Överenskommelsen på integrationsområdet Dokumentation konferens 3, i Boden, den 6/12. Maria Nilsson, Utbildningsdepartementet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Överenskommelsen på integrationsområdet Dokumentation konferens 3, i Boden, den 6/12. Maria Nilsson, Utbildningsdepartementet"

Transkript

1 Överenskommelsen på integrationsområdet Dokumentation konferens 3, i Boden, den 6/12 Moderatorn utlandsfödda går till jobbet varje dag Var fjärde arbetslös är utrikesfödd Två olika perspektiv på samma sak. Maria Nilsson, Utbildningsdepartementet På det lokala planet blir allting verklighet. Det nationella planet kan bara tjäna som inspiration. Överenskommelser måste ske lokalt utifrån behov och förutsättningar. Styrgruppen Regeringen, SKL och Ideella sektorn, tre parter. Svante och Julio är här från styrgruppen. Tyvärr är ingen från SKL här. Regeringens perspektiv Det handlar om det nationella planet. Hur regeringen ser på civilsamhället. Det finns numer en proposition En politik för det civila samhället som trädde i kraft för två år sedan. I den beskriver regeringen sitt mål för det civila samhället m.m. I propositionen skrivs också om överenskommelser inom olika sakområden. 1

2 År 2007 startade man en dialog med organisationerna inom det sociala området. Man började titta på en problembild. Organisationerna fick beskriva vilka problem de såg. Regeringen bjöd in 88 riksorganisationer som fick beskriva vad det är som gör det svårt för dem att nyttja sin fulla potential - utan att ge avkall på sin idé/ideologi. Organisationerna kom fram till att t ex projektmedel, och anpassningen till dem, är ett hinder. Organisationerna beskrev även upphandlingssituationer som problem. Utifrån den sammanlagda problembilden kunde vi utarbeta gemensamma principer för att försöka undanröja dem. Slutprodukten, överenskommelsen, innehåller många ord men för att alla ska känna sig delaktiga och för att den ska vara användbar är det bra. Både överenskommelsen inom det sociala område och den på integrationsområdet har fått rykte om sig att vara mångordiga men jag menar att det inte är ett problem om det innebär att många är nöjda med processen och ha fått vara med och formulera en överenskommelse. Överenskommelsens innehåll Båda överenskommelserna har samma struktur: utgångspunkter, syften, vision och principer. Visionen och principerna står även oppositionspartierna bakom. Visionen och principerna är samma i båda dokumenten. Regeringens utgångspunkter för integrationsöverenskommelsen Integrationsstrategin (2008) Etableringsreformen (för ett år sedan) Den sociala överenskommelsen Integrationsstrategin Ett effektivt system för nyanlända Fler i arbete, fler företagare Bättre språk Bekämpa diskriminering Positiv utveckling i utsatta stadsdelar En gemensam värdegrund Ta tillvara den kraft som finns i organisationerna samtidigt som de har kvar sin självständiga roll. Ett gott samspel mellan den offentliga sektorn och ideella sektorn är centralt för en positiv samhällsutveckling. Inte en besparingsmöjlighet. En ny strategi ska presenteras i budgetpropositionen inför år Varje part har sin åtgärdsplan Regeringens åtgärder finns i integrationsstrategin och etableringsreformen. Även myndighetsuppdrag är regeringens åtgärder. Nu är det Erik Ullenhag, integrationsminister på arbetsmarknadsdepartementet, som har ansvar för de flesta åtgärderna. 2

3 Regeringens syfte Förtydliga relationer Utveckla former och metoder Inventera verksamheter, identifiera hinder Principerna - Självständighet och oberoende - Dialog - Kvalitet - Långsiktighet - Öppenhet och insyn - Mångfald Processen om principerna Det var ett gott förhandlingsklimat Det vi får med är det vi är överens om SKL har som ett åtagande att skapa nätverk mellan de kommuner som vill arbeta med dialogprocesser och överenskommelser Kvalitet forskningen om civilsamhället är på efterkälken i Sverige om vi jämför med USA, Kanada och Europa. I propositionen avsattes därför 220 miljoner kronor till forskning bl a för att kunna mäta och synliggöra kvaliteten i ideella sektorn (10 års forskningsprogram). Långsiktighet. Att se längre än projekt och ettårsplaner. ESF är ett undantag som gör det redan idag. Vissa av bidragen som finns kan förlängas eller man kan i alla fall dedikera medel för fler år. Det har tillsatts en arbetsgrupp för hur alla olika departement ger bidrag till civilsamhället. Vi har bl a genomfört en webbenkät inom regeringskansliet och frågat vad som kan förändras? En del bidrag ska därför ses över. Regeringen vill i sin proposition att andelen projektbidrag ska minska och andelen organisationsbidrag öka. Öppenhet - alla departement arbetar mer transparent nu. Det finns också civilsamhällesinformation på regeringens hemsida t ex för remisser. Mångfald handlar både om utförare men också om att vi har en mångfald av människor i Sverige. 3

4 Dialogen på integrationsområdet 122 riksorganisationer bjöds in, många var etniska. Inte så ofta riksorganisationer kommer till regeringskansliet så det var oerhört meningsfullt att även de utan stora resurser ställde upp. Vi hade seminarier om språk, hälsa, bostad, sysselsättning, utbildning och mötesplatser. Röda korset och en del trossamfund är med på båda överenskommelserna. Lokalt är det ofta samma organisationer som bryr sig om flera områden för att utveckla samhället. Vi hade också seminarier med SKL. Vi hade möten med myndigheter. Vi hade möten med S, V och MP. Det är bra att påminna och synliggöra det som redan görs. Det visar sig att kommunerna ibland gör mer än de är medvetna om. Organisationerna är en kraft i samhället. Sammantaget har organisationerna ett stort engagemang. Består ofta av en grupp människor som har mycket att ge. Bara idrotten är stor, faktiskt störst i antal frivilliga. Kommunerna ser att det finns mer att göra tillsammans med idrotten. Även myndigheter som t ex Barnombudsmannen, Ungdomsstyrelsen och Försäkringskassan som har ganska mycket kontakt med civila samhället ser att det finns möjligheter med samverkan. Processen Ett förslag till överenskommelse togs fram En synpunktsperiod på tre månader genomfördes (öppna så alla kunde se) Hearings Regeringsbeslut med åtgärdsplaner Uppföljning (NU) Sociala området får 2,6 miljoner till ett kansli, med två tjänster, leds av en partsammansatt grupp. De har också en samordningsgrupp för ideella sektorn. På integrationsområdet finns kr/år för uppföljning. Bl a för konferenser såsom idag. Uppföljning Varje år ska partnerna göra en rapport och gärna en tematisk studie. Förankring Alla parter har ansvar för att förankra och sprida kunskap. Överenskommelsen är förankrat hos alla partier så kommuner av alla politiska färger har dragit igång arbetet. Över 30-tal som är igång, enligt SKL. Allt som regeringen gör utgår från målen för politiken. Villkoren för civila samhället ska förbättras, ska ske i dialog och metoderna ska utvecklas, stärkas och fördjupas. 4

5 SKL-perspektivet (eftersom de inte är här) När det gällde sociala överenskommelsen var de först observatörer men valda sen att ansluta sig. Det har betytt mycket för de kommuner som vill arbeta med överenskommelser. De får stöd av SKL och kan vara med i det nätverk som SKL skapat för kommuner som arbetar med överenskommelser. SKL: s åtgärdsplan De gör en kartläggning över vilka kommuner som arbetar med dialoger och överenskommelser, av olika slag, med civilsamhället. När det gäller integrationsöverenskommelsen var SKL med från början. De har formulerat sin utgångspunkt och sina åtaganden. Moderatorn Hur många organisationer bjöds in? Och hur görs urvalet? Svar: Det var 122 riksorganisation som bjöds in utifrån olika befintliga register. Det finns kanske föreningar i Sverige så vi visste inte hur många som skulle komma. Men det finns också många paraplyorganisationer som representerar många föreningar. Hur har ni fattat beslut? Svar: Vi har fattat konsensusbeslut, det har tagit tid. Tidsaspekten har varit svårast. Vi tjänstemän har tid. Och det är lättare för stora organisationer att avsätta någon tjänstemans tid än för små helt ideella organisationer. Tålamod krävs. Viktigt att man fattar att människor kommer på möten på sin fritid. De har ingen budget för det här arbetet och måste fråga sig: Ska vi göra det ändå för att vi vill? Vad är vinsten med överenskommelsen? Svar: Att så många känt sig delaktiga. Om man jämför med överenskommelser internationellt så är vi i Sverige unika. Vi har skrivit den tillsammans. Jämför man med Australien så är det annorlunda. Där skrev regeringen överenskommelsen själv och organisationerna fick ansluta sig. Den blev också känd för att vara en dagslända. Organisationerna kände inte sig som en del av den. Hur ska vi gå tillväga i Norrbotten? I länet eller i en kommun? 5

6 Svar: Lyssna på varandra och utgå från bygdens behov. Det måste komma härifrån. Då blir det hållbart. Tydliggör vilka behov som finns och vad syftet är. Titta först vad ni behöver, sätt mål och sen gör. Jag kan tänka mig att det t ex här är viktigt att nyanlända stannar och känna sig integrerade. Hur gör vi det? Kommunen och idéburna tillsammans. Hur kan ansvarförhållandena se ut? Kan socialförvaltningen och ABF samverka om att hjälpa asylsökanden? Svar: Ja, om man är överens om det. I överenskommelsen skriver vi bl a om långsiktighet. Det är ju något som studieförbundet önskar. Trots det har många kommuner dragit ner bidragen till studieförbunden. Då gäller det att visa på att kommunen brister i att leva upp till överenskommelsen. Vad räcker de kr till? Svar: Styrgruppen har i år beslutat att de ska räcka till de här regionala konferenserna. Uppföljningen ska enligt beslutet om resurserna gå i linje med uppföljningen på det sociala området. Syftet är ju att följa upp om parterna verkställt sina åtaganden och t ex ökat kännedomen om överenskommelsen. Publikfråga Informationen verkar inte ha gått fram till politikerna. De har inte tagit del av era intentioner. Hur ska ni lyckats nå de lokala politikerna? Svar: Det finns mycket kvar att göra. Många känner inte till att den finns. Men alla har ett ansvar att sprida kunskap om det och SKL har ju gjort en del. SKL upplever att intresset har ökat bara det senaste halvåret. När det här arbetet började tyckte vi att det hade tagit lång tid i Storbritannien (10 år) att implementera The Compact. Vi tänkte att vi skulle göra det fortare i lilla Sverige. Men processer tar tid. Väldigt lång tid. Vad är vinsten? Att t ex effektivisera för de som behöver hjälp såsom nyanlända. För er kanske vinsten är att få folk att stanna i Norrbotten. Julio Fuentes, Styrgruppen och SIOS Jag var med från början. Det är kul nu efteråt när man ser hur många möten det blivit. Vi vill ge vår syn! Integration är en väldigt komplicerad fråga. Utgångspunkten är det demokratiska samhället. Var går gränsen mellan den demokratiska ramen och mångfald. 6

7 Jag kommer från Chile. Jag vet när demokrati övergår till förtryck. Jag tar inte demokrati för givet. När det gäller språk så borde flerspråkighet vara en resurs inte en belastning. Vi i Sverige måste ändra vår syn. Det finns flerspråkiga institutioner men vi vill ha det mångkulturella samhället, ett mångspråkigt samhälle. Där svenska är bärande men där det finns fler språk. Poängen är att det måste finnas en dialog. Inte en som bestämmer över andra. Vårt perspektiv Att bidra med kompetens och erfarenhet till en mer effektiv etablering och integration. Att definiera villkor för relationen mellan de idéburna organisationer som arbetar med nyanländas etablering och integration och den offentliga sektorn. Att i dialog och samverkan med regeringen och SKL identifiera och undanröja hinder, föreslå och genomföra åtgärder som underlättar individers etablering. Och som förbättrar samhällets förmåga att anpassa rådande strukturella och institutionella förhållanden när det gäller integration. Inte titta på individer utan på strukturer. Det är ett nytt perspektiv. Sverige är i ett demografiskt läge där vi behöver många fler som kommer hit. Vi kommer behöva arbetskraft i Sverige. Andelen äldre blir större. De yngre ska försörja fler. Det innebär att ett perspektivskifte behövs. De hinder som finns för att alla ska känna sig välkomna behöver undanröjas. Organisationernas utgångspunkt Definierar att nyanlända är människor som fysiskt precis kommit till Sverige Menar att integrationspolitiken omfattar alla från nyanlända till människor som bott i Sverige i många år som fortfarande behöver stöd (Vi är överens om att vi inte är överens. Regeringen menar det med permanent uppehållstillstånd. Vi menar även asylsökande och papperslösa.) Vi menar att integration är en ömsesidig process mellan den enskilde nyanlände och samhället. Vi menar att alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna är grunden för det mångkulturella samhället. Vi menar att integrationsarbetet måste handla om att motverka att individer och grupper diskrimineras Grupper marginaliseras Menar att det finns brister och behov som inte tillgodoses t ex språk Efterlyser ett förhållningssätt för att förstå andras villkor och bakgrunder Kultur är inte statiskt Människan är både kulturbärande och kultskapande i en komplex verklighet som påverkas av ekonomiska, sociala, politiska, historiska omständigheter (Att vara invandrare är en social konstruktion inte en individuell egenskap.) En förutsättning för att organisationerna ska kunna öka sin medverkan inom integrationsområdet är en ökning av de ekonomiska resurserna. 7

8 Om processen De som skrivit har inte en vana att arbeta operativt. Det kan ses som en kritik mot överenskommelsen. Det gäller att sätta igång i praktiken. Kommuner och myndigheter ska öppna upp för samtal med organisationerna. Arbetsförmedlingen skulle kunna inleda en process. Bjud in organisationerna till ett samtal om hur vi skulle kunna arbeta tillsammans? Förutsättningslös. Hur kan organisationerna skapa arbetstillfällen m.m.? Regional överenskommelse integration 1940 var 1% av befolkningen utrikesfödda 1970 var 7% av befolkningen utrikesfödda 2011 är 15% av befolkningen utrikesfödda Lena Fernberg, Arbetsförmedlingen och Torsten Fors, Länsstyrelsen, integrationssamordnare 10 aktörer har tecknat en regional överenskommelse (RÖK) Länsstyrelsen Norrbottens län Norrbottens läns landsting Migrationsverket Kommunförbundet Norrbotten Företagarna Norrbotten Försäkringskassan Svenska Kyrkan (Luleå stift) Röda Korset (Region Norra Norrland) Luleå tekniska universitet Arbetsförmedlingen Regionala överenskommelsen när det gäller integration och introduktion Inget nytt, överenskommelser har funnits tidigare Vår är reviderad flera gånger t ex år 2006 och år 2009 År 2007 stängdes integrationsverket och Arbetsförmedlingen och Länsstyrelsen fick olika nya uppdrag De kom en ny etableringsreform (som återigen ska revideras) Syftet med den regionala Överenskommelsen är att samarbete skall skapa förutsättningar för bättre integration och introduktion för nyanlända. 8

9 Mål Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Bekräfta en gemensam ambition. Utveckla och fördjupa samarbetet när det gäller introduktionsinsatser på integrationsområdet. Regionalt är arbetet inte så operativt utan det handlar om att ta fram resurser och stöd för att kunna arbeta lokalt. Samverkan och samarbete skapar mervärd för alla. Regionala stödet till ett samordnat utvecklingsarbete över kommungränserna. Vi måste samarbeta även på integrationsområdet. Den regionala överenskommelsen har målsättningen att uppmuntra lokala överenskommelser och integrera barn- och jämställdhetsperspektivet. Respektive part ska verka för lokala överenskommelser och flyktingmottagning, utifrån lokala förutsättningar. I Luleå är det arbetsförmedlingen som tar initiativet. Parterna accepterar inte diskriminering utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Allas ansvar att förhindra en ökad spridning av diskriminering eller främlingsfientlighet. Den regionala överenskommelsen syftar till att ge alla flickor, pojkar, kvinnor och män samma möjligheter att bli samhällsmedborgare. Moderatorn Finns det resurser? Svar: Det finns inte pengar att söka regionalt. Fråga till publiken; vad skulle ni behöva? Svar: Pengar Hur ska samarbetet ske? Hur ska det börja hända saker? Svar: Vinsten är den enskilda människans. Arbeta ideellt. Att man möts i respektive kommun. Bara några få av de tio aktörerna som representerar föreningslivet. Varför? Svar: Vem ska vara med och vem ska inte vara med? De som finns med har också egna nätverk. Det finns alltid fler som borde vara med. Finns något liknande Uppsalas Föreningsråd med 330 föreningar här? Hur ska ni klara integrationen utan fler? Svar: I förlängningen av allas nätverk hoppas vi nå fler. Det gäller ju att fånga upp den idéburna sektorn. 9

10 Slutsats: De som skapat bäst integration har att göra med den idéburna sektorn. När det gäller pengar s k 37-medel så får de bara sökas av kommuner men det finns ju möjlighet att prata ihop sig med kommunen och söka dem. Samverka. Julio: Ta med någon från etniska minoriteter. Man företräder sig själv bäst. Svar: En del har tackat nej till att vara med. Integration i polcirkelland Aktiviteter och praktiskt arbete i samarbete med kommun, folkhögskola m.fl. Visar film på olika aktiviteter. Coompanion Vad är social ekonomi? Inte offentliga och inte privata aktörer. Vi vill vara med i samhälle och vi bidrar med tillväxt. Vi är ett nätverk, inte ett projekt. Vårt nätverk: Idrottsförbundet Coompanion Sensus Hela Sverige ska leva Skoopi Öppen gemenskap i Umeå Vi har frågat alla studieförbund, Bilda, ABF, Vuxenskolan med flera. Vi har även frågat Rädda barnen, Röda Korset, Pingstkyrkan, Svenska Kyrkan, LP m.fl. Styrkan med nätverk är att vi arbetar tillsammans. Nätverket kan vara en part för överenskommelsen kom att prata med. Vi sysslar med Omvärlsbevakning Kunskapsutveckling Kunskapsspridning Påverkansarbete Sociala ekonomin omsätter mycket pengar. När det gäller överenskommelsen har vi tre processledare som utbildas av överenskommelsen på det sociala området. 10

11 Moderatorn Vad vill ni åstadkomma? Svar: Ett bra samhälle. Tillsammans kan vi lyfta kvaliteten för människor. Hur ska t ex innevånarna i Pajala få det bättre. Vi kan synliggöra hur viktig den sociala ekonomin är för samhället. Ordet Social ekonomi kommer från EU, med det är i princip samma sak som idéburen sektor. Varför är det givande? Samarbete ger mervärde åt både individer och organisationer. SIU (Uppsala) ett gott exempel 10 olika språk radiosändningar samhällsinformation internationellt kvinnocafé datakurser matlagning, dans m.m. drakflygardagen Kulturnatt vad är kultur? (Etiopisk kaffeceremoni, Iransk teceremoni) Valinformationsprojekt (utbildning, dörrknackning, valdebatt) Framgång: Uppsala kommun har fattat beslut att om man vill fortsätta läsa på universitet efter SFI får man fortsatt socialbidrag ett år. SIU & hela Sverige ska leva En resa till två kulturella områden i Landsbygd En gemensam konferens Mångfald som en möjlighet i landsbygd Kartläggning av kolonilotter Socialt företagande i landsbygd Allt detta är vardagsaktiviteter! Uppsala vision 2030 Integration är en ständig pågående ömsesidig process och ömsesidig anpassning. Ingen idé att bygga stora hus eller badhus om inte människor vill ha dem. Integration är ett svårt begrepp. Minst 150 olika kulturer i Sverige. Vi vill inte ha assimilation, vi vill ha ett mångkulturellt samhälle. Syfte Att bygga broar genom förtroende, trygghet och förståelse mellan alla grupper i samhället. Att den nya svensken, nyanländare, kan ingå i en ny gemenskap och anpassa sig till samhället. 11

12 Invandrarorganisationer Ska integreras med varandra också. Ny metod men gammalt recept. Samma metod har misslyckats många gånger eftersom det är en tjänsteman som arbetar När vi gör det kan vi ha igång aktiviteter 24h7days. T ex Att matcha ihop familjer Att ordna hembesök Kulturkväll Exempel på frågor Hur ser det ut i ditt hem t ex vardagsrum och kök i Sverige jämfört med i ditt land? Har barnen var och en sitt eget sovrum i Sverige jämfört med i ditt land? Brukar maken arbeta hemma med sin fru i Sverige jämfört med i ditt land? Brukar killar och tjejer hjälpa till med hemsysslorna i Sverige jämfört med i ditt land? Slutsats Folket i Sverige har jobbat ihjäl sig för att få den standard de har. Grupparbete Grupp 1 Blå - Tips och exempel på bra projekt - Vi-vecka i skolor, nyanlända - MR-dagar både lokalt och regionalt - Landsbygdsprojekt (renar, kor) och grönsaksodling - Utbyte mellan unga och gamla med t ex PRO - Utbyte med idrottsföreningar - Internationella caféer - Eldsjälar, ambassadörer nyttja och lyft fram ger information - Landsbygdsutvecklare finns i varje kommun kan vara smörjmedel - Studieförbund kan också vara smörjmedel - Riktlinjer - Integration är en ständigt pågående ömsesidig process och anpassning - Delaktighet är viktigt 12

13 Grupp 2 Gul - Erfarenheter av samverkan mellan offentliga och idéburna. De idéburna upplever inte så mycket stöd. Integrationsenheterna välkomnar dock idéer positivt. - Tips på konkreta goda exempel, Röda korset, Rädda Barnen, Idrotten t ex simskola. I Haparanda samarbetar man med Röda Korset. I Råneå med kyrkan t ex Second hand-butik - Svårt för kommunerna då Arbetsförmedlingen får de mesta medlen till nyanlända - Gemensamma principerna är rätt så bra, kanske lite mer konkret Grupp 3 Orange - Finns många goda exempel - Konkret gott exempel från Överkalix är Sinnenas trädgård som gjorts tillsammans med nyanlända vilket också ledde till arbete. I Boden finns tvärgrupper med informationsutbyte. De nyanlända blev idrottsföreningen annars hade den fått lägga ner. - Operativa kommunala överenskommelser vore bra. Att kommunen bjuder in. Att organisationerna tar plats. Att man börjar se varandra och se möjligheterna. Tydliga gränser, bra syften och mål. Att man kan ge varandra. Vad mycket vi kan få ut och växla upp systemet om vi skulle samarbeta mer. Grupp 4 Gröna - Exempel Skellefteå partierna bjuds in till politikerkväll Mångfald för bygdens utveckling, försöker hitta olika infallsvinklar. Vi saknar politiker här idag. Vore bra med en synlig politiker. Kyrkor samarbetar via studieförbund. Invandrare i kyrkor kan bidra, genom att ge själva och samla ihop till olika projekt. Inte bara för utan med invandrare. - Samarbete mellan kommunerna. De fyra östra kommunerna samarbetar mycket i de här frågorna. Fyrkantskommunerna också. Och A-kommunerna samarbetar över länsgränserna. - Arbetslinjen, vad gör Arbetsförmedlingen nu med det som händer i Norrbotten? Nu ska vi se oss som ett inflyttningslän. Man skriker efter folk. Hur ska man bli boende här. Politikerna måste ta tag i det. Inte bara moduler man bosätter sig i. Tillsammans tar vi tag i detta och bygger. Ser det som en investering inte en kostnad. Man gör det för framtiden. - Riktlinjer: 1. samarbete är a och o 2. att delge sina egna erfarenheter är viktigt 3. att kartlägga resurser 4. att människor får leva i gemenskap 5. att den mindre kommunen gör en person synlig i sammanhang 6. att man är välkomnande och inte stöter bort någon, att personerna trivs Varma hjärtan kompenserar kallt klimat! 13

14 Grupp 5 Röd Det finns goda exempel men det är generellt lite samarbete över gränserna. Kommunala överenskommelser, kommunerna har för lite resurser, de drar ner. De ser att det är svårt att ta ansvar. Riktlinjer: Resurser, ansvar och dialog. Grupp 6 Lila Goda exempel att t ex samarbeta med PRO om nyanlända. De kan berätta hur vi har haft det i Sverige. SFI, att alla får gå, att de får plats fort, att de får lära sig svenska annars går det åt fanders. Värdfamiljer och faddrar kan slussa ut på alla möjliga sätt. Att man får se hur en svensk familj fungerar. Ska samverka med föreningslivet och projekt. Samordning är a och o i kommunerna där vi håller till - så det inte spretar. Goda exempel att försöka få igång samarbete med Hyresgästföreningen om de nyanlända. Hur man t ex ska leva i en lägenhet. Kvinnokafé Att de startar egna föreningar för deras egna intressen, så det inte behöver vara med på våra premisser. Arbetsförmedlingen borde bjuda in till kommunala överenskommelser de har ansvaret. Vad kan vi göra och hur kan vi göra. Arbetsförmedlingen i länet borde pusha på Arbetsförmedlingen lokalt. Även Hela Sverige ska leva. Särskilt viktigt att det blir verkstad att det händer någonting. Tidsplaner, avrapportera, kontinuerlig avrapportering. 14

15 Avslutning Vi behöver föreningar. Annars klarar sig inte det svenska samhället. Tillväxtforum där är ni viktiga. Första konferensen var den 8/ Alla var eniga om att länet behöver satsa på integration och mångfald. Ni mer er kunskap behövs där! Nästan alla kommunalråd och landstingspolitiker kommer vara där. Torsten Fors - sammanfatta dagen Samarbete och samverkan verkar vara det som alla pratar om. Inte konstigt eftersom vi kommer från så olika delar av samhället. Många av oss har inte setts förut. Alla kan inte vara i samma nätverk. Men vi behöver nå helheten. Jag erkänner från Länsstyrelsens sida, vi har inte varit så aktiva. Vi borde bli bättre på samverkan inom Länsstyrelsen. Möte på gång med Hushållningssällskapet. Det är aldrig för sent att börja. Vi konstaterar hela tiden det rätta. Jag säger som Roy Melcher brukar säga: Gå och gör något åt det. Idag har jag lärt mig att det finns mer behov från olika aktörer. Jag har lärt mig att ni finns. Det viktigast ordet är Dialog. Vi jobbar för att människor ska vilja bo här. Det är inte fel med lite andlighet och kultur ger mångfald. Hela Sverige ska leva Norrbotten Finns mycket kompetens i det här rummet. Vi har inte färdiga lösningar men vi har frön Mingelbilder Text: Sofia Modigh LGM Consulting Foto & Layout: Ingemar Johansson Hela Sverige ska leva Norrbotten Länk till fler bilder från dagen: 15

Överenskommelsen inom integrationsområdet. Sammanfattande rapport från fyra konferenser om Överenskommelsen inom integrationsområdet

Överenskommelsen inom integrationsområdet. Sammanfattande rapport från fyra konferenser om Överenskommelsen inom integrationsområdet Överenskommelsen inom integrationsområdet Sammanfattande rapport från fyra konferenser om Överenskommelsen inom integrationsområdet Hösten 2011 Överenskommelsen inom integrationsområdet 1 Sammanfattande

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Frivillig i Gävleborg Integration i samverkan med civilsamhället

Frivillig i Gävleborg Integration i samverkan med civilsamhället Frivillig i Gävleborg Integration i samverkan med civilsamhället Om Frivillig i Gävleborg Paragraf 37a Insatser för att stärka och utveckla verksamhet med flyktingguider och familjekontakter Förordning

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag!

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! 22 februari 2012 Christoph Lukkerz, regional koordinator Nätverk Social

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Integrationsprojekt Uppsala vision 2030

Integrationsprojekt Uppsala vision 2030 Integrationsprojekt Uppsala vision 2030 Informationsmöte 24 april 2014 UKK Samarbetsorganisationen för invandrarföreningar i Uppsala Finansierat av Allmänna Arvsfonden SIU Paraplyorganisation sedan 1986

Läs mer

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Koordination Norrort ska vara en regional stödstruktur i frågor som rör mottagande av nyanlända inom norrortskommunerna. Målgrupp för kommunernas samverkan

Läs mer

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant Göteborgs stad Social ekonomi = sant Anneli Assmundson och Ingela Andersson Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning Oktober 2013 Social ekonomi kort definition Organiserade verksamheter som

Läs mer

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad!

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! 10-11 september 2015 Ung kreativitet på landsbygden Vilka möjligheter finns det för unga att verka på landsbygden? Skapa tidig framtidstro genom nätverk/relationer

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Prioriterade nätverksaktiveter

Prioriterade nätverksaktiveter Prioriterade nätverksaktiveter 1. Föreningslivet som resurs för sociala aktiviteter, med Migrationsverket och andra instanser som smörjmedel - Omskrivning (Föreningslivet som anordnare av sociala (inkluderande)

Läs mer

Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling. SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg

Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling. SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg THEOPPORTUNITYISNOWHERE Några samhällsutmaningar 2015 Ungas arbetslöshet Urbanisering vs levande

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

Winn Winn West. Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling

Winn Winn West. Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling Winn Winn West Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling Winn Winn West Projektet som breddar idrottens betydelse från traditionell folkrörelseverksamhet till en aktiv aktör i Västra

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www 1(6) Kontaktperson Länsledningen Eva Nilsson Gunvor Landqvist Chef för enheten för social hållbarhet Åsa Stenbäck Holmér Integrationssamordnare Länsstyrelsen Skånes uppdrag och arbete inom integration

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Bakgrund Centrala överenskommelsen År 2001 träffades en central överenskommelse om utveckling av introduktion för nyanlända

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Frivillighet Tre länder Tre kommuner

Frivillighet Tre länder Tre kommuner Frivillighet Tre länder Tre kommuner Bakgrund Samverkan kring barn och unga 2008: Nystart för samverkansarbetet 2009: Laholm ska bli en av Sveriges bästa för barn och unga att växa upp och leva i. För

Läs mer

Det civila samhället och dess ansvar för god integration

Det civila samhället och dess ansvar för god integration Det civila samhället och dess ansvar för god integration Slutsatser från ny enkätundersökning i Växjö kommun Växjö 10 december Daniel Folkesson Praktiskt genomförande av Institutet för lokal och regional

Läs mer

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 1 Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 2 Fritid Det traditionella föreningslivet upplevs som ett hinder med stora krav för medverkan, ibland annat vad gäller långsiktiga åtaganden och

Läs mer

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Inledning Folkbildningen i Västmanlands län är en garant för det demokratiska kvalitetsfyllda mötet och ger människor med olika bakgrund

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Kommunalt och idéburet medskapande Dokumentation från konferensen i Eslöv 2014-03-11

Kommunalt och idéburet medskapande Dokumentation från konferensen i Eslöv 2014-03-11 Kommunalt och idéburet medskapande Dokumentation från konferensen i Eslöv 2014-03-11 Den 11 mars möttes nära 130 personer i Eslövs medborgarhus för att under en dag fokusera på hur samverkan kan vara ett

Läs mer

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter VERKSAMHETSUTVECKLING FÖRVALTNINGSKUNSKAP CHEFSUTVECKLING KOMPETENSFÖRSÖRJNING Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter Etnisk mångfald 1 ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD I STATLIGA MYNDIGHETER

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

Regional överenskommelse

Regional överenskommelse Regional överenskommelse Mottagning och etablering av nyanlända invandrare i Jämtlands län Genom en regional överenskommelse om mottagning och etablering av nyanlända invandrare förbinder vi oss att arbeta

Läs mer

- Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar

- Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar Delrapport - Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar Delrapport nr 3 Projektnamn: Norrbottens landsbygd siktar mot 2020 Projektägare: Hela Sverige ska leva Norrbotten Redovisningsperiod: aug -

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10 Jämställdhetsintegrerad verksamhet 5.1 Den gemensamma värdegrunden Regeringens förslag: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Konferens om samverkan mellan föreningslivet och Uppsala kommun Uppsala konsert & kongress 23 januari 2013

Konferens om samverkan mellan föreningslivet och Uppsala kommun Uppsala konsert & kongress 23 januari 2013 Konferens om samverkan mellan föreningslivet och Uppsala kommun Uppsala konsert & kongress 23 januari 2013 Gillis Herlitz inleder med att hälsa alla välkomna till dagens konferens: En ny lokal överenskommelse

Läs mer

Regionens samverkansråd

Regionens samverkansråd Kallelse/Program 1(1) 1 Regional utveckling 2015-08-11 Helena Wiktorsson Tfn: 063-14 66 30 E-post: helena.wiktorsson@regionjh.se ORGAN: Regionens samverkansråd DATUM: 17 augusti 2015, kl. 10.30-12.00,

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till Fyra frågor från idrottsrörelsen i Västra Götaland Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till de politiska partier som finns representerade i Västra Götalandsregionens kulturnämnd. Svaren

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

Nätverk Aktivitet Delaktighet Projektplan. 2014-08-20 NÄTVERKET Idéburen sektor Skåne Henrik Nilsson

Nätverk Aktivitet Delaktighet Projektplan. 2014-08-20 NÄTVERKET Idéburen sektor Skåne Henrik Nilsson Nätverk Aktivitet Delaktighet Projektplan 2014-08-20 NÄTVERKET Idéburen sektor Skåne Henrik Nilsson Innehåll Bakgrund och syfte... 1 Mål och delmål... 4 Genomförande av projektet... 4 Projektorganisation...

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60 , Prop. 2009/10:60 Gunnar Sallstedt Kansliråd Integrations- och jämställdhetsdepartementet Reformen INNEBÄR ett tydligare arbetsmarknadsfokus för vuxna nyanlända Reformen INNEBÄR INTE en total förändring

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar

Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar SIOS Bellmansgatan 15, 1 tr, 118 47 Stockholm Tel. 08-55 69 33 60 (vx). Fax 08-643 90 68 E-post:

Läs mer

Projekt Ett funktionshinderperspektiv på etableringen av vuxna nyanlända i Stockholms län

Projekt Ett funktionshinderperspektiv på etableringen av vuxna nyanlända i Stockholms län Projekt Ett funktionshinderperspektiv på etableringen av vuxna nyanlända i Stockholms län Sammanfattning Det tycks inte finnas tillräckligt bra rutiner i de berörda verksamheterna i Stockholms län för

Läs mer

SÄNDNINGSMATERIAL FÖR V24. Vecka 24 201206 16/17. RIU 98,90 FM Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala SIU

SÄNDNINGSMATERIAL FÖR V24. Vecka 24 201206 16/17. RIU 98,90 FM Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala SIU SÄNDNINGSMATERIAL FÖR V24 Vecka 24 201206 16/17 RIU 98,90 FM Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala SIU Skolgatan 18 753 16 UPPSALA Telefon: 018-69 45 80 http://www.siuppsala.se/radio

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Program för samspel mellan kommunen och den ideella sektorn

Program för samspel mellan kommunen och den ideella sektorn Program för samspel mellan kommunen och den ideella sektorn Ks 2007:422 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för samspel mellan kommunen och den ideella sektorn Fastställt

Läs mer

Folkhälsocentrum Norrbottens läns landsting

Folkhälsocentrum Norrbottens läns landsting Ett samhällsekonomiskt perspektiv på socialt företagande - en hållbar föreläsning i landstingshuset, Luleå eller online www.nll.se/folkhalsa den 6 okt 2014, kl 1530-1645 Folkhälsocentrum Norrbottens läns

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Bilaga 8. Att rikta sig till nyanlända

Bilaga 8. Att rikta sig till nyanlända Bilaga 8. Att rikta sig till nyanlända En viktig målgrupp för integration på landsbygden är de nyanlända som fått sin ansökan om asyl beviljad. För de kommuner som har brist på arbetskraft och goda förutsättningar

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Vägen till jobb 24 september 2015

Vägen till jobb 24 september 2015 Vägen till jobb 24 september 2015 Inledning: en bättre väg in i samhället Just nu flyr många människor från krig och konflikt för att ta sig till Sverige. Asylansökningarna ligger på samma nivåer som rekordåren

Läs mer

Utsatta EU-medborgare. Ove Ledin, SKL, avdelningen för vård och omsorg ove.ledin@skl.se

Utsatta EU-medborgare. Ove Ledin, SKL, avdelningen för vård och omsorg ove.ledin@skl.se Utsatta EU-medborgare Ove Ledin, SKL, avdelningen för vård och omsorg ove.ledin@skl.se Kansliuppdrag 2014-03-14 Uppdrag att studera frågan om utsatta EU-medborgare och avrapportera till beredning och AU:

Läs mer

Framtänk Norrbotten. Sammanställning av diskussionscafé

Framtänk Norrbotten. Sammanställning av diskussionscafé Framtänk Norrbotten - en generationsöverskridande mötesplats för framtid och utveckling Sammanställning av diskussionscafé Sammanfattning Den 9 november 2013 arrangerades Framtänk Norrbotten på Nordkalotten

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun 1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna.

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna. BILAGOR: GENOMFÖRANDEPLAN Genomförandeplanen görs inledningsvis med syfte att skapa struktur i arbetet och förtydliga uppdraget inom stadsdelen. Det ger projektet och stadsdelen en gemensam plan att följa.

Läs mer

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Genom föreningar erbjuds nyanlända flyktingar och invandrare möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Vi vinner

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Uppsala län september 2011-mars 2012 Projektplan - 14 september 2011 som Kultur i länet, Riksteatern Uppsala län och Riksteatern enades kring Det här samarbetet

Läs mer

- DET CIVILA SAMHÄLLET GÖR SKILLNAD. Arbetsförmedlingen i Uppsala & TRIS-tjejers rätt i samhället

- DET CIVILA SAMHÄLLET GÖR SKILLNAD. Arbetsförmedlingen i Uppsala & TRIS-tjejers rätt i samhället - DET CIVILA SAMHÄLLET GÖR SKILLNAD Arbetsförmedlingen i Uppsala & TRIS-tjejers rätt i samhället Uppnå en snabbare etablering i samhälls- och arbetslivet Ökat egenansvar och ekonomiska incitament för individen

Läs mer

Vågar du möta dina fördomar?

Vågar du möta dina fördomar? Vågar du möta dina fördomar? 1 Sanningen i fickformat Med den här broschyren vill vi på Bodens kommun ta aktiv roll i de diskussioner som förs om invandrare och integration i vår kommun. Vi har uppmärksammat

Läs mer

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Vad menas med civilsamhället? Civilsamhället Föreningar, sällskap och organisationer utanför både offentliga sektorn och marknadssamhället Civilsamhället avgränsas

Läs mer

Ansökan om projektstöd från Samarbetsorganisationen för invandrarföreningar

Ansökan om projektstöd från Samarbetsorganisationen för invandrarföreningar UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSNÄMNDEN Handläggare Datum Diarienummer Ulf Lundström 2014-04-07 UAN-2014-0222 Rev.2014-05-15 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Ansökan om projektstöd från Samarbetsorganisationen

Läs mer

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-11-18 358 Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE fungera.se FEB2012 PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE Program med förslag på politiska insatser som bidrar till att idéburet företagande växer och utvecklas. PROGRAM För ökat och

Läs mer

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se Jelica Ugricic, ordförande Ideell förening som är politiskt och religiöst obunden Grundades 1970 Ca 600 medlemmar 30% av medlemmarna har

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Vad innebär konventionen för Sverige? När Sverige ansluter sig till landskapskonventionen åtar

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Augusti 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Rutinbeskrivning... 3 Granskningsresultat... 7 Sammanfattning Kommunen tar emot flyktingar

Läs mer

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag.

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag. Kon c e p t Regeringsbeslut 2010-04-22 N2010/1894/ENT Näringsdepartementet Adressat Entrepr e n ör s k a p Mari Mild Telefon 08-405 28 34 Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag Regeringens

Läs mer

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen www.winnetskane.se Fjelievägen 5, Lund Vi är ca 150

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också

Läs mer

ett interkulturellt botkyrka En ny strategi för ett interkulturellt Botkyrka från samexistens till samarbete

ett interkulturellt botkyrka En ny strategi för ett interkulturellt Botkyrka från samexistens till samarbete ett interkulturellt botkyrka En ny strategi för ett interkulturellt Botkyrka från samexistens till samarbete Botkyrka är en kontrastrik plats. Här talas över 100 språk, här bor och arbetar människor med

Läs mer