Överenskommelsen på integrationsområdet Dokumentation konferens 3, i Boden, den 6/12. Maria Nilsson, Utbildningsdepartementet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Överenskommelsen på integrationsområdet Dokumentation konferens 3, i Boden, den 6/12. Maria Nilsson, Utbildningsdepartementet"

Transkript

1 Överenskommelsen på integrationsområdet Dokumentation konferens 3, i Boden, den 6/12 Moderatorn utlandsfödda går till jobbet varje dag Var fjärde arbetslös är utrikesfödd Två olika perspektiv på samma sak. Maria Nilsson, Utbildningsdepartementet På det lokala planet blir allting verklighet. Det nationella planet kan bara tjäna som inspiration. Överenskommelser måste ske lokalt utifrån behov och förutsättningar. Styrgruppen Regeringen, SKL och Ideella sektorn, tre parter. Svante och Julio är här från styrgruppen. Tyvärr är ingen från SKL här. Regeringens perspektiv Det handlar om det nationella planet. Hur regeringen ser på civilsamhället. Det finns numer en proposition En politik för det civila samhället som trädde i kraft för två år sedan. I den beskriver regeringen sitt mål för det civila samhället m.m. I propositionen skrivs också om överenskommelser inom olika sakområden. 1

2 År 2007 startade man en dialog med organisationerna inom det sociala området. Man började titta på en problembild. Organisationerna fick beskriva vilka problem de såg. Regeringen bjöd in 88 riksorganisationer som fick beskriva vad det är som gör det svårt för dem att nyttja sin fulla potential - utan att ge avkall på sin idé/ideologi. Organisationerna kom fram till att t ex projektmedel, och anpassningen till dem, är ett hinder. Organisationerna beskrev även upphandlingssituationer som problem. Utifrån den sammanlagda problembilden kunde vi utarbeta gemensamma principer för att försöka undanröja dem. Slutprodukten, överenskommelsen, innehåller många ord men för att alla ska känna sig delaktiga och för att den ska vara användbar är det bra. Både överenskommelsen inom det sociala område och den på integrationsområdet har fått rykte om sig att vara mångordiga men jag menar att det inte är ett problem om det innebär att många är nöjda med processen och ha fått vara med och formulera en överenskommelse. Överenskommelsens innehåll Båda överenskommelserna har samma struktur: utgångspunkter, syften, vision och principer. Visionen och principerna står även oppositionspartierna bakom. Visionen och principerna är samma i båda dokumenten. Regeringens utgångspunkter för integrationsöverenskommelsen Integrationsstrategin (2008) Etableringsreformen (för ett år sedan) Den sociala överenskommelsen Integrationsstrategin Ett effektivt system för nyanlända Fler i arbete, fler företagare Bättre språk Bekämpa diskriminering Positiv utveckling i utsatta stadsdelar En gemensam värdegrund Ta tillvara den kraft som finns i organisationerna samtidigt som de har kvar sin självständiga roll. Ett gott samspel mellan den offentliga sektorn och ideella sektorn är centralt för en positiv samhällsutveckling. Inte en besparingsmöjlighet. En ny strategi ska presenteras i budgetpropositionen inför år Varje part har sin åtgärdsplan Regeringens åtgärder finns i integrationsstrategin och etableringsreformen. Även myndighetsuppdrag är regeringens åtgärder. Nu är det Erik Ullenhag, integrationsminister på arbetsmarknadsdepartementet, som har ansvar för de flesta åtgärderna. 2

3 Regeringens syfte Förtydliga relationer Utveckla former och metoder Inventera verksamheter, identifiera hinder Principerna - Självständighet och oberoende - Dialog - Kvalitet - Långsiktighet - Öppenhet och insyn - Mångfald Processen om principerna Det var ett gott förhandlingsklimat Det vi får med är det vi är överens om SKL har som ett åtagande att skapa nätverk mellan de kommuner som vill arbeta med dialogprocesser och överenskommelser Kvalitet forskningen om civilsamhället är på efterkälken i Sverige om vi jämför med USA, Kanada och Europa. I propositionen avsattes därför 220 miljoner kronor till forskning bl a för att kunna mäta och synliggöra kvaliteten i ideella sektorn (10 års forskningsprogram). Långsiktighet. Att se längre än projekt och ettårsplaner. ESF är ett undantag som gör det redan idag. Vissa av bidragen som finns kan förlängas eller man kan i alla fall dedikera medel för fler år. Det har tillsatts en arbetsgrupp för hur alla olika departement ger bidrag till civilsamhället. Vi har bl a genomfört en webbenkät inom regeringskansliet och frågat vad som kan förändras? En del bidrag ska därför ses över. Regeringen vill i sin proposition att andelen projektbidrag ska minska och andelen organisationsbidrag öka. Öppenhet - alla departement arbetar mer transparent nu. Det finns också civilsamhällesinformation på regeringens hemsida t ex för remisser. Mångfald handlar både om utförare men också om att vi har en mångfald av människor i Sverige. 3

4 Dialogen på integrationsområdet 122 riksorganisationer bjöds in, många var etniska. Inte så ofta riksorganisationer kommer till regeringskansliet så det var oerhört meningsfullt att även de utan stora resurser ställde upp. Vi hade seminarier om språk, hälsa, bostad, sysselsättning, utbildning och mötesplatser. Röda korset och en del trossamfund är med på båda överenskommelserna. Lokalt är det ofta samma organisationer som bryr sig om flera områden för att utveckla samhället. Vi hade också seminarier med SKL. Vi hade möten med myndigheter. Vi hade möten med S, V och MP. Det är bra att påminna och synliggöra det som redan görs. Det visar sig att kommunerna ibland gör mer än de är medvetna om. Organisationerna är en kraft i samhället. Sammantaget har organisationerna ett stort engagemang. Består ofta av en grupp människor som har mycket att ge. Bara idrotten är stor, faktiskt störst i antal frivilliga. Kommunerna ser att det finns mer att göra tillsammans med idrotten. Även myndigheter som t ex Barnombudsmannen, Ungdomsstyrelsen och Försäkringskassan som har ganska mycket kontakt med civila samhället ser att det finns möjligheter med samverkan. Processen Ett förslag till överenskommelse togs fram En synpunktsperiod på tre månader genomfördes (öppna så alla kunde se) Hearings Regeringsbeslut med åtgärdsplaner Uppföljning (NU) Sociala området får 2,6 miljoner till ett kansli, med två tjänster, leds av en partsammansatt grupp. De har också en samordningsgrupp för ideella sektorn. På integrationsområdet finns kr/år för uppföljning. Bl a för konferenser såsom idag. Uppföljning Varje år ska partnerna göra en rapport och gärna en tematisk studie. Förankring Alla parter har ansvar för att förankra och sprida kunskap. Överenskommelsen är förankrat hos alla partier så kommuner av alla politiska färger har dragit igång arbetet. Över 30-tal som är igång, enligt SKL. Allt som regeringen gör utgår från målen för politiken. Villkoren för civila samhället ska förbättras, ska ske i dialog och metoderna ska utvecklas, stärkas och fördjupas. 4

5 SKL-perspektivet (eftersom de inte är här) När det gällde sociala överenskommelsen var de först observatörer men valda sen att ansluta sig. Det har betytt mycket för de kommuner som vill arbeta med överenskommelser. De får stöd av SKL och kan vara med i det nätverk som SKL skapat för kommuner som arbetar med överenskommelser. SKL: s åtgärdsplan De gör en kartläggning över vilka kommuner som arbetar med dialoger och överenskommelser, av olika slag, med civilsamhället. När det gäller integrationsöverenskommelsen var SKL med från början. De har formulerat sin utgångspunkt och sina åtaganden. Moderatorn Hur många organisationer bjöds in? Och hur görs urvalet? Svar: Det var 122 riksorganisation som bjöds in utifrån olika befintliga register. Det finns kanske föreningar i Sverige så vi visste inte hur många som skulle komma. Men det finns också många paraplyorganisationer som representerar många föreningar. Hur har ni fattat beslut? Svar: Vi har fattat konsensusbeslut, det har tagit tid. Tidsaspekten har varit svårast. Vi tjänstemän har tid. Och det är lättare för stora organisationer att avsätta någon tjänstemans tid än för små helt ideella organisationer. Tålamod krävs. Viktigt att man fattar att människor kommer på möten på sin fritid. De har ingen budget för det här arbetet och måste fråga sig: Ska vi göra det ändå för att vi vill? Vad är vinsten med överenskommelsen? Svar: Att så många känt sig delaktiga. Om man jämför med överenskommelser internationellt så är vi i Sverige unika. Vi har skrivit den tillsammans. Jämför man med Australien så är det annorlunda. Där skrev regeringen överenskommelsen själv och organisationerna fick ansluta sig. Den blev också känd för att vara en dagslända. Organisationerna kände inte sig som en del av den. Hur ska vi gå tillväga i Norrbotten? I länet eller i en kommun? 5

6 Svar: Lyssna på varandra och utgå från bygdens behov. Det måste komma härifrån. Då blir det hållbart. Tydliggör vilka behov som finns och vad syftet är. Titta först vad ni behöver, sätt mål och sen gör. Jag kan tänka mig att det t ex här är viktigt att nyanlända stannar och känna sig integrerade. Hur gör vi det? Kommunen och idéburna tillsammans. Hur kan ansvarförhållandena se ut? Kan socialförvaltningen och ABF samverka om att hjälpa asylsökanden? Svar: Ja, om man är överens om det. I överenskommelsen skriver vi bl a om långsiktighet. Det är ju något som studieförbundet önskar. Trots det har många kommuner dragit ner bidragen till studieförbunden. Då gäller det att visa på att kommunen brister i att leva upp till överenskommelsen. Vad räcker de kr till? Svar: Styrgruppen har i år beslutat att de ska räcka till de här regionala konferenserna. Uppföljningen ska enligt beslutet om resurserna gå i linje med uppföljningen på det sociala området. Syftet är ju att följa upp om parterna verkställt sina åtaganden och t ex ökat kännedomen om överenskommelsen. Publikfråga Informationen verkar inte ha gått fram till politikerna. De har inte tagit del av era intentioner. Hur ska ni lyckats nå de lokala politikerna? Svar: Det finns mycket kvar att göra. Många känner inte till att den finns. Men alla har ett ansvar att sprida kunskap om det och SKL har ju gjort en del. SKL upplever att intresset har ökat bara det senaste halvåret. När det här arbetet började tyckte vi att det hade tagit lång tid i Storbritannien (10 år) att implementera The Compact. Vi tänkte att vi skulle göra det fortare i lilla Sverige. Men processer tar tid. Väldigt lång tid. Vad är vinsten? Att t ex effektivisera för de som behöver hjälp såsom nyanlända. För er kanske vinsten är att få folk att stanna i Norrbotten. Julio Fuentes, Styrgruppen och SIOS Jag var med från början. Det är kul nu efteråt när man ser hur många möten det blivit. Vi vill ge vår syn! Integration är en väldigt komplicerad fråga. Utgångspunkten är det demokratiska samhället. Var går gränsen mellan den demokratiska ramen och mångfald. 6

7 Jag kommer från Chile. Jag vet när demokrati övergår till förtryck. Jag tar inte demokrati för givet. När det gäller språk så borde flerspråkighet vara en resurs inte en belastning. Vi i Sverige måste ändra vår syn. Det finns flerspråkiga institutioner men vi vill ha det mångkulturella samhället, ett mångspråkigt samhälle. Där svenska är bärande men där det finns fler språk. Poängen är att det måste finnas en dialog. Inte en som bestämmer över andra. Vårt perspektiv Att bidra med kompetens och erfarenhet till en mer effektiv etablering och integration. Att definiera villkor för relationen mellan de idéburna organisationer som arbetar med nyanländas etablering och integration och den offentliga sektorn. Att i dialog och samverkan med regeringen och SKL identifiera och undanröja hinder, föreslå och genomföra åtgärder som underlättar individers etablering. Och som förbättrar samhällets förmåga att anpassa rådande strukturella och institutionella förhållanden när det gäller integration. Inte titta på individer utan på strukturer. Det är ett nytt perspektiv. Sverige är i ett demografiskt läge där vi behöver många fler som kommer hit. Vi kommer behöva arbetskraft i Sverige. Andelen äldre blir större. De yngre ska försörja fler. Det innebär att ett perspektivskifte behövs. De hinder som finns för att alla ska känna sig välkomna behöver undanröjas. Organisationernas utgångspunkt Definierar att nyanlända är människor som fysiskt precis kommit till Sverige Menar att integrationspolitiken omfattar alla från nyanlända till människor som bott i Sverige i många år som fortfarande behöver stöd (Vi är överens om att vi inte är överens. Regeringen menar det med permanent uppehållstillstånd. Vi menar även asylsökande och papperslösa.) Vi menar att integration är en ömsesidig process mellan den enskilde nyanlände och samhället. Vi menar att alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna är grunden för det mångkulturella samhället. Vi menar att integrationsarbetet måste handla om att motverka att individer och grupper diskrimineras Grupper marginaliseras Menar att det finns brister och behov som inte tillgodoses t ex språk Efterlyser ett förhållningssätt för att förstå andras villkor och bakgrunder Kultur är inte statiskt Människan är både kulturbärande och kultskapande i en komplex verklighet som påverkas av ekonomiska, sociala, politiska, historiska omständigheter (Att vara invandrare är en social konstruktion inte en individuell egenskap.) En förutsättning för att organisationerna ska kunna öka sin medverkan inom integrationsområdet är en ökning av de ekonomiska resurserna. 7

8 Om processen De som skrivit har inte en vana att arbeta operativt. Det kan ses som en kritik mot överenskommelsen. Det gäller att sätta igång i praktiken. Kommuner och myndigheter ska öppna upp för samtal med organisationerna. Arbetsförmedlingen skulle kunna inleda en process. Bjud in organisationerna till ett samtal om hur vi skulle kunna arbeta tillsammans? Förutsättningslös. Hur kan organisationerna skapa arbetstillfällen m.m.? Regional överenskommelse integration 1940 var 1% av befolkningen utrikesfödda 1970 var 7% av befolkningen utrikesfödda 2011 är 15% av befolkningen utrikesfödda Lena Fernberg, Arbetsförmedlingen och Torsten Fors, Länsstyrelsen, integrationssamordnare 10 aktörer har tecknat en regional överenskommelse (RÖK) Länsstyrelsen Norrbottens län Norrbottens läns landsting Migrationsverket Kommunförbundet Norrbotten Företagarna Norrbotten Försäkringskassan Svenska Kyrkan (Luleå stift) Röda Korset (Region Norra Norrland) Luleå tekniska universitet Arbetsförmedlingen Regionala överenskommelsen när det gäller integration och introduktion Inget nytt, överenskommelser har funnits tidigare Vår är reviderad flera gånger t ex år 2006 och år 2009 År 2007 stängdes integrationsverket och Arbetsförmedlingen och Länsstyrelsen fick olika nya uppdrag De kom en ny etableringsreform (som återigen ska revideras) Syftet med den regionala Överenskommelsen är att samarbete skall skapa förutsättningar för bättre integration och introduktion för nyanlända. 8

9 Mål Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Bekräfta en gemensam ambition. Utveckla och fördjupa samarbetet när det gäller introduktionsinsatser på integrationsområdet. Regionalt är arbetet inte så operativt utan det handlar om att ta fram resurser och stöd för att kunna arbeta lokalt. Samverkan och samarbete skapar mervärd för alla. Regionala stödet till ett samordnat utvecklingsarbete över kommungränserna. Vi måste samarbeta även på integrationsområdet. Den regionala överenskommelsen har målsättningen att uppmuntra lokala överenskommelser och integrera barn- och jämställdhetsperspektivet. Respektive part ska verka för lokala överenskommelser och flyktingmottagning, utifrån lokala förutsättningar. I Luleå är det arbetsförmedlingen som tar initiativet. Parterna accepterar inte diskriminering utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Allas ansvar att förhindra en ökad spridning av diskriminering eller främlingsfientlighet. Den regionala överenskommelsen syftar till att ge alla flickor, pojkar, kvinnor och män samma möjligheter att bli samhällsmedborgare. Moderatorn Finns det resurser? Svar: Det finns inte pengar att söka regionalt. Fråga till publiken; vad skulle ni behöva? Svar: Pengar Hur ska samarbetet ske? Hur ska det börja hända saker? Svar: Vinsten är den enskilda människans. Arbeta ideellt. Att man möts i respektive kommun. Bara några få av de tio aktörerna som representerar föreningslivet. Varför? Svar: Vem ska vara med och vem ska inte vara med? De som finns med har också egna nätverk. Det finns alltid fler som borde vara med. Finns något liknande Uppsalas Föreningsråd med 330 föreningar här? Hur ska ni klara integrationen utan fler? Svar: I förlängningen av allas nätverk hoppas vi nå fler. Det gäller ju att fånga upp den idéburna sektorn. 9

10 Slutsats: De som skapat bäst integration har att göra med den idéburna sektorn. När det gäller pengar s k 37-medel så får de bara sökas av kommuner men det finns ju möjlighet att prata ihop sig med kommunen och söka dem. Samverka. Julio: Ta med någon från etniska minoriteter. Man företräder sig själv bäst. Svar: En del har tackat nej till att vara med. Integration i polcirkelland Aktiviteter och praktiskt arbete i samarbete med kommun, folkhögskola m.fl. Visar film på olika aktiviteter. Coompanion Vad är social ekonomi? Inte offentliga och inte privata aktörer. Vi vill vara med i samhälle och vi bidrar med tillväxt. Vi är ett nätverk, inte ett projekt. Vårt nätverk: Idrottsförbundet Coompanion Sensus Hela Sverige ska leva Skoopi Öppen gemenskap i Umeå Vi har frågat alla studieförbund, Bilda, ABF, Vuxenskolan med flera. Vi har även frågat Rädda barnen, Röda Korset, Pingstkyrkan, Svenska Kyrkan, LP m.fl. Styrkan med nätverk är att vi arbetar tillsammans. Nätverket kan vara en part för överenskommelsen kom att prata med. Vi sysslar med Omvärlsbevakning Kunskapsutveckling Kunskapsspridning Påverkansarbete Sociala ekonomin omsätter mycket pengar. När det gäller överenskommelsen har vi tre processledare som utbildas av överenskommelsen på det sociala området. 10

11 Moderatorn Vad vill ni åstadkomma? Svar: Ett bra samhälle. Tillsammans kan vi lyfta kvaliteten för människor. Hur ska t ex innevånarna i Pajala få det bättre. Vi kan synliggöra hur viktig den sociala ekonomin är för samhället. Ordet Social ekonomi kommer från EU, med det är i princip samma sak som idéburen sektor. Varför är det givande? Samarbete ger mervärde åt både individer och organisationer. SIU (Uppsala) ett gott exempel 10 olika språk radiosändningar samhällsinformation internationellt kvinnocafé datakurser matlagning, dans m.m. drakflygardagen Kulturnatt vad är kultur? (Etiopisk kaffeceremoni, Iransk teceremoni) Valinformationsprojekt (utbildning, dörrknackning, valdebatt) Framgång: Uppsala kommun har fattat beslut att om man vill fortsätta läsa på universitet efter SFI får man fortsatt socialbidrag ett år. SIU & hela Sverige ska leva En resa till två kulturella områden i Landsbygd En gemensam konferens Mångfald som en möjlighet i landsbygd Kartläggning av kolonilotter Socialt företagande i landsbygd Allt detta är vardagsaktiviteter! Uppsala vision 2030 Integration är en ständig pågående ömsesidig process och ömsesidig anpassning. Ingen idé att bygga stora hus eller badhus om inte människor vill ha dem. Integration är ett svårt begrepp. Minst 150 olika kulturer i Sverige. Vi vill inte ha assimilation, vi vill ha ett mångkulturellt samhälle. Syfte Att bygga broar genom förtroende, trygghet och förståelse mellan alla grupper i samhället. Att den nya svensken, nyanländare, kan ingå i en ny gemenskap och anpassa sig till samhället. 11

12 Invandrarorganisationer Ska integreras med varandra också. Ny metod men gammalt recept. Samma metod har misslyckats många gånger eftersom det är en tjänsteman som arbetar När vi gör det kan vi ha igång aktiviteter 24h7days. T ex Att matcha ihop familjer Att ordna hembesök Kulturkväll Exempel på frågor Hur ser det ut i ditt hem t ex vardagsrum och kök i Sverige jämfört med i ditt land? Har barnen var och en sitt eget sovrum i Sverige jämfört med i ditt land? Brukar maken arbeta hemma med sin fru i Sverige jämfört med i ditt land? Brukar killar och tjejer hjälpa till med hemsysslorna i Sverige jämfört med i ditt land? Slutsats Folket i Sverige har jobbat ihjäl sig för att få den standard de har. Grupparbete Grupp 1 Blå - Tips och exempel på bra projekt - Vi-vecka i skolor, nyanlända - MR-dagar både lokalt och regionalt - Landsbygdsprojekt (renar, kor) och grönsaksodling - Utbyte mellan unga och gamla med t ex PRO - Utbyte med idrottsföreningar - Internationella caféer - Eldsjälar, ambassadörer nyttja och lyft fram ger information - Landsbygdsutvecklare finns i varje kommun kan vara smörjmedel - Studieförbund kan också vara smörjmedel - Riktlinjer - Integration är en ständigt pågående ömsesidig process och anpassning - Delaktighet är viktigt 12

13 Grupp 2 Gul - Erfarenheter av samverkan mellan offentliga och idéburna. De idéburna upplever inte så mycket stöd. Integrationsenheterna välkomnar dock idéer positivt. - Tips på konkreta goda exempel, Röda korset, Rädda Barnen, Idrotten t ex simskola. I Haparanda samarbetar man med Röda Korset. I Råneå med kyrkan t ex Second hand-butik - Svårt för kommunerna då Arbetsförmedlingen får de mesta medlen till nyanlända - Gemensamma principerna är rätt så bra, kanske lite mer konkret Grupp 3 Orange - Finns många goda exempel - Konkret gott exempel från Överkalix är Sinnenas trädgård som gjorts tillsammans med nyanlända vilket också ledde till arbete. I Boden finns tvärgrupper med informationsutbyte. De nyanlända blev idrottsföreningen annars hade den fått lägga ner. - Operativa kommunala överenskommelser vore bra. Att kommunen bjuder in. Att organisationerna tar plats. Att man börjar se varandra och se möjligheterna. Tydliga gränser, bra syften och mål. Att man kan ge varandra. Vad mycket vi kan få ut och växla upp systemet om vi skulle samarbeta mer. Grupp 4 Gröna - Exempel Skellefteå partierna bjuds in till politikerkväll Mångfald för bygdens utveckling, försöker hitta olika infallsvinklar. Vi saknar politiker här idag. Vore bra med en synlig politiker. Kyrkor samarbetar via studieförbund. Invandrare i kyrkor kan bidra, genom att ge själva och samla ihop till olika projekt. Inte bara för utan med invandrare. - Samarbete mellan kommunerna. De fyra östra kommunerna samarbetar mycket i de här frågorna. Fyrkantskommunerna också. Och A-kommunerna samarbetar över länsgränserna. - Arbetslinjen, vad gör Arbetsförmedlingen nu med det som händer i Norrbotten? Nu ska vi se oss som ett inflyttningslän. Man skriker efter folk. Hur ska man bli boende här. Politikerna måste ta tag i det. Inte bara moduler man bosätter sig i. Tillsammans tar vi tag i detta och bygger. Ser det som en investering inte en kostnad. Man gör det för framtiden. - Riktlinjer: 1. samarbete är a och o 2. att delge sina egna erfarenheter är viktigt 3. att kartlägga resurser 4. att människor får leva i gemenskap 5. att den mindre kommunen gör en person synlig i sammanhang 6. att man är välkomnande och inte stöter bort någon, att personerna trivs Varma hjärtan kompenserar kallt klimat! 13

14 Grupp 5 Röd Det finns goda exempel men det är generellt lite samarbete över gränserna. Kommunala överenskommelser, kommunerna har för lite resurser, de drar ner. De ser att det är svårt att ta ansvar. Riktlinjer: Resurser, ansvar och dialog. Grupp 6 Lila Goda exempel att t ex samarbeta med PRO om nyanlända. De kan berätta hur vi har haft det i Sverige. SFI, att alla får gå, att de får plats fort, att de får lära sig svenska annars går det åt fanders. Värdfamiljer och faddrar kan slussa ut på alla möjliga sätt. Att man får se hur en svensk familj fungerar. Ska samverka med föreningslivet och projekt. Samordning är a och o i kommunerna där vi håller till - så det inte spretar. Goda exempel att försöka få igång samarbete med Hyresgästföreningen om de nyanlända. Hur man t ex ska leva i en lägenhet. Kvinnokafé Att de startar egna föreningar för deras egna intressen, så det inte behöver vara med på våra premisser. Arbetsförmedlingen borde bjuda in till kommunala överenskommelser de har ansvaret. Vad kan vi göra och hur kan vi göra. Arbetsförmedlingen i länet borde pusha på Arbetsförmedlingen lokalt. Även Hela Sverige ska leva. Särskilt viktigt att det blir verkstad att det händer någonting. Tidsplaner, avrapportera, kontinuerlig avrapportering. 14

15 Avslutning Vi behöver föreningar. Annars klarar sig inte det svenska samhället. Tillväxtforum där är ni viktiga. Första konferensen var den 8/ Alla var eniga om att länet behöver satsa på integration och mångfald. Ni mer er kunskap behövs där! Nästan alla kommunalråd och landstingspolitiker kommer vara där. Torsten Fors - sammanfatta dagen Samarbete och samverkan verkar vara det som alla pratar om. Inte konstigt eftersom vi kommer från så olika delar av samhället. Många av oss har inte setts förut. Alla kan inte vara i samma nätverk. Men vi behöver nå helheten. Jag erkänner från Länsstyrelsens sida, vi har inte varit så aktiva. Vi borde bli bättre på samverkan inom Länsstyrelsen. Möte på gång med Hushållningssällskapet. Det är aldrig för sent att börja. Vi konstaterar hela tiden det rätta. Jag säger som Roy Melcher brukar säga: Gå och gör något åt det. Idag har jag lärt mig att det finns mer behov från olika aktörer. Jag har lärt mig att ni finns. Det viktigast ordet är Dialog. Vi jobbar för att människor ska vilja bo här. Det är inte fel med lite andlighet och kultur ger mångfald. Hela Sverige ska leva Norrbotten Finns mycket kompetens i det här rummet. Vi har inte färdiga lösningar men vi har frön Mingelbilder Text: Sofia Modigh LGM Consulting Foto & Layout: Ingemar Johansson Hela Sverige ska leva Norrbotten Länk till fler bilder från dagen: 15

Seminariet om Överenskommelsen inom integrationsområdet. Eskilstuna 1 mars 2014

Seminariet om Överenskommelsen inom integrationsområdet. Eskilstuna 1 mars 2014 Seminariet om Överenskommelsen inom integrationsområdet Eskilstuna 1 mars 2014 Disposition Överenskommelsen inom integrationsområdet (ÖKI) Organisationernas utgångspunkter SIOS deltagande i ÖKI 2011-10-132010-09-11

Läs mer

Överenskommelsen inom integrationsområdet. Sammanfattande rapport från fyra konferenser om Överenskommelsen inom integrationsområdet

Överenskommelsen inom integrationsområdet. Sammanfattande rapport från fyra konferenser om Överenskommelsen inom integrationsområdet Överenskommelsen inom integrationsområdet Sammanfattande rapport från fyra konferenser om Överenskommelsen inom integrationsområdet Hösten 2011 Överenskommelsen inom integrationsområdet 1 Sammanfattande

Läs mer

REGIONAL ÖVERENSKOMMELSE. om samverkan för nyanlända invandrares etablering i Norrbottens län

REGIONAL ÖVERENSKOMMELSE. om samverkan för nyanlända invandrares etablering i Norrbottens län REGIONAL ÖVERENSKOMMELSE om samverkan för nyanlända invandrares etablering i Norrbottens län REVIDERAD Mars 2009 Tryck: Länsstyrelsen i Norrbottens län 1 Förord Den regionala överenskommelsen för Norrbotten

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Vill du vara med och skapa historia? Sedan juni 2012 pågår ett arbete som ska ge invånarna i Västra Götalandsregionen

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Frivillig i Gävleborg Integration i samverkan med civilsamhället

Frivillig i Gävleborg Integration i samverkan med civilsamhället Frivillig i Gävleborg Integration i samverkan med civilsamhället Om Frivillig i Gävleborg Paragraf 37a Insatser för att stärka och utveckla verksamhet med flyktingguider och familjekontakter Förordning

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad

Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad 1 (6) Fastställd av kommunfullmäktige 2016-03-15 Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad Bakgrund 2008 fattades ett regeringsbeslut som kom att

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

RESULTAT - dialogmöte. Sammanförfattat på Vårsta diakonigård Härnösand den 26 mars 2014 av parterna i Länsöverenskommelsen

RESULTAT - dialogmöte. Sammanförfattat på Vårsta diakonigård Härnösand den 26 mars 2014 av parterna i Länsöverenskommelsen RESULTAT - dialogmöte Sammanförfattat på Vårsta diakonigård Härnösand den 26 mars 2014 av parterna i Länsöverenskommelsen FÖRORD För drygt två år sedan togs det första steget på vägen mot en överenskommelse

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne

Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne Koncernkontoret Regional utveckling Område samhällsplanering Ann-Christine Lundqvist Strateg 044-309 32 38 ann-christine.lundkvist@skane.se Datum 2015-11-02 1 (5) Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Lättläst version av Överenskommelsen

Lättläst version av Överenskommelsen Lättläst version av Överenskommelsen Överenskommelsen Överenskommelsen handlar om hur regeringen, de idéburna organisationerna inom det sociala området och Sveriges kommuner och landsting ska förhålla

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 9 sept 2008 Strategi för mångfald och integration Inledning Integrationspolitik berör hela befolkningen och hela

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag!

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! 22 februari 2012 Christoph Lukkerz, regional koordinator Nätverk Social

Läs mer

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073 Policy för integration och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 KS-2013/1073 1 Inledning Denna policy är resultatet av ett brett samarbete mellan de politiska partier som är företrädda

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Mer än bara en idé. En lokal överenskommelse om gemensamt ansvar och samverkan mellan Sollentuna kommun och idéburna organisationer.

Mer än bara en idé. En lokal överenskommelse om gemensamt ansvar och samverkan mellan Sollentuna kommun och idéburna organisationer. Mer än bara en idé En lokal överenskommelse om gemensamt ansvar och samverkan mellan Sollentuna kommun och idéburna organisationer. 1 Mer än bara en idé är en lokal överenskommelse om samverkan mellan

Läs mer

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad!

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! 10-11 september 2015 Ung kreativitet på landsbygden Vilka möjligheter finns det för unga att verka på landsbygden? Skapa tidig framtidstro genom nätverk/relationer

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Integrationsplan. Stenungsunds kommun

Integrationsplan. Stenungsunds kommun Integrationsplan Stenungsunds kommun Typ av dokument Plan Dokumentägare Sektorchef Stödfunktioner Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Tillsvidare Beslutsdatum 2016-11-14< Framtagen av Beredning

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan

Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan Akademi Näringsliv En förändrad omvärld med flera aktörer Offentlig sektor Engagerade medborgare Idéburen sektor Den idéburna sektorn omfattar organiserade

Läs mer

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Koordination Norrort ska vara en regional stödstruktur i frågor som rör mottagande av nyanlända inom norrortskommunerna. Målgrupp för kommunernas samverkan

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

28 April 2011 handlingar separat bilaga. Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan

28 April 2011 handlingar separat bilaga. Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan 28 April 2011 handlingar separat bilaga Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: Reviderad den: xxxxx För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Samverkan i Laxå kommun

Samverkan i Laxå kommun Överenskommelse om Samverkan i Laxå kommun MELLAN FÖRENINGSLIVET OCH KOMMUNEN Laxå kommun och föreningarna presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund, principer

Läs mer

Om projektet Tillsammans för inkludering. Linnea Lindgren Integrationssamordnare Uddevalla kommun

Om projektet Tillsammans för inkludering. Linnea Lindgren Integrationssamordnare Uddevalla kommun Om projektet Tillsammans för inkludering Linnea Lindgren Integrationssamordnare Uddevalla kommun Vad? - Vi startar ett nätverk där alla verksamheter som arbetar aktivt med integration kan delta, med fokus

Läs mer

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga

Läs mer

Integrationsprojekt Uppsala vision 2030

Integrationsprojekt Uppsala vision 2030 Integrationsprojekt Uppsala vision 2030 Informationsmöte 24 april 2014 UKK Samarbetsorganisationen för invandrarföreningar i Uppsala Finansierat av Allmänna Arvsfonden SIU Paraplyorganisation sedan 1986

Läs mer

Samarbetsorganisationen för invandrarföreningar i Uppsala. Ordförandekonferens 20 Oktober 2012

Samarbetsorganisationen för invandrarföreningar i Uppsala. Ordförandekonferens 20 Oktober 2012 Samarbetsorganisationen för invandrarföreningar i Uppsala Ordförandekonferens 20 Oktober 2012 SIU - Att verka för ett integrerat samhälle - SIU etablerades 1986-30- tals föreningar Samarbetsorganisationen

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Winn Winn West. Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling

Winn Winn West. Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling Winn Winn West Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling Winn Winn West Projektet som breddar idrottens betydelse från traditionell folkrörelseverksamhet till en aktiv aktör i Västra

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Prioriterade nätverksaktiveter

Prioriterade nätverksaktiveter Prioriterade nätverksaktiveter 1. Föreningslivet som resurs för sociala aktiviteter, med Migrationsverket och andra instanser som smörjmedel - Omskrivning (Föreningslivet som anordnare av sociala (inkluderande)

Läs mer

Länsstyrelsen

Länsstyrelsen Länsstyrelsen 2013-10 10-1717 Länsstyrelserna ska i arbetet med att etablera nyanlända invandrare Medverka till att det finns beredskap hos kommunerna att ta emot nyanlända invandrare Överlägga och träffa

Läs mer

Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin 2015-11-10

Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin 2015-11-10 Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Nationell politik för social ekonomi 2010 beslutade regeringen om nya mål och en ny inriktning för politiken för det civila samhället:

Läs mer

Integrationsstrategi för Kalmar län

Integrationsstrategi för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kerstin Björklund 2013-05-22 KS 2012/0768 Kommunstyrelsen Integrationsstrategi för Kalmar län Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar Länsstyrelsen

Läs mer

SEÖN 11 december 2015

SEÖN 11 december 2015 SEÖN 11 december 2015 1 SAMHÄLLSUTVECKLING Ett samhälle utvecklas bäst när alla aktörer som finns på orten samverkar! (Har en roll lokalt Gör något lokalt Samverkar) Samhället är större än staten och marknaden

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Det civila samhället och dess ansvar för god integration

Det civila samhället och dess ansvar för god integration Det civila samhället och dess ansvar för god integration Slutsatser från ny enkätundersökning i Växjö kommun Växjö 10 december Daniel Folkesson Praktiskt genomförande av Institutet för lokal och regional

Läs mer

Civila samhällets roll. Arbetsmarknadsförvaltningen

Civila samhällets roll. Arbetsmarknadsförvaltningen Civila samhällets roll Innehåll Definition av civila samhället Principer för relationen kommun - civila samhället och roller som civila samhällets organisationer har Modeller för samspelet som var och

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0 Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Version 3.0 Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap

Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap 1 Samverkan mellan Trelleborgs kommun och Glokala Folkhögskolan Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap Bakgrund I oktober 2008 lades grunden till en nationell överenskommelse mellan regeringen,

Läs mer

Slutrapport Förstudie Resurskartläggning och inventering på landsbygden

Slutrapport Förstudie Resurskartläggning och inventering på landsbygden Slutrapport Förstudie Resurskartläggning och inventering på landsbygden September 2016 Gjord av Lars Bergström och Bertil Degerlund Hela Sverige ska leva Norrbotten 1 Innehållsförteckning Sida Inledning

Läs mer

Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering

Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering Utvecklingsområde 2 Hälsa Hälsofrämjande introduktion för asylsökande, flyktingar och andra nyanlända 1 Mål Definiera strategiska faktorer

Läs mer

Kommunalt och idéburet medskapande Dokumentation från konferensen i Eslöv 2014-03-11

Kommunalt och idéburet medskapande Dokumentation från konferensen i Eslöv 2014-03-11 Kommunalt och idéburet medskapande Dokumentation från konferensen i Eslöv 2014-03-11 Den 11 mars möttes nära 130 personer i Eslövs medborgarhus för att under en dag fokusera på hur samverkan kan vara ett

Läs mer

Villkor för ideella föreningar och trossamfund. Civila samhällets villkor 2014

Villkor för ideella föreningar och trossamfund. Civila samhällets villkor 2014 Villkor för ideella föreningar och trossamfund Civila samhällets villkor 2014 Uppföljning av det civila samhällets villkor Instruktion för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Myndigheten

Läs mer

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant Göteborgs stad Social ekonomi = sant Anneli Assmundson och Ingela Andersson Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning Oktober 2013 Social ekonomi kort definition Organiserade verksamheter som

Läs mer

Välkommen till den här dagen då vi ska utveckla landsbygden tillsammans!

Välkommen till den här dagen då vi ska utveckla landsbygden tillsammans! Välkommen till den här dagen då vi ska utveckla landsbygden tillsammans! Landsbygdsnätverket 2014-2020 Erfarenheter utbyts. Information sprids. Kontakter knyts. Samarbeten uppstår. Lärande exempel analyseras

Läs mer

Regional strategi för samverkan kring utveckling av etablering och integration för invandrare i Västernorrlands län

Regional strategi för samverkan kring utveckling av etablering och integration för invandrare i Västernorrlands län Sida 1 av 5 Regional strategi för samverkan kring utveckling av etablering och integration för invandrare i Västernorrlands län Denna strategi syftar till att kraftsamla och samordna länets resurser för

Läs mer

Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin 2015-12-18 Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Överenskommelsen Överenskommelsen är en skriftlig gemensam avsiktsförklaring mellan offentlig sektor och idéburen sektor/civilsamhället.

Läs mer

Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling. SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg

Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling. SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg THEOPPORTUNITYISNOWHERE Några samhällsutmaningar 2015 Ungas arbetslöshet Urbanisering vs levande

Läs mer

Göteborgs stads samverkan med social ekonomi

Göteborgs stads samverkan med social ekonomi Göteborgs stads samverkan med social ekonomi Anneli Assmundson och Ingela Andersson Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning Oktober 2013 Social ekonomi kort definition Organiserade verksamheter

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett stärkt och självständigt civilsamhälle. Dir. 2014:40. Beslut vid regeringssammanträde den 13 mars 2014

Kommittédirektiv. Ett stärkt och självständigt civilsamhälle. Dir. 2014:40. Beslut vid regeringssammanträde den 13 mars 2014 Kommittédirektiv Ett stärkt och självständigt civilsamhälle Dir. 2014:40 Beslut vid regeringssammanträde den 13 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska undersöka möjligheterna att på olika sätt

Läs mer

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande

Läs mer

Solna stad. Integrationspolicy. utbildning arbete integration

Solna stad. Integrationspolicy. utbildning arbete integration Solna stad Integrationspolicy utbildning arbete integration 2 (5) Inledning övergripande utgångspunkt Integration bygger på jämlikhet, samförstånd och respekt mellan människor av olika etniska och kulturella

Läs mer

Sverige ska vara ett föregångsland på integrationsområdet

Sverige ska vara ett föregångsland på integrationsområdet 2006-09-01 Sverige ska vara ett föregångsland på integrationsområdet 2(8) Inledning Grunden för integration är arbete för de vuxna och en bra skola för barnen. Under mandatperioden vill vi förbättra mottagandet

Läs mer

REGIONAL ÖVERENSKOMMELSE om samverkan för nyanlända invandrares etablering i Norrbottens län

REGIONAL ÖVERENSKOMMELSE om samverkan för nyanlända invandrares etablering i Norrbottens län REGIONAL ÖVERENSKOMMELSE 2011 om samverkan för nyanlända invandrares etablering i Norrbottens län REVIDERAD September 2011 Tryck: Länsstyrelsen i Norrbottens län Kjell Hjelm Företagarna Norrbotten Elisabeth

Läs mer

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 1 Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 2 Fritid Det traditionella föreningslivet upplevs som ett hinder med stora krav för medverkan, ibland annat vad gäller långsiktiga åtaganden och

Läs mer

- DET CIVILA SAMHÄLLET GÖR SKILLNAD. Arbetsförmedlingen i Uppsala & TRIS-tjejers rätt i samhället

- DET CIVILA SAMHÄLLET GÖR SKILLNAD. Arbetsförmedlingen i Uppsala & TRIS-tjejers rätt i samhället - DET CIVILA SAMHÄLLET GÖR SKILLNAD Arbetsförmedlingen i Uppsala & TRIS-tjejers rätt i samhället Uppnå en snabbare etablering i samhälls- och arbetslivet Ökat egenansvar och ekonomiska incitament för individen

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

Region Skåne om Överenskommelsen i Eslöv v 2010 11 24. Ideella sektorn/ Civilsamhället och kommunerna. Jan Linde SFFF jan.linde@folkhalsoarbete.

Region Skåne om Överenskommelsen i Eslöv v 2010 11 24. Ideella sektorn/ Civilsamhället och kommunerna. Jan Linde SFFF jan.linde@folkhalsoarbete. Region Skåne om Överenskommelsen i Eslöv v 2010 11 24 Ideella sektorn/ Civilsamhället och kommunerna. Jan Linde SFFF jan.linde@folkhalsoarbete.se Kommunstyrelsepolitiker Deltagit i SKL:s arbete med Civilsamhället

Läs mer

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden

Läs mer

Dialogmöte 3 december Lokal Överenskommelse med idéburna organisationer.

Dialogmöte 3 december Lokal Överenskommelse med idéburna organisationer. Free and Focus co-energy. Dialogmöte 3 december Lokal Överenskommelse med idéburna organisationer. Region Gotland, Visborg, Ljusgården Facilitering, foto och dokumentation: Ingrid Lysell Smålänning, Innotiimi

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030

Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030 Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030 Områden som Kraftsamlingarnas Unga Jämställdhet Mångfald Integration Självbilden som en röd tråd Områden som Kraftsamlingarnas Unga Kraftsamlingens deltagare

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten ÖK 2013

Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten ÖK 2013 GENOMFÖRANDEPLAN 2013-03-22 1 (5) Dnr 12/6955 Ekonomi och styrning Malin Svanberg Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten ÖK 2013 1. Delprojekt Välfärdsutveckling genom

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

Föreningsplattform för nyanlända

Föreningsplattform för nyanlända Föreningsplattform för nyanlända Reviderad projektplan och budget Omvärldsanalys (mars april) Kartlägga samverkansparternas kompetenser och roller i projektet Behovsanalys (målgrupp, föreningsliv, myndigheter

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www 1(6) Kontaktperson Länsledningen Eva Nilsson Gunvor Landqvist Chef för enheten för social hållbarhet Åsa Stenbäck Holmér Integrationssamordnare Länsstyrelsen Skånes uppdrag och arbete inom integration

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder

Du är nyckeln till fler bostäder Du är nyckeln till fler bostäder Integration Alla människor har lika rättigheter och skyldigheter oavsett bakgrund. Integration handlar om att människor kan leva tillsammans med respekt för varandras olikheter,

Läs mer

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,

Läs mer

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka Ärende 4 - bilaga Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Kungsbacka Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog

Läs mer

tro hopp kärlek Ny i Sverige - Integrationsarbete i Angereds, Bergsjöns och Lundbys församlingar

tro hopp kärlek Ny i Sverige - Integrationsarbete i Angereds, Bergsjöns och Lundbys församlingar tro hopp kärlek Ny i Sverige - Integrationsarbete i Angereds, Bergsjöns och Lundbys församlingar Ny i Sverige I våra dagliga möten med de som är nya i Sverige formas Ny i Sveriges verksamheter. Utifrån

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Riktlinjer för integration av nya svenskar Dokumentet har skapats i samverkan med förvaltningar och bolag i Alingsås kommun samt med Arbetsförmedlingen

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Till alla ideella föreningar i kommunen, studieförbund samt kommunens samtliga nämnder och kommunala bolagsstyrelser LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Detta är ett förslag på hur föreningslivet och kommunen i Västervik

Läs mer

Det Civila Samhället som Möjliggörare

Det Civila Samhället som Möjliggörare Det Civila Samhället som Möjliggörare Linda Olofsson, Svenska Kyrkan Daniel Nilsson & Petra Mörtsjö, SISU/Norrbottens Idrottsförbund Lena Kandelin, Rädda Barnen Utredning för ett stärkt Civilsamhälle Palett

Läs mer

Mål och inriktning - Nämndplan 2015. Lokal nämnd i Falkenberg

Mål och inriktning - Nämndplan 2015. Lokal nämnd i Falkenberg 01054 Mål och inriktning - Nämndplan 2015 Lokal nämnd i Falkenberg Innehållsförteckning Mål och inriktning - Nämndplan 2015 1 Inledning 3 Nämndens uppdrag 3 Mål och inriktning - Nämndplan 2015 4 Invånarna

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer