I den här delen tas Vellinges historia upp och hur samhället har vuxit fram under århundradena. H I S T O R I A DEL 2
|
|
- Inga Henriksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 I den här delen tas Vellinges historia upp och hur samhället har vuxit fram under århundradena. H I S T O R I A DEL 2
2 18 Förhistorisk tid Dagens kulturlandskap i Vellinge kommun går tillbaka till för ca 6000 år sedan. Det var stenåldersmänniskor som började röja den lövskog som täckte de största delarna av området. Den bördiga jorden som idag tillhör Söderslätt var gynnsam för jordbruk och har sedan dess varit den primära användningen av marken. Området har varit välbefolkat genom tiderna vilket man kan se spår av i landskapet idag. Det finns flera gamla gravplatser från olika epoker och man har bland annat hittat en bronsåldersgrav i Vellinges tätorts östra kant, samt en stenåldersgrav något ytterligare öster om den. ( Öp, 2000 sid 4) Historisk tid Under tusentalet började befolkningen bli mer bofast än tidigare och byar började anläggas i större grad. Från senare medeltid kan man hitta namnet Hwelynge och Hwaellinge. Fram till början på 1900-talet var det stavningen Hvellinge som gällde, för att sedermera ändras till Vellinge.( Öp, 2000 sid 5) Under talet utvecklades kyrkans inflytande med utgångspunkt från Lund. De vita stenkyrkorna i romansk stil byggdes runt om på landsbygden, däribland Vellinge kyrka. Kyrkan har dock byggts till med nya delar och en stor restauration genomfördes Vellinge utvecklades starkt och var under 1600-talet områdets största by med sina 35 gårdar, av dessa finns det idag sju stycken kvar. ( Öp,2000 sid 11) Centrum i Vellinge fanns tidigare kring kyrkan, där man också kan hitta den äldsta bebyggelsen. Byggnaderna är i detta område av annan skala och utformning vilket vittnar om en annan tid. Den gamla Malmövägen skiljer sig från det övriga gatunätet då den slingrar sig mellan husen och man kan även urskilja den gamla gatustrukturen mellan kyrkan och gästgivaregården. Karta över Vellinge år 1777 (Vellinge kommunarkiv) Karta över Vellinge år 1930 (Vellinge kommunarkiv)
3 Äldre Bebyggelse Lars Jeppssons gård ligger vid Malmövägen som förr var huvud vägen genom Vellinge. Hästar och hästekipage som passerade kunde vid Jeppssons gård stanna och tvättas. Gården hade en damm i mitten på gården där man kunde köra ner hela ekipage i vattnet. I mitten av dammen ligger en stor sten som enligt sägnen ska ha kastats av jätten Finn från Lund som irriterade sig på kyrkklockorna i kyrkan, men missade målet. ( Dammen försvann i och med utbyggnaden av motorvägen då man dränerade vilket påverkade marken så långt bort som till dammen. Lindesgården (även kallad Hallbergsgården och Enskiftesgården) Den ursprungliga gården uppfördes före enskiftet Gården förändrades vid enskiftet till en dubbelgård, och var innan formad kring en kvadratisk gård, vilket är typiskt för den skånska gårdstypen sternsgård. Idag finns bara tre av de ursprungliga längorna kvar vilka tillhör den västra gården. ( Adelns utnyttjande av fattiga irriterade kungen vilket ledde till att han beslutade om att varje by skulle ha en rättare som mot betal-ning ordnade rum och mat för de resande. Gästgiveriverksamheten tog sin början och man hade tre olika rum till förfogande, ett för adeln, ett för annat hederligt folk och ett för gemensamt sällskap. Vellinge hade redan på 1770-talet en krog men det var omkring 1870 som Vellinge erhöll ett privilegiebrev på gästgiveri. Gästgivaregården hade skjutsskyldighet och 1878 kunde man få skjuts till Malmö, Skanör, Trelleborg och Klörup. Gården har under åren även inrymt bank, spritbolag, tvålhus och bilstation. Idag används byggnaden till konferenser och för resturangverksamhet. (Persson & Staaf sid 122) Gästgivaregården Kung Magnus Birgersson förklarade år 1280: Länge haver här varit i vårt rik den osed. Att alla de män om riket fara, om de än äro aldrig så rika, vilja gästa fattigmans hus och hava all sin kost utan penningar och öda det upp på en lite stund, som den fattige länge haver arbetat för. Gästgivaregården från Malmövägen (Vellinge kommun bebyggelseinventering 1979) 19
4 Järnvägen i Sverige Under det sena 1800-talet uppträdde en ny form av ortsbildning, järnvägssamhället, då stambanornas sträckning utlades med den uttryckliga målsättningen att inlandsbygderna skulle aktiveras. Arkitekten Adolf Wilhelm Edelsvärd upprättade en idealplan för de nya järnvägsstationerna. Platsen innehåller förutom järnvägsområdet med stationen också ett industriområde utmed järnvägen, en esplanad (järnvägsgatan) och en järnvägspark. Dessa planer har kommit att ge en tydlig prägel till många stadskärnor. (Boverket, sid 56) En sida av järnvägen blev i regel vald att vara representationssida. Det var på den sidan som affärer, hotell, alléer, torg mm placerades för att framhäva ortens kvalitéer. Den andra sidan järnvägen bestod ofta av vildvuxna verksamhetsområden, som tätt följdes av bostadskvarter för de arbetande. Den funktionsdifferentiering som användes satte tydliga spår i samhället och det talas fortfarande om att bo på rätt sida järnvägen ( Karta över delar av Vellinge kommun år (Vellinge kommuns arkiv) 20
5 Järnvägen i Vellinge Den stora utvecklingen för Vellinge kom tillsammans med den nya dragningen av järnvägen mellan Malmö-Trelleborg Ytterligare en nydragning skedde 1904: Vellinge-Skanör-Falsterbo. Dessa stor tekniska framsteg skapade nya möjligheter och resulterade i att Vellinge blev ett så kallat stationssamhälle, vilket i det närmaste hade samma betydelse som dagens centralorter. Stationen uppfördes öster om den gamla bondbyn och bidrog till att nya bostäder byggdes och affärer öppnades allt efter som samhället växte. Den första stationsbyggnaden var en låg tegelbyggnad med papptak och en veranda ut mot spåret. Den ersattes med en nyare byggnad i och med invigningen av 1904 års järnväg. Det senare stationshuset fick stå i ca 70 år innan den också revs. I och med att järnvägen kom till byn utvecklades samhället. Man anlade det nya stortorget och uppförde nya flerbostadshus, men nu mellan järnvägen och de äldre delarna. Verksamhetsbyggnader som främst hade koppling till jordbruket så som silos och magasin anlades kring järnvägen. De nya verksamheterna och den starka utvecklingen krävde också ett nytt gatunät som utvecklades med det nya stationssamhället. Centrum hade nu förflyttats från den gamla byn till stationsområdet som låg straxt öster om. Vid samma tid började den röda tegelarkitekturen att ta vid (se sid 36). De första nya husen uppfördes i maskinslaget tegel som följde de befintliga husens mått och utformning. Vid sekelskiftet ökade också storleken på den nya bebyggelsen. Byggnaderna var ofta kring två och en halv våning höga och kunde rymma affärsverksamheter i bottenvåningen. Den röda tegelarkitekturen fortsatte att användas fram till ca 1920 då nya stilar gjorde intåg. (Persson & Staaf, sid 128) Första stationsbyggnaden från 1886 (Vellinge kommuns arkiv) Den ersättande stationsbyggnaden från (Vellinge kommuns arkiv) Flygbild över centrum från sydväst år 1932.(Vellinge kommun arkiv) 21
6 Verksamhetsomvandling Vellinge har tidigare varit en bondby och har i första hand utvecklats med anledning av lokaliseringen i slättlandskapet. Med järn- vägen inleddes en omvandling av verksamheterna i Vellinge. Förändringen skedde främst på grund av den centralortsstämpel som skapats kring samhället. Det var hantverk och handel som utvecklades först. I ett andra skede kom industrietableringar att ta över. Den första banken kom till byn 1897 och inrättades i gästgivaregården. Vidare utvecklades flera verksamheter som var kopplade till jordbruket, där man bland annat kan nämna ett mejeri vid Malmövägen och magasinsbyggnader mm längs med järnvägen. (Persson & Staaf sid 128) Järnvägen bidrog till att flera nya etableringar fick tillräckligt underlag. Därtill ökade befolkningen efterhand som samhället byggdes ut. Snart utvecklades industrierna till ett större område som idag upptar stora ytor i den norra delen av samhället. Detta är det enda direkta industriområdet i kommunen och består av företag som är av en större skala än den övriga industrin i kommunen. Handelsverksamheten fortsatte att utvecklas även efter nedläggningen av järnvägen, men stötte snart på konkurrens från externa bilorienterade etableringar. Samtidigt som handeln har svårigheter så är efterfrågan på industrimark stor. I de södra utkanterna av samhället, i angränsing till motorvägen, planeras och byggs ett nytt industriområde. De inflyttade företagen i området är överlag så kallade rena industrier av en mindre skala än de i det norra området. Vellinge hotell, tidigare blandad handelsverksamhet, byggnad från ca Spanmålsfirma byggnad från 1935.
7 Samhällets expansion Bilen gjorde sitt stora intåg på 50-talet och har sedan dess varit tämligen ohotad i valet av transportmedel i samhället. Tidigare hade man varit tvungen att hålla tillbaka samhällets utspridning för att befolkningen skulle ha möjlighet att ta sig runt. Allt detta förändrades i och med att samhället anpassades till bilen. Detta ledde till att samhället bredde ut sig och tog mer mark i anspråk och det blev längre avstånd mellan målpunkterna. Dessutom lokaliserades olika verksamheter ofta i egna enklaver. I Vellinge kan man idag urskilja detta då bostadsområden är lokaliserade, precis som industri och handel, i zoner. Genom att studera bilden till höger kan man se hur samhället expanderat hastigt sedan 50-talet och framför allt på 70-talet. Urban Sprawl är ett internationellt begrepp men förklaras väl av den svenska termen stadsutglesning. Fenomenet är ursprungligen amerikanskt men börjar nu bli allt vanligare i hela Europa. Urban sprawl innebär att staden växer men tar större ytor i anspråk. Staden knappar in på landsbygden, befolkningen glesnar och avstånden ökar. Den inverkan urban sprawl har på människornas vardagsliv är i huvudsak negativ då det ger en ekologisk utarmning, ökad biltrafik, längre pendlingsavstånd, utarmning av stadskärnor och ökade infrastrukturella kostnader. (Handbok i bilsnål samhällsplanering, SBK Lund) Samhällets utvigdning vid olika tidpunkter. 23
8
Kulturlandskapsanalys med arkeologisk utredning, Flyttning av kraftledning väster Hjärup Flackarps och Uppåkra socknar Staffanstorps kommun Skåne
kulturlandskap och arkeologi rapport 2017:5, 247 92 Södra Sandby Kulturlandskapsanalys med arkeologisk utredning, steg 1 Flyttning av kraftledning väster Hjärup Flackarps och Uppåkra socknar Staffanstorps
Läs merI denna del visas hur läget är idag. Den tar upp bland annat infrastruktur och bebyggelse, samt mänskliga aspekter. DEL 3
I denna del visas hur läget är idag. Den tar upp bland annat infrastruktur och bebyggelse, samt mänskliga aspekter. DEL 3 Topografi och jordar Vellinge kommun ligger i stort sett helt inom Söderslätt,
Läs merVALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM
VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM I arbetet med Vallkärra Stationsby är det viktigt att finna områdets gränser och därmed dess form. Nedan följer en diskussion kring hur Vallkärra Stationsby bör växa. En av
Läs merKaraktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar
Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar KARAKTÄRSOMRÅDEN Jordbrukslandskapet mellanrummen 167 Karaktärsområde III
Läs merEn Workshop om Framtiden i Gråbo
En Workshop om Framtiden i Gråbo Onsdag 26 april kl 13.30 Bygdegården Gråbo Program En Workshop? Framtiden i Gråbo? Staden före 1900 - talet Skolan Kyrkan Västgötabanan 1915-1965? efter 1970 Skogsmark
Läs merVästra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka
Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka Kyrkbyn Under medeltiden (1060-1520) fanns det en kyrkby i Västra Skrävlinge. Man kallade kyrkbyn för byhem eftersom alla gårdarna låg samlade runt kyrkan.
Läs merHISTORIK OCH UTBYGGNAD - ÅKER
HISTORIK OCH UTBYGGNAD - ÅKER Kortfattade beskrivning av historik och bebyggelseutveckling Planeringsunderlag till fördjupning av översiktsplanen för Åker Utställningshandling - SBN 20150225 Sid 2 Innehåll
Läs merInfrastruktur. Befintligt vägnät SKALA 1:50 000
Befintligt vägnät SKALA 1:50 000 0m 1000m 2000m 3000m 43 Infrastruktur Vägnätet Att ha tillgång till bil är nästan en förutsättning för att kunna leva i Säve stationssamhälle idag eftersom bussen inte
Läs merVästra Ingelstad Dialogworkshop. Sammanställning
Västra Ingelstad Dialogworkshop Sammanställning 19060 Bakgrund Bymiljöprogram Vellinge kommun har tagit fram stadsmiljöprogram och bymiljöprogram för flera orter i Vellinge. Syftet är att fånga upp karaktären
Läs merSyfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.
Inledning Syfte och bakgrund För att främja en hållbar utveckling ur alla perspektiv krävs att stationsorterna i Skåne utvecklas till trygga och levande bymiljöer. Köpingebro är ett exempel på en stationsort
Läs merI N V E N T E R I N G
Svedala kommun ligger i den sydöstra delen av Skåne och gränsar till Malmö, Vellinge, Trelleborg, Skurup, Lund och Dalby kommuner. I N V E N T E R I N G Svedala kommun i Skåne 73 Historia Området kring
Läs merBRASTAD OCH BRODALEN
BRASTAD OCH BRODALEN Bakgrund Brastad är centralort i kommunens norra del. Under 1970- och 80- talen växte samhället kraftigt. Flera tillverkningsindustrier som skapade arbetstillfällen och den ökade befolkningen
Läs merKÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge
VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge
Läs merVellinge. Norra Håslöv
Karaktärsområde IV - Framtida utveckling redovisat för Vellinge med omnejd den idylliska lantliga staden på Söderslätt KARAKTÄRSOMRÅDEN Hököpinge Västra Ingelstad Vellinge Östra Grevie Norra Håslöv 173
Läs merPLANFÖRSLAG STATIONSOMRÅDET
PLANFÖRSLAG STATIONSOMRÅDET Nästa steg i detta examensarbete är en fördjupning av det föreslagna utbyggnadsområdet vid stationen, det så kallade Stationsområdet. I planområdets sydöstra hörn ligger den
Läs merLänsstyrelsens kulturmiljöprogram är uppdelat i två delar: Särskilt värdefulla kulturmiljöer och Kulturmiljöstråk.
5.3 Områden av riksintresse för kulturminnesvården (MB kap 3:7) Det finns tre områden av riksintresse för kulturmiljö i kommunen: M:K116, RAÄ beslut 1997-08-18, enligt 3 kap 7 MB, Görslöv-Torup mm M:K117,
Läs merÖstra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by.
Östra Karup Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. ÖSTRA KARUP 2 Fotograf: Mette Ottosson, mettesfoto.blogg.se BÅSTADS KOMMUN
Läs merNytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré!
driving range bv 1500 bv 10000 3500 lastzoner 10000 2000 gröna skärmar 8000 5000 2000 parkeringar lastzoner 4500 3000 3000 Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! Den spännande
Läs merBygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79
Tekniska förvaltningen Mark- och exploateringskontoret Byggnation av bostäder i Stångby 1(5) Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Lunds kommun vill undersöka vilket intresse det finns av att bygga bostäder
Läs merÅrsta slott! Jag tog bort bilden då källa saknades
Vårt Haninge Den som vill släcka och glömma det förflutna är i färd med att förstöra både nutid och framtid. Endast den som förstår det förflutna kan leva lycklig i det nuvarande och medverka till att
Läs merSVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN
SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN EN BILDBERÄTTELSE OM SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SJÖN SOMMEN EIJE FASTH Kapitel 1 Från Säbysjön till Vriggebo En bildberättelse om Svartån från Säbysjön till sjön Sommen
Läs merArlöv. Flackarp - Arlöv, Arlöv, SLUTpresentation, 11-05-19
Arlöv INDUSTRI- BYN INDUSTRI- BYN Identitet idag Önskad identitet Grönytor Aktiverade grönytor Vatten Större vägar Stadskärna Järnväg Kommunens grönstruktur 0 100 m 500 m 1000 m Föreslagen grönstruktur
Läs merEN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1
1 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR SYFTE Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk
Läs merVellinge Centrum Centrumförnyelse. Fredrik Meurling Examensarbete 30 hp Magisterprogrammet i Fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola 2007
Vellinge Centrum Centrumförnyelse Fredrik Meurling Examensarbete 30 hp Magisterprogrammet i Fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola 2007 FÖRORD Examensarbetet omfattar 30 högskolepoäng och projektet
Läs merÄrende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna.
Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna. Ärendet initierat av Emmelie Folkesson, tel: 070 359 19 69. Härmed väcks fråga om byggnadsminnesförklaring
Läs merJönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö
Jönköpings kommun Malmö 2016-01-08 Datum 2016-01-08 Uppdragsnummer 1320006609-001 Utgåva/Status 1 Johan Svensson Anna Persson Johan Jönsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsvägen
Läs merSAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv.
2010-04-06 Av: Paul Hansson SAMMANFATTNING Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. Innehållsmässigt kan riksintresset indelas i två
Läs mer2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge
2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde
Läs merTomteboda stationshus
Tomteboda stationshus Antikvarisk kontroll vid rivning, Tomteboda stationshus, Solna socken, Solna kommun, Uppland Kersti Lilja Rapport 2006:17 Tomteboda stationshus Antikvarisk kontroll vid rivning, Tomteboda
Läs merFördjupad översiktsplan 6.1 Näringsliv
Fördjupad översiktsplan 6.1 Näringsliv Areella näringar Enligt de grundläggande bestämmelserna för hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. miljöbalken är både jord- och skogsbruksnäringen av nationell
Läs merAVGÅNG RAUS - en ny station i södra Helsingborg
AVGÅNG RAUS - en ny station i södra Helsingborg FÖRORD Detta examensarbete ger 20 poäng på Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona och är den avslutande delen på utbildningen teknologi magister programmet
Läs merSäby kyrkogård är en gammal kyrkogård kopplad till kyrkobyggnaden i Säby, till det sociala livet i Säby by och till Säbyholms gård.
Trädplan Kyrkogårdens träd - historik Säby kyrkogård är en gammal kyrkogård kopplad till kyrkobyggnaden i Säby, till det sociala livet i Säby by och till Säbyholms gård. Skånska rekognosceringskartan från
Läs merF Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till
Läs merStadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011
Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område
Läs mer1(7) ENKELT PLANFÖRFARANDE
1(7) Detaljplan för fastigheterna Nissafors 1:140, 1:141 m.fl. i Källeryds församling, Gnosjö kommun. PLANBESKRIVNING GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ENKELT PLANFÖRFARANDE Eboss AB, Nissafors genom Arkitekt SAR/MSA
Läs merBakgrund. Del 1 Bakgrund
Del Åkarp är en intressant plats för planering då dess läge mellan väg E, E6 och Södra Stambanan är fördelaktigt samt att tätorten ligger inom kollektivtrafi kavstånd mellan Malmö och Lund. Bostadsfrågan
Läs merStora Höga med Spekeröd
Stora Höga med Spekeröd Bakgrund Stora Höga är ett samhälle som byggts ut kraftigt under senare tid. Läget nära järnväg och motorväg med goda kommunikationer åt både norr och söder samt närheten till bad,
Läs merGestaltningsprogram för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund. Vägutredning för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund. Väg - Objektnr 51112 2006-12-20
Gestaltningsprogram för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund Vägutredning för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund. Väg - Objektnr 51112 2006-12-20 1L320001.indd 1 2007-01-24 10:53:43 Titel: Gestaltningsprogram
Läs merStad möter land. Strategier för staden Ystad 2030
Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp
Läs merDel av Duvestubbe 1:1, Ödåkra. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Del av Duvestubbe 1:1, Ödåkra Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att utveckla Ödåkras västra delar
Läs merFo~urs- FOR ATT KULTDRVARDEM SRALL BIBE~LLAS:
REGISTERBLAD 1989-01-30 oinia~i< AV RIKSINTRESSE FOR KULTURMI~SVARD I HALLANDS LÄN Nr KN 3 Namn: KUNGSBACKA m KUNGSBACKA KOMMUN KARTA: 6B NO UGE: X 6380 Y 1276 RULTUR~ISR REXXON: 7 Bohuslänska kustbygden
Läs merKungariket expanderar. sjönära boende i vacker natur
Kungariket expanderar Bygg nytt i Skillinge sjönära boende i vacker natur Nu expanderar Kungariket - byggstart i Skillinge Fortfarande litet och genuint Nu är området Skillingeudd redo att börja bebyggas
Läs merReflektion från seminarium 5
Reflektion från seminarium 5 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från forskningsprojekten Klimatsmarta och attraktiva transportnoder och Urbana stationssamhällen - Ulf Ranhagen,
Läs merTrafikanalys Luleå Kronan
Luleå kommun Malmö 2016-09-22 Datum 2016-09-22 Uppdragsnummer 1320021084 Utgåva/Status Anders Sjöholm Johan Jönsson Johannes Wolfmaier Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsgatan
Läs merE S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E
EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till
Läs merLOVÖNS SENTIDA KULTURHISTORISKA UTVECKLING
NORD-SYDLIGA FÖRBINDELSER I STOCKHOLMSOMRÅDET Vägutredning ALTERNATIV FÖRBIFART STOCKHOLM LOVÖNS SENTIDA KULTURHISTORISKA UTVECKLING TYRÉNS Juni 2006 Marianne Klint 5664 1042 2(6) INNEHÅLL Sida Landsbygdsutvecklingen
Läs merRåvattenledning Hällungen-Stenungsund
Kulturhistorisk förstudie Råvattenledning Hällungen-Stenungsund Ödsmåls socken Stenungsunds kommun Rapport 2005:10 Oscar Ortman Kulturhistorisk förstudie Råvattenledning Hällungen-Stenungsund Ödsmåls socken
Läs merAnvändning av mark- och vattenområden
ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra
Läs merBASORT ÖNNESTAD FÖRUTSÄTTNINGAR HISTORIK ÖNNESTAD IDAG. Pendling. Landskap och natur. Befolkning. Service och näringsliv
BASORT ÖNNESTAD FÖRUTSÄTTNINGAR ÖNNESTAD IDAG Önnestad är en av Kristianstads basorter. Orten är belägen ca 1 mil öster om Kristianstad, omges av jordbrukslandskap och ligger nära Nävlingeåsen. Önnestad
Läs merVästerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan
Läs merkyrkan tingshuset stadshotellet
kyrkan tingshuset stadshotellet Rådhustorget ett kulturarv av riksintresse "Mitt i Lindesberg ligger Rådhustorget, som under sekellånga tider varit stadens centrum för offentlighet och handel. Ingen annan
Läs merGRIMMAGÄRDE Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1
GRIMMAGÄRDE Klass 3 Skogslandets jordbruk: Helheten med bebyggelsen i utkanten av öppna åkrar, faluröd bebyggelse med tvåvånings enkel- och parstugor, ladugårdar i skiftesverk, stenkällare, stenmurar,
Läs merhttp://sv.wikipedia.org/wiki/norrk%c3%b6ping http://sv.wikipedia.org/wiki/j%c3%b6nk%c3%b6ping
Norrköping Norrköping fick stadsrättigheter 1384 då människor redan bott kring Motala ströms fall under lång tid. Nu finns det 83 561 invånare, staden är 3 477,94 hektar stor och varje kvadratmeter rymmer
Läs merNärheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst.
Så var det Förr Omkring 500 e Kr hade de inre delarna av Röbäcksslätten och sandåsen, där de äldre delarna av byn nu ligger torrlagts och det blev möjligt för människor att bosätta sig där. Stenåldersfynd
Läs merStörst tillväxt utanför gamla stadskärnor
Störst tillväxt utanför gamla stadskärnor Nu förtätas storstädernas stadskärnor i jakt på effektivare samhällen där allt fler ska få plats. Men den kraftigaste befolkningstillväxten har i flera decennier
Läs merUtredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län
PM 2019-01-18 Adam Nyman Planarkitekt 08-124 571 00 adam.nyman@ekero.se Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr PLAN.2018.1, KS18/177 Sammanfattning
Läs merHERRGÅRDSGÄRDET TRAFIKUTREDNING
RAPPORT HERRGÅRDSGÄRDET TRAFIKUTREDNING 2018-06-01 UPPDRAG 286841, Herrgårdsgärdet Tenhult - trafik- och bullerutredning Titel på rapport: Herrgårdsgärdet Trafikutredning Status: Slutrapport Datum: 2018-06-01
Läs merHässleholm höghastighetstågstation. - ny station för höghastighetståg i Hässleholm
Hässleholm höghastighetstågstation - ny station för höghastighetståg i Hässleholm Höghastighetstågstation i Hässleholm En ny stambana för höghastighetståg planeras Stockholm Göteborg/Malmö. Sträckningen
Läs merKnivsta kommun PM framtida utvecklingspotential
2017-06-18 Knivsta kommun PM framtida utvecklingspotential Sveriges snabbast växande kommun (2015), en kommun i omvandling från ett småstadssamhälle till en stad i Sveriges starkaste tillväxtregion. En
Läs merORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS
Vy över jordbrukslandskapet i Jäderfors. ORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS Ortsanalys Jäderfors 39 Jäderfors ligger en halvmil norr om Sandvikens centrum, efter vägen mot Järbo och Kungsberget. Byn ligger vid
Läs merStaden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030
Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till
Läs merStenvalvbro vid Ökna, foto KBT
Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad
Läs merBo i Lundaland. av Gunnar Petersson Per-Olof Treijner. december 2010 ISBN 978-91-977299-8-7
Bo i Lundaland av Gunnar Petersson Per-Olof Treijner december 2010 ISBN 978-91-977299-8-7 2 Genarps Kyrka Foto Tommy Rosengren Bo i Lundaland Förord Denna förstudie syftar till att undersöka om det finns
Läs merPresentation av alternativen i enkäten
Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för
Läs merStaden Ystad dokumentation från workshop den 14 maj 2013
Staden Ystad 2030 dokumentation från workshop den 14 maj 2013 Workshopen är en del av den tidiga dialogen för fördjupningen av översiktsplanen för staden Ystad. Temat för workshopen var stad/land/verksamheter,
Läs merProduktion - handel - transporter
Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation
Läs merKaraktärsområde I - Framtida utveckling redovisat för Arrie, Västra Ingelstad, Östra Grevie växande robusta byar i backarna utmed järnvägen.
Karaktärsområde I - Framtida utveckling redovisat för Arrie, Västra Ingelstad, Östra Grevie växande robusta byar i backarna utmed järnvägen Käglinge KARAKTÄRSOMRÅDEN Arrie Hököpinge Västra Ingelstad Vellinge
Läs merSkriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se
Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se Detta är ett utdrag ur handboken Skriv för din släkt! Innehållsförteckning, två sidor plus ett exempel. Innehållsförteckning OM ATT SKRIVA.
Läs merLomma investerar för framtiden
Utbyggnadsprogram för förskolor, skolor och vårdboenden m.m. i Lomma kommun Lomma investerar för framtiden Lomma kommun är den kommun i landet som har vuxit mest under de senaste fem åren. Inte minst har
Läs merEmmaboda. Centrum och norra järnvägsområdet. Punkthus på gamla taxitorget. Ny järnvägspassage. Tunneln görs kortare. Nya bostäder
EMMABODA 59 Emmaboda 1 Centrum och norra järnvägsområdet 2 Punkthus på gamla taxitorget 12 3 4 Ny järnvägspassage Tunneln görs kortare 5 Nya bostäder 11 13 6 Silos ges ett spännande uttryck 9 10 7 Södra
Läs merSpecialbilaga - flygbilder över Vellinge kommun - februari 2009
VELLINGE KOMMUNIKÉ Specialbilaga - flygbilder över Vellinge kommun - februari 2009 Miljö- och Stadsbyggnadsförvaltningen har låtit Lars Bygdemark, en av Sveriges främsta flygfotografer, ta nya flygbilder
Läs mer>> aktion : Mönsterås kommun
>> aktion : Mönsterås kommun del 3 Fallstudie Mönsterås kommun en expansiv del av Smålandskusten Mönsterås kommun är en kustkommun i östra Småland intill Kalmarsund och marknadsförs ofta som en kommun
Läs merstudie I kapitlet studeras bebyggelseområdet
studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet Hammarby Sjöstad. Syftet är att erfarenheterna från analysen används i utformning av planen för Lövholmen. Studieobjektet beskrivs och analyseras utifrån de
Läs merMunktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun
Ställningstaganden Munktorps tätort Bostäder ska erbjudas i anslutning till Sorbykyrkan enligt gällande detaljplan. Ny detaljplan för bostadsändamål kan vid behov upprättas öster om Sorbykyrkan. Kommunen
Läs merDet här är Vassmolösa och Hagby
Handläggare Datum Elisabeth Karlsson 2013-02-18 Det här är Vassmolösa och Hagby Vassmolösa och Hagby ligger cirka två mil söder om Kalmar. I omlandet inkluderas byarna Gräsgärde, norra delen av Ekenäs,
Läs merBEBYGGELSEUTVECKLING HINDÅS. bebyggelseutveckling rävlanda. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun
BEBYGGELSEUTVECKLING HINDÅS bebyggelseutveckling rävlanda 119 Rävlanda Station. Rävlanda Historia Storåns dalgång befolkades tidigt och var med sina goda jordbruksmarker det dominerande området under lång
Läs merLANDSKAPSANALYS VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN. Fördjupning och tillägg till översiktsplanen MARELD LANDSKAP 2007
LANDSKAPSANALYS MARELD LANDSKAP 2007 VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN Fördjupning och tillägg till översiktsplanen ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2008-06-18 bilaga 3 2 Metod Landskapsrummen har
Läs merAnalys och utvecklingsförslag över Väster industriområde i Landskrona
Analys och utvecklingsförslag över Väster industriområde i Landskrona 007 C h r i s t o f f e r L i n d s k o v E x a m e n s a r b e t e 3 0 h p M a g i s t e r p r o g r a m m e t i F y s i s k p l a
Läs merHANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127
HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127 1 2 Handelspolicy för Svedala tätort Svedala är kommunen där man lever ett gott liv. Vi har ett bra läge i Öresundsregionen med
Läs merFÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)
FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade
Läs merFredrik Johansson, Henrik Jörgensen, Martina Larsson, Erik Löfgren och Emma Ramde 10/6/2008
VFT 045 FASTIGHETSEKONOMI Klippans kommun Grupp 4 Fredrik Johansson, Henrik Jörgensen, Martina Larsson, Erik Löfgren och Emma Ramde 10/6/2008 Allmänt om Klippan Klippan är en naturskön kommun som består
Läs merProduktion - handel - transporter
Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation
Läs merVandring den 18 april 2012 på Skogsö
Vandring den 18 april 2012 på Skogsö För att använda en sliten klyscha Vi hade i alla fall tur med vädret, strålande sol och ca 10 grader. Vid startplatsen i Neglinge Från Slussen åkte vi 23 deltagare
Läs merDEL AV FASTIGHETEN HASSLARP 1:4 M FL HASSLARP, HELSINGBORGS STAD
1(7) Dnr 1436/2013 DEL AV FASTIGHETEN HASSLARP 1:4 M FL HASSLARP, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Ansökan om upprättande av detaljplan inkom till stadsbyggnadsnämnden från Hasslarps
Läs merResa till Skåne med SPF den maj Vi startade från Vimmerby kl reste via Växjö. Efter fikapaus på Goaroija på Älmhults golfbana var
Resa till Skåne med SPF den 13-16 maj 2019. Vi startade från Vimmerby kl. 7.30 reste via Växjö. Efter fikapaus på Goaroija på Älmhults golfbana var vi snart i Skåne. Det Skånska landskapet som är betydligt
Läs merJönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum
Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild
Läs merHur formas ett land, en stad och dess invånare?
Hur formas ett land, en stad och dess invånare? I Sverige har vi världens äldsta befolkningsstatistik. Redan år 1749 började Tabellverket göra sammanställningar av befolkningen i hela landet och föra statistik
Läs merBeslut om byggnadsminnesförklaring av Västergården, Askesta 5:2, Söderala socken, Söderhamns kommun
BESLUT 1 (2) 2008-05-12 Dnr 432-11184-06 delgivningskvitto Kulturmiljöenheten Ingela Broström Tel: 026-1712 64 ingela.brostrom@x.lst.se Beslut om byggnadsminnesförklaring av Västergården, Askesta 5:2,
Läs merMellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län
Program PROGRAMHANDLING till detaljplan för Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län DP 159 Trelleborgs kommun Stadsbyggnadskontoret PLANERINGENS SYFTE Detta planprogram avses utgöra
Läs merSÖDERBÄRKE STATION (del av Vad 4:18)
SMEDJEBACKENS KOMMUN Miljö- och byggkontoret Detaljplan för SÖDERBÄRKE STATION (del av Vad 4:18) Smedjebackens kommun, Dalarnas län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Enkelt planförfarande Upprättad: 2010-11-29
Läs merSkånes Plan- och byggdag Knislinge. Den lilla ortens attraktivitet för fastighetsutveckling Magnus Norén, Affärschef Markutveckling
Skånes Plan- och byggdag 2018 - Knislinge Den lilla ortens attraktivitet för fastighetsutveckling Magnus Norén, Affärschef Markutveckling 1 Midroc Europe 2017 3 600 medarbetare Tjänster inom industri,
Läs merDEL AV ÖSTER-SKÄSTRA 24:5 M.FL. JÄRNVÄGSSTATIONEN I JÄRVSÖ
Datum 2009-05-26 Dnr SN 66/08 Samhällsbyggnadsförvaltningen SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT DETALJPLAN FÖR DEL AV ÖSTER-SKÄSTRA 24:5 M.FL. JÄRNVÄGSSTATIONEN I JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Järnvägsstationen
Läs merBEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6
BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka
Läs merRiktlinjer för bestämmande av namn och namnsättning i Värmdö kommun
Riktlinjer för bestämmande av namn och namnsättning i Värmdö kommun 1. Ortnamn 1.1 Behov av ortnamn Nästan alla platser omkring oss heter någonting. Samhällen och byar, gårdar och torp, skogar och berg
Läs merUTVECKLINGSPLAN 2009-2012
--------------------------------------------------------------------------------Föreningen Ja Järna-------- UTVECKLINGSPLAN 2009-2012 HISTORIK Myrbacka eller Dala-Järna, är numera centralort i Järnabygden.
Läs merKyrkorna i Håbo ett medeltida arv
De första kyrkorna som byggdes när kristendomen infördes var små träkyrkor. Under 1100- och 1200-talen ersattes de i många fall av stenkyrkor efter kontinetalt mönster. Ofta byggdes de i närheten av de
Läs merKYRKSPÅN. Kompetenshöjande kurs med hantverksinriktning VÄLKOMNA
KYRKSPÅN Kompetenshöjande kurs med hantverksinriktning VÄLKOMNA SPÅN ETT HISTORISKT BYGGNADSMATERIAL Christina Persson Börje Samuelsson SPÅN ETT HISTORISKT BYGGNADSMATERIAL Projekt kvalitetssäkring av
Läs merANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001
ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 Antagen av KF 2001-06-11 Laga Kraft 2003-09-24 av parkeringsytan, hörnet Göteborgsvägen Strandvägen, under förutsättning att möjligheterna till framtida
Läs merPLANOMRÅDET. Placering
DEL 2 30 Placering Planområdet ligger väster om det som kallas Säve stationssamhälle, ca 12 kilometer norr om Göteborgs centrum på Hisingens nordöstra del. Säve ligger i ett område som länge varit utredningsområde
Läs meren plats vi skapar tillsammans.
Sjöbo en plats vi skapar tillsammans. Rötterna. I vår kommun har vi en spännande och rik historia att bygga vidare på. Här i området har människor levt och verkat i mer än 1 000 år. Resan. Resan vi gjort
Läs mer