RAPPORT. Tillåtlighetsprövning enligt 8 kap. 2 minerallagen

Transkript

1 RAPPORT SAMMANFATTNING OCH KOMPLETTERING AV MKB FÖR ANSÖKAN OM BEARBETNINGSKONCESSION FÖR FYNDIGHETEN VID STEKENJOKK Tillåtlighetsprövning enligt 8 kap. 2 minerallagen Framställd för: Vilhelmina Mineral AB Box UPPSALA Uppdragsnummer:

2 Förord Vilhelmina Mineral AB (tidigare Northfield Exploration AB) ansökte i juli 2011 om bearbetningskoncession för bas- och ädelmetallfyndigheten Stekenjokk belägen i Vilhelmina kommun, Västerbottens län och Strömsunds kommun, Jämtlands län. I remissförfarandet avstyrkte länsstyrelserna att bearbetningskoncession beviljas med hänvisning till verksamhetens inverkan på riksintresset för rennäringen. Efter remissförfarandet har Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) beslutat att området med fyndigheten Stekenjokk är av riksintresse avseende värdefulla ämnen eller material enligt 3 kap. 7 andra stycket miljöbalken. Föreliggande dokument är en sammanfattning av miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) för ansökan om bearbetningskoncession för fyndigheten Stekenjokk K nr 1 och Levi K nr 1 i Vilhelmina och Strömsunds kommuner, som inlämnades till bergmästaren Dessutom har uppdatering av informationen och komplettering gjorts som svar på yttranden vilka inkom under remisstiden. Den fullständiga miljökonsekvensbeskrivningen finns i separat rapport tillsammans med ansökan. Föreliggande dokument utarbetades under den tid då författaren dels var anställd på Golder Associates AB och dels arbetade i egen regi som underkonsult till Golder Associates AB. Dokumentet har därefter färdigställts av författaren i företaget Charlie A Geokonsult AB i Uppsala. Uppdragsnummer i

3 Sammanfattning Företaget Vilhelmina Mineral AB ansöker om bearbetningskoncession för fyndigheterna Stekenjokk K nr 1 och Levi K nr 1, belägna i ett område på kronoöverloppsmarken inom Vilhelmina kommun i Västerbottens län och Strömsunds kommun i Jämtlands län, ca 15 km väster om byn Klimpfjäll. Avsikten är att i en framtid kunna bryta och anrika malm med innehåll av koppar, zink, bly, guld och silver. Stekenjokkmineraliseringen bröts och anrikades av Boliden under perioden , och verksamheten avbröts på grund av bristande lönsamhet i ett läge då omkring halva den ursprungligen beräknade mineraliseringen brutits ut. Den på senare år starka prisökningen på bas- och ädelmetaller har skapat nya förutsättningar för en återupptagen verksamhet. Då gruvbrytning redan pågått finns det således kunskap om effekterna av tidigare drift och den efterbehandling som Boliden genomfört. Utredningar visar att tidigare gruvverksamhet inte medfört några förändringar på fisk och inga eller endast små förändringar på bottenlevande djur- och växtsamhällen. Med den tekniska utveckling som skett inom gruv- och anrikningsteknik bedöms en ny gruvdriftt medföra samma eller minskade effekter. En framtida produktion bedöms komma att ske i allt väsentligt på liknande sätt som den tidigare med brytning under jord, malmbehandling i ett anrikningsverk på platsen för det förra, transport av koppar- och zinksliger från området med lastbil och deponering av en del av restprodukten under jord och av en annan del i ett sandmagasin ovan jord. För brytning av Stekenjokkmalmen finns tillträden till gruvan genom ramp och schakt, vilka dock av säkerhetsskäl har plomberats. Vid en ny gruvverksamhet krävs öppnande av ramp och schakt, länspumpning och bergförstärkning. Levimalmen har inte tidigare varit i drift, men en ramp har tidigare öppnats och ca ton malm bröts under förra driftperioden. Malmen från respektive gruva transporteras med truck till upplagsplats intill krossverk. För malm från Stekenjokkgruvan kan dessutom uppfordring med spel i schakt till silo bli aktuell. Efter krossning och malning separeras mineralen med hjälp av flotationsanrikning till ett koppar- respektive ett zinkkoncentrat, vilka båda avvattnas innan transport, som sker med lastbil och i slutna sligbehållare. Användning av annan anrikningsteknik kan bli aktuell för utvinning av guld eller för separation av blyprodukt. Förutom upplagsplats för malm krävs upplagsplatser för gråberg. Det mesta av gråberget kommer dock att behövas för den successiva höjningen av dammvallarna. Området för den planerade verksamheten består av en högfjällsplatå på ca 800 till 850 m över havet, och mineralfyndigheten Stekenjokk utgör riksintresse avseende värdefulla ämnen eller material. Hela närområdet är av riksintresse för rennäring. Ett område med riksintresse för kultur ligger ca 8 km nordöst om Levimineraliseringen. Norra delen av Stekenjokkmineraliseringen gränsar till och hela Levimineraliseringen sammanfaller med Vardo-, Laster-, och Fjällfjällens Natura 2000-område och riksintresseområde för natur. Förutom dessa skyddsvärda områden tillkommer riksintresse för friluftsliv. Vattendragen kring Stekenjokk ingår i Ångermanälvens vattensystem. Området i Stekenjokk avvattnas av Stekenjokken, som rinner ut i Saxån som i sin tur rinner ut i Kultsjön. Hela tillrinningsområdet för bäcken Stekenjokken är skyddat och innefattar Natura 2000-området Stikkenjukke (Saxån) ca 2 km sydväst om länsgränsen i Jämtlands län. Uppdragsnummer ii

4 Under pågående verksamhet kommer det att finnas behov av mark för uppfordringsanläggningar, malmbehandlingsbyggnader, upplag, sand- och klarningsmagasin, transporter m.m. I huvudsak kommer tidigare utnyttjad mark för dessa ändamål att användas, vilket innebär minsta möjliga ytterligare markanvändning. Den utökade deponeringen av anrikningssand kommer att innebära en marginell ökning av magasinsytan. Utförda inventeringar har visat att inga sällsynta växter och djur eller särskilt bevarandevärda naturmiljöer finns inom detta tillkommande område. Dock kommer det troligtvis att krävas åtgärder för att en samisk gravplats inte ska hamna under vatten vid den planerade höjningen av dämningsgränsen. Behov finns även för en mindre ökad markanvändning i anslutning till Levimalmen på mark som enligt inventeringen inte hyser några påtagliga natur- och kulturvärden. Den tidigare påbörjade underjordsrampen behöver även länspumpas. Under brytningsperioden kommer utsläpp att ske till luft och vatten. Utsläppet till luft av metaller bedöms bli lägre än under tidigare driftperiod eftersom sligavvattning planeras ske med i princip utsläppsfri teknik. Det bedöms att utsläppen till vatten kommer att bli ungefär desamma som under föregående driftperiod och kommer därför enligt tidigare erfarenheter inte att leda till några förändringar hos växt- och djursamhällena i Stekenjokken eller Saxån. I det närliggande Natura 2000-området förekommer den akut hotade fjällräven och Långskaftad svanmossa, vilka båda utgör rödlistade Natura 2000-arter och som finns i Stekenjokkområdet. Enligt utförda undersökningar och diskussioner med forskare och myndigheter bedöms ingen fara föreligga för att dessa eller andra skyddsvärda växt- och djurbestånd skall påverkas på ett betydande sätt av en återupptagen gruvdrift i Stekenjokk enligt planerad omfattning. Brytning av Levimalmen planeras ske så att vattenområdet Duoranjaure inom Natura 2000-området inte påverkas negativt av förändrade grundvattenförhållanden. Efter avslutad drift avlägsnas byggnader eller anpassas till alternativ användning och markområden efterbehandlas. Sand- och klarningsmagasinet efterbehandlas liksom idag genom överdämning, vilket visat sig vara en mycket effektiv metod för att varaktigt förhindra metalltransport från det deponerade materialet. Det bestående intrycket från ett landskapsperspektiv blir främst att dammen mot norr höjs med knappt fyra meter. Dessutom kan förväntas att den nu pågående transporten av vittringsprodukter från sulfider från den norra dammen i nuvarande magasin upphör, eftersom den kommer att överdämmas med hjälp av en ny planerad yttre dammkropp. Påverkan på vattenkraft, jakt, fiske, rekreation, friluftsliv och turism bedöms både i ett kort och i ett långt perspektiv bli av mindre omfattning. Fastighets- och sakägare i området är Statens Fastighetsverk, Vilhelmina södra sameby och Voernese (f.d. Frostvikens norra) sameby. Konkurrerande markanvändning avser i huvudsak rennäringen. Enligt diskussioner med samerna bedöms rennäringen komma att påverkas i stort på samma sätt som vid tidigare gruvbrytning. Renarna kan komma att störas under betesperioden i Stekenjokkområdet, och särskilt under känsliga perioder under sommaren och hösten med kalvmärkning och brunst. Dessutom kan flytten förbi gruvan komma att försvåras, vilket dock kan reduceras genom åtgärder av bolaget i samråd med samebyarna. Gruvdriften kommer genom ianspråktagandet av mark och undvikelseeffekter att medföra Uppdragsnummer iii

5 minskade betesmarker och störning av betesron, vilket enligt samerna kan medföra att renarna trycks in i omgivande samebyars betesmarker. Konflikter kan därvid uppstå mellan Vilhelmina södra sameby och Vilhelmins norra och Voernese samebyar samt de norska samerna. Det ökade trycket på samebyarnas betesmarker medför inte bara att renskötseln kan komma att försvåras utan det kan även innebära att samernas psykosociala hälsa påverkas om åtgärder inte vidtas och en konstruktiv dialog upprättas med samebyarna. Samernas inställning är att gruvan inte skall öppnas. För att undvika och lindra konsekvenserna av en eventuell gruvetablering vid Stekenjokk är det därför viktigt att bolaget visar en positiv inställning till en uthållig rennäring i området, och har en konstruktiv och kontinuerlig dialog med samebyarna. Bolaget måste även ombesörja att de anställda och konsulter får kunskap i samekulturen och hur rennäringen bedrivs särskilt i Stekenjokkområdet. Verksamheten måste ta hänsyn till de aktiviteter som samerna bedriver inom renskötselåret, och bolaget skall i samråd med samebyarna vidta förebyggande och skadereducerande åtgärder samt ge ekonomisk ersättning och stöd till rennäringen av olika slag. Bolaget skall även skydda de kulturvärden som finns i området. Då en tidigare gruvverksamhet har bedrivits med bibehållen rennäring i området, bedöms att en ny gruvdrift kan samexistera med nuvarande rennäring i Stekenjokk genom en konstruktiv dialog med samebyarna. Planerad gruvverksamhet bedöms vara förenlig med de värden av riksintresse för kulturmiljö, naturvård, obrutet fjäll, skyddade vattendrag, rennäring, friluftsliv, turism och friluftsliv samt Natura 2000-områden som finns i området. Verksamheten bedöms inte heller riskera att på ett betydande sätt påverka miljön i Natura 2000-området Vardo-, Laster- och Fjällfjällen eller Natura 2000-arten fjällräv. Sålunda bedöms att det inte krävs någon särskild Natura 2000-prövning av den planerade verksamheten enligt 7 kapitlet 28a i miljöbalken. Den samhällsekonomiska betydelsen av en etablering har framhållits av Vilhelmina och Strömsunds kommuner. Bolaget bedömer att värdet för den lokala ekonomin av en etablering överstiger värdet av om ingen etablering sker med ca Mkr i löpande penningvärde för en femtonårig verksamhetstid. De totala investeringarna uppgår till mellan 600 och 800 miljoner kronor, vilket är 3 gånger större en hela rese- och turistindustrins årliga omsättning i Vilhelmina kommun på 226 miljoner kronor. Gruvverksamheten beräknas pågå i åtminstone 15 år och omsätta cirka 650 miljoner kronor per år med stora sysselsättningseffekter som följd. Uppskattningsvis kommer 150 arbetstillfällen att skapas i gruvverksamheten och med effekter på näringslivet i området bedöms ytterligare ca arbetstillfällen skapas. Sett i ett hushållningsperspektiv är det även fördelaktigt att driva utvinning av värdemineral så långt som möjligt när en gruvverksamhet väl startats. Uppdragsnummer iv

6 Innehållsförteckning 1.0 BAKGRUND MOTIV FÖR BRYTNING VERKSAMHETENS ART OCH OMFATTNING Allmän beskrivning Planerade byggnads- och anläggningsåtgärder Krav på följdinvesteringar NUVARANDE OCH PLANERAD MARKANVÄNDNING Rennäring Rekreation och friluftsliv inklusive fiske och jakt Turism Infrastruktur Gruvnäring Vattenkraft Vindkraft Skogsbruk Jordbruk LOKALISERINGENS FÖRENLIGHET MED MILJÖBALKENS BESTÄMMELSER , 3 och 4 kap. samt 7 kap Sammanfattande bedömning Allmänna hänsynsreglerna (2 kap.) LOKALISERINGENS FÖRENLIGHET MED ÖVERSIKTSPLANER, DETALJPLANER OCH ANDRA BESTÄMMELSER FÖR MARK- OCH VATTENANVÄNDNINGEN Planförhållanden Andra bestämmelser Ägorätt Sammanfattande bedömning VERKSAMHETENS MILJÖKONSEKVENSER Markomvandlande arbeten Uppdragsnummer v

7 7.2 Planerade miljöskyddsåtgärder Konsekvenser för natur- och kulturvärden Utsläpp till vatten Utsläpp till luft och buller Sammanfattande bedömning VERKSAMHETENS INVERKAN PÅ ANNAT UTNYTTJANDE AV MARK- OCH VATTENOMRÅDENA Rennäring Rekreation och friluftsliv (inklusive fiske och jakt) Turism Infrastruktur Vattenkraft Vindkraft Skogsbruk Jordbruk Sammanfattande bedömning REFERENSER TABELLFÖRTECKNING Tabell 2-1 Ekonomisk jämförelse lokalt i Kultsjödalen mellan befintlig verksamhet och en gruvetablering. Siffrorna anger miljoner kronor (Mkr) Tabell 6-1: Berörda fastighetsägare och övriga sakägare för undersökningstillstånd och ansökta bearbetningskoncessioner Tabell 7-1: Vattnets ph under gruvans tidigare drift i utlopp från sandmagasin och i Saxån uppströms och nedströms Stekenjokkens utflöde samt före åns utflöde i Kultsjön Tabell 7-2: Koncentrationer i Saxån nedströms Stekenjokkens utflöde under och efter drift vid Stekenjokkgruvan som medelvärden för angivna perioder ( avser juni - september) Tabell 7-3: Koncentrationer i vatten uppströms och nedströms Stekenjokkområdet som aritmetiska medelvärden för perioden , juni - september. Haltförhöjning på 2-5 ggr markerade med gult och >5 ggr med orange.* Tabell 7-4: Koncentrationer i utgående vatten under och efter drift vid Stekenjokksgruvan som medelvärden för angivna perioder ( avser juni-september). På de undre raderna presenteras även beräknade mängder vatten och zink Tabell 7-5: Utsläppta mängder till vatten under Stekenjokksgruvans tidigare drifttid enligt utsläppskontrollen Uppdragsnummer vi

8 FIGURFÖRTECKNING Figur 1-1: Översiktskarta över Stekenjokk med omgivningar... 1 Figur 1-2: Koncessionsområdena Stekenjokk K nr 1 och Levi K nr 1 med beräknad mineralisering projicerad på markytan. Grått område är utbrutet av Boliden Figur 3-1: Schematisk bild av industriområde med omgivningar... 9 Figur 3-2: Översiktlig illustration av lokaliseringsalternativ med korresponderande hydrologiska tillrinningsområden. Sandmagasinet planeras ligga på samma plats som befintligt magasin Figur 4-1: Renskötseln med olika betestrakter under vår till sensommar i Vilhelmina södra och Frostviken norra (numera Voernese) samebyars året-runt-marker och renbetesfjäll Figur 4-2: Renskötseln med olika betestrakter under höst och vinter i Vilhelmina södra och Frostviken norra (numera Voernese) samebyars året-runt-marker och renbetesfjäll Figur 4-3: Undersökningstillstånd och ansökta bearbetningskoncessioner vid Stekenjokk Figur 4-4: Vindkraftprojekt i Västerbottens län i maj Svarta fyrkanter är platser där vindkraftanläggningar finns uppförda, blå trianglar visar var projektörer har tillstånd att bygga, röda punkter markerar var projektörer samråder eller ansöker om tillstånd att få bygga anläggningar Figur 5-1: Områden med högt skyddsvärde i Stekenjokks omgivning: Riksintresse kultur,kust, turism & friluftsliv, friluftsliv och natur samt Natura 2000-områdena Vardo- Laster- och Fjällfjällen norr om gruvområdet och Stikkenjukke (Saxån) söder om länsgränsen i Jämtland Figur 5-2: Den Norska nationalparken Börgefjell ligger drygt 5 km väster om det planerade gruvområdet och sträcker sig mellan Remdalen i norr och Bjurälven i söder Figur 5-3: Riksintresse rennäring i Västerbottens och Jämtlands län Figur 5-4: Riksintresse värdefulla ämnen eller material och ansökta bearbetningskoncessioner vid Stekenjokk Figur 5-5: Riksintresseområden för vindbruk i Västerbottens län juni Figur 5-6: Riksintresse för vindbruk i direkt anslutning till gruvområdet och i dess närhet. Området vid gruvan gränsar till och går in i riksintresse naturvård och Natura 2000-området Vardo-, Laster- och Fjällfjällen Figur 5-7: Riksintresseområden för kultur samt fasta fornlämningar i området kring Stekenjokk Figur 6-1: Stoppområden för vindkraft i Vilhelmina, Dorotea och Strömsunds kommuner Figur 7-1: Satellitbild över Biellojaure- och Stekenjokkområdet i nordväst och Kultsjön i Öst Figur 7-2: Rödingfångst i det efterbehandlade sand- och klarningsmagasinet vid provfisket sommaren 2000 (fotot), samt fiskens storleksfördelning vid provfiskena 1997 och Foto Anders Lundkvist Figur 8-1: Vilhelmina södra och Frostviken norra (numera Voernese) samebyars bedömning av förändring av betesmarker och flyttleder vid en ny gruvdrift i Stekenjokk. Hela nyckelområdet vid den planerade gruvan (ljusgrön rastrering) kommer att undvikas av renarna Figur 8-2: Antal invånare i Klimpfjäll under tidigare gruvdrift och fram till ,58, BILAGOR Uppdragsnummer vii

9 1.0 BAKGRUND Boliden startade utbyggnaden av en underjordsgruva och anrikningsverk 1973 vid Stekenjokk och bedrev gruvverksamhet under perioden (Figur 1-1). Efterbehandlingen påbörjades direkt efter verksamhetens upphörande i slutet av 1988 och var klar Sandmagasinet omvandlades till en sjö som numera har en god vattenkvalitet och en etablerad stam av röding. Gruvverksamheten samexisterade med rennäringen under hela verksamhetstiden, och trots vissa störningar i olika former och minskad betestillgång kunde renskötseln bedrivas utan att renarnas antal minskade. Stigande metallpriser under senare år har gjort det intressant att åter öppna gruvan för produktion. Hösten 2006 påbörjade IGE Nordic AB (numera Nickel Mountain Resources AB) arbetet med ansökan om bearbetningskoncession för fyndigheten vid Stekenjokk. Samråd hölls med länsstyrelser, kommuner, Vilhelmina södra och Frostvikens norra (numera Voernese) samebyar samt övriga berörda och allmänheten. Arbetet resulterade i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). I januari 2011 förvärvades rättigheterna till mineraliseringen vid Stekenjokk av Northfield Exploration AB, och arbetet startade med att uppdatera och färdigställa MKB:n 1. Bolaget namnändrades till Vilhelmina Mineral AB. Figur 1-1: Översiktskarta över Stekenjokk med omgivningar Uppdragsnummer

10 Föreliggande dokument är en sammanfattning av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för ansökan om bearbetningskoncession för fyndigheterna Stekenjokk K nr 1 och Levi K nr 1 i Vilhelmina och Strömsunds kommuner, Västerbottens respektive Jämtlands län, som inlämnades till bergmästaren (Figur 1-2). Dessutom har uppdateringar av information och kompletteringar gjorts enligt yttranden som inkommit under remisstiden. Figur 1-2: Koncessionsområdena Stekenjokk K nr 1 och Levi K nr 1 med beräknad mineralisering projicerad på markytan. Grått område är utbrutet av Boliden. Uppdragsnummer

11 Samebyarna och Vilhelmina kommun har en central roll för ärendet med öppnandet av den efterbehandlade Bolidengruvan i form av samrådsparter. Bergmästaren skall enligt Mineralförordningen (1992:285, 21 ) skicka meddelande om ansökan och MKB till bl.a. berörda nyttjanderättshavare, men bergmästaren skickar numera även en kopia på ansökan och MKB:n. Bergmästaren skickade MKB:n på remiss till länsstyrelserna och berörda samebyar, Vilhelmina södra och Voernese. Länsstyrelserna i Jämtlands och Västerbottens län har i yttranden inkomna till Bergsstaten den 14 respektive 15 december 2011 gjort bedömningen att ansökan inte ska beviljas p.g.a. den påverkan en framtida gruvdrift skulle komma att få på riksintresset rennäring i området. Länsstyrelserna har även synpunkter på vissa brister i delar av MKB:n. Skrivelser har också inkommit från Voernese och Vilhelmina södra samebyar och berörda kommuner via länsstyrelserna. Båda länsstyrelserna stöder samebyarnas yttranden och framhåller i sina yttranden att Stekenjokkområdet är gemensamt riksintresse och kärnområde för rennäringen i Voernese och Vilhelmina södra samebyar samt riksintresse flyttled öster om Stekenjokkområdet. Det är ett viktigt betesland från juni till december och används för kalvning, insamling, skiljning och märkning, sarvslakt, brunst samt höstslakt. Området vid Stekenjokk är enligt länsstyrelsen i Västerbotten ett av de absolut viktigaste kärnområdena för rennäring i Västerbotten och ska skyddas enligt 3 kap. 5 2:a stycket MB så långt möjligt mot åtgärder som kan påtagligt försvåra för rennäringen. Samebyarna påpekar även att förutsättningarna för samernas livsvillkor och rennäringens bedrivande har förändrats avsevärt under de senaste åren. Ökad markkonkurrens av exploateringar särskilt vindkraftsindustrins planer i närområdet och vinterbetesområdet och intensivt skogsbruk i vinterbetesområdet, ökat antal rovdjur, kraftigt ökad turism mm måste redovisas tillsammans med en samlad bedömning av hur alla intrång påverkar livsvillkoren för samebyarna. Nya forskningsrön sägs även ha framkommit om betydande undvikelseeffekter vid störningar. Samebyarna kritiserar även att inga samråd har hållits innan ansökan inlämnades till Bergmästaren. De nya forskningsrön som sägs föreligga skiljer sig inte från de som refereras i inlämnad MKB, och som är utgångspunkt för bedömning av undvikelseeffekter. Flera samråd med diskussioner om rennäringens bedrivande och förutsättningar hölls med samerna under 2006 och 2007 och minnesanteckningar finns bilagda till inlämnad MKB. Enligt länsstyrelsen i Västerbottens län föreligger även en konflikt med miljömålet Storslagen fjällmiljö enl. prop. 2009/10:155. I yttrandet från Jämtlands länsstyrelse ( ) påpekas att det i MKB:n saknas redovisning av påverkan på riksintresseområdena naturvård och friluftsliv enligt 3 kap. 6 MB samt kust, turism och friluftsliv enligt 4 kap. 2 MB. Länsstyrelsen noterar även att en eventuell brytning kommer att bedrivas på flera hundra meters djup och att nedfartsramp och markbaserad verksamhet kommer att bedrivas i Västerbottens län ca 1,5 km från gränsen till Jämtlands län. Därför kommer inga områden att tas i anspråk i Jämtlands län, men störningar skulle kunna beröra länet av bl.a. buller, damning, vibrationer och ökade transporter. I länsstyrelsens yttrande sägs dock Störningar som skulle kunna beröra Jämtlands län vid en nyöppning av Stekenjokkgruvan är bl.a. buller, damning, vibrationer och ökade transporter. Dessa typer av störningar ska belysas vid en tillståndsprövning enligt 9 kap. miljöbalken. Det innebär att detta kommer att behandlas vid en senare miljöprövning och inte skall tas upp vid den nu föreliggande ansökan om bearbetningskoncession. Uppdragsnummer

12 Vad gäller bristerna i MKB:n hänför sig mycket i yttrandena, särskilt från kommunerna, till förhållanden som kommer att hanteras vid en senare miljöprövning enligt 9 kap. och 11 kap. MB. I yttrandet från Strömsunds kommun ( ) anges t.ex. Utsläppen till luft genom damning m.m. kommer att ske mer diffust och variera beroende på väder och vind, konsekvenserna av detta är inte tydliggjorda i materialet. Vidare sägs Om bolaget anser att ingen påverkan finns i Strömsunds kommun skall detta tydligt framgå av avgränsningarna i miljökonsekvensbeskrivningen. I annat fall skall handlingarna kompletteras. Om bergmästaren delar länsstyrelsens bedömning ska ansökan avslås. Om bergmästaren däremot vid tillämpningen av 3 eller 4 kap. miljöbalken finner skäl att frångå vad länsstyrelsen har föreslagit skall ärenden om beviljande av bearbetningskoncession hänskjutas till regeringens prövning enligt 8 kap. 2 minerallagen. I samband med inlämnandet av ansökan till Bergmästaren påbörjade SGU en utredning om utpekande och avgränsning av mineralfyndigheten Stekenjokk som riksintresse enligt 3 kap. 7 andra stycket Miljöbalken (MB). SGU skickade ärendet på remiss till länsstyrelserna och Boverket i december Länsstyrelsen i Västerbottens län avstyrkte i yttranden att det föreslagna området utpekas som riksintresse, med hänvisning till sina yttranden angående ansökan om bearbetningskoncession. Länsstyrelsen i Jämtlands län anger i yttrande att det inte går att avgöra om Stekenjokkfyndigheten skall utnämnas till riksintresse då det saknas underlag för bedömning. Dessutom påpekar länsstyrelsen att den har till uppgift att bevaka och väga olika riksintressen mot varandra och informerar om befintliga riksintressen i området. Region Västerbotten har ställt sig positiv till SGU:s förslag att utpeka Stekenjokkfyndigheten som riksintresse. Även Vilhelmina och Strömsunds kommuner är positiva till detta i sina yttranden respektive SGU beslutade att området med fyndigheten Stekenjokk är av riksintresse avseende värdefulla ämnen eller material enligt 3 kap. 7 andra stycket miljöbalken. 2.0 MOTIV FÖR BRYTNING Då tidigare verksamhet upphörde 1988 hade ett omfattande undersökningsprogram genomförts som påvisat betydande tonnage kvarstående mineralisering. Metallpriser och marknadsvillkor för transporter och smältning/raffinering av metallsligerna hade dock under en följd av år medfört en alltför låg nettointäkt till verksamheten för att klara driftskostnader, erfoderliga återinvesteringar och kostnader för fortsatt prospektering och gruvundersökning. Under de senaste åren har det skett en stark efterfrågeökning och prisuppgång på världsmarknaden för basoch ädelmetaller. Detta tillsammans med teknikutvecklingen under de senaste tjugo åren och den av Vilhelmina Mineral nu beräknade kvarvarande sammanlagda mineraltillgången i området, har bekräftat att det föreligger en betydande ekonomisk potential för att etablera gruvdrift i Stekenjokk och Levi. Mineraliseringen i Stekenjokkområdet representerar en betydande resurs för samhället i form av produkter som har efterfrågan inom och utom landet. Koppar och zink hör till de metaller som krävs för byggande av infrastruktur och kommunikation, och som är av synnerlig betydelse för samhällsutvecklingen såväl i industriländer som i utvecklingsländer. Koncessionsmineralen hör till landets strategiska resurser och därför beslutade Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) att området med fyndigheten Stekenjokk är Uppdragsnummer

13 av riksintresse avseende värdefulla ämnen eller mineral enligt 3 kap. 7 andra stycket miljöbalken. I remissförfarandet stöddes detta beslut av Vilhelmina kommun som angav att Området bedöms vara viktigt ur materialförsörjningssynpunkt både för Sverige och Europa, och av vikt för gruvnäringen ur nationell synpunkt, och Region Västerbotten som angav att en hållbar exploatering av våra naturtillgångar skapar nya möjligheter till tillväxt och utveckling inte minst i länets inlands- och fjällkommuner. Den samhällsekonomiska betydelsen av en etablering har framhållits av Vilhelmina och Strömsunds kommuner 4 & 5. Vilhelmina kommun anser i likhet med länsstyrelsen i Västerbotten, såsom det uttrycks i tillväxtavtalet Utveckling i Västerbottens län ( ), att gruvnäringen utgör en av de prioriterade branscherna och att näringen har mycket goda förutsättningar att utvecklas till en regional motor för utveckling av nya och traditionella jobb. Kommunen pekar på att studier inom regioner med gruvetableringar har visat att andelen sysselsatt befolkning, inkomstnivåer och bruttoregionprodukt utvecklas positivt jämfört med om en etablering inte kommit till stånd. Yttrandet från Strömsunds kommun uttrycker på liknande sätt värdet av en gruvetablering för att komplettera kommunens näringsstruktur. Kommunerna ser även en fördel med att gruvan öppnas så att vägen mellan Klimpfjäll och Ankarvattnet förbi Stekenjokk eventuellt kan hållas öppen vintertid. Gruvan kommer även att behöva personal med högkvalitativ utbildning inom olika områden som t.ex. fordonsteknik och processtyrning med datorer. Denna personal kommer att kunna engageras inom annan verksamhet när gruvdriften i en framtid läggs ner. I november 2006 var sexton procent av kommunens befolkning bosatt i fjällområdet. I detta område har befolkningen minskat med åtta procent under åren 1999 till 2006, vilket är en procentenhet mer än i kommunen som helhet. Gruvverksamheten beräknas pågå i åtminstone 15 år och omsätta cirka 650 miljoner kronor per år med stora sysselsättningseffekter som följd. Under uppbyggnadsfasen beräknas antalet arbetstillfällen uppgå till flera hundra, och 150 arbetstillfällen bedöms kunna skapas bara i gruvdriften under drifttiden. Gruvverksamheten kommer därmed att få ett stort direkt inflytande på den lokala ekonomin. Härtill kommer effekter från indirekt sysselsättning. Med en beräknad multiplikatoreffekt på tre till fyra kan det indirekt skapas ytterligare arbetstillfällen. Bolaget bedömer att de totala investeringarna uppgår till mellan 600 och 800 miljoner kronor, vilket är 3 gånger större en hela rese- och turistindustrins årliga omsättning i Vilhelmina kommun på 226 miljoner kronor. Investeringen omfattar till en betydande del kostnader för personal som engageras lokalt och i regionen. I ansökan om bearbetningskoncession och MKB från 2011 finns en analys av de samhällsekonomiska effekterna av en gruvetablering med 10 års drifttid. I samband med arbetet med MKB utarbetades även en rennärings-mkb i en samrådsprocess med Vilhelmina Södra och Voernese samebyar. Enligt studien som gjordes 2007 kan värdet av den bedrivna rennäringen i området värderas till närmare 3 Mkr per år. Värdet av sidoverksamheterna fiske, jakt och turism delvis knutna till rennäringen i Kultsjödalen värderas till högst 50 Mkr per år. Uppdragsnummer

14 En samhällsekonomisk bedömning av ett nollalternativ utan en gruvetablering inkluderar rennäring samt fiske, jakt och turism. Det årliga värdet kan bedömas till 53 Mkr, varav 3 Mkr för renskötsel och 50 Mkr för fiske, jakt och turism. Den samhällsekonomiska bedömningen av en etablering av gruvverksamhet för en drifttid av femton år innebär ett årligt tillskott till regionen under verksamhetstiden. I denna jämförelse har det beräknade tillskottet begränsats till löner till anställda och entreprenörer i gruvverksamheten och till ersättningar till lokala entreprenörer och leverantörer för inköp av varor och tjänster till verksamheten liksom till dess etableringsoch avvecklingsskeden. Inga indirekta tillskott för personer engagerade i service- och samhällsnäringar har inkluderats. Därtill kommer värdet av en under perioden fortgående renskötsel samt jakt, fiske och turism. Värdet av dessa verksamheter bedöms att återgår till nuvarande nivåer några år efter avslutad gruvverksamhet. En jämförelse mellan alternativen kan därför göras för en begränsad period. Efter att MKB inlämnats till bergmästaren år 2011 har Vilhelimina Mineral i sin bedömning av projektet justerat vissa antagen rörande bl. a. möjlig driftslängd för gruvan. Bolaget bedömer att det eventuellt kan finnas förutsättningar för ytterligare fem års drifttid. I sådant fall skulle en gruvetablering enligt de angivna förutsättningarna lokalt för Kultsjödalen överstiga värdet av nollalternativet med ca Mkr i löpande penningvärde under gruvans 15-åriga driftperiod och med ca Mkr under gruvans livslängd (Tabell 2-1). Tabell 2-1 Ekonomisk jämförelse lokalt i Kultsjödalen mellan befintlig verksamhet och en gruvetablering. Siffrorna anger miljoner kronor (Mkr). Alternativ År 1-2 År 3-17 År Summa Etableringsalternativ (A) Gruvverksamhet Renskötsel Jakt, fiske, turism Summa Nollalternativ (B) Renskötsel Jakt, fiske, turism Summa Differens (A-B) Sett i perspektiv av naturresursutnyttjande är Stekenjokkområdet speciellt eftersom dess fyndigheter bearbetats i en tidigare fas. En förnyad verksamhetsperiod syftande till att utnyttja kvarvarande resurs är positivt ur ett hushållningsperspektiv. Uppdragsnummer

15 3.0 VERKSAMHETENS ART OCH OMFATTNING 3.1 Allmän beskrivning Fyndigheterna Stekenjokk K nr 1 och Levi K nr 1 ligger i ett område på kronoöverloppsmarken inom Vilhelmina kommun i Västerbottens län och Strömsunds kommun i Jämtlands län, ca 15 km väster om byn Klimpfjäll (Figur 1-2). Avsikten är att i en framtid kunna bryta och anrika malm med innehåll av koppar, zink, bly, guld och silver. Stekenjokkmineraliseringen, som bröts och anrikades av Boliden under perioden , är huvudsakligen av kompakt svavelkisdominerad typ men innehåller även impregnationsmineralisering med sulfider i mindre mängd i sericitkvartsit eller i grafitskiffer. Mineraliseringen i Levi är en nordlig förlängning av den i Stekenjokk och är mycket lik denna även om genomsnittshalterna är något lägre i Levi. Mineraliseringen Stekenjokk Syd ligger på m djup, och det finns en ramp samt ett schakt från det gamla industriområdet ner till mineraliseringen. Stekenjokkgruvan drevs alltså som en underjordsgruva, vilket kommer att ske även vid ett återöppnande. Den tidigare verksamheten avbröts på grund av bristande lönsamhet i ett läge då omkring halva den ursprungligen beräknade mineraliseringen brutits ut. Den på senare år starka prisökningen på bas- och ädelmetaller har skapat nya förutsättningar för en återupptagen verksamhet. En framtida produktion bedöms komma att ske i allt väsentligt på liknande sätt som den tidigare med brytning under jord, malmbehandling i ett anrikningsverk på platsen för det förra, transport av koppar- och zinksliger från området med lastbil och deponering av en del av restprodukten under jord och av en annan del i ett sandmagasin ovan jord. Den indikerade mineraltillgången vid Stekenjokk Nord & Syd uppgår till ca 3,5 Mton, och känd och indikerad mineraltillgång vid Levi uppgår till ca 3,9 Mton, vilket tillsammans ger ca 7,4 Mton. Den planerade gruvbrytningen beräknas pågå under minst 15 år, med en uppbyggnadstid på ca 2 år och en efterbehandlingstid på ca 3 år, vilket ger en total verksamhetsperiod på minst 20 år. För brytning av Stekenjokkmalmen finns tillträden till gruvan genom ramp och schakt, vilka dock av säkerhetsskäl har plomberats. Vid en ny gruvverksamhet krävs öppnande av ramp och schakt, länspumpning och bergförstärkning. Levimalmen har inte tidigare varit i drift, men en ramp har tidigare öppnats och ca ton malmprov bröts under förra driftperioden. Malmen från respektive gruva transporteras med truck till upplagsplats intill krossverk. För malm från Stekenjokkgruvan kan dessutom uppfordring med spel i schakt till silo bli aktuell. Efter krossning och malning separeras mineralen med hjälp av flotationsanrikning till ett koppar- respektive ett zinkkoncentrat, vilka båda avvattnas innan transport, som sker med lastbil och i slutna sligbehållare. Användning av annan anrikningsteknik kan bli aktuell för utvinning av blyprodukt. Förutom upplagsplats för malm krävs upplagsplatser för gråberg. Det mesta av gråberget kommer dock att behövas för den successiva höjningen av dammvallarna. Under pågående verksamhet kommer det att finnas behov av mark för uppfordringsanläggningar, malmbehandlingsbyggnader, upplag, sand- och klarningsmagasin, transporter m.m. I huvudsak kommer tidigare utnyttjad mark för dessa ändamål att användas, vilket innebär minsta möjliga ytterligare markanvändning. Den utökade deponeringen av anrikningssand kommer att innebära en marginell ökning av magasinsarean. Utförda inventeringar har visat att inga sällsynta växter och djur eller särskilt bevarandevärda naturmiljöer finns inom detta tillkommande område. Dock kommer det troligtvis att krävas åtgärder för att en samisk Uppdragsnummer

16 gravplats inte ska hamna under vatten vid den planerade höjningen av dämningsgränsen. Behov finns även för en mindre ökad markanvändning i anslutning till Levimalmen på mark som enligt inventeringen inte hyser några påtagliga natur- och kulturvärden. Den tidigare påbörjade underjordsrampen behöver även länspumpas. Under brytningsperioden kommer utsläpp att ske till luft och vatten. Utsläppet till luft av metaller bedöms bli lägre än under tidigare driftperiod eftersom sligavvattning planeras ske med i princip utsläppsfri teknik. Det bedöms att utsläppen till vatten kommer att bli ungefär desamma som under föregående driftperiod och därför enligt tidigare erfarenheter inte leda till några förändringar hos växt- och djursamhällena i Stekenjokken eller Saxån. Området för den planerade verksamheten utgörs av en högfjällsplatå på ca 800 till 850 m över havet. Hela närområdet är av riksintresse för rennäring. Ett område med riksintresse för kultur ligger ca 8 km nordöst om Levimineraliseringen. Norra delen av Stekenjokkmineraliseringen och hela Levimineraliseringen sammanfaller med Vardo-, Laster-, och Fjällfjällens Natura 2000-område och riksintresseområde för natur. Det bör dock noteras att mineraliseringarna ligger på flera hundra meters djup under markytan. Förutom dessa skyddsvärda områden tillkommer riksintresse för friluftsliv. Vattendragen kring Stekenjokk ingår i Ångermanälvens vattensystem. Området i Stekenjokk avvattnas av Stekenjokken, som rinner ut i Saxån som i sin tur rinner ut i Kultsjön. I det närliggande Natura 2000-området förekommer den akut hotade fjällräven och Långskaftad svanmossa, vilka båda utgör rödlistade Natura 2000-arter som finns i Stekenjokkområdet. Enligt utförda undersökningar 2 och diskussioner med myndigheter 3 bedöms ingen fara föreligga för att dessa eller andra skyddsvärda växtoch djurbestånd skall påverkas på ett betydande sätt av en återupptagen gruvdrift i Stekenjokk enligt planerad omfattning. Brytning av Levimalmen planeras ske så att vattenområdet Duoranjaure inom Natura 2000-området inte påverkas negativt av förändrade grundvattenförhållanden. Efter avslutad drift avlägsnas byggnader eller anpassas till alternativ användning och markområden efterbehandlas. Sand- och klarningsmagasinet efterbehandlas liksom idag genom överdämning, vilket visat sig vara en mycket effektiv metod för att varaktigt förhindra metalltransport från det deponerade materialet. Det bestående intrycket från ett landskapsperspektiv blir främst att dammen mot norr höjs med knappt fyra meter. Dessutom kan förväntas att den nu pågående transporten av vittringsprodukter från sulfider från den norra dammen i nuvarande magasin upphör, eftersom den kommer att överdämmas med hjälp av en ny planerad yttre dammkropp. 3.2 Planerade byggnads- och anläggningsåtgärder De byggnader och andra anläggningar som planeras uppföras vid gruvan är i stort sett liknande de som fanns vid den tidigare gruvbrytningen (I Jämtlands län planeras inga anläggningar uppföras på markytan, och inte heller något schakt. Befintligt sand- och klarningsmagasin med dammar planeras att användas för den anrikningssand som behöver deponeras. Tre olika lägen har utretts, och minsta påverkan på omgivningen erhålls med en höjning av Uppdragsnummer

17 den befintliga dammen (Figur 3-2). Det efterbehandlade sandmagasinet upptar idag en yta på 106 ha, som kommer att öka med ca 20 % till 130 ha. Figur 3-1). Industriområdet är liksom tidigare lokaliserat väster om länsväg 1067 mellan Saxån och Karitjärn och i anslutning till nedfartsrampen. Dessutom behövs ett mindre område för upplag i anslutning till Levimineraliseringens södra utgående där det idag finns en plomberad ramp ned i malmkroppen (Figur 1-2). De anläggningar som kommer att uppföras är uppfordringsanläggning för malm, byggnader för malmbehandling (kross- och anrikningsverk), verkstäder, gråberg på ca 1 ha samt trafikanläggningar och parkeringsytor. Storleken på respektive delområde vid gruvgård, förråd, kontor och personalutrymmen. Dessutom krävs upplagsplats för malm på ca 0,1 ha och Stekenjokk- och Levimineraliseringen beräknas bli 30 respektive 0,1 ha. På industriområdet finns även byggnader för laboratorium, lagring av kemikalier och övrigt material. Anordningar för avledning av tillrinnande ytvatten och uppsamling och behandling av avrinnande ytvatten kommer att anläggas. I Jämtlands län planeras inga anläggningar uppföras på markytan, och inte heller något schakt. Befintligt sand- och klarningsmagasin med dammar planeras att användas för den anrikningssand som behöver deponeras. Tre olika lägen har utretts, och minsta påverkan på omgivningen erhålls med en höjning av den befintliga dammen (Figur 3-2). Det efterbehandlade sandmagasinet upptar idag en yta på 106 ha, som kommer att öka med ca 20 % till 130 ha. Figur 3-1: Schematisk bild av industriområde med omgivningar Vid den planerade verksamheten kommer således omkring 24 ha mark väster om befintligt magasin att behöva tas i anspråk vid en planerad fyllnadsvolym på 5 Mm 3. Efter avslutad verksamhet bedöms erforderlig dämningsnivå i magasinet öka med ca 4 m från nuvarande +803,2 m ö.h. till +807,0 m ö.h. Byggandet av dammarna kommer att ske etappvis under drifttiden för att slutligen nå den nya dämningsnivån. Dammkrönet byggs för att klara 2 m överdämning av deponerad sand samt ett fribord på 2,5 m. Uppdragsnummer

18 Ett gråbergsupplag på ca 1 ha för utbrutet berg som inte innehåller någon malm planeras ligga vid nerfarten till industriområdet (I Jämtlands län planeras inga anläggningar uppföras på markytan, och inte heller något schakt. Befintligt sand- och klarningsmagasin med dammar planeras att användas för den anrikningssand som behöver deponeras. Tre olika lägen har utretts, och minsta påverkan på omgivningen erhålls med en höjning av den befintliga dammen (Figur 3-2). Det efterbehandlade sandmagasinet upptar idag en yta på 106 ha, som kommer att öka med ca 20 % till 130 ha. Figur 3-1). Totalt beräknas upp till storleksordningen 0,3 Mm 3 gråberg uppkomma, där största delen kommer att användas för anläggandet av dammar för sand- och klarningsmagasin, för vägbyggnation under och ovan jord inom området samt för återfyllning av utbrutna gruvutrymmen. Med tanke på risken för vittring av sulfider i gråberget kommer en klassificering av gråbergstyp att löpande genomföras för att säkerställa att vittrande sulfidhaltigt material inte används där det kan förorsaka framtida metalltransport av betydelse. Gråberget kommer att mellanlagras och vid behov kvalitetsmässigt separeras på upplagsplatser inom området, där tillrinning av ytvatten kommer att minimeras med hjälp av skärmdiken. Avrinnande ytvatten kommer vid behov att behandlas på lämpligt sätt. Figur 3-2: Översiktlig illustration av lokaliseringsalternativ med korresponderande hydrologiska tillrinningsområden. Sandmagasinet planeras ligga på samma plats som befintligt magasin Uppdragsnummer

19 Behovet av processvatten beräknas uppgå till i storleksordningen 2,5 Mm 3 /år, vilket fördelas relativt jämnt mellan uttag av råvatten och återvunnet vatten från klarningsmagasinet. Uttaget av råvatten sker från ett befintligt råvattenmagasin som för den tidigare verksamheten skapats genom en fördämning av Stekenjokken strax nedströms anrikningsverket (I Jämtlands län planeras inga anläggningar uppföras på markytan, och inte heller något schakt. Befintligt sand- och klarningsmagasin med dammar planeras att användas för den anrikningssand som behöver deponeras. Tre olika lägen har utretts, och minsta påverkan på omgivningen erhålls med en höjning av den befintliga dammen (Figur 3-2). Det efterbehandlade sandmagasinet upptar idag en yta på 106 ha, som kommer att öka med ca 20 % till 130 ha. Figur 3-1). Därför krävs ingen speciell uppbyggnad av vattenreservoar inför verksamhetens start. Avskärande diken för avledning av tillrinnande vatten respektive uppsamling och behandling av avrinnande vatten kommer att i erforderlig utsträckning anläggas uppströms respektive nedströms industriområde, tillfälliga upplagsplatser för malm och gråberg samt sand- och klarningsmagasin. En borrad brunn avses användas för dricksvattenförsörjning. Två bassänger kommer att byggas för uppsamling och kontroll av vatten från industriområdet. 3.3 Krav på följdinvesteringar Utöver de direkta investeringarna för produktionsanläggningar samt interna vägar inom gruvområdet kommer bolaget att bekosta följande investeringar; framdragning av elkraft, och anläggande av vatten- och avloppsanläggningar, samt anläggande av tele- och datakommunikationslösning. Telekommunikation kan lösas via länk eller kabel från Klimpfjäll, men företaget är också villigt att undersöka möjligheten till bredbandslösning och betala delar av detta. Kommunen ser det som positivt att gruvan återupptas då det blir lättare att bygga ut detta till Klimpfjäll. Utöver detta krävs inga ytterligare investeringar i infrastruktur. 4.0 NUVARANDE OCH PLANERAD MARKANVÄNDNING Den nuvarande markanvändningen inom det planerade gruvområdet och i närområdet består framför allt av rennäring samt rekreation, turism och friluftsliv inklusive jakt och fiske. Boliden bedrev under perioden gruvverksamhet vid Stekenjokk, och den s.k. Stekenjokkvägen (länsväg 1067) över fjället mellan Klimpfjäll och Ankarvattnet byggdes för transporter till och från gruvområdet. I samband med tidigare planer år 2007 på återupptagande av gruvverksamheten i Stekenjokkområdet fanns även planer på tre vindkraftsparker i anslutning till gruvområdet. Vilhelmina kommun har dock sagt nej till dessa planer genom ett Uppdragsnummer

20 tillägg till den antagna vindkraftplanen för Södra Lappland 6 som antogs , och som undantar Stekenjokkområdet för byggande av vindkraftsparker. 4.1 Rennäring Enligt rennäringslagen (1971:437) har samerna rätt till renskötsel och får använda mark och vatten till underhåll för sig och sina renar. Renskötseln får bedrivas under hela året inom året-runt-markerna i fjällen, som sträcker sig från odlingsgränsen och upp till gränsen mot Norge. I Jämtlands län saknas odlingsgränsen och där används begreppen renbetesfjäll och sedvanerättsmarker. Området vid Stekenjokk och dess omgivning utgör Vilhelmina södra samebys åretruntmarker samt Voernese samebys renbetesfjäll (åretruntmarker). Det innebär att området vid och omkring Stekenjokk används av samebyarna under större delen av året och vid de viktigaste perioderna av renskötselåret (Figur 4-1 och Figur 4-2). Det är ett viktigt betesland under juni december och här sker kalvning, märkning, uppsamling och sarvslakt, brunst samt höstslakt och renskiljning. Stekenjokkområdet betraktas av samerna som ett nyckelområde, det viktigaste området, för rennäringen och hela området från Klimpfjäll till Norska gränsen utgör kärnområde. Detta beskrivs i detalj i inlämnad MKB till Bergmästaren. Den betesmark som gick förlorad under den tidigare gruvdriften har återtagits, förutom området för det efterbehandlade sandmagasinet på ca 106 ha, samt råvattentäkten och industriområdet där växtlighet ännu inte har etablerats. Dessutom har undersökningen av Levimalmen förstört betet i en korridor från sandmagasinet, och sandflykt under gruvperioden har försämrat betet i direkt anslutning till gruvområdet samt intill den konstgjorda sjön och utefter vägen. Totalt uppgår arean på det förlorade betet till uppskattningsvis 340 ha. Renarna strövar numera fritt och betar i området liksom under perioden innan gruvdriften. Turismen har dock ökat jämfört med tidigare, vilket medfört att störningen blivit större. Detta beror till viss del på gruvdriften, då industriområdet används till husvagnsparkering. Den under gruvdriften förändrade huvudflyttleden används även idag, då omledningen av Stekenjokken fortfarande utgör ett hinder att använda den tidigare flyttleden över gruvområdet. Det är dock väderförhållandena som styr hur renarna tar sig förbi Stekenjokkområdet. Exempelvis kan renarna ta en kortare väg över Stikken eller längre österut över Skearmoetjålhte och Prånhtsoe, men de kan även drivas söderut in i Voernese sameby, vilket skedde på grund av vädret i september Renhjorden från Vilhelmina södra sameby förenades med renhjorden från Voernese, och tillsammans drevs renarna förbi gruvområdet över Lill Tjokkele (Levimineraliseringen) och över Saxån ca 3 km norr om bron vidare till hagen i Bealloevaerie och Froskonbäckens fältslakteri. Förflyttningen till Froskonbäcken sker numera så snabbt som möjligt, men vid behov kan renarna lämnas vid Stekenjokk för rastbete under flera dagar utan att de skingras. Jämfört med åren innan gruvbrytningen medför dagens förhållanden med det efterbehandlade gruvområdet inget merarbete för renskötseln. Uppdragsnummer

21 Figur 4-1: Renskötseln med olika betestrakter under vår till sensommar i Vilhelmina södra och Frostviken norra (numera Voernese) samebyars året-runt-marker och renbetesfjäll Uppdragsnummer

22 Figur 4-2: Renskötseln med olika betestrakter under höst och vinter i Vilhelmina södra och Frostviken norra (numera Voernese) samebyars året-runt-marker och renbetesfjäll Uppdragsnummer

23 4.2 Rekreation och friluftsliv inklusive fiske och jakt De dominerande fritidssysselsättningarna i större delen av Västerbottens län är jakt och fiske. I Vilhelmina kommun finns stora möjligheter för fritidsaktiviteter, och rekreationsområden av särskild betydelse finns i anslutning till Saxnäs, Klimpfjäll, Dikanäs och Kittelfjäll 7. Enligt kommunen måste hänsyn till detta intresse tas av andra markanvändningsintressen särskilt av skogsbruket, där större avverkningar bör föregås av samråd med markägare, skogsvårdsstyrelsen och kommunen. I fjälltrakterna finns ett flertal markerade vandrings- och turåkningsleder för sommar och vinterbruk, t.ex. från Klimpfjäll till Slipsikstugan. Området runt Klimpfjäll är idealiskt för vandring och cykling. Rösade och kryssmarkerade leder genomkorsar fjällen och dalarna och Marsfjällets naturreservat ligger i närområdet 8. Övernattningsstugor finns inom bekvämt avstånd från varandra. Sträcka 1: Stekenjokk Vielmesmakke, 18 km jeep-väg, storslaget högfjällsled Sträcka 4: Sligdammen Sipmeke, 15 km jeep-väg och stig Sträcka 5: Stekenjokk Tjåkkele, 20 km stig Sträcka 6: Tjåkkelevägen, 9 km grusväg Sträcka 13: Norgefararleden, 25 km stig, historiskt intressant led som användes vid handelsresor till Norge I Vilhelmina finns många vatten som är lämpliga för både husbehovsfiske och sportfiske. Efterfrågan på goda fiskemöjligheter ökar för fritid och turism, och det är viktigt att skydda sjöar och vattendrag mot exploatering som orsakar negativ påverkan på fisket och miljöpåverkan i form av försurning. Kultsjön samt nedströmsdelarna av tillrinnande vattendrag ingår i Kultsjöns fiskevårdsområde. Fiskevårdsföreningen är länets största sett till antalet sålda fiskekort 9. I Kultsjön fiskas öring och röding året runt 10. Rödingen i Kultsjön växer fort och har en ovanligt hög medelvikt. Storrödingen leker i de tillrinnande vattendragen. De största tillflödena till Kultsjön utgörs av Saxån från väst, Ransarån från norr och Satsån från söder. Den sjölekande rödingen är i princip utdöd som en följd av regleringen av Kultsjön, vilken periodvis orsakar en torrläggning av grunda områden som tjänar som lekplatser. I råvattenmagasinet vid Stekenjokk fiskas storöring och mindre röding, och i Sand- och Klarningsmagasinet finns mindre öring och röding 11. Vilhelmina södra Sameby bedriver fiske och såväl småvilt- som storviltjakt 12. I dalgångarna jagas älg och småviltjakten består framförallt av ripjakt. När tillstånd ges jagas även björn och lo. I Vilhelmina kommun finns mycket goda möjligheter att bedriva jakt. I fjällen erbjuds jakt dels i renodlad fjällmiljö på ripa och dels i skogslandet på tjäder och orre 13. Upplåtelse sker med stöd av rennäringslagen och rennäringsförordningen, och hänsyn till renskötseln är grunden för jakten. Den upplåtelse som sker av statens mark ovan odlingsgränsen kan skapa arbetstillfällen genom guideverksamhet, uthyrning av logi med mera. Västerbottens Länsstyrelses beslut om ändrade regler för småviltsjakten 2007/2008 ovan odlingsgränsen innebär bl. a att lokalbefolkningen i fjällkommunerna får större möjligheter att bedriva jakt. Små- Uppdragsnummer

24 viltjakten har anpassats till den uttolkning av EG-rätten som regeringen gett uttryck för i den förändrade lydelsen av regelverken i rennäringsförordningen. Länsstyrelserna ska enligt rennäringsförordningens (SFS 1993:384) 3 upplåta rätt till småviltjakt samt handsredskapsfiske på statens mark ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen om denna upplåtelse inte innebär olägenhet av betydelse för renskötseln eller inverkar menligt på miljön, turismen eller dylikt. Jakten 2012/2013 sker på i stort sett samma villkor som föregående år. Således inga särskiljande regler beroende på nationalitet Turism Turismen har vuxit i betydelse under de senaste decennierna och utvecklats till en av kommunens basnäringar, och är numera en prioriterad näring. De dominerande områdena för besöksnäringen är Kultsjö- och Vojmådalen samt Vilhelmina tätort med omnejd 7. I Kultsjödalen ligger Kultsjön och Saxån med tillrinningsområde vid Stekenjokkgruvan och Norska gränsen. Populära besöksplatser i Kultsjödalen är Marsliden på sydsidan av Marsfjället och Saxnäs vid Kultsjön. Längre upp i Kultsjödalen, ca 30 km öster om gruvområdet ligger Fatmomakke kyrkstad, en gammal samisk kult- och samlingsplats som besöks av turister. På området finns bl.a. lappkåtor och en kyrka från 1830-talet, och där säljs samiskt hantverk. I närmsta byn Klimpfjäll, ca 15 km sydöst om gruvan, ligger Norgefarargården och hotell med restaurang, sporthall, stugor, liftanläggning, elljusspår, leder och turistflyg för bl.a. jakt och fiske. Omfattningen av turistinkomster i Kultsjödalen har av Vilhelmina kommun bedömts till miljoner kronor per år 4. De lokala turistanläggningarna anordnar fjällvandringar, mountainbiketurer, längdskidåkning och andra aktiviteter med naturupplevelser. Det som finns kvar av de gamla prospekteringsvägarna utnyttjas bl.a. för cykling (se kapitel 4.2). På norra sidan av Klimpviken finns en alpin anläggning med liftsystem. Samebyn bedriver småviltjakt- och fisketurism i liten skala, och omkring 100 fiskekort såldes 2006 för fiske i två sjöar 12. Exempel på andra aktörer som organiserar jakt- och fisketurism mm är: STF Vandrarhem Saxnäs/Kultsjögården, Saxnäsgården och Klimpfjälls Högfjällshotell. Sammanlagt såldes ca 6000 fiskedygn på statens vatten i området under 2011, vilket inbringade närmare kronor 15. Inom Kultsjöns FVO såldes drygt 6000 fiskedygn 2011, vilket gav en inkomst på omkring kronor, och fisketurismen inbringar totalt drygt 1 miljon kronor 9. Utländska jaktturister har fått större möjligheter att bedriva småviltjakt ovan odlingsgränsen, enligt Västerbottens Länsstyrelses beslut om ändrade regler för småviltsjakten 2007/2008. För jakt i området från odlingsgränsen upp till Klimpfjäll såldes under jaktsäsongen 2011/2012 ca 3500 jaktkort, vilket inbringade drygt 1,37 miljoner kronor Infrastruktur Närmaste bebyggelse är samhället Klimpfjäll som hade 99 invånare år och ligger ca 15 km sydöst om Stekenjokk. Stekenjokkvägen (länsväg 1067) ingår som en del i turistvägen Vildmarksvägen mellan Strömsund och Vilhelmina. Stekenjokkvägen är en av Sveriges högst belägna vägar (ca 870 m ö.h.) och är tidvis stängd vintertid p.g.a. stora snömängder. Årsmedeldygnstrafiken uppgår under senare år (2008) till ca 280 fordon söder om Klimpfjäll och ca 140 fordon på vägsträckan norr om Klimpfjäll upp till Stekenjokk 17. Av dessa utgör tung trafik ca 20 fordon söder om och ca 10 norr om Klimpfjäll. Uppdragsnummer

25 I anslutning till det f.d. gruvområdet finns parkeringsfickor längs länsväg 1067, vilket underlättar tillgängligheten till Stekenjokkplatån för turismen. Inga kraftledningar går idag genom Stekenjokkområdet, men om gruvan kommer till stånd behövs ledningar fram till västra Klimpfjäll, där Vattenfalls nät på 40 KV ansluter från Stalons kraftstation. När gruvan drevs gick en 40 KV ledning utefter vägen från Klimpfjäll och upp till Stekenjokk. De sista 6 km av denna ledning har rivits och den kvarvarande delen av ledningen som fortsätter förbi Klimpfjäll har transformerats ner till 20 KV. Om en gruva kommer till stånd i Stekenjokk behövs alltså en ny kraftledning utefter vägen upp till Klimpfjäll. 4.5 Gruvnäring Inom kommunen finns ett flertal mindre områden med brytvärda mineraler. Fyndigheter och undersökningstillstånd finns inom hela kommunen, men de rikaste fyndigheterna ligger inom det svårtillgängliga fjällområdet. Stekenjokkgruvan drevs tidigare av Boliden under perioden , varefter verksamheten lades ner och gruvområdet efterbehandlades. Vid Stekenjokk finns inga andra undersökningstillstånd än de tre som är kopplade till ingiven ansökan om bearbetningskoncession för Stekenjokkgruvan (Figur 4-3). Figur 4-3: Undersökningstillstånd och ansökta bearbetningskoncessioner vid Stekenjokk 18 Uppdragsnummer

26 4.6 Vattenkraft Stekenjokk ligger i övre delen av Ångermanälvens vattensystem, som är totalutbyggd med avseende på vattenkraft, och är nummer 2 bland Sveriges älvar efter Luleälven vad det gäller vattenkraftproduktion. Ångermanälven med de tre huvudgrenarna Åseleälven, Fjällsjöälven och Faxälven producerar ca 12 TWh per år, vilket är ca 17% av Sveriges vattenkraftproduktion 19. Älvens huvudfåra utnyttjas i princip omväxlande som regleringsmagasin och för kraftverksanläggningar. Vattenfall är största kraftproducenten och äger 8 vattenkraftverk längs Ångermanälven från Stalon i norr till Forsmo vid kusten i söder, varav de tre mest uppströms belägna ligger i Vilhelmina kommun 20. Vatten från Kultsjön leds genom en 17,8 km lång tilloppstunnel utsprängd i berg till Stalons kraftstation vid Malgomaj. Uppströms tilloppstunneln från Kultsjön ligger Vattenfalls kraftstation Saxnäs i Saxån, som mynnar i Kultsjön. Kraftverket i Saxnäs använder sjön Ransarn som regleringsmagasin och kraftverket i Stalon använder Kultsjön som regleringsmagasin. Detta innebär att Kultsjöån som avbördar vatten från Kultsjön till Malgomaj påverkas av vattenregleringen, eftersom vattnet leds i en bergtunnel från Kultsjön till Stalons kraftverk. Sjön Malgomaj utgör i sin tur regleringsmagasin för kraftverket Malgomaj vid Vilhelmina. Enligt kommunens översiktsplan finns potentiella utbyggnadsmöjligheter i Ångermanälven och i ett antal mindre vattendrag. Ytterligare vattenkraftutbyggnad skulle dock förutom negativa ekologiska effekter minska kommunens attraktionskraft för turism, fritid, och rekreation. Från ett allmänt intresse skyddas även vissa vattendrag enligt lag i Sverige. Vattenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål får inte utföras i Ransarån uppströms Ransarn och Saxån, som avbördar vatten till Kultsjön enligt 4 kap. 6 MB. 4.7 Vindkraft Nationella långsiktiga mål för landets energiförsörjning är att 50 % av den energi vi använder ska komma från förnybara energikällor. Staten har därför under senare tid genom Energimyndigheten stött etablering av vindkraftverk. Flera företag har framfört önskemål att få bygga kraftverk i fjällområdet där utredning av vindförhållanden visat på goda förutsättningar. Trycket på att få bygga vindkraftanläggningar i Västerbottens län är stort, och utvecklingstrenden är att de enskilda anläggningarna blir större och större. I början av maj 2012 fanns i länet 21 (Figur 4-4): 159 byggda vindkraftverk på 13 olika platser i länet, där tre kraftverk har byggts av Vindkompaniet vid Klimpfjäll Beviljade tillstånd för uppförande av drygt 320 verk på 15 andra platser. Omrking 35 vindkraftprojekt där projektörer håller på att samråda eller ansöka om tillstånd för att få bygga vindkraftanläggningar omfattande ca 970 vindkraftverk. Under 2007 planerades för byggande av tre vindkraftparker i Stekenjokkområdet, nämligen Fred.Olsen Renewables AB med 43 vindkraftverk på fjällen Stikken och Tjallingen, NordanVind vindkraft AB med 7 vindkraftverk längs vägen nedanför Stikken och RES Skandinavien AB med 15 vindkarftverk som enligt samerna planerades ligga på Tjallingen där flyttleden upp till Stekenjokk går. Kommunen har dock sagt nej Uppdragsnummer

27 till dessa planer baserat på den antagna vindkraftplanen för Södra Lappland, där Stekenjokk är utpekat som stoppområde för vindkraftutbyggnad 6 (se kapitel 6.2). Figur 4-4: Vindkraftprojekt i Västerbottens län i maj Svarta fyrkanter är platser där vindkraftanläggningar finns uppförda, blå trianglar visar var projektörer har tillstånd att bygga, röda punkter markerar var projektörer samråder eller ansöker om tillstånd att få bygga anläggningar Skogsbruk Vilhelmina kommun har ungefär ha produktiv skogsmark, av en total yta på ca ha 7. Skogsbruket är mycket viktigt ur sysselsättningssynpunkt, dels genom direkt arbete i skogen och dels genom transporter och vidareförädling. Ungefär ha av skogen utgörs av fjällnära skog, som diskuterats under senare år i samband med avverkningsprojekt i fjällområdet. En stor del av den fjällnära skogen skyddas genom bildade reservat, ca ha, varav ca ha produktiv skogsmark. I avvaktan på ekologiskt anpassad planering förordar kommunen försiktighetsprincipen enligt MB. Uppdragsnummer

28 Gruvområdet ligger på kalfjället ovanför trädgränsen, men fjällnära skog finns ner mot Klimpfjäll. Vilhelmina kommun anser att synen på fjällnära skogar måste vara balanserad, och att avverkning bör få ske där det från vetenskaplig synpunkt kan visas att återbeskogning är möjlig. Skogsvårdsstyrelsen bedriver i Vilhelmina sedan 2004 utveckling av hållbart skogsbruk i ett landskapsperspektiv enligt begreppet Model Forest, som är en mötesplats där markägare och brukare av olika slag, forskare och andra intressenter kan utbyta kunskaper och erfarenheter 22. Inom Vilhelmina Model Forest har rennäringen en central betydelse för verksamheten. Ambitionen är att arbeta både med kartläggning och dokumentering av kulturella fenomen och förutsättningar, och med tekniska lösningar för bättre integration mellan rennäringen och skogsbruket. 4.9 Jordbruk I Stekenjokks närområde förekommer inget jordbruk. I Vilhelmina kommun förekommer odlingsmark huvudsakligen på sydliga moränsluttningar och på starrmyrar nere i skogs- och myrlandet i öster. Jordbruket karaktäriseras i stort av ett antal jordbruksbyar i östra delen av kommunen och ett antal byar i älvdalgångarna 7. Odlingslandskap finns i älvdalgången från Vilhelmina tätort och upp till Klimpfjäll samt i älvdalgången från Vojmsjön och upp till Kittelfjäll och norr om Ransarområdet. 5.0 LOKALISERINGENS FÖRENLIGHET MED MILJÖBALKENS BESTÄMMELSER 5.1 1, 3 och 4 kap. samt 7 kap. 28 Kapitel 1 behandlar MB:s mål och tillämpningsområde och 3 och 4 kap. reglerar hushållning med mark- och vattenområden. Kapitel 3 omfattar grundläggande bestämmelser för hela landet och behandlar god hushållning 1, icke alls eller obetydligt påverkade stora områden 2, särskilt ekologiskt känsliga områden 3 och skogs- och jordbruksområden av nationell betydelse 4. I 5 10 behandlas olika typer av riksintressen. Kapitel 4 omfattar särskilt utpekade områden av riksintresse. Kapitel 7, 28 behandlar särskilt skyddade områden s.k. Natura 2000 områden. Natura 2000-områden har ett relativt starkt skydd i flera avseenden, men innebär för den skull inte något generellt stopp för pågående markanvändning eller för en framtida utveckling av samhällsnyttig verksamhet. Enligt 28 a krävs tillstånd om verksamheten på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område, och detta prövas av länsstyrelsen. Tillstånd får endast ges enligt 28 b om verksamheten inte kan skada den eller de livsmiljöer som avses skyddas eller medför att bevarandet på ett betydande sätt försvåras av den eller de arter som avses skyddas. Riksintresse naturvård, kulturmiljö, turism och friluftsliv, Natura 2000 samt obrutet fjällområde I Stekenjokks omgivning i Västerbottens och Jämtlands län finns ett antal områden som är skyddsvärda med avseende på olika värden 23 (Figur 5-1). Hela området är av riksintresse för friluftsliv (se kap. 4.2 och 4.3), och områden med riksintresse för kulturmiljö ligger ca 8 km nordöst om Levimineraliseringen i Västerbottens län och ca 7 km sydväst om länsgränsen i Jämtlands län. Uppdragsnummer

29 Norra delen av Stekenjokkmineraliseringen gränsar till och hela Levimineraliseringen sammanfaller med Vardo-, Laster-, och Fjällfjällens Natura område, som även är riksintresse för naturvård. Dess kvalitet består i ett vidsträckt område med stor variation och många representativa habitat för den svenska alpina regionen och en låg mänsklig påverkansgrad. Inom detta område ca 12 km öster om Stekenjokk finns ett särskilt avsatt område, Rapstenjaure, beroende på att där förekommer den mycket sällsynta växten Brudkulla, Gymnadenia runei a. Värt att nämna är att Stekenjokkområdet hyser den akut hotade och enligt artdatabanken rödlistade fjällräven, som är en art som skall skyddas inom Natura 2000-nätverket. Direkt söder om länsgränsen i Jämtland ligger Natura 2000-området Stikkenjukke (Saxån), med karaktären alpint vattendrag med örtrik strandvegetation. På längre avstånd sydöst om Kultsjön finns ytterligare ett Natura 2000-område, Satsfjället, med många olika typer av naturvärden. Närmast liggande svenska nationalpark är Marsfjället 27 km ONO om Stekenjokk. Ovan nämnda områden skyddas enligt 3 kap. 6 MB. Drygt 3 km norr om Levimineraliseringen i Västerbottens län och ca 3 km sydöst om Stekenjokkmineraliseringen i Västerbottens och Jämtlands län ligger gränsen för obrutet fjällområde, som skall skyddas enligt 4 kap. 5 MB. Norra delen av Jämtlands län mot länsgränsen utgör även riksintresse för naturvård samt kust, turism och friluftsliv, som skyddas enligt 3 kap. 6 respektive 4 kap. 2 MB. Även skyddsvärda vattendrag förekommer med skydd enligt 4 kap. 6 MB i Stekenjokkområdet. Hela tillrinningsområdet för bäcken Stekenjokken med utflöde i Saxån strax väster om vägbron och med Natura 2000-området Stikkenjukke (Saxån) ca 2 km sydväst om länsgränsen i Jämtlands län ingår i skyddet (Figur 5-1). Dessutom skyddas även biflöden från topparna Stikken, Domprosten och Tjallingen. a Brudkullan är en lågväxt orkidé som blommar i juli med röda blommor sittande i ett tätblommigt huvudlikt ax. Den växer på kalkrika fjällängar strax ovan trädgränsen. Brudkulla är mycket sällsynt och förekommer endast på några få platser i Sverige, vilka även är de enda kända växtplatserna i världen. Uppgifterna är hämtade från Den virtuella floran, Nordiska riksmuséet. Uppdragsnummer

30 Figur 5-1: Områden med högt skyddsvärde i Stekenjokks omgivning: Riksintresse kultur,kust, turism & friluftsliv, friluftsliv och natur samt Natura 2000-områdena Vardo- Laster- och Fjällfjällen norr om gruvområdet och Stikkenjukke (Saxån) söder om länsgränsen i Jämtland. Uppdragsnummer

31 Nationalparken Börgefjell I Norge ligger nationalparken Börgefjell som täcker ett område på 1447 km 2, och går fram till gränsen mot Sverige 24,25 (Figur 5-2). Parken upprättades den 9 augusti 1963 för att bevara ett stort naturområde i det närmaste fritt från tekniska ingrepp, med stora vildmarkspräglade områden för att säkra biologisk mångfald och ett naturligt förekommande växt och djurliv. Både inne i nationalparken och i områdena runtomkring finns det många samiska kulturminnen i form av boplatser och insamlingsanläggningar. De första bosättningarna kom i slutet av och början av 1800-talet beslöt den Norska turistföreningen att Börgefjell skulle bevaras som vildmark utan stugor och uppmärkta stigar. Det är en av anledningarna att Börgefjell inte har blivit ett utpräglat turistområde. Nationalparken ligger drygt 5 km väster om det planerade gruvområdet och sträcker sig mellan Remdalen i norr och Bjurälven i söder. Figur 5-2: Den Norska nationalparken Börgefjell ligger drygt 5 km väster om det planerade gruvområdet och sträcker sig mellan Remdalen i norr och Bjurälven i söder Uppdragsnummer

32 Riksintresse rennäring Hela det planerade gruvområdet med omgivning i Västerbottens och Jämtlands län är riksintresse för rennäring och kärnområden av riksintresse, och dessutom finns riksintressen för flyttleder och svåra passager 23 (Figur 5-3). Gruvområdet med närmsta omgivning är dessutom ett speciellt viktigt område, ett s.k. nyckelområde, för rennäringen. Dessa områden skyddas enligt 3 kap. 5 MB. Länsstyrelsen hade tidigare ansvar för uppgifter om rennäringens markanvändning och riksintressen, men från 1 januari 2007 har Sametinget övertagit dessa uppgifter. Figur 5-3: Riksintresse rennäring i Västerbottens och Jämtlands län Uppdragsnummer

33 Riksintresse mineralfyndighet Myndigheten Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) beslutade att området med fyndigheten Stekenjokk är av riksintresse avseende värdefulla ämnen eller material enligt 3 kap. 7 andra stycket miljöbalken (Figur 5-4). Beslutet om riksintresse är baserat på fyndighetens betydelse för landets försörjnigsberedskap, hur väldokumenterad fyndigheten är, dess speciella materialegenskaper och om fyndigheten utgör en unik naturresurstillgång. Områdena kring Stekenjokk och Levi är välkända genom geologiska undersökningar samt genom borrningar och tidigare malmbrytning av Boliden. Fyndigheten håller goda halter av framförallt koppar, zink och silver. Sverige är idag en av Europas största koppar-, zink- och silverproducenter. Behovet av metallerna i Europa täcks inte av den inhemska produktionen och en stor andel (ca 2/3 delar) importeras. Betydelsen av metallerna för olika typer av industri är stor, vilket direkt påverkar sysselsättningen. Området är därmed viktigt ur materialförsörjningssynpunkt både för Sverige och Europa och av vikt för gruvnäringen från en nationell utgångspunkt. SGU anser därför att det är viktigt att långsiktigt säkerställa tillgången på koppar, zink och silver. Figur 5-4: Riksintresse värdefulla ämnen eller material och ansökta bearbetningskoncessioner vid Stekenjokk Uppdragsnummer

34 Riksintresse vindbruk Energimyndigheten har som regeringens expertmyndighet uppdraget att skapa planmässiga förutsättningar för vindbruk, samt att främja en hållbar vindkraftutbyggnad genom att löpande se över riksintressen för vindbruk. För att förbättra planeringsverktyget riksintresse för vindbruk och bistå kommuner och länsstyrelser i deras uppgift att planera för den lokala mark- och vattenanvändningen reviderar Energimyndigheten riksintresse vindbruk vilket planeras vara färdig tidigast under hösten Revideringen omfattar både process, metod och kriterier för riksintresse vindbruk. Att bevaka de bästa vindlägena i landet som ett nationellt intresse för vindbruk är en viktig del av arbetet med att öka andelen förnybar energi och möjliggöra uppnående av internationella mål avseende förnybar energi. Revideringen av riksintresse för vindbruk förväntas resultera i både borttagande av befintliga riksintresseområden, justering av gränser och angivande av helt nya områden. Drygt 400 områden i Sverige har pekats ut som riksintresseområden för vindbruk, och 74 av dessa återfinns i Västerbottens län 21 (Figur 5-5). Figur 5-5: Riksintresseområden för vindbruk i Västerbottens län juni 2012 Uppdragsnummer

35 2007 fick Länsstyrelsen en remiss från Energimyndigheten gällande Förslag till områden av riksintresse för energiproduktion genom vindbruk. I 2008 års översyn av riksintresseområden för vindkraft angav Energimyndigheten två områden av riksintresse för vindkraft i fjällområdet mot norska gränsen i Vilhelmina kommun 26 (Figur 5-6); Stekenjokk direkt i anslutning till gruvområdet och ca 5 km mot sydöst över toppen Stikken på 1035 m ö.h. Västra Fjällfjället omkring 9 km nordöst om gruvan norr om Saxån med Durrenskalet på 1276 m ö.h. Dessutom finns områden av riksintresse vindbruk ca 5 km söder om Kultsjön på Fiskonfjället och på Norra Borgafjällen i Dorotea kommun. Figur 5-6: Riksintresse för vindbruk i direkt anslutning till gruvområdet och i dess närhet. Området vid gruvan gränsar till och går in i riksintresse naturvård och Natura 2000-området Vardo-, Lasteroch Fjällfjällen Uppdragsnummer

36 Övriga skyddsvärda markområden och nyckelbiotoper I Stekenjokks närhet finns inga definierade skogsområden med särskilda naturvärden i form av nyckelbiotoper, skogar med särskilt historiska värden eller liknande. Närmast liggande sådant skogsområde är norr om Kultsjön vid Kultsjölandet, där två nyckelbiotoper definierats. En naturinventering gjordes under andra hälften av 1970-talet av det vattenrika området Duoranjaureh 27 (Dåaranjaevrieh), och omfattade i söder en del av Saxåns närområde från gångbron till Stekenjokkvägen till strax nedströms Stekenjokkens utflöde i ån, dock inte Stekenjokken och dess omgivningar. I redovisningen omnämns att Saxån uppströms Stekenjokken kantas främst av videsnår på tuvigt blöt mark med ett artrikt fältskikt av både högväxande och låga örter. På den södra sidan med sitt något mer för vind och snö utsatta läge återfinns rishedens torrhetsföredragande växter. Vid Stekenjokkens inflöde i Saxån bildas i den svaga sluttningen dock backkärr och täta videsnår, blandat med fjällbjörk och dvärgbjörksnår. Här finns ingen sluten fjällbjörkskog utan endast enstaka träd och trädgrupper. I slutet av augusti 2007 utfördes i området kring Levimalmen i sjösystemet Duoranjaureh, samt i Stekenjokk, inventeringar omfattande terrestra (landlevande) flora och fauna, bottenfauna och fiske 2,28,29. Naturvärdesinventeringen visade att Inga speciellt sällsynta arter hittades förutom den rödlistade Långskaftad svanmossa, Meesia longiseta, som har försvunnit i södra Sverige men som antagligen inte minskat så mycket i fjällen 2. Arten är klassad som missgynnad vilket innebär att den är rödlistad men inte hotad. Mossan påträffades endast söder om befintligt sand- och klarningsmagasin. Undersökningen visade vidare att Bottenfaunan från de undersökta lokalerna är typisk för näringsfattiga miljöer i fjällvatten 28. Den är tämligen individ- och artfattig. Inga rödlistade arter påträffades. Vattendragens närmiljö utgörs av kalfjäll och växtligheten i anslutning till de strömmande vattendragen utgörs av gräs och vide. I de undersökta pölarna finns inslag av vass i strandkanterna och vitmossa vid sidan om två av pölarna. Provfiske i Saxån, Stekenjokken, sjön Duoranjaureh, sand- och klarningsmagasinet samt råvattenmagasinet visade att. de övre delarna av Saxån och området vid Levimalmen (Duoranjaureh) håller bra bestånd av öring, medan Rödingen i området är lokaliserad till de nedre delarna av området samt i sedimentationsdammen 29. Undersökningsresultatet skiljer sig tydligt från det provfiske som utfördes år 2000 i det att de påträffade rödingarna i sand- och klarningsmagasinet ( sedimentationsdammen ) var färre och mycket mindre Sammanfattningsvis har den rödlistade arten Långskaftad svanmossa påträffats inom det område som kan komma att påverkas vid en återupptagen gruvdrift. Den rödlistade Brudkullans utbredningsområde Rapstenjaure bedöms dock vara beläget utanför gruvföretagets påverkansområde. Dessutom uppehåller sig den akut hotade och rödlistade Natura 2000-arten Fjällräv i området och dess omgivningar. Fjällräven var utrotad i området i början av 1900-talet p.g.a. pälsjakt, ändrade lämmelvägar och ökade populationer av lo och rödräv 3. Populationen av fjällräv har numera ökat med en bra föryngring, och förutsättningarna är goda att den ska överleva. Uppdragsnummer

37 Fasta fornlämningar En första översiktlig inventering av fornlämningar i Västerbottens fjällvärld utfördes i början av 1910-talet av O.P. Pettersson. Hans intryck finns dock inte publicerade utan nedtecknades i en uppsats 30. De mest omfattande inventeringar som gjorts i de svenska fjällen utfördes av Ernst Manker, och hans Lappmarksinventeringar 31,32,33,34 som utfördes under och 1950-talet innehåller även ett fåtal uppgifter från Stekenjokkområdet. Dessa inventeringar låg till grund för års fornminnesinventering 35,36,37 som Riksantikvarieämbetet har utfört i samarbete med Västerbottens museum. Enligt uppgifter ur dessa rapporter tycks området kring Stekenjokk vara tämligen väl undersökt. Söder om Stekenjokk mot Jämtlandsgränsen finns dock ett område som inte är terrängrekognoscerat. Lokalisering av de fynd som gjordes vid inventeringarna registrerades med GPS och uppgifterna finns lagrade i FMIS, Riksantikvarieämbetets databas för fornsök. Enligt uppgift från Nina Karlsson på länsstyrelsen i Västerbotten finns det inga planer på att komplettera inventeringarna i området. För Västerbottens del är det främst Skog- & Historiainventeringarna som kan saknas i FMIS. Enligt skogsstyrelsens hemsida och tittskåpet skogens pärlor 38 finns dock inga registrerade fynd i berört område. Innan samebyarna bildades fanns, enligt en kungörelse 1913, tre lappskatteland i området; Ljusfjäll samt Östra och Västra Fjällfjäll 35. Lappskattelanden var väl avgränsade geografiska områden och tillhörde enskilda samer och deras familjer. Rätten till sitt område hade de skaffat sig för att deras förfäder av hävd vistats där. De gamla gränserna har dock varit svåra att fastställa. Remdalen och Jalketsen utgör områden för äldre visteplatser, och på båda platser finns kåtor och bodar kvar. I övrigt finns enstaka kåtor och renvaktarstugor utspridda inom hela Stekenjokkområdet. Innan fornminnesinventeringen utfördes 1999 fanns ingen lokal registrerad i fornminnesregistret 35. Däremot har Ernst Manker i sin bok Lappmarksgravar 34 från 1961 redogjort för tre gravar i Stekenjokkområdet; en gravgrotta på fjället Raines, en grav i en blockanhopning vid Dårra, samt en grav under ett stort stenblock uppe på fjället Stikken. Även i O.P. Petterssons verk från 1944 Gamla byar i Vilhelmina nämns gravgrottan på fjället Raines 39. Denna grav återfanns dock inte vid inventeringen Vid inventeringen 1999 återfanns en grav i en blockanhopning uppe på kalfjället norr om Saxån, vilket antas vara den som Manker beskriver. I sydväst registrerades en liknande anläggning vilken också tolkades som en grav. I fornminnesinventeringen från 2000 skriver man att graven vid Stekenjokk, vilken i folkmun kallas för Dödsstenen eller Jamiegerke på sydsamiska, beskriven av Manker, aldrig återfanns vid inventeringen Denna grav återfanns dock vid inventeringen år Graven ligger nära gruvdammen, vilket gör att det finns en risk att den tidvis ligger under vatten 36. Vid inventeringarna registrerades ett flertal lokaler med kåtatomter, härdar, förvaringsanläggningar, källargropar, rengärdor m.m. Flera boplatser återfanns i västra delen av det s.k. Durrenskalet mellan Östra och Västra Fjällfjällen, på sydöstsluttningen av fjället Raines på gränsen till Norge, i Jalketsen norr om renslakteriet, på en lokal 100 m väster om Ransarån samt utmed trädgränsen på den svaga nordvästsluttningen av Jalketsåive (Figur 5-7). I Tjåkkola finns tre stugor från slutet av 1800-talet bevarade 35. Stugorna användes för övernattning på handelsfärderna över till Norge. Närmaste byn är Klimpfjäll, som insynades i början av 1830-talet. Första Uppdragsnummer

38 vägförbindelsen till byn blev klar 1957, och innan dess användes främst Kultsjön som transportväg. Samhället Klimpfjäll var som störst de år som gruvan vid Stekenjokk var i bruk. Närmaste riksintresseområde för kulturmiljö ligger i Remdalen där det finns lämningar efter äldre visten och stalotomter (hyddbottnar) från perioden Vid det nuvarande visteområdet finns ett flertal kåtor och bodar samt moderna renskötarbostäder. Sjön Ransarn som ligger 28 km nordöst om Stekenjokk utgör också en kulturmiljö av riksintresse. Området är ett av de senaste koloniserade områden i Sverige och utgör nybyggarmiljö från perioden I närområdet till Stekenjokk har ett antal fynd, mestadels kåtor och härdar, registrerats (Figur 5-7). De flesta är klassade som fasta fornlämningar och skyddas således av Kulturminneslagen (SFS 1988). Det innebär att alla ingrepp i fornlämningen samt ett område runt fornlämningen är tillståndspliktiga hos länsstyrelsen. En detaljinventering av samiska kulturvärden i Stekenjokkområdet initierades under sommaren 2007, där samerna skulle utföra inventeringen tillsammans med Västerbottens museum. Denna kom dock inte till stånd beroende på förhållanden utanför bolagets kontroll. Under hösten och vintern 2007 genomförde Gaaltije sydsamiskt kulturcentrum i Östersund en utredning av det samiska kulturlandskapet vid Stekenjokk, som bl.a. innehöll intervjuer med samerna. Resultatet av denna utredning kan tyvärr inte publiceras då den inte har godkänts av samebyarna. Uppdragsnummer

39 Figur 5-7: Riksintresseområden för kultur samt fasta fornlämningar i området kring Stekenjokk Uppdragsnummer

40 5.2 Sammanfattande bedömning Jämtlands län I Jämtlands län kommer inga anläggningar att uppföras på markytan, och inte heller något schakt. Det innebär att de riksintressen som finns i Jämtlands län inte kommer att påverkas av markintrång eller utsläpp till vatten vid en gruvetablering i Stekenjokk. Däremot kan eventuellt påverkan komma att ske i Jämtlands län av buller, damning, vibrationer och ökade transporter. Dessa typer av störningar skall dock inte behandlas vid ansökan om bearbetningskoncession utan skall belysas vid en kommande tillståndsprövning enligt 9 kap. miljöbalken. Riksintresse kulturmiljö Områden med riksintresse för kulturmiljö ligger mer än 7 km norr om gruvområdet i Västerbottens län och sydväst om länsgränsen i Jämtlands län, och dessa områden kommer således inte att påverkas av en gruvetablering. Riksintresse turism och friluftsliv samt naturvård och obrutet fjällområde Hela Stekenjokkområdet är av riksintresse för turism och friluftsliv. Norra delen av Stekenjokkmineraliseringen gränsar till, och hela Levimineraliseringen sammanfaller med Vardo-, Laster-, och Fjällfjällens Natura område, som även är riksintresse för naturvård. Själva gruvområdet och ca 3 km mot nordväst och sydväst till länsgränsen är dock undantaget från riksintresse naturvård och Natura 2000-område. Gränsen för obrutet fjällområde ligger drygt 3 km norr om Levimineraliseringen i Västerbottens län och ca 3 km sydöst om Stekenjokkmineraliseringen i Västerbottens och Jämtlands län. Påverkan på riksintresse turism och friluftsliv samt naturvård bedöms bli begränsad, då mineralbrytningen sker i underjordsgruva på omkring 500 m djup både i Stekenjokk- och Levimineraliseringen och skyddsobjekten ligger flera km från gruvområdet. Obrutet fjällområde och Nationalparken Börgefjell i Norge bedöms inte komma att påverkas då de ligger ca 3 km respektive drygt 5 km från gruvområdet. Skyddsvärda vattendrag ligger uppströms gruvområdet och kommer således inte att påverkas av en planerad gruvdrift. Det efterbehandlade sandmagasinet efter tidigare gruvbrytning kommer att återanvändas och påverkas således av en återupptagen gruvdrift. Rödlistade arter Inventeringar av mark och vatten i Stekenjokkområdet har visat att inga speciellt sällsynta arter hittades förutom den rödlistade Långskaftad svanmossa, som är klassad som missgynnad, vilket innebär att den inte är hotad. Mossan påträffades endast söder om befintligt sand- och klarningsmagasin, och den kan komma att påverkas vid en gruvetablering. Den akut hotade och rödlistade Natura 2000-arten fjällräv uppehåller sig i området och dess omgivningar, men kända lyor ligger utanför gruvområdet och den bedöms inte hotas av en gruvdrift. Fornlämningar I närområdet till Stekenjokk ca 1 km väster om Levimineraliseringen och vid planerad nedfart samt väster och sydväst om sandmagasinet mot Jämtlandsgränsen finns fasta fornlämningar såsom kåtor och härdar, som skyddas av Kulturminneslagen (SFS 1988). Det innebär att alla ingrepp i fornlämningen samt ett område runt fornlämningen är tillståndspliktiga hos länsstyrelsen. Uppdragsnummer

41 Riksintresse rennäring Den planerade gruvverksamheten bedöms främst komma att påverka riksintresset rennäring. Hela Stekenjokkområdet är av riksintresse för rennäring och gruvområdet är ett kärnområde. Påverkan på rennäringen bedöms ske i form av förlust av betesmark, förändrade flyttleder, störning under kalvning, brunst, flyttning och fri strövning med bete samt ökad arbetsbelastning på samerna med ekonomiska och sociala konsekvenser. Då gruvverksamhet tidigare har bedrivits av Boliden med bibehållen renstam bedöms dock att det finns möjlighet till samexistens med både rennäring och gruvdrift. Detta kommer dock att ställa krav på gruvbolaget att kontinuerligt samråda med samebyarna och vidta de åtgärder av både ekonomiskt och tekniskt slag som överenskoms för att minska negativ påverkan på rennäringen. Planerad gruvverksamhet bedöms således vara förenlig med de värden av riksintresse för kulturmiljö, naturvård, obrutet fjäll, skyddade vattendrag, rennäring, friluftsliv, turism och friluftsliv samt Natura områden som finns i området. Natura 2000-området Vardo-, Laster- och Fjällfjällen Speciell uppmärksamhet har riktats mot det närliggande Natura 2000-området Vardo-, Laster- och Fjällfjällen, som gränsar till den planerade nya dammen i nordöst, och Levimalmen är belägen under området. Dess kvalitet består i ett vidsträckt område med stor variation och många representativa habitat för den svenska alpina regionen och en låg mänsklig påverkansgrad. Enligt 7 kapitlet 28a i miljöbalken krävs en särskild Natura 2000-prövning om den planerade verksamheten på ett betydande sätt befaras påverka miljön i ett sådant område. Härmed avses en objektiv bedömning av om en gynnsam bevarandestatus kan bibehållas för de arter och naturtyper (habitat) som föranlett att området utpekats som Natura 2000-område. En verksamhet kan således antas påverka miljön i ett naturområde på ett betydande sätt om den försvårar bevarandet av skyddade naturtyper samt livsmiljöer och arter i området och därmed arternas fortlevnad i livskraftiga bestånd. Då det planerade gruvområdet inte ligger inne i Natura 2000-området påverkas inte kvaliteten vidsträckt område med stor variation och många representativa habitat för den svenska alpina regionen och en låg mänsklig påverkansgrad. Det som skulle kunna påverka Natura 2000-området är om brytningen av Levimalmen riskerar att dränera värdefulla vattenområden. För att klargöra detta har en naturvärdesinventering och bottenfaunaundersökning gjorts av vattenområdet Duoranjaureh, som utgör ett av Saxåns källflöden och som angränsar till Levimalmens norra sträckning 2,28. Undersökningarna har visat på förekomst av bottenfauna som är typisk för näringsfattiga miljöer i fjällvatten och inga rödlistade arter påträffades. Inför ansökan om miljötillstånd kommer en kartering av vattenförande sprickzoner i anslutning till Levimalmens läge att göras. Baserat på kunskaper om sprickzoner utförs hydrogeologiska beräkningar för att bedöma risken för grundvatteninflöde i brytningsorterna samt vad detta får för konsekvenser på vattensituationen i lösa avlagringar och vattendrag. Resultatet från de hydrologiska utredningarna blir vägledande för brytningsplanen av Levimalmen samt förebyggande åtgärder, för att säkerställa att vattenområdet Duoranjaureh inte påverkas negativt av eventuellt förändrade grundvattenförhållanden. Uppdragsnummer

42 Natura 2000-arten fjällräv Den akut hotade och rödlistade Natura 2000-arten Fjällräv finns i Stekenjokkområdet och dess omgivningar. En gruvbrytning i Stekenjokk kan påverka fjällrävens reproduktionsmöjligheter i området, dock finns inga lyor i direkt anslutning till gruvområdet. Sprängning ger upphov till vibrationer och verksamheten medför även buller och ökad trafik. Markvibrationer genererade av de planerade sprängningarna i olika delar av gruvan har beräknats av Nitro Consult AB 40. De förväntade vibrationerna karakteriseras som låga om än kännbara. Vid diskussion med Tomas Meijer 3, forskare och expert på fjällräv vid Stockholms universitet, och med ledning av kännedom om fjällrävens lyor i området, framkom att det största hotet mot fjällräven utgörs av trafiken. Trafiken stör och hindrar fjällrävens förflyttningar i området mellan Norge och Stekenjokkområdet. Detta kan medföra att den lya som ligger närmast vägen kan bli obebodd. Det finns dock flera lyor kvar där föryngring har skett under de senaste åren. Därmed blir den sammanvägda bedömningen att den planerade verksamheten inte riskerar att på ett betydande sätt påverka miljön i Natura 2000-området Vardo-, Laster- och Fjällfjällen eller Natura 2000-arten fjällräv. Sålunda bedöms att det inte krävs någon särskild Natura 2000-prövning av den planerade verksamheten enligt 7 kapitlet 28a i miljöbalken. 5.3 Allmänna hänsynsreglerna (2 kap.) Vilhelmina Mineral AB anser att man följt de allmänna hänsynsreglerna genom att det i projektet; har genomförts de inventeringar, undersökningar och samråd som behövs för att avgöra vilka miljöeffekter som kan uppkomma, samt att det kommer att utföras undersökningar på plats och i laboratorium, göras utvärderingar och föreslås åtgärder enligt accepterade metoder och bästa möjliga teknik från teknisk och ekonomisk synpunkt utifrån dagens kunskap (Bevisbörderegeln, 1 och Kunskapskravet, 2 ), föreslagits och kommer att vidtas de skyddsåtgärder, begränsningar och andra försiktighetsmått samt använda bästa möjliga teknik från teknisk och ekonomisk synpunkt utifrån dagens kunskap som den planerade typen av verksamhet kräver på kort och lång sikt i en omgivning med mycket höga värden för natur, kultur och rennäring (Försiktighetsprincipen, 3 ), kommer att väljas sådana produkter, t.ex. fordonsoljor och sprängmedel, som är minst skadliga för miljön där detta är möjligt (Produktvalsprincipen, 4 ), kommer att väljas processlösning och annan teknik för att på bästa sätt hushålla med råvaror (inkl. utvinning av metallkoncentrat) och energi (Hushållnings- och kretsloppsprinciperna, 5 ), med hänsyn till karaktären hos gruvverksamheten har valts den plats som är lämpligast för miljön med minsta ianspråktagande av mark genom att använda samma områden som vid tidigare gruvdrift (Lokaliseringsprincipen, 6 ), kommer att integreras säkerhets- och miljöaspekter på kort och lång sikt i den dagliga verksamheten under driftperioden genom att utarbeta säkerhetsrapport, miljöstyrningssystem och kontrollprogram samt hålla regelbundna diskussioner med samebyarna (Försiktighetsprincipen, 3 och Ansvar för att avhjälpa skador, 8 ), Uppdragsnummer

43 6.0 LOKALISERINGENS FÖRENLIGHET MED ÖVERSIKTSPLANER, DETALJPLANER OCH ANDRA BESTÄMMELSER FÖR MARK- OCH VATTENANVÄNDNINGEN 6.1 Planförhållanden Både Länsstyrelsen och kommunerna gör olika typer av planer, men planmonopolet, dvs. juridiskt bindande planer, ligger idag på kommunerna. Länsstyrelsen utarbetar en Regional Utvecklingsplan, som beskriver prioriterade branschområden som energifrågor etcetera, men utpekar inga fysiska områden för etablering. Länsstyrelsen gör även planer för framtida vägar s.k. Vägplaner. På länsstyrelsenivå finns även Miljö- och Planavdelningen, som hanterar frågor om rennäring, naturreservat och jakt ovan odlingsgränsen. På kommunal nivå görs en Översiktsplan som är obligatorisk enligt Plan- och Bygglagen (PBL) och lagregleras enl. kap. 1 och 4 PBL samt kap. 3 och 4 MB. Den är inte juridiskt bindande för myndigheter och enskilda som Områdesbestämmelser och Detaljplaner. Översiktsplanen infördes som ett planinstrument i Plan- och bygglagen och skall bl.a. ses som en integrerad del i en samlad miljöpolitik. I ett europeiskt perspektiv har planeringen även syftet att utveckla territoriets regionala, kulturella och geografiska mångfald. Planen visar kommunens helhetssyn och ger en samordnad vägledning och stöd i beslut om användning av mark- och vattenområden samt hur den bebyggda miljön ska bevaras och utvecklas. Översiktsplanen innebär ett ställningstagande till allmänna intressen och även riksintressen. När prövning görs av ett ärende med två oförenliga intressen bör framtida förändringar prövas mot det intresse som har prioriterats i översiktsplanen. Områdesbestämmelser kan bara användas om de säkerställer översiktsplanens syfte eller tillgodoser ett riksintresse. För Stekenjokkområdet gäller Vilhelmina kommuns översiktsplan, antagen av kommunfullmäktige år De tre kommunerna i Södra Lappland, Dorotea, Vilhelmina och Åsele, har idag översiktsplaner som är i behov av aktualisering. En ny samordnad revision av översiktsplanerna är under upprättande och skulle enligt planen vara färdig under 2012, men är ännu inte klar 41. Gällande översiktsplan för Vilhelmina kommun innehåller ett antal områden där planeringsförutsättningar och målsättningar beskrivs. Nedan redovisas de som är av betydelse för området runt Stekenjokk. Rennäring: Rennäringen är en viktig näring att slå vakt om, och den har stort värde ur turistisk synpunkt. Målsättningen är att behålla den verksamhetsnivå som finns idag och att utveckla förädling av produkter, slöjdalster samt turistverksamhet med jakt och fiske. Rennäringen som sådan har också ett stort värde ur turistisk synpunkt för Vilhelmina. Vid upprättande av skötselplaner ska man bevaka rennäringen som riksintresse men samtidigt värna om den biologiska mångfalden. Projekt skall drivas i samarbete med samerna i syfte att stärka näringen. Jakt och fiske: Det är viktigt att jakt på rimliga villkor erbjuds till fler än exklusivt fastighetsägare. Jakt i fjällområdet måste ske i nära samarbete med rennäringen, som bör bli delaktiga i verksamheten. Kommunens målsättning är att stödja, förbättra och utveckla möjligheterna till fiske, och stötta fiskevårdsområden som höjer kvaliteten på fiskevatten för allmänhet och besöksnäring. Uppdragsnummer

44 Fritid, turism och rekreation: Förbättring och utveckling av turism och fritidsmöjligheter, bl.a. genom satsning på fiskevård och serviceanläggningar i Kultsjödalen samt utveckling av naturnära turism i Saxnäs. I fjällområdet skall utbudet av fiskevatten öka, ledsystem för vandring och skoterkörning byggas ut, och nya övernattningsstugor uppföras. Vattenkraft: Ingen ytterligare vattenkraftsutbyggnad ska få ske i kommunen med undantag för minikraftverk och effektivisering av befintliga kraftverk med ny teknik. Effektiviseringar får dock inte medföra ytterligare regleringar av vattenflödet. Vindkraft: kommunen är positiv till anläggande av vindkraftverk i mindre grupper, under förutsättning att miljöpåverkan, vindförhållanden och övriga förhållanden för vindkraft är acceptabla. Flera vindkraftverk bör samlas i områden med gynnsamma förhållanden där det finns nödvändig infrastruktur som vägar och ledningar. Gruvor: Påverka ägarna till malm- och stenfyndigheter att genomföra fortsatt prospektering för att hitta nya fyndigheter och omvärdera äldre, samt att undersöka möjligheterna att utvinna industrimineral och prydnadssten. Vid aktuella gruvprojekt vill kommunen ha möjlighet att göra avvägning mellan sysselsättningsaspekter och miljöintressen enligt försiktighetsprincipen. Ett återöppnande av Stekenjokkgruvan strider inte mot Vilhelmina kommuns översiktsplan med målsättningar för utnyttjande av mark- och vattenområden inom kommunen. Det finns inga detaljplaner eller områdesbestämmelser för Stekenjokkområdet, och området ligger utanför allmänna vatten- och avloppsanläggningar. 6.2 Andra bestämmelser Vindkraftplan I och med det kommunala planmonopolet är det kommunerna som har bestämmanderätten över mark- och vattenanvändningen. Det är först när en ändrad mark- och vattenanvändning prövas enligt miljöbalken som riksintresset får en rättslig betydelse, och riksintressena bedöms mot varandra. Flera kommuner i Västerbottens län har fått medel från Boverket för att utreda lämpliga platser för utbyggnad av vindkraftsparker. Samtidigt sker en intensiv debatt i Sverige angående den svenska planeringsmodellen och dess svagheter och hur man ska finna en modell med mer deltagande från olika intressenter. Vilhelmina kommun har tillsammans med Dorotea och Åsele kommuner genomfört en översiktsplanering av områden där vindkraftverk kan tänkas lokaliseras samt områden där vindkraftverk inte anses lämpliga att bygga inom kommunerna. I Vindkraftplan för Södra Lappland tillägg till översiktsplan antagen av Vilhelmina kommun anges att hela fjällområdet mot norska gränsen i Vilhelmina kommun inklusive Stekenjokkområdet är avsatt som ett stoppområde för vindkraft (Figur 6-1). Gränsen sammanfaller med obrutet fjällområde i Västerbottens och Jämtlands län, men innefattar även Stekenjokkområdet i Vilhelmina kommun och Borgafjällen och Gitsfjället i Dorotea kommun. Uppdragsnummer

45 Figur 6-1: Stoppområden för vindkraft i Vilhelmina, Dorotea och Strömsunds kommuner 23 Det innebär att kommunen inte kommer att bevilja tillstånd för utbyggnad av vindkraft i Stekenjokkområdet. I vindkraftplanen 6 står följande (kap. 2.5 sid. 20); Det är t.ex. inte lämpligt att föreslå områden för vindkraft som av kommunen är undantagna. Däremot kan vindkraft vara förenligt med tillståndsgiven berg- och grustäktsverksamhet som redan är en störande verksamhet. Ett flertal identifierade utredningsområden för vindkraftetablering har identifierats av kommunen och de flesta ligger sydöst om Vilhelmina. Endast tre ligger norr om Vilhelmina; Västra Sjulsberget i norra kommundelen vid gränsen mot Lycksele, samt Dabbsjön och Oxfjället sydöst om Borgafjäll i Dorotea kommun (Figur 5-5). Program för bevarande av odlingslandskapet Dagens odlingslandskap hotas av den ökade specialiseringen och nedläggningen av jordbruk. Inom länsstyrelsens Landsbygdsprogram ,43 för landsbygdens utveckling finns en Plan för Utvald Miljö 44, som syftar till att bevara och stärka natur- och kulturmiljö- och rekreationsvärden i odlingslandskapet. Planen pekar ut länets mest värdefulla landskap, områden, markslag, natur- och kulturmiljöer och byggnadstyper. Planen är framtagen tillsammans med lokala myndigheter och intresseorganisationer vilket lägger en grund för att natur- och kulturvårdssatsningarna stöds av människor på landsbygden. Bevarandevärda odlingslandskap finns runt ett antal jordbruksbyar i östra delen av kommunen och i älvdalgången från Vilhelmina tätort upp till Klimpfjäll samt i älvdalgången från Vojmsjön upp till Kittelfjäll och norr om Ransarområdet. Stekenjokkområdet berörs således inte. Uppdragsnummer

46 Stekenjokk K nr 1 Levi K nr1 BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK 6.3 Ägorätt De fastighetsägare och övriga sakägare som berörs av undersökningstillstånden Levimalmen nr 1, Strekenjokk nr1 och nr 2 samt ansökta bearbetningskoncessioner Levi K nr 1 och Stekenjokk K nr 1 har utretts av Lantmäteriverket (2012) (Tabell 6-1). Tabell 6-1: Berörda fastighetsägare och övriga sakägare för undersökningstillstånd och ansökta bearbetningskoncessioner Undersökningstillstånd Ägande Ägare Adress Levimalmen nr 1 Stekenjokk nr 1 & 2 Markägare Vilhelmina Statens Fastighetsverk, Box 2263, Kronoöverloppsmarken 1: Stockholm Sakägare Vilhelmina södra sameby Ordf Thomas Nejne, Box 2077, Klimpfjäll Statens Fastighetsverk, Box 2263, Stockholm Markägare Vilhelmina Kronoöverloppsmarken 1:1 Strömsund Orrnäsfjäll 1:1 Sakägare Vilhelmina södra sameby Ordf Thomas Nejne, Box 2077, Klimpfjäll Sakägare Voernese sameby Ordf Thomas Kroik-Kristoffersson, Fack 54, Borgafjäll 6.4 Sammanfattande bedömning För Stekenjokkområdet gäller Vilhelmina kommuns översiktsplan, antagen av kommunfullmäktige Ett öppnande av Stekenjokkgruvan ligger i linje med kommunens översiktsplan för gruvor, och strider inte mot planen för övriga intressen om nödvändiga försiktighetsåtgärder vidtas och samarbete sker med samerna och övriga intressenter. Stekenjokkområdet omfattas inte av någon detaljplan eller områdesbestämmelser och området ligger utanför allmänna vatten- och avloppsanläggningar. Gruvverksamheten bedöms således vara förenlig med befintliga planer och andra bestämmelser för markoch vattenanvändningen. 7.0 VERKSAMHETENS MILJÖKONSEKVENSER 7.1 Markomvandlande arbeten Under uppbyggnadsskedet och driftperioden kommer befintliga dammar för sandmagasinet att byggas på i etapper med gråberg från dagbrottet. Ett industriområde och upplag för malm och gråberg kommer att anläggas på tidigare använda områden. Diken kommer att grävas vid gruvområdet för avledning av tillrinnande vatten samt inom området för uppsamling och rening i bassänger av vatten från industriområde och upplag. Efter avslutning av gruvverksamheten kommer sandmagasinet att efterbehandlas på samma sätt som dagens situation med vattenöverdämning och bilda en sjö med ett fiskbestånd. Gråbergsupplag kommer att efter- Uppdragsnummer

47 behandlas på lämpligt sätt för att skydda omgivande miljö. Industribyggnader kommer att hanteras i enlighet med överenskommelser med samer och myndigheter. Markomvandlande arbeten bedöms därför inte att påverka omgivande miljö betydligt mer än dagens situation om nödvändiga åtgärder vidtas. 7.2 Planerade miljöskyddsåtgärder Rennäring För att undvika och lindra konsekvenserna av en gruvetablering vid Stekenjokk är det viktigt att visa en positiv inställning till en uthållig rennäring i området, och ha en konstruktiv och kontinuerlig dialog med samebyarna. Anställda och konsulter måste erhålla kunskap i samekulturen och hur rennäringen bedrivs särskilt i Stekenjokkområdet. Forskning om rennäringen, som t.ex. påverkan på rennäringen av en gruvetablering, kan även stöttas. Verksamheten måste ta hänsyn till de aktiviteter som samerna bedriver inom renskötselåret. Förebyggande och skadereducerande åtgärder skall vidtas samt ekonomisk ersättning och stöd av olika slag ges till rennäringen. Vid transporten av renar förbi gruvområdet skall t.ex. övervägas att stoppa störande verksamhet under en kortare period, och stänga av vägen förbi gruvan då renarna flyttas över vägen. De kulturvärden som finns i området skall även skyddas. Förebyggande och skadereducerande åtgärder är exempelvis ekonomisk ersättning för förlust av betesmark, utfordring, ökade arbetsinsatser, ökad bränsleåtgång och förslitning av fordon, ökad användning av helikopter, användande av lastbil vid flytt förbi gruvområdet, samt uppsättning och underhåll av stängsel. För en detaljerad beskrivning av de åtgärder som föreslås hänvisas till Bilaga 5, kap. 11 i inlämnad MKB till Bergmästaren Naturvärden Den genomförda naturinventeringen identifierade en rödlistad art, långskaftad svanmossa, inom det område som anges som lokaliseringsalternativ 3 för sandmagasinet, vilket dock inte bedöms som aktuellt att använda. I fråga om Natura 2000-området Vardo-, Laster- och Fjällfjällen avses brytning av Levimalmen ske i underjordsgruva, så att vattenområdet Duoranjaureh inte påverkas negativt av förändrade grundvattenförhållanden. Vid ev. inläckage av grundvatten kommer tätning av bergsprickor att ske, alternativt kan vattnet renas och pumpas tillbaka till ovanliggande markområde. Vibrationer från sprängningar, buller eller trafik bedöms inte bli av sådan storleksordning att de skulle utgöra en betydande störning för fjällräv i området 3. För att underlätta för fjällrävens fortbestånd i Stekenjokkområdet bör dock utfordring ske samtidigt med kontrollerad avskjutning av rödräv 3. Överbliven mat från matsalar bör omhändertas enligt gällande regelverk och inte slängas i naturen, samt hundar förhindras att överföra skabb till fjällräven. Uppdragsnummer

48 Kulturvärden Innan någon verksamhet påbörjas inom det planerade gruvområdet bör en detaljerad fornminnesinventering utföras av de berörda samebyarna i samarbete med Västerbottens Museum. Detta bör genomföras dels för att ge samebyarna möjlighet att utforska sin egen historia och dels för att de fornminnesinventeringar som gjorts har varit för översiktliga och inte täcker ett tillräckligt stort område runt det planerade gruvområdet. För att hindra att Dödsstenen, som är en fast fornlämning, överdäms av det nya sandmagasinet, bör den skyddas med en estetiskt tilltalande invallning som utformas i samråd med samebyn. Om ett ventilationsschakt för underjordsgruvan kommer att behöva installeras söder om Stekenjokk, placeras detta så att inte rennäringen, friluftslivet eller höga natur- och kulturvärden påverkas negativt. Landskapsbild Efter avslutad gruvdrift efterbehandlas gruvområdet genom att byggnader rivs alternativt behålls i samråd med samebyn och myndigheter. Nedströmsdelarna av fyllnadsdammarna ges en flack lutning och ansluts på ett naturligt sätt till den omgivande topografin. Sand- och klarningsmagasinet kommer att efterbehandlas genom vattenöverdämning vilket gör att en sjö skapas med ett fiskbestånd liksom idag. Detta gör att magasinet smälter in relativt bra i den vattenrika omgivningen på samma sätt som i dag, vilket bekräftas av en satellitbild (Figur 7-1). Utformningen av magasinet bör dock göras så att det framgår att den lokala miljön är ett resultat av industriell aktivitet, t ex genom att fyllnadsdammarna får en rak sträckning. Sjöar och vattendrag Tappning av vatten från sand- och klarningsmagasinet sker i enlighet med en tappningsplan, utformad för att garantera att erforderlig utspädning sker vid sammanflödet med Saxån och för att undvika utsläpp under den för recipienten känsligaste perioden. Utsläppsvattnets ph-värde övervakas kontinuerligt och åtgärdas vid behov. Återvinningsvatten uttas från klarningsmagasinets utskovsdel. Gruvans nuvarande vatteninnehåll kommer att provtas vid länspumpning och genomgå erforderlig behandling innan utsläpp sker till recipient. Uppdragsnummer

49 Figur 7-1: Satellitbild över Biellojaure- och Stekenjokkområdet i nordväst och Kultsjön i Öst Länshållningsflödet från gruvan vid den planerade verksamheten förutsätts bli högre än vid tidigare verksamhet då det uppmättes till drygt 60 m 3 /h. Vattnet pumpas till sand- och klarningsmagasinet för integrerad behandling tillsammans med restproduktens vatteninnehåll. Uppsamlingssystemet för gruvvatten under jord kommer att förses med oljefällor för avskiljning av olja från spill och läckage. Sanitärt spillvatten behandlas på sätt som beslutas av kommunens miljö- och byggnadsnämnd. Luftmiljö Då ingen termisk torkning av produkterna kommer att ske blir de enda punktkällorna för utsläpp till luft ventilationsutsläpp från gruvutrymmen och lokaler med försumbar påverkan på utomhusmiljön. Diffus damning från transporter kommer att i möjligaste mån begränsas genom vattenbegjutning av körbanor. Strategier för att begränsa damning från öppna delar av sandmagasinet kommer att närmare utformas i samband med att tekniska lösningar för sandutläggningen utformas. Rekreation och friluftsliv inklusive jakt och fiske Påverkan på viltets föda kan begränsas genom att förhindra dammtransport till omgivningen. Bräddat vatten från sand- och klarningsmagasinet kontrolleras regelbundet under driftskedet med avseende på bl.a. metallhalter för att säkerställa innehållande av utsläppsvillkor. Bräddningen kommer att ske efter en tappningsplan som utformas för att ge lägsta möjliga påverkan på vattenmiljön. Efter avslutad drift Uppdragsnummer

50 genomförs efterbehandling av industriområde och sand- och klarningsmagasin för att varaktigt begränsa spridning av damm och lösta metaller. Turism Inga speciella åtgärder bedöms behövas för att minska negativ påverkan på turistnäringen. Infrastruktur Den planerade verksamheten bedöms i huvudsak ge upphov till en positiv påverkan på områdets infrastruktur. Parkeringsfickorna för husvagnsparkering i anslutning till gruvområdet måste dock avlägsnas. Vattenkraft Uppfyllande av normala utsläppskrav till recipient räcker med bred marginal för att någon negativ påverkan inte skall ske på Stalons vattenkraftstation Konsekvenser för natur- och kulturvärden Naturvärdespåverkan av tidigare gruvdrift Det har inte varit möjligt att få fram någon information om eventuella naturvärden inom det markområde som påverkades av den tidigare gruvdriften, dvs. de marker där sand- och klarningsmagasinet och gruvans industriområde etablerades eller där nya vägar skapades till gruvområdet. Däremot finns en del uppgifter om påverkan på fjällräven under gruvdriften, då antalet fjällrävar ökade vilket kan ha berott på utfordring av personalen. Förväntad naturvärdespåverkan av planerad gruvdrift Det föreslagna alternativet att etablera det nya industriområdet på den tidigare platsen för industriområdet och skapa ett sand- och klarningsmagasin genom påbyggnad av det tidigare nu efterbehandlade magasinsområdet, bedöms innebära en minimal risk för påverkan på närliggande naturvärden. Anledningen är att förhållandevis små nya landområden (ca 20 % mer än tidigare) behöver tas i anspråk för en utökning av sand- och klarningsmagasinet där inga speciella naturvärden förekommer enligt genomförd inventering 27. Endast lokaliseringsalternativ 3 för sand- och klarningsmagasin sammanfaller med utbredningsområdet för den rödlistade Långskaftad svanmossa. Detta alternativ utgör dock det sämsta alternativet utifrån tekniska kriterier och har därför valts bort (Figur 3-2). Förekomsten av den skyddsvärda mossan stärker alltså argumenten för att inte välja lokaliseringsalternativ 3. Kulturvärdespåverkan av tidigare gruvdrift Enligt vad som går att uttyda från fornminnesinventeringarna som gjordes så har gruvverksamheten vid Stekenjokk inte påverkat fornminneslämningar eller andra kulturvärden nämnvärt. Den grav som enligt FMIS register ligger intill gruvdammen, under ett blocköverhäng, befinner sig dock i riskzonen för att tidvis ligga under vatten. Graven, som också finns markerad i Figur 5-7, är troligtvis den som kallas för Uppdragsnummer

51 Dödsstenen i fornminnesinventeringarnas rapporter. Enligt anteckningar skall det under 1920-talet ha funnits två skelett synliga på platsen, men när graven återfanns år 2000 fanns inga skelett synliga. Förväntad kulturvärdespåverkan av planerad gruvdrift De kulturvärden som identifierats i närområdet utgörs främst av ett antal härdar och kåtor, någon enstaka förvaringsanläggning och en grav. Av de fasta fornlämningar som idag finns registrerade i FMIS och skogsstyrelsens databas kommer endast den redan påverkade Dödsstenen att påverkas. Enligt sökt alternativ för lokalisering av sand- och klarningsmagasin, kommer dämningsgränsen att höjas 4,3 m vilket medför att Dödsstenen troligtvis permanent kan hamna under vatten. Åtgärder måsta alltså vidtas för att förhindra en överdämning av denna fornlämning. En ny detaljerad fornminnesinventering av de berörda samebyarna i samarbete med Västerbottens Museum kommer troligtvis inte att innebära att nya icke kända fornminnen upptäcks inom befintligt gruvområde utan endast i omgivningarna. Då ett nyöppnande av gruvan medför en etablering på samma plats som tidigare verksamhet bedöms att ingen ytterligare påverkan på samekulturen kommer att ske. Däremot kan eventuellt nya fynd komma att behöva beaktas om en utökning sker av verksamheten. 7.4 Utsläpp till vatten Miljöpåverkan under tidigare gruvdrift Nedströms gruvområdet uppmättes i vatten lägre zinkhalter under gruvdrift än före. Kadmiumhalten i vatten, som före gruvdrift uppmättes till 0,3 10 µg/l, konstaterades 1986 ligga under mätmetodens detektionsgräns 0,02 µg/l. Detta understryker misstanken att vissa äldre analysdata för metaller i vatten inte är tillförlitliga. En utförlig redogörelse av genomförda undersökningar och naturliga miljöförhållanden före gruvdrift samt tidigare och nuvarande utsläpp till vatten redovisas i avsnitt i inlämnad MKB till Bergmästaren 1. Återupprepningar av undersökningarna på 1970-talet, fast i något förminskad omfattning, genomfördes åren 1980 och 1986 under pågående gruvdrift. Sammanfattningsvis påvisade undersökningarna på 1980-talet en ökning av förekomsten av vissa metaller på olika nivåer i vattenekosystemet nedströms gruvområdet. Däremot noterades få eller inga förändringar av växt- och djursamhällenas sammansättning. Exempelvis registrerades 1980 och 1986 något högre halter av zink och järn i vatten nedströms gruvan än uppströms. För koppar i vatten noterades däremot inga entydiga skillnader. I sediment var en haltökning mer uppenbar. Med reservation för att sedimentundersökningar i vattendrag bör tolkas med viss försiktighet visar undersökningarna 1980 och 1986 på en förhållandevis tydlig haltökning i Saxåns sediment nedströms Stekenjokkens tillflöde. I Kultsjöns västra del ökade mellan 1973 och 1986 koncentrationen av zink, bly och koppar i bottensedimenten 2-5 gånger, och kadmium eventuellt ytterligare något. Uppdragsnummer

52 Även hos snäckor och kransalger registrerades haltförhöjningar av zink, bly och kadmium nedströms gruvan, varav kadmium svarade för den största ökningen på 3-10 gånger. Dock bör det samtidigt uppmärksammas att kadmiumhalten i snäckor och alger i de övre delarna av referensområdet, i Ransarån, låg på nästan samma nivå som nedströms gruvan under drift. I fiskvävnad uppmättes däremot inga haltskillnader i olika delar av systemet som kunde hänföras till gruvdriften, förutom möjligen något högre kadmiumhalter i laklever från Kultsjön än från Ransaren. För närsalterna fosfor och kväve noterades i Kultsjöns vatten en ökning mellan 1973 och 1986, för fosfor från ca 2 till 6 µg/l och för kväve från 140 till ca 200 µg/l. Orsakerna kan ha varit flera, såsom närsalttillskott från den befolkningsökning som gruvan ledde till i området, närsaltsurlakning från marker genom reglering, vägbyggen etc., samt kväverester från sprängämnen i gruvan. Hos de bottenlevande djursamhällena och påväxtsamhällena konstaterades inga eller endast små förändringar orsakade av gruvdriften. I Saxån närmast gruvan påträffades såväl fler djurarter som - individer 1986 jämfört med 1973, medan artrikedomen hos påväxtalgerna istället minskat något under denna period. Lite längre ner i Saxån noterades bl.a. att ett dagsländesläkte stimulerats, vilket påverkade djursamhällets diversitet b. Förändringarna i ån tolkades i första hand som en gödningseffekt. I Kultsjön såg bottenfaunasamhället i stort sett identiskt ut 1973 och Undersökningar av fiskars tillväxt (röding och öring) resulterade inte i några skillnader, vare sig mellan olika år eller mellan olika geografiska delar av det undersökta vattensystemet. Hos lake fanns indikationer på en något snabbare tillväxt i Ransaren än i Kultsjön. Inga tendenser till försurning, som skulle kunna härledas till en effekt av tiosulfatutsläpp, har registrerats i recipienten (Tabell 7-1). Eventuella försurningseffekter i Saxån av tiosulfatutsläpp borde ha yttrat sig i en generell ph-sänkning mot utflödet i sjön. Någon sådan effekt kan inte skönjas av tidigare mätresultat. b Diversitetindexet är bl.a. ett mått på djurens fördelning mellan olika arter. Om en eller flera arter dominerar ger detta ett lägre diversitetsindex. Uppdragsnummer

53 Tabell 7-1: Vattnets ph under gruvans tidigare drift i utlopp från sandmagasin och i Saxån uppströms och nedströms Stekenjokkens utflöde samt före åns utflöde i Kultsjön Utlopp Saxån År Månad sandmagasin* uppströms nedströms utflöde 1980 juni 8,0 8,7 8,5 8, juni augusti september 6,5 7,2 7,8 8,0 8,4 7,6 7,9 8,6 7,6 7,6 8,2 7, maj augusti september 1985 juni augusti sept/okt 1986 maj augusti september 7,5 7,7 7,5 7,1 6,5 7,1 7,5 7,2 6,9 6,9 8,3 7,3 5,6 7,4 7,6 6,8 6,6 6,9 6,7 8,2 6,9 5,8 7,5 7,4 6,9 7,3 6,9 7,0 8,1 7,1 6,9 7,4 7,3 6,8 7,3 6, augusti 7,0 7,5 7,4 7, juni 7,3 6,8 6,8 6,8 augusti 7,1 7,3 7,1 7,1 * Månadsmedelvärden Mätningar inom ramen för gruvans recipientkontroll i Saxån nedströms Stekenjokkens utflöde har resulterat i koncentrationer av metaller, sulfat och kvävefraktioner enligt Tabell 7-2. Med reservation för att analysresultat för metaller i naturvatten från slutet av 1970-talet generellt sett måste betraktas som osäkra pga. dåtidens analysosäkerhet, verkar halten av zink och koppar under gruvans driftstid ha legat på en nivå ungefär tre gånger högre än under den följande perioden då driften avslutats och efterbehandlingen färdigställts (1991). För bly är skillnaden större, medan tidigare kadmiumanalyser är alltför osäkra för en tolkning. Tabell 7-2: Koncentrationer i Saxån nedströms Stekenjokkens utflöde under och efter drift vid Stekenjokkgruvan som medelvärden för angivna perioder ( avser juni - september) Ämne Sort Saxån Stn 3 Saxån Stn Cu µg/l 4 1,2 Pb µg/l 3 0,09 Zn µg/l 10 6,3 Cd µg/l <1 0,021 SO 4 mg/l 10 2,9 NH 4 -N mg/l 0,06 - NO 3 -N mg/l 0,04 - Slutligen bör omnämnas en omständighet som påtalats av fiskevårdsföreningens ordförande Conny Larsson 10. Han menar att det tidvis observerades oljeförekomst i vattnet under den tidigare gruvperioden. Detta yttrade sig i bl.a. att utlagda nät i Kultsjön blev oljiga och att en oljehinna på vattenytan noterades i samband med isfiske Uppdragsnummer

54 Aktuella miljöförhållanden efter avslutad gruvdrift Det första skedet av gruvverksamheten i Stekenjokk avslutades år 1988 och efterbehandlingen av gruvområdet och sand- och klarningsmagasinet var slutfört år Senare års koncentrationer av metaller och s.k. makrokonstituenter m.m. i recipientvattnet framgår av Tabell 7-3. Tabell 7-3: Koncentrationer i vatten uppströms och nedströms Stekenjokkområdet som aritmetiska medelvärden för perioden , juni - september c. Haltförhöjning på 2-5 ggr markerade med gult och >5 ggr med orange.* Ämne Sort Stekenjokken Saxån Jämförvärden uppströms (stn 6) nedströms (stn 5) uppströms (stn 4) nedströms (stn 3) ph 7,2 7,2 7,4 7,3 Kond. µs/cm SO 4 mg/l 2,2 6,1 1,0 2,9 3,5 Fosfor µg/l 1,2 1,7 1,5 1,8 3,4 Cu µg/l 0,5 2,2 0,5 1,2 0,3 Pb µg/l 0,04 0,29 0,05 0,09 0,04 Zn µg/l 2,8 15 3,1 6,3 0,9 Cd ng/l 3,8 47 3, Cr µg/l 0,07 0,05 0,04 0,05 0,1 Ni µg/l 0,16 0,46 0,50 0,27 0,3 As µg/l 0,38 0,24 0,09 0,13 0,06 Hg ng/l <2 <2 <2 <2 2 Fe µg/l Mn µg/l 1,5 10 1,4 4,1 4,7 Ca mg/l 9,3 8,9 1,8 3,5 7,9 Mg mg/l 0,76 0,64 0,19 0,29 1,6 Na mg/l 1,1 1,2 0,76 0,83 0,73 K mg/l <0,4 <0,4 <0,4 <0,4 0,31 Si mg/l 1,1 0,8 0,47 0,54 0,27 Al µg/l 7, Ba µg/l 1,6 1,8 1,5 1,7 6,6 Co µg/l 0,015 0,089 0,041 0,044 0,03 Mo µg/l 0,20 0,18 0,22 0,21 0,05 Sr µg/l , * Jämförvärden är för flertalet metaller (Cu, Pb, Zn, Cd, Cr, Ni, As, Hg & Co) hämtade från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 46 ; bakgrundshalter för mindre vattendrag i norra Sverige, respektive för Ba, Mo & Sr från en riksinventering 1995 då 242 slumpvis utvalda svenska sjöar undersöktes (medianvärden). Övriga variabler är hämtade från en liknande riksinventering av svenska sjöar år 2000, från vilken en utsortering gjorts av sjöar belägna mer än 600 m över havet respektive på högst 10 mils avstånd från Stekenjokk (medelvärden). Då Stekenjokken passerar det tidigare gruvområdet ökar idag vattnets kadmiumhalt i genomsnitt drygt 10 gånger, medan haltökningen är ungefär hälften så stor för zink och bly. Smärre haltökningar har även registreras för bl.a. koppar och sulfat. Till vilken del dessa haltökningar beror av den bedrivna verksamheten respektive av områdets rikedom på sulfidmineraliseringar låter sig inte avgöras. c Sammanställningen har föregåtts av en utgallring av vissa värden under detektionsgränsen samt av osannolika resultat Uppdragsnummer

55 längd/mm BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK I Saxån efter tillflödet från Stekenjokken är bilden ungefär densamma med störst haltökning för kadmium, i detta fall ca 5 gånger. Bly verkar i huvudsak fastläggas i Stekenjokken innan den når Saxån, och orsakar därför endast en smärre haltökning i ån. För övriga variabler är haltskillnaderna små och i de allra flesta fall även i nivå med de jämförvärden som tagits fram. Som kuriosum kan noteras att bariumhalten verkar vara lägre och molybdenhalten högre i detta område än i svenska ytvatten i allmänhet. Inga eller endast sporadiska undersökningar av sediment och organismsamhällen har veterligen gjorts sedan gruvdriften upphörde, med undantag av fisk. För att förbättra kunskapen om de nuvarande miljöförhållandena i Stekenjokksområdets vattensystem, planeras en uppföljning av undersökningarna från i samband med en kommande ansökan om miljötillstånd. Etableringen av växt- och djursamhällen i det efterbehandlade sand- och klarningsmagasinet har följts upp under senare år, med det tidigare råvattenmagasinet som referenslokal. Ett löst organiskt sediment som täcker delar av anrikningssanden har kunnat observeras. Sand- och klarningsmagasinet hyser flera former av biologiskt liv, bl.a. ett välutvecklat planktonbestånd, vattenskalbaggar och sländlarver. I magasinet har även utvecklats ett relativt tätt och storvuxet bestånd av röding, som även verkar reproducera sig där (Figur Figur 7-2). Rödingens lever innehåller låga halter av flertalet metaller förutom kadmium, som verkar vara något förhöjd i fisk från såväl sand- och klarningsmagasinet som referenslokalen Röding 97 Röding vikt/g Figur 7-2: Rödingfångst i det efterbehandlade sand- och klarningsmagasinet vid provfisket sommaren 2000 (fotot), samt fiskens storleksfördelning vid provfiskena 1997 och Foto Anders Lundkvist. Uppdragsnummer

56 Förväntad miljöpåverkan under kommande gruvdrift Koncentrationer av metaller, kväveföreningar m.m. i det utgående vattnet till Stekenjokken från den planerade verksamheten förväntas bli ungefär desamma som under föregående driftperiod (Tabell 7-4). Mängderna av metaller bedöms i stort komma att ligga på jämförbara nivåer, men beror av vilken kapacitesnivå som väljs för den framtida verksamheten. Tabell 7-4: Koncentrationer i utgående vatten under och efter drift vid Stekenjokksgruvan som medelvärden för angivna perioder ( avser juni-september). På de undre raderna presenteras även beräknade mängder vatten och zink Ämne Sort Sand- och klarningsmagasin drift Dränagevatten genom dammar Sand- och klarningsmagasin efterbehandlat Bräddat dagbrottsvatten Cu µg/l 57 2,7 14 Pb µg/l 65 0,50 0,59 Zn µg/l (86) d Cd µg/l 2 0,41 1,7 SO 4 mg/l Tot-N mg/l 2,7 - - NO 3 -N mg/l 1,0 - - Flöde Mm 3 /år 3,0 0, ,5 48 0,02 0,05 Zink kg/år ca 20 Effektiva oljefällor kommer att installeras inom det interna vattensystemet, vilket hindrar framtida oljeutsläpp. Malmernas komplexicitet i Stekenjokkområdet kan innebära att provanrikningar måste genomföras innan slutliga val av anrikningskemikalier m.m. kan göras för de olika mineraliseringarna, men troligtvis kommer samma process och kemikalier att användas som vid tidigare verksamhet. Det bedöms därför som troligt att utsläppta mängder av metaller och kväveföreningar inte skall bli nämnvärt större än de nivåer som var gällande under den tidigare driftperioden (Tabell 7-5). Tabell 7-5: Utsläppta mängder till vatten under Stekenjokksgruvans tidigare drifttid enligt utsläppskontrollen Ämne Sort Medel Cu kg/år Pb kg/år Zn kg/år Cd kg/år <3 10 <7 SO 4 ton/år Tot-N ton/år 3,1 13 8,0 NO 3 -N ton/år 0,8 5,3 2,9 Vattenflöde Mm 3 /år 1,7 4,4 d Zinkdränaget genom dammarna minskade kontinuerligt från 800 kg år 1992 till 30 kg år Uppdragsnummer

57 Därmed kan man förvänta att även miljötillståndet i recipienten blir ungefär detsamma under den planerade driftperioden som under den tidigare. Detta innebär en ökad förekomst av vissa metaller på olika nivåer i vattenekosystemet nedströms gruvområdet, men med få eller inga noterbara förändringar av växt- och djursamhällenas sammansättning som följd. Denna förändring skall ses i perspektivet av de förhållanden som rådde på 1970-talet innan gruvan etablerades. Huruvida det kommer att innebära någon reell förändring sett till dagens förhållanden, får den i samband med miljöprövningen kommande recipientundersökningen utvisa. Förväntad miljöpåverkan efter avslutad gruvdrift Efter avslutad gruvdrift kommer sand- och klarningsmagasinet enligt nuvarande planer att efterbehandlas på samma sätt som tidigare, dvs. genom överdämning. Den framtida efterbehandlade magasinsyta som kan utsättas för exponering blir marginellt större än dagens. Samtidigt leder etablerandet av en ny, högre dammkropp utanför den befintliga och en höjning av dämningsgränsen med 4,3 m, till att metalltransporten från den befintliga dammkroppen förväntas minska. Sammantaget innebär detta att transporten av metaller, sulfat m.m. från det framtida efterbehandlade sand- och klarningsmagasinet kan komma att bli något mindre än om den planerade återupptagna gruvdriften inte kommer till stånd. 7.5 Utsläpp till luft och buller Luftmiljöpåverkan av tidigare gruvdrift Den påverkan på luftmiljön som skedde under tidigare drift var av ringa omfattning. I läsidan från industriområde och sandmagasin kunde dock diffus damning under barmarksperioden uppstå vid stark blåst. Dessutom skedde utsläpp av klimatpåverkande gaser från förbränning av olja i arbetsfordon, uppvärmningsanordningar och vid sligtorkning. Från sligtorkningen avgick även metalhaltigt stoft till omgivningsluft. Efter avveckling av verksamheten har i stort sett all påverkan på luftmiljön upphört. Förväntad luftmiljöpåverkan av kommande gruvdrift Även vid en återupptagen verksamhet bedöms påverkan på luftmiljön bli ringa. Diffus damning från transporter kommer att i möjligaste mån begränsas genom vattenbegjutning av körbanor. Strategier för att begränsa damning från öppna delar av sandmagasinet kommer att närmare utformas i samband med att tekniska lösningar för sandutläggningen utformas. Då ingen termisk torkning av produkterna avses komma att ske blir de enda punktkällorna för utsläpp till luft ventilationsutsläpp från gruvutrymmen och lokaler, vilket bedöms innebära en försumbar påverkan på utomhusmiljön. Utsläpp av klimatpåverkande gaser från förbränning av fossila bränslen kommer att ske från fordon och uppvärmningsanordningar. Luftmiljöpåverkan i form av buller från gruvområdet har analyserats av Tunemalm Akustik AB 49. Den dimensionerande bullerkällan antas vara krossanläggningen som placeras i en byggnad. Beräkningarna visar att Riktvärdena för buller i det näraliggande Natura 2000-området uppfylls under dag, kväll och natt för såväl ekvivalent som maximal ljudnivå. Närmaste bebyggelse ligger i Klimpfjäll ca 15 km öster om gruvområdet och berörs således inte av buller från gruvområdet. Uppdragsnummer

58 7.6 Sammanfattande bedömning Då en ny gruvverksamhet i Stekenjokk planeras ske på samma industriområde som tidigare, och med samma sand- och klarningsmagasin med endast en mindre utvidgning av sandmagasinet, bedöms markomvandlande arbeten därför inte påverka omgivande miljö betydligt mer än dagens situation om nödvändiga åtgärder vidtas. Det bedöms även innebära en minimal risk för påverkan på närliggande naturvärden och fornminnen av tidigare rennäring. Av de fasta fornlämningar som idag finns registrerade kommer den redan påverkade Dödsstenen att påverkas. Miljötillståndet i nedströms liggande recipienter förväntas bli ungefär detsamma under den planerade driftperioden som under den tidigare. En ökad förekomst av vissa metaller i vattenekosystemet nedströms gruvområdet kommer att ske, men endast få eller inga noterbara förändringar av växt- och djursamhällenas sammansättning bedöms uppkomma i jämförelse med förhållandena innan tidigare gruvverksamhet. Efter avslutad gruvdrift kan transporten av metaller, sulfat m.m. från det framtida efterbehandlade sand- och klarningsmagasinet komma att bli något mindre än om den planerade återupptagna gruvdriften inte kommer till stånd. Den påverkan på luftmiljön som skedde under tidigare gruvdrift var av ringa omfattning, och den bedöms bli densamma även vid en återupptagen verksamhet. Buller från gruvområdet beräknas uppfylla givna riktvärden i närliggande Natura 2000-område, och påverkan bedöms således vara liten för omgivande naturvärden och friluftsliv. 8.0 VERKSAMHETENS INVERKAN PÅ ANNAT UTNYTTJANDE AV MARK- OCH VATTENOMRÅDENA Fastighets- och sakägare i området är Statens Fastighetsverk, Vilhelmina södra sameby och Voernese (f.d. Frostvikens norra) sameby. Konkurrerande markanvändning avser i huvudsak rennäringen, men även friluftsliv och turism. 8.1 Rennäring Rennäringens markanvändning och påverkan på rennäringen och samerna i Vilhelmina södra och Voernese samebyar beskrivs i detalj i Bilaga 5 i inlämnad MKB till Bergmästaren Påverkan av tidigare gruvverksamhet Innan gruvan anlades med början 1974 kunde renarna ströva fritt och beta i Stekenjokkområdet. Däremot blev renskötseln störd då vägen mellan Klimpfjäll och Stekenjokk färdigställdes sommaren 1967 som en del av förberedelserna till gruvdrift. Även vägsträckan mellan Stekenjokk och Ankarvattnet öppnades 1967, men denna sträckning hölls dock inte öppen under vinterperioden. Hela vägsträckningen medförde en direkt markförlust för Vilhelmina södra på 409 ha och för Voernese på 588 ha 50. Förutom betesförlusten föranledde även den ökade turismen störningar i renskötseln genom en uppdelning av betesmarkerna som medförde ökade arbetsinsatser. Uppdragsnummer

59 Under gruvdriften förändrades renskötselmetoderna så att vid senare hälften av driftperioden var motoriseringen fullt genomförd och skoter, helikopter samt terränggående motorcyklar användes i renskötselarbetet. De stora förändringarna som skedde under gruvdriften var att betesmark gick förlorad, renarna stördes och kunde inte ströva fritt och beta i området, huvudflyttleden var tvungen att ändras så att den gick söder och väster om gruvområdet, och flyttningen förbi gruvområdet blev mer arbetskrävande. Användningen av Stekenjokkområdet före, under och efter tidigare gruvdrift beskrivs i detalj i Bilaga 5, kap i inlämnad MKB till Bergmästaren Vid diskussioner med samerna uppgavs att renarna undvek i stort sett hela nyckelområdet där gruvan fanns, och endast strörenar betade där. Det innebär en undvikelsezon på 2 5 km och att det fysiska markområde som förlorades för renbete uppgick till ca 3000 ha e. Nuläge Den betesmark som gick förlorad under gruvdriften har återtagits, förutom området för det efterbehandlade sandmagasinet på ca 106 ha, samt råvattentäkten och industriområdet där växtlighet ännu inte har etablerats. Dessutom har undersökningen av Levimalmen förstört betet i en korridor från sandmagasinet, och sandflykt under gruvperioden har försämrat betet i direkt anslutning till gruvområdet samt intill den konstgjorda sjön och utefter vägen. Totalt uppgår arean på det förlorade betet till uppskattningsvis 342 ha. Renarna strövar numera fritt och betar i området liksom under perioden innan gruvdriften. Turismen har dock ökat jämfört med tidigare, vilket medfört att störningen blivit större. Detta beror till viss del på gruvdriften, då industriområdet används till husvagnsparkering. Den under gruvdriften förändrade huvudflyttleden används även idag, då omledningen av Stekenjokken fortfarande utgör ett hinder att använda den tidigare flyttleden över gruvområdet. Det är dock väderförhållandena som styr hur renarna tar sig förbi Stekenjokkområdet. Exempelvis kan renarna ta en kortare väg över Stikken eller längre österut över Skearmoetjålhte och Prånhtsoe. De kan även drivas söderut in i Voernese sameby, vilket skedde i september 2007 på grund av vädret. Renhjordarna från Vilhelmina södra och Voernese samebyar förenades söder om Stekenjokk, och drevs sedan förbi gruvområdet till hagen i Bealloevaerie och Froskonbäckens fältslakteri. Förflyttningen till Froskonbäcken sker numera så snabbt som möjligt, men vid behov kan renarna lämnas vid Stekenjokk för rastbete under flera dagar utan att de skingras. Jämfört med åren innan gruvbrytningen medför dagens förhållanden med det efterbehandlade gruvområdet inget merarbete för renskötseln. Påverkan av planerad gruvverksamhet Vilhelmina södra sameby bedriver renskötsel i Stekenjokkområdet under maj till november. Det medför att en gruvetablering vid Stekenjokk kommer att påverka rennäringen, då renarna befinner sig i området under den tid av renskötselåret som är viktig för renarna och samerna. De förändringar i renskötselarbetet som samerna i Vilhelmina södra har farhågor skall hända vid en ny gruvdrift i Stekenjokk beskrivs nedan. För en mer detaljerad beskrivning hänvisas till Bilaga 5, kap i inlämnad MKB till Bergmästaren Här beskrivs förutom direkta konsekvenser även indirekta, funktionella och kumulativa konsekvenser. e Bilaga 5 kap (sid. 52) och kap (sid. 55) i inlämnad MKB till Bergmästaren. Uppdragsnummer

60 Effektiv betesmark kommer att gå förlorad och samerna bedömer att hela nyckelområdet förloras som vid tidigare gruvperiod. Det innebär att undvikelsezonen uppgår till 2 5 km och det fysiska markområde som inte effektivt kan utnyttjas är ca ha (Figur 8-1). Figur 8-1: Vilhelmina södra och Frostviken norra (numera Voernese) samebyars bedömning av förändring av betesmarker och flyttleder vid en ny gruvdrift i Stekenjokk. Hela nyckelområdet vid den planerade gruvan (ljusgrön rastrering) kommer att undvikas av renarna Uppdragsnummer

61 Renarna kommer att störas på samma sätt som tidigare, vilket innebär merarbete och ökade kostnader under kalvmärkning, flytt förbi gruvområdet, brunst och fri betesgång. Renarna kommer inte att kunna ströva fritt och beta i nyckelområdet. Trycket västerut mot norska gränsen, norrut mot Vilhelmina norra samt söderut mot Voernese kommer att öka, och risken är stor att renhjordarna sammanblandas och känsliga betesmarker i Voernese sameby kan komma att överbetas. Detta innebär en risk för konflikter mellan samebyarna, som t.ex. kan leda till krav på stängsel. Det finns även risk att renarna på sin väg västerut mot Stekenjokk under vår och höst undviker gruvområdet och vänder tillbaka österut. Samerna befarar också att störningen från turister ökar då husvagnsparkeringen som idag finns på industriområdet troligtvis kommer att flyttas längs vägen västerut, där renarna går över under flytten till och förbi Stekenjokk. Vissa samer bedömer att flyttleden är tvungen att ändras ännu en gång särskilt om Levimalmen kommer att brytas, så att den går söder om Gelvenåhkoe, väster om gruvområdet ytterligare några km mot norska gränsen, väster och nordväst om Lill Tjokkele (Levimineraliseringen), över Dåaranjaevrieh vid Saxån och ner mot hagen i Bealloevaerie och slakteriet Froskonbäcken. Beroende på vädret kan naturligtvis andra flyttleder komma att användas. Om flyttleden ändras enligt samernas farhågor innebär det merarbete att driva renarna förbi gruvområdet efter kalvningen på våren och vid slakten på hösten. En redovisning av den samlade intrångsbilden på rennäringen inom samebyns område år 2007 görs i Bilaga 5, kap i inlämnad MKB till Bergmästaren I yttrande från Svenska Samernas Riksförbund (SSR) på uppdrag av Voernese Sameby anges att förutsättningarna för rennäringens bedrivande förändrats avsevärt under de senaste åren. Samebyn är idag hårt ansatt av ökad markkonkurrens i form av olika exploateringar, rovdjur, turism mm. Även i yttrande från Gärde Wesslau Advokatbyrå som företräder Vilhelmina södra sameby anges ändrade förutsättningar för rennäringen genom ökad konkurrens om markområden. Idag är bl.a. konkurrensen om de aktuella markområdena väsentligt större än tidigare. På och kring de aktuella markområdena ska samsas vindkraftoperatörer, vattenkraftoperatörer, rennäring och turism. Särskilt vindkraftverksamheten har under dessa tre är expanderat i området som en följd av politiska initiativ att öka vindkraftproduktionen i Sverige. Därutöver har rovdjurstrycket i området ökat ytterligare. Detsamma gäller för infrastruktur såsom vägar m.m. som byggts ut, föranlett av den industriella utvecklingen i området. Även länsstyrelserna i Västerbottens och Jämtlands län stöder samebyarna i sina yttranden respektive , och tillägger därutöver ett större tryck inom samebyns vinterbetesområde från intensivt skogsbruk och vindkraftindustrins planer, och att de senaste årens utveckling har inneburit ett generellt försvårande för renskötseln. Det ökade trycket på samebyarnas betesmarker medför inte bara att renskötseln försvåras utan även att samernas psykosociala hälsa påverkas, vilket behandlas i Bilaga 5, kap i inlämnad MKB till Bergmästaren Då skogsbruket är en stor areell verksamhet påverkar den renskötseln i betydande omfattning under vintern då skogsområdena utgör vinterbetesmarker. Regeringen gav därför år 2005 Skogsstyrelsen i uppdrag att i samverkan med Sametinget under perioden upprätta renbruksplaner 51,52,53. Det praktiska arbetet utförs av samebyarna i samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Projektet har syftat till att samebyarna ska utföra en beteslandsindelning där olika värdekärnor ur rennäringens perspektiv identifieras Uppdragsnummer

62 med hjälp av satellitscener och lokal kunskap. Arbetet har fortsatt och projektet har förlängts och ska vara färdigt 2014, då Sveriges alla 51 samebyar ska ha upprättat renbruksplaner 54. En renbruksplan är avsedd att vara ett dataverktyg för i första hand samebyar/vintergrupper (sita) och enskilda rennäringsföretagare. Verktyget har utformats så att samebyn/renskötaren kan använda det för uppbyggnad, insamling och sammanställning av data från renskötseln lagring och visning av andra markanvändares data samt övriga tillgängliga geografiska data Idag används Renbruksplaner både som planeringsverktyg i renskötseln och som ett underlag för förbättrade samrådsdiskussioner med andra markanvändare. Första versionen av renbruksplaner var upprättade 2009 för 14 samebyar, där Vilhelmina södra var en av dem. Redan våren 2007 fanns en digital version av Renbruksplan för Vilhelmina södra, som för närvarande håller på att revideras och där fältinventeringar i fjällen kommer att genomföras under Renbruksplanen visar en översiktskarta där beteslandsindelningen redovisas för tre typer av områden som är av olika vikt för rennäringen 55. Betestrakt (grönt på kartan) - Områdena är en del av samebyns betesområde där renarna hålls en viss del av året. Kärnområden (blått på kartan) - Viktiga områden som regelbundet används inom renskötseln, och som är känsliga för ingrepp. Nyckelområden (rött på kartan) - Ytterst viktiga områden, oftast öar inom kärnområden, dit renen naturligt drar sig. En renbruksplan blir aldrig färdig utan uppdateras ständig med kompletterande arbeten, ökad kunskap, nya metoder och förändringar på grund av annan markanvändning eller miljöförändringar. Arbetet med att ta fram en renbruksplan består av fyra delar: 1. Beteslandsindelning av samebyns område 2. Fältinventering för att beskriva och verifiera beteslandstyperna 3. GPS på renar för att följa och analysera deras årscykel 4. Omvärldsfaktorer som beskrivs och karteras Indelning och beskrivning av samebyn i operativa renskötselytor baserad på lokalkännedom och fjärranalysteknik är en mycket central del i framtagandet av renbruksplaner. Syftet med indelningen är att ge en överblick av samebyns befintliga betesförutsättningar systematiskt kartlägga värdefulla områden/trakter ur betessynpunkt styra fältinventeringarna utifrån olika områdens relativa betydelse för renskötseln de karterade beteslanden ska utgöra underlag vid samrådsdiskussioner och användas operativt inom renskötseln Uppdragsnummer

63 Ett systemstöd RenGIS 2.0 med bärbara datorer har tagits fram för att användas till att producera renbruksplaner. Dessa utgör ett planeringsverktyg dels för rennäringens egen planering och dels för samarbetet mellan samebyarna och skogsbolag, andra markanvändande aktörer, myndigheter samt forskning i komplexa frågeställningar rörande rennäringens markanvändning. Den renbruksplan som togs fram 2007 tillsammans med olika verksamheter som påverkar markanvändningen inom renskötselområdet och därmed även rennäringen redovisas i inlämnad MKB till Bergmästaren f. Det bör påpekas att renbruksplanen från 2007 beskriver användandet av markområden för både Vilhelmina södra och Frostvikens norra (numera Voernese) samebyar, som då hade en gemensam renbruksplan. Den uppdatering av renbruksplaner som nu pågår innebär att Vilhelmina södra och Voernese samebyar får skilda renbruksplaner, men dessa finns ännu inte redovisade 51. En etablering av gruvan tillsammans med en större utbyggnad av vindkraftverk vid Stekenjokk, kan äventyra renskötseln i området. Däremot bör en gruvverksamhet där stor hänsyn tas till renskötseln kunna vara förenlig med en uthållig rennäring i samebyarna. 8.2 Rekreation och friluftsliv (inklusive fiske och jakt) Påverkan av tidigare gruvverksamhet Ianspråktagandet av marken för gruvan innebar att ripans föda i form av bärris försvann i närområdet, och därmed också förekomsten av ripa. Sedan avvecklingen av gruvan har riset delvis återetablerats, och därmed har riporna börjat återvända. Damningen från gruvans lastfordon upplevdes som störande för viltet och viltvården. Däremot upplevdes inte buller som något egentligt problem för viltvården 56. Någon negativ påverkan på fiske av betydelse har inte konstaterats. Förväntad påverkan av kommande gruvdrift En återetablering av gruvverksamheten på tidigare använt område förväntas endast minska den lokala tillgången på föda för viltet, t ex ripa. Vattnet som avbördas från sand- och klarningsmagasinet kan komma att innehålla förhöjda halter av metaller under gruvans drifttid. Halterna kommer dock sannolikt att vara tillräckligt låga för att ekosystemet inte skall påverkas märkbart. Omfattningen av jakt, fiske, rekreation och turism bedöms inte komma att påverkas märkbart vid en planerad gruvdrift. 8.3 Turism Påverkan av tidigare gruvverksamhet I samband med etableringen av gruvan vid Stekenjokk anlades Stekenjokkvägen (väg 1067) som ingår som en del i turistvägen Vildmarksvägen mellan Strömsund och Vilhelmina, och som har stor betydelse för turismen i området. Under den tidigare driften stördes turismen lokalt av den påverkade landskapsbilden, av damning samt av buller. Numera utnyttjas en grusplan i anslutning till gruvområdet som uppställningsyta för husvagnar och husbilar. f Bilaga 8 i Bilaga 5 i inlämnad MKB till Bergmästaren Uppdragsnummer

64 Förväntad påverkan av kommande gruvdrift Omfattningen av turisttrafiken på Vildmarksvägen förbi den planerade gruvan bedöms inte komma att minska påtagligt vid en planerad gruvdrift, då den tunga trafiken blir begränsad. Gruvan kan däremot bli ett turistmål med bl.a. utställningar av fjällkedjans geologi. Inflyttningen till Klimpfjäll innebär troligtvis en ökad turism i området och även beläggning på Klimpfjälls hotell kommer sannolikt att öka. 8.4 Infrastruktur Påverkan av tidigare gruvverksamhet Tidigare gruvdrift vid Stekenjokk under åren innebar en befolkningsökning i framför allt Kultsjödalen. Totalt byggdes ett 70-tal nya bostäder i Klimpfjäll, och år 1980 uppgick antalet invånare till Antalet anställda i gruvverksamheten uppgick till ca 170. Vidare byggdes den s.k. Stekenjokkvägen (väg 1067) över fjället mellan Ankarvattnet och Klimpfjäll för transporter till och från gruvan. Förväntad påverkan av kommande gruvdrift Efter att gruvverksamheten upphörde har invånarantalet i Klimpfjäll minskat med 60% och uppgick 2010 till 99 personer (Figur 8-2). Planerad gruvverksamhet kommer sannolikt att innebära en inflyttning till Klimpfjäll liksom vid tidigare verksamhet. Gruvverksamheten uppskattas direkt sysselsätta ca 150 anställda. Figur 8-2: Antal invånare i Klimpfjäll under tidigare gruvdrift och fram till ,58,16 Det ökade antalet transporter till och från gruvområdet kommer att leda till en trafikökning på väg 1067 av framför allt tung trafik. Transporter av slig från anrikningsverket till smältverk och hamn med lastbil beräknas ske i en frekvens av 4 5 fordon per dygn i vardera riktningen g. Det innebär en fördubbling av tung trafik på vägen mellan Stekenjokk och Klimpfjäll och en 50%-ig ökning söder om Klimpfjäll. 8.5 Vattenkraft Påverkan av tidigare gruvverksamhet Det vattenmagasin som ligger närmast Stekenjokk och regleras för vattenkraft är Kultsjön. Vattnet från gruvans avrinningsområde strömmar via Stekenjokken och Saxån (ca 35 km) till Kultsjön. Anläggandet av sand- och klarningsmagasinet har förändrat vattenbalansen för avrinningsområdet i det att ojämnheter i avrinning utjämnas över tiden och avdunstningen ökar något i och med att en fri vattenyta skapas. Effekterna av såväl flödesutjämning som avdunstning torde vara försumbara för det relativt stora regleringsmagasinet i g Kap. 2.7 (sid ) i inlämnad MKB till Bergmästaren Uppdragsnummer