konsekvenserna för Europeiska gemenskapernas allmänna budget".

Transkript

1 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 7 april 2003 (10.4) (OR. en,fr) 7038/03 PESC 111 FIN 92 PE 57 I/A-PUNKTSNOT från: Sekretariatet till: Coreper/rådet Föreg. dok. nr: 7330/02 PESC 100 FIN 108 PE 28 Ärende: Rådets årliga rapport till Europaparlamentet om de viktigaste aspekterna och de grundläggande vägvalen när det gäller GUSP, inbegripet de finansiella konsekvenserna för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (punkt H.40 i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999) I det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet fastställs under punkt H.40 att "rådets ordförandeskap en gång om året skall höra Europaparlamentet angående ett av rådet upprättat dokument om de viktigaste aspekterna och de grundläggande vägvalen när det gäller GUSP, inbegripet de finansiella konsekvenserna för Europeiska gemenskapernas allmänna budget". 2. Arbetsgruppen med råd för yttre förbindelser diskuterade vid sina möten den 31 mars samt den 3 och 7 april 2003 ett utkast till rapport från rådets generalsekretariat och godkände att texten i bilagan läggs fram för Coreper. 7038/03 tb/bs/be 1 DG E Coord SV

2 3. Dokumentet har utarbetats enligt samma kriterier som använts för de föregående rapporterna 1, nämligen följande: Omfattningen begränsas till en beskrivning av GUSP-verksamheten, t.ex. gemensamma ståndpunkter, gemensamma åtgärder och beslut om genomförande av dessa, uttalanden och demarscher samt den politiska dialogen (när så är lämpligt och nödvändigt för att kunna förmedla en samlad bild av verksamheten hänvisas till åtgärder som faller utanför avdelning V i FEU). Dokumentet kompletterar kapitlet om yttre förbindelser i den årliga rapporten om Europeiska unionens framsteg som läggs fram för Europaparlamentet i enlighet med artikel 4 i FEU. Unionens allmänna prioriteringar när det gäller de yttre förbindelserna, som dessa kommer till uttryck i t.ex. Europeiska rådets slutsatser, ingår i rapporten som utarbetas i enlighet med artikel Coreper uppmanas att bekräfta enigheten om texten i det utkast till dokument som återges i bilagan, rekommendera rådet att som en A-punkt godkänna dokumentet om de viktigaste aspekterna och de grundläggande vägvalen när det gäller GUSP, inbegripet de finansiella konsekvenserna för Europeiska gemenskapernas allmänna budget, så att det kan föreläggas Europaparlamentet i enlighet med punkt H.40 i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj Dok. 7087/98 PESC 66 PE 23, 7051/99 PESC 71 FIN 91 PE 26, 5990/00 PESC 50 FIN 37 PE 8, 7853/01 PESC 130 FIN 117 PE 27 och 7330/02 PESC 100 FIN 108 PE /03 tb/bs/be 2 DG E Coord SV

3 BILAGA RÅDETS DOKUMENT OM DE VIKTIGASTE ASPEKTERNA OCH DE GRUNDLÄGGANDE VÄGVALEN NÄR DET GÄLLER GUSP, INBEGRIPET DE FINANSIELLA KONSEKVENSERNA FÖR EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS ALLMÄNNA BUDGET, SOM FÖRELÄGGS EUROPAPARLAMENTET I ENLIGHET MED PUNKT H.40 I DET INTERINSTITUTIONELLA AVTALET AV DEN 6 MAJ 1999 Inledande anmärkningar I det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 fastställs att "rådets ordförandeskap en gång om året skall höra Europaparlamentet angående ett av rådet upprättat dokument om de viktigaste aspekterna och de grundläggande vägvalen när det gäller GUSP, inbegripet de finansiella konsekvenserna för Europeiska gemenskapernas allmänna budget". Rådet antog den första av dessa rapporter den 30 mars Den omfattade de godkända GUSP-åtgärderna från och med juli 1997 till och med mars De följande rapporterna 2 omfattade hela kalenderåret 1998 (och överlappade därmed föregående rapport för det första kvartalet 1998), , och Den föreliggande rapporten omfattar år 2002 och behandlar, i enlighet med praxis sedan 1999 års rapport, också möjliga framtida åtgärder. Denna rapport följer samma kriterier som de som har använts för de tidigare rapporterna, nämligen följande: Dess räckvidd är begränsad till beskrivningen av GUSP-verksamhet, till exempel gemensamma ståndpunkter, gemensamma åtgärder och genomförandebeslut, uttalanden och demarscher, politisk dialog (när det är lämpligt och nödvändigt för att ge en övergripande översikt över verksamheten hänvisas till verksamhet som faller utanför avdelning V i EU-fördraget). Den kompletterar kapitlet om yttre förbindelser i den årliga rapporten om Europeiska unionens framsteg som läggs fram för Europaparlamentet i enlighet med artikel 4 i EU-fördraget. De allmänna prioriteringarna för unionens utrikespolitik enligt till exempel Europeiska rådets slutsatser ingår i ovannämnda rapport om artikel 4 i EU-fördraget. Följande information om GUSP-frågor finns på rådets webbplats ( förteckning över GUSP-rättsakter, uttalanden, information om EU:s särskilda sändebud och Europeiska unionens övervakningsmission (EUMM), tidsplan för GUSP-verksamhet, inbegripet möten med tredje land som ett led i den politiska dialogen, samt grundläggande texter om EU:s militära strukturer Dok. 7087/98 PESC 66 PE 23. Dok. 7051/99 PESC 71 FIN 91 PE 26. Dok. 5990/00 PESC 50 FIN 37 PE 8. Dok. 7853/01 PESC 130 FIN 117 PE 27. Dok. 7330/02 PESC 100 FIN 108 PE /03 tb/bs/be 3 BILAGA DG E Coord SV

4 I. DE VIKTIGASTE ASPEKTERNA OCH DE GRUNDLÄGGANDE VÄGVALEN NÄR DET GÄLLER GUSP A. PRIORITERINGAR PÅ DE GEOGRAFISKA OMRÅDENA 1. VÄSTRA BALKAN a) Regionala aspekter Rådet i Köpenhamn i december bekräftade det europeiska perspektivet på de fem länderna i västra Balkan och framhöll ännu en gång Europeiska unionens beslutsamhet att stödja deras ansträngningar som potentiella kandidatländer att närma sig Europeiska unionen. Stabiliseringsoch associeringsprocessen förblir den politiska ramen för att bistå länderna under resans gång och erkänns och stöds av hela världssamfundet och av länderna i regionen. Det är en inträdesstrategi för att införa europeiska värden, principer och normer i regionen som i sinom tid kommer att ge dem inträde i Europeiska unionen. Processen och de framtidsutsikter den erbjuder tjänar som stödpunkt för reformer i västra Balkan på samma sätt som anslutningsprocessen i Central- och Östeuropa. I syfte att ge en tydlig signal om de priviligierade förbindelserna mellan deltagarna i stabiliseringsoch associeringsprocessen och EU enades rådet den 13 maj även om att inrätta ett nytt politiskt forum på hög nivå Zagrebprocessen mellan EU och länderna inom stabiliserings- och associeringsprocessen. Rådet välkomnade Greklands beredvillighet att under sitt EU-ordförandeskap organisera ett möte på hög nivå i Thessaloniki mellan EU:s medlemsstater och länderna inom stabiliserings- och associeringsprocessen för att följa upp toppmötet i Zagreb. Rådet fortsatte även att i enlighet med nedanstående på nära håll följa övergripande frågor som berör regionen som helhet. Rådet har upprepade gånger bekräftat sitt fulla stöd till den internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien och klargjort att underlåtenhet att fullt ut samarbeta med krigsförbrytartribunalen för länderna i regionen skulle äventyra ett fortsatt närmande till EU. Trots att länderna uppvisat viss förbättring i sitt samarbete med krigsförbrytartribunalen kvarstår vissa problem i flera länder i regionen. Rådet erinrade den 15 april och den 22 september om att flyktingars och fördrivna personers rätt att återvända är en grundläggande mänsklig rättighet. Rådet uttryckte den 19 november även sin allvarliga oro över den vapenhandel som tydligt strider mot FN:s sanktioner. Rådet pekade på det allvarliga hot som organiserad brottslighet utgör mot stabilitet, välstånd och framsteg i regionen, vilket även har allvarliga effekter för hela Europa, som ett centralt område inom samarbetet med länderna på Västra Balkan. Rådet gav den 9 december med anledning härav sitt fulla stöd till det lyckade resultatet av den konferens om organiserad brottslighet som den 25 november hölls i London. 7038/03 tb/bs/be 4 BILAGA DG E Coord SV

5 Som uppföljning av slutsatserna av den 13 maj om den andra årliga rapporten om stabiliserings- och anslutningsprocessen, där rådet framhöll att "det är viktigt att människorna i regionen får bättre förståelse för stabiliserings- och associeringsprocessen när det gäller såväl villkor och skyldigheter som framtidsutsikter", godkände rådet den 18 november "riktlinjer för en stärkt operativ samordning av och information om EU:s verksamhet i västra Balkan". Den 25 november förlängde rådet den gemensamma åtgärden om Europeiska unionens övervakningsmission samt mandatet för uppdragschefen för Europeiska unionens övervakningsmission (EUMM), ambassadör Antóin Mac Unfraidh. Det femte toppmötet inom den sydösteuropeiska samarbetsprocessen (SEECP) hölls den 28 mars i Tirana med deltagande av en medlemsstat (Grekland), kandidatländer (Slovenien, Rumänien, Bulgarien och Turkiet) och länder som deltar i EU:s stabiliserings- och associeringsprocess (Albanien, Förbundsrepubliken Jugoslavien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Bosnien och Hercegovina samt Kroatien som observatörer). Tillsammans med ledarna för länderna på Balkan deltog samordnaren för stabilitetspakten för sydöstra Europa Erhard Busek och chefen för UNMIK Michael Steiner. Förbundsrepubliken Jugoslavien övertog för det kommande året ordförandeskapet inom det regionala initiativet. Rådet erinrar om det värdefulla bidrag till stabiliteten på Balkan som ges genom andra regionala/subregionala åtaganden. b) Stabilitetspakten Den 11 mars anmodade rådet den särskilde samordnaren för stabilitetspakten för sydöstra Europa, Erhard Busek, att genomföra den politik han angivit i fråga arbetsmetoder och prioriterade mål för Den 19 november uttryckte rådet sitt fulla stöd för den särskilda samordnaren, i synnerhet vad gäller den centrala uppgiften att säkerställa ökad komplementaritet med EU:s stabiliserings- och associeringsprocess. Rådet uppmanade den särskilda samordnaren att lägga fram en rapport om detta före toppmötet om Zagrebprocessen i Thessaloniki i juni 2003 samt att i god tid före detta rapportera om de föreslagna målen för arbetet i stabilitetspakten under Erhard Buseks mandat som EU:s särskilde representant förlängdes till och med den 30 juni c) Albanien Den 28 januari bekräftade rådet EU:s önskan att snarast inleda förhandlingar om ett stabiliseringsoch associeringsavtal med Albanien. Rådet välkomnade den albanska regeringens ansträngningar att arbeta i denna riktning men noterade att uppmärksamheten har vänts bort från de väsentliga reformer som är nödvändiga för förhandlingarna om stabiliserings- och associeringsavtalet. Den 17 juni hälsade rådet med tillfredsställelse att en politisk överenskommelse nåtts om innehållet i mandatet för förhandlingar om ett stabiliserings- och associeringsavtal med Albanien. Med anledning av den rådande politiska stabiliteten efter presidentvalet i juni och den nya regeringens utfästelse att gripa sig an centrala reformer bemyndigade rådet kommissionen att inleda förhandlingar med Albanien. Parallellt med förhandlingarna skall möten hållas i den rådgivande expertgruppen i syfte att stimulera till ytterligare reformer. Albanien har även uppmanats att vidta nödvändiga åtgärder för att bygga upp den kapacitet som krävs för att genomföra avtalet. 7038/03 tb/bs/be 5 BILAGA DG E Coord SV

6 d) Bosnien och Hercegovina Den 3 juni utnämndes Lord Ashdown till hög representant i Bosnien och Hercegovina som ersättare för Wolfgang Petritsch. Vid antagandet den 11 mars av den gemensamma ståndpunkten om EU:s polisuppdrag utnämndes Lord Ashdown även till EU:s särskilde representant i Bosnien och Hercegovina genom en särskild gemensam åtgärd. Rådet förklarade den 30 september att EU:s handlingsplan för Bosnien i allt väsentligt hade färdigställts. I ett särskilt budskap uppmanade rådet även Bosnien och Hercegovina att utnyttja de allmänna valen den 5 oktober för att ge ett mandat till sådana personer som uppriktigt engagerat sig för de ekonomiska och rättsliga reformer som Bosnien och Hercegovina är i överhängande behov av. Efter valen bekräftade rådet på nytt EU:s åtagande att aktivt arbeta tillsammans med de nya myndigheterna för att med utgångspunkt i dessas engagemang för rättvisa, välstånd och en bättre europeisk integration gå framåt via fortsatta kraftfulla reformer i enlighet med stabiliserings- och associeringsprocessen. e) Kroatien Efter Europaparlamentets samtycke beslutade rådet den 28 januari 2002 att ingå det interimsavtal som den 30 oktober 2001 undertecknades tillsammans med Kroatien och som för Kroatien utgör ett viktigt steg i stabiliserings- och associeringsprocessen. Avtalet som redan tillämpats provisoriskt sedan den 1 januari 2002 trädde formellt i kraft den 1 mars f) Förbundsrepubliken Jugoslavien Rådet ställde sig till fullo bakom den höge representanten Javier Solanas arbete för att underlätta en dialog mellan Belgrad och Podgorica om Förbundsrepubliken Jugoslaviens konstitutionella framtid, i förvissning om att det bästa och snabbaste sättet för Serbien och Montenegro att omfattas av den europeiska integreringen är att förbli förenade i en fungerande federativ stat. Rådet välkomnade den 15 april godkännandet från Serbiens och Montenegros parlament av procedurpunkterna för den omstrukturering av förbindelserna mellan Serbien och Montenegro som man under aktiv medverkan av den höge representanten Javier Solana enades om i Belgrad den 14 mars. Rådet uppmuntrade det federala parlamentet samt de båda republikernas parlament att så snart som möjligt inrätta den kommission som senast i slutet av juni skulle utarbeta den konstitutionella urkunden för Serbien och Montenegro. Med anledning av att processen gått långsammare än väntat har rådet vid sina månatliga möten om de yttre förbindelserna upprepade gånger uppmanat parterna att snabbt anta den konstitutionella urkunden och handlingsplanerna för den inre marknaden, handeln och tullarna så att landet kan fortsätta att närma sig EU. i) Förbundsrepubliken Jugoslavien/Serbien Rådet beklagade den 21 oktober att valdeltagandet den 13 oktober inte var tillräckligt stort för att en ny president i Serbien skulle kunna väljas. Rådet uppmanade samtliga politiska partier att se till att valet av en ny serbisk president kommer att ske på ett sätt som under en period av reformer garanterar demokratisk stabilitet. 7038/03 tb/bs/be 6 BILAGA DG E Coord SV

7 Den 10 december välkomnade rådet de framsteg som nyligen gjorts med utkastet till den konstitutionella stadgan och såg fram emot ett snabbt godkännande i parlamentet. Rådet noterade med oro resultaten av presidentvalet i Serbien i december. Rådet förväntade sig att alla parter nu skall lösa situationen på ett författningsenligt, öppet och demokratiskt sätt och säkerställa institutionell stabilitet samt ett fortsatt reformarbete. ii) Förbundsrepubliken Jugoslavien/Montenegro Rådet välkomnade den 21 oktober det fredliga och lugna genomförandet av parlamentsvalen i Montenegro. Rådet emotsåg ett snabbt bildande av en regering fast besluten att genomföra reformer i Montenegro. iii) Förbundsrepubliken Jugoslavien/Kosovo Rådet framhöll vid flera olika tillfällen att säkerhetsrådets resolution 1244 alltjämt utgör grundvalen för Kosovos framtid. Rådet välkomnade den 28 januari att FN:s säkerhetsråd utnämnt Michael Steiner till generalsekreterarens särskilde representant för Kosovo och uttryckte sin stora uppskattning över den tidigare särskilde representanten för FN:s generalsekreterare Hans Haekkerups ansträngningar och resultat. Rådet ställde sig den 11 mars bakom den särskilde representantens målsättning att möta den utmaning som det innebär att lägga grunden till ekonomiska framsteg, utveckla rättsstaten, inbegripet kampen mot brottslighet och våld, och bygga upp ett rättvist och jämlikt samhälle med värdighet för alla. Rådet uppmanade samtliga parter att fullt ut samarbeta med UNMIK och KFOR för att uppnå dessa mål. Rådet förväntade sig också att myndigheterna i Belgrad fortsätter att arbeta konstruktivt inom ramen för det gemensamma dokument som Belgrad och UNMIK enats om. Rådet välkomnade den 19 november de fria och korrekta kommunalval som hållits den 26 oktober. Rådet välkomnade även det framgångsrika givarsamordningsmötet den 5 november 2002, vid vilket det betonades att det för byggandet av ett multietniskt och tolerant samhälle behövs fortsatt engagemang från det internationella samfundets sida och fortsatta åtaganden från de lokala politiska ledarna. g) F.d. jugoslaviska republiken Makedonien Rådet välkomnade den 11 mars det instundande givarmötet för f.d. jugoslaviska republiken Makedonien i Bryssel den 12 mars för vilket Europeiska kommissionen och Världsbanken gemensamt stod som värdar. Rådet uppmanade alla parter och folkgruppsledare i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien att dela det internationella samfundets beslutsamhet att genom fullständigt genomförande av Ohrid-ramavtalet bidra till ekonomisk återhämtning, försoning mellan folkgrupperna och stabilitet i landet samt att i samband med stabiliserings- och associeringsprocessen gå vidare med reformerna. Rådet välkomnade den 21 oktober överenskommelsen om sammansättningen av den nya regeringen i Skopje efter de allmänna valen och uppmanade denna att prioritera att Ohrid-ramavtalet och stabiliserings- och associeringsprocessen genomförs fullt ut. 7038/03 tb/bs/be 7 BILAGA DG E Coord SV

8 Rådet lovordade den 30 september EU:s avgående särskilde representant Alain Le Roy för dennes utomordentliga engagemang för stabilitet och demokrati i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och för de utomordentliga resultat han uppnått. Rådet enades om att utse ambassadör Alexis Brouhns till EU:s nye särskilde representant i Skopje. För detta antogs den 21 oktober en gemensam åtgärd som den 10 december förlängdes med en sexmånadersperiod. Under 2002 pågick förberedelser av EU:s första militära operation som skulle följa Natos operation "Allied Harmony". Syftet med operationen är att bidra till ett lugnt läge i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien för att därigenom underlätta genomförandet av Ohrid-ramavtalet som är av central betydelse för världssamfundets insats i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien. 2. ÖSTEUROPA OCH CENTRALASIEN a) Ryssland Förbindelserna mellan EU och Ryssland fortsatte att intensifieras på alla samarbetsområden. Vid toppmötet i maj enades man om praktiska åtgärder för att utveckla den politiska dialogen och samarbetet i fråga om krishantering och säkerhetsfrågor. Med utgångspunkt i detta inleddes sonderande samtal mellan generalsekretariatet och Ryssland om att EU skall få använda det ryska långdistansflyget. Kampen mot terrorism stod alltjämt högt på dagordningen och vid toppmötet i november enades man om en handlingsplan för detta ändamål. Under den senare hälften av året inriktades ansträngningarna framför allt på att inför den förestående utvidgningen finna en ömsesidigt godtagbar lösning för transiteringen av personer och varor mellan Kaliningrad och det övriga Ryssland. Vid toppmötet i november enades man om en paketlösning med prioriterat genomförande för detta. EU fortsatte att stödja den ekonomiska och demokratiska reformprocessen i Ryssland. Unionen har framfört sin oro över situationen i Tjetjenien och uppmanat Ryssland att söka finna en politisk lösning på konflikten. EU beklagade djupt beslutet att vid årets slut upplösa OSSE:s stödgrupp i Tjetjenien. I november 2002 beslutade EU att upprätta en politisk dialog med Ryssland om Latinamerika. b) Ukraina EU fortsatte att stödja Ukrainas val att närma sig Europeiska unionen och sade sig vara redo att stärka förbindelserna mellan EU och Ukraina. Samarbetet enligt avtalet om partnerskap och samarbete har ytterligare fördjupats. Framsteg har gjorts på områden som tillnärmning av lagstiftning, energi, kärnsäkerhet och miljö. I fråga om krishanteringssamarbete har generalsekretariatet och Ukraina inlett sonderande samtal om att EU skall få använda det ukrainska långdistansflyget. 7038/03 tb/bs/be 8 BILAGA DG E Coord SV

9 Unionen uppmuntrade den nya regeringen i Ukraina att fortsätta med ekonomiska reformer och strukturreformer. EU fortsatte att stödja den demokratiska utvecklingen i Ukraina. EU utnyttjade de många mötena på alla nivåer inom den politiska dialogen för att ta upp det försämrade läget för medierna i Ukraina, med bland annat angrepp på journalister. EU uppmanade till en snabb lösning av fallet med export till Irak av radarsystemet Koltjuga och framfört sin oro över att vapen exporteras till Afrika. Unionen har även uppmanat Ukraina att stödja ansträngningarna att nå en lösning i konflikten i Transnistrien. c) Vitryssland EU fortsatte att allvarligt oroas över den fortgående nedrustningen av demokratin och rättsstatsprincipen i Vitryssland samt över landets underlåtenhet att fullgöra internationella åtaganden. EU uppmanade upprepade gånger de vitryska myndigheterna att förbättra situationen för oppositionspolitiker, kritiska journalister och intellektuella samt beklagade att lagen om samvetsfrihet och religiösa samfund godkänts. Inställningen hos den vitryska ledningen avhöll EU från att utarbeta en riktmärkningsmodell för ett successivt hävande av de begränsningar som rådet införde Med anledning av ovanstående och mot bakgrund av att OSSE:s rådgivande och övervakande grupp (AMG) i Minsk reellt stängdes i oktober 2002 beslutade flertalet medlemsstater att vidta nödvändiga nationella åtgärder för att förhindra inresa till deras territorier för Vitrysslands president, chefen för presidentens kansli, premiärministern och ytterligare fyra ministrar samt för ordföranden i kommittén för statens säkerhet. I nästa fas enades man om att OSSE skall vara företrätt i Minsk. EU stod fast vid sitt åtagande att stödja och bistå det civila samhället i Vitryssland. EU framhöll åter sitt tydliga intresse av att Vitryssland i praktisk handling genomför fortsatta reformer och fullt ut uppfyller sina internationella åtaganden och respekterar de allmängiltiga värdena demokrati, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter. d) Moldavien EU fortsatte att stödja Moldaviens europeiska inriktning och förklarade sig villigt att stärka förbindelserna mellan unionen och Moldavien. Det fjärde mötet i samarbetsrådet, vilket hölls i april, gav tillfälle till en översyn av genomförandet av partnerskaps- och samarbetsavtalet och man införde därvid ett nytt prioriterat område för samarbetet med ökade insatser för att förbättra investeringsklimatet i Moldavien. Under sommaren besökte kabinettssekreterartrojkan Moldavien och generalsekretariatet sände en undersökningskommission till landet, vilken gav rekommendationer om hur EU:s politik gentemot Moldavien kan förbättras. EU övervägde att på nytt ta ställning till sin politik gentemot Moldavien i syfte att försäkra sig om bättre utsikter för landets långsiktiga livskraft. EU har engagerat sig för att öka ansträngningarna för att med full respekt för Moldaviens territoriella integritet finna en snabb lösning på konflikten i Transnistrien. EU beklagade att Ryssland inte vid den utsatta tidsfristen den 31 december 2002 hade fullföljt sitt åtagande att förstöra och/eller återta rysk militär utrustning och ammunition i Transnistrien och underströk det ansvar som i denna fråga vilar på Ryssland. 7038/03 kwd/bs/be 9 BILAGA DG E Coord SV

10 e) Ett större Europa initiativet "Nya grannar" I Köpenhamn diskuterade Europeiska rådet förbindelserna mellan den utvidgade unionen och dess grannar och underströk att utvidgningen innebär en viktig möjlighet att på en grundval av gemensamma politiska och ekonomiska värderingar föra förbindelserna med grannländerna framåt. Europeiska rådet inriktade sig på förbindelserna med Västra Balkan, Ryssland, de östeuropeiska länderna och länderna i södra Medelhavsområdet. Europeiska rådet bekräftade det europeiska perspektivet för de länder på Västra Balkan som deltar i stabiliserings- och associeringsprocessen. Europeiska rådet framförde sin övertygelse om att utvidgningen skulle stärka förbindelserna med Ryssland. Rådet gav också uttryck för sin önskan att, bl.a. genom initiativet "Nya grannar", intensifiera förbindelserna med Ukraina, Moldavien och Vitryssland samt länderna i södra Medelhavsområdet på grundval av en långsiktig strategi för att främja politiska och ekonomiska reformer, hållbar utveckling och handel. Rådet anmodade kommissionen och den höge representanten att utarbeta mer exakta förslag om hur dessa processer skall föras vidare. f) Den nordliga dimensionen Under 2002 inleddes diskussionerna om den fortsatta utvecklingen av den nordliga dimensionen från 2003 och framåt. På grundval av resultaten av den ministerkonferens om den nordliga dimensionen som den 28 augusti 2002 hölls på Grönland och av en konferens i Luxemburg den 21 oktober 2002 mellan utrikesministrarna angavs mer exakta riktlinjer för det förestående antagandet under 2003 av en ny handlingsplan som skall träda i kraft under Kommissionen lade, i enlighet med vad man hade beslutat i Göteborg, fram en årlig lägesrapport för Europeiska rådet i Köpenhamn om genomförandet av handlingsplanen. g) Kaukasien I början av 2002 var EU:s huvudsakliga syfte i södra Kaukasien att fortsätta med och bygga vidare på initiativen från året innan. Det dröjde emellertid inte länge förrän en person anställd av kommissionen kidnappades i Georgien, vilket påkallade en ingående översyn av EU:s bistånd, framför allt till Georgien, samtidigt som insatserna för att vidareutveckla EU:s politik gentemot södra Kaukasien fortsatte. Trots att det under året inte gjordes några konkreta framsteg i fråga om att bilägga de olika olösta konflikterna i regionen fortsatte EU att verka för respekt för Georgiens territoriella integritet samt för en lösning av konflikten om Nagorno Karabach. EU fortsatte även att praktisk stödja den gemensamma kontrollkommissionen för Sydossetien och OSSE:s grupp för gränsövervakning och observation vid Georgiens gräns mot Tjetjenien i Ryska federationen. Vid de möten i samarbetsråden som i oktober hölls i Bryssel gavs det tillfälle för ordförandeskapet, den höge representanten Javier Solana och kommissionsledamot Chris Patten att under en middag samtidigt träffa Armeniens, Azerbajdzjans och Georgiens utrikesministrar. Vidare besökte i september trojkan med politiska direktörer för första gången samtliga tre länder. Utöver sammanträffandet med president Sjevardnadze höll trojkan ett antal givande möten på ministernivå. 7038/03 kwd/bs/be 10 BILAGA DG E Coord SV

11 h) Centralasien Till följd av rådets beslut i december 2001 att bygga upp mer aktiva förbindelser med länderna i Centralasien genomförde Bryssel flera förbättringsåtgärder för utformningen av detta. Utöver de sedvanliga bilaterala samarbetsrådsmötena med Uzbekistan, Kazakstan och Kirgizistan undertecknades vid en formell ceremoni i oktober handlingsplanen mot narkotika i Centralasien (vilken även omfattade Tadzjikistan). Kommissionen antog, även detta i oktober, en ny strategi för sitt bistånd till regionen under perioden , under vilken den fördubblade finansieringen genom Tacis har börjat tillämpas. EU lade under 2002 stor vikt vid att samordna sina insatser i Centralasien, bland annat de insatser som görs tillsammans med andra givare. Kommissionen anordnade i juli ett möte i vilket internationella finansinstitut deltog och medverkade själv aktivt i den samordning som leddes av andra organisationer. Även med OSSE var samarbetet gott. I kontakterna med de centralasiatiska regeringarna fortsatte EU att befrämja de fördelar som fortsatta framsteg i det regionala samarbetet för med sig. EU fortsatte att bygga upp sin närvaro i området för att kunna bidra till den politiska och ekonomiska reformprocessen. I juni besökte en trojka med politiska direktörer Kazakstan, Kirgizistan och Uzbekistan. Kommissionen meddelade därefter att den beslutat öppna kontor i Bisjkek och Dusjanbe. I december hölls också, för första gången i Tadzjikistan, ett framgångsrikt andra möte i Gemensamma kommittén EU Tadzjikistan. 3. CENTRAL- OCH ÖSTEUROPA De politiska kontakterna med de associerade länderna i Central- och Östeuropa fortsatte att fördjupas genom möten mellan stats- och regeringscheferna och utrikesministrarna vid Europeiska rådets möten i Barcelona, Sevilla och Köpenhamn, möten på ministernivå inom ramen för associeringsråden med Estland, Lettland och Litauen (den 19 februari), Rumänien och Slovakien (den 12 mars) samt Slovenien (den 15 april) liksom med Bulgarien, Tjeckien, Ungern och Polen (den 18 november), möten på politisk direktörsnivå den 1 mars i Budapest och den 18 oktober i Vilnius, trojkamöten på expertnivå, vilka regelbundet hölls för följande områden: Västra Balkan, Östeuropa och Centralasien, Förenta nationerna, icke-spridning, export av konventionella vapen, OSSE, terrorism, nedrustning, mänskliga rättigheter och konsulära frågor. De associerade länderna fortsatte på ett kontinuerligt sätt att i form av uttalanden ansluta sig till uttalandena på GUSP-området (131 av totalt 202) samt till EU:s gemensamma ståndpunkter (9), Samarbetet med de associerade länderna fortsatte att utvecklas inom internationella organisationer och forum, bl.a. FN och OSSE. 7038/03 kwd/bs/be 11 BILAGA DG E Coord SV

12 4. SYDÖSTRA EUROPA a) Turkiet Det 41:a mötet i associeringsrådet EG Turkiet hölls den 16 april i Luxemburg. Ministrarna förde en ingående diskussion om förbindelserna mellan EU och Turkiet samt om andra frågor av gemensamt intresse. De granskade framför allt Turkiets framsteg inom ramen för föranslutningsstrategin och i fråga om att uppfylla prioriteringarna inom partnerskapet för anslutning samt diskuterade prioriteringar för det fortsatta arbetet i samband med associeringsavtalet. I mötet ingick en politisk dialog på ministernivå inriktad på Cypern, en fredlig lösning av konflikter samt situationen i Mellanöstern. Inom ramen för den förstärkta politiska dialogen hölls möten på politisk direktörsnivå den 8 januari och den 17 maj i Madrid, den 12 juli i Rungsted och den 31 oktober i Ankara. Diskussionerna inriktades på förbindelserna mellan EU och Turkiet men regionala frågor av gemensamt intresse togs också upp. Vid dessa tillfällen uppmuntrades Turkiet att fortsätta sin reformprocess samt till att vidta alla åtgärder som behövs för att fullt ut uppfylla de politiska kriterierna från Köpenhamn, även i fråga om deras genomförande. Rådet underströk särskilt att Turkiet bör förbättra situationen i fråga om de mänskliga rättigheterna, konstruktivt bidra till en övergripande lösning av Cypernfrågan och arbeta för ett genomförande av punkt 4 i slutsatserna från Helsingfors. Turkiet deltog också i dialogmöten med de övriga kandidatländerna. I augusti välkomnade rådet i ett uttalande de lagstiftningsreformer som antagits av det turkiska parlamentet. I december fastslog Europeiska rådet i Köpenhamn att anslutningsförhandlingar ofördröjligen kommer att inledas med Turkiet om Europeiska rådet i december 2004 finner att Turkiet uppfyller de politiska kriterierna från Köpenhamn. b) Cypern Under året stödde rådet hela tiden kraftfullt de insatser som FN:s generalsekreterare gjorde för att finna en samlad lösning på Cypernfrågan och uppmuntrade till direkta samtal mellan ledarna för de båda folkgrupperna på Cypern. Sedan FN:s generalsekreterare i november lagt fram en plan för en samlad lösning uppmanades parterna särskilt av rådet att med utgångspunkt i denna förhandla fram ett avtal. Europeiska rådet i Köpenhamn beslutade i december att Cypern skulle antas som ny medlemsstat i Europeiska unionen eftersom anslutningsförhandlingarna med landet hade slutförts. Europeiska rådet bekräftade dock att det bestämt föredrar att ett enat Cypern ansluter sig till Europeiska unionen. Europeiska rådet uppmanade parterna att ta vara på det nuvarande unika tillfället och fortsätta att förhandla för att nå en lösning senast den 28 februari 2003 på grundval av förslagen från FN:s generalsekreterare. Härvid framhölls EU:s beredvillighet att i anslutningsfördraget jämka på villkoren i uppgörelsen. Cypern deltog i dialogmöten tillsammans med de övriga kandidatländerna. 7038/03 kwd/bs/be 12 BILAGA DG E Coord SV

13 c) Malta Europeiska rådet i Köpenhamn beslutade att Malta skulle antas som ny medlemsstat i Europeiska unionen. Malta deltog i dialogmöten tillsammans med de övriga kandidatländerna. 5. FREDSPROCESSEN I MELLANÖSTERN Läget i konflikten mellan Israel och Palestina förvärrades ytterligare. Våldsspiralen fortsatte och ett allt större antal civila på båda sidor dödades eller skadades. Europeiska rådet klargjorde vid mötet i Barcelona i mars att det övergripande målet är dubbelt: att skapa en demokratisk, livsduglig och oberoende stat, Palestina, och därigenom få till stånd ett slut på 1967 års ockupation, och att garantera Israels rätt att leva inom säkra och trygga gränser garanterade genom åtaganden från det internationella samfundet och i synnerhet arabländerna. Särskilt välkomnade EU Saudiarabiens initiativ, vilket fått stöd av Arabförbundets toppmöte i Beirut. Det internationella samfundet fortsatte att söka efter en väg ut ur krisen. Härvid spelade EU en mycket aktiv roll inom "kvartetten" (EU, Ryssland, Förenta staterna och Förenta nationerna), främst genom sin höge representant Javier Solana och, på sändebudsnivå, EU:s särskilde representant Miguel Moratinos. EU lade i synnerhet för de övriga kvartettmedlemmarna fram en gemensam färdplan med tydligt satta tidsfrister för upprättande senast 2005 av en palestinsk stat. Genomförandet av en sådan färdplan måste grundas på parallella framsteg på säkerhetsområdet samt på det politiska och det ekonomiska området och bör på nära håll övervakas av kvartetten. En färdplan godkändes också vid det kvartettmöte som den 20 december hölls i Washington men denna offentliggjordes inte. EU antog många andra konkreta utmaningar på fältet. Ett exempel var krissituationen runt Födelsekyrkan i Betlehem, som föranledde rådet att den 21 maj anta en gemensam ståndpunkt om tillfälligt mottagande i Europeiska unionens medlemsstater av vissa palestinier som varit inblandade i krisen. Stödet till palestinska reformer var en viktig prioriterad fråga för EU. Unionen bidrog till det arbete som utfördes i kvartettens arbetsgrupp för reformer, vilken regelbundet utvärderade framsteg och hindrande faktorer i reformprocessen. EU deltog i det givarmöte som sambandskommittén ad hoc (AFCL) höll i Oslo den april, då man även lyfte fram den alltmer dramatiska humanitära situationen i de ockuperade områdena. EU:s budgetstöd till den palestinska myndigheten fortsatte med dess klara mål och villkor. I sina demarscher och uttalanden upprepade EU flera gånger sitt starka och entydiga fördömande av alla terroristhandlingar. Självmordsattacker skadar den palestinska saken ohjälpligt. EU erkände Israels legitima oro för sin säkerhet men uppmanade landet att upphöra med överdriven våldsanvändning och utomrättsligt dödande som inte ger den israeliska befolkningen säkerhet. Europeiska rådet i Köpenhamn i december framförde också stor oro över den fortsatta olagliga bosättningsverksamheten, som hotar att göra tvåstatslösningen fysiskt omöjlig att genomföra. 7038/03 kwd/bs/be 13 BILAGA DG E Coord SV

14 Mandatet för EU:s särskilda representant Miguel-Angel Moratinos förlängdes den 10 december med en sexmånadersperiod. 6. MEDELHAVSREGIONEN Europa Medelhavspartnerskapet Barcelonaprocessen Det spanska ordförandeskapet anordnade i Valencia den april den femte utrikesministerkonferensen, vid vilken man ingick ett förnyat ömsesidigt åtagande och gav Europa Medelhavspartnerskapet ett större djup, vilket, särskilt genom att man stärker känslan av delat ansvar för Barcelonaprocessen, kommer att bidra till stabilitet och fred i regionen. Syrien och Libanon deltog inte i mötet. Konferensen antog en handlingsplan genom vilken man beaktar den övergripande naturen i kapitlet om politik och säkerhet. Ministrarna enades om att förstärka den politiska dialogen, inbegripet försvarsfrågor. De godkände en gemensam strategi för dialog och samarbete i kampen mot internationell terrorism samt uppmuntrade till ett fördjupande av dialogen om mänskliga rättigheter och drog upp riktlinjerna för det framtida arbetet med partnerskapsbyggande åtgärder. Likaså upprepade ministrarna sitt fasta politiska engagemang för demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen i området och enades om att vidareutveckla den parlamentariska dimensionen av partnerskapet. De välkomnade att det i februari hållits ett möte för talmännen i Europa Medelhavsområdets parlament i Aten i februari, erkände värdet av de befintliga parlamentariska Europa Medelhavsforumen och enades om att rekommendera att det inrättas en parlamentsförsamling för Europa Medelhavspartnerskapet såsom det föreslagits av Europaparlamentet. I fråga om partnerskapet för politik och säkerhet förklarades det i handlingsplanen från Valencia att den politiska dialogen bland annat bör inriktas på följande punkter: En fungerande dialog om politiska frågor och säkerhetsfrågor, vilken även inbegriper ESFP. Ökad stabilitet och förstärkning av de demokratiska institutionerna. Konfliktförebyggande, krishantering och överväganden i fråga om orsakerna till instabilitet. Kontinuerlig information om hur EU:s utvidgning utvecklar sig och om effekterna av detta på Europa Medelhavspartnerskapet med hänsyn till Medelhavspartnernas intressen. 7. MASHREK/MAGHREB a) Algeriet I anslutning till ministerkonferensen för Europa Medelhavsområdet undertecknades den 22 april i Valencia (Spanien) Europa Medelhavsavtalet i närvaro av premiärminister José María Aznar och president Abdelaziz Bouteflika. Avtalet kommer när det har ratificerats av alla parter att institutionalisera den politiska dialogen och sörja för bilateralt samarbete på många områden, bland annat när det gäller kampen mot terrorism. 7038/03 kwd/bs/be 14 BILAGA DG E Coord SV

15 Ett möte inom den politiska dialogen hölls på ministernivå den 5 juni i Alger. Parterna diskuterade situationen för de mänskliga rättigheterna i Algeriet och läget efter de val som hölls i maj. Man tog upp situationen i Mellanöstern, Västsahara och Arabiska Maghrebunionen. Algeriet betonade behovet av mer samarbete om utfärdande av viseringar och kampen mot rasism i Europa. b) Tunisien Associeringsrådet höll den 29 januari sitt tredje möte i Bryssel med bland annat en politisk dialog på ministernivå om EU:s utvidgning, Barcelonaprocessen, läget i Mellanöstern, kampen mot rasism, befästandet av den demokratiska processen samt regionala frågor (Arabiska Maghrebunionen, Agadirprocessen). Ett tredje möte i associeringskommittén hölls den 25 september i Tunis, där båda parterna diskuterade politiska frågor. c) Västsahara EU fortsatte att kontinuerligt bevaka läget och ge sitt fulla stöd till de ansträngningar som görs av FN:s generalsekreterare och dennes personlige sändebud James Baker att finna en rättvis och varaktig lösning på konflikten. EU uppmanade till alla kontakter som kan leda till att förtroendet mellan parterna återupprättas och gav sitt stöd till de humanitära åtgärder som snarast bör genomföras. Särskilt välkomnade unionen frigivningen av 101 fångar som hållits i förvar i lägren vid Tindouf i juli. d) Libyen Libyen inbjöds liksom tidigare att delta i vissa möten inom ramen för Barcelonaprocessen. I egenskap av ordförandeskapets särskilda gäst deltog landet i Europa Medelhavskonferensen i Valencia (Spanien) den april. e) Israel Associeringsrådet höll sitt tredje möte den 21 oktober i Luxemburg, vid vilket man förde en politisk dialog om Iran, Irak, kampen mot terrorism och regionala frågor. Diskussionerna under lunchen var inriktade på situationen i Mellanöstern. Mötet i associeringsrådet förbereddes genom ett tredje möte i associeringskommittén, vilket hölls i Jerusalem den 8 oktober och där båda parterna diskuterade politiska frågor av gemensamt intresse. Båda parterna framhöll åter sitt engagemang för att nå en tillfredsställande lösning på frågan om ursprungsregler för produkter från de israeliska bosättningarna, i enlighet med associeringsavtalet. f) Libanon I Luxemburg undertecknades den 17 juni ett Europa Medelhavsavtal om upprättande av en associering samt en skriftväxling om kampen mot terrorism. Då undertecknades även ett interimsavtal för att de delar som rör handel och samarbete skall kunna genomföras utan att man behöver avvakta ratificeringsförfarandet. 7038/03 msg/bs/be 15 BILAGA DG E Coord SV

16 När avtalet har ratificerats av samtliga parter, kommer det att ge en mer formell ram för den politiska dialogen och möjliggöra bilateralt samarbete på många områden, bland annat samarbete i kampen mot terrorism. g) Jordanien Efter det att Europa Medelhavsavtalet trädde i kraft den 1 maj hölls det första mötet i associeringsrådet den 10 juni Luxemburg, med en politisk dialog om Barcelonaprocessen och Agadirförklaringen samt situationen i Mellanöstern, Irak och den demokratiska utvecklingen i regionen. Det första mötet i associeringskommittén hölls i Bryssel den 7 november varvid båda parterna diskuterade politiska frågor av gemensamt intresse. h) Syrien Förhandlingarna om ingåendet av ett Europa Medelhavsavtal fortsatte med två förhandlingsrundor, en i Damaskus den 5 6 juni och en i Bryssel den november. 8. MELLANÖSTERN/GULFSTATERNA a) Gulfstaternas samarbetsråd (GCC) Det tolfte gemensamma råds- och ministermötet mellan EU och GCC hölls i Granada i Spanien den 28 februari. Diskussionerna rörde ett brett spektrum av ämnen, bland annat politiska frågor av gemensamt intresse, som de mänskliga rättigheterna, fredsprocessen i Mellanöstern, bekämpning av terrorism och icke-spridning av massförstörelsevapen. EU-trojkan och GCC-trojkan möttes också i anslutning till sessionen i FN:s generalförsamling i september då EU informerade GCC om sin avsikt att inom ramen för sina avtal med tredje land även inkludera bestämmelser om bekämpning av terrorism, och även i det frihandelsavtal som för närvarande förhandlas med GCC inbegrips. b) Iran Förbindelserna mellan EU och Iran fördjupades avsevärt under Den 17 juni nådde rådet en politisk överenskommelse om att inleda förhandlingar med Iran om ett handels- och samarbetsavtal samt om bestämmelser om en politisk dialog och bekämpning av terrorism, vilket åtföljdes av att förhandlingsdirektiven till kommissionen och till ordförandeskapet formellt antogs den 12 juli. Förhandlingarna om samtliga frågor inleddes formellt den 12 december i Bryssel, varefter man inledde den första förhandlingsrundan om politiska frågor samt om handel och samarbete, under ledning av ordförandeskapet respektive komissionen. Dessa är ömsesidigt avhängiga, icke separerbara och ömsesidigt förstärkande delar i den övergripande strategi som är grunden för framsteg i relationerna mellan EU och Iran. Den 10 september höll EU och Iran det nionde mötet på statssekreterarnivå i Teheran inom ramen för den vittomspännande politiska dialogen. Vid mötet, som gav tillfälle till diskussioner av såväl ekonomiska som politiska frågor, enades man om att inleda en dialog mellan EU och Iran om mänskliga rättigheter enligt samma modell som den dialog om mänskliga rättigheter som EU redan för med Kina. Det första mötet inom ramen för dialogen om mänskliga rättigheter hölls i Teheran i december. 7038/03 msg/bs/be 16 BILAGA DG E Coord SV

17 c) Irak I juli började EU för sin del tillämpa det nya "olja mot mat-programmet" som medförde väsentliga lättnader i sanktionssystemet med syftet att förbättra den humanitära situationen för det irakiska folket. Den 19 november välkomnade rådet det enhälliga antagandet av FN:s säkerhetsråds resolution 1441, vilken ger Irak en sista möjlighet att uppfylla sina skyldigheter i fråga om avrustning. Den december antog Europeiska rådet i Köpenhamn ett uttalande i vilket det framhåller sitt fulla och entydiga stöd till FN:s säkerhetsråds resolution 1441 och förklarar att Europeiska unionens mål fortfarande är avveckling av Iraks massförstörelsevapen i enlighet med de tillämpliga resolutionerna från FN:s säkerhetsråd. Europeiska rådet konstaterade att det nu ankommer på Irak att ta vara på detta sista tillfälle att uppfylla sina internationella åligganden. Europeiska rådet betonade att vapeninspektörerna bör tillåtas genomföra sitt viktiga uppdrag utan inblandning och med användning av alla de medel de har till sitt förfogande enligt resolution Man framförde även att EU ser fram emot bedömningen av Iraks förklaring om massförstörelsevapen, som landet i enlighet med resolution 1441 överlämnat till FN-inspektörerna. 9. ASIEN OCH OCEANIEN Multilateralt a) Asean och Aseans regionala forum (ARF) I februari 2002 beslöt EU att utvidga 1980 års samarbetsavtal mellan EG och Asean till att omfatta Demokratiska folkrepubliken Laos. Under hela 2002 fortsatte EU att lägga stor vikt vid förbindelserna mellan EU och Asean och att betrakta dialogen mellan EU och Asean som en grundläggande byggsten i det strategiska partnerskapet mellan EU och Asien. Mot denna bakgrund engagerade EU Asean-länderna i förberedelserna för det 14:e ministermötet mellan EU och Asean som skulle hållas i Bryssel den januari ARF blir mer och mer viktigt för dialogen och samarbetet om säkerhetsfrågor i Asien Stillahavsregionen. EU deltog aktivt i ARF:s ministermöte i juli 2002 i Brunei Darussalam, och i två mellanliggande gruppmöten om förtroendeskapande åtgärder som hölls i april i Hanoi och i november i Wellington. EU har kontinuerligt stött fortsatt förstärkning av detta forum, särskilt genom att intensifiera de förtroendeskapande åtgärderna, den förebyggande diplomatin och det praktiska samarbetet vid bekämpandet av gemensamma hot och problem. b) Asien Europa-mötet (ASEM) 2002 var ett år med mycket verksamhet och framgång för ASEM-processen. Ett antal viktiga möten hölls inför det fjärde toppmötet, ASEM 4, i Köpenhamn den september. 7038/03 msg/bs/be 17 BILAGA DG E Coord SV

18 De viktigaste mötena var ASEM:s ministermöte om miljön (Peking januari), ministerkonferensen om hantering av migrationsströmmar (Lanzarote 4 5 april), ASEM:s utrikesministermöte (Madrid 6 7 juni) och ASEM:s ekonomiministermöte den 19 september. Vid det fjärde toppmötet, ASEM 4, noterade de deltagande ledarna med tillfredsställelse de framsteg som gjorts inom ASEM på det politiska och kulturella området och de bekräftade på nytt de principer som man enats om under tidigare toppmöten. Bland de viktigaste besluten var att man särskilt enades om att hålla ett seminarium om bekämpning av terrorism och att påbörja arbetet med en informell och rådgivande ad hoc-mekanism inom ASEM. Ledarna enades också om ett uttalande om samarbete mot internationell terrorism. Bilateralt a) Afghanistan Rådet fortsatte att ivrigt verka för fred, återinförande av demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna i Afghanistan, i enlighet med Bonnavtalet. Härvid välkomnade rådet Petersberg II-konferensen som banade väg för fastställande av riktmärken för att bedöma Bonnavtalets genomförande. Rådet välkomnade även inrättandet av den afghanska nationella armén liksom förklaringen om goda grannförbindelser som i december undertecknades av Afghanistan och dess sex grannländer. Under 2002 var EU den största givaren till Afghanistan. EU tog upp kontakter med de afghanska myndigheterna angående centrala politikområden som de mänskliga rättigheterna och reformeringen av lagstiftningen, polisutbildning och undervisning. EU:s medlemsstater har i betydande utsträckning bidragit till ISAF, och Tyskland och Nederländerna har tillkännagivit sin beslutsamhet att från februari 2003 överta ledningen för ISAF. Rådet framförde vid flera olika tillfällen sin allvarliga oro över narkotikahotet från Afghanistan, framför allt med tanke på den avsevärt ökade odlingen av opiumvallmo. Den 17 juni beslutade rådet att utse en ny särskild representant, nämligen Francesc Vendrell, som skall vara stationerad i Afghanistan och verka under ledning av den höge representanten. Hans mandat förlängdes den 10 december med ytterligare en sexmånadersperiod. b) Australien och Nya Zeeland EU höll i likhet med tidigare år ett ministermöte med Australien (den 31 januari i Madrid). Ett ministermöte hölls med Nya Zeeland (den 6 maj i Madrid). c) Bangladesh Rådet har nära följt utvecklingen i Bangladesh. Rådet uppmanade enträget regeringen att respektera de mänskliga rättigheterna, särskilt när det gäller genomförandet av "Clean Heart-operationen" för brottsbekämpning. 7038/03 msg/bs/be 18 BILAGA DG E Coord SV

19 d) Burma/Myanmar Under 2002 fortsatte EU sina ansträngningar för att främja återinförande av demokrati, fortsatt nationell försoning och skydd för de mänskliga rättigheterna i Burma/Myanmar. EU gav gång på gång uttryck för sin djupa oro över de fortsatta kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Burma/Myanmar och upprepade sitt stöd till FN:s särskilda rapportör för de mänskliga rättigheterna, Paolo Sergio Pinheiro. Rådet uttryckte vidare djup oro för den humanitära situationen i Burma/Myanmar och uppmanade myndigheterna att se till att humanitärt bistånd kom den mest utsatta delen av befolkningen till godo. EU följde nära utvecklingen i landet och skickade två trojkor för att besöka landet i mars och september 2002, vilka mötte företrädare för regeringen, oppositionsledaren Daw Aung San Suu Kyi och medlemmar av nationalförbundet för demokrati (NLD), företrädare för de etniska minoriteterna, beskickningschefer i Rangoon, FN-organ och icke-statliga organisationer. EU fortsatte också stödet till det arbete som FN:s generalsekreterares särskilda sändebud Tan Sri Razali Ismail utför. EU välkomnade frisläppandet av Aung San Suu Kyi från husarresten tidigt i maj 2002 och frisläppandet av några politiska fångar, men uttryckte trots detta senare besvikelse över att dessa första lovande steg inte ledde till en utvidgad politisk process. EU fördömde politiskt motiverade frihetsberövanden och arresteringar under hösten, och anmodade de burmesiska myndigheterna att snabbt och med allvar inleda en politisk process med oppositionen och de etniska minoriteterna för att åstadkomma nationell försoning och återgång till civilt styre. I frånvaro av konkreta framsteg beslöt EU två gånger, den 22 april och den 21 oktober, att förlänga EU:s gemensamma ståndpunkt om Burma/Myanmar i ytterligare sex månader och noggrant övervaka utvecklingen av den politiska situationen i landet. EU förklarade sig också redo att reagera på lämpligt sätt på utvecklingen i Burma/Myanmar, antingen negativt eller positivt. EU genomförde även demarscher om de politiska fångarna i landet, och lade fram en resolution om Burma i FN:s generalförsamlings tredje kommitté och i FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna. e) Kina Förbindelserna med Kina fortsatte stadigt att växa under Det femte toppmötet EU Kina ägde rum i Köpenhamn den 24 september 2002, då båda sidor betonade sin avsikt att utöka och fördjupa ett fortsatt samarbete EU Kina inom alla områden och verka för att ett övergripande partnerskap byggs upp. EU och Kina kom främst överens om att stärka sin politiska dialog genom täta formella och informella kontakter. EU höll flera möten för politisk dialog med kinesiska samtalspartner där man diskuterade en lång rad frågor, däribland situationen i Mellanöstern, Irak, Koreahalvön, kampen mot terrorismen, nedrustning och icke-spridning, olaglig migration och gränsöverskridande brottslighet, samt mänskliga rättigheter. EU fortsatte också sitt samarbete med Kina multilateralt, däribland inom ASEM och ARF. EU välkomnade Kinas anslutning till WTO och följde uppmärksamt det kinesiska kommunistpartiets 16:e kongress där landets nya politiska ledarskap utsågs. Beträffande dialogen med Kina om de mänskliga rättigheterna hölls två omgångar i Madrid den 5 6 mars, respektive i Peking den november. Båda sidor bekräftade ånyo sitt engagemang att arbeta för meningsfulla och positiva resultat. Vid detta och flera andra tillfällen framförde EU sin oro över en lång rad människorättsliga problem, däribland dödsstraff, tortyr och 7038/03 ans/bs/be 19 BILAGA DG E Coord SV

20 administrativt frihetsberövande, yttrandefriheten och medierna, situationen i Tibet och Xinjiang, ratificeringen av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och genomförandet av den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och pekade på ett antal enskilda fall. Vid mötet i november besöktes en by som ingår i ett valprojekt som finansieras av Europeiska kommissionen i provinsen Jiangxi. Under året fortsatte bilateralt projektsamarbete på detta område, särskilt genom det akademiska nätverket EU Kina för ratificering och genomförande av FN-konventionerna om de mänskliga rättigheterna och de småskaliga projekten för de mänskliga rättigheterna. Dessutom hölls seminarier mellan nätverket och befattningshavare från Kina och EU:s medlemsstater i Peking den maj och den oktober där teman som förhindrande av tortyr samt nationella människorättsinstitutioner behandlades. När det gäller situationen i Tibet välkomnade EU besöket i Kina av företrädare för Dalai Lama i mitten av september. EU erinrade om att ha man länge hade uppmuntrat båda parter att inleda en dialog och hoppades att detta besök skulle bana väg för direkt dialog mellan Peking och Dalai Lama och leda till en fredlig och bestående lösning på Tibetfrågan. f) Östtimor EU hälsade Östtimors självständighet den 20 maj 2002 med tillfredsställelse, gratulerade invånarna och de valda företrädarna och lovordade Östtimors folk för deras oupphörliga ansträngningar som till sist belönades. EU betonade att Östtimors val av demokrati och sunda och vänskapliga förbindelser med sina grannar är enda sättet att nå fred och framsteg. Dessutom tidigarelade EU Östtimors anslutning till Cotonouavtalet. EU kommer att fortsätta göra stora ansträngningar för att stödja den nya staten, inte minst genom det bistånd som kommissionen och medlemsstaterna svarar för. Många EU-medborgare har deltagit i de på varandra följande FN-uppdragen i Östtimor och kommer att delta i FN:s stödoperation i Östtimor (UNMISET). EU inser att den nya nationen behöver fortsatt stöd av det internationella samfundet, genom FN och internationellt bistånd och fortsätter att åta sig att stödja denna process. g) Japan EU och Japan har fortsatt sitt nära samarbete under 2002, vilket ledde fram till det framgångsrika toppmötet mellan EU och Japan i Tokyo den 8 juli Under detta toppmöte utfärdades en kommuniké som utgjorde en genomgång av de framsteg som gjorts i genomförandet av handlingsplanen för EU Japan. h) Indien och Pakistan Rådet fortsatte unionens politiska dialog med Pakistan och arbetade intensivt för demokratins återinförande. Observatörer från EU övervakade de allmänna val som hölls i oktober. EU:s förbindelser med Indien vidareutvecklades under hela året och ett tredje toppmöte mellan EU och Indien hölls den 10 oktober i Köpenhamn. Parterna enades om en ny handlingsplan som syftar till att ytterligare förstärka partnerskapet för utveckling. 7038/03 ans/bs/be 20 BILAGA DG E Coord SV