Utveckling av anhörigstöd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utveckling av anhörigstöd"

Transkript

1 Socialförvaltningen Henrik Carlsson Utveckling av anhörigstöd Förstudierapport 1

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Projektmål... 4 Organisation förstudien... 5 Omvärlden... 6 Grovplanering av Projekt Anhörigstöd... 8 Aktivitetsplan... 9 Rekommendation Rapporter/Studier/Böcker/Filmer/Hemsidor Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

3 Sammanfattning Projektet har under juni till oktober 2010 arbetat med att kartlägga behov, inventera befintligt stöd samt planerat för det fortsatta arbetet kring anhörigstöd. Sammanfattningsvis kan vi se att behovet är stort men inte tillräckligt kartlagt i Marks kommun, att anhöriga består av en stor blandning av människor i olika livssituationer och de mest utsatta är barnen. De brister som framkommit är framför allt bristen på samordning inom och mellan förvaltningar, intresseorganisationer, kyrkor samt andra huvudmän. Det finns inget sammanhängande stöd utan risken är stor att de anhöriga faller mellan stolarna vid övergång mellan exempelvis huvudmän. Kunskapsnivån är bitvis låg, både hos allmänheten om vem som är anhörig men även inom förvaltningen om vilket stöd vi ska ge och vilka utanför förvaltningen som vi kan samverka med. Upplevelsen är också att det saknas resurser att hjälpa anhöriga lokalt och att detta är frustrerande för personalen som möter anhöriga. Många uttrycker att det saknas en tydlig strategi kring hur vi ska arbeta med/för de anhöriga. Stödet kring anhöriga är främst inriktat mot de äldre men kartläggningen visar att det pågår arbete kring övriga anhöriggrupper i och utanför förvaltningen. Detta arbete kan dock sägas vara isolerade öar som inte har strategier eller resurser för att arbeta samordnat trots att kunskapen hos dessa personer är mycket god och att de utför ett bra arbete. Samtliga projektet varit i kontakt med har uppvisat ett stort intresse av att utveckla anhörigstödet. Det fortsatta arbetet handlar om att kommunen ska vara ansvarig och drivande i utvecklandet av anhörigstödet för medborgarna i Marks kommun. Praktiskt handlar det om att tillsätta projektledare med tydligt uppdrag att skapa nätverk, sprida information och utveckla stödet till den nya målgruppen och implementera detta med befintligt anhörigstödet så att det uppfyller lagens intentioner. 3

4 Bakgrund Från den 1 juli 2009 gäller en ny bestämmelse i 5 kap. 10 socialtjänstlagen (2001:453). Bestämmelsen anger att socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre som stödjer en närstående som har funktionshinder. Marks kommun har beviljats tkr. Arbetet startade den 9 juni 2010 med att projektledare utsågs. Styrgruppen sammanträder en gång i månaden för att få information samt för att fatta beslut om det fortsatta arbetet. Uppdraget är att utreda och förbereda för hur utvecklandet av anhörigstödet inom IFO (Individoch familjeomsorg, HKO (Handikappomsorgen) och socialpsykiatrin ska se ut i Marks kommun. Syfte Att presentera en plan för hur utvecklandet av anhörigstödet kan se ut. Projektmål Kartlägg behoven av anhörigstöd för personer (under 65 år) med en fysisk eller psykiskt funktionsnedsättning samt till personer med missbruks- och beroendeproblem. Inventera befintligt stöd i såväl kommunal verksamhet som i landstinget och primärvårdens regi, olika föreningar och intresseorganisationer. Ta fram förslag till handlingsplan hur vi kan skapa en helhet inom anhörigstödet mellan äldreomsorg, omsorgen om personer med en funktionsnedsättning och individ och familjeomsorgen. Avgränsning Projektet ska inte genomföra förändringen själv. Projektet ska inte ge förslag för äldreomsorgens anhörigstöd. Projektupplägg vid ett utvecklande av anhörigstöd Det praktiska projektarbetet planeras att starta augusti 2010 och pågå till 31 oktober Se bilaga 1 och 2 för projektorganisation. Projektledaren kommer ta fram en mer detaljerad planering under hösten

5 Organisation förstudien Beställare Socialnämnden Styrgrupp Helen Smith Bengt Sahlberg Uppdragsgivare Magnus Andersson, förvaltningschef Projektledare Henrik Carlsson Kontaktgrupp Ingrid Johansson, Chef närståendestöd äldreomsorgen Johannes Lindqvist, handläggare LSS Elimkyrkan Camilla Nilsson. tidigare Folkhälsoplanerare Marks kommun Anna-Lena Hägg. Enhetschef HKO. Marks kommun Hans Borg. Utredare. Marks kommun. Enhetschefer Handikappomsorgen, på ledningsmöte. Anders Nyström och Cecilia Svensson. Personliga ombud Annette Eriksson, Chef IFO RSMH Kuratorer inom grundskola och gymnasium Tidplan Förstudie De första tre månaderna skall kartläggning, förberedelser och analyser göras. Rapport klar senast 31 oktober 2010 och presenteras för styrgruppen. Projektledaren avsätter ca:15 % under projekttiden. Projektbudget Projektet har 0 tkr för förstudiearbetet. Totalt har Anhörigstödet fått tkr. 970 tkr är budgeterade för utvecklingen av äldreomsorgens anhörigstöd och de resterade 945 tkr kan användas för utvecklandet av anhörigstödet enligt de nya kriterierna. 5

6 Omvärlden Syfte Syftet är att dra lärdom av andra kommuner som har anhörigstöd inom delar eller samtliga områden samt studera vad rapporter och studier kommer fram till. Vad vill vi veta Hur ser behovet ut i Marks kommun? Vad finns för stöd idag? Finns aktuella studier/rapporter angående behov och resurser? Hur är andra kommuners verksamheter uppbyggda? Hur arbetar andra huvudman i frågan? Aktiviteter Litteraturstudier. Nätverk och seminarier. Material från olika intresseorganisationer, kyrkan etc. Personliga möten med personer ur kontaktgruppen Resultat En riktlinje som projektet funnit i flera dokument handlar om hur vi kan uppskatta antalet anhöriga i en kommunal organisation. Det är självklar inte helt enkelt att räkna ut men ett sätt är att ta antalet personer med insatser från socialtjänsten och multiplicera med tre. I Marks kommun är det enligt uppgift ca: 2000 inskrivna vilket skulle ge ett resultat på 6000 anhöriga. Det stora flertalet får idag ingen hjälp från kommunen och det är inte heller självklart att de behöver detta. Flera får dock hjälp men det handlar om enstaka insatser under begränsad tid och med begränsad samverkan mellan olika aktörer. En del söker själva upp hjälpen medan en stor del av de anhöriga inte har kännedom om vilken hjälp de kan få eller var den erbjuds. För de anhöriga till äldre finns idag en väl utbyggd stödverksamhet som dock måste fortsätta att utvecklas för att erbjuda ett mer individuellt stöd till den enskilde. I det material som är genomgånget ser vi att de anhöriga är en blandning av olika typer. De är äldre, yngre, barn och har olika relationer till den närstående (Se bilaga 4). Därför behövs en stor bredd i informationsspridningen, via hemsidor, lokalpress och inte minst via den personal som dagligen möter de anhöriga. Det behövs tydlighet i budskapen kring vad som gäller och då behöver kommunen skapa tydliga direktiv, riktlinjer samt verka kraftfullt för att hålla ihop alla aktörer kring de anhöriga. Då de anhöriga både går i skolan och arbetar behövs ett mer flexibelt stöd gällande tider på dygnet stödet erbjuds. Kvällstid och neutrala platser behöver erbjudas. Den grupp som är mest utsatt och som är svårast att nå är barnen. Det finns en mängd exempel i litteraturen där barn far mycket illa som anhörig och denna grupp bör vara högst prioriterad. 6

7 Den tydligaste bilden som klart framträder är bristen på samordning och att de anhöriga inte får ett sammanhängande stöd utan faller mellan stolarna i övergången mellan huvudmännen och inom socialtjänsten. Kontaktpersonerna och litteraturen lyfter ofta fram att socialtjänsten och skolan blundar för de anhöriga och inte vill se dem då det inte finns tillräcklig kunskap eller resurser att ta sig an dem. Speciellt barnen är utsatta då de inte har samma förutsättningar att söka information. Många barn upplever skuld och skam och lägger mycket tid på att aktivt dölja en svår hemsituation. Detta gör det mycket svårt att se de signaler som barnen sänder ut om hjälp. Då någon i sitt yrke inom socialtjänsten får kontakt med en anhörig och då speciellt ett barn eller en ungdom finns det inte möjlighet att hjälpa detta barn i tillräckligt stor utsträckning och uppfattningen är generellt så att de inte vet vem de kan hänvisa barnet/ungdomen till (om de nu verkligen borde hänvisa ett barn?). Det saknas kunskap om vilka som är anhöriga, detta både hos personal och hos de anhöriga själva. Här finns det ett informationsbehov. Det saknas en strategi från kommunen om hur de ska arbeta med de anhöriga och detta behöver byggas upp och ledas av kommunen tillsammans med övriga aktörer kring de anhöriga. Det finns många exempel på hur de anhöriga vill bli hjälpta, det finns även studier som visar på vikten av ett fungerande stöd. Se bilaga 3. Det finns ett flertal verksamheter som idag möter de anhöriga och även arbetar med hela familjen. I både IFO och HKO möter personalen flertalet av de anhöriga om inte vid första besöket så inom kort tid. Det tar tid att etablera kontakt och skapa förtroende men de flesta ur personalen projektet talat med, anser att de får bra kontakt med de anhöriga. Hur väl stämmer detta med de anhörigas bild? Vad skulle en lokal undersökning visa? Vad säger andra professioner, kyrkor eller organisationer som möter de anhöriga som har kontakt med IFO och HKO? Både Göteborg och Lerum har under en tid arbetat intensivt med anhörigfrågor och båda ser att det tar lång tid att bygga upp verksamheten. De arbetar med olika kontaktvägar och arbetssätt. Utbildning individuellt och i grupp, stödgrupper, självhjälpsgrupper. Övergripande samordnare, anpassad tid och mötesplats. Viktigt med mycket stöd i skolan. De upplever många av de problem som studierna lyfter fram och då främst hur man fångar upp syskon, tabubelagt ämne, okunskap, brister i kommunikationen med andra huvudman. De anhöriga har ofta flera problemområden. Under detta utredningsprojekt har det ibland varit svårt att etablera kontakt med en del personer som sökts. Orsaken till detta har varierat och det får bli en arbetsuppgift för det fortsatta arbetet och då med fördel av ett mer kraftfullt mandat och djupare förankring. Vid inbokat möte med Chef för Försörjningsstöd, Familjeenheten och Vuxenenheten var det endast Vuxenenheten som var närvarade. Det finns även fler personer som kunnat ge projektet mer information men även här sätter tiden en gräns för projektet. 7

8 Grovplanering av Projekt Anhörigstöd Del 1 Kartläggning av behov/ Inventering av befintligt stöd - Uppdatering av projektet på hemsidan - Insamling av material - Träffa/kontakta personer inom och utom förvaltningen som kommer i kontakt med målgruppen - Sammanställa ett sammanfattande intryck Del 1 klar 24 september Del 2 Förslag till fortsatt projektupplägg - Utifrån ny lagstiftning presentera ett projektupplägg - Syfte/mål - Organisation - Projektbudget - Tidsplan - Samarbetspartners - Rekrytering Del 2 klar 21 oktober Slutrapport - Inlämnad och godkänd 28 oktober 8

9 Aktivitetsplan Tid Klart Hemsida 5 tim Bestämma innehåll 1 tim - Kontakt med webbansvarig 2 tim - Löpande uppdatering 2 tim Insamling 30 tim Internet 7 tim - Böcker 6 tim - Rapporter 7 tim - Cd 1 tim - DVD 1 tim - Dokumentera 8 tim Kontakt 26 tim Möten olika referenspersoner 8 tim - Telefon 5 tim - Mail 5 tim - Dokumentera 8 tim Sammanställning 8 tim Analys 4 tim - Dokumentation 4 tim Projektupplägg tim Syfte/mål 2 tim - Organisation 1 tim - Projektbudget 2 tim - Tidsplan 1 tim - Samarbetspartners 1 tim - Rekrytering 1 tim - Dokumentering 4 tim Slutrapport 5 tim Dokumentera 4 tim - Överlämna 1 tim 9

10 Rekommendation Projektet rekommenderar att förvaltningen skyndsamt annonserar efter projektledare på, helst heltid, för att inleda arbetet med att utveckla anhörigstödet för den nya målgruppen. Det är av stor vikt att anhörigverksamheten inte enbart blir en fråga för socialförvaltningen utan för hela kommunen. Samtliga förvaltningar måste samverka för att projektet ska få framgång och att lagens intentioner uppnås. Detta är i stor utsträckning en folkhälsofråga. Förslag till fortsatt arbete Organisation - Beställare o Socialnämnd - Styrgrupp o Magnus Andersson, Förvaltningschef, Verksamhetschef IFO o Helen Smith, Verksamhetschef HKO o Anna Lena Gunnarson, Chef handläggaravdelningen o Henry Freij, ersätts av Gunhild Unger Snygg vid årsskiftet , Verksamhetschef ÄHO - Uppdragsgivare o Förvaltningschef - Projektledare o Internannonsering ska ske Tidsplan projektanställning under ett år med möjlighet till fortsatt anställning beroende på politiska beslut Trolig projektanställning under ett år med möjlighet till tillsvidaretjänst beroende på politiska beslut. - Förändringen bör sedan vara fullt implementerad och finansierad i den ordinarie verksamheten. Projektbudget genomförande Projektledare januari december Övrigt Projektbudget genomförande Projektledare januari december Övrigt Uppgifter 10

11 - Planera aktiviteter tillsammans med befintligt anhörigstöd. Exempelvis; o Bilda nätverk där samtliga aktörer ska vara med o Starta gruppverksamhet i någon form o Planera för fortsatt verksamhet utifrån behov o Utforma informationsplan o Utforma plan för att följa upp verksamheten o Följa forskning och utveckling o 11

12 Rapporter/Studier/Böcker/Filmer/Hemsidor Här presenteras de som levererat användbart material till projektet. Forinder, U,. Hagborg, E (2008) Stödgrupper för barn och ungdomar. Studentlitteratur. Hagborg, E, (2003) En nationell kartläggning av gruppverksamheter för barn och ungdomar som hat föräldrar som missbrukar. D-uppsats 10 p, Socialhögskolan, Stockholm. Ribbing, S, (2005) Vara vettig vuxen. Förlagshuset Gothia, Stockholm. Karlsson, H,. Öberg, M. (2004) Med rätt att vara barn. IOGT-NTO Juniorförbund. Stockholm. Larsen, T,. Schmidt-Bauer, P. (2009) Boken om anhörigstöd. FoU Väst/GR. Göteborg. Närståendestöd. Borås kommun. Hemsida Karlsson, E. (2009) Rapport av utvecklingen av stödet till anhöriga som hjälper och vårdar närstående utvecklingsarbetet, att kartlägga behov av stöd och arbeta fram stöd för nya anhöriggrupper till yngre närstående (under 65 år). Göteborg. Björnsdotter, L. (2010). Att utveckla stöd till anhöriga som vårdar eller stödjer personer med funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom slutrapport. Lerum. Barn och unga i familjer med missbruk vägledning för socialtjänsten och andra aktörer. (2009). Socialstyrelsen. Barn i familjer med alkohol- och narkotikaproblem omfattning och analys. (2008). Statens folkhälsoinstitut. Stockholm. Kartläggning av insatser för barn och ungdomar i risksituationer. (2010) Statens folkhälsoinstitut. Stockholm. Karlsson, M. (2009). Rapport utvärdering anhörigas hus. Varbergs kommun. Regional utvecklingsplan för psykiatrin Brukar- och anhöriginflytande och stöd till anhöriga. (2004) Västra Götalandsregionen. Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, (2010). Hemsida Isblomma så behöver det inte vara (2009)Bona Via. DVD-film 12

13 Att utveckla anhörigstöd. (2006) Kompetensfonden. Stockholm. Löf, C,. Zetterberg, C, (2008) Anhöriga till alkohol- och narkotikaberoende Stödets betydelse för deras livssituation ur ett hälsoperspektiv. C-uppsats 15 hp, Mittuniversitetet, Sundsvall. Anhöriga till personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning en resurs i behov av stöd. (2010). Socialstyrelsen. Stöd till anhöriga till personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning tre exempel. (2010). Socialstyrelsen. Isaksson, N,. Saari, L, (2008) Ser sjuksköterskan barnet? När föräldern lider av psykisk ohälsa. D-uppsats 15 hp, Högskolan väst, Trollhättan. Insatser, forskning och fortbildning i Västra Götaland (2010) En rapport från forskningsrådet för missbruk och beroendefrågor nätverk i Västra Götaland. Vara vettig vuxen, utbildning av Hela Människan och Fryshuset. Barnstöd/Linusutbildning, utbildning av Hela Människan Från bör till ska Första årets erfarenheter. Lennarth Johansson, (2010) Socialstyrelsen. 13

14 Bilaga 1 Projektorganisation förstudiefasen För mer information om roller och ansvar se bilaga 2 Beställare Socialnämnden Styrgrupp Helen Smith, chef HKO Bengt Sahlberg, chef IFO Referensgrupp Inte i förstudien! Dock viktigt att ta in synpunkter vid det fortsatta arbetet. Projektledare Henrik Carlsson 14

15 Bilaga 2 Projektorganisation ansvar och roller Ansvar/Befogenheter Funktion Ansvar Befogenheter Styrgrupp Helen Smith Bengt Sahlberg Säkerställa att projektet drivs i linje med gällande beslut. Fastställa projektplan. Bedömer resultat och ger förslag till beslut Beslutar angående förslag om ändringar Stötta projektledaren Projektledare Henrik Carlsson Nå målet med projektet Planerar och organiserar projektet 15

16 Bilaga 3 Citat/kommentarer från genomgånget material Lerum- rapport - Två delar, direkt och indirekt. Direkt stöd är avlastning, samtal, rådgivning etc. Indirekt avser stödet till den närstående som är sjuk eller har en funktionsnedsättning. o Som anhörig sätter man oftast den närståendes behov först. Att det indirekta stödet fungerar är en förutsättning för att den anhörige ska kunna ta till sig av det direkta stödet som erbjuds. - Anpassa till de anhöriga o Kvällstid o Neutrala platser - Kunskap o Okunskap kring psykisk ohälsa o Tabubelagt ämne - Landstinget o Ofta stöd för en begränsad tid o BUP- mer självklart med stöd även till vårdnadshavare dock ej övriga anhöriga. o Skolan har en viktig roll att sprida kunskap och ge stöd. o Primärvården begränsat antal stödsamtal. o Observandum, utmattade mammor, som kämpar för sina barn. Rädsla att söka hjälp, höga ambitioner och skamkänslor som hindrar. - Kommunen o Viktigt med bemötande från personalen som möter anhöriga o Svårt att nå anhöriga o Anhöriga har flera problemområden och hänvisas runt och hamnar lätt mellan stolarna. o Föräldrautbildning o Mötesplats - Anhörigas förväntningar o Svårt marknadsföra anhörigförening o Orken tryter, pinsamt. o Önskar hjälp/stöd och främst någon att samtala med. o Problem när hjälpen övergår från en verksamhet till en annan.(samverkan) o Kommunen behöver vara tydlig i vilket stöd som finns. Hemsidan bör ge mer information och ha en egen flik. - Förslag o Övergripande samordnare behövs o Internetbaserat anhörigstöd o Hemsidan o Skapa referensgrupp, anhöriga, politiker, föreningar, avdelningar inom kommunen. o Anhöriggrupper o Stärka anhörigföreningen o Hur fånga upp barn och syskon? o Samarbete mellan kommunerna Med rätt att vara barn - Olika sätt att hjälpa o Stödgrupper 16

17 o o Stöd i skolan: kamratstödjare, skolsköterskor, kuratorer, lärare, städare, vaktmästare, mattanten, kompisen Andra nätverk: fritidsledare, tränare, kompisförälder Rapport utvärdering anhörigas hus - Sammanfattning o Begränsade öppettider är ett hinder o Dålig kunskap om verksamheten o Svårt att ta steget o Ibland svårt att ta sig till lokalen o Behöver bredda verksamheten o Bra med central mötesplats men även lokala filialer Kartläggning av insatser för barn och ungdomar i risksituationer Resultatet visar att barn och ungdomar till föräldrar med utvecklingsstörning eller kognitiva svårigheter eller till föräldrar som är frihetsberövade pga. kriminalitet samt barn och ungdomar i asylprocesser behöver uppmärksammas i större utsträckning än vad som sker. Barn i familjer med alkohol- och narkotikaproblem omfattning och analys. - Resultat av sex studier o Föräldrars riskbruk av alkohol är en riskfaktor för negativa hälsoeffekter på barnens hälsa. o I kombination med andra problem t ex. psykiska problem förstärks riskfaktorn och detta talar för att frågan rör stora grupper av barn. o Minska riskbruk är viktigt men även sätta in insatser som minskar risken för hälsoproblem för barn. o Exempel på insats: att inom förskola och skola ge barnen träning i att tolka och hantera känslor, och att utveckla deras förmåga till aktiv problemlösning. Närståendestöd. Borås kommun. Hemsida - Information och riktlinjer o Både till närstående samt till den som är sjuk eller har funktionshinder o Erbjuder stödperson, stödplan och stödgrupp o Praktiskt stöd i form av dagverksamhet, korttidsplats, växelvårs, avlösning, hjälpmedel etc. o IT- stöd: Action erbjuder stöd och råd via dator. o Möjlighet att bli anställd anhörigvårdare o Ekonomiskt stöd Boken om anhörigstöd - Eftertankar o Då merparten av alla anhörigvårdare är i yrkesverksamålder finns ett stort behov av att utveckla stödformer speciellt för dem. Forskning har visat att exempelvis yrkesverksamma döttrar till äldre och långvarigt sjuka upplever sämre livskvalitet och är frånvarande från sitt arbete oftare än jämnåriga kollegor. 17

18 o o o o o o Anhörigcirklar dagtid och träffpunkter på äldreboenden är ett hinder att locka till sig anhörigvårdare i yrkesverksamålder. Viktig funktion men bara en bråkdel av alla anhöriga nås av det stöd som finns. Anhöriga har framfört önskemål om hjälp med att samordna vård- och myndighetskontakter, något som skulle kunna minska deras ansvarsbörda. Anhörigkonsulent har en viktig roll men ofta en stor arbetsbörda. De ska fånga upp frivilliga, anhöriga, okända. De fungerar som kurator. De har många externa kontakter och även ett stort arbete riktat internt i organisationen. Inte sällan är de deltidsanställda eller projektanställda. Kvaliteten på den enskildes vård får inte bli avhängig anhörigas och frivilligas goda vilja. Om anhörigstödet genomsyrade alla verksamheter inom kommunernas socialtjänst samt landstingens hälso- och sjukvård, skulle fler anhörigvårdare kunna nås av det, vilket skulle kunna gynna innovativa och flexibla stödformer. Barn och unga i familjer med missbruk vägledning för socialtjänsten och andra aktörer - Att växa upp med missbruk i familjen o Inga säkra uppgifter om hur många barn och unga som växer upp med missbruk i familjen o När det finns missbruk är det också vanligare med andra problem i familjen o Att växa upp med missbruk i familjen innebär ofta en svår situation för barn och unga samt också en ökad risk för en rad olika problem i framtiden o Vilka konsekvenser missbruket för med sig beror på en kombination av olika risk- och skyddsfaktorer - Att upptäcka att barn lever med missbruk i familjen o Det är viktigt att kunna ge barn och unga som växer upp med missbruk i familjen stöd och hjälp så tidigt som möjligt o Det finns inga särskilda symtom hos barn och unga som tyder på just missbruk i familjen, utan det är liknande tecken som vid andra problem o Det är många olika verksamheter som behöver vara medvetna om och uppmärksamma på om det finns missbruk i familjen, samt på att barn och unga kan behöva hjälp o Många yrkesgrupper har en skyldighet att anmäla till socialtjänsten när något tyder på att ett barn far illa eller riskerar att fara illa. Det behöver finnas rutiner för en sådan anmälan o Det är viktigt att samverka för att ge dessa barn och unga stöd och hjälp - Att bedöma barn och ungas behov o En utredning som rör barn och unga med missbruk i familjen skiljer sig inte från socialtjänstens andra utredningar kring barn och unga o Vissa aspekter tas upp som är särskilt viktiga för att bedöma vilka konsekvenser missbruket har och har haft för barnet eller den unga - Stödinsatser till barn, unga och deras föräldrar o Stödinsatserna för barn och unga i familjer med missbruk behöver inriktas på att minska riskfaktorerna och stärka skyddsfaktorerna o Målsättning, planering, innehåll och metoder för insatserna behöver sätta i relation till risk- och skyddsfaktorer samt bygga på en helhetsbedömning av barnets eller den unges situation o Såväl socialtjänsten som flera andra aktörer erbjuder olika former av stöd och hjälp till barn och unga i familjer med missbruksproblem - Vilka insatser är effektiva? 18

19 o Det saknas tillförlitlig kunskap om vilka metoder för stöd till föräldrar, barn och unga som lever i familjer med missbruk som är effektiva o Svenska och nordiska utvärderingar på området saknas. Både effektutvärderingar och lokala uppföljningar behöver därför genomföras. - Att dokumentera och följa upp insatser och verksamhet o Det finns ett stort behov av att dokumentera, följa upp och utvärdera verksamheter och metoder på ett strukturerat och systematiskt sätt, för att öka kunskapen om insatser för barn och unga i familjer med missbruk och deras effektivitet o En klar och tydlig dokumentation av verksamheten, dess mål och innehåll, utgör en bra grund för senare uppföljningar och gör också verksamheten synlig för brukare och andra o Med standardiserade instrument kan bedömningar och uppföljningar bli strukturerade och enhetliga o Kostnader för verksamhet som riktar sig till barn och unga i familjer med missbruksproblem behöver ses i ett helhetsperspektiv, där även värdet av det förebyggande arbetet vägs in Regional utvecklingsplan för psykiatrin - Mål/riktlinjer för god vård o Att närstående ska mötas med respekt vars erfarenhet/kunskap tas tillvara och ses som en resurs i arbetet med den enskilde o Att närståendes behov av information och delaktighet ska betraktas inom de psykiatriska verksamheterna och avspeglas i rutiner o Att barn till människor med psykisk ohälsa särskilt uppmärksammas o Att regionens verksamheter samordnar sina insatser med varandra och övriga samhällsaktörer till gagn för den enskilde o Att regionens verksamheter lokalt och regionalt samarbetar med berörda brukar- och anhörigorganisationer i syfte att stärka inflytande för den enskilde och påverka planering och verksamhet - Närstående o Ett stort antal av de personer med psykisk ohälsa som erhåller olika vård- och behandlingsinsatser är föräldrar och har minderåriga barn o sjukvårdens ansvar avseende barnen som närstående förtydligas på regional nivå o Då någon drabbas av svår psykisk ohälsa hamnar ofta hela familjen i kris. o Viktigt att erbjuda familjesamtal, enskilda närståendesamtal, stödkontakt. Även enstaka samtal kan vara av avgörande betydelse o Psykiatrin ska anordna anhörigträffar till sammans med intresseföreningar. Nationellt kompetenscentrum - Utdrag från hemsidan o Målet måste vara att all personal som arbetar inom socialtjänstlagens alla verksamhetsområden bemöter anhöriga med intresse, engagemang och beredskap att informera om och erbjuda anhörigstöd o Det handlar om att: Informera all personal inom socialtjänsten att om tankarna bakom den skärpta bestämmelsen i socialtjänstlagen om stöd till anhöriga Göra det tydligt för socialsekreterare, biståndshandläggare, LSS- handläggare med flera om rätten att ansöka om bistånd till anhörigstöd Ta reda på vilka grupper i kommunen som har behov av anhörigstöd och vilka behoven är 19

20 o Bygga upp nya nätverk för att samordna stödet till de yngre anhöriga mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården och skapa tydliga rutiner för samarbetet Utforma tydlig information på kommunens webbplats och i annat informationsmaterial om det nya, utvidgade anhörigstödet Anhöriga och patienter ska inte känna av olika ansvarsområden. Det ska inte finnas hack i vårdkedjan. En bra samverkan finns om den enskilde får den hjälp och information han/hon behöver utan att ringa till många olika personer och instanser. Familjefokus istället för individfokus är ett sätt att även se de anhörigas behov. Möte med Anna-Lena Hägg, EC HKO. Psykiska funktionshinder men även fysiska - Utdrag av samtalet o Träffar ofta de närstående efter hand, främst föräldrarna o De visar ofta på olika behov, pengar, socialt, engagemang etc. o De behöver samtalsstöd och nätverk. Våga släppa sina barn. Veta vart de kan vända sig med frågor Möte med Camilla Nilsson, Fd. folkhälsoplanerare. - Utdrag av samtalet o Hel del kontakt med Elimkyrkan som i på gång att starta med verksamhet med barn till missbrukare. o Det finns ett nätverk de glömda barnen som utbildar barngruppledare Möte med Hans Borg, utredare - Utdrag av samtalet o Arbetat med självhjälpgrupper och haft goda erfarenheter av detta. o Internet är ett stort hjälpmedel för de anhöriga att skaffa sig kunskap o Mycket viktigt att lyfta frågan ur ett anhörigperspektiv o Viktigt att arbeta långsiktigt Vara vettig vuxen - Grundfilosofi o Kurs med tanke på att ge kunskaper på basnivå till alla dem som ser hur barn och ungdomar drabbas av det ökande drickandet och drogandet i Sverige idag o Utgångspunkten är barnperspektivet En nationell kartläggning av gruppverksamheter för barn och ungdomar som har föräldrar som missbrukar - Gruppverksamheterna o Väl förankrade och etablerade o Riktade mot barn, vuxna och anhöriga o Anpassade metoder o Vanligen ledda av Socionomer med gruppledarutbildning o När gruppverksamheterna beskriver sin syn på det egna arbetet och redovisar tankar och förväntningar inför framtiden är det en övertygande, hoppfull angelägen och meningsfull självbild som förmedlas Stödgrupper för barn och ungdomar - Bok som beskriver olika metoder för stödgruppsverksamhet o Självhjälp, familjer med beroende, psykiskt sjuka, skilda föräldrar, barn i sorg, mobbade, våld i hemmet etc. 20

21 o Boken ger en bra introduktion till behovet samt om att leda och handleda stödgrupper Göteborg - Rapport av utvecklingen av stödet till anhöriga som hjälper och vårdar närstående - Projektupplägg, resultat och funderingar o Projektet har tagit flera år men med en konstant utveckling o Anhörigstödjare på 100 % tillsattes o Start med cirkel för föräldrar till vuxna barn med funktionshinder o Stadsdel Centrum har ca 600 brukare inom IFO med ca 400 anhöriga o Enkäter visar att anhöriga vill ha stöd för att orka stödja o Trolig samhällsekonomisk vinst. Hur mäter vi detta? o Ämnen anhöriga vill ta upp i enkät: Diagnoser, vad innebär de? Föreläsningar, från läkare och psykologer Dialog med socialtjänsten om ansvar och samordning. Även med försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Skolfrågor. Hur hanterar man vardagen med familj, syskon och arbetsliv. Självhjälpsgrupper Möte med Ingrid Johansson Chef anhörigstöd - Utdrag av samtalet o Vi tittar på hur ett samarbete kan komma att se ut mellan befintligt anhörigstöd och eventuell projektledare o Konkreta aktiviteter redan kommande vår kan vara; föreläsningar, konferenser, utbildningar, nyhetsbrev, gruppsamtal. Viktigt att starta. Möte med Camilla Ellnefors - Sandqvist, kurator - Utdrag av samtalet o Ansvarar för ca: 880 elever, självklart svårt att hantera ett sådant antal elever där många är anhöriga o Många bär på skuld och skam då närstående har problem med alkohol, droger, psykisk sjukdom. o Camillas uppskattning är att ca: 100 barn skulle behöva någon form av stöttning men att det inte finns någonstans att få hjälp för alla dessa. Möte med Johannes Lindqvist. Psykiatrihandläggare - Utdrag av samtalet o Arbetar mot brukare som är +18 år. Ca: ärenden. Träffar uppskattningsvis 5-10 % av de anhöriga. Brukarna vill ofta inte ha med någon. o Vid uppföljningssamtal är ibland anhöriga med på och ofta är det anhöriga eller personal som ringer och meddelar ett behov. o Öppenvården har bra metoder men är ofta inte de som tar initiativet. o Ett problem är att anhöriga, personal, allmänhet inte vet att öppen vården finns eller vad de har att erbjuda. Detta kan förbättras. o På de nätverksträffar som finns träffas proffs, anhöriga samt brukaren för att gemensamt lägga upp mål. Dessa mål ska berörda samverka för att uppnå. Ca 50 % har de anhöriga med sig. Det ges dock inget stöd till de anhöriga. o Viktigt att lyssna på de som hör av sig. Hänvisar till öppenvården. o Det skulle vara till stor hjälp med grupper för de anhöriga och att informationen om detta var känt. 21

22 Möte med Hillevi Blomster, skolsköterska - Utdrag av samtalet o Hillevi arbetar med barn/ungdomar upp till klass 9 på 75 %. 460 elever och hon har direkt vetskap om 20 elever som har behov av stöd i sin roll som anhörig. Troligen st. har ett behov. o Får oftast signaler från läraren men även signaler under hälsosamtal och via kurator. o Viktigt med fingertoppskänsla och vid kontakt ha tydliga signaler innan frågan tas upp med barnet. o Går inte hjälpa alla men måste tänka positivt och vara professionell. Tufft att ha så många barn. o Samverkansformer finns mellan socialtjänsten exempelvis hjälteprojektet. Även ungdomsutvecklare spelar en viktig roll i gruppsamtal och enskilda fall. o Behov: De behöver kontakt med andra barn/ungdomar. Socialt stöd. Kontakt med barnföräldrar. Ungdomars hus? Håll det enkelt inte för stramt. Det saknas metoder att ta hand om anhöriga. Utbilda personalen i motiverande samtal. Mer stuktur på denna typ av verksamhet. Handlingsplaner. Möte med Elimkyrkan Camilla och Lars? Björn och Greger IOGT-NTO - Utdrag av samtalet o Dessa organisationer möter främst barn och ungdomar till missbrukare. o De utbildar gruppledare 18 st./ termin. o Viktigast med långsiktighet och struktur. Inte bra när kommunen satsar på korta projekt eller konkurerar ut annan verksamhet. o Starkt önskemål att arbeta tillsammans eftersom kombinationen mellan de olika organisationerna är mest framgångsrik. o Elimkyrkan starta barngrupper 2011 (Gläntan) och behöver hjälp med att sprida information. Neutral lokal samt i förlängningen finansiera gruppledare. Möte med Camilla Boström och Helen Nilsson, kuratorer. Marks gymnasieskola - Utdrag av samtalet o Arbetar som kurator och ansvarar för ca: 1500 elever i åldrarna år. De kan inte säga hur många som behöver stöd som anhöriga men att det är väldigt många. Bara antalet ungdomar till missbrukare (alkohol/ tabletter) ligger kring 150 elever. De träffar kanske 50 st. var. o Det är en bra plats eftersom nästan alla ungdomar finns i byggnaden och har möjlighet att träffa kuratorer. De allra flesta vill ha enskilda samtal. Ibland kontaktas annat stöd för eleverna t ex. BUP (om de är under 18 år) eller socialsekreterare. De upplever att de hjälper många och att samarbetet fungerar bra med BUP och socialtjänsten. Vid allvarligare fall blir det anmälan men det bygger oftast på frivillig bas och en del vill inte ha hjälp. o Kuratorerna är starkt beroende av andra personers deltagande. Många söker sig direkt till dem men många kommer på begäran/tillsammans med lärare, kompisar etc. o De finns idag ingen gruppverksamhet trots att de vet att detta skulle hjälpa en del. Det ligger inte riktigt inom deras uppdrag tror de. o De har idag även elever som har behov av stöd då föräldrarna är skilda. 22

23 o Några önskemål finns att få mer information kring vad som finns att tillgå inom andra organisationer. Det behövs gruppverksamhet, mer och tydlig information på internet. Ett ungdomens hus är en bra idé. Att utveckla anhörigstöd. (2006) Kompetensfonden. Stockholm. - Baby-steps o Att genomföra ett utvecklingsarbete tar tid och innefattar ett visst mått av risktagande. o Tidsåtgången kan missbedömas, arbetet kan gå snett. o Även med den bästa av planer så kommer det inte gå precis som vi har planerat. o Gör ert bästa och ta hellre baby-steps än jättekliv. o Lär av misstagen och fira framstegen. Anhöriga till alkohol- och narkotikaberoende Stödets betydelse för deras livssituation ur ett hälsoperspektiv - Anhörigas reflektioner o Man måste kunna systemet för att kunna få hjälp o Måste ta reda på stödet själv. Verkligen fått kämpat. o De sociala myndigheterna kunde ställa upp mer och ta reda på mer av de anhöriga. o Vissa har fått erbjudande men då var det fulltecknat och en del fick inte vara med. o De gjorde sitt jobb och sen gick de hem (socialtjänsten) det skapades inga relationer. - Socialtjänsten o Xxx vill lyfta fram vikten av personligt engagemang från socialsekreterarna. o Hamnar i en beroendeställning. Upplevs som ett skräckscenario. - Diskussion o Det är efter stödåtgärden som de anhörigas verkliga arbete börjar. Det är då som de ska klara av att genomföra det de har lärt sig ute i vardagslivet och med detta kommer nya frågor, funderingar och situationer för den anhörige att ta sig igenom. Anhöriga till personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning en resurs i behov av stöd. (2010). Socialstyrelsen. - Syskons reflektioner o Relationen kännetecknas av en stark kärlek, men också med en sorg en förlust av en person man känner med. Syskonen uttryckte även ilska över sitt syskons beteende, känslor av skuld och rädslor för att själv bli sjuka. De hade behov av förklarande fakta och en förstående dialog. o De specifika behoven kan vara relaterade till ålder, relation och var i återhämtningsprocessen den närstående befinner sig. o Flera studier visar dock att många anhöriga upplever bristande stöd och delaktighet i professionell vård och omsorg, exempelvis att de inte blivit inbjudna till vårdplaneringen, inte fått viktig information eller inte blivit lyssnade till. - Former av stöd o Stödjande bemötande Öppet Bekräftande Samarbetsvilligt o Organiserade stödinsatser Modeller 23

24 Intresseorganisationer samverkan Stöd till anhöriga till personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning tre exempel. (2010). Socialstyrelsen. - Anhörigkonsulent i Västerås o En rätt så stor andel av de personer som hör av sig har hittat mig på kommunsidorna i telefonkatalogen eller på kommunens hemsida. Andra kontaktar mig efter hänvisning från personalen inom kommun eller landsting eller från anhörigföreningen. Även av anhöriga som blivit tipsade av personer som redan har kontakt med mig. o Allmänt har det visat sig att information om anhörigkonsulentens existens delvis är en färskvara. Det är ett ständigt pågående arbete att göra min funktion känd hos målgruppen och bland vård- och omsorgsaktörerna inom landstinget och kommunens ansvarsområden. Periodvis tar det arbetet en hel del tid i anspråk. - Anhörigas behov o Mycket arbete av den anhörige, såsom kontakter med olika myndigheter och vårdinstanser samt praktiska sysslor som hushållsgöromål och ekonomi. o Flera upplever fortfarande problem inom landstingspsykiatrin och inom kommunala psykiatrin. Bemötandet får mycket kritik, nonchalerade och förbisedda i mötena med vården. o Hur ska man kunna leva ihop med eller stötta en person som lider av psykisk ohälsa när man inte får någon information om vård och behandling på grund av sekretessen? o Gringen (Gävle) drivs av socialtjänsten och erbjuder grupper för barn till missbrukare, barn till psykiskt sjuka, barn i familjer som brukar våld och barn vars föräldrar inte kan kommunicera alls med varandra efter en skilsmässa. o Att synliggöra de oskyldiga barnen visar att barnen till psykiskt sjuka föräldrar är en högriskgrupp som själva riskerar att få framtida psykiska besvär. Det borde därför vara angeläget att stödja denna grupp. Ser sjuksköterskan barnet? När föräldern lider av psykisk ohälsa - Konklusion o Barn som lever i en familj där en förälder drabbats av psykisk ohälsa tvingas ofta ta ett för stort ansvar eller blir bortglömt. o Vår slutsats av den här studien är att barnen är en utsatt grupp bland föräldrar som lider av psykisk ohälsa. o Barnen är beroende av ett nätverk och i behov av vuxna människor i deras omgivning som tar ett ansvar. Insatser, forskning och fortbildning i Västra Götaland - Projekt o Projekt för att skapa en vårdkedja mellan kommunala gymnasieskolorna, IFO och Mini Mariorna. Syftet är snabb och adekvat hjälp. o Mottagningarna ska erbjuda rådgivning, psykosocialt stöd och psykosocial behandling i form av individ-, par- och familjesamtal. Även råd och stöd till anhöriga. Möte med RSMH (Föreningen för mental och social hälsa) 24

25 - Utdrag av samtalet o Henrik deltog på ett medlemsmöte och informerade om projektet och blev informerad om föreningens arbete. o Diskussion följde kring medlemmarnas syn på anhörigstödet. Brister i bemötandet från olika instanser Brist på samverkan och information Vara vettig vuxen - Kurs för vuxna som vill stödja barn till missbrukare o Sprider kunskap kring barns situation o Du som har kontakt med barn o Du som vill fungera som stöd- eller kontaktperson Barnstöd/Linus - Utbildning för barn och tonåringar o I snitt två barn i varje klass växer upp i ett hem där det förekommer missbruk o De tar för stort ansvar för hemmet o Barn ska få leka och utvecklas o Hjälp att bearbeta Från bör till ska, Lennarth Johansson, Socialstyrelsen - OH- bilder från föreläsning o Satsning idag främst mot äldre o Stora skillnader mellan kommuner o Lagen är i stort okänd o Uppskattning om omfattning Inskrivna inom socialtjänsten gånger tre. o Det behövs: Mer information Ökad dialog med målgruppen Ökad samverkan Möte med Annette Eriksson, Enhetschef Vuxenenheten. (klienter från 19 år och uppåt) - Utdrag av samtalet o Många anhöriga hör av sig och vill få hjälp med att ta hand om sin anhöriga eller så undrar de vad de ska göra i en viss situation. Ca: 1 samtal i veckan som leder till anmälan eller stöd till den anhörige. o Cesam: två socialsekreterare som ha samtalskontakt med klienter och tar även emot anhöriga. Ca: 90 st. klienter per år som tillsammans hade 47 hemmavarande barn. Hittills i år har de haft kontakt med 15 anhöriga och troligt blir det drygt 20 anhöriga. o Det finns ingen att hänvisa till, endast Borås och Göteborg vilket kräver aktiva insatser från den anhörige. Inga grupper inom vuxenenheten. o En familj kan få socialpedagogiskt stöd men hänvisar till Borås och Göteborg. Antal familjer? Antal som hänvisas till annan kommun? För hur lång tid? Kostnad? o Försörjningsstödet träffas sällan anhöriga, endast ibland med vid samtal. Önskvärt att aktivt bjuda in anhöriga. 25

26 o o o Case manager finns, en inom öppen psyk och en inom IFO (psykiatrissk). Jobbar med samsjuklighet i en intensiv period. De har en metod som utgår från nätverk. Teamet innehåller även avd. chef öppenvården, Tuula och Annette. Ca: 20 ärenden per år. Idag finns inget organiserat samarbete. Vad behövs: Bjuda in anhöriga på ett aktivt sätt. Gruppverksamhet inom organisationen eller lokalt i bygden. Bättre hemsida, mer info, rätt info och tydlig info. 26

27 Bilaga 4 Anhöriggrupper Barn och ungdomar till funktionshindrade föräldrar, missbruk och/eller beroendeproblem Föräldrar till barn och ungdomar med funktionshinder, missbruk och/eller beroendeproblem Föräldrar till vuxna funktionshindrade, missbruk och/eller beroendeproblem Make/maka/syskon till funktionshindrade, missbruk och beroendeproblem Anhöriga som har en anhöriganställning SoL/LSS Anhöriga som erhåller hemvårdsbidrag Övriga anhörig som ger stöd Barn och ungdomar utan vuxna? Barn och ungdomar med skilda föräldrar? 27

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd

Läs mer

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2015 Version: 1.0 Fastställd: SN 2013-02-21 Uppdateras: 1:a kvartalet 2014 Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Bestämmelser

Läs mer

ANHÖRIGPLAN 2012-2015

ANHÖRIGPLAN 2012-2015 ANHÖRIGPLAN 2012-2015 INLEDNING Anhörigplanen för Svedala kommun 2012-2015 är kommunens plattform för anhörigstödet. Planen ska ses som ett uttryck för den politiska synen på verksamheten, övergripande

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för

Läs mer

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-03-07 62 Dokumentansvarig Anhörigsamordnare/BA Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Regelverk...5

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Dokumentnamn: Rapport - översyn av vård- och omsorgsförvaltningens anhörigstöd

Dokumentnamn: Rapport - översyn av vård- och omsorgsförvaltningens anhörigstöd Sida: 1 (7) Bakgrund Vård- och omsorgsförvaltningen har fått i uppdrag av nämnden att göra en översyn av kommunens anhörigstöd i sin helhet och ge förslag på hur det kan vidareutvecklas. I detta dokument

Läs mer

Vad innebär lagändringen?

Vad innebär lagändringen? Stöd d till anhöriga Vad innebär lagändringen? Vellinge den 19 november 2009 Britta Mellfors Äldreenheten, Socialstyrelsen Disposition Nya lagtexten. - Vad är nytt och vad står det för? Vem är anhörig?

Läs mer

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd Lilian Gullberg, projektledare 0413-620 22 110615 VOO IOU Vård- och omsorgsnämnden.5, INVESTOR NPEOPLE Strategiplan anhörigstöd Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-04-10 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga i Arboga kommun 6 2.1 Information...

Läs mer

Barn som närstående/anhöriga

Barn som närstående/anhöriga (5) Barn som närstående/anhöriga Barns rätt till information, råd och stöd I en situation där barn lever tillsammans med en vuxen patient som har en allvarlig fysisk sjukdom, psykisk störning eller funktionsnedsättning

Läs mer

Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder

Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder SOCIALFÖRVALTNINGEN Innehåll I anhöriganvisningen ingår... 3 Inledning... 4 Kompetens... 5 Information

Läs mer

Anhörigstöd. i Älvdalens kommun

Anhörigstöd. i Älvdalens kommun Anhörigstöd i Älvdalens kommun Ett stöd betyder så mycket vi finns till för dig! De allra flesta ställer upp när någon behöver hjälp. Ofta är det självklart att hjälpa en kär vän, ett sjukt barn, en gammal

Läs mer

Göteborgs Stads stöd till personer som vårdar eller stödjer en närstående. Riktlinje för anhörigstöd

Göteborgs Stads stöd till personer som vårdar eller stödjer en närstående. Riktlinje för anhörigstöd Göteborgs Stads stöd till personer som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för anhörigstöd Innehåll Syfte och mål... 3 Syfte...3 Mål...3 Målgrupp för riktlinjen... 3 Lagstiftning... 3 Socialtjänstlagen...3

Läs mer

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Arrangörer: Kommunal utveckling, Region Jönköpings län Länsstyrelsen Jönköpings län Sofia Rosén, Länsstyrelsen

Läs mer

Dnr KS 2014-37. Handlingsplan UTVECKLING AV ANHÖRIGSTÖD FÖR ÅR 2014-2016 MUNKEDALS KOMMUN FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-02-27 6

Dnr KS 2014-37. Handlingsplan UTVECKLING AV ANHÖRIGSTÖD FÖR ÅR 2014-2016 MUNKEDALS KOMMUN FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-02-27 6 Dnr KS 2014-37 Handlingsplan UTVECKLING AV ANHÖRIGSTÖD FÖR ÅR 2014-2016 MUNKEDALS KOMMUN FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-02-27 6 Innehåll Inledning...1 Syfte och mål...1 Metod...1 Nulägesbeskrivning...2

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Verksamhetsuppföljning

Verksamhetsuppföljning Verksamhetsuppföljning Anhörigcentrum Strigeln Hösten 2012 Eskilstuna kommun Vuxenförvaltningen Uppdragskansliet 1 Verksamhetsuppföljning på Anhörigcentrum Strigeln 1 Inledning Syftet med verksamhetsuppföljningen

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Kontaktperson Programchef Anna-Lena Christensson Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 317, mobil 070.45 10 317 E-post;

Läs mer

KARTLÄGGNING AV STÖD TILL ANHÖRIGA I VÄSTERVIKS KOMMUN

KARTLÄGGNING AV STÖD TILL ANHÖRIGA I VÄSTERVIKS KOMMUN Margareta Göransson, anhörigkonsulent Västerviks kommun och Ann-Christine Larsson, FoU-ledare Fokus Kalmar län KARTLÄGGNING AV STÖD TILL ANHÖRIGA I VÄSTERVIKS KOMMUN Anhörigstödets tre ben Formell organisering

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Verksamheten för funktionshinder Antagen i socialnämnd 2013-08-21 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN Senast gjord revidering: 12 10 15 Beslutet fattat av: Utförd av: Äldreomsorgsutskottet och IFO/LSS-utskottet Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-28, 14 Eva Thimfors HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I

Läs mer

FRÄLSNINGSARMÉN. Delprojektets namn. Delprojektsansvarig

FRÄLSNINGSARMÉN. Delprojektets namn. Delprojektsansvarig FRÄLSNINGSARMÉN VÅRSOLS FAMILJECENTER V Storgatan 21, 3 tr 553 15 JÖNKÖPING Delprojektets namn Barn i sorg Delprojektsansvarig Ann-Charlotte Jernberg Datum 2014-06-05 Sammanfattning Inledning och sammanfattning

Läs mer

Social- och omsorgskontoret. Anhörigstöd

Social- och omsorgskontoret. Anhörigstöd Social- och omsorgskontoret Anhörigstöd Anhörigpolicy Södertälje kommuns policy gällande anhörigstöd innebär att vi ska ha en helhetssyn på människan. Vi inser att alla människor har sina individuella

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna

Läs mer

Sammanställning 1 Nätverk 2 Lärande nätverk utveckling av anhörigstöd enligt 5 kap. 10 SoL

Sammanställning 1 Nätverk 2 Lärande nätverk utveckling av anhörigstöd enligt 5 kap. 10 SoL Sammanställning 1 Nätverk 2 Lärande nätverk utveckling av anhörigstöd enligt 5 kap. 10 SoL Bakgrund Den 1 juli 2009 infördes en ny bestämmelse i 5 kap. 10 socialtjänstlagen. Den anger att socialnämnden

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Våld i nära relationer. Projektplan. Ett samordnat arbete för våldsutsatta personer i nära relationer SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING

Våld i nära relationer. Projektplan. Ett samordnat arbete för våldsutsatta personer i nära relationer SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING DNR 504-266/09 PROJEKTPLAN Godkänd av styrgruppen 2010-01-11 Våld i nära relationer Projektplan Ett samordnat arbete för våldsutsatta personer i nära relationer Projektperiod

Läs mer

Förändringsarbete i utveckling och planering av anhörigstöd

Förändringsarbete i utveckling och planering av anhörigstöd Förändringsarbete i utveckling och planering av anhörigstöd Exempel från Uppdragsutbildning 7,5hp Stöd för anhöriga till barn, unga och vuxna med psykisk ohälsa 2014-2015 Eva Gustafson Möjliggörare vid

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Information anhörigstöd 2015

Information anhörigstöd 2015 SOCIALFÖRVALTNINGEN Katharina Johansson, katharina.johansson@kil.se INFORMATION 2015-05-19 Information anhörigstöd 2015 SOCIALNÄMNDEN I KILS KOMMUN KIL1000, v1.0, 2013-06-14 Sida 1 av 10 Innehållsförteckning

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen). Bilaga 2 Lokal överenskommelse rörande samverkan kring personer under 18 år med psykisk funktionsnedsättning/psykisk sjukdom eller riskerar utveckla psykisk ohälsa. Region Skåne har tecknat ramöverenskommelse

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Anledningen till detta kan vara att personen på grund av fysiska eller psykiska

Läs mer

Riktlinjer för Anhörigstöd

Riktlinjer för Anhörigstöd 2013-08-20 Riktlinjer för Anhörigstöd Inledning Anhöriga som vill och kan göra insatser på olika sätt under kortare eller längre tid, ska erbjudas olika former av stöd. Det gäller både om den närstående

Läs mer

Vad tycker Du om anhörigstöd?

Vad tycker Du om anhörigstöd? Vad tycker Du om anhörigstöd? Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna dig trygg när du vårdar din närstående? Hur tycker du att du blir bemött i din kontakt med kommunens anhörigstöd? Vad är viktigt

Läs mer

Mötesplatser för kunskap

Mötesplatser för kunskap Täby kommuns anhörigstöd Mötesplatser för kunskap taby.se/anhorigstod Täby kommuns anhörigstöd riktar sig till dig som vårdar eller stödjer en närstående som inte klarar vardagen på egen hand. Du ska bo

Läs mer

Projektbeskrivning. Stödinsatser till personer yngre än 65 år med demenssjukdom, deras anhöriga och barn.

Projektbeskrivning. Stödinsatser till personer yngre än 65 år med demenssjukdom, deras anhöriga och barn. Dnr 1.7-42/2014 Sida 1 (8) 2014-02-04 Arvsfondsdelegationens kansli Box 2218 103 15 Stockholm Projektbeskrivning Stödinsatser till personer yngre än 65 år med demenssjukdom, deras anhöriga och barn. Sammanfattning

Läs mer

Sammanställning 2 Lärande nätverk utveckling av anhörigstöd enligt 5 kap. 10 SoL

Sammanställning 2 Lärande nätverk utveckling av anhörigstöd enligt 5 kap. 10 SoL Sammanställning 2 Lärande nätverk utveckling av anhörigstöd enligt 5 kap. 10 SoL Bakgrund Den 1 juli 2009 infördes en ny bestämmelse i 5 kap. 10 socialtjänstlagen. Den anger att socialnämnden ska erbjuda

Läs mer

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR Onkologikliniken, Västerås HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Vision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun

Vision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun Socialförvaltningen Anhörigstöd Förslag Vision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Bergengrenska gården TELEFON: 0414-81 91 65 FAX: 0414-81 97

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Information om anhörigstöd 2010

Information om anhörigstöd 2010 SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING STÖD OCH SERVICE TIL L PERSONER MED FUNKT IONSNEDSÄTTNING ANMÄLNINGSÄRENDE SID 1 (5) 2010-11-22 Handläggare: Kerstin Larsson, Ninnie Jonsson och Siv Lundgren Telefon: 08-508

Läs mer

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Information om Habilitering & Hälsas stöd till dig som har en autismspektrumdiagnos (ASD) utan intellektuell funktionsnedsättning. Det kan vara autism, Aspergers

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till

Läs mer

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2 Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2 Kontaktperson Enhetschef Leif Jarlebring Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 345, mobil 070/45 10 345 E-post:

Läs mer

Lerums kommun. Förstudie av hur det kommunala ansvaret för psykiatrin är organiserat. z!l ERNST ÅYOUNG

Lerums kommun. Förstudie av hur det kommunala ansvaret för psykiatrin är organiserat. z!l ERNST ÅYOUNG Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Januari 2011 Lerums kommun Förstudie av hur det kommunala ansvaret för psykiatrin är organiserat H" z!l ERNST ÅYOUNG MlERNSTÅYOUNG Innehåll Sammanfattning

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd

Riktlinje för anhörigstöd Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler > > Styrdokument Riktlinje för anhörigstöd ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2015-11-25, 275 ANSVAR UPPFÖLJNING: Socialchef GÄLLER TILL OCH MED: 2018 Våra

Läs mer

Sammanfattning Tema A 3:3

Sammanfattning Tema A 3:3 Sammanfattning Tema A 3:3 Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd är det tema som vi skall arbeta med i de olika nätverken. Vi är nu framme vid den tredje och sista omgången i Tema

Läs mer

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Policy för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Detta dokument har tagits fram för att beskriva arbetet med att stödja alla barn och elever i Härryda kommun i deras

Läs mer

Uppdragsspecifikation

Uppdragsspecifikation Uppdragsspecifikation 2014-03-28 NP-center Omfattar stöd för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller problematik enligt: - Socialtjänstlagen (SoL) - Lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Projektplan för Anhörigstöd i T-län

Projektplan för Anhörigstöd i T-län Örebro den 23 december 2005 Projektplan för Anhörigstöd i T-län Vidareutveckling av varaktiga stödformer till anhöriga och närstående 1. Bakgrund Socialdepartementet kommer att utbetala 24 850 000 kr per

Läs mer

Hemstöd. För dig med en psykisk funktionsnedsättning

Hemstöd. För dig med en psykisk funktionsnedsättning Hemstöd För dig med en psykisk funktionsnedsättning 1 INNEHÅLL HEMSTÖD...3 Ansökan Beslut Kontaktman Avgift SYSSELSÄTTNING...5 Avgift TRYGGHETSLARM... 6 Ansökan, beslut och avgift SÄRSKILT BOENDE... 7

Läs mer

Analys och planering för arbetet med målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning i Järfälla kommun

Analys och planering för arbetet med målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning i Järfälla kommun Analys och planering för arbetet med målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning i Järfälla kommun Jenny Sjöberg Inger Brandell Oktober 2014 2014-10-28 1 (11) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND

Läs mer

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2009. Öppna jämförelser

Läs mer

Riktlinjer för Anhörigstödet Lysekils kommun

Riktlinjer för Anhörigstödet Lysekils kommun Riktlinjer för Anhörigstödet Lysekils kommun Socialförvaltningen Handläggare: Anhörigsamordnare A. Antonsson Individ och omsorgsnämnd 2011-11-01 D-nr SON 11-242-701-IMN Vård och omsorgsnämnd 2011-12-14

Läs mer

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle

Läs mer

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Höörs Kommuns Socialtjänst Vision Vi är den naturliga kunskapsparten inom samhällsplaneringen. Vi säkerställer en god kvalitet genom en aktiv medborgardialog och

Läs mer

Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? Kartläggning och granskning av kommunernas verksamhet för personer med psykiska funktionshinder i Kalmar län

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen 3 Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka

Läs mer

ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE

ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Vi är Anhörigcentrum s.5 Det här erbjuder vi s.7 Någon nära mig är äldre eller långvarigt sjuk s.9 Jag

Läs mer

Socialnämndens strategi för Vård och omsorg, har varit utsänd. Mary Nilsson, socialchef, informerar.

Socialnämndens strategi för Vård och omsorg, har varit utsänd. Mary Nilsson, socialchef, informerar. Socialnämndens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2016-04-14 40 Socialnämndens strategi för Vård och omsorg revidering SN-2016/99 Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta reviderad

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande

Läs mer

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Skellefteå 2016-01-21 Sammordningsförbundet Skellefteå-Norsjö Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Bakgrund I Sverige står psykiatriska diagnoser för ca 40 % av alla pågående

Läs mer

stödet till anhöriga omsorgsgivare 1 emelie juter NSPHs inspirationsdag om anhörigstöd

stödet till anhöriga omsorgsgivare 1 emelie juter NSPHs inspirationsdag om anhörigstöd 1 emelie juter NSPHs inspirationsdag om anhörigstöd 2014-11-07. Riksrevisionens utgångspunkter 2 Den omsorg som ges av anhöriga till närstående har en samhällsbärande funktion. Utan de anhörigas omsorgsinsatser

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Pressinformation inför omsorgsnämndens sammanträde. Ärende 4 Barn och ungdomar med neuropsykiatrisk diagnos

Pressinformation inför omsorgsnämndens sammanträde. Ärende 4 Barn och ungdomar med neuropsykiatrisk diagnos 1 Omsorgsnämnden 2008-01-30 Pressinformation inför omsorgsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta omsorgsnämndens ordförande Linnéa Darell (fp), telefon 013-20 62 51 eller 070-382 47

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Barnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag!

Barnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag! Barnkonventionen september 2011 Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag! Barnkonventionen 0-18 år Landstingsfullmäktige 2001 Införliva

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 140204 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 Sammafattning I den sjätte träffen var uppgiften till de lokala nätverken att diskutera konkreta utvecklingsförslag

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2

Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2 PROGRAM FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I UPPSALA KOMMUN Antaget av Kommunfullmäktige 29 maj 2001. Reviderat i april 2002 på grund av ändringar i lagen. Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Stöttar du också någon? Anhörigstöd

Stöttar du också någon? Anhörigstöd Stöttar du också någon? Anhörigstöd Enköpings kommun Enköpings kommun 2012. Formgivning: Elin Hjelm. Här kan anhöriga i alla åldrar få stöd och hjälp Du kan få stöd från kommunen om du vårdar, hjälper

Läs mer