Överenskommelsen på integrationsområdet Dokumentation konferens 3, i Boden, den 6/12. Maria Nilsson, Utbildningsdepartementet

Transkript

1 Överenskommelsen på integrationsområdet Dokumentation konferens 3, i Boden, den 6/12 Moderatorn utlandsfödda går till jobbet varje dag Var fjärde arbetslös är utrikesfödd Två olika perspektiv på samma sak. Maria Nilsson, Utbildningsdepartementet På det lokala planet blir allting verklighet. Det nationella planet kan bara tjäna som inspiration. Överenskommelser måste ske lokalt utifrån behov och förutsättningar. Styrgruppen Regeringen, SKL och Ideella sektorn, tre parter. Svante och Julio är här från styrgruppen. Tyvärr är ingen från SKL här. Regeringens perspektiv Det handlar om det nationella planet. Hur regeringen ser på civilsamhället. Det finns numer en proposition En politik för det civila samhället som trädde i kraft för två år sedan. I den beskriver regeringen sitt mål för det civila samhället m.m. I propositionen skrivs också om överenskommelser inom olika sakområden. 1

2 År 2007 startade man en dialog med organisationerna inom det sociala området. Man började titta på en problembild. Organisationerna fick beskriva vilka problem de såg. Regeringen bjöd in 88 riksorganisationer som fick beskriva vad det är som gör det svårt för dem att nyttja sin fulla potential - utan att ge avkall på sin idé/ideologi. Organisationerna kom fram till att t ex projektmedel, och anpassningen till dem, är ett hinder. Organisationerna beskrev även upphandlingssituationer som problem. Utifrån den sammanlagda problembilden kunde vi utarbeta gemensamma principer för att försöka undanröja dem. Slutprodukten, överenskommelsen, innehåller många ord men för att alla ska känna sig delaktiga och för att den ska vara användbar är det bra. Både överenskommelsen inom det sociala område och den på integrationsområdet har fått rykte om sig att vara mångordiga men jag menar att det inte är ett problem om det innebär att många är nöjda med processen och ha fått vara med och formulera en överenskommelse. Överenskommelsens innehåll Båda överenskommelserna har samma struktur: utgångspunkter, syften, vision och principer. Visionen och principerna står även oppositionspartierna bakom. Visionen och principerna är samma i båda dokumenten. Regeringens utgångspunkter för integrationsöverenskommelsen Integrationsstrategin (2008) Etableringsreformen (för ett år sedan) Den sociala överenskommelsen Integrationsstrategin Ett effektivt system för nyanlända Fler i arbete, fler företagare Bättre språk Bekämpa diskriminering Positiv utveckling i utsatta stadsdelar En gemensam värdegrund Ta tillvara den kraft som finns i organisationerna samtidigt som de har kvar sin självständiga roll. Ett gott samspel mellan den offentliga sektorn och ideella sektorn är centralt för en positiv samhällsutveckling. Inte en besparingsmöjlighet. En ny strategi ska presenteras i budgetpropositionen inför år Varje part har sin åtgärdsplan Regeringens åtgärder finns i integrationsstrategin och etableringsreformen. Även myndighetsuppdrag är regeringens åtgärder. Nu är det Erik Ullenhag, integrationsminister på arbetsmarknadsdepartementet, som har ansvar för de flesta åtgärderna. 2

3 Regeringens syfte Förtydliga relationer Utveckla former och metoder Inventera verksamheter, identifiera hinder Principerna - Självständighet och oberoende - Dialog - Kvalitet - Långsiktighet - Öppenhet och insyn - Mångfald Processen om principerna Det var ett gott förhandlingsklimat Det vi får med är det vi är överens om SKL har som ett åtagande att skapa nätverk mellan de kommuner som vill arbeta med dialogprocesser och överenskommelser Kvalitet forskningen om civilsamhället är på efterkälken i Sverige om vi jämför med USA, Kanada och Europa. I propositionen avsattes därför 220 miljoner kronor till forskning bl a för att kunna mäta och synliggöra kvaliteten i ideella sektorn (10 års forskningsprogram). Långsiktighet. Att se längre än projekt och ettårsplaner. ESF är ett undantag som gör det redan idag. Vissa av bidragen som finns kan förlängas eller man kan i alla fall dedikera medel för fler år. Det har tillsatts en arbetsgrupp för hur alla olika departement ger bidrag till civilsamhället. Vi har bl a genomfört en webbenkät inom regeringskansliet och frågat vad som kan förändras? En del bidrag ska därför ses över. Regeringen vill i sin proposition att andelen projektbidrag ska minska och andelen organisationsbidrag öka. Öppenhet - alla departement arbetar mer transparent nu. Det finns också civilsamhällesinformation på regeringens hemsida t ex för remisser. Mångfald handlar både om utförare men också om att vi har en mångfald av människor i Sverige. 3

4 Dialogen på integrationsområdet 122 riksorganisationer bjöds in, många var etniska. Inte så ofta riksorganisationer kommer till regeringskansliet så det var oerhört meningsfullt att även de utan stora resurser ställde upp. Vi hade seminarier om språk, hälsa, bostad, sysselsättning, utbildning och mötesplatser. Röda korset och en del trossamfund är med på båda överenskommelserna. Lokalt är det ofta samma organisationer som bryr sig om flera områden för att utveckla samhället. Vi hade också seminarier med SKL. Vi hade möten med myndigheter. Vi hade möten med S, V och MP. Det är bra att påminna och synliggöra det som redan görs. Det visar sig att kommunerna ibland gör mer än de är medvetna om. Organisationerna är en kraft i samhället. Sammantaget har organisationerna ett stort engagemang. Består ofta av en grupp människor som har mycket att ge. Bara idrotten är stor, faktiskt störst i antal frivilliga. Kommunerna ser att det finns mer att göra tillsammans med idrotten. Även myndigheter som t ex Barnombudsmannen, Ungdomsstyrelsen och Försäkringskassan som har ganska mycket kontakt med civila samhället ser att det finns möjligheter med samverkan. Processen Ett förslag till överenskommelse togs fram En synpunktsperiod på tre månader genomfördes (öppna så alla kunde se) Hearings Regeringsbeslut med åtgärdsplaner Uppföljning (NU) Sociala området får 2,6 miljoner till ett kansli, med två tjänster, leds av en partsammansatt grupp. De har också en samordningsgrupp för ideella sektorn. På integrationsområdet finns kr/år för uppföljning. Bl a för konferenser såsom idag. Uppföljning Varje år ska partnerna göra en rapport och gärna en tematisk studie. Förankring Alla parter har ansvar för att förankra och sprida kunskap. Överenskommelsen är förankrat hos alla partier så kommuner av alla politiska färger har dragit igång arbetet. Över 30-tal som är igång, enligt SKL. Allt som regeringen gör utgår från målen för politiken. Villkoren för civila samhället ska förbättras, ska ske i dialog och metoderna ska utvecklas, stärkas och fördjupas. 4

5 SKL-perspektivet (eftersom de inte är här) När det gällde sociala överenskommelsen var de först observatörer men valda sen att ansluta sig. Det har betytt mycket för de kommuner som vill arbeta med överenskommelser. De får stöd av SKL och kan vara med i det nätverk som SKL skapat för kommuner som arbetar med överenskommelser. SKL: s åtgärdsplan De gör en kartläggning över vilka kommuner som arbetar med dialoger och överenskommelser, av olika slag, med civilsamhället. När det gäller integrationsöverenskommelsen var SKL med från början. De har formulerat sin utgångspunkt och sina åtaganden. Moderatorn Hur många organisationer bjöds in? Och hur görs urvalet? Svar: Det var 122 riksorganisation som bjöds in utifrån olika befintliga register. Det finns kanske föreningar i Sverige så vi visste inte hur många som skulle komma. Men det finns också många paraplyorganisationer som representerar många föreningar. Hur har ni fattat beslut? Svar: Vi har fattat konsensusbeslut, det har tagit tid. Tidsaspekten har varit svårast. Vi tjänstemän har tid. Och det är lättare för stora organisationer att avsätta någon tjänstemans tid än för små helt ideella organisationer. Tålamod krävs. Viktigt att man fattar att människor kommer på möten på sin fritid. De har ingen budget för det här arbetet och måste fråga sig: Ska vi göra det ändå för att vi vill? Vad är vinsten med överenskommelsen? Svar: Att så många känt sig delaktiga. Om man jämför med överenskommelser internationellt så är vi i Sverige unika. Vi har skrivit den tillsammans. Jämför man med Australien så är det annorlunda. Där skrev regeringen överenskommelsen själv och organisationerna fick ansluta sig. Den blev också känd för att vara en dagslända. Organisationerna kände inte sig som en del av den. Hur ska vi gå tillväga i Norrbotten? I länet eller i en kommun? 5

6 Svar: Lyssna på varandra och utgå från bygdens behov. Det måste komma härifrån. Då blir det hållbart. Tydliggör vilka behov som finns och vad syftet är. Titta först vad ni behöver, sätt mål och sen gör. Jag kan tänka mig att det t ex här är viktigt att nyanlända stannar och känna sig integrerade. Hur gör vi det? Kommunen och idéburna tillsammans. Hur kan ansvarförhållandena se ut? Kan socialförvaltningen och ABF samverka om att hjälpa asylsökanden? Svar: Ja, om man är överens om det. I överenskommelsen skriver vi bl a om långsiktighet. Det är ju något som studieförbundet önskar. Trots det har många kommuner dragit ner bidragen till studieförbunden. Då gäller det att visa på att kommunen brister i att leva upp till överenskommelsen. Vad räcker de kr till? Svar: Styrgruppen har i år beslutat att de ska räcka till de här regionala konferenserna. Uppföljningen ska enligt beslutet om resurserna gå i linje med uppföljningen på det sociala området. Syftet är ju att följa upp om parterna verkställt sina åtaganden och t ex ökat kännedomen om överenskommelsen. Publikfråga Informationen verkar inte ha gått fram till politikerna. De har inte tagit del av era intentioner. Hur ska ni lyckats nå de lokala politikerna? Svar: Det finns mycket kvar att göra. Många känner inte till att den finns. Men alla har ett ansvar att sprida kunskap om det och SKL har ju gjort en del. SKL upplever att intresset har ökat bara det senaste halvåret. När det här arbetet började tyckte vi att det hade tagit lång tid i Storbritannien (10 år) att implementera The Compact. Vi tänkte att vi skulle göra det fortare i lilla Sverige. Men processer tar tid. Väldigt lång tid. Vad är vinsten? Att t ex effektivisera för de som behöver hjälp såsom nyanlända. För er kanske vinsten är att få folk att stanna i Norrbotten. Julio Fuentes, Styrgruppen och SIOS Jag var med från början. Det är kul nu efteråt när man ser hur många möten det blivit. Vi vill ge vår syn! Integration är en väldigt komplicerad fråga. Utgångspunkten är det demokratiska samhället. Var går gränsen mellan den demokratiska ramen och mångfald. 6

7 Jag kommer från Chile. Jag vet när demokrati övergår till förtryck. Jag tar inte demokrati för givet. När det gäller språk så borde flerspråkighet vara en resurs inte en belastning. Vi i Sverige måste ändra vår syn. Det finns flerspråkiga institutioner men vi vill ha det mångkulturella samhället, ett mångspråkigt samhälle. Där svenska är bärande men där det finns fler språk. Poängen är att det måste finnas en dialog. Inte en som bestämmer över andra. Vårt perspektiv Att bidra med kompetens och erfarenhet till en mer effektiv etablering och integration. Att definiera villkor för relationen mellan de idéburna organisationer som arbetar med nyanländas etablering och integration och den offentliga sektorn. Att i dialog och samverkan med regeringen och SKL identifiera och undanröja hinder, föreslå och genomföra åtgärder som underlättar individers etablering. Och som förbättrar samhällets förmåga att anpassa rådande strukturella och institutionella förhållanden när det gäller integration. Inte titta på individer utan på strukturer. Det är ett nytt perspektiv. Sverige är i ett demografiskt läge där vi behöver många fler som kommer hit. Vi kommer behöva arbetskraft i Sverige. Andelen äldre blir större. De yngre ska försörja fler. Det innebär att ett perspektivskifte behövs. De hinder som finns för att alla ska känna sig välkomna behöver undanröjas. Organisationernas utgångspunkt Definierar att nyanlända är människor som fysiskt precis kommit till Sverige Menar att integrationspolitiken omfattar alla från nyanlända till människor som bott i Sverige i många år som fortfarande behöver stöd (Vi är överens om att vi inte är överens. Regeringen menar det med permanent uppehållstillstånd. Vi menar även asylsökande och papperslösa.) Vi menar att integration är en ömsesidig process mellan den enskilde nyanlände och samhället. Vi menar att alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna är grunden för det mångkulturella samhället. Vi menar att integrationsarbetet måste handla om att motverka att individer och grupper diskrimineras Grupper marginaliseras Menar att det finns brister och behov som inte tillgodoses t ex språk Efterlyser ett förhållningssätt för att förstå andras villkor och bakgrunder Kultur är inte statiskt Människan är både kulturbärande och kultskapande i en komplex verklighet som påverkas av ekonomiska, sociala, politiska, historiska omständigheter (Att vara invandrare är en social konstruktion inte en individuell egenskap.) En förutsättning för att organisationerna ska kunna öka sin medverkan inom integrationsområdet är en ökning av de ekonomiska resurserna. 7

8 Om processen De som skrivit har inte en vana att arbeta operativt. Det kan ses som en kritik mot överenskommelsen. Det gäller att sätta igång i praktiken. Kommuner och myndigheter ska öppna upp för samtal med organisationerna. Arbetsförmedlingen skulle kunna inleda en process. Bjud in organisationerna till ett samtal om hur vi skulle kunna arbeta tillsammans? Förutsättningslös. Hur kan organisationerna skapa arbetstillfällen m.m.? Regional överenskommelse integration 1940 var 1% av befolkningen utrikesfödda 1970 var 7% av befolkningen utrikesfödda 2011 är 15% av befolkningen utrikesfödda Lena Fernberg, Arbetsförmedlingen och Torsten Fors, Länsstyrelsen, integrationssamordnare 10 aktörer har tecknat en regional överenskommelse (RÖK) Länsstyrelsen Norrbottens län Norrbottens läns landsting Migrationsverket Kommunförbundet Norrbotten Företagarna Norrbotten Försäkringskassan Svenska Kyrkan (Luleå stift) Röda Korset (Region Norra Norrland) Luleå tekniska universitet Arbetsförmedlingen Regionala överenskommelsen när det gäller integration och introduktion Inget nytt, överenskommelser har funnits tidigare Vår är reviderad flera gånger t ex år 2006 och år 2009 År 2007 stängdes integrationsverket och Arbetsförmedlingen och Länsstyrelsen fick olika nya uppdrag De kom en ny etableringsreform (som återigen ska revideras) Syftet med den regionala Överenskommelsen är att samarbete skall skapa förutsättningar för bättre integration och introduktion för nyanlända. 8

9 Mål Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Bekräfta en gemensam ambition. Utveckla och fördjupa samarbetet när det gäller introduktionsinsatser på integrationsområdet. Regionalt är arbetet inte så operativt utan det handlar om att ta fram resurser och stöd för att kunna arbeta lokalt. Samverkan och samarbete skapar mervärd för alla. Regionala stödet till ett samordnat utvecklingsarbete över kommungränserna. Vi måste samarbeta även på integrationsområdet. Den regionala överenskommelsen har målsättningen att uppmuntra lokala överenskommelser och integrera barn- och jämställdhetsperspektivet. Respektive part ska verka för lokala överenskommelser och flyktingmottagning, utifrån lokala förutsättningar. I Luleå är det arbetsförmedlingen som tar initiativet. Parterna accepterar inte diskriminering utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Allas ansvar att förhindra en ökad spridning av diskriminering eller främlingsfientlighet. Den regionala överenskommelsen syftar till att ge alla flickor, pojkar, kvinnor och män samma möjligheter att bli samhällsmedborgare. Moderatorn Finns det resurser? Svar: Det finns inte pengar att söka regionalt. Fråga till publiken; vad skulle ni behöva? Svar: Pengar Hur ska samarbetet ske? Hur ska det börja hända saker? Svar: Vinsten är den enskilda människans. Arbeta ideellt. Att man möts i respektive kommun. Bara några få av de tio aktörerna som representerar föreningslivet. Varför? Svar: Vem ska vara med och vem ska inte vara med? De som finns med har också egna nätverk. Det finns alltid fler som borde vara med. Finns något liknande Uppsalas Föreningsråd med 330 föreningar här? Hur ska ni klara integrationen utan fler? Svar: I förlängningen av allas nätverk hoppas vi nå fler. Det gäller ju att fånga upp den idéburna sektorn. 9

10 Slutsats: De som skapat bäst integration har att göra med den idéburna sektorn. När det gäller pengar s k 37-medel så får de bara sökas av kommuner men det finns ju möjlighet att prata ihop sig med kommunen och söka dem. Samverka. Julio: Ta med någon från etniska minoriteter. Man företräder sig själv bäst. Svar: En del har tackat nej till att vara med. Integration i polcirkelland Aktiviteter och praktiskt arbete i samarbete med kommun, folkhögskola m.fl. Visar film på olika aktiviteter. Coompanion Vad är social ekonomi? Inte offentliga och inte privata aktörer. Vi vill vara med i samhälle och vi bidrar med tillväxt. Vi är ett nätverk, inte ett projekt. Vårt nätverk: Idrottsförbundet Coompanion Sensus Hela Sverige ska leva Skoopi Öppen gemenskap i Umeå Vi har frågat alla studieförbund, Bilda, ABF, Vuxenskolan med flera. Vi har även frågat Rädda barnen, Röda Korset, Pingstkyrkan, Svenska Kyrkan, LP m.fl. Styrkan med nätverk är att vi arbetar tillsammans. Nätverket kan vara en part för överenskommelsen kom att prata med. Vi sysslar med Omvärlsbevakning Kunskapsutveckling Kunskapsspridning Påverkansarbete Sociala ekonomin omsätter mycket pengar. När det gäller överenskommelsen har vi tre processledare som utbildas av överenskommelsen på det sociala området. 10

11 Moderatorn Vad vill ni åstadkomma? Svar: Ett bra samhälle. Tillsammans kan vi lyfta kvaliteten för människor. Hur ska t ex innevånarna i Pajala få det bättre. Vi kan synliggöra hur viktig den sociala ekonomin är för samhället. Ordet Social ekonomi kommer från EU, med det är i princip samma sak som idéburen sektor. Varför är det givande? Samarbete ger mervärde åt både individer och organisationer. SIU (Uppsala) ett gott exempel 10 olika språk radiosändningar samhällsinformation internationellt kvinnocafé datakurser matlagning, dans m.m. drakflygardagen Kulturnatt vad är kultur? (Etiopisk kaffeceremoni, Iransk teceremoni) Valinformationsprojekt (utbildning, dörrknackning, valdebatt) Framgång: Uppsala kommun har fattat beslut att om man vill fortsätta läsa på universitet efter SFI får man fortsatt socialbidrag ett år. SIU & hela Sverige ska leva En resa till två kulturella områden i Landsbygd En gemensam konferens Mångfald som en möjlighet i landsbygd Kartläggning av kolonilotter Socialt företagande i landsbygd Allt detta är vardagsaktiviteter! Uppsala vision 2030 Integration är en ständig pågående ömsesidig process och ömsesidig anpassning. Ingen idé att bygga stora hus eller badhus om inte människor vill ha dem. Integration är ett svårt begrepp. Minst 150 olika kulturer i Sverige. Vi vill inte ha assimilation, vi vill ha ett mångkulturellt samhälle. Syfte Att bygga broar genom förtroende, trygghet och förståelse mellan alla grupper i samhället. Att den nya svensken, nyanländare, kan ingå i en ny gemenskap och anpassa sig till samhället. 11

12 Invandrarorganisationer Ska integreras med varandra också. Ny metod men gammalt recept. Samma metod har misslyckats många gånger eftersom det är en tjänsteman som arbetar När vi gör det kan vi ha igång aktiviteter 24h7days. T ex Att matcha ihop familjer Att ordna hembesök Kulturkväll Exempel på frågor Hur ser det ut i ditt hem t ex vardagsrum och kök i Sverige jämfört med i ditt land? Har barnen var och en sitt eget sovrum i Sverige jämfört med i ditt land? Brukar maken arbeta hemma med sin fru i Sverige jämfört med i ditt land? Brukar killar och tjejer hjälpa till med hemsysslorna i Sverige jämfört med i ditt land? Slutsats Folket i Sverige har jobbat ihjäl sig för att få den standard de har. Grupparbete Grupp 1 Blå - Tips och exempel på bra projekt - Vi-vecka i skolor, nyanlända - MR-dagar både lokalt och regionalt - Landsbygdsprojekt (renar, kor) och grönsaksodling - Utbyte mellan unga och gamla med t ex PRO - Utbyte med idrottsföreningar - Internationella caféer - Eldsjälar, ambassadörer nyttja och lyft fram ger information - Landsbygdsutvecklare finns i varje kommun kan vara smörjmedel - Studieförbund kan också vara smörjmedel - Riktlinjer - Integration är en ständigt pågående ömsesidig process och anpassning - Delaktighet är viktigt 12

13 Grupp 2 Gul - Erfarenheter av samverkan mellan offentliga och idéburna. De idéburna upplever inte så mycket stöd. Integrationsenheterna välkomnar dock idéer positivt. - Tips på konkreta goda exempel, Röda korset, Rädda Barnen, Idrotten t ex simskola. I Haparanda samarbetar man med Röda Korset. I Råneå med kyrkan t ex Second hand-butik - Svårt för kommunerna då Arbetsförmedlingen får de mesta medlen till nyanlända - Gemensamma principerna är rätt så bra, kanske lite mer konkret Grupp 3 Orange - Finns många goda exempel - Konkret gott exempel från Överkalix är Sinnenas trädgård som gjorts tillsammans med nyanlända vilket också ledde till arbete. I Boden finns tvärgrupper med informationsutbyte. De nyanlända blev idrottsföreningen annars hade den fått lägga ner. - Operativa kommunala överenskommelser vore bra. Att kommunen bjuder in. Att organisationerna tar plats. Att man börjar se varandra och se möjligheterna. Tydliga gränser, bra syften och mål. Att man kan ge varandra. Vad mycket vi kan få ut och växla upp systemet om vi skulle samarbeta mer. Grupp 4 Gröna - Exempel Skellefteå partierna bjuds in till politikerkväll Mångfald för bygdens utveckling, försöker hitta olika infallsvinklar. Vi saknar politiker här idag. Vore bra med en synlig politiker. Kyrkor samarbetar via studieförbund. Invandrare i kyrkor kan bidra, genom att ge själva och samla ihop till olika projekt. Inte bara för utan med invandrare. - Samarbete mellan kommunerna. De fyra östra kommunerna samarbetar mycket i de här frågorna. Fyrkantskommunerna också. Och A-kommunerna samarbetar över länsgränserna. - Arbetslinjen, vad gör Arbetsförmedlingen nu med det som händer i Norrbotten? Nu ska vi se oss som ett inflyttningslän. Man skriker efter folk. Hur ska man bli boende här. Politikerna måste ta tag i det. Inte bara moduler man bosätter sig i. Tillsammans tar vi tag i detta och bygger. Ser det som en investering inte en kostnad. Man gör det för framtiden. - Riktlinjer: 1. samarbete är a och o 2. att delge sina egna erfarenheter är viktigt 3. att kartlägga resurser 4. att människor får leva i gemenskap 5. att den mindre kommunen gör en person synlig i sammanhang 6. att man är välkomnande och inte stöter bort någon, att personerna trivs Varma hjärtan kompenserar kallt klimat! 13

14 Grupp 5 Röd Det finns goda exempel men det är generellt lite samarbete över gränserna. Kommunala överenskommelser, kommunerna har för lite resurser, de drar ner. De ser att det är svårt att ta ansvar. Riktlinjer: Resurser, ansvar och dialog. Grupp 6 Lila Goda exempel att t ex samarbeta med PRO om nyanlända. De kan berätta hur vi har haft det i Sverige. SFI, att alla får gå, att de får plats fort, att de får lära sig svenska annars går det åt fanders. Värdfamiljer och faddrar kan slussa ut på alla möjliga sätt. Att man får se hur en svensk familj fungerar. Ska samverka med föreningslivet och projekt. Samordning är a och o i kommunerna där vi håller till - så det inte spretar. Goda exempel att försöka få igång samarbete med Hyresgästföreningen om de nyanlända. Hur man t ex ska leva i en lägenhet. Kvinnokafé Att de startar egna föreningar för deras egna intressen, så det inte behöver vara med på våra premisser. Arbetsförmedlingen borde bjuda in till kommunala överenskommelser de har ansvaret. Vad kan vi göra och hur kan vi göra. Arbetsförmedlingen i länet borde pusha på Arbetsförmedlingen lokalt. Även Hela Sverige ska leva. Särskilt viktigt att det blir verkstad att det händer någonting. Tidsplaner, avrapportera, kontinuerlig avrapportering. 14

15 Avslutning Vi behöver föreningar. Annars klarar sig inte det svenska samhället. Tillväxtforum där är ni viktiga. Första konferensen var den 8/ Alla var eniga om att länet behöver satsa på integration och mångfald. Ni mer er kunskap behövs där! Nästan alla kommunalråd och landstingspolitiker kommer vara där. Torsten Fors - sammanfatta dagen Samarbete och samverkan verkar vara det som alla pratar om. Inte konstigt eftersom vi kommer från så olika delar av samhället. Många av oss har inte setts förut. Alla kan inte vara i samma nätverk. Men vi behöver nå helheten. Jag erkänner från Länsstyrelsens sida, vi har inte varit så aktiva. Vi borde bli bättre på samverkan inom Länsstyrelsen. Möte på gång med Hushållningssällskapet. Det är aldrig för sent att börja. Vi konstaterar hela tiden det rätta. Jag säger som Roy Melcher brukar säga: Gå och gör något åt det. Idag har jag lärt mig att det finns mer behov från olika aktörer. Jag har lärt mig att ni finns. Det viktigast ordet är Dialog. Vi jobbar för att människor ska vilja bo här. Det är inte fel med lite andlighet och kultur ger mångfald. Hela Sverige ska leva Norrbotten Finns mycket kompetens i det här rummet. Vi har inte färdiga lösningar men vi har frön Mingelbilder Text: Sofia Modigh LGM Consulting Foto & Layout: Ingemar Johansson Hela Sverige ska leva Norrbotten Länk till fler bilder från dagen: 15