Högerpopulism i Europa

Transkript

1 Institutionen för samhällsvetenskap Högerpopulism i Europa En studie av tre högerpopulistiska partier och deras egenskaper G3-uppsats i statsvetenskap HT 2010 Ina Pettersson Handledare: Staffan Andersson

2 Abstract The aim of this study is to describe the characteristics of right-wing populist parties in Europe. The three parties included in the study are the Swedish Democrats (SD), the British National Party (BNP) and the National Front (NF) in France. The study includes a definition of right-wing populism based on previous research and from that an ideal type of a right-wing populist party has been created. The material used in the study to verify how well the parties were consistent to the ideal type and what similarities and differences the parties in the study have are the parties political programs and policies. The conclusion of the results is that the parties fit the ideal type even if they differ in a few certain aspects. The BNP is the party most similar to the ideal type, followed by the NF and then the SD. Key words: right-wing populism, Swedish Democrats, National Front, British National Party, comparison, ideal type. Sökord: högerpopulism, Sverigedemokraterna, Front National, British National Party, jämförelse, idealtyp.

3 Innehåll Förkortningslista... 1 Inledning... 2 Syfte... 4 Frågeställningar... 4 Disposition... 4 Teori... 4 Begreppsdefinition vad innebär högerpopulism?... 5 Idealtyp av högerpopulistiska partier... 7 Metod... 8 Val av fall... 8 Jämförelsens genomförande Material Jämförande analys Retorik och syn på sig själva Syn på medborgarna Syn på de styrande politikerna Syn på nationen och invandring Syn på familjeliv och sexualitet Syn på globalisering och kultur Syn på islam och muslimer Syn på EU Syn på demokrati Resultat Vilka egenskaper är speciella för högerpopulistiska partier? Vad finns det för skillnader och likheter mellan de högerpopulistiska partierna i undersökningen? Hur högerpopulistiska är de högerpopulistiska partierna i undersökningen? Tabell 1: Hur högerpopulistiska är de högerpopulistiska partierna? Slutsatser Bilaga Citat som jag översatt fritt från FN:s partiprogram Källförteckning... 33

4 Förkortningslista Förkortningarna är listade i den ordning de förekommer i texten. DF Dansk Folkeparti LN Lega Nord FPÖ Freiheitliche Partei Österreichs SD Sverigedemokraterna MSI Movimento Sociale Italiano FrP Fremskrittspartiet FN Front National BNP British National Party EU Europeiska Unionen EMU Europeiska Monetära Unionen l INSEE l Institut national de la statistique et des études économiques 1 NATO North Atlantic Treaty Organization (Svenska: Nordatlantiska fördragsorganisationen) 1 En från regeringen oberoende Institution i Frankrike som ansvarar för sammanställningen och spridningen av nationell statistik, t.ex. angående landets population och ekonomi. 1

5 Inledning I Sverige och i Europa har högerpopulistiska partier de senaste åren ökat i popularitet och fått alltmer inflytande i politiken. Högerpopulistiska partier har funnits i Europa länge men från att tidigare har varit små partier utan officiell makt har dem de senaste decennierna börjat ta plats i parlamenten runt om i Europa. Exempel på starka högerpopulistiska partier i europeiska länder är Dansk Folkeparti (DF) i Danmark och Lega Nord (LN) i Italien som båda två fått mandat i respektive parlament för första gången under 1990-talet och 2000-talet (Rydgren och Widfeldt 2004:17). Freiheitliche Partei Österreichs (FPÖ) i Österrike har haft mandat i parlamentet sen långt tillbaka men de fick en mer högerpopulistisk prägel när Jörg Haider blev partiledare i mitten på 80-talet (Rydgren och Widfeldt 2004:82). Sverigedemokraterna (SD) som från att ha varit ett marginaliserat parti under 80- och 90-talet har nu kämpat sig upp och med 5,7 % av rösterna i 2010 års riksdagsval tagit sig in i den svenska riksdagen (Valmyndigheten 2010). Högerpopulismens kan delas in i tre olika perioder (Rydgren och Widfeldt 2004); den första perioden är efterkrigstiden, mellan 1945 och I de allra flesta fall handlade det om små partier med liten eller ingen möjlighet att påverka makthavarna i respektive land. Ett av de få radikala högerpopulistiska partierna i Europa som hade platser i landets parlament var det fascistiska italienska partiet Movimento Sociale Italiano (MSI). Under den andra perioden, som var mellan 1955 och 1980, ägnade sig de radikala högerpopulistiska partierna mer åt att protestera mot de etablerade partiernas hantering av den ekonomiska utvecklingen. I början av 70-talet bildades Anders Langes parti til sterk nedsettelse av skatter, avgifter och offentlige ingrep i Norge (Rydgren och Widfeldt 2004:13), som hörs på namnet var det ett parti som främst ville förändra den ekonomiska politiken. De fick fyra stortingsmandat i valet 1973 och är fortfarande framgångsrika, men sedan 1977 kallar de sig för Fremskrittspartiet (FrP) (Rydgren och Widfeldt 2004:13). Den tredje perioden började 1980 och det är först nu som de främlingsfientliga tendenserna syns tydligt. Flera av Europas högerpopulistiska partier, t.ex. Front National (FN) i Frankrike, var främlingsfientliga redan när de bildades men det är först nu som de börjar kritisera invandringen (Rydgren och Widfeldt 2004:13). De högerpopulistiska partierna började under denna period argumentera mer än innan för etnisk nationalism och att man bör värna om den egna kulturen (Rydgren och Widfeldt 2004:13). Visst finns det exempel på att det har gått dåligt för en del radikala högerpopulistiska partier, t.ex. led FPÖ i Österrike av ett mycket dåligt resultat (jämfört med tidigare val) i parlamentsvalet år 2002 (Rydgren och Widfeldt 2004:14) på grund av interna strider i partiet 2

6 (BBC News 2005), men trenden är ändå att det går framåt för de högerpopulistiska partierna i Europa. Att de här partierna får mer makt i många europeiska länder kan ses som en oroande utveckling då de är mer eller mindre öppet främlingsfientliga (DN 2003). Det finns olika teorier om varför väljare röstar på högerpopulistiska partier, en är att människor som förlorat på globaliseringen vill hitta en syndabock och då är det lättillgängligt att lägga skulden på invandrarna. Om vi sätter det i ett kommunalt perspektiv är Landskrona kommun ett exempel på hur globaliseringen påverkat befolkningen: många arbetsplatser har lagts ner i kommunen samtidigt som invandringen är hög och många går arbetslösa. Det kan ha hjälpt SD att bli så starka just där (Lodenius 2010:30, Hallengren 2007:23). Kanske har globaliseringens negativa effekter, som t.ex. arbetstillfällen som försvinner utomlands till låglöneländer, tilltalat medborgare som är rädda för förändring och därmed hjälpt högerpopulistiska partier framåt? Kanske är en röst på ett högerpopulistiskt parti snarare ett uttryck för missnöje över sin situation än en främlingsfientlig handling? Å andra sidan kanske hänsyn borde tas till de som röstar på högerpopulistiska partier p.g.a. missnöje; vad orsakar missnöjet? Kan de politiker som tillhör etablerade icke-populistiska partier åtgärda missnöjet på något sätt? Här i Sverige anser SD:s partisekreterare själv att närheten till kontinenten är en anledning till att partiet har blivit stort i södra Sverige (DN 2010). En annan teori om varför högerpopulistiska partier är populära är att många väljare känner sympatier för dem då de blir kritiserade av media och framstår som offer. Ett exempel på det är Nick Griffin, ledare för British National Party (BNP). Han deltog i ett frågeprogram på BBC och större delen av publikens frågor var väldigt kritiska. Griffin framstod som helt ensam mot en mobb av kritiker och trots sina främlingsfientliga uttalanden vann hann därför sympatier (Lodenius 2010:33 34). En röst på ett högerpopulistiskt parti kan vara en röst lika mycket emot de etablerade partierna som för partiet den läggs på (Betz 1990). Oavsett vilken av ovanstående faktorer som ligger bakom högerpopulistiska partiers framgång så är högerpopulism intressant att studera. Vad kännetecknar högerpopulistiska partier och vad har de för egenskaper? 3

7 Syfte Syftet med min uppsats är att visa vad som kännetecknar tre framgångsrika högerpopulistiska partier i Europa; Sverigedemokraterna, British National Party och Front National. Frågeställningar Vilka egenskaper är speciella för högerpopulistiska partier? Vad finns det för skillnader och likheter mellan de högerpopulistiska partierna i undersökningen? Hur högerpopulistiska är de högerpopulistiska partierna i undersökningen? Disposition I kapitlet Teori har jag sammanfattat vad tidigare forskning sagt om vad högerpopulism innebär. Jag har gjort en begreppsdefinition av högerpopulism utifrån tidigare forskning och även ställt upp en idealtyp av högerpopulism. Idealtypen har jag sen använt mig av i jämförelsen av de tre partierna. I kapitlet Metod behandlas de metodövervägande som gjorts, så som valet av fall och varför det material jag använt är relevant. I metodkapitlet ingår även en beskrivning av analysens genomförande. I kapitlet Jämförande analys äger själva analysen rum; de tre partiernas egenskaper beskrivs i förhållande till idealtypen. I kapitlet Resultat sammanfattas vad jag kommit fram till i min undersökning och frågeställningarna besvaras. Jag presenterar även en tabell för att förtydliga svaret på frågan Hur högerpopulistiska är de högerpopulistiska partierna i undersökningen? I kapitlet Slutsatser reflekterar jag själv över undersökningen och dess resultat. Teori Som teori i undersökningen har jag använt mig utav tidigare forsknings beskrivningar av vad högerpopulism innebär. Jag har utgått från olika forskares definitioner av högerpopulism och med hjälp av det materialet gjort en begreppsdefinition av högerpopulism. Slutligen har jag sammanställt definitionerna i en idealtyp av ett högerpopulistiskt parti. 4

8 Begreppsdefinition vad innebär högerpopulism? Högerpopulistiska partier tillhör den brokiga familjen av populistiska partier (Rydgren och Widfeldt 2004:10). Populism är ett begrepp som har många definitioner och används i många olika sammanhang, det är svårt att hitta en tydlig beskrivning av vad det innebär. Begreppet populism har kritiserats för att inte vara tillräckligt definierat för att räknas som ett giltigt samhällsvetenskapligt begrepp (Jungar 2010:204). Det finns inte någon tydlig avgränsning av vilka fenomen som befinner sig innanför respektive utanför begreppet populism. När journalister använder sig av begreppet populism är det ofta för att beskriva hur politiker och politiska partier kommunicerar med medborgarna, och populism har i många fall negativa konnotationer (Westlind 1996:3). Populism kan inte heller fullt ut kallas för en ideologi eftersom det finns många olika populistiska partier med olika huvudfrågor som inte har någon gemensam syn på ekonomiska frågor, omfördelningspolitik och utrikespolitik (Jungar 2010:211). Jungar ser populism som en tunn ideologi bestående av tre element: antietablissemangspositionen, konstruktionen av ett enhetligt och homogent folk samt den specifika folksuveränitetstanken som för att kunna användas måste kombineras med andra ideologier (Jungar 2010:210). Kritiken är relevant men jag avser trots det använda just begreppet populism i min studie då det är ett erkänt begrepp som flitigt använts av andra forskare, bl.a. de jag refererat till ovan, dessutom avser jag att kombinera populism med innehållet i den ideologi som betecknas högerpopulism vilket gör det till något mer än en tunn ideologi. Statsvetaren Hans-George Betz har skrivit mycket om populism och Lodenius (2010:18) sammanfattar honom i fyra punkter: Tron på det sunda förnuftet hos medborgaren Tron på enkla lösningar på komplicerade problem Tron på att makthavare inte lyssnar på vanliga medborgare trots deras visdom och moraliska överlägsenhet Tron på att det egna partiet för talan för opinionen som inte själv klarar att ställa krav. De här fyra punkterna återkommer i andra författares definition av populism, t.ex. Hallengren Även Westlind definierar populism som en politisk rörelse som legitimerar sig själv genom att vilja tala för folket. Folket är definierat genom en blandning av allmänna uppfattningar, traditioner och vanor som inte kan härledas till specifika sociala grupper så som klass, etniska grupper, nationalitet o. dyl. (Westlind 1996:3-4). Folket står i motsättning till eliten och populistiska partier sägs förespråka folkets enhetliga vilja (Lodenius 2010:17, Rydgren och Widfeldt 2004:19, Hallengren 2007:13). Negativ kritik 5

9 gentemot ett populistiskt parti uppfattas av partiet själv som en kränkning av folkviljan som anses vara gemensam för alla medborgare (Lodenius 2010:33). Idén om en gemensam folkvilja ger populistiska partier möjlighet att attrahera väljare från alla samhällsklasser och sociala grupper (Westlind 1996:3). I Europa kopplas populism ofta samman med högerradikala och högerkonservativa politiska partier (Jungar 2010:209), s.k. högerpopulistiska partier, och punkterna ovan stämmer även in på den typen av partier. Andra begrepp som har använts för att beskriva högerpopulistiska partier är bl.a. radikala högerpopulistiska partier (Lodenius 2010:3), nationell populism (Rydgren och Widfeldt 2004), nya politiska partier, anti-etablissemangspartier och antisystempartier (Jungar 2010:205). Statsvetaren Cas Mudde (2007) säger sig ha funnit hela 23 olika beteckningar på den här typen av partier. I den här undersökningen omnämns de partier som granskas dock som högerpopulistiska partier eftersom de stämmer in på definitionen av populistiska partier och de står till höger på den politiska skalan. De kan anses vara radikala i sin politik pga. de främlingsfientliga åsikterna men många högerpopulistiska partier har arbetat på sin image för att bli uppfattade som ett rumsrent parti jämställt med de andra riksdagspartierna (Lodenius 2010:12). De accepterar den parlamentariska demokratins spelregler och att kalla dem radikala kan därför vara missvisande. Högerpopulistiska partier är även en erkänd term som använts vid tidigare forskning t.ex. Reinhard Heinisch, Det krävs dock ytterligare beskrivning för att definiera innebörden av vad ett högerpopulistiskt parti är; högerpopulistiska partier står till höger på den politiska skalan i bl.a. den meningen att de har en konservativ syn på familjeliv, äktenskap, könsroller, sexualitet och abort (Lodenius 2010:15). En av de viktigaste punkterna på högerpopulistiska partiers agenda är att motverka globalisering (Lodenuis 2010:16, Jungar 2010:208). Högerpopulistiska partier vill påvisa att kulturella skillnader är det stora hotet, i synnerhet den islamska kulturens (påstådda) negativa inverkan på den västerländska (Lodenuis 2010:5). Generaliseringar är vanligt och de här partierna ger enkla svar på komplexa frågor. De ser sig själva som det enda partiet som vågar säga sanningen (Lodenuis 2010:19 & 23, Hallengren 2007:12). Högerpopulistiska partier accepterar som ovan nämnt parlamentarisk demokrati men bekänner sig inte till alla delar av demokratitanken. T.ex. är principen om alla människors lika värde inte prioriterad då högerpopulistiska partier har en negativ inställning till sexuella minoriteters rättigheter. Hänsyn tas inte heller till religionsfriheten (i synnerhet muslimers rätt att utöva sin religion) då uppförandet av moskéer motarbetas av högerpopulistiska partier (Lodenuis 2010:16). Högerpopulistiska partier är negativa till islam 6

10 och likställer ofta alla muslimer med extrema fundamentalister (Lodenuis 2010:6, Hallengren 2007:16). Idealtyp av högerpopulistiska partier Idealtypen är ett hjälpmedel för att veta vad jag ska jämföra. Den bygger på min genomgång av tidigare forskning om högerpopulism, t.ex. beskrivningar av högerpopulism och politiska händelser. I definitionen av högerpopulism (se ovan) har en rad värderingar, åsikter och egenskaper som högerpopulistiska partier besitter kunnat urskiljas och utifrån det har den här idealtypen arbetats fram. Egenskaperna som ligger till grund för idealtypen kommer fram bl.a. genom partiernas uttalanden i media och partiernas officiella dokument som analyserats av tidigare forskare. Retorik och syn på sig själva de ger enkla svar på svåra frågor, generaliserar ofta och utmålar sig själva som offer i det politiska spelet. (Jungar 2010:214, Hallengren 2007:17 & 25, Rydgren och Widfeldt 2004:9 & 22) De påstår sig även vara sanningssägare, till skillnad från andra politiker som gärna mörkar fakta. Stor förmåga att se vad folkviljan innebär. (Hallengren 2007:12-13, Jungar, 2010: , Rydgren och Widfeldt 2004:19) Syn på medborgarna medborgarna utgör ett enhetligt folk med en enhetlig folkvilja. Det finns inga skillnader som härrör från klass eller sociala grupper, förutom då de styrande politikerna; eliten. (Hallengren 2007:13, Jungar 2010:213, Rydgren och Widfeldt 2004:21) Syn på de styrande politikerna de styrande politikerna är en elit, avlägsen från medborgarna, som är oförmögen att se till folkviljan. (Hallengren 2007:12-13, Jungar 2010:213, Rydgren och Widfeldt 2004:20) Syn på nationen och invandring nationen ska vara suverän och folket mår bäst av att inte integreras med något annat folk från en annan nation, de är därför negativa till invandring. (Hallengren 2007:15, Jungar 2010:213, Rydgren och Widfeldt 2004:25) Syn på familjeliv och sexualitet de har en konservativ syn där kärnfamiljen är idealet och homo-, bi- och andra sexuella minoriteter inte erkänns. (Jungar 2010:217, Rydgren och Widfeldt 2004:26) Syn på globalisering och kultur influenser från främmande kulturer är skadligt och därför är högerpopulistiska partier negativa till globalisering. (Jungar 2010:13 14, Rydgren och Widfeldt 2004:25) 7

11 Syn på islam och muslimer islam är ett hot mot den västerländska kulturen och muslimer ses generellt som fundamentalister. (Lodenius 2010:6, Jungar 2010: ) Syn på EU de är negativa till överstatlighet och förespråkar att den högsta beslutsnivån ska vara det nationella parlamentet. (Lodenius 2010:5, och Rydgren och Widfeldt 2004:21) Syn på demokrati de erkänner den parlamentariska demokratin som är rådande i Europa men tar inte hänsyn till alla delar av demokratin så som minoriteters rättigheter, t.ex. muslimers rätt att utöva sin religion. De är även förespråkare för direktdemokrati, t.ex. i form av folkomröstningar, eftersom den hjälper folkviljan att komma fram på ett rättvist sätt i politiken. (Hallengren 2007:17, Jungar 2010:214, 215, 217 & 219, Rydgren och Widfeldt 2004:20, 22,27) Metod I min undersökning ska jag jämföra tre högerpopulistiska partier i Europa med varandra och med en idealtyp för att se hur populistiska de är i förhållande till den. Jag har gjort idealtypen genom att studera tidigare forskning om högerpopulistiska partier och vad de har för egenskaper. Partiernas handlingsprogram och partiprogram granskas för att ta reda på hur de förhåller sig till idealtypen. I slutet av resultatdelen redovisar jag i en tabell hur partierna förhåller sig till idealtypen. Val av fall Det ultimata hade varit att undersöka alla högerpopulistiska partier i Europa men det är inte möjligt. Tiden skulle inte räcka till och även språket är ett hinder. Jag har valt partier som är relativt stora i respektive land och är alternativt har varit representerade i lokala eller nationella parlament. Jag har även tittat på om de är representerade i Europaparlamentet. Ett annat urvalskriterium är att de ska ha fört en främlingsfientlig politik sedan de grundades och sedan fortsatt att föra den typen av politik. Jag har också strävat efter att få en geografisk spridning bland de partier jag har valt. De tre partier som ingår i undersökningen är BNP i Storbritannien, FN i Frankrike och SD i Sverige. Samtliga tre partier är välkända i respektive land och har fått uppmärksamhet såväl av media som i form av röster vid olika val. De har alla haft främlingsfientliga åsikter sedan de grundades. Ur validitetssynpunkt anser jag att de här tre partierna är relevanta i en 8

12 undersökning om högerpopulism eftersom de alla omnämnts i den litteratur jag läst som behandlar högerpopulism. British National Party Valet av BNP kan kritiseras då de inte har några mandat i det brittiska parlamentet, men det kan förklaras av det brittiska valsystemet som missgynnar små partier. De fick 1,9 % i det senaste parlamentsvalet, så i många länder hade de ändå inte klarat spärren till parlamentet. Resultatet var dock en ökning med 1,2 procentenheter sedan förra valet vilket innebär att de har ökat i popularitet (BBC News 2010). De är representerade både på lokal politisk nivå och i europaparlamentet. De är störst i distriktet Stoke-on-Trent där de har 5 mandat av 60, alltså ca 8,3 % (BBC news 2010). I valet till Europaparlamentet fick de 6,2 % av rösterna (en ökning sedan förra valet med 1,3 procentenheter) och det innebär att BNP nu har två mandat i Europaparlamentet (BBC news 2009). Front National FN är ett stort parti i Frankrike med över en miljon röster i valet till nationalförsamlingen, men även i Frankrike är valsystemet gynnsamt för stora partier och FN är inte representerade i nationalförsamlingen just nu. Valet görs i två omgångar, först en där de partier som får över 12,5 % av rösterna går vidare till en andra omgång i vilken den kandidaten som får flest röster vinner (Inter-parliamentary union 2000). FN fick ett mandat i nationalförsamlingen efter valet 1997 med 14,9 % av rösterna i första valomgången och 5,7 % i andra (Inter-parliamentary union). FN är liksom BNP representerat i regionala politiska församlingar och i europaparlamentet. FN:s mandat i europaparlamentet har minskat sen senaste valet men de har trots allt tre mandat för tillfället (Europaparlamentets hemsida 2009). Lokalt är FN störst i regionen Provence-Alpes-Côte d Azur där de fick 22,9 % av rösterna i andra valomgången i det regionala valet 2010, tätt följt av Nord-pas-de-Calais där de fick 22,2 % av rösterna (France politique). Något som ytterligare talar för att FN är relevanta för den här undersökningen är att de var ett av de första partierna i sitt slag i Europa då de bildades redan på 70-talet (Rydgren och Widfeldt 2004:31). Sverigedemokraterna SD i sin tur har ökat kraftigt i popularitet och har nyligen vunnit mandat i den svenska riksdagen, något som är lättare i Sverige än Storbritannien och Frankrike med vårt mer proportionella valsystem. SD är representerade i många kommuner, särskilt i södra Sverige, 9

13 men inte i europaparlamentet. Valet av SD i förhållande till DF i Danmark och FrP i Norge som båda haft mandat i folketinget/stortinget längre än SD kan motiveras med att både DF och FrP från början var partier som drev skattefrågor snarare än frågor gällande invandring (Rydgren och Widfeldt 2004:149). DF har dessutom utvecklats sen början av 2000-talet från att ha varit ett populistiskt parti som kämpar mot invandring till att numera vara ett mer mitteninriktat parti som arbetar för att förbättra pensionärernas förhållanden (Rydgren och Widfeldt 2004:147, 152). Norska FrP var det andra största partiet i senaste valet år 2009 (inter-parliamentary union 2009) och tredje största partiet i valet år 2001 (Norges regering 2001). Det talar för att det skulle vara mer relevant att undersöka dem istället för SD. Samtidigt var invandringen en nästintill icke-existerande debattfråga i det norska valet år 2001 (Rydgren och Widfeldt 2004:147, 173) vilket gör SD mer väsentliga då de tydligt står fast vid invandringsfrågan. SD är politiskt representerade i många kommuner, särskilt i södra Sverige, och de är störst i Bjuvs kommun där de fick 19,3 % av rösterna i kommunvalet (Valmyndigheten 2010). I valet till Europaparlamentet fick de 3,3 % av rösterna och har alltså inga mandat (Europaparlamentets hemsida 2009) men jag anser trots det att SD passar in i undersökningen. En anledning till att de inte fick mandat i Europaparlamentet kan vara att de alldeles nyligen blivit ett parti att räkna med. Jämför man 2010 års riksdagsval med valet 2006 har de nästintill fördubblat sitt resultat, från 2,9 % till 5,7 % av rösterna (Valmyndigheten 2006, 2010). Jämförelsens genomförande Som metod för att genomföra den här undersökningen har jag valt att göra en komparativ studie av tre europeiska högerpopulistiska partier. Komparativa studier är användbara då de kan öka vår förståelse av politik och de kan även säga något om politiska fenomen och hur de förhåller sig till varandra. En komparativ studie som metod är ett verktyg för att kunna se skillnader och likheter, i detta fall mellan partierna som ingår i undersökningen, och det är en viktig del i vår förståelse för politik (Denk 2002:7). Med hjälp av kunskapen om partiernas skillnader och likheter kan partiernas egenskaper beskrivas och det kan även ge förståelse för hur de kunnat nå framgång de senaste decennierna. För att kunna jämföra partierna på ett bra och ordnat sätt har jag konstruerat en idealtyp av ett högerpopulistiskt parti och utifrån den jämfört de tre europeiska högerpopulistiska partierna. En idealtyp är en konstruerad, renodlad bild av ett verkligt fenomen. Den är bra att använda i komparativa studier eftersom den hjälper forskaren att få perspektiv på objektet som studeras på ett sätt som inte varit möjligt vid t.ex. en jämförelse med en realtyp. Idealtypen ger mig även en tydlig struktur i 10

14 undersökningen och lyfter fram de aspekter som är mest relevanta i jämförelsen av partierna (Denk 2002:11). Idealtypen ligger också till grund för att kunna svara på hur högerpopulistiska partierna är, avståndet till idealtypen avgör denna bedömning. För varje egenskap i idealtypen så undersöker jag om partierna överensstämmer med egenskapen och jag rangordnar också vilket parti som i störst utsträckning motsvarar egenskapen. Då undersökningen är begränsad, bl.a. tidsmässigt, är det inte möjligt att jämföra alla högerpopulistiska partier i hela Europa vilket annars hade varit önskvärt. Det material som används i undersökningen, partiernas partiprogram och handlingsprogram, ska granskas i en kvalitativ textanalys, vilket ger mig möjlighet gå på djupet med texten för att kunna urskilja värderingar och kännetecken hos partierna. Angående mina språkkunskaper kan sägas att svenska är mitt förstaspråk, engelska andraspråk och franska mitt tredjespråk, min kunskapsnivå skiljer sig alltså mellan de olika språken. Jag bedömer dock att jag har tillräckliga kunskaper för att genomföra den här textanalysen då jag inte har haft några problem att förstå FN:s partiprogram som är skrivet på mitt tredjespråk franska. Jag har valt att översätta de citat jag tagit från FN:s partiprogram från franska till svenska för att underlätta för läsaren, men citaten så som de lyder i originaltext finns i Bilaga 1. Däremot har jag låtit citaten från BNP:s material vara på originalspråk eftersom de som studerar och undervisar på universitetsnivå generellt sett behärskar engelska väl. Material Som material granskas de utvalda partiernas partiprogram och handlingsprogram. Partiprogram som material är relevanta i undersökningen eftersom partierna genom dem förkunnar sina respektive ideologier och långsiktiga politiska mål. I partiprogrammet tydliggörs partiets åsikter och värderingar som är viktiga delar i den här undersökningen (Nationalencyklopedin). Handlingsprogram är till skillnad från partiprogram specifika mål för den kommande mandatperioden, och de kan ge värdefull information om politiska förändringar som partiet vill genomföra (Nationalencyklopedin). Även partiets kortsiktiga mål kan säga något om partiets värderingar och är därför användbara i undersökningen. Information från partiprogram och handlingsprogram kan vara mer eller mindre vinklad för att passa partiets ideologi men då undersökningen behandlar partiets egenskaper och inte informationen i sig är det inget hinder i min undersökning. En del av partiernas egenskaper kan också visa sig tydligt i andra sammanhang, t.ex. uttalanden i medier så som intervjuer, 11

15 bloggar eller debattartiklar och därför skulle även dessa vara intressanta att granska. I mer spontana yttranden än partiets officiella dokument kan t.ex. sådana egenskaper som hur partiet ser på sig själva och deras roll i politiken, t.ex. att de utmålar sig som offer, uppfattas tydligare. Uttalanden som presenteras i media kan dock vara vinklade och därför missvisande i en undersökning om den politik som partier för. Jag har valt att avgränsa mig till partiprogram och handlingsprogram eftersom dessa koncist presenterar partiets ideologi och åsikter. Partiprogrammet och handlingsprogram är det material som jag anser vara mest relevant att undersöka eftersom det är där partiet tydligt uttrycker sin ideologi och den färgas inte av partiets representanters personliga åsikter som är risken med mer spontana uttalanden. SD har både ett partiprogram, som de kallar för Sverigedemokraternas principprogram, och ett handlingsprogram, som de kallar för Sverigedemokraternas kontrakt med väljarna förslag för ett bättre Sverige, som är tydligt åtskilda i sin utformning. Partiprogrammet tar mestadels upp grundläggande värderingar och långsiktiga mål medans handlingsprogrammet radar upp de politiska förändringar som SD vill göra under den kommande mandatperioden. Partiprogrammet är 10 sidor långt och handlingsprogrammet är sju sidor långt. BNP har också två olika dokument utifrån samma uppdelning men de är betydligt mer omfattande. Handlingsprogrammet som de kallar för British National Party general elections manifesto 2010 är 90 sidor långt vilket är en stor skillnad mot SD:s handlingsprogram. BNP:s partiprogram går inte att ladda ner som PDF från partiets hemsida som jag har gjort med SD:s material, utan BNP:s grundläggande värderingar går att läsa under olika ämnesrubriker direkt från deras hemsida. Informationen under de olika ämnesrubrikerna är dock en sammanfattning av åsikterna som finns i handlingsprogrammet och därför fann jag det onödigt att ha med det i undersökningen. Informationen i BNP:s handlingsprogram är likvärdig med SD:s partiprogram och handlingsprogram även om den är mer omfattande. FN:s partiprogram finns också att tillgå under olika ämnesrubriker direkt från hemsidan. De har inget tillgängligt handlingsprogram men partiprogrammet innefattar både grundläggande värderingar och kortsiktiga politiska mål vilket gör det jämförbart med de andra partiernas material. FN:s partiprogram omfattar ord, BNP:s handlingsprogram ord och SD:s partiprogram och handlingsprogram omfattar tillsammans ord så de skiljer sig i storlek men innehållet är likvärdigt. Sverigedemokraterna har även ett dokument som behandlar invandringspolitiken mer i detalj, Invandringspolitiskt program, jag har dock valt att inte ha med det i undersökningen eftersom det innehåller detaljer om regler 12

16 och lagstiftning angående invandring och inte tillför något nytt beträffande partiets åsikter och värderingar. Jämförande analys Retorik och syn på sig själva de ger enkla svar på svåra frågor, generaliserar ofta och utmålar sig själva som offer i det politiska spelet. De påstår sig även vara sanningssägare, till skillnad från andra politiker som gärna mörkar fakta. Stor förmåga att se vad folkviljan innebär. SD:s retorik och syn på sig själva Påståendet angående SD:s retorik, att de ger enkla svar på svåra frågor, är relativt svårt att utläsa från det material jag använder mig av men det finns vissa formuleringar i partiprogrammet att peka på. De skriver t.ex. att det kan vara mer eller mindre komplicerat att förena olika kulturer med varandra. Ibland kan detta vara särskilt svårt, eftersom de olika kulturernas grundläggande värdesystem krockar. Som ett led i strävan att undvika konflikter bör den här typen av kulturkrockar förhindras (SD:s principprogram s. 4). Detta kan tolkas som att SD anser att konflikter i ett samhälle i första hand beror på kulturkrockar och att konflikterna hade minskat om alla medborgare var homogena. De nämner även en gemensam identitet som den viktigaste faktorn för att skapa ett tryggt, harmoniskt och solidariskt samhälle (SD:s principprogram s. 5) och det ger ytterligare tyngd åt den här relativt långsökta tolkningen. Att de skulle vara bättre än andra partier på att se till folkviljan tar i SD:s principprogram sig bl.a. uttryck i påståendet att SD vill utforma politiken utifrån hur människan är i verkligheten istället för att hon ska anpassas till storslagna utopier (SD:s Principprogram s. 4). SD skriver även att de har en verklighetsanpassad omvärldsbeskrivning (SD:s principprogram s. 4) något som kan tolkas som att de anser sig själva ligga närmre verkligheten än andra partier även om de inte direkt jämför sig med andra partier. BNP:s retorik och syn på sig själva BNP förklarar många problem i samhället med att de uppstått p.g.a. överbefolkning genom den, enligt dem, omfattande invandringen. Som exempel menar de att problemet med för mycket trafik i sydöstra England beror på invandrarna, något som kan ses som ett enkelt svar på en komplicerad fråga. Ett annat exempel på detta är att de säger sig kunna lösa bostadskrisen genom att stoppa invandringen. De hävdar även att invandringen har gjort 13

17 Storbritannien till ett mer fattigt, våldsamt, förvirrat och sämre utbildat samhälle, något som också kan ses som en generalisering och ett enkelt svar på en komplicerad fråga angående samhällsklimatet. BNP generaliserar gärna när det gäller beskrivningen av muslimer, t.ex. hävdar de att muslimerna för ett konstant krig mot Europa där de försöker övertyga alla européer om att islam är den enda rätta tron. BNP:s syn på sig själva är att de har bättre förmåga än de andra politikerna att se vad som händer i samhället. De skriver angående invandringen: We, alone of all the political parties, have a decades-long record of truthfully articulating our concerns (BNP Manifesto 2010, s. 16). De menar att de är det enda partiet som kunnat förutse problemen med invandring. De skriver även att Labour- och Toryregeringarna ( Toryregeringen är i Storbritannien ett annat uttryck för det konservativa partiet; Conservative Party) har negligerat den brittiska befolkningens grundläggande rättigheter men de specificerar inte vilka rättigheter det gäller och hur de har negligerats) BNP säger sig även vara stolta över att ta upp frågor som inget annat politiskt parti gör, t.ex. konflikten i Afghanistan, hotet mot säkerheten som islamism utgör och faran med överstatlighet i form av EU. I handlingsprogrammets inledning skriver partiets ordförande Nick Griffin att hans mål är att sätta det brittiska folkets intressen i första rummet, något som tyder på att han själv anser sig veta vad det brittiska folkets intressen innefattar. FN:s retorik och syn på sig själva FN beskriver sig själva som folkets allierade mot oligarkerna (under rubriken Fonction publique et institutions) vilket visar tydligt att de vill distansera sig från de styrande politikerna och visa att de identifierar sig med folket. De korrigerar även fakta som de anser vara felaktig och framställer sig själva som om de vet hur det förhåller sig egentligen. Som exempel på detta skriver FN att INSEE (Institut national de la statistique et des études économiques) sprider falska uppgifter när de påstår att det är två miljoner invandrare som bosatt sig i Frankrike de senaste 20 åren, och att FN själva vet att antalet egentligen är sex miljoner. Syn på medborgarna medborgarna utgör ett enhetligt folk med en enhetlig folkvilja och det finns inga skillnader som härrör från klass. SD:s syn på medborgarna I sitt principprogram lägger SD mycket tyngd på gemenskap, att det är gemenskapen i familjen och nationen som formar oss till trygga individer. SD kallar gemenskapen med 14

18 familjen och nationen för den ursprungliga gemenskapen (SD:s principprogram s. 4) och trycker därmed på att det är något naturligt vi inte kan eller bör frångå. Denna gemenskap bygger på att vi kan känna igen oss i varandra och för att det ska vara möjligt krävs det en gemensam kultur. I SD:s ideala samhälle är alla medborgare homogena inom nationalstaten men så är tyvärr inte fallet just nu eftersom många svenskar lever utomlands. SD nämner även att det faktum att samerna lever inom den svenska nationalstaten är ett hot mot den åtråvärda homogeniteten (SD:s principprogram s. 5). Folkviljan omnämns i samband om rättssystemet där SD skriver att det är viktigt att lagarna är i samklang med den folkliga rättsuppfattningen (SD:s principprogram s. 9). SD nämner överhuvudtag inte klass eller skillnader i social status i sitt principprogram och det är ett tydligt tecken på att klass inte anses existera alternativt inte vara viktigt. BNP:s syn på medborgarna BNP tar inte upp frågan om klass eller sociala orättvisor i sitt handlingsprogram (men de nämner kort att det finns en arbetarklass) att det och det kan tolkas som att de inte anser att klass är viktigt. De skriver inget om att det finns en enhetlig folkvilja men de antyder däremot att den brittiska befolkningen är homogen. Som exempel skriver de att the people of England, Scotland, Wales and Ireland are bound together by blood och att den här nära kopplingen ensures an overlap of culture, heritage and tradition (BNP Manifesto 2010, s. 44). FN:s syn på medborgarna FN anser att alla medborgare delar en gemensam identitet, de skriver bl.a. att konsten och språket formar en stor del av denna identitet. De nämner inte klass i sitt partiprogram men skriver om hemlösa som en särskild grupp i samhället vilket ändå tyder på att de anser att det finns sociala skillnader bland medborgarna. Syn på de styrande politikerna de styrande politikerna är en elit, avlägsen från medborgarna, som är oförmögen att se till folkviljan. SD:s syn på de styrande politikerna SD ger i sitt principprogram eller senaste handlingsprogram inget uttryck för hur de ser på de etablerade, styrande politikerna. 15

19 BNP:s syn på de styrande politikerna BNP jämför sig ofta med de tre största partierna och refererar bl.a. till dem som the three old gang parties (BNP Manifesto 2010, s. 12, s. 70). BNP kritiserar de andra partiernas politik upprepade gånger genom hela handlingsprogrammet men förklarar bara i vissa fall i samband med kritiken hur de själva skulle ha löst situationen bättre. Exempel på kritik är i kapitlet Defending Britain: BNP Defence policy där de under rubriken The Tory/Labour Degradation of Our Armed Forces kritiserar de styrande politikerna för nedrustningen av Storbritanniens försvar. De skriver även att alla de etablerade, styrande partierna (Labour, Conservative och Liberal Democrats) har misskött och fortfarande missköter ekonomin. FN:s syn på de styrande politikerna FN jämför sig ofta med andra politiker och framställer sig då som att de själva har bättre kunskaper om hur det politiska läget ser ut. I stycket om det franska försvaret hävdar de att François Mitterrand och Jacques Chirac (två f.d. franska presidenter) har avvecklat försvaret och därmed misslyckats i sina roller som chefer över försvaret. FN ger även den nuvarande franska presidenten, Nicolas Sarkozy, kritik för att han sparar pengar på bekostnad av försvaret. FN liknar Sarkozy vid en familjefar som inte har någon försäkring till sitt hus och sin bil (under rubriken Défense). Syn på nationen och invandring nationen ska vara suverän och folket mår bäst av att inte integreras med något annat folk från någon annan nation, de är därför negativa till invandring. SD:s syn på nationen och invandring SD ägnar i sitt principprogram mycket plats åt den nationalistiska principen som innebär en stat, en nation (SD:s principprogram s. 5). De säger själva att denna princip är helt grundläggande för deras politik. SD:s ideal är en nationalstat med en homogen befolkning och den nationalistiska principen bör enligt dem efterlevas i hela världen. När den nationalistiska principen kränks, t.ex. genom att flera nationer ryms inom en stat, skapas enligt SD instabilitet och konflikter (SD:s principprogram s. 5). SD anser att ett pluralistiskt samhälle utgör en grov kränkning av den nationalistiska principen och är ett hot mot den homogena svenska befolkningen. Invandring ska tillåtas, men i liten skala så att den inte påverkar befolkningssammansättningen. De två alternativen vid invandring är enligt SD att invandrarna ska assimileras helt eller återinvandra till sina ursprungsländer. I sitt handlingsprogram vill de 16

20 begränsa asyl- och anhöriginvandringen, och även skärpa kraven för medborgarskap och uppehållstillstånd. I principprogrammet skriver SD att svenskt medborgarskap i huvudsak ska vara ett privilegium avsett för svenskar (SD:s principprogram s. 6). BNP:s syn på nationen och invandring BNP vill i allra högsta grad skydda britterna från påverkan av andra nationaliteter. De skriver utförligt om hur det brittiska folket snart är utrotat på grund av invandring och hur de vill stoppa den här utvecklingen. De hävdar upprepade gånger att invandring underminerar den brittiska identiteten. BNP påstår också att många samhällen har gått under just på grund av mångkulturalism och ger det antika Rom som exempel. BNP förespråkar även att skolorna ska lära ut mer om brittisk historia och kultur, t.ex. genom att lära ut folksånger om nationens historia. BNP:s syn på invandring är starkt negativ. Invandrarfrågan genomsyrar hela handlingsprogrammet och de framställer invandrare som ett stort problem för Storbritannien på flera områden. BNP hävdar att den brittiska identiteten och kulturen kommer vara utdöd om 50 år p.g.a. invandrarna och skriver vidare att de vill stoppa den här utvecklingen genom att helt sluta att släppa in invandrare och likaså sluta att bevilja asyl. De skriver bl.a. att Britain s existence is in grave peril (BNP Manifesto 2010, s. 16). De vill även se över alla medborgarskap som utfärdats sen Labour kom till makten Många problem i det brittiska samhället skylls på invandrarna, som ett exempel på det skriver de att många pubar har varit tvungna att slå igen och vissa områden beror det på att the indigenous Brittish population has been ethnically cleansed (BNP Manifesto 2010, s. 46) och invandrarna som bosatt sig där har inget intresse av att besöka traditionella brittiska pubar. De antyder även att de långa köerna inom sjukvården beror på invandrarna. FN:s syn på nationen och invandring De skriver om vikten av att nationen är suverän, eftersom nationen står ensam när den utsätts för prövningar (under rubriken Défense) och därför måste den kunna försvara sig självständigt. FN vill att de invandrare som kommer till Frankrike ska göra landets lagar och seder till sina egna, acceptera rättigheter och skyldigheter samt betrakta Frankrike som sitt enda och rätta hemland, vilket tyder på att de vill se en kulturellt homogen befolkning i Frankrike. FN anser att den Franska nationen håller på att gå i konkurs på grund av invandring. De skriver även att de vill stoppa sugpumparna och se till att hjälp från samhället, t.ex. i form av bidrag, enbart kan nyttjas av fransmän (under rubriken Immigration). Det här är ett tydligt tecken på att FN ser vissa grupper i samhället som tärande, 17

21 även om de inte skriver det rakt ut kan man tänka sig att det är invandrare som är i åtanke eftersom meningen fortsätter med att social hjälp ska vara förbehållet fransmän. FN skriver även att de vill genomföra en reform som behandlar rätten till medborgarskap; de vill bl.a. stoppa möjligheten för en person att ha två olika medborgarskap. De skriver också att de vill att möjligheten till att få medborgarskap ska bero på gott uppförande och graden av personlig integration. FN vill även att medborgarskap ska kunna dras tillbaka om medborgaren begår brott. De skriver dock inte så mycket om kulturkrockar som anledning till varför invandring är negativt, utan fokuserar mer på kostnaderna. De framhåller att pengar som idag används till att administrera invandring kan användas för att förbättra levnadsstandarden hos den franska befolkningen. Syn på familjeliv och sexualitet de har en konservativ syn där kärnfamiljen är idealet och homo-, bi- och andra sexuella minoriteter erkänns inte. SD:s syn på familjeliv och sexualitet SD skriver att kärnfamiljen, d.v.s. man, kvinna och barn, genom alla tider och i alla samhällen har varit den grundläggande enheten varpå samhällets baserats (SD:s principprogram s. 8). Familjen är en förutsättning för mänsklig fortplantning och i förlängningen även en förutsättning för nationens fortlevnad. Kärnfamiljens är den nödvändiga förutsättningen för harmoniska samhällsförhållanden (SD:s principprogram s. 8). SD:s syn på familjen kan anses konservativ då de inte nämner några alternativ till definitionen av familj, t.ex. homosexuella par eller par som väljer att inte skaffa barn. Angående sexualitet skriver de att män och kvinnor är olika och därför kompletterar varandra (SD:s principprogram s. 8) de hävdar även vikten av att barn har både en mor och en far, och det kan tolkas som att de ogillar tanken på samkönade par. SD vänder sig emot diskriminering p.g.a. könstillhörighet men skriver däremot inget specifikt om homosexuellas eller andra sexuella minoriteters risk för att bli diskriminerade. SD skriver i sitt handlingsprogram under rubriken jämställdhet och ökad trygghet för landets kvinnor att de vill slopa det skattefinansierade stödet till genuspedagogik, något som tyder på att de inte anser genusforskningen vara relevant och med tanke på att de i principprogrammet skriver om att män och kvinnor kompletterar varandra kan det tolkas som att de uppskattar de könsroller som finns idag. 18

22 BNP:s syn på familjeliv och sexualitet BNP skriver inte något direkt om hur familjen bör se ut eller om sexuella minoriteter. De skriver dock att de vill att olika områden i det offentliga livet, så som skolor, ska baseras på traditionella värderingar hämtade från kristendomen. Dessa kristna värderingar ska fungera som riktlinjer för ett decent and civilised society (BNP Manifesto 2010, s. 45). Man kan utifrån detta anta att de har en konservativ syn på familjelivet. FN:s syn på familjeliv och sexualitet FN skriver att familjen som institution är en miljö vigd åt att utbilda barnen och föra värderingar vidare, men att Frankrike sen några decennier tillbaka genomgår en kris där familjen är utsatt för attack. Eftersom familjen är grunden till folkets gemensamma identitet vill vissa förstöra den, det finns dock ingen förklaring till vilka vissa är. De påstår däremot i samma stycke att en av orsakerna till familjen blivit mindre viktig är invandringen och globaliseringen så det kan tolkas som att FN indirekt beskyller invandrarna för att förstöra de franska familjerna. Invandringen gör enligt FN att Frankrike befolkas utan att det behöver födas några barn. De anser även att en familj består av en man, en kvinna och deras barn. De uttrycker tydligt att de är emot homosexuella äktenskap och rätten för homosexuella att adoptera. FN skriver även att de vill motivera folket att föda fler barn istället för att upprätthålla en kostsam och destruktiv invandring (under rubriken Retraite). Syn på globalisering och kultur influenser från främmande kulturer är skadligt och därför är högerpopulistiska partier negativa till globalisering. SD:s syn på globalisering och kultur Kultur definieras av SD som omgivning av självklarheter, minnen och föreställningar som vi lever i och som vi är med om att forma (SD:s principprogram s. 5) och de anser att den nationalistiska principen (som beskrivs ovan) är väldigt viktig för bevarandet av en nations kultur. De hävdar att en mångfald av kulturer inom samma nation ofta leder till utrotandet av svagare kulturer eller att kulturerna blandats och så småningom tappat sina ursprungliga egenheter, något som anses vara negativt. För att värna om alla kulturer bör det därför bara finnas en kultur inom varje nationalstat. SD anser att globalisering är ett hot mot enskilda kulturer, då påtvingade kulturmöten och -influenser (SD:s principprogram s. 7) ses som en kränkning av den nationalistiska principen. 19

23 BNP:s syn på globalisering och kultur Under rubriken Abolishing Multiculturalism and Preserving Britain skriver de att de styrande politikerna i Storbritannien har startat ett inofficiellt kulturellt krig mot det brittiska folket. De påstår vidare att den vita arbetarklassen har blivit övergiven och ersatt av en annan etnisk grupp av väljare på grund av Labours ideal om globalisering. De är alltså negativa till globalisering och vad det innebär i form av kulturer som blandas. De skriver även att the ability to create and sustain social and political structures / / is an expression of blood (BNP Manifesto 2010, s. 22) vilket kan tolkas som att de inte tror på att ett samhälle kan fungera om det består av olika nationaliteter. FN:s syn på globalisering/kultur FN är emot globalisering och nämner på olika ställen i materialet globaliseringens negativa effekter. Bl.a. är de starkt emot att fransk produktion flyttar utomlands till låglöneländer och framhäver hur det påverkar samhället negativt. I stycket som behandlar transport skriver FN att de vill införa en speciell skatt för tunga varutransporter som kommer in i Frankrike från andra länder och det tyder på att de vill begränsa importen av varor från andra länder. De skriver även i stycket om jordbruk (under rubriken Agriculture ruralité) att de vill satsa på Frankrikes egna jordbruk vilket också tyder på att de så långt som möjligt vill försörja den franska befolkningen med franska produkter. FN anser att sen berlinmurens fall 1989 har nationella regelverk som skyddar olika länders suveränitet övergivits i flera europeiska länder och detta har gjort Europa sårbart. De påstår även att internationella organisationer, t.ex. NATO och Världsbanken, som tar över på beslutsområden där den nationella suveräniteten övergivits har misslyckats med sina uppgifter och det är enligt FN en anledning till varför varje land ska vara suveränt. Syn på islam och muslimer islam är ett hot mot den västerländska kulturen och muslimer ses generellt som fundamentalister. SD: s syn på islam och muslimer SD nämner i sitt principprogram inget om muslimer eller islam, men i handlingsprogrammet skriver de under rubriken En ansvarsfull invandringspolitik att de vill stoppa islamiseringen av det svenska samhället. De vill även förbjuda heltäckande slöjor på allmän plats, något som är kopplat till islam eftersom att det oftast är muslimer som bär slöja. Eftersom SD vill hindra islamiseringen kan man ana att de ser den som ett hot men de 20