksamheten och ta initiativ i dessa frågor, 3. främja samverkan mellan styrelsen, kommunens övriga nämnder och fullmäktige samt 4. representera styrelsen vid uppvaktningar hos myndigheter, konferenser och sammanträden om inte styrelsen bestämt annat i ett särskilt fall. 32 Presidium Styrelsens/nämndernas presidium ska bestå av ordförande, förste vice ordförande och andre vice ordförande. Viceordförandena ska biträda ordföranden i uppgiften att planera och leda sammanträdet i den mån ordföranden anser att det behövs. 33 Ersättare för ordföranden och vice ordföranden Om varken ordföranden eller annan i presidiet kan delta i ett helt sammanträde eller en del av ett sammanträde, får nämnden utse en annan ledamot som ersättare för dessa. Tills valet förrättats, fullgörs ordförandens uppgifter av den som varit ledamot i styrelsen/nämnden längst tid. Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid full- görs ordförandens uppgifter av den äldste av dem. Motsvarande gäller om ordföranden eller annan i presidiet inte kan fullgöra sitt upp drag under en längre tid. Ersättaren ska fullgöra samtliga ordförandens/övriga presidiets uppgifter. 34 Kommunalråd Sedan val av styrelse/nämnd skett utser fullmäktige kommunalråd. Fullmäktige beslutar om kommunalrådens uppgifter, ansvarsområden och tjänstgöringsgrad. Kommunstyrelsens ordförande skall också vara kommunalråd. Diarienummer Huvudreglemente Dnr:KA14/ (24)

231 Förhinder En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till styrelsens/nämndens sekreterare eller någon annan anställd vid aktuellt styrelsekansli. Kansliet ska underrätta den ersättare som står i tur om att denne ska tjänstgöra. 36 Ersättares tjänstgöring Om en ledamot är förhindrad att delta eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Den ersättare ska kallas in som står i tur att tjänstgöra och som inte redan har kallats in. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare trätt i ledamotens ställe. Ersättarna ska, om dessa inte väljs proportionellt, tjänstgöra enligt den ordning som fullmäktige har bestämt. Om ingen ordning är bestämd, kallas ersättarna i den ordning de tagits upp i fullmäktiges protokoll från valet. Ersättare som inte tjänstgör har rätt att delta i överläggningarna och få sin mening antecknad till protokollet. En ersättare som har börjat tjänstgöra har alltid företräde oberoende av turordningen. Om det etablerade majoritetsförhållandet mellan partierna påverkats genom ersättarens tjänstgöring får dock en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i turordningen. 37 Jäv, avbruten tjänstgöring En ledamot eller en ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får tjänstgöra igen sedan ärendet handlagts. Ledamot som en gång avbrutit tjänstgöringen under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat det etablerade majoritetsförhållandet mellan partierna. 38 Reservation Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Motsvarande gäller vid omedelbar justering. 39 Justering av protokoll Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Styrelsen/nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt vid sammanträdet och justeras av ordföranden och en ledamot. Diarienummer Huvudreglemente Dnr:KA14/ (24)

232 Kungörelser och tillkännagivanden av föreskrifter m.m. Styrelsen och nämnderna ansvarar för att beslut och föreskrifter inom det egna ansvarsområdet kungörs enligt gällande bestämmelser. Nämnderna ska underrätta styrelsen så snart en uppdatering av den kommunala författningssamlingen bedöms nödvändig. 41 Delgivningsmottagare Delgivning med styrelsen/nämnden sker med ordföranden, (kommunchef), förvaltningschefen eller annan anställd som styrelsen/nämnden beslutar. 42 Undertecknande av handlingar Skrivelser, avtal och andra handlingar från styrelsen/nämnden ska på styrelsens/nämndens vägnar undertecknas av ordföranden och kontrasigneras av sekreteraren. Vid förfall för ordföranden inträder vice ordföranden och vid förfall för denne den ledamot som styrelsen utser. Styrelsen/nämnden får även uppdra åt förtroendevald eller tjänsteman att enligt av styrelsen/nämnden lämnade direktiv underteckna handlingar på styrelsens/nämndernas vägnar. Beslut som fattas med stöd av delegation samt skrivelser, avtal och andra handlingar som upprättas med anledning därav undertecknas av den som fattat beslutet och, i förekommande fall, kontrasigneras av den som utses därtill. 43 Utskott Inom styrelsen ska finnas ett arbetsutskott. Arbetsutskottet ska bestå av 5 ledamöter och 5 ersättare. Styrelsen/nämnden får därutöver inrätta ytterligare utskott. Inom ett utskott väljer styrelsen/nämnden för den tid styrelsen/nämnden beslutar bland utskottets ledamöter en ordförande och en vice ordförande. Om ordföranden i utskottet på grund av sjukdom eller av annat skäl är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag för längre tid får styrelsen/nämnden utse en annan ledamot i utskottet att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter. Ersättare ska närvara vid utskottets sammanträden endast om ledamot är förhindrad att tjänstgöra. Ersättare ska inkallas till tjänstgöring i den av styrelsen/nämnden vid valet bestämda ordningen. Avgår en ledamot eller en ersättare i utskottet, som inte utsetts vid proportionellt val, ska fyllnadsval snarast förrättas. Utskottet sammanträder på dag och tid som varje utskott bestämmer. Sammanträden ska också hållas när ordföranden anser att det behövs eller när minst 2 ledamöter begär det. Utskottet får handlägga ärenden bara när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. De ärenden som ska avgöras av styrelsen/nämnden i dess helhet bör beredas av utskottet om beredning behövs. Ordföranden bestämmer föredragningslistan till utskottet. När ärendet beretts ska utskottet lägga fram förslag till beslut. Diarienummer Huvudreglemente Dnr:KA14/ (24)

233 233 Barn- och utbildningsnämndens reglemente Utöver det gemensamma regelemntet för kommunens nämnder gäller detta reglemente för barn- och utbildningsnämnden. Barn- och utbildningsnämndens ansvar 1 Barn- och utbildning Nämnden fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet, förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och vuxenutbildningen. Undantag är ansvaret för skolskjutsverksamheten. Nämndens uppgifter omfattar följande: 2 Förskola och skola Förskola, Fritidshem, Förskoleklass, Annan pedagogisk verksamhet, Grundskola, Grundsärskola, Gymnasieskola, Gymnasiesärskola, Särskild utbildning för vuxna, Utbildning i svenska för invandrare och Kommunal vuxenutbildning. 3 Kulturskola 4 Ungdomsverksamhet 5 Kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar Ansvar för att löpande under året hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen är sysselsatta som har fullgjort sin skolplikt men inte har fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola eller gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning (aktivitetsansvar). Hemkommunen har inom ramen för ansvaret uppgiften att erbjuda de ungdomar som berörs lämpliga individuella åtgärder. Åtgärderna ska i första hand syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning. Kommunen ska dokumentera sina insatser på lämpligt sätt. Kommunen ska föra ett register över de ungdomar som omfattas av ansvaret enligt första stycket. Diarienummer Huvudreglemente Dnr:KA14/ (24)

234 234 Jävsnämndens reglemente Utöver det gemensamma reglementet för kommunens nämnder gäller detta reglemente för jävsnämnden. Jävsnämnden är tillika pensionsmyndighet. Jävsnämndens ansvar 1 Allmänna uppgifter Jävsnämnden inträder i de fall intressekonflikter och jäv uppstår inom samhällsbyggnadsnämndens egna verksamheter 2 Lagstadgade krav Jävsnämnden fullgör ärenden och myndighetsutövning enligt följande lagstiftning i ärenden där ärendena riktar sig mot kommunens egna verksamheter och objekt: Plan- och bygglagen (2010:900) Miljöbalken (1998:808) Livsmedelslagen (2006:804) Lagen om tekniska egenskaper på byggnadsverk (1994:847) Lagen om byggfelsförsäkring (1993:320) Lagen om energideklaration (2006:985) Lagen om särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning (1998:814) Tobakslagen (1993:581) Smittskyddslagen (2004:168) Strålskyddslagen (1988:220) Nämnden uppgifter omfattar inte verksamhet som utövas av kommunens bolag, inte heller annan kommunal verksamhet som bedrivs i annan juridisk person än kommunen själv. 3 Processer där jäv kan uppstå Tillsyn enligt MB (VA, renhållning, hamnar, vattenverk, kemikalier, mm) Prövningar av TF:s anläggningar t.ex. ARV Tillsyn hälsoskydd t ex skolor Tillsyn avseende livsmedel t ex vid skolor Tillsyn enligt PBL Bygglov, bygganmälan, marklov Offentlig ventilationskontroll Ingripande vid svartbyggen Tillsyn enligt lagen om energideklaration Strandskyddsfrågor Uttag av avgifter Diarienummer Huvudreglemente Dnr:KA14/ (24)

235 235 Kulturnämndens reglemente Utöver det gemensamma reglementet för kommunens nämnder gäller detta reglemente för kulturnämnden. Kulturnämndens ansvar Kulturnämnden har det samlade ansvaret för drift och förvaltning av Säters kommuns biblioteks- och kulturverksamhet enligt kommunens kulturpolitiska mål samt att arbeta enligt bibliotekslagen. Kulturnämndens allmänna uppgifter Kulturnämnden ska genom samverkan med kommunens nämnder och förvaltningar, med kulturföreningar och enskilda, samt den regionala nivån, arbeta för att stärka Säters kommun som attraktiv boendekommun genom kulturen. 1 Bibliotek att leda, samordna och utveckla kommunens biblioteks- och informationsverksamhet som består av ett huvudbibliotek i Säter och två filialer i Gustafs och i Stora Skedvi. 2 Allmän kultur att ansvara för den kommunala kulturverksamheten innefattande såväl verksamhet i egen regi som stöd till annan kulturell verksamhet i kommunen och att främja kulturlivet i kommunen vad gäller såväl etablerade och traditionella kulturyttringar, som nya uttrycksoch verksamhetsformer. 3 Stöd till föreningar med särskilt avtal att ansvara för kommunens avtal med Åsgårdarna, Säters Folkets hus och Säters TV- och biografmuseum samt att nämnden ska bidra till deras utveckling. Nämnden ska också fördela driftbidrag till respektive förening, Hembygdsföreningen i Säter, Säters Folkets hus och parker, samt Föreningen Biljettkassan. Lokalhistoria och kulturmiljö Stödja lokala traditioner, lokalhistorisk forskning och hembygdsvårdande verksamhet. Ansvara för bevarandet och utvecklandet av kulturmiljön i Säters kommun. Delta i kommunens arbete med översiktsplanen som berör kulturmiljövård. Samordning ska ske med samhällsbyggnadsnämnden. 4 Kulturpris och ungdomskulturstipendium att utse Säters kulturpristagare och ungdomskulturstipendiat enligt reglemente. 5 Anslag och bidrag till studieförbund och föreningar att fördela anslag till studieförbund med verksamhet i Säters kommun, utifrån av kommunfullmäktige fastställda regler. Nämnden handlägger och beslutar om bidrag från organisationer, grupper/föreningar samt enskilda som inkommer till kulturnämnden. Diarienummer Huvudreglemente Dnr:KA14/ (24)

236 236 6 Konstinköp/konstnärlig utsmyckning att ansvara för kommunens konstinköp. Ett utskott bestående av tre ledamöter och tre ersättare hanterar konstinköpet. att ansvara för konstnärlig gestaltning av offentliga miljöer enligt 0,5%-regeln och dess riktlinjer. att vara rådgivande vid utformning av skyltar, offentliga platser, bostads- och andra bebyggelseområden. Diarienummer Huvudreglemente Dnr:KA14/ (24)

237 Samhällsbyggnadsnämndens reglemente Utöver det gemensamma reglementet för kommunens nämnder gäller detta reglemente för samhällsbyggnadsnämnden. För myndighetsfrågor där kommunen är part gäller jävsnämndens reglemente. Samhällsbyggnadsnämndens ansvar Fastigheter och anläggningar 1 Fastighetsbildning, anläggningar och ledningsrätter Bevaka det allmännas intresse enligt fastighetsbildnings-, anläggnings- och ledningsrättslagarna. 2 Fastigheter Säkerställa god kommunal fastighetsförvaltning och tillhandahålla ändamålsenliga verksamhetslokaler och god service i samverkan med nyttjaren. 3 Lantmäteriförrättning Ansöka om och företräda kommunen vid lantmäteriförrättning där kommunen är sakägare. 4 Utarrendering, uthyrning eller upplåtelse av fastighet och tomträtt Utarrendera, uthyra eller annars upplåta fastighet och tomträtt som tillhör kommunen inom av kommunfullmäktige fastställd kostnadsram och andra riktlinjer beträffande belopp och villkor i övrigt. 5 Köp, försäljning, och byte mm med stöd av plan- och bygglagen Köpa, sälja, byta, fastighetsreglera, expropriera eller lösa in fastighet eller fastighetsdel med stöd av plan- och bygglagen (PBL) 6 Hyra av lokaler för kommunens verksamheter Upprätta hyresavtal för kommunens verksamheter med en sammanlagd hyrestid om högst fem år. Mark och exploatering Markberedskap Se till att en tillfredsställande markberedskap upprätthålls samt att bostadsförsörjningen och samhällsbyggandet främjas. 8 Exploatering Exploateringsverksamhet, inklusive köp och försäljning av detaljplanelagd mark för bostäder, industrier och övriga exploateringsobjekt (exploateringsmark) samt upprättande, godkännande och genomförande av exploateringsavtal. 9 Kommunens råmark inklusive skogsmark, jakt och fiske Förvalta kommunens råmark inklusive skogsmark med däri bedriven jakt och fiske. För skogsmark skall av kommunfullmäktige antagen skötselplan följas. Diarienummer Huvudreglemente Dnr:KA14/ (24)

238 238 Offentliga platser 10 Upplåtelse offentlig plats Yttranden som avses i ordningslagen 3 kap 2 rörande upplåtelse av offentlig plats. Park 11 Park Svara för skötseln av kommunala grönytor, planteringar och liknande. Kost 12 Kost Tillgodose behovet av kost gentemot Socialnämnden och Barn- och utbildningsnämnden. Städ 13 Städ Tillgodose behovet av städtjänster gentemot andra nämnder. VA (Vatten- och Avlopp) 14 Vattenförsörjning och avloppshantering Som huvudman för VA svara för den allmänna vattenförsörjningen och avloppshanteringen enligt Lagen om allmänna vattentjänster och därmed sammanhängande åligganden. 15 Fast och lös egendom Driva, underhålla, förvalta och utveckla kommunernas fasta och lösa egendom vad avser fastigheter, markanläggningar, ledningsnät och pumpstationer som ingår i vatten- och avloppsverksamheten samt övrig utrustning som erfordras för att bedriva verksamheten. 16 Talan i mål enligt miljöbalken Rätt att föra kommunens talan i mål enligt miljöbalken (1998:808) för att tillvarata kommunens intressen i egenskap av verksamhetsutövare vad gäller vatten- och avloppsanläggningar. Renhållning 17 Renhållning Svara för kommunens lagstadgade skyldigheter gällande hushållens avfallsfrågor. Diarienummer Huvudreglemente Dnr:KA14/ (24)

239 239 Trafik 18 Trafik Är kommunens trafiknämnd enligt Lagen om nämnd för vissa trafikfrågor. Kollektivtrafikfrågor handläggs av samhällsbyggnadsförvaltningen på kommunstyrelsens uppdrag. Förbättra trafiksäkerheten i kommunen och verka för en tillfredställande trafikförsörjning. Ansvara för lokala trafikföreskrifter enligt trafikförordningen samt för flyttning av fordon enligt lagen om flyttning av fordon i vissa fall samt parkeringsövervakning. 19 Väghållare Väghållning på de platser som kommunen har att svara för och för allmänna vägar enligt Trafikverkets förordnande. Väghållning enligt väglagen, Vägkungörelsen SFS 1971:954 samt vägmärkesförordningen. Miljö och Bygg 20 Miljö- och hälsoskydd Kommunens arbetsuppgifter som enligt lag ska fullgöras av den kommunala nämnden inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Fullgöra också övriga uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. 21 Naturvård Är kommunens naturvårdsorgan. 22 Försurade sjöar Ansvara för kalkning av försurade sjöar i kommunen. 23 Dispenser enligt miljöbalken Besluta om dispenser och utöva tillsyn enligt miljöbalken 7 kap 18 som länsstyrelsen har delegerat till kommunen. 24 Plan- och bygg Kommunens arbetsuppgifter som enligt lag ska fullgöras av den kommunala nämnden inom plan- och byggnadsväsendet. Fullgöra också övriga uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet. 25 Tillsyn enligt plan- och bygglagen (PBL) Tillsyn enligt plan- och bygglagen samt miljöbalken och dess följdbestämmelser 26 Översiktsplan, detaljplaner och områdesbestämmelser Framtagande av översiktsplan, detaljplaneläggning och områdesbestämmelser. Anta eller upphäva detaljplan då bestämmelserna om enkelt planförfarande i kap 7, 15 o 18 PBL är tillämpliga Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för kulturmiljön utifrån översiktsplan och områdesbestämmelser. Detta innebär skötsel och mindre renoveringar. Samordning sker med kulturnämnden. Diarienummer Huvudreglemente Dnr:KA14/ (24)

240 240 Kartor, namnfrågor och adresser 27 MBK (mätning, beräkning, och kartläggning) Svara för kommunens MBK (mätning, beräkning, och kartläggning) och kartverksamhet. 28 Namn på gator, vägar och kvarter Besluta om frågor angående namn på gator, vägar och kvarter efter remiss till kulturnämnden. 29 Belägenhetsadresser och Lägenhetsregister Besluta om belägenhetsadresser och lägenhetsregister. Fritid- och föreningsfrågor 30 Föreningsfrågor och bidrag Fritidsfrågor som är kopplade till anläggningar som ägs av kommunen och övriga idrottsföreningar. Ajourhållande av föreningsregister och ansvara för föreningsbidrag och övriga former av stöd. 31 Lotteritillstånd Handläggning av lotteritillstånd enligt Lotterilagen (1994:1000). Miljöstrategiska frågor 32 Miljöstrategi Ska arbeta med interna och externa miljö- och energistrategiska frågor med utgångspunkt i nationella, regionala och lokala miljömål. 33 Energirådgivning Ansvarar för energirådgivning mot allmänheten, organisationer och föreningar samt mindre och medelstora företag. Energi- och klimatrådgivningen ska förmedla lokalt och regionalt anpassad kunskap om energieffektivisering, energianvändning och klimatpåverkan samt om förutsättningar att förändra energianvändningen i lokaler och bostäder. Råd 34 Tillgänglighetsråd Ansvarar för Tillgänglighetsrådet. Diarienummer Huvudreglemente Dnr:KA14/ (24)

241 241 Socialnämndens reglemente Utöver det gemensamma reglementet för kommunens nämnder gäller detta reglemente för socialnämnden. Socialnämndens ansvar 1 Vård och omsorg Socialnämnden ansvarar för att kommunens invånare får vård och omsorg i enlighet med gällande lagstiftning. Nämnden har ett särskilt ansvar för att stödja utsatta individer och familjer som har behov av kompletterande samhällsinsatser. 2 Kommunal hälso- och sjukvård samt hemsjukvård Socialnämnden ansvarar för att erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som efter beslut av kommunen bor på särskilt boende, i en gruppbostad eller motsvarande samt till den som vistas på dagverksamhet. Socialnämnden ansvarar vidare för att erbjuda en god hälso- och sjukvård i hemmet till dem som vistas i kommunen (hemsjukvård). Socialnämnden ansvarar även för att erbjuda rehabilitering och hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning. 3 Integrationen Socialnämnden ansvarar i enlighet med tecknade avtal med Migrationsverket för mottagande och boende för asylsökande och flyktingar. Socialnämnden ansvarar i samverkan med andra aktörer för integrationen i samhället. Arbetsutskott 4 Socialnämndens arbetsutskott Inom socialnämnden ska det finnas ett arbetsutskott. Arbetsutskottet består av 3 ledamöter och 3 ersättare. Socialnämndens ordförande är tillika ordförande i arbetsutskottet. 5 Ärenden till arbetsutskottet Arbetsutskottet ska besluta i individ-ärenden som socialnämnden har delegerat till utskottet. 6 Övriga bestämmelser om utskott I övrigt gäller samma bestämmelser för socialnämndens utskott som anges i huvudreglementet under rubriken Utskott. Diarienummer Huvudreglemente Dnr:KA14/ (24)

242 242 Tillgänglighetsrådets reglemente 1 Kommunala handikapprådet Tillgänglighetsrådet Tillgänglighetsrådet är ett organ för samråd och ömsesidig information mellan kommunen och företrädare för de föreningar & riksförbund för olika funktionsnedsättningar inom kommunen. 2 Syfte Rådet ska arbeta för att ta initiativ och arbeta aktivt för förändringar i den kommunala verksamheten och ge förslag till åtgärder som ökar tillgängligheten. Genom rådet ges kommunen möjlighet att samråda med de företrädare för de föreningar & riksförbund för olika funktionsnedsättningar i ett tidigt skede av beredningsprocessen samt få deras synpunkter i ärenden som berör.. 3 Rådets sammansättning Rådet skall vara sammansatt av representanter för kommunala nämnder och styrelser vars verksamhet berör de med funktionsnedsättningar samt representanter föreningar & riksförbund för olika funktionsnedsättningar följande; En representant jämte ersättare för vardera kommunstyrelsen, socialnämnden, kulturnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, barn- och utbildningsnämnden och Landstinget, arbetsförmedlingen och försäkringskassan kan dessutom vara representerade i Tillgänglighetsrådet med en representant jämte ersättare. De föreningar & riksförbund för olika funktionsnedsättningar som är representerade i kommunen med betalande medlemmar har rätt till representation i rådet med en ordinarie ledamot och en ersättare. Därutöver har Förbundet för ett samhälla utan rörelsehinder (DHR) rätt till en ledamot med ersättare. 4 Organisation och arbetsformer Kommunstyrelsen utser ordförande i rådet. Rådet utser inom sig en vice ordförande. Tillgänglighetsrådet är organisatoriskt knutet till samhällsbyggnadsnämnden. Samhällsbyggnadsförvaltningen svarar för sekreterare till rådet. Rådet sammanträder minst fyra gånger per år. Ett av sammanträdena bör hållas i anslutning till kommunens budgetbehandling. De ordinarie sammanträdena fastställs vid årets början. Diarienummer Huvudreglemente Dnr:KA14/ (24)

243 243 Rådets ställningstagande skall redovisas i protokoll efter varje sammanträde. Protokollet justeras av ordförande och en ledamot. Protokollet skall delges rådets ledamöter och deras ersättare, kommunstyrelsen, övriga kommunala nämnder och styrelser inom kommunen verksamma handikapporganisationer samt Länshandikapprådet. Skriftlig kallelse till sammanträde och en förteckning över de ärenden som skall behandlas samt handlingar och beslutsunderlag skall delges rådets ledamöter senast två veckor före sammanträdet. Ordföranden har ansvar för att så sker. 5 Ekonomi Till kommunens representanter utgår arvode, traktaments- och reseersättningar enligt av kommunfullmäktige fastställda regler för ersättning till förtroendevalda. Respektive nämnd ansvarar ekonomiskt för sina deltagare. Till föreningar & riksförbund för olika funktionsnedsättningars representanter utgår ersättning för resa till och från sammanträdet enligt kommunens regler. 6 Ändring av reglemente Ändring av detta reglemente kan aktualiseras av Tillgänglighetsrådet, samhällsbyggnadsnämnd eller kommunstyrelsen.. 7 Fastställande Reglementet för Tillgänglighetsrådet skall fastställas av kommunfullmäktige. Diarienummer Huvudreglemente Dnr:KA14/ (24)

244 SÄTERS KOMMUN 244 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf Dnr KA15/095 Förslag till samverkansavtal för fiberutbyggnad med stöd från Europeiska regional utvecklingsfonden Förslag till beslut: Kommunstyrelsens föreslår kommunfullmäktige beslutar 1. Säters kommun deltar som part i samverkansavtal för fiberutbyggnad tillsammans med samtliga Dalakommuner och Länsstyrelsen Dalarna. 2. Godkänner förslag till finansieringsmodell som innebär för Säters kommun att kostnaden för 2015 är 0,5 Mkr, 3 Mkr för 2016, 3 Mkr för 2017, samt 2 Mkr för Sammanfattning av ärendet Det är en utmaning för Dalarna att nå målet att 90 procent av hushåll och företag ska kunna ansluta sig till ett fibernät år Dalamodellen tar sikte på hur länet ska gå till väga rent praktiskt för att dels få ett bra beslutsunderlag på kommunal nivå (samordnad utbyggnadsplanering) och dels för att utnyttja våra stödmöjligheter på bästa sätt (sammanhängande upplägg för finansiering). Dalamodellen är väl förankrad i Bredbandsforum Dalarna. Utifrån detta lämnar Region Dalarna in en gemensam ansökan om ERUF-medel i form av ett samverkansavtal för Dalarnas 15 kommuner, Region Dalarna och Länsstyrelsen Dalarna. Syftet med samverkansavtalet (projektet) är att möjliggöra en fiberanslutning till företag i samtliga orter i Dalarna med minst 50 invånare samt utöver detta bidra till den nödvändiga fibreringen av länet. Beslutsunderlag Ärendet grundar sig på den gällande bredbandsstrategin för Dalarna. Strategin innehåller övergripande målsättningar och kompletteras av en handlingsplan. Handlingsplanen innehåller i sin tur aktionspunkter som bildandet av Bredbandsforum Dalarna, kansliet Digitala Dalarna och utpekade hinder för utbyggnad som ska motverkas. Dalamodellen är en del av handlingsplanen och beskriver två viktiga förutsättningar: samordnad utbyggnadsplanering och ett sammanhängande upplägg för finansiering. PM:et Fördelning samverkansavtal fiber ERUF daterat beskriver förslaget till ekonomisk fördelning i samverkansavtalet. Principerna för fördelningen som beskrivs är förankrade och beredda i Dalarnas Bredbandsforum samt Region Dalarnas Presidium och Arbetsutskott. Justerande sign Utdragsbestyrkande

245 245 Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer Dnr KA Samverkansavtal för fiberutbyggnad med ERUF-stöd i Dalarna Förslag till beslut Kommunstyrelsens föreslår kommunfullmäktige besluta: 1. Säters kommun deltar som part i samverkansavtal för fiberutbyggnad tillsammans med samtliga Dalakommuner och Länsstyrelsen Dalarna. 2. Godkänner förslag till finansieringsmodell som innebär för Säters kommun att kostnaden för 2015 är 0,5 Mkr, 3 Mkr för 2016, 3 Mkr för 2017, samt 2 Mkr för Sammanfattning av ärendet Det är en utmaning för Dalarna att nå målet att 90 procent av hushåll och företag ska kunna ansluta sig till ett fibernät år Dalamodellen tar sikte på hur länet ska gå till väga rent praktiskt för att dels få ett bra beslutsunderlag på kommunal nivå (samordnad utbyggnadsplanering) och dels för att utnyttja våra stödmöjligheter på bästa sätt (sammanhängande upplägg för finansiering). Dalamodellen är väl förankrad i Bredbandsforum Dalarna. Utifrån detta lämnar Region Dalarna in en gemensam ansökan om ERUF-medel i form av ett samverkansavtal för Dalarnas 15 kommuner, Region Dalarna och Länsstyrelsen Dalarna. Syftet med samverkansavtalet (projektet) är att möjliggöra en fiberanslutning till företag i samtliga orter i Dalarna med minst 50 invånare samt utöver detta bidra till den nödvändiga fibreringen av länet. Beslutsunderlag Ärendet grundar sig på den gällande bredbandsstrategin för Dalarna. Strategin innehåller övergripande målsättningar och kompletteras av en handlingsplan. Handlingsplanen innehåller i sin tur aktionspunkter som bildandet av Bredbandsforum Dalarna, kansliet Digitala Dalarna och utpekade hinder för utbyggnad som ska motverkas. Dalamodellen är en del av handlingsplanen och beskriver två viktiga förutsättningar: samordnad utbyggnadsplanering och ett sammanhängande upplägg för finansiering. PM:et Fördelning samverkansavtal fiber ERUF daterat beskriver förslaget till ekonomisk fördelning i samverkansavtalet. Principerna för fördelningen som beskrivs är förankrade och beredda i Dalarnas Bredbandsforum samt Region Dalarnas Presidium och Arbetsutskott. Datum för återrapportering För en samlad beskrivning av ärendet hänvisas till bifogat PM Fördelning samverkansavtal fiber ERUF daterat Klas Jansson Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Säters Kommun Rådhuset (vxl) Box 300 Åsgränd 2 Internetadress Säter Säter

246 246 version Medfinansieringsintyg För medfinansiering av projekt delfinansierat av Europeiska regionala utvecklingsfonden Härmed intygas att undertecknad medfinansiär åtar sig att finansiera projektet: Ange om medfinansieringen är: Kryssa i ett av alternativen Bredbandsutbyggnad i Dalarna Offentlig Privat Medfinansiering kommer ske med totalt högst: SEK och beräknas ske enligt följande fördelning: Kontant medfinansiering med högst: År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 Totalt Kontanta medel Summa kontant medfinansiering Bidrag i annat än pengar med högst: Varor 0 Tjänster (t ex arbetstid) 0 Mark och fastigheter 0 Bygg- och anläggningsarbeten 0 Summa bidrag i annat än pengar Summa total medfinansiering Belopp i tabellen anges i SEK. Observera att medfinansiering från stödmottagaren och eventuell samverkanspart i projektet aldrig räknas som bidrag i annat än pengar, medfinansieringen ska i de fallen redovisas som kontant medfinansiering även om finansieringen avser varor, tjänster (inkl arbetstid/lön), mark och fastigheter eller bygg- och anläggningsarbeten Om projektets faktiska kostnader vid avslut blir lägre än budgeterat, ange hur er kontanta medfinansiering får användas: Kryssa i ett av alternativen Stödmottagaren får använda eventuellt för hög utbetald medfinansiering till likartad verksamhet men skild från projektet. Stödmottagaren måste betala tillbaka eventuellt för högt utbetald medfinansiering. Ange från vilket anslag den offentliga kontanta medfinansieringen kommer från: Frågan gäller endast offentlig kontant medfinansiering, se även mer information på sidan 2 i intyget. Kryssa i ett av alternativen, belopp anges om den totala medfinansieringen kommer från olika anslag. Regionala tillväxtåtgärder (1:1) Övriga nationella anslag Övriga medel För alla former av medfinansiering, förutom kontanta medel, ska ett beräkningsunderlag bifogas medfinansieringsintyget. Medfinansieringen ska verifieras med underlag i samband med ansökan om utbetalning. Medfinansierande organisation: Namn Organisationsnummer Säters kommun Postadress Box 300 Postnummer Ort Säter Underskrift av person som är behörig att företräda organisationen Datum Namnteckning Namnförtydligande

247 247 Information angående uppföljning av anslag (gäller enbart nationell kontant medfinansiering) Tillväxtverket behöver få in uppgiften avseende vilket typ av anslag medfinansieringen kommer från för att Tillväxtverkets uppföljning ska bli korrekt. Nedanstående tabell beskriver de anslag som är valbara i medfinansieringsintyget och vilka typer av anslag som ryms inom respektive. Reg. tillväxt Övr. nat. anslag Övriga medel

248 248 Handläggare Anders Oksvold TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Sida 1(2) RD Dnr 2015/46 Direktionen Ansökan om finansiering från Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (ERUF) för bredbandsutbyggnad i Dalarna Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta att Region Dalarna 1. Ansöker om finansiering från ERUF för bredbandsutbyggnad i Dalarna såsom projektägare 2. deltar som part i samverkansavtal för fiberutbyggnad tillsammans med samtliga Dalakommuner och Länsstyrelsen Dalarna 3. godkänner förslaget till finansieringsmodell vad avser kommunal medfinansiering Sammanfattning av ärendet Det är en utmaning för Dalarna att nå målet att 90 procent av hushåll och företag ska kunna ansluta sig till ett fibernät år Dalamodellen tar sikte på hur länet ska gå till väga rent praktiskt för att dels få ett bra beslutsunderlag på kommunal nivå (samordnad utbyggnadsplanering) och dels för att utnyttja våra stödmöjligheter på bästa sätt (sammanhängande upplägg för finansiering). Dalamodellen är väl förankrad i Bredbandsforum Dalarna. Förslaget utifrån Dalamodellen är att vi lämnar in en gemensam ansökan om ERUF-medel i form av ett samverkansavtal för Dalarnas 15 kommuner, Region Dalarna och Länsstyrelsen Dalarna. Syftet med samverkansavtalet (projektet) är att möjliggöra en fiberanslutning till företag i samtliga orter i Dalarna med minst 50 invånare samt utöver detta bidra till den nödvändiga fibreringen av länet. Beslutsunderlag Ärendet grundar sig på den gällande bredbandsstrategin för Dalarna. Strategin innehåller övergripande målsättningar och kompletteras av en handlingsplan. Handlingsplanen innehåller i sin tur aktionspunkter som bildandet av Bredbandsforum Dalarna, kansliet Digitala Dalarna och utpekade hinder för utbyggnad som ska motverkas.

249 249 2(2) Dalamodellen är en del av handlingsplanen och beskriver två viktiga förutsättningar: samordnad utbyggnadsplanering och ett sammanhängande upplägg för finansiering. PM:et Fördelning samverkansavtal fiber ERUF daterat beskriver förslaget till ekonomisk fördelning i samverkansavtalet. Principerna för fördelningen som beskrivs är förankrade och beredda i Dalarnas Bredbandsforum samt Region Dalarnas Presidium och Arbetsutskott. Ärendet För en samlad beskrivning av ärendet hänvisas till bifogat PM Fördelning samverkansavtal fiber ERUF daterat Anders Oksvold Kansliet Digitala Dalarna Beslutet ska skickas till Region Dalarnas medlemmar

250 rev.2/kansliet Digitala Dalarna/AO Samverkansavtal för fiberutbyggnad med ERUF-stöd i Dalarna Det är en utmaning för Dalarna att nå målet att 90 procent av hushåll och företag ska kunna ansluta sig till ett fibernät år Här beskrivs ett upplägg för att åstadkomma fiber fram till företag i samtliga icke-fibrerade byar i länet med fler än femtio invånare samt ett antal mindre byar. Bakgrund Inom ramen för Bredbandsforum Dalarna har kommunerna i Dalarna arbetat fram en modell för hur man med hjälp av förekommande stödmöjligheter ska arbeta för att uppnå fibermålen. Denna benämns i sammanhanget Dalamodellen och bygger på två grundpelare: 1. Samordnad utbyggnadsplanering. Det gemensamma kansliet tillsammans med kommunerna kartlägger vilka byar som behöver fibreras och hur detta kan ske. Här framgår också var marknaden fungerar så till vida att det redan finns eller förväntas byggas fiber. 2. Sammanhängande upplägg för finansiering av både fiber fram till byar såväl som fiber i byarna. I praktiken handlar det om att ERUF-medlen används för att medfinansiera fiber fram till byar som saknar detta medan Landsbygdsprogrammet används för att medfinansiera själva byanäten fram till fastigheterna. Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) innehåller en möjlighet att söka medel för fiberutbyggnad fram till byar i Dalarna som idag saknar detta och där det finns minst ett företag. Utgångspunkten är att det finns 100 Mkr avsett för ändamålet. ERUF-medlen kan endast medfinansieras med offentliga medel. I praktiken betyder detta att endast kommunerna i Dalarna i är aktuella för att delta i projektet. Samverkansavtal Förslaget utifrån Dalamodellen är att vi lämnar in en gemensam ansökan för Dalarnas 15 kommuner och kansliet Digitala Dalarna. I samråd med Tillväxtverket har vi kommit till slutsatsen att det rent tekniskt inte kan bli frågan om ett ramprogram utan istället ett så kallat samverkansavtal. Den största skillnaden är att samtliga deltagare redan från början står bakom en ansökan som lämnas in i form av ett samverkansavtal. Detta till skillnad från ramprogrammet där en organisation söker samtliga medel och där övriga sedan söker sina respektive delar från ramprogramsägaren. Syftet med samverkansavtalet (projektet) är att åstadkomma en fiberanknytning till företag i samtliga orter i Dalarna med minst 50 invånare samt utöver detta bidra till den nödvändiga fibreringen av länet som krävs för att vi ska uppnå målsättningen att 90 % av våra hushåll och företag ska kunna ansluta sig till ett fibernät år 2020.

251 251 Förutsättningar Fördelningen bygger sammanfattningsvis på följande grunder: Det måste finnas minst ett företag i byn för att kvalificeras. Enbart orter som idag helt saknar fiber finns med i underlaget. Detta gäller t ex all känd form av existerande fiber från stadsnät, Skanova eller annan nätägare. Orter med färre än 50 invånare ingår inte såvida det inte finns ADSL på orten sedan tidigare. Vi utgår ifrån SCB:s definition av småort, dvs invånare. Det är alltså SCB:s definition samt förteckning av småorter som styr vad som geografiskt anses vara byn. Byar med färre än 50 invånare finns därmed inte med. Detta gäller generellt undantaget om det tidigare funnits/finns ADSL på orten. Då är byn med oavsett antal invånare. Även tätorter, d v s orter med fler än 200 invånare, ingår om de inte är fiberförsedda. Fördelning del A: förväntad utbyggnadskostnad Enligt Dalamodellen utgår vi framför allt ifrån förväntad utbyggnadskostnad när vi beräknar fördelning av ERUF-medlen inom länet. Fördelningen utgår ifrån följande uppgifter: Samtliga tätorter och småorter, d v s med fler än 50 invånare, som inte har fiber idag (och där det finns minst ett företag). Samtliga icke-fibrerade ADSL-orter i Dalarna. Det uppskattade avståndet från existerande fiber fram till byn. För att få fram förväntad kostnad har vi använt meterpriset 215 kronor. Denna uppgift är baserad på vår uppskattning samt feedback från kommunerna under det tidigare arbetet. Det blir en uppföljning mot slutet av 2016 för att säkerställa vad som byggts och att planen följs. Exakt hur eventuell omfördelning går till under samverkansavtalets löptid preciseras senast i maj Syftet är att motverka att ERUF-medel låses upp till byar dit ingen fiberutbyggnad kommer till stånd samtidigt som det finns kvarstående behov på andra håll i länet. Även övriga detaljer kring samverkansavtalet spikas senast i maj Restpotter Alla orter 50+ invånare och minst ett företag 0 ERUF 100 Mkr

Årsredovisning. 2014 Fastställd av kommunfullmäktige 2015-06-08. SÄTERS KOMMUN Ekonomienheten

Årsredovisning. 2014 Fastställd av kommunfullmäktige 2015-06-08. SÄTERS KOMMUN Ekonomienheten Årsredovisning 2014 Fastställd av kommunfullmäktige 2015-06-08 SÄTERS KOMMUN Ekonomienheten 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunalrådet har ordet 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunens organisation 2 Gemensam förvaltningsberättelse

Läs mer

Budgetuppföljning. Mars 2014. SÄTERS KOMMUN Ekonomienheten

Budgetuppföljning. Mars 2014. SÄTERS KOMMUN Ekonomienheten Budgetuppföljning Mars 2014 SÄTERS KOMMUN Ekonomienheten 1 Innehållsförteckning Sid nr 1 - Allmän kommentar 3 - Resultaträkning 4 - Balansräkning 5 - Likviditetsutveckling För kommunen totalt 6 - Diagram

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

Säters kommun. Rapport beträffande granskning av bokslut och årsredovisningen 2014. KPMG AB 19 mars 2015 Antal sidor:13

Säters kommun. Rapport beträffande granskning av bokslut och årsredovisningen 2014. KPMG AB 19 mars 2015 Antal sidor:13 Rapport beträffande granskning av bokslut och KPMG AB 19 mars 2015 Antal sidor:13 Rapport beträffande årsredovisning.docx Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Räkenskaperna och årsredovisningen 1 1.2 Underlag

Läs mer

Din kommuns tillgänglighet

Din kommuns tillgänglighet Område Din kommuns tillgänglighet Nummer 1 2 3 4 Fråga Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

2015-04-14 Hylte kommun

2015-04-14 Hylte kommun Antal kommuner i KKiK 250 214 222 230 200 190 150 127 158 KKiK utvecklas 100 tillsammans med en KSOgrupp 50 43 63 68 0 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2015 Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Bakgrund till KKiK Fr om 2006 drivet projekt av Sveriges Kommuner och Landsting för att utveckla viktiga mått och mätetal, ur ett förtroendevald- / medborgarperspektiv

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan.

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan. Kommunens Kvalitet i Korthet Sveriges kommuner och landsting (SKL) sammanställer årligen undersökningar av kommunens kvalitet och effektivitet ur fem perspektiv. Tillgänglighet Trygghet Information och

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun Tjänsteutlåtande 0 Öster Kommunstyrelsens kontor Björn Moe Datum 2015-04-22 Dnr Till Kommunstyrelsen Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers

Läs mer

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Som jämförelse finns de kommuner med högst respektive lägst resultat med i tabellerna. Medelvärdet gäller för hela riket. Vissa

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Budget- och verksamhetsuppföljning. Augusti 2013. SÄTERS KOMMUN Ekonomienheten

Budget- och verksamhetsuppföljning. Augusti 2013. SÄTERS KOMMUN Ekonomienheten Budget- och verksamhetsuppföljning Augusti 2013 SÄTERS KOMMUN Ekonomienheten 1 Innehållsförteckning Sid nr 1 - Allmän kommentar 5 - Resultaträkning 6 - Jämförelse prognoser 7 - Balansräkning 8 - Likviditetsutveckling

Läs mer

Sammanträdet öppnas: Ärenden: Kungörelse/underrättelse. Kommunfullmäktige sammanträder onsdagen den 14 oktober 2015, kl. 18.

Sammanträdet öppnas: Ärenden: Kungörelse/underrättelse. Kommunfullmäktige sammanträder onsdagen den 14 oktober 2015, kl. 18. Kungörelse/underrättelse Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige sammanträder onsdagen den 14 oktober 2015, kl. 18.30, i Lindberghallen, Djurås. Sammanträdet öppnas: Upprop Val av justerare, plats och tid

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande 1(7) Plats och tid KS-salen 08:00-16:00 Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande Hans Nilsson (HEL) Björn Källman (HEL) 26 Johanna Söderberg (C) Hans-Peter Jessen (S) 26 Dan Säterman (S), tjänstgörande

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet

Kommunens kvalitet i korthet Kommunens kvalitet i korthet Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg för att ta fram information som ger en god kunskap om kommunens kvalitet i förhållande till sig själv över tid och i jämförelse

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-05-26

Kommunstyrelsen 2015-05-26 Kommunstyrelsen 2015-05-26 Ks 138 Kommunal borgen för konstgräsplan vid Säters IP... 2 Ks 139 Antagande av detaljplan för Stora Skedvi skola m m... 5 Ks 140 Förslag till samarbetsavtal avseende särskild

Läs mer

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke 1 Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Berg, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund ingår i ett nätverk via SKL, Nornorna,

Läs mer

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index 1-100. Antal personer. Barn/ personal

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index 1-100. Antal personer. Barn/ personal Kommunens Kvalitet i Korthet 160 kommuner deltog 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Din kommuns tillgänglighet Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Definition

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014 1 (12) s kommuns kvalitet i korthet Sedan deltar s kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet () som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Undersökningen omfattar ca 40 mått som ska

Läs mer

1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar?

1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar? 1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar? stahammar 60 61 61 6364 60 45 49 60 64 65 65 6769 73 7577 73 72 73 73 82 83 82 82 81 82 82 77 7981 83

Läs mer

Margareta Jakobsson, nämndsekr Stina Stenberg, adm. chef Christer Malmstedt, kommunchef Bert Stabforsmo, ekonomichef.

Margareta Jakobsson, nämndsekr Stina Stenberg, adm. chef Christer Malmstedt, kommunchef Bert Stabforsmo, ekonomichef. Kommunstyrelsen 2011-06-16 1 Plats och tid Folkets Hus i Säter, kl 15.00 16.10. Beslutande Abbe Ronsten, ordförande (s) Lotta Bergstrand, vice ordförande (fp) Mats Nilsson (s) Maud Jones Jans (s) Sixten

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

KKiK med information (Gullspång)

KKiK med information (Gullspång) KKiK med information (Gullspång) Område Mått Syfte Metod Redovisning mått Enhet 1. Din kommuns tillgänglighet Mått 1. Hur stor andel medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Tilläggsbudget för år 2015

Tilläggsbudget för år 2015 2014-11-21 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2014/240-241 Kommunstyrelsen för år 2015 Förslag till beslut Under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar att Nacka kommun ska ingå avtal om överlåtelse av

Läs mer

Årsredovisning. 2011 Fastställd av Kommunfullmäktige 2012-04-26. SÄTERS KOMMUN Ekonomikontoret

Årsredovisning. 2011 Fastställd av Kommunfullmäktige 2012-04-26. SÄTERS KOMMUN Ekonomikontoret Årsredovisning 2011 Fastställd av Kommunfullmäktige 2012-04-26 SÄTERS KOMMUN Ekonomikontoret 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunalrådet har ordet 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunens organisation 2 Gemensam förvaltningsberättelse

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns

Läs mer

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum 2011-05-31 14 (33) 139 Dnr 2011/105 Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd INLEDNING

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet

Kommunens Kvalitet i Korthet ) Datum Sida 2014-03-24 1 (3) Kommunens Kvalitet i Korthet Ett resultat som är bättre eller lika med snittet i nätverket Ett resultat som är sämre än snittet i nätverket Mått 2014 TILLGÄNGLIGHET Andel

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Tid: Torsdagen den 26 september kl. 18.00. Rådhuset i Säter Förslag till justeringspersoner Fredrik Michaelsson och Malin Hedlund

Tid: Torsdagen den 26 september kl. 18.00. Rådhuset i Säter Förslag till justeringspersoner Fredrik Michaelsson och Malin Hedlund 2013-09-26 Kommunfullmäktige kallas till sammanträde Tid: Torsdagen den 26 september kl. 18.00. Plats: Rådhuset i Säter Förslag till justeringspersoner Fredrik Michaelsson och Malin Hedlund Kl. 17.00 Gruppmöten

Läs mer

Syftet med kompletteringsbudgeten är att överföra ej utnyttjade investeringsramar mellan åren på grund av tidsförskjutning av investeringar.

Syftet med kompletteringsbudgeten är att överföra ej utnyttjade investeringsramar mellan åren på grund av tidsförskjutning av investeringar. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL (D. Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2014-04-08 Blad 5 Ks 61 Au 37 Dnr 53/2014-042 Kompletteringsbudget år 2014 Syftet med kompletteringsbudgeten är att överföra ej utnyttjade investeringsramar

Läs mer

pwc Granskningsrapport

pwc Granskningsrapport pwc Granskningsrapport Innehållsförteckning i Sammanfattande bedömning Inledning.i Bakgrund. Syfte, revisionsfrågor och avgränsning i 3.3 Revisionskriterier.4 Metod Granskningsresultat 3.i Allmänna iakttagelser

Läs mer

Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? 41 62 64 87 Tyresö 26 Gullspång

Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? 41 62 64 87 Tyresö 26 Gullspång Tillgänglighet & Information Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Plac Tanum Medel Bäst Bästa kommun Sämst Sämsta kommun 41 65 77 96 Östersund

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Så här är vi jämfört med andra kommuner

Så här är vi jämfört med andra kommuner Så här är vi jämfört med andra kommuner - Kommunens Kvalitet i Korthet Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommu - nernas kvalitet ur ett meborgarperspektiv.

Läs mer

Protokoll 1 (7) Sammanträdesdatum 2015-03-23

Protokoll 1 (7) Sammanträdesdatum 2015-03-23 Protokoll 1 (7) ammanträdesdatum Plats och tid Folkets Hus, kl. 17.30-17.55 Beslutande V C M KD D D ara Rudolfsson, ordf Kjell-Åke Karlsson Kaj Joelsson Patrik jöstedt ersätter Anita karphagen Karmen Björkman

Läs mer

Sofia Jarl (C) ordförande. Irene Jonasson (C)

Sofia Jarl (C) ordförande. Irene Jonasson (C) Kommunstyrelsen 2013-11-26 1 (8) Plats och tid Kommunkontoret Djurås, kl. 17.00-17.40 Beslutande Ledamöter Sofia Jarl (C) ordförande Anki Enevoldsen (C) Kerstin Stenquist (C) Fredrik Andersson (C) Jan

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSAMLING 1 (5) ÄGARDIREKTIV FÖR AB HÖGANÄSHEM

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSAMLING 1 (5) ÄGARDIREKTIV FÖR AB HÖGANÄSHEM KOMMUNAL FÖRFATTNINGSAMLING 1 (5) Ersätter KFS 2011:35 2014:12 ÄGARDIREKTIV FÖR AB HÖGANÄSHEM Detta ägardirektiv avser AB HÖGANÄSHEM, (556104-9551), (nedan kallat bolaget) och har fastställts på bolagsstämma

Läs mer

Investeringsbudget Tekniska nämnden 2014

Investeringsbudget Tekniska nämnden 2014 Tjänsteskrivelse Sida 1(2) Kommunledningsförvaltningen Morgan Persson,0550-88024 morgan.persson@kristinehamn.se Datum 2013-12-04 Ks/2013:187 041 Budget Investeringsbudget Tekniska nämnden 2014 Sammanfattning

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Ägardirektiv för Elmen AB

Ägardirektiv för Elmen AB Kommunfullmäktige 2013-08-27 1 (5) Beslutsreferens KF 2013-09-30, 86, Dnr 2013/157 003 Elmens bolagsstämma 2013-11-05, 7 Ägardirektiv för Elmen AB 1 Styrande dokument Bolagets verksamhet regleras av kommunallagen

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

ANSLAG/BEVIS. Kommunstyrelsen 2014-03-24 1(7)

ANSLAG/BEVIS. Kommunstyrelsen 2014-03-24 1(7) Kommunstyrelsen 2014-03-24 1(7) Plats och tid Kommunhuset, Nämndrummet kl 08.30-09.00 Beslutande Leif Sandberg (M), ordförande, jäv 41 Per Helsing (KD) ersättare för Charlie Weimers (KD) Thomas Otto (M)

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 1(11) Vita Huset i Nyköping AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 Styrelsen och verkställande direktören avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

Kommunfullmäktige2013-09-26

Kommunfullmäktige2013-09-26 Kommunfullmäktige2013-09-26 Kf 73 Månadens blomma... 2 Kf 74 Uppvaktning... 3 Kf 75 Nytt medborgarförslag om upprustning av fotbollsmål... 4 Kf 76 Nytt medborgarförslag om försköning av infarten till Skönvik...

Läs mer

Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige)

Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige) Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige) OMRÅDE / Alue Mått Haparanda Senaste kommentaren 1. DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET / Kunnan saatavuus 1. Hur många

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

1 (6) KF 2014-05-26 102. Ägardirektiv. Borgholm Energi AB. Fastställt av årsstämma Borgholm Energi AB, 2014-06-18 11

1 (6) KF 2014-05-26 102. Ägardirektiv. Borgholm Energi AB. Fastställt av årsstämma Borgholm Energi AB, 2014-06-18 11 1 (6) KF 2014-05-26 102 Ägardirektiv Borgholm Energi AB Fastställt av årsstämma Borgholm Energi AB, 2014-06-18 11 2 (6) Detta ägardirektiv avser Borgholm Energi AB, (556527-7455), nedan kallat bolaget

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens kvalitet i korthet 18 Mått 15 (VoO): Andel fullvärdiga särskilda boendeplatser 3 Mått 1 (Demokrati): Förutsättningar för medborgardialog 19

Läs mer

Dnr RD 2005/176. Förbundsordning för Region Dalarna

Dnr RD 2005/176. Förbundsordning för Region Dalarna Dnr RD 2005/176 Förbundsordning för Region Dalarna 1 Förbundets ändamål Kommunalförbundets ändamål är att vara ett samverkansorgan för kommunerna och landstinget i Dalarnas län för att tillvarata länets

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisonskonsult Granskning av årsredovisning 2014 Kalix kommun Mars 2015 Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod...

Läs mer

PM - Granskning av årsredovisning 2006*

PM - Granskning av årsredovisning 2006* Öhrlinas PM - Granskning av årsredovisning 2006* Strömstads kommun april 2007 Håkan Olsson Henrik Bergh *connectedthin king I STROMSTADS KOMMUN I I Kommunstyrelsen KC/ZDD? - 0lsi 1 Dnr:........... I Innehållsförteckning

Läs mer

Kallelse till Mål- och budgetberedning

Kallelse till Mål- och budgetberedning 1 (1) Datum 2013-04-10 Kommunstyrelseförvaltningen Staben Lisa Sollenborn Catharina Fredriksson Leif Thor Dag Bergentoft Patrik Renfors Mattias Jensen Pettersson Charlotte Johansson Magnus Pettersson Lisa

Läs mer

2013-12-10 Ks 213/2013. Bolagspolicy ägarroll och ägarstyrning för kommunens bolag

2013-12-10 Ks 213/2013. Bolagspolicy ägarroll och ägarstyrning för kommunens bolag 2013-12-10 Ks 213/2013 Bolagspolicy ägarroll och ägarstyrning för kommunens bolag Innehållsförteckning 1. Syfte... 3 2. Tillämpningsområde... 3 3. Ägarroll... 3 3.1 Kommunfullmäktige...3 3.2 Kommunstyrelsen...4

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

STÅNGÅSTADEN DELÅRSRAPPORT

STÅNGÅSTADEN DELÅRSRAPPORT STÅNGÅSTADEN Delårsrapport januari augusti 212 Delårsrapport januari augusti 212 AB Stångåstaden (publ) Resultat före skatt visar att utfallet de första 8 månaderna uppgår till 178 mkr vilket är betydligt

Läs mer

Årsredovisning. 2010 Fastställd av Kommunfullmäktige 2011-04-28. SÄTERS KOMMUN Ekonomikontoret

Årsredovisning. 2010 Fastställd av Kommunfullmäktige 2011-04-28. SÄTERS KOMMUN Ekonomikontoret Årsredovisning 2010 Fastställd av Kommunfullmäktige 2011-04-28 SÄTERS KOMMUN Ekonomikontoret 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunalrådet har ordet 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunens organisation 2 Gemensam förvaltningsberättelse

Läs mer

Kommunfullmäktige 2013-03-21

Kommunfullmäktige 2013-03-21 Kommunfullmäktige 2013-03-21 Kf 22 Månadens blombukett... 2 Kf 23 Verksamhetsinformation från Näringslivs- och arbetsmarknadsenheten... 3 Kf 24 Ny motion om informationspolicy... 4 Kf 25 Ansökan om kommunal

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2012-04-16 24 Sida Kf Dnr 55/2012 706 Patientavgift för inkontinenshjälpmedel Kommunstyrelsens beslut Förslag till kommunfullmäktige Förslag till

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Koncernpolicy för Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2002-03-14, Kf 12/02:1 Ansvar Kanslichef Koncernpolicy

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer