Dp 401, Detaljplan för Storäng, fastigheterna Överby 2:20 2:28 med flera,

Transkript

1 s. 1/35 Dp 401, Detaljplan för Storäng, fastigheterna Överby 2:20 2:28 med flera, Vaxholms stad Programsamrådsredogörelse Kommunstyrelsen beslöt den 6 december 2012 att uppdra åt stadsbyggnadsförvaltningen att utarbeta förslag till program för detaljplan. I enlighet med kommunstyrelsens beslut den 6 mars har programsamråd hållits om förslag till program för detaljplan. Programsamrådet har ägt rum under tiden den 5 april 7 maj Information om programsamrådet har sänts till berörda sakägare enligt fastighetsförteckning samt remissinstanser enligt sändlista. Handlingarna har under samrådstiden visats på stadsbyggnadsförvaltningen, Eriksövägen 27, 1tr, på stadsbiblioteket, Hamngatan 19B samt på Vaxholms stads hemsida, Ett programsamrådsmöte har hållits den 22 april Mötet finns sammanfattat i minnesanteckningar, bifogade längst bak i denna programsamrådsredogörelse. Inkomna programsamrådsyttranden finns samlade i planakten, vilken går att ta del av på stadsbyggnadsförvaltningen. Inkomna yttranden Remissinstanser, föreningar och boende utanför planområdet Anmärkning 1. TeliaSonera Skanova Access AB Ingen erinran 2. Stockholms läns museum Ingen erinran 3. E.On elnät Stockholm AB Ingen erinran 4. Stor Stockholms brandförsvar Erinran 5. Förpacknings och tidningsinsamlingen Ingen erinran 6. Länsstyrelsen i Stockholms län Erinran 7. Trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting Ingen erinran 8. Trafikverket Erinran 9. Naturskyddsföreningen i Vaxholm Erinran 10. Södra Roslagens miljö och hälsoskyddsnämnd Erinran 11. Lantmäteriet Ingen erinran 12. Socialnämnden Ingen erinran 13. Engarns koloniträdgårdsförening Erinran 14. Lillängs samfällighetsförening Erinran 15. Resarö plangrupp Erinran 16. Boende Resarö Erinran Föreningar, fastighetsägare, boende och övriga Namn Fastighet/Adress Anmärkning 17. Fastighetsägare Storäng Erinran

2 s. 2/ Fastighetsägare Storäng Erinran 19. Fastighetsägare Storäng Erinran 20. Fastighetsägare Storäng Erinran 21. Fastighetsägare Storäng Erinran 22. Fastighetsägare Storäng Erinran 23. Anonym Erinran 24. Fastighetsägare Storäng Erinran 25. Fastighetsägare Storäng Erinran 26. Fastighetsägare Storäng Erinran 27. Fastighetsägare Storäng Erinran 28. Fastighetsägare Storäng Erinran 29. Fastighetsägare Storäng Erinran 30. Fastighetsägare Storäng Erinran 31. Fastighetsägare Storäng Erinran 32. Fastighetsägare Storäng Erinran 33. Fastighetsägare Storäng Erinran 34. Fastighetsägare Storäng Erinran 35. Fastighetsägare Storäng Erinran 36. Fastighetsägare Storäng Erinran 37. Fastighetsägare Storäng Erinran 38. Fastighetsägare Storäng Erinran 39. Fastighetsägare Storäng Erinran 40. Fastighetsägare Storäng Erinran 41. Fastighetsägare Storäng Erinran 42. Fastighetsägare Storäng Erinran 43. Fastighetsägare Storäng Erinran 44. Fastighetsägare Storäng Erinran 45. Fastighetsägare Storäng Erinran 46. Fastighetsägare Storäng Erinran 47. Fastighetsägare Storäng Erinran 48. Fastighetsägare Storäng Erinran 49. Fastighetsägare Storäng Erinran 50. Fastighetsägare Storäng Erinran 51. Fastighetsägare Storäng Erinran 52. Fastighetsägare Storäng Erinran 53. Fastighetsägare Storäng Erinran 54. Fastighetsägare Storäng Erinran

3 s. 3/35 Stadsbyggnadsförvaltningens sammanfattning av och kommentarer till inkomna synpunkter Nedan följer en sammanfattning av inkomna skrivelser. Remissinstansernas och föreningarnas synpunkter P 1. TeliaSonera Skanova Access AB: Sammandrag av skrivelsen Tvingas Skanova vidta undanflyttningsåtgärder eller skydda telekablar för att möjliggöra exploatering förutsätter Skanova generellt att den part som initierar åtgärden även bekostar den. Skanova utgår från att nödvändiga åtgärder i telenät till följd av planförslaget kommer att framgå av planhandlingarna. SBF-s kommentar Synpunkterna ska följas upp i det kommande planarbetet. P 2. Stockholms läns museum: Länsmuseet anser att planens syfte att möjliggöra en utveckling av området samt att bygga ut vatten- och avloppsförsörjningen för området är bra. Länsmuseet ser även positivt på att den kulturhistoriskt värdefulla villabebyggelsen i området kommer att beskrivas och dokumenteras. SBF-s kommentar Stockholms läns museums synpunkter har noterats. P 3. E.On elnät Stockholm AB: Bifogad karta visar bland annat befintlig nätstation som kommer att behöva uppgraderas om utbyggnaden i området blir av, befintlig nätstation bör få ett markerat E-område i plankartan på minst 6x6 meter, plankartan och planbestämmelserna ska säkerställa att det minsta tillåtna avståndet på 5 meter mellan nätstation och brännbar byggnadsdel eller brännbart upplag upprätthålls. Högspänningsmatningen till nätstationen passerar över fastighet Överby 2:43 och behöver få ett markerat u-område (4 meter). SBF-s kommentar E.Ons synpunkter har noterats. I det fortsatta planarbetet ska en utredas om det finns någon lämpligare plats för en utbyggd nätstation. Den befintliga placeringen begränsar möjligheterna att bygga ut bostäder. P 4. Stor Stockholms brandförsvar Väg 274 är en primär transportled för farligt gods. Dess avstånd från planområdet uppgår till cirka 600 meter. SSBF bedömer att denna riskkällas påverkan är sådan att den inte behöver utredas vidare. Framkomlighet och tillgänglighet ska beaktas i det fortsatta planarbetet. Tillgång till släckvatten invid planområdet måste säkerställas med konventionellt brandpostsystem.

4 s. 4/35 SBF-s kommentar: Synpunkterna kommer att beaktas i det fortsatta planarbetet. P 5. Förpacknings och tidningsinsamlingen: Det vore bra om det i detaljplanen avsätts en yta för gemensam insamling/återvinning särskilt som dagis och därtill hörande parkering planeras. SBF-s kommentar: I det fortsatta planarbetet ska utredas om det är möjligt att anordna plats för återvinning i anslutning till den föreslagna platsen för pumpstation och parkering. P 6. Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen kan utifrån nu kända förutsättningar och underlag beträffande båtuppläggningsplats/båthamn inte bedöma om det finns skäl att anta att Länsstyrelsen kommer att pröva kommunens beslut att anta detaljplanen för området med stöd av 11 kap. 11 PBL. Hälsa och säkerhet Stora delar av programområdet består av låglänta flacka partier som inte kommer att kunna bebyggas p.g.a. översvämningsrisk Av programmet framgår också att detaljplanen kommer att innehålla bestämmelser som reglerar lägsta grundläggningsnivå för bostadshus till + 2, 79 meter över havsnivå i enlighet med stadens policy. Rekommendationen är att ny sammanhållen bebyggelse och samhällsfunktioner av betydande vikt längs länets kust behöver placeras ovanför nivån 2,90-3,00 meter räknat i höjdsystem RH2000. För Vaxholm är den rekommenderade nivån 2,95 meter. Enstaka villor och fritidshus representerar stora värden och därför inte bör lokaliseras till sådana platser och nivåer att de riskerar översvämmas. Strandskydd Inom planområdet gäller strandskydd inom 100 meter från strandlinjen på land och i vatten. Syftet med strandskyddet är att i ett långsiktigt perspektiv trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och bevara goda livsvillkor för djur och växtliv. För att kunna upphäva strandskyddet krävs särskilda skäl vilka finns redovisade i 7 kap. 18c miljöbalken. Vid planläggningen behöver man också göra en intresseavvägning enligt 4 kap. 17 PBL som beskriver på vilket sätt som intresset av att ta marken i anspråk väger tyngre än strandskyddsintresset. Vattenmiljö och miljökvalitetsnormer för vatten Som framgår av programmet har Kodjupet måttlig ekologisk status samt att målet är att god ekologisk status nås till I det fortsatta planarbetet behöver staden redovisa hur planerade anläggningar exploateringar kan komma att påverka vattenförekomstens status samt möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna (MKN). Stora delar av Stockholms inner- och mellanskärgård har problem med mer eller mindre kraftigt förorenade bottnar varför det är angeläget att minska föroreningstillskotten så att möjligheterna att uppnå MKN inte försvåras.

5 s. 5/35 Båtuppläggningsplats och småbåtshamn Ett vinterupplag för småbåtar planeras i områdets östra del. En viktig fråga är hur man hanterar vattnet efter högtrycksspolning och skrubbning då detta spolvatten kan innehålla många olika biocider (t.ex. tungmetaller, organiska tennföreningar) och ofta tillåts att rinna ner i underlagsmaterialet där det riskerar att spridas till grund- och heller havsvattnet. Fortsatt planarbete bör innehålla en redovisning av hur uppläggningsområdet används idag, antal befintliga och planerade bryggplatser samt vilka skyddsåtgärder för att minska miljöpåverkan som finns och vilka som planeras. Det är väl belagt att småbåtshamnar i skyddade vikar påverkar reproduktionen hos fisk. Ägg och yngel är känsliga för miljöskadliga ämnen som oljespill och giftiga ämnen i båtfärger. Vattenområdet utanför föreslaget uppläggningsområde ingår i ett större område som är utpekat som potentiella uppväxtmiljöer för abborre och gös. Provfiske i området 2011 visar att det i dagsläget ser mörkt ut för nyrekryteringen av gädda (och även abborre) i hela Vaxholms kommun. En bidragande orsak är troligen bristande yta och kvalité på lekmiljöer. Länsstyrelsen anser därför att staden bör vara restriktiv i sin bedömning av utbyggnad inom vattenområden eller där vattenområden påverkas. Kulturmiljö Länsstyrelsen tycker att det är värdefullt om en antikvarisk undersökning genomförs för bebyggelse som eventuellt kan behöva omfattas av varsamhetsbestämmelser i planen. Dagvatten Förutsättningarna för att omhänderta dagvatten i området behöver belysas ytterligare och det är därför bra att en dagvattenutredning kommer att tas fram. Bland annat behöver förutsättningarna för att omhänderta dagvatten lokalt belysas utifrån områdets geotekniska förhållanden och hur man i planen kan förhindra att låglänta delar av området översvämmas. Konsekvenser i samband med ett framtida förändrat klimat bör därför också belysas. Behovsbedömning Vaxholms stad bedömer att projektet inte innebär en betydande miljöpåverkan och att behov av att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning därför inte finns. Länsstyrelsen delar denna uppfattning vad avser planens huvudsakliga markanvändning, bostäder. Länsstyrelsen anser dock att det kan finnas anledning att överväga miljöbedömning, framförallt som ett redskap att skapa ett bra underlag i planeringen med hänsyn till recipientens status beroende på omfattningen av den planerade båtuppläggningsplatsen/småbåtshamnen och dess möjliga påverkan på vattenmiljön. Om kommunen i det fortsatta planarbetet kommer fram till att en MKB bör göras, kontaktas Länsstyrelsen för samråd om avgränsning av denna. Om miljöbedömning med MKB inte görs förutsätts att förhållanden på platsen, i omgivningen och de som skapas genom planförslaget, samt konsekvenser och behov av åtgärder som kan påverka planens lämplighet, i stället behandlas och bedöms inom ramen för planarbetet Behov av uppföljning bör också belysas i planen. Kommunens ställningstagande bör i tidigt skede göras tillgängligt för allmänheten i anslutning till annonsering och/eller publicering av planförslaget på kommunens webbplats. SBF-s kommentar: För att undvika att ny bebyggelse placeras i områden som riskerar att översvämmas kommer detaljplanen att reglera vilka områden som inte får bebyggas.

6 s. 6/35 I planbeskrivningen motiveras, i enlighet med 7 kap. 18c miljöbalken, varför delar av området bör undantas från strandskyddsbestämmelserna. Planförslagets konsekvenser på de intilliggande vattenområdena kommer, i den mån det går, att förtydligas under det kommande planarbetet. Området för vinterförvaring av båtar har efter genomfört programsamråd flyttats till en ny plats inom planområdet. Vinterförvaringen är inte tänkt för större båtar, utan i huvudsak mindre rodd- och motorbåtar. Något vatten för till exempel högtrycks-tvätt avses inte dras fram till området. En dagvattenutredning har tagits fram och inarbetats i den framtagna samrådshandlingen. Om behov av att göra en MKB framkommer kommer denna att förankras med Länsstyrelsen. P 7. Trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting Området ligger relativt kollektivtrafiknära, med bytespunkten Engarn inom gång- och cykelavstånd. En cykelbana längs Resarövägen är positivt även för att skapa förutsättningar för ett resande med kollektivtrafiken, med förbättrade möjligheter till kombinationsresor. Detta bör kompletteras med cykelställ vid hållplats och bytespunkt. Förutom cykelbana är det viktigt även med gångbana både till Engarn och till hållplats Storäng, hela vägen från det planerade området. I samband med utbyggnad av området bör man i samråd med Trafikverket även se över hållplatsernas standard i anslutning till området. Trafikförvaltningen vill gärna göras delaktig i detta. SBF-s kommentar: Synpunkterna har noterats. P 8. Trafikverket Trafikverket ser positivt på att tillgänglighetsförbättringar för gång- och cykeltrafikanter föreslås genom utbyggnad av gång- och cykelbana utefter Resarövägen. Den fortsatta planeringen bör utgå från att finansiering sker på annat sätt än från Trafikverket som idag inte kan se några möjligheter att finansiera den. Innan detaljplan antas måste avtal mellan Vaxholms stad och Trafikverket upprättas och som ska reglera fortsatt planering, genomförande, finansiering och framtida drift- och underhåll. Trafikverket anser att riksdagens riktvärden för trafikbuller vid nybyggnad av bostäder ska följas och att samma riktvärden ska gälla för undervisningslokaler. Barn är att anse som en särskilt utsatt grupp och därför är det viktigt att utomhusmiljöer där barn ofta vistas skyddas från störande trafikbuller eller lokaliseras så att de inte är exponerade för trafikbullernivåer högre än riksdagens riktvärden för boendemiljöer. Det gäller lekplatser, dag- och fritidshem och skolgårdar. Det är positivt att planförslaget utgår från att endast nyttja befintliga anslutningar. Vad gäller förslaget om ny anslutning till den planerade förskolan är det dock oklart vad som

7 s. 7/35 avses. Det finns redan en anslutning till Resarövägen vid den, i planförslaget, utpekade punkten. Det är önskvärt med ett förtydligande från kommunen. Även om befintliga anslutningar nyttjas måste de bedömas på nytt utifrån den trafik som planförslaget kan beräknas resultera i för att se om eventuella förändringar av anslutningarna eller dess siktområden behöver förändras. Det är därför angeläget att den beräkningen sker i det fortsatta planarbetet. Avstånd mellan Resarövägen och planerad bebyggelse, vilka ska beaktas i den fortsatta planeringen är följande: 11 meter vid 70 km/h (8 meter mellan beläggningskant och kvartersgräns och 3 meter mellan kvartersgräns och bebyggelse) 8 meter vid 50 km/h (5 meter mellan beläggningskant och kvartersgräns och 3 meter mellan kvartersgräns och bebyggelse) Vad gäller eventuella planer på ledningar inom Resarövägens vägområde är det viktigt att känna till att tillstånd måste sökas hos Trafikverket. SBF-s kommentar: Efter programsamrådet har cykelvägen lyfts ut ur planområdet, då bedömningen är att cykelvägen kan anläggas inom Trafikverkets vägområde. Vilket innebär att det inte behövs någon detaljplan för att anlägga cykelvägen utan att den kan anläggas med stöd av Trafikverkets arbetsplan från Hur cykelvägen ska finansieras är i dagsläget inte klarlagt, några medel för detta finns inte avsatta. Ett förslag till avtal med Trafikverket kommer att tas fram under det fortsatta planarbetet. Bullersituationen för planerad nybyggnation i området kommer att utredas i det fortsatta planarbetet. Planförslaget innebär inte att några nya in- och utfarter föreslås. Planområdet kommer att angöras från de två befintliga in- och utfarterna Långrevsvägen och Metspövägen. Trafikverkets övriga synpunkter kommer att beaktas i det fortsatta planarbetet. P 9. Naturskyddsföreningen i Vaxholm Sammanfattningsvis anser Naturskyddsföreningen att: Avgränsningen till Dp 373 bör klargöras. Bebyggelsen till stor del bestående av mindre lägenheter, måste utformas så att den speglar Resarös karaktär och kulturmiljö. Förskolan bör placeras nära Storängs busshållplats, om förskolan placeras enligt programmets förslag, bör en busshållplats anordnas i närheten.

8 s. 8/35 Planen måste ge förutsättningar till en effektiv källsortering och lokal kompostering av hushållsavfall. Tydliga ekologiska kriterier för ny bebyggelse bör införas, exempelvis när det gäller energieffektivitet. I Vaxholm finns ett stort behov av hyreslägenheter, inte minst studentbostäder, och Naturskyddsföreningen välkomnar därför att sådana nu övervägs, men anser att det bör uttryckas tydligare och inte begränsas till förutsättningen att bostäderna kan inrymmas på förskoletomten. Alla skyddsvärda naturmiljöer, inte minst äldre träd, bör bevaras som konstateras i programförslaget hyser området stora naturvärden. Det är tveksamt om dessa kommer att skyddas i tillräcklig mån genom de naturområden som föreslås. Klart är att det finns många skyddsvärda träd utanför dessa naturområden, t ex gruppen almar söder om korsningen Metspövägen/Långrevsvägen. Dessa naturmiljöer bör skyddas genom att flera mindre områden avsätts som natur- eller parkområden i det fortsatta detaljplanearbetet. Förslaget att flytta cykelvägen till Resarövägen vore både onödigt och olyckligt. Nuvarande cykelstråk från Engarn till Ytterby gör visserligen en viss omväg, och det skulle kunna diskuteras hur den skulle kunna förkortas, men på sträckan mellan Engarn och Metspövägen skulle en dragning längs Resarövägen inte innebära någon förkortning alls. SBF-s kommentar: Detaljplanen möjliggör fastighetsnära hämtning av hushållsavfall. Kompostering är inget som kan regleras i en detaljplan. I detaljplanen ska det prövas om det är lämpligt med en återvinningsstation i anslutning till den föreslagna pumpstationen. Krav på energiåtgång etcetera är inget som kan regleras i detaljplan, det saknar stöd i plan- och bygglagen. Detaljplanen kan inte reglera bostädernas upplåtelseform, det är upp till respektive fastighetsägare att avgöra om det ska uppföras hyresrätter eller inte. De almar som beskrivs har tyvärr drabbats av almsjuka och kommer att behöva tas ner. För att kunna anlägga och sköta en allmän gång- och cykelväg krävs att kommunen äger marken eller på annat sätt har rätt att använda den. I detta fall ligger den befintliga gång- och cykelvägen på en marksamfällighet som heter Överby S:3 och som förvaltas av Resarö vägförening. P 10. Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd På fastigheten som planeras för förskola finns även tankar kring bostäder för studenter. Generellt bör "bullrande" verksamhet och bostäder inte planeras för nära varandra och undvikas i samma byggnad. Det finns risk för att boende störs på uteplatser/balkonger om dessa är vända mot, och ligger nära förskolegården.

9 s. 9/35 Med tanke på solskydd på förskolefastigheten anses att det om möjligt bör sparas träd på fastigheten som kan bidra till skugga på förskolegården. Föreslagen cykelväg utmed Resarövagen är en bra åtgärd för att minska korta bilresor i området. Platsen för pumpstationen måste väljas så att luktproblem inte uppstår vid bostäder och/eller förskola. l det fortsatta planarbetet bör därför förtydligas vilket skyddsavstånd som pumpstationen kräver och om detta uppnås. Bostädernas, förskolans och områdets utformning ska göras med hänsyn till trafikbullersituationen i området. Det är positivt att trafikbullersituationen i området kommer att utredas. Riktvärdena i infrastrukturpropositionen ska inte överskridas i och vid bostäderna, samt vid förskolan. Det finns inget skrivet i planhandlingarna om hur energiförsörjningen ska lösas. l det fortsatta planarbetet bör därför olika alternativa energisystem utredas och hur en så liten inverkan på miljön som är möjligt ska uppnås för området. Den värdering och inriktning som redovisats för naturvärdena i området anses vara tillfredställande. Uppkomsten av dagvatten vid planläggning och nybyggnation bör minskas genom att minimera andelen hårdgjord yta t.ex. genom att använda genomsläppliga material på parkeringsytor och gröna tak. Det dagvatten som uppkommer bör omhändertas lokalt med infiltration eller renas och fördröjas innan det slapps till ledningar. P 11. Lantmäteriet Inga synpunkter SBF-s kommentar: I planarbetet har det bedömts vara svårt att genomföra en byggnad med både förskola och bostäder i detta läge, detaljplanen föreslås därför bara möjliggöra förskola. Enligt den dagvattenutredning som genomförts är dagvattnet inte i behov av rening. För att omhänderta dagvatten och minska flöden nedströms från de nya bostäderna ska dagvatten omhändertas lokalt. Ett område har pekats ut som en lämplig naturlig infiltrationsplats i den dagvattenutredning som gjorts. P 12. Socialnämnden Ställer sig positiv till en planering som innebär uppförande av såväl lägenheter som småhus P 13. Engarns koloniträdgårdsförening Engarns koloniträdgårdsförening arrenderar delar av det område som nu detaljplaneras. På samrådsmötet framkom att den nya infarten till den planerade förskolan inte kommer att påverka odlingslotterna på koloniområdet som även framöver kommer att finnas kvar. Det är viktigt att koloniträdgårdsföreningens parkering tydligt märks ut i detaljplanen.

10 s. 10/35 Engarns koloniträdgårdsförening anser vidare att hela det befintliga koloniträdgårdsområdet borde ingå i den nu föreslagna detaljplanen och klassificeras som koloniområde. Koloniområdet uppfyller alla de kriterier och är just en sådan värdefullt natur- kultur- och rekreationsmiljö som bör värnas och vidareutvecklas. Koloniområdet upprätthåller även kommunens mål om en hållbar miljö. Koloniföreningen bidrar också i högsta grad till målet om det Trygga och friska Vaxholm. Att vårda en kolonilott är ett sätt att utöva fysik aktivitet, möta andra människor och känna sig trygg och säker. Det är kö för att få en kolonilott i Vaxholm. Samtidigt är det en omsättning på kolonilotterna, vilket innebär att det trots allt finns en god möjlighet för den intresserade att få tillgång till en kolonilott. Föreningen betalar för att arrendera marken av Vaxholms stad. Det är en kostnadseffektiv verksamhet för kommunen eftersom det är föreningens medlemmar som på egen bekostnad och med eget arbete utvecklar området och bidrar till verksamheten som kommer alla Vaxholmsbor till del. Mot denna bakgrund hoppas vi att koloniträdgårdsföreningens område på Engarn klassificeras som koloniområde i kommande översikts- och detaljplaner. SBF-s kommentar: Koloniträdgårdsföreningens verksamhet är värdefull för Vaxholm och Resarö men området föreslås inte ingå i denna detaljplan. Området ägs av kommunen och ligger strategiskt på Resarö. Att låsa fast områdets användning som kolonilottsområde vore förhastat. Den framtida markanvändningen av området kommer att utredas i ett program för södra Resarö. Då kan områdets användning prövas i ett större sammanhang. De parkeringsplatser som föreningen nyttjar kommer att kunna finnas kvar inom området. P 14. Lillängs samfällighetsförening Vi är 13 fastigheter inom Lillängs samfällighetsförening som idag arrenderar det område öster om den föreslagna byggnationen av vinterupplag för småbåtar. Vi har följande synpunkter på detta förslag enligt nedan: 1. Säkerhetsrisken för alla barn som bor och leker i närområdet kommer sannolikt att leka även här. Min erfarenhet är att det nästan alltid finns pallningsmaterial, träställningar etcetera som innehåller spik och skruv och som små barn kan skada sig på, detta på grund av att det nästan uteslutande brukar ligga materiell lite "här och där" runt båtarna. Hur skall man skydda barnen mot detta? 2. Brist på parkeringsplatser och tillfart för bilar med båtsläp. Idag är det endast en cykelväg som angränsar till området. Det medför risk för ökad trafik och olovligt parkerande på Lillängsvägens vändplan och cykelvägen. 3. Risk för sönderkörda vägar på grund av tung last med tanke på att det idag endast är en smal grusväg från Storängen.

11 s. 11/35 4. Förfulande miljö och minskad sjöutsikt för våra fastigheter, vilket sänker marknadsvärdet på våra fastigheter. Dessutom minskar det trivselfaktorn nere vid bryggan som vi njuter av även vintertid. 6. Har man tänkt att det skall bli en upptagningsramp i anslutning till vinterupplaget och eventuellt båtplatser? Hur kommer dessa i så fall eventuella bryggor att påverka det område där vi har vår brygga? Har man för avsikt att muddra i vattenområdet om det nu tas i anspråk? 7. Marken i detta område är gammal sjöbotten, som är sank och olämplig som upptagningsramp och även som uppställningsplats. Vad har man tänkt att göra åt detta? Vintertid är området till stora delar vattentäkt (eller is) på grund av högt vattenstånd. 7. Vilka skall i så fall få tillgång till dessa vinteruppläggningsplatser? 8. Motsägelsefullt förslag eftersom vår båtklubb tidigare har nekats tillstånd att lägga upp båtar på just denna plats. 9. Området är begränsat i storlek och skulle inte rymma särskilt många båtar. Hur många uppläggningsplatser är det planerat för? Förslaget på vinteruppläggningsplats verkar i vårt tycke ha många brister och föreningen är emot förslaget. SBF-s kommentar: Vad gäller synpunkterna om båtuppläggning se svar vid P 6. Efter genomfört programsamråd har föreslagen vinterförvaring för båtar flyttats till en annan del av området. Området upplåts lämpligen till de i närområdet som har behov av det, till exempel ny bostadsbebyggelse i Storäng eller Lillängs båtklubb. Sjöutsikten kommer inte att skymmas nämnvärt, då det endast är tänkt att området är till för vinterförvaring av mindre båtar, typ roddbåt. Det är inte tänkt att bli någon upptagningsramp, det kommer göra att ägare av större båtar inte vill använda område samt att det inte föranleder någon omfattande tung trafik. Kommunen avser att fortsättningsvis äga marken om problem skulle uppstå kan kommunen alltid säga upp ett eventuellt arrende och se till att verksamheten upphör. P 15. Resarö plangrupp På initiativ av Resarö Bygdeförening har en plangrupp på Resarö bildats i syfte att gemensamt lämna synpunkter på kommunens planarbeten. Gruppen består av representanter utsedda av fastighets- och villaägareföreningar på Resarö.(Detta yttrande undertecknades av representanter för Resarö Bygdeförening, Fastighetsägarföreningen Ytterby B, Överby

12 s. 12/35 fastighetsägarförening, Storängs fastighetsägareförening, Engarns byförening, Isterbergets tomtägarförening, Ytterbygårds samfällighetsförening.) Gruppen ser positivt på kommunens förslag att viss del av markområdena markerats som natur på detaljplanekartan. Om inte den föreslagna förskolan kommer att bli så hög och framträdande att kullen skyms, kan intrycket av Resarös infart bevaras. Det är viktigt att blåoch vitsippsbackarna bevaras utmed den befintlig gång- och cykelvägen. Kommunen ska enligt vår bedömning ställa strikta krav på att de äldre träden i dessa naturområden bevaras. Tidigare utredningar har poängterat skyddsvärdet av gruppen av almar på den lilla kullen mitt på fältet. Det angränsande området med kolonilotter är avgörande för det lantliga intrycket vid Resarös infart. Plangruppen föreslår därför att detta område adderas till detaljplanen och behålls som ett område avsett för just kolonilotter. För att möjliggöra viss förtätning i linje med kommunens förslag föreslås att tillåta tomtstyckning, så att tomterna blir minimum 1500 m² per tomt i likhet med större delen av Resarö. Vidare föreslås att tillåta bebyggelse av gäststugor/uthus på tomten och att dessa får hyras ut som permanentboende. Det ska därmed vara tillåtet att inreda dem med kök och bad, vilket kan öka antalet hyresbostäder inom kommunen. Plangruppen ställer sig positiv till viss förtätning av bebyggelsen i området, men gör bedömningen att antalet bostäder inte är rimligt i förhållande till den angivna ytan. Om vi jämför med Lilläng (13 bostäder) skulle här rymmas ca bostäder. I enlighet med den vanliga parkeringsnormen ifrågasätter vi starkt om området verkligen klarar det föreslagna antalet bostäder. Med gästparkering och avlämning av dagisbarn vid den nya förskolan blir det sannolikt en icke godtagbar biltäthet vid vissa tidpunkter. Kommunen anger i förslaget att villabebyggelsen i Storäng är klassad som kulturhistoriskt intressant. Från kommunens sida ska entydiga direktiv föreligga vad avser materialval, färgval och utformning, oavsett vem som bygger. Plangruppen rekommenderar att husens höjder ska vara max två våningar plus inredd vind med möjlighet till takkupor. Vidare att husen har släktskap i bl. a material och takutformning, men inte är likadana. Kommunen bör utforma området med inriktning att bevara oljegrusvägarna och de naturliga vägkanterna dvs. inga trottoarer. Gatlyktor med avbländade ljuskällor. Det är viktigt att ha hus med olika storlekar och att lägenheterna i dessa hus anpassas till olika boendebehov. Gruppen föreslår att några större villor byggs med flera lägenheter. För att säkerställa att ett trivsamt och varierat bostadsområde skapas föreslår vi att en arkitekt som törs rita moderna pastischer anlitas för utformningen. Vi rekommenderar att kommunens målsättning med utformningen av Storängsområdet ska vara att nyttja det PRvärde som kan uppkomma för Vaxholms kommun genom att anlita en välrenommerad arkitekt som värnar om byggnadsvård. Vi föreslår att cykelvägen förläggs längre in från vägen som man gjort på delar av cykelvägen över Kullön. En grön korridor bör i möjligaste mån behållas längs vägen. Vi anser att trafikbullret från Resarövägen bör minskas med plantering av träd och buskar

13 s. 13/35 mellan vägen och den tänkta gång- och cykelvägen. Även träden närmast Resarövägen/ Metspövägen bör bevaras för att behålla det naturliga intrycket och charmen i området. Det förefaller osäkert hur beräkningen av behovet av ny förskola skett i skenet av att avdelningar på förskolor i Vaxholm nu stängs p.g.a. barnbrist. Bara byggnaderna för Överby förskola med sex avdelningar tar ca 70 x 30 m. För transporter till förskolan och för att hämta och lämna barn behövs ett utrymme närmast vägen där även gång- och cykelvägen skall gå. Pumpstationer för avloppsvatten ska ha ett visst skyddsavstånd till bebyggelse. Detta tillsammans skulle uppta så gott som hela det gulmarkerade området på planskissen. De lägsta delarna av det gula området är översvämmade på vårarna. Vår fråga är då: var skall barnen vara när de är ute? För att avskärma förskolan mot vägen föreslås att träd eller en häck planteras utmed Resarövägen. Plangruppen känner även viss oro för förslaget att låta cykelbanan gå förbi infarten till dagis. Vi anser att området inte kan utformas så att varje fastighet har tillfartsvägar där sopbilar ska kunna köra på ett trafiksäkert sätt. Därför anser vi i stället att en gemensam upphämtning av avfall inrättas för de nya fastigheterna på en central plats. De allra flesta som förvärvsarbetar pendlar idag ut från kommunen. Infartsparkeringen vid Engarn är fullbelagd varje vardag. Väg 274 är idag vissa tider nära kapacitetstaket. En utbyggnad av Storäng beräknas innebära ytterligare ett hundratal resenärer. Sett i skenet av den förtätning som sker på Vaxön och framförallt på omvandlingen av det gamla regementsområdet på Rindö måste en omfattande utbyggnad av Storäng noga övervägas. SBF-s kommentar De av Resarö plangrupp utpekade almarna mitt på fältet kan tyvärr inte bevaras då de har drabbats av almsjuka. Kolonilottsområde föreslås inte ingå i denna detaljplan. Den framtida markanvändningen av området kommer utredas i ett program för södra Resarö. Detaljplanen föreslår att det inom områden för friliggande bostäder endast får inrymmas en huvudbyggnad per fastighet. Byggnaden får dock innehålla två bostäder om inte annat anges. Samma bestämmelser finns i gällande detaljplaner för övriga Resarö. Det obebyggda området bedöms kunna innehålla 75 bostäder. Storäng har som område inte en så homogen bebyggelse att det kan anses vara berättigat att styra utformningen i någon större grad. Detaljplanen föreslås dock att fasader ska vara av trä, inom den befintliga bebyggelsen föreslås även att byggnaderna ska ha sadeltak. Detaljutformning av lokalgator i området, som material och belysning kommer inte kommunen att ansvara för då vägarna även fortsättningsvis föreslås ha enskilt huvudmannaskap.

14 s. 14/35 För att cykelvägen ska vara attraktiv bör den vara gen och framkomlig, därför föreslås cykelvägen placeras längs med Resarövägens södra sida. Ambitionen är dock att kunna spara så många träd som möjligt längs Resarövägen. Behovet av förskoleplatser är välutrett. Barnkullarnas storlek varierar från år till år, därför kan det vara barnbrist ett år och platsbrist ett år. Tanken är att Ytterby förskola som idag finns i tillfälliga lokaler avvecklas och istället etableras vid Storäng. I detaljprojekteringen av förskolan kommer platsens förutsättningar att beaktas. Gården kommer att vara tillräckligt stor för barnen, men de kommer säkerligen även att nyttja naturområdet. Men naturområdet kommer inte att kunna inhägnas som en del av förskolans gård. I de lägen där sophämtning inte kan ordnas vid varje fastighet kommer särskilda områden att avsättas för det. P 16. Boende Resarö När det gäller utformningen av området ber jag att kommunen och ni politiker bygger på ett sätt som invånarna i Vaxholm och de nyinflyttade trivs i. Det är dags att man lämnar modernistiska ideal som ofta framträder hos arkitektkåren. Misslyckandena i Sverige är många. Det finns dock lyckade exempel jag tycker ni borde inspireras av. Till exempel Järla sjö i Nacka. Ett annat lyckat exempel som fått spott och spe av arkitektkåren är Jakriborg i Skåne. Till sist rekommenderar jag er att titta på Dalarös vänner, en slags namninsamling som efter 6 år fått gehör från Haninge kommun. Kan inte Vaxholms stad börja ha en mer öppen dialog eller omröstningar i samråd med planering och utformning av nya bostadsområden? Vi invånare ÄR kommunen! Själv är jag emot mycket av de expansiva tankarna men förstår kommunens ekonomiska dilemma som gör att exploateringsintäkterna måste maximeras. Det minsta man kan göra är att utforma trevliga områden det vinner alla på! Även arkitekter och planmänniskor som kanske är mer intresserade av att sätta sin egen personliga prägel på vår underbara skärgårdsidyll! SBF-s kommentar: Naturligtvis ska de områden som kommunen planerar vara trivsamma. Vad som är trivsamt ligger dock i den enskildes upplevelse och är inte möjligt att reglera i en detaljplan. Synpunkter från fastighetsägare och boende inom planområdet P 17. Fastighetsägare Storäng 1. Jag kan ej acceptera att den nu befintliga byggnationen kommer att öka med över 250 %! Jag föreslår att begränsa antalet lägenheter till 50 stycken.

15 s. 15/35 2. Jag kan ej acceptera att de befintliga, privatägda fastigheterna skall bära ansvaret för att bibehålla kulturen och skärgårdsmiljön inom området och till följd av detta ej få stycka sin tomt. Den enskilde fastighetsägaren måste kunna få stycka av sin tomtmark och på så sätt bekosta VA. I annat fall finns risken att kommunen, genom sin detaljplan, tvingar fastighetsägare att flytta. Jag anser dock att ytan för fastighet skall var minst 1000 kvadratmeter. Detta ligger i samklang med de fastigheter som byggdes på Lilläng och kan ge en övergång till de minimala tomter, som kommunen planerar i detaljplanen. 3. Förbudet mot byggnation vid lågt liggande fastigheter måste ta hänsyn till de tekniska lösningar, som kan erbjudas vid nybyggnation. 4. Jag kan ej acceptera detta då det kommer att medfölja en oacceptabel ljudnivå, naturen kommer att ta skada av det stora antalet barn. Det blir slitage på marken o fåglarna kommer att försvinna (näktergal, häger, fiskgjuse med flera). Jag föreslår att ni tittar på marken på Killingen istället. Att lägga en förskola med sex avdelningar intill vår tomtgräns skulle avsevärt sänka värdet på vår fastighet, det blir dessutom ett miljöproblem med så pass mycket barn på den ytan så nära fastigheten. Vi flyttade hit för att få lugnet och inte för att få en stor förskola med över 100 barn till granne. Det blir alltid ett stort slitage på miljön nära skolor och förskolor. Vi är fullt medvetna om att utvecklingen måste gå framåt men att placera en förskola mellan en relativt hårt trafikerat väg och öppet vatten tyder inte heller på ett bra säkerhetstänk. Vi motsätter oss alltså detta beslut och vill att ni tänker om! Brev 3 Vad ska skol/förskolebarn ner till vattnet att göra där det bara är sankmark? Vill de gå ner är det bättre att gå till gamla ångbåtsbryggan vid Storäng. Den ljudnivån som detta antal barn kommer att medföra kommer med största sannolikhet att bli en sanitär olägenhet av för högt buller. Det lär inte vara många studenter som kommer att acceptera den miljön heller. Jag på Storäng 2:49 motsäger mig hela förslaget. Brev 4 Minsta tomtstorlek bör vara kvadratmeter. Befintlig bebyggelse kommer att bli omgärdad av ny bebyggelse som både blir tätare och med mindre tomter. För att skalan skall bli bra och att området blir en enhet bör därför tillåten minsta tomt i den befintliga delen vara kvadratmeter. Två huvudbyggnader per fastighet För att möjliggöra uthyrningsbostad, hemmaföretagande och generationsboende skall ytterligare huvudbyggnad med VA anslutning och fullgod året-runt standard tillåtas på varje fastighet där förutsättningar finns. Lägsta nivå för ny bebyggelse efter individuell prövning.

16 s. 16/35 Inom befintlig bebyggelse är många fastigheter redan i dag grundlagda under 2,79 m. En generell begränsning kan göra det svårt för dessa fastigheter att få bygga ut och till. Med tanke på teknisk utveckling är det också mer möjliggörande en individuell prövning. Kommunalt huvudmannaskap på vägnätet. Storäng är redan idag avskilt från Resarö vägförenings vägnät av Lilläng, Löjvik och Ytterbygårdsvägen. I samband med nybyggnationen på Storäng är därför mest logiska och ur ett drifttekniskt perspektiv, att Storäng i sin helhet övergår till kommunalt huvudmannaskap. Då blir det ett sammanhängande område från Ytterbyvägen till Engarns trafikplats. Område för hamnområde, -båt- och badbrygga i naturområdet nedanför koloniområdet. Människor flyttar till en skärgårdskommun för att få anknytning till vatten. Planen bör därför innehålla möjlighet att anlägga båt- och badbrygga som till exempel Lilläng. SBF-s kommentar För det område på kommunens mark där det möjliggörs bostäder rymms ca 75 bostäder. Antalet bostäder beror dock på hur stora hus som byggs då exploateringen begränsas av byggnadernas storlek i förhållande till fastighetsarean. I den mån detaljplanen syftar till att bevara kulturvärden, grundar sig de på den kulturmiljöutredning som Stockholms läns museum har genomfört. Plan och bygglagen möjliggör inga avstyckningar som kompensation för kostnader vid anslutning till avloppsnätet, de avstyckningar som detaljplanen möjliggör bygger på en bedömning om marken är lämpad för ändamålet. Förslag på lämpliga storlekar på eventuellt tillkommande fastigheter och befintliga fastigheter i Storäng kommer att tas fram under arbetet med detaljplanen och i dialog med fastighetsägare och politiker. I samrådsförslaget redovisades dock endast ett antal illustrationer som visar på hur stor förtätningen kan bli vid olika fastighetsstorlekar. I den planering som tidigare har skett på Resarö har i princip inga styckningar genomförts som har möjliggjort ny bostadsbebyggelse på mark som ligger lägre än + 2,79 m ö h (enligt tidigare höjdsystem +2, 25 m ö h) Sedan dessa detaljplaner antogs har staten genom Länsstyrelsen skärpt kraven på hur lågt belägen mark får bebyggas. I detaljplanen föreslås därför att ingen nybyggnation av bostäder ska tillkomma inom områden som ligger lägre än 3 meter över havet. Att möjliggöra två huvudbyggnader per fastighet bedöms inte vara aktuellt. Det skulle skapa en byggd miljö som inte finns på andra platser på Resarö. De eventuella störningar som en förskola kan orsaka sker vardagar, dagtid och får därmed anses vara hanterbara.

17 s. 17/35 Detaljplanen möjliggör en förskola, de arrangemang som behövs för att verksamheten ska kunna bedrivas säkert förutsätts den kommande förskolans personal kunna hantera. Att kommunen skulle ta över huvudmannaskapet för Storäng är inte aktuellt. Resarö vägförening ansvarar för drift och underhåll i dag. I samtliga omvandlingsområden på Resarö har vägföreningen fortsatt ansvar för väghållningen efter genomförd planering. Stadsbyggnadsförvaltningen kommer att pröva om det är möjligt att anordna en ny brygga öster om koloniområdet. Detaljplanen möjliggör även en utveckling av de allmänna bryggor som finns i Storäng idag. Vid lastageplatserna finns idag bryggor för de boende i området. Eventuellt tillkommande fastigheter kan också komma att bli delägare i dessa bryggor. Detaljplanen bekräftar därför den pågående markanvändningen och möjliggör en viss utbyggnad av bryggorna för att tillgodose eventuellt ytterligare behovet av bryggplatser i området. P 18. Fastighetsägare Storäng: Vi vill få möjlighet att anlägga en infart till fastigheten Överby 2:83 från Lillängsvägens vändplan i enlighet med bifogad skiss. och 3 SBF-s kommentar Att anlägga en infart från Lillängsvägen är inte aktuellt. Infarten skulle skära av befintlig gång- och cykelväg. För svar på minsta tomtstorlek och lägsta grundläggningshöjd och övriga frågor se svar vid P17. P 19. Fastighetsägare Storäng Generellt är vi inte är emot en bebyggelse av kommunens mark, bara hur och hur mycket, på vilket sätt. Vi ser fram emot att värderas likvärdigt som fastighetsägare då det kommer till byggrätt på vår privata mark, vi som kommunen. Storäng är ett litet och samlat område och fastigheterna ska behandlas helt likvärdigt. Ingen fastighet ska nekas avstyckningsrätt "för att den ligger vackert" eller genom att anföra "bevara områdets karaktär eller kulturvärden" Givetvis måste planen säkerställa att de avstyckningar och ny bebyggelse kommer upp på rätt höjdnivå. Här bör man då beskriva det bästa tekniska förfaringssättet för att höja upp byggnaden till lämplig nivå. Vi menar att det ska gå att förtäta Storäng på ett snyggt sätt, de flesta om inte alla vill ha byggrätt i proportion till fastighetens storlek. Detaljplanen må styra utformning och utseende för att bevara karaktären av skärgårdsmiljö. Kanske bäst med en gestaltningsplan redan nu

18 s. 18/35 för att säkerställa att vi får med de värden vi månar om i en förtätningsprocess och att det inte lämnas utrymme för godtycklig tolkning i bygglovshantering och bedömningar framöver. Vi har ett antal knepiga fastigheter som ligger lågt. För att inte få en kapitalförstörelse så måste "minsta markhöjd" lösas på ett tekniskt kompetent sätt. Önskar att PLU snabbt tar till sig intrycken och anlägger en "likavärde" princip över det fortsatta arbetet. Det betyder att dom största fastigheterna får en större byggrätt (kommunen) och därefter enligt kvadratmeter tal. Det behövs Storängs specifika ställningstaganden om BYA och höjder som gäller samtlig ny bebyggelse, möjligtvis arkitektur/stil. Nu har planprocessen kommit igång och PLU låter tjänstemännen presentera ett förslag där kommunen föreslås ta största delen av byggrätten, föra över tillgångar i form av byggrätt och skärgårdskaraktär från oss privata fastighetsägare till det gemensamma för att i ett nästa steg säljas ut till någon som också kommer att göra sig en hacka. Varför tillåts det allmänna profitera på oss enskilda? Det anförs att man på detta sätt kan maximera värdet för kommunen. Vem är då kommunen, och vilka är i så fall vi i Storäng. Jag hoppas alla förstått att vi i Storäng har en mycket bra dialog om vår situation. Låt Er inte frästas att dra planmonopolet till sin spets. Kom med ett genomrättvist förslag där de privata och det allmänna behandlas lika och kan mötas med respekt. SBF-s kommentar För svar på synpunkter om avstyckningar och storlek på fastigheter se svar vid P17. Vad gäller likvärdig behandling så syftar detaljplaneringen till att finna de användningar som marken är lämpad för, fastigheter med olika förutsättningar kan därför få olika utvecklingsmöjligheter. Den mark som ägs av kommunen ligger högre och har andra förutsättningar till exempel med hänsyn till natur- och kulturvärden och därför får möjligheterna där anses vara annorlunda jämfört med flertalet enskilt ägda fastigheter. De naturvärden som finns inom kommunens mark har dock säkrats genom att de föreslås planläggas som naturområden. De naturvärden, främst stora lövträd, som finns på enskilt ägda fastigheter har dock inte föranlett att någon enskilt ägd mark har planlagts som naturmark. Denna detaljplan använder i stort samma bestämmelser som använts i tidigare detaljplanering på Resarö varför behandlingen får anses vara likvärdig. P 20. Fastighetsägare Storäng Samma synpunkter som fastighetsägaren i P17 anger i punkt 1 till 3, i sitt första brev, men med följande tillägg: Vill ej ha byggnation som är stängt kväll/natt/helger! Önskvärd dygnet runt boenden = fina levande bostäder.

19 s. 19/35 Snarast anslutning till kommunalt VA/avlopp. Jag ser det varken optimalt eller önskvärt ur skärgårdsmiljö/egen trivsel/ur estetiska skönhetsaspekter att lägga boende för studenter på Storäng. Inte heller tanken på ett dagis här! Boende på Storäng är inte den stora gruppen småbarnsfamiljer som ropar efter ett dagis. Vart tog det utmärkta förslaget om ett äldreboende vägen? Där kommunen får in pengar och boenden där människor vistas dygnet runt. Inte trivsamt med ett bygge som står tomt nattetid (som jag av erfarenhet vet nattetid drar till sig bus/skadegörelse mm). Ert föreslag om dagisbygge innebär störande frekvent trafik och parkering som följer med föräldrar för att lämna och hämta sina barn. Där finns fördelen med ett äldreboende som inte innebär samma besvärande trafik. Förslaget om båthamn - inte trivsamt när båtarna inte ligger i för oss boende/promenerande i området att skymma havsutsikten och bara se dem ligga under sina vinterskydd. Storäng är ju inte så stort så det skulle ta stor plats i sammanhanget tyvärr. Vad gäller stadsplanen förutom snabb anslutning till kommunalt VA har undertecknad bara ett önskemål: Att man bygger vackra "levande" bostäder. Upplysta promenadvänliga gångstråk genom området och låter oss behålla grönska och lugnet med vår specifika fauna och våra vilda djur. SBF-s kommentar: Behovet av förskoleplatser är stort i Vaxholm. De förskoleplatser som idag erbjuds vid Resarö skola är tillfälliga paviljonglösningar. För att kunna åstadkomma en möjlig utbyggnad av Resaröskola behöver förskolepaviljongerna på sikt tas bort. När Storäng har byggts ut kommer behovet av förskoleplatser i närområdet att öka. Vid förskolor kan ibland trafikmiljön upplevas som störande. I Storäng har detta beaktats och förskolan har placerats i utkanten av området. Äldreboenden bör ligga mer centralt, nära offentlig service och liknande. Planering pågår för en utbyggnad av äldreboende på Vaxön. P 21. Fastighetsägare Storäng Samma synpunkter som fastighetsägaren i P17 anger i punkt 1 till 3, i sitt första brev, men med följande tillägg: Lägenheter bör i första hand avse seniorboenden. Enligt tjänsteutlåtandet till mötet vid Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd den 21/ anges att Storäng bör ges hög prioritet vad gäller anslutning till kommunalt VA. Det är

20 s. 20/35 således ett felaktigt påstående i detaljplanen för Storäng att anläggningen ska vara utfärdad senast Det kan inte rimligen ta fyra år om det ska ske med hög prioritet. Vill ej ha byggnation som är stängt kväll/natt/helger! Önskvärd dygnet runt boenden = fina levande bostäder. SBF-s kommentar: För synpunkterna som berör planeringsprocessens tidsåtgång hänvisas till tidsplanen som redovisas i planbeskrivningen. P 22. Fastighetsägare Storäng 1. Det planeras för 90 nya bostäder på en yta som motsvarar 1/5 av Storängs yta. Vi anser att detta är ett för stort antal och att antalet bör halveras till 45 bostäder. 2. Samtidigt som det planeras för 90 bostäder föreslås att befintliga fastigheter på Storäng skall bibehålla kulturen och skärgårdsmiljön inom området och begränsas i sina möjligheter att stycka sina tomter. När Lilläng bebyggdes frångick man de tomtstorlekar som gällde för övriga Resarö, detta verkar vara kutym när kommunen säljer mark. Det är helt oacceptabelt att olika regler gäller för kommunen som fastighetsägare och enskilda privatpersoner. Storängs fastighetsägare måste ha rätt att stycka sina tomter, dock anser vi att 1000 m² bör vara minsta tomtstorlek. 3. Vi menar att man inte generellt skall utfärda byggförbud utan pröva i de enskilda fall som uppkommer. Vi inser problemet med lågt liggande byggnation och de problem som uppstår men med dagens teknik och om fastighetsägare är beredda att investera i byggteknik som möjliggör byggnation lägre än 2, 79 som skall det i alla fall kunna prövas i ett bygglov. 4. Jag vill bygga ut mitt lilla hus som är den äldsta och ursprungliga bostaden på min fastighet. Vill då kunna få ett bygglov individuellt prövat med hänvisning till modern teknik som kan användas för byggnation på låglänt mark. Alltså inte ett kategoriskt nej till byggnation på sådan mark som ligger lägre än ovan anförd norm. 5. Det kommunala VA projektet för Storäng bör snarast genomföras för befintlig byggnation utan att behöva vänta på att hela Storäng bebyggts. SBF-s kommentar: För svar på synpunkter om antalet bostäder och lågt liggande bebyggelse se svar vid P17. Storäng är ett omvandlingsområde där befintlig bebyggelse ska kompletteras med vatten- och avlopp, för Lilläng var förutsättningar vid detaljplaneringen annorlunda. Inom planområdet för Lilläng saknades bebyggelse som krävde hänsyn och utrymme. Då är det också möjligt att bygga tätare.

21 s. 21/35 I de delar av Storäng som ägs av kommunen och där ny bebyggelse föreslås saknas bebyggelse och natur- och kulturmiljövärdena ser annorlunda ut, dessutom ligger marken högre vilket gör det lättare att bebygga den. För att kunna bygga ut vatten- och avloppsnätet krävs en detaljplan som ger en uppfattning om en kommande bebyggelseutveckling vilket ger förutsättningar för anläggningens kapacitet. Detaljplanen behövs också för att möjliggöra byggnation av en pumpstation. Därför måste utbyggnaden av vatten- och avloppsnätet invänta en detaljplan. P 23. Anonym Vill framföra ett förslag jag tror väldigt mycket på och som jag tror är unikt. Kombinera ett seniorboende 65+ på "sjösidan" vid den vackra eken med ett äldreboende 75+ andra sidan mittemot längs med Vaxholmsvägen - är säker på att man kan få ett samarbete där pigga 65-åringar gärna hjälper de äldre andra sidan gatan med att gå en promenad med rollatorn, baka, sitta i lunden och prata om fågellivet eller faunan, baka till kaffet. Utnyttja bussläget, minska onödig trafik i området. Jag ser glädje, eftertraktat boende som har råd att betala för sig -skattepengar. Tänk vackert, ekologiskt, funktionellt. Vilka studenter vill bo på vischan - de vill röja runt i stan! SBF-s kommentar: Synpunkterna har noterats. P 24. Fastighetsägare Storäng Vi kan inte acceptera att kommunen får bygga hur mycket som helst på marken i Storäng och samtidigt säga att övriga på Storäng inte får lov att i framtiden ev. stycka sin tomt, de flesta har onödigt stora tomter. Många kanske vill/behöver stycka för att kunna betala VA avgiften, eller säkra sin pension utan att behöva flytta härifrån. Att bevara naturvärden och kulturmiljö går lite hand i hand. Kommunen tänker bygga på ett område med mycket ädellövträd. Och ett fåtal kanske vill bygga där byggnaden är kulturmärkt, dock består den största bebyggelsen på Storäng av nybyggnationer utan något kulturellt värde. l den fördjupade översiktplanen från 1993 anges bland annat att den övergripande målsättningen bör vara att acceptera och underlätta den pågående omvandlingen från fritidsboende till permanentboende, samt att genom planläggning styra förtätning så att en god boendemiljö skapas med bibehållande av den ursprungliga bebyggelsekaraktären och känslan av skärgårdsö. Vi på Storäng accepterar att det kommer byggas bostäder, dagis och pumphus. Skall man bevara Storäng bör man bygga snarlikt Lilläng då tomtarealen är ungefär lika. 1. Vi kan inte acceptera att kommunen får bygga hur mycket som helst på Storäng och samtidigt säja att vi övriga på Storäng inte ska få tillåtelse att stycka. Kan man ha olika regler i samma område?