2/2004. i Vänerhamn. Europas största exportör av legeringar Zinken bryts en kilometer under jord Stora logistikfördelar i Lidköping

Transkript

1 2/2004 i Vänerhamn Europas största exportör av legeringar Zinken bryts en kilometer under jord Stora logistikfördelar i Lidköping

2 Vi är alla ambassadörer! I DETTA NUMMER AV i Vänerhamn får vi en inblick i verksamheten hos några av våra större kunder, för att vi ska få mer förståelse för vad de gör och vår del i kedjan samt en del av vad som görs i våra hamnar och vem som betalar våra löner. Jag tycker alltid att det är intressant att höra mer om vad vi hanterar, hur tillverkningen går till och vart materialet sedan tar vägen. Vi är en länk i en lång kedja för transport av produkter ut i världen. Det är ett stort och viktigt uppdrag. Det krävs att kunderna satsar framåt och är framgångsrika. Vi måste också fortsätta att utvecklas och möta de önskemål som finns. Vi som arbetar inom Vänerhamn är alla ambassadörer för företaget. Alla har del i hur andra upplever oss och de tjänster vi erbjuder. Den absolut bästa marknadsföringen som finns är ord från mun till mun. Från oss till kunden. Kunderna emellan och mellan oss och andra personer. Det vi säger ger en bild av vad vi är för företag. Jag hoppas att ni är stolta över det jobb ni gör och att jobba i Vänerhamn. I Vänerhamn Vänerhamn, Stuvargatan 1, Karlstad Telefon: Internet: E-post: vanerhamn@vanerhamn.se Ansvarig utgivare: Greg Campbell Redaktör: Cecilia Hellekant, cecilia@c-hit.se Grafisk form: Cecilia Hellekant Text: Personal i Vänerhamn. Tryck: Trycktjänst i Karlstad Foto: Personal i Vänerhamn Omslagsbild: Flygfoto av Otterbäckens hamn, Bergslagsbild AB Greg Campbell Niclas Edlund förklarar IT-utvecklingsprojekten vid Vänerterminalen. Ständigt förbättringsarbete VÄNERTERMINALEN I KARLSTAD hanterar pappersprodukter i första hand till de stora bruken i närheten av Karlstad, Stora Enso Packaging Boards AB Skoghalls bruk och Billerud AB i Grums. Under årens lopp har mycket av utvecklingsarbetet initierats av Stora Enso. Vi distribuerar nästan hela SE Skoghalls produk tion av pappersrullar, berättar Niclas Edlund, IT-ansvarig på Vänerhamn AB. Redan för 9 år sedan efterfrågade SE Skoghall elektronisk identifiering av godsflödet och vi drog igång ett projekt för att utveckla vårt lagerhanteringssystem. Ett lagersystem där vi i dagsläget med hjälp av streckkoder identifierar samtliga pappersrullar vid mottagning och utlastning och där all information hanteras elektroniskt med EDI-meddelanden 1, fortsätter han. Mycket av utveckling och förbättring av systemet beror på förändrade förutsättningar i produktions- och distributionsledet. Båda parter har egna utvecklingsgrupper som träffas regelbundet. Nyligen startade vi även ett lagerhanteringsprojekt tillsammans med Billerud och håller som bäst på med att skriva ihop en kravspecifikation, säger Niclas. Vi måste alltid vara beredda att leverera ett bra IT-stöd till våra kunder. Branschen förändras ständigt och vi måste snabbt kunna tillmötesgå deras krav, avslutar han. Vänerterminalens lagerhanteringssystem tilldrar sig många nyfikna blickar och ett flertal studiebesök arrangeras årligen. 1 EDI står för Electric Data Interchange, dvs elektroniskt datautbyte. 2

3 Nytt lagerhanteringssystem effektiviserar hamnarbetet Ett helt nytt lagerhanteringssystem införs i hamnen i Kristinehamn. Projektinsatsen uppgår till 4,4 miljoner kronor och systemet ska vara i drift i slutet av år Detta gör vi för att kunna erbjuda högre kvalitet på tjänsterna till våra kunder, berättar ekonomichef Göran Lidström. Hamnen i Kristinehamn arbetar med stora mängder sågade trävaror. Under år 2003 hanterades totalt ton sjögods, varav ton handlade om sågat virke. Det motsvarar ca mil av 45 x 95 mm råspont om man lägger ut dem på rad. Det vill säga knappt tre varv runt jorden. I dag har sågverken problem att följa virkets gång under transporten från sågverket fram till den enskilde slutkunden. För att förbättra kontrollen har Skogsindustrierna tagit fram ett förslag till standardiserad streckkodsmärkning samt en standard för hur informationsutbytet kan ske elektroniskt mellan involverade parter. Vänerhamn deltar nu i Skogsindustrins projekt för att se hur informationen kan förbättras med systemet. Erfarenhet av streckkodsmärkning sedan tidigare Göran Lidström berättar om Skogsindustriernas projekt. Dessa standarder ger oss förutsättningar att hantera sågade trävaror på ett sätt som motsvarar vår hantering av streckkodsmärkta pappersrullar på Vänerterminalen, säger Göran. Vår erfarenhet därifrån visar att streckkodsmärkningen ger oss bättre information om var godset finns, vilket leder till en bättre produktionsplanering, en minskad administrativ insats samt en mer nöjd kund, fortsätter han. Systemet innebär att när sågverket streckkodsmärker godset med uppgifter om kvalitet, antal, längder mm, så skickas informationen samtidigt till hamnen i Kristinehamn. Därmed fås en föravisering om vad som är på väg in till hamnen. När godset sedan anländer hamnen kan koden snabbt läsas av och man får veta till vilken lagerplats den ska och vart den ska transporteras vidare. Det nya lagerhanteringssystemet är en rejäl satsning på hamnen i Kristinehamn, påpekar Göran. Vi får förbättrade möjligheter att erbjuda våra kunder full kontroll på både gods- och övrig information kring transporten. Avvikelser (förseningar, skador, förkommet gods) upptäcks tidigt och kan på ett enkelt sätt rapporteras till kunder och leverantörer. Efter en utvärdering av projektet i Kristinehamn kan lagerhanteringssystemet implementeras i samtliga hamnar tillhörande Vänerhamn. På sikt ska informationen återanvändas av alla aktörer i transportkedjan, så att godset kan följas från sågverket via hamnen till slutkunden, utan att någon manuellt ska behöva stansa in informationen igen. Nya arbetsrutiner Systemet ger också en förändring av sättet att arbeta på. I dag ägnas mycket tid åt hantering av fysiska dokument (t ex faxning av juridiska dokument, följesedlar mm). Med ett elektroniskt informationsflöde, där vi även får tillgång till informationen snabbare, kan vi underlätta den administrativa insatsen. I dag samarbetar Vänerhamn och Ahlmark Lines mot sågverken och dokumenthanteringen oss emellan är omfattande, säger Göran vidare. Ahlmarks har deltagit i vårt projekt vad gäller deras del i informationskedjan och vårt informationsutbyte och dokumenthantering kommer att underlättas när vi går över till elektroniska meddelanden istället för fax och telefon. 3

4 Vargön Alloys Europas största exportör av legeringar Vid inloppet till Vänern ligger Vänersborgs hamn och många fartyg passerar på sina resor till eller från Trollhättekanal och västkusten. Inte alla passerar, eftersom hamnen varje år hanterar nästan ton gods, varav mer än 80 % åt största kunden Vargön Alloys AB. Godshanteringen i Vänersborgs hamn består därför i huvudsak av lossning av koks och krommalm samt lastning av legeringar. Ronny Andersson på Vargön är mycket nöjd med det mångåriga affärssamarbetet med Vänerhamn. - Servicemässigt är vi ännu mer nöjda med Vänersborgs hamn, säger han och fortsätter: - De ger oss maximal service; arbetet sker snabbt och effektivt och fartygen får minsta tänkbara liggetid. Kräver säker råvarutillgång Vargön är en av Europas största tillverkare av ferrokrom och har sin produktionsanläggning ca 5 km från Vänersborgs hamn. Ferrokrom är en legering som ger stålet hårdhet och motstånds kraft mot korrosion. Ferrokisel är en annan legering som tillverkas av Vargön och som används vid praktiskt taget all ståltillverkning. Produktionen vid Vargön kräver säker tillgång på råvaror som elkraft, krommalm, kvarts och på reduktionsmedel i form av koks eller kol. Råvarorna kommer från etablerade samarbetspartners runt om i världen medan kvartsen hämtas från ett eget kvartsbrott i Dalsland. Varje leverans unik När råvarorna kommer till Vargön läggs de på ett upplag. Varje leverans är unik och någon sammanblandning får inte ske. I nästa steg lägger man de olika materialen i individuella fickor där de blandas i rätt proportioner. Det fär dig blandade materialet förs med transportband till ugnen för nedsmältning. För tillverkning av den här typen av legeringar krävs elektriska ugnar som arbetar vid mycket höga temperaturer. De smälta råvarorna bildar både ferrokrom och slagg. Den flytande legeringen tappas ut i en så kallad bädd för att stelna. Från bädden går legeringen genom ett kross- och sorterverk och hamnar sedan i silos eller fickor, noga uppdelade efter kemisk sammansättning och storlek. Från fickorna lastas det mesta av materialet upp på lastbil för transport till Vänersborgs hamn eller direkt till kund. Vargön har sedan många år utvecklat egna system för energiåtervinning, totalt sett återvinns motsvarande hälften av den energi som tillförs i processen på olika sätt. Högtrycksångan som skapas i produktionsprocessen används av grannföretaget, Holmen Paper, vid framställningen av papper. Hetvattnet kommer till användning i Vänersborgs fjärrvärmeverk för uppvärmning av bostäder. Återvinning av energi och andra resurser i produktionen ger stora fördelar både miljömässigt och ekonomiskt. Väderkänsligt material När ett fartyg anländer Vänersborgs hamn för lastning börjar lastbilarna från Vargön köra in materialet till hamnen. Bilarna kör i skytteltrafik och levererar efter hand som lastningen av fartyget fortskrider. Legeringar är mycket väderkänsliga och lastningen måste avbrytas vid nederbörd. Exporten sker genom ett effek tivt transportsystem som ger snabba och säkra leveranser direkt till kund eller till lager i Tyskland, Belgien och England. Ungefär 2/3-delar av produktionen exporteras, medan resten säljs på den svenska marknaden. Totalt hanteras och ad mi nistreras ca ton ferrole geringar i transportsystemet. 4

5 Zinkgruvan Mining Zinken bryts en kilometer under jord Den första syn som möter sjöfarare till Otterbäcken är ett jättelikt, trekantigt, blått magasin (se omslag). Därinne lagras sedan 1980 zink- och blyslig åt Zinkgruvan Mining AB och det utgör sedan många år tillbaka ryggraden i hamnverksamheten i Otterbäcken. Zinkgruvan med anrikningsverk och serviceanlägg ning är belägen vid norra Vättern, ca 6 mil söder om Örebro. Verksamheten startades 1857 av det belgiska bolaget Vieille Montagne och ägs idag av Lundin Mining AB. Varje år passerar ton slig Otterbäcken, på väg till bland annat Belgien, Finland och Tyskland. Metallerna skiljs åt Kundbesök gav bättre samordning NÄR TRANSPORTEN AV RÅG via Kristinehamns hamn till Wasabröd AB i Filipstad ökade, beslöt klarare och driftchef att göra ett besök hos kunden. Vi märkte att det skulle gå att förbättra lossningsproceduren, berättar Per-Olov Torelöv, klarerare i Kristine- hamn. - Av den anledningen bad vi att få komma till Wasabröd och prata igenom hanteringen. Det är många olika delar som påverkar varandra i transportkedjan. Här tippas sligen ner i mottagningsfickan i Otterbäcken. Zink- och blymalmen bryts under jord på mellan 350 och meters djup, men provborrnin gar har gjorts ända ner till meters djup. Malmen uppfordras via en skip till anrikningsverket ovan jord, där den först mals till 0,1 mm. För att skilja metal lerna åt använder man sig av en flotationsteknik där man med hjälp av kemikalier och olika ph-värden utvinner de olika koncentraten. - Den sand som blir över efter anrikningen blandas med cement och pumpas tillbaka till de utbrutna produktionsrummen, säger Tomas Karlsson, transportansvarig vid Zinkgruvan Mining AB och fortsätter: - Vi är det första och enda gruvföretaget i Sverige som i dag använder denna metod. Inom företaget finns en högt ställd målsätt ning att minimera såväl olycksfall som utsläpp och påverkan på miljön. Ny sligfi cka planeras Den torkade sligen fraktas på täckta bilar till den helautomati serade lageranläggningen i Otterbäckens hamn. Bilarna sidtippar i en ficka och materialet går på täckta transportband ut till magasinet. - Med så stora kvantiteter som hanteras är det viktigt att hålla anläggningen i trim, säger Lennart Pettersson, driftchef i Otterbäcken. - Vi har planer på att byta ut mottagningsfickan för slig, avslutar han samtidigt som ännu en långtradare rullar in för lossning av 40 ton slig. - Efter mötet kan vi bättre planera och samordna hanteringen i hamnen med transporten till Filipstad och mottagning vid anläggningen. Det ger en bättre ekonomi för oss båda, säger Per-Olov. Kommunikationen mellan hamn och varu ägare är av stor betydelse för en smidig arbetsgång i transportkedjan. Wasabröd uppskattade besöket och ser fram emot ett fortsatt gott samarbete med Vänerhamn. 5

6 Svenska Lantmännen Stora logistikfördelar i Lidköping I LIDKÖPINGS HAMN hanteras produkter för stora aktörer inom jordbrukssektorn med Lantmännen som största kund. En speditions avdelning sköter distributionen av jordbrukspro duk - terna på land, vilket utgör en betydande del av hamnens verk samhet. Andra varu slag som hanteras är kol och koks som insatsmaterial för tillverk ningsindustrin samt tackjärn för vidare förädling. Det finns även en oljeterminal för hantering av oljeprodukter. Svenska Lantmännen är ett företag som ägs av ca svenska lant brukare och som omsätter ca 28 miljarder kronor per år. Kärnverksamheten bedrivs inom Lantmännen Lantbruk via 14 mark nads områden samt divisionerna Spannmål, Foder, Växtodling och Logistik. 170 silos I Lidköping finns alla fyra divisioner representerade, vilket inne bär logistikfördelar vid såväl toppar som svackor i arbets situationen. Vid division Spannmål är nio personer fast anställda, men under skörde perio den extraanställs ca 20 personer till. Då går spannmålstorkarna dygnet runt och mottagningen sker i tvåskift. Siloverk samheten hanterar ca ton spannmål/år och kvantiteterna har ökat de senaste åren. Både kravodlat och konventionellt odlat spann mål hanteras, vilket innebär lagerhållning av ca 30 olika sorters spann mål i 170 olika silos med kapacitet från 50 upp till ton. Under 2003 lastades 34 fartyg med ca ton i Lidköping. Satelliter styr gödselspridning Division Växtodlings gödselterminal hanterar varje år ca ton gödsel, varav 50 % importeras med fartyg. Under det senaste året har en nedgång skett pga att kalk salpeter säljs till ett högre pris på kontinenten, än i Sverige. En direkt följd av detta är att kraftigare gödning används som ersättning och det har minskat antalet spridda ton. Dessutom används i dag satelliter för att direktstyra gödselspridarna för att se till att jorden får vad den behöver, varken mer eller mindre. Vid terminalen finns en packstation där nästan 80 % av kvan titeterna lastas ut till kund i storsäck. Lastmaskinerna återrapporterar utlastade ton till datasystemet, som direktstyr lager och fakturering. Orderfunktionen sköts via internet, den lokala säljaren eller Lantmännen Direkt. Produktutveckling och rådgivning Lantmännen Foder är landets i särklass största fodertillverkare. De arbetar även med produktutveckling och kvalificerad rådgivning inom foderområdet. Nästan ton foder per år tillverkas i fabrikerna och för detta krävs det ca 100 båtleveranser och billeve ranser per år. Nya magasinsytor skapas i östra hamnen I LIDKÖPING PÅGÅR för tillfället en utbygg nad av östra hamnen och med den förväntas Vänerhamn skapa eftertraktade magasins ytor för nuva rande och framtida kunder. Christer Sabel har träffat tre repre sentanter från Lant männen. De ser alla tre fördelar med den nya utbyggnaden. Hans-Gunnar Åhman, division Växtodling, ser fram mot det nya hamnområdet som kan erbjuda ytor för att uppföra nya magasin. Han är även mycket nöjd med Väner hamns nya mobilkran som har ökat lossnings kapaciteten. För Inge Flensén, division Spannmål, innebär utbyggnaden en ökad möjlighet att hyra tillfälliga lager vid behov. Även Dan Green, division Foder, är positiv till utbyggnaden av östra hamnen och framför allt till den nya mobilkranen. - Nu kan fodervaror till största delen kan lossas i östra hamnen vilket innebär kortare tran sportväg till fabrikerna. 6

7 Bättre grepp om kunden Att vårda sina kunder är en viktig del av arbetet i Vänerhamn, därför har ett nytt databaserat sälj stöds system implemen terats för att få bättre kontroll över försäljnings- och marknadsföringsinsatserna. En mer professionell image är målet. Med stöd av KONTAKT kan vi bli ännu bättre på kund vård, säger Magnus Larsson. Ibörjan av året anställdes Magnus Larsson som marknadslogistiker i Karlstad. En av hans första upp gifter var att implementera ett lämpligt säljstödssystem. Valet föll på KONTAKT, T, T ett verktyg med vilket man på ett bra sätt kan kategori sera och dokumentera all kontakt med kunden. Dokumentation som ska ge en samlad kunskap om kunden, vilket ska för bättra uppföljningen i kundrelationerna. - Det gör att rätt insats kan göras vid rätt tillfälle och kunderna uppfattar företaget som mer professionellt, säger Magnus. Kunskapsspridning I systemet kommer kontinuerligt all viktig kunddata att samlas, inte bara namn och telefonnummer, utan också all korrespondens som har med kunden att göra, bland annat offerter och avtal. Kundinformation har, i vissa fall, bara funnits i en hamn och ofta bara på några papperslappar eller i minnet hos enskilda personer. Nu blir den tillgänglig för samtliga hamnar. Det är en stor konkurrensfördel att med hjälp av KONTAKT kunna ta fram underlag och fakta inför ett kundmöte. Men för att kunna dra nytta av systemet är det viktigt att all information om en kund läggs in för att vi ska få ut rätt information. Det är den personliga relationen till kunden som är viktig att vårda och med stöd av KONTAKT kan vi bli ännu bättre, säger Magnus och fortsätter: Den stora utmaningen nu är att vi alla lär oss använda systemet på rätt sätt. Söka dialog viktigt Ett annat sätt att vårda kundrelationen är genom att aktivt söka dialog och ta reda på hur kunden trivs i affärsrelationen. I våras togs därför en enkätundersökning fram med frågor om vad kunderna tycker om vår ser vice och vårt tjänsteutbud, hur de upp lever att vi agerar vid kundkontakter och gods hantering samt om vilket förtroende de har för företaget. När enkäten sammanställts följdes den upp med personliga besök hos några kunder. En tydligare bild växte fram om hur bolaget uppfattades som sam arbetspartner och på vilket sätt servicen kunde förbättras. Andra ämnen som avhandlades var potentiella godsvolymer och fördjupade samarbetsformer. - Vi vill med dessa satsningar och initiativ öka servicen och anpassa den till marknadens behov, säger Magnus. - Vårt mål är nöjda kunder med vilka vi har goda relationer och som har goda erfarenheter av oss. På samma sätt ska också nya kundrelationer byggas upp framöver, avslutar han. Jubileumsfi rande också kundvård Att ses under andra former är också ett bra sätt att vårda relationen till sina kunder på. Så när Vänerhamn firade 10 år som bolag var det självklart att bjuda dem på en heldagsutflykt med båtfärd på Göta kanal. Det var ett mycket uppskattat evenemang och alla som deltog kände att de blev väl omhändertagna under dagen. Vi har en mångårig relation till de flesta av våra kunder och därför kändes det bra att kunna bjuda in till jubileumet och träffas under mer avslappnade former, säger marknadschef Per-Olof Johansson. - Sådana här initiativ stärker banden mellan oss och kunderna. Jubileumsevenemanget följdes senare upp med personliga besök, där diskussioner om hur samarbetet med Vänerhamn upplevs och vilka behov som förväntas uppkomma. Alla kundmöten är viktiga och genom besök hos kunden fås en djupare förståelse för deras behov, dessutom kommer ofta värde full information fram. Utifrån kundens önskemål kan sedan sam arbetet breddas eller förbätt ras. 7

8 Uppsving för svensk skrothandel SKROTMARKNADEN HAR PÅ SENARE tid fått sig ett rejält uppsving då priserna på metallskrot ökat markant. Nu exporteras skrot från Sverige till omkringliggande länder i Europa och efter bearbetning säljs det vidare till mer avlägsna marknader. Under året har Vänerhamn fått kontrakt med två företag som exporterar skrot, ett med lastning i Otterbäcken och ett i Vänersborg. Tidigare såldes skrotet endast till den svenska marknaden, men nu när priset på skrot har ökat säljs godset vidare. Ett till två fartyg i månaden avgår från Otter bäcken, dessa lastar vardera ca ton styckeskrot eller ca ton av den mer skrymmande fragskroten. Administrativa fördelar - Genom möjligheten att lasta ut i Otterbäcken har vi kunnat nå ut till köpare i Europa och Asien på ett sätt vi tidigare inte kunnat göra, säger Anders Hall quist på AB O. Hallquist Återvinning och fortsätter: - Detta har gett oss ett högre pris på skrotråva rorna och en billigare transport och hantering. En av fördelarna är bra tillgänglighet för våra bilar vid intransport av material, det ger oss även administrativa fördelar tack vare hamnens våg och datasystem för vikt och lagerredovisning. ETT NYTT AVTAL HAR slutits mellan Vänerhamn och Rottneros Rockhammar AB, om lossning och mellanlagring av massaved i Karlstads hamn. Företaget, som har sitt säte i närheten av Sunne, tillverkar pappersmassa med inslag av asp. Då det inte finns tillräckligt med asp lokalt importeras årligen stora mängder aspmassaved. - Lagring och lastning av materialet sköts mycket professionellt av personalen i hamnen, avslutar han. Skrothantering passar väldigt bra här i Otterbäcken, säger driftchef Lennart Pettersson och fortsätter: - Speciellt nu när vi har två mobila vikarms kranar. Snart har vi ytterligare en polygripskopa och då blir fartygslastningen ännu mer effektiv. I Vänersborg lastades den första båten med skrot redan i oktober och där gläds man åt det nya samarbetet. Kunden har sitt lager på relativt nära håll och kan leverera det mesta inom någon dag då fartyget ska lastas. Rottneros Rockhammar valde Vänerhamn Mellanlagring konkurrensfördel En nöjd Mats Hallerstedt framför den nya mobilkranen. Att Vänerhamn kunde erbjuda kunden mellanlagring på kajen i upp till 14 dagar var av avgörande betydelse. En annan viktig aspekt för Rottneros Rockhammar var att fartygen i hamn får korta liggetider, mycket beroende på den nya mobilkranen. Dessutom skapades en betydelsefull samordnings effekt när virkesbilarna först lossar i Skoghall och sedan tar med sig massaved från Karlstads hamn i retur. Med den nya mobilkranen har vi fått konkurrenskraftig hantering med högre kapacitet, säger Mats Hallerstedt,, driftchef i Karlstads hamn, stolt. 8