Utveckling av anhörigstöd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utveckling av anhörigstöd"

Transkript

1 Socialförvaltningen Henrik Carlsson Utveckling av anhörigstöd Förstudierapport 1

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Projektmål... 4 Organisation förstudien... 5 Omvärlden... 6 Grovplanering av Projekt Anhörigstöd... 8 Aktivitetsplan... 9 Rekommendation Rapporter/Studier/Böcker/Filmer/Hemsidor Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

3 Sammanfattning Projektet har under juni till oktober 2010 arbetat med att kartlägga behov, inventera befintligt stöd samt planerat för det fortsatta arbetet kring anhörigstöd. Sammanfattningsvis kan vi se att behovet är stort men inte tillräckligt kartlagt i Marks kommun, att anhöriga består av en stor blandning av människor i olika livssituationer och de mest utsatta är barnen. De brister som framkommit är framför allt bristen på samordning inom och mellan förvaltningar, intresseorganisationer, kyrkor samt andra huvudmän. Det finns inget sammanhängande stöd utan risken är stor att de anhöriga faller mellan stolarna vid övergång mellan exempelvis huvudmän. Kunskapsnivån är bitvis låg, både hos allmänheten om vem som är anhörig men även inom förvaltningen om vilket stöd vi ska ge och vilka utanför förvaltningen som vi kan samverka med. Upplevelsen är också att det saknas resurser att hjälpa anhöriga lokalt och att detta är frustrerande för personalen som möter anhöriga. Många uttrycker att det saknas en tydlig strategi kring hur vi ska arbeta med/för de anhöriga. Stödet kring anhöriga är främst inriktat mot de äldre men kartläggningen visar att det pågår arbete kring övriga anhöriggrupper i och utanför förvaltningen. Detta arbete kan dock sägas vara isolerade öar som inte har strategier eller resurser för att arbeta samordnat trots att kunskapen hos dessa personer är mycket god och att de utför ett bra arbete. Samtliga projektet varit i kontakt med har uppvisat ett stort intresse av att utveckla anhörigstödet. Det fortsatta arbetet handlar om att kommunen ska vara ansvarig och drivande i utvecklandet av anhörigstödet för medborgarna i Marks kommun. Praktiskt handlar det om att tillsätta projektledare med tydligt uppdrag att skapa nätverk, sprida information och utveckla stödet till den nya målgruppen och implementera detta med befintligt anhörigstödet så att det uppfyller lagens intentioner. 3

4 Bakgrund Från den 1 juli 2009 gäller en ny bestämmelse i 5 kap. 10 socialtjänstlagen (2001:453). Bestämmelsen anger att socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre som stödjer en närstående som har funktionshinder. Marks kommun har beviljats tkr. Arbetet startade den 9 juni 2010 med att projektledare utsågs. Styrgruppen sammanträder en gång i månaden för att få information samt för att fatta beslut om det fortsatta arbetet. Uppdraget är att utreda och förbereda för hur utvecklandet av anhörigstödet inom IFO (Individoch familjeomsorg, HKO (Handikappomsorgen) och socialpsykiatrin ska se ut i Marks kommun. Syfte Att presentera en plan för hur utvecklandet av anhörigstödet kan se ut. Projektmål Kartlägg behoven av anhörigstöd för personer (under 65 år) med en fysisk eller psykiskt funktionsnedsättning samt till personer med missbruks- och beroendeproblem. Inventera befintligt stöd i såväl kommunal verksamhet som i landstinget och primärvårdens regi, olika föreningar och intresseorganisationer. Ta fram förslag till handlingsplan hur vi kan skapa en helhet inom anhörigstödet mellan äldreomsorg, omsorgen om personer med en funktionsnedsättning och individ och familjeomsorgen. Avgränsning Projektet ska inte genomföra förändringen själv. Projektet ska inte ge förslag för äldreomsorgens anhörigstöd. Projektupplägg vid ett utvecklande av anhörigstöd Det praktiska projektarbetet planeras att starta augusti 2010 och pågå till 31 oktober Se bilaga 1 och 2 för projektorganisation. Projektledaren kommer ta fram en mer detaljerad planering under hösten

5 Organisation förstudien Beställare Socialnämnden Styrgrupp Helen Smith Bengt Sahlberg Uppdragsgivare Magnus Andersson, förvaltningschef Projektledare Henrik Carlsson Kontaktgrupp Ingrid Johansson, Chef närståendestöd äldreomsorgen Johannes Lindqvist, handläggare LSS Elimkyrkan Camilla Nilsson. tidigare Folkhälsoplanerare Marks kommun Anna-Lena Hägg. Enhetschef HKO. Marks kommun Hans Borg. Utredare. Marks kommun. Enhetschefer Handikappomsorgen, på ledningsmöte. Anders Nyström och Cecilia Svensson. Personliga ombud Annette Eriksson, Chef IFO RSMH Kuratorer inom grundskola och gymnasium Tidplan Förstudie De första tre månaderna skall kartläggning, förberedelser och analyser göras. Rapport klar senast 31 oktober 2010 och presenteras för styrgruppen. Projektledaren avsätter ca:15 % under projekttiden. Projektbudget Projektet har 0 tkr för förstudiearbetet. Totalt har Anhörigstödet fått tkr. 970 tkr är budgeterade för utvecklingen av äldreomsorgens anhörigstöd och de resterade 945 tkr kan användas för utvecklandet av anhörigstödet enligt de nya kriterierna. 5

6 Omvärlden Syfte Syftet är att dra lärdom av andra kommuner som har anhörigstöd inom delar eller samtliga områden samt studera vad rapporter och studier kommer fram till. Vad vill vi veta Hur ser behovet ut i Marks kommun? Vad finns för stöd idag? Finns aktuella studier/rapporter angående behov och resurser? Hur är andra kommuners verksamheter uppbyggda? Hur arbetar andra huvudman i frågan? Aktiviteter Litteraturstudier. Nätverk och seminarier. Material från olika intresseorganisationer, kyrkan etc. Personliga möten med personer ur kontaktgruppen Resultat En riktlinje som projektet funnit i flera dokument handlar om hur vi kan uppskatta antalet anhöriga i en kommunal organisation. Det är självklar inte helt enkelt att räkna ut men ett sätt är att ta antalet personer med insatser från socialtjänsten och multiplicera med tre. I Marks kommun är det enligt uppgift ca: 2000 inskrivna vilket skulle ge ett resultat på 6000 anhöriga. Det stora flertalet får idag ingen hjälp från kommunen och det är inte heller självklart att de behöver detta. Flera får dock hjälp men det handlar om enstaka insatser under begränsad tid och med begränsad samverkan mellan olika aktörer. En del söker själva upp hjälpen medan en stor del av de anhöriga inte har kännedom om vilken hjälp de kan få eller var den erbjuds. För de anhöriga till äldre finns idag en väl utbyggd stödverksamhet som dock måste fortsätta att utvecklas för att erbjuda ett mer individuellt stöd till den enskilde. I det material som är genomgånget ser vi att de anhöriga är en blandning av olika typer. De är äldre, yngre, barn och har olika relationer till den närstående (Se bilaga 4). Därför behövs en stor bredd i informationsspridningen, via hemsidor, lokalpress och inte minst via den personal som dagligen möter de anhöriga. Det behövs tydlighet i budskapen kring vad som gäller och då behöver kommunen skapa tydliga direktiv, riktlinjer samt verka kraftfullt för att hålla ihop alla aktörer kring de anhöriga. Då de anhöriga både går i skolan och arbetar behövs ett mer flexibelt stöd gällande tider på dygnet stödet erbjuds. Kvällstid och neutrala platser behöver erbjudas. Den grupp som är mest utsatt och som är svårast att nå är barnen. Det finns en mängd exempel i litteraturen där barn far mycket illa som anhörig och denna grupp bör vara högst prioriterad. 6

7 Den tydligaste bilden som klart framträder är bristen på samordning och att de anhöriga inte får ett sammanhängande stöd utan faller mellan stolarna i övergången mellan huvudmännen och inom socialtjänsten. Kontaktpersonerna och litteraturen lyfter ofta fram att socialtjänsten och skolan blundar för de anhöriga och inte vill se dem då det inte finns tillräcklig kunskap eller resurser att ta sig an dem. Speciellt barnen är utsatta då de inte har samma förutsättningar att söka information. Många barn upplever skuld och skam och lägger mycket tid på att aktivt dölja en svår hemsituation. Detta gör det mycket svårt att se de signaler som barnen sänder ut om hjälp. Då någon i sitt yrke inom socialtjänsten får kontakt med en anhörig och då speciellt ett barn eller en ungdom finns det inte möjlighet att hjälpa detta barn i tillräckligt stor utsträckning och uppfattningen är generellt så att de inte vet vem de kan hänvisa barnet/ungdomen till (om de nu verkligen borde hänvisa ett barn?). Det saknas kunskap om vilka som är anhöriga, detta både hos personal och hos de anhöriga själva. Här finns det ett informationsbehov. Det saknas en strategi från kommunen om hur de ska arbeta med de anhöriga och detta behöver byggas upp och ledas av kommunen tillsammans med övriga aktörer kring de anhöriga. Det finns många exempel på hur de anhöriga vill bli hjälpta, det finns även studier som visar på vikten av ett fungerande stöd. Se bilaga 3. Det finns ett flertal verksamheter som idag möter de anhöriga och även arbetar med hela familjen. I både IFO och HKO möter personalen flertalet av de anhöriga om inte vid första besöket så inom kort tid. Det tar tid att etablera kontakt och skapa förtroende men de flesta ur personalen projektet talat med, anser att de får bra kontakt med de anhöriga. Hur väl stämmer detta med de anhörigas bild? Vad skulle en lokal undersökning visa? Vad säger andra professioner, kyrkor eller organisationer som möter de anhöriga som har kontakt med IFO och HKO? Både Göteborg och Lerum har under en tid arbetat intensivt med anhörigfrågor och båda ser att det tar lång tid att bygga upp verksamheten. De arbetar med olika kontaktvägar och arbetssätt. Utbildning individuellt och i grupp, stödgrupper, självhjälpsgrupper. Övergripande samordnare, anpassad tid och mötesplats. Viktigt med mycket stöd i skolan. De upplever många av de problem som studierna lyfter fram och då främst hur man fångar upp syskon, tabubelagt ämne, okunskap, brister i kommunikationen med andra huvudman. De anhöriga har ofta flera problemområden. Under detta utredningsprojekt har det ibland varit svårt att etablera kontakt med en del personer som sökts. Orsaken till detta har varierat och det får bli en arbetsuppgift för det fortsatta arbetet och då med fördel av ett mer kraftfullt mandat och djupare förankring. Vid inbokat möte med Chef för Försörjningsstöd, Familjeenheten och Vuxenenheten var det endast Vuxenenheten som var närvarade. Det finns även fler personer som kunnat ge projektet mer information men även här sätter tiden en gräns för projektet. 7

8 Grovplanering av Projekt Anhörigstöd Del 1 Kartläggning av behov/ Inventering av befintligt stöd - Uppdatering av projektet på hemsidan - Insamling av material - Träffa/kontakta personer inom och utom förvaltningen som kommer i kontakt med målgruppen - Sammanställa ett sammanfattande intryck Del 1 klar 24 september Del 2 Förslag till fortsatt projektupplägg - Utifrån ny lagstiftning presentera ett projektupplägg - Syfte/mål - Organisation - Projektbudget - Tidsplan - Samarbetspartners - Rekrytering Del 2 klar 21 oktober Slutrapport - Inlämnad och godkänd 28 oktober 8

9 Aktivitetsplan Tid Klart Hemsida 5 tim Bestämma innehåll 1 tim - Kontakt med webbansvarig 2 tim - Löpande uppdatering 2 tim Insamling 30 tim Internet 7 tim - Böcker 6 tim - Rapporter 7 tim - Cd 1 tim - DVD 1 tim - Dokumentera 8 tim Kontakt 26 tim Möten olika referenspersoner 8 tim - Telefon 5 tim - Mail 5 tim - Dokumentera 8 tim Sammanställning 8 tim Analys 4 tim - Dokumentation 4 tim Projektupplägg tim Syfte/mål 2 tim - Organisation 1 tim - Projektbudget 2 tim - Tidsplan 1 tim - Samarbetspartners 1 tim - Rekrytering 1 tim - Dokumentering 4 tim Slutrapport 5 tim Dokumentera 4 tim - Överlämna 1 tim 9

10 Rekommendation Projektet rekommenderar att förvaltningen skyndsamt annonserar efter projektledare på, helst heltid, för att inleda arbetet med att utveckla anhörigstödet för den nya målgruppen. Det är av stor vikt att anhörigverksamheten inte enbart blir en fråga för socialförvaltningen utan för hela kommunen. Samtliga förvaltningar måste samverka för att projektet ska få framgång och att lagens intentioner uppnås. Detta är i stor utsträckning en folkhälsofråga. Förslag till fortsatt arbete Organisation - Beställare o Socialnämnd - Styrgrupp o Magnus Andersson, Förvaltningschef, Verksamhetschef IFO o Helen Smith, Verksamhetschef HKO o Anna Lena Gunnarson, Chef handläggaravdelningen o Henry Freij, ersätts av Gunhild Unger Snygg vid årsskiftet , Verksamhetschef ÄHO - Uppdragsgivare o Förvaltningschef - Projektledare o Internannonsering ska ske Tidsplan projektanställning under ett år med möjlighet till fortsatt anställning beroende på politiska beslut Trolig projektanställning under ett år med möjlighet till tillsvidaretjänst beroende på politiska beslut. - Förändringen bör sedan vara fullt implementerad och finansierad i den ordinarie verksamheten. Projektbudget genomförande Projektledare januari december Övrigt Projektbudget genomförande Projektledare januari december Övrigt Uppgifter 10

11 - Planera aktiviteter tillsammans med befintligt anhörigstöd. Exempelvis; o Bilda nätverk där samtliga aktörer ska vara med o Starta gruppverksamhet i någon form o Planera för fortsatt verksamhet utifrån behov o Utforma informationsplan o Utforma plan för att följa upp verksamheten o Följa forskning och utveckling o 11

12 Rapporter/Studier/Böcker/Filmer/Hemsidor Här presenteras de som levererat användbart material till projektet. Forinder, U,. Hagborg, E (2008) Stödgrupper för barn och ungdomar. Studentlitteratur. Hagborg, E, (2003) En nationell kartläggning av gruppverksamheter för barn och ungdomar som hat föräldrar som missbrukar. D-uppsats 10 p, Socialhögskolan, Stockholm. Ribbing, S, (2005) Vara vettig vuxen. Förlagshuset Gothia, Stockholm. Karlsson, H,. Öberg, M. (2004) Med rätt att vara barn. IOGT-NTO Juniorförbund. Stockholm. Larsen, T,. Schmidt-Bauer, P. (2009) Boken om anhörigstöd. FoU Väst/GR. Göteborg. Närståendestöd. Borås kommun. Hemsida Karlsson, E. (2009) Rapport av utvecklingen av stödet till anhöriga som hjälper och vårdar närstående utvecklingsarbetet, att kartlägga behov av stöd och arbeta fram stöd för nya anhöriggrupper till yngre närstående (under 65 år). Göteborg. Björnsdotter, L. (2010). Att utveckla stöd till anhöriga som vårdar eller stödjer personer med funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom slutrapport. Lerum. Barn och unga i familjer med missbruk vägledning för socialtjänsten och andra aktörer. (2009). Socialstyrelsen. Barn i familjer med alkohol- och narkotikaproblem omfattning och analys. (2008). Statens folkhälsoinstitut. Stockholm. Kartläggning av insatser för barn och ungdomar i risksituationer. (2010) Statens folkhälsoinstitut. Stockholm. Karlsson, M. (2009). Rapport utvärdering anhörigas hus. Varbergs kommun. Regional utvecklingsplan för psykiatrin Brukar- och anhöriginflytande och stöd till anhöriga. (2004) Västra Götalandsregionen. Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, (2010). Hemsida Isblomma så behöver det inte vara (2009)Bona Via. DVD-film 12

13 Att utveckla anhörigstöd. (2006) Kompetensfonden. Stockholm. Löf, C,. Zetterberg, C, (2008) Anhöriga till alkohol- och narkotikaberoende Stödets betydelse för deras livssituation ur ett hälsoperspektiv. C-uppsats 15 hp, Mittuniversitetet, Sundsvall. Anhöriga till personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning en resurs i behov av stöd. (2010). Socialstyrelsen. Stöd till anhöriga till personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning tre exempel. (2010). Socialstyrelsen. Isaksson, N,. Saari, L, (2008) Ser sjuksköterskan barnet? När föräldern lider av psykisk ohälsa. D-uppsats 15 hp, Högskolan väst, Trollhättan. Insatser, forskning och fortbildning i Västra Götaland (2010) En rapport från forskningsrådet för missbruk och beroendefrågor nätverk i Västra Götaland. Vara vettig vuxen, utbildning av Hela Människan och Fryshuset. Barnstöd/Linusutbildning, utbildning av Hela Människan Från bör till ska Första årets erfarenheter. Lennarth Johansson, (2010) Socialstyrelsen. 13

14 Bilaga 1 Projektorganisation förstudiefasen För mer information om roller och ansvar se bilaga 2 Beställare Socialnämnden Styrgrupp Helen Smith, chef HKO Bengt Sahlberg, chef IFO Referensgrupp Inte i förstudien! Dock viktigt att ta in synpunkter vid det fortsatta arbetet. Projektledare Henrik Carlsson 14

15 Bilaga 2 Projektorganisation ansvar och roller Ansvar/Befogenheter Funktion Ansvar Befogenheter Styrgrupp Helen Smith Bengt Sahlberg Säkerställa att projektet drivs i linje med gällande beslut. Fastställa projektplan. Bedömer resultat och ger förslag till beslut Beslutar angående förslag om ändringar Stötta projektledaren Projektledare Henrik Carlsson Nå målet med projektet Planerar och organiserar projektet 15

16 Bilaga 3 Citat/kommentarer från genomgånget material Lerum- rapport - Två delar, direkt och indirekt. Direkt stöd är avlastning, samtal, rådgivning etc. Indirekt avser stödet till den närstående som är sjuk eller har en funktionsnedsättning. o Som anhörig sätter man oftast den närståendes behov först. Att det indirekta stödet fungerar är en förutsättning för att den anhörige ska kunna ta till sig av det direkta stödet som erbjuds. - Anpassa till de anhöriga o Kvällstid o Neutrala platser - Kunskap o Okunskap kring psykisk ohälsa o Tabubelagt ämne - Landstinget o Ofta stöd för en begränsad tid o BUP- mer självklart med stöd även till vårdnadshavare dock ej övriga anhöriga. o Skolan har en viktig roll att sprida kunskap och ge stöd. o Primärvården begränsat antal stödsamtal. o Observandum, utmattade mammor, som kämpar för sina barn. Rädsla att söka hjälp, höga ambitioner och skamkänslor som hindrar. - Kommunen o Viktigt med bemötande från personalen som möter anhöriga o Svårt att nå anhöriga o Anhöriga har flera problemområden och hänvisas runt och hamnar lätt mellan stolarna. o Föräldrautbildning o Mötesplats - Anhörigas förväntningar o Svårt marknadsföra anhörigförening o Orken tryter, pinsamt. o Önskar hjälp/stöd och främst någon att samtala med. o Problem när hjälpen övergår från en verksamhet till en annan.(samverkan) o Kommunen behöver vara tydlig i vilket stöd som finns. Hemsidan bör ge mer information och ha en egen flik. - Förslag o Övergripande samordnare behövs o Internetbaserat anhörigstöd o Hemsidan o Skapa referensgrupp, anhöriga, politiker, föreningar, avdelningar inom kommunen. o Anhöriggrupper o Stärka anhörigföreningen o Hur fånga upp barn och syskon? o Samarbete mellan kommunerna Med rätt att vara barn - Olika sätt att hjälpa o Stödgrupper 16

17 o o Stöd i skolan: kamratstödjare, skolsköterskor, kuratorer, lärare, städare, vaktmästare, mattanten, kompisen Andra nätverk: fritidsledare, tränare, kompisförälder Rapport utvärdering anhörigas hus - Sammanfattning o Begränsade öppettider är ett hinder o Dålig kunskap om verksamheten o Svårt att ta steget o Ibland svårt att ta sig till lokalen o Behöver bredda verksamheten o Bra med central mötesplats men även lokala filialer Kartläggning av insatser för barn och ungdomar i risksituationer Resultatet visar att barn och ungdomar till föräldrar med utvecklingsstörning eller kognitiva svårigheter eller till föräldrar som är frihetsberövade pga. kriminalitet samt barn och ungdomar i asylprocesser behöver uppmärksammas i större utsträckning än vad som sker. Barn i familjer med alkohol- och narkotikaproblem omfattning och analys. - Resultat av sex studier o Föräldrars riskbruk av alkohol är en riskfaktor för negativa hälsoeffekter på barnens hälsa. o I kombination med andra problem t ex. psykiska problem förstärks riskfaktorn och detta talar för att frågan rör stora grupper av barn. o Minska riskbruk är viktigt men även sätta in insatser som minskar risken för hälsoproblem för barn. o Exempel på insats: att inom förskola och skola ge barnen träning i att tolka och hantera känslor, och att utveckla deras förmåga till aktiv problemlösning. Närståendestöd. Borås kommun. Hemsida - Information och riktlinjer o Både till närstående samt till den som är sjuk eller har funktionshinder o Erbjuder stödperson, stödplan och stödgrupp o Praktiskt stöd i form av dagverksamhet, korttidsplats, växelvårs, avlösning, hjälpmedel etc. o IT- stöd: Action erbjuder stöd och råd via dator. o Möjlighet att bli anställd anhörigvårdare o Ekonomiskt stöd Boken om anhörigstöd - Eftertankar o Då merparten av alla anhörigvårdare är i yrkesverksamålder finns ett stort behov av att utveckla stödformer speciellt för dem. Forskning har visat att exempelvis yrkesverksamma döttrar till äldre och långvarigt sjuka upplever sämre livskvalitet och är frånvarande från sitt arbete oftare än jämnåriga kollegor. 17

18 o o o o o o Anhörigcirklar dagtid och träffpunkter på äldreboenden är ett hinder att locka till sig anhörigvårdare i yrkesverksamålder. Viktig funktion men bara en bråkdel av alla anhöriga nås av det stöd som finns. Anhöriga har framfört önskemål om hjälp med att samordna vård- och myndighetskontakter, något som skulle kunna minska deras ansvarsbörda. Anhörigkonsulent har en viktig roll men ofta en stor arbetsbörda. De ska fånga upp frivilliga, anhöriga, okända. De fungerar som kurator. De har många externa kontakter och även ett stort arbete riktat internt i organisationen. Inte sällan är de deltidsanställda eller projektanställda. Kvaliteten på den enskildes vård får inte bli avhängig anhörigas och frivilligas goda vilja. Om anhörigstödet genomsyrade alla verksamheter inom kommunernas socialtjänst samt landstingens hälso- och sjukvård, skulle fler anhörigvårdare kunna nås av det, vilket skulle kunna gynna innovativa och flexibla stödformer. Barn och unga i familjer med missbruk vägledning för socialtjänsten och andra aktörer - Att växa upp med missbruk i familjen o Inga säkra uppgifter om hur många barn och unga som växer upp med missbruk i familjen o När det finns missbruk är det också vanligare med andra problem i familjen o Att växa upp med missbruk i familjen innebär ofta en svår situation för barn och unga samt också en ökad risk för en rad olika problem i framtiden o Vilka konsekvenser missbruket för med sig beror på en kombination av olika risk- och skyddsfaktorer - Att upptäcka att barn lever med missbruk i familjen o Det är viktigt att kunna ge barn och unga som växer upp med missbruk i familjen stöd och hjälp så tidigt som möjligt o Det finns inga särskilda symtom hos barn och unga som tyder på just missbruk i familjen, utan det är liknande tecken som vid andra problem o Det är många olika verksamheter som behöver vara medvetna om och uppmärksamma på om det finns missbruk i familjen, samt på att barn och unga kan behöva hjälp o Många yrkesgrupper har en skyldighet att anmäla till socialtjänsten när något tyder på att ett barn far illa eller riskerar att fara illa. Det behöver finnas rutiner för en sådan anmälan o Det är viktigt att samverka för att ge dessa barn och unga stöd och hjälp - Att bedöma barn och ungas behov o En utredning som rör barn och unga med missbruk i familjen skiljer sig inte från socialtjänstens andra utredningar kring barn och unga o Vissa aspekter tas upp som är särskilt viktiga för att bedöma vilka konsekvenser missbruket har och har haft för barnet eller den unga - Stödinsatser till barn, unga och deras föräldrar o Stödinsatserna för barn och unga i familjer med missbruk behöver inriktas på att minska riskfaktorerna och stärka skyddsfaktorerna o Målsättning, planering, innehåll och metoder för insatserna behöver sätta i relation till risk- och skyddsfaktorer samt bygga på en helhetsbedömning av barnets eller den unges situation o Såväl socialtjänsten som flera andra aktörer erbjuder olika former av stöd och hjälp till barn och unga i familjer med missbruksproblem - Vilka insatser är effektiva? 18

19 o Det saknas tillförlitlig kunskap om vilka metoder för stöd till föräldrar, barn och unga som lever i familjer med missbruk som är effektiva o Svenska och nordiska utvärderingar på området saknas. Både effektutvärderingar och lokala uppföljningar behöver därför genomföras. - Att dokumentera och följa upp insatser och verksamhet o Det finns ett stort behov av att dokumentera, följa upp och utvärdera verksamheter och metoder på ett strukturerat och systematiskt sätt, för att öka kunskapen om insatser för barn och unga i familjer med missbruk och deras effektivitet o En klar och tydlig dokumentation av verksamheten, dess mål och innehåll, utgör en bra grund för senare uppföljningar och gör också verksamheten synlig för brukare och andra o Med standardiserade instrument kan bedömningar och uppföljningar bli strukturerade och enhetliga o Kostnader för verksamhet som riktar sig till barn och unga i familjer med missbruksproblem behöver ses i ett helhetsperspektiv, där även värdet av det förebyggande arbetet vägs in Regional utvecklingsplan för psykiatrin - Mål/riktlinjer för god vård o Att närstående ska mötas med respekt vars erfarenhet/kunskap tas tillvara och ses som en resurs i arbetet med den enskilde o Att närståendes behov av information och delaktighet ska betraktas inom de psykiatriska verksamheterna och avspeglas i rutiner o Att barn till människor med psykisk ohälsa särskilt uppmärksammas o Att regionens verksamheter samordnar sina insatser med varandra och övriga samhällsaktörer till gagn för den enskilde o Att regionens verksamheter lokalt och regionalt samarbetar med berörda brukar- och anhörigorganisationer i syfte att stärka inflytande för den enskilde och påverka planering och verksamhet - Närstående o Ett stort antal av de personer med psykisk ohälsa som erhåller olika vård- och behandlingsinsatser är föräldrar och har minderåriga barn o sjukvårdens ansvar avseende barnen som närstående förtydligas på regional nivå o Då någon drabbas av svår psykisk ohälsa hamnar ofta hela familjen i kris. o Viktigt att erbjuda familjesamtal, enskilda närståendesamtal, stödkontakt. Även enstaka samtal kan vara av avgörande betydelse o Psykiatrin ska anordna anhörigträffar till sammans med intresseföreningar. Nationellt kompetenscentrum - Utdrag från hemsidan o Målet måste vara att all personal som arbetar inom socialtjänstlagens alla verksamhetsområden bemöter anhöriga med intresse, engagemang och beredskap att informera om och erbjuda anhörigstöd o Det handlar om att: Informera all personal inom socialtjänsten att om tankarna bakom den skärpta bestämmelsen i socialtjänstlagen om stöd till anhöriga Göra det tydligt för socialsekreterare, biståndshandläggare, LSS- handläggare med flera om rätten att ansöka om bistånd till anhörigstöd Ta reda på vilka grupper i kommunen som har behov av anhörigstöd och vilka behoven är 19

20 o Bygga upp nya nätverk för att samordna stödet till de yngre anhöriga mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården och skapa tydliga rutiner för samarbetet Utforma tydlig information på kommunens webbplats och i annat informationsmaterial om det nya, utvidgade anhörigstödet Anhöriga och patienter ska inte känna av olika ansvarsområden. Det ska inte finnas hack i vårdkedjan. En bra samverkan finns om den enskilde får den hjälp och information han/hon behöver utan att ringa till många olika personer och instanser. Familjefokus istället för individfokus är ett sätt att även se de anhörigas behov. Möte med Anna-Lena Hägg, EC HKO. Psykiska funktionshinder men även fysiska - Utdrag av samtalet o Träffar ofta de närstående efter hand, främst föräldrarna o De visar ofta på olika behov, pengar, socialt, engagemang etc. o De behöver samtalsstöd och nätverk. Våga släppa sina barn. Veta vart de kan vända sig med frågor Möte med Camilla Nilsson, Fd. folkhälsoplanerare. - Utdrag av samtalet o Hel del kontakt med Elimkyrkan som i på gång att starta med verksamhet med barn till missbrukare. o Det finns ett nätverk de glömda barnen som utbildar barngruppledare Möte med Hans Borg, utredare - Utdrag av samtalet o Arbetat med självhjälpgrupper och haft goda erfarenheter av detta. o Internet är ett stort hjälpmedel för de anhöriga att skaffa sig kunskap o Mycket viktigt att lyfta frågan ur ett anhörigperspektiv o Viktigt att arbeta långsiktigt Vara vettig vuxen - Grundfilosofi o Kurs med tanke på att ge kunskaper på basnivå till alla dem som ser hur barn och ungdomar drabbas av det ökande drickandet och drogandet i Sverige idag o Utgångspunkten är barnperspektivet En nationell kartläggning av gruppverksamheter för barn och ungdomar som har föräldrar som missbrukar - Gruppverksamheterna o Väl förankrade och etablerade o Riktade mot barn, vuxna och anhöriga o Anpassade metoder o Vanligen ledda av Socionomer med gruppledarutbildning o När gruppverksamheterna beskriver sin syn på det egna arbetet och redovisar tankar och förväntningar inför framtiden är det en övertygande, hoppfull angelägen och meningsfull självbild som förmedlas Stödgrupper för barn och ungdomar - Bok som beskriver olika metoder för stödgruppsverksamhet o Självhjälp, familjer med beroende, psykiskt sjuka, skilda föräldrar, barn i sorg, mobbade, våld i hemmet etc. 20

21 o Boken ger en bra introduktion till behovet samt om att leda och handleda stödgrupper Göteborg - Rapport av utvecklingen av stödet till anhöriga som hjälper och vårdar närstående - Projektupplägg, resultat och funderingar o Projektet har tagit flera år men med en konstant utveckling o Anhörigstödjare på 100 % tillsattes o Start med cirkel för föräldrar till vuxna barn med funktionshinder o Stadsdel Centrum har ca 600 brukare inom IFO med ca 400 anhöriga o Enkäter visar att anhöriga vill ha stöd för att orka stödja o Trolig samhällsekonomisk vinst. Hur mäter vi detta? o Ämnen anhöriga vill ta upp i enkät: Diagnoser, vad innebär de? Föreläsningar, från läkare och psykologer Dialog med socialtjänsten om ansvar och samordning. Även med försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Skolfrågor. Hur hanterar man vardagen med familj, syskon och arbetsliv. Självhjälpsgrupper Möte med Ingrid Johansson Chef anhörigstöd - Utdrag av samtalet o Vi tittar på hur ett samarbete kan komma att se ut mellan befintligt anhörigstöd och eventuell projektledare o Konkreta aktiviteter redan kommande vår kan vara; föreläsningar, konferenser, utbildningar, nyhetsbrev, gruppsamtal. Viktigt att starta. Möte med Camilla Ellnefors - Sandqvist, kurator - Utdrag av samtalet o Ansvarar för ca: 880 elever, självklart svårt att hantera ett sådant antal elever där många är anhöriga o Många bär på skuld och skam då närstående har problem med alkohol, droger, psykisk sjukdom. o Camillas uppskattning är att ca: 100 barn skulle behöva någon form av stöttning men att det inte finns någonstans att få hjälp för alla dessa. Möte med Johannes Lindqvist. Psykiatrihandläggare - Utdrag av samtalet o Arbetar mot brukare som är +18 år. Ca: ärenden. Träffar uppskattningsvis 5-10 % av de anhöriga. Brukarna vill ofta inte ha med någon. o Vid uppföljningssamtal är ibland anhöriga med på och ofta är det anhöriga eller personal som ringer och meddelar ett behov. o Öppenvården har bra metoder men är ofta inte de som tar initiativet. o Ett problem är att anhöriga, personal, allmänhet inte vet att öppen vården finns eller vad de har att erbjuda. Detta kan förbättras. o På de nätverksträffar som finns träffas proffs, anhöriga samt brukaren för att gemensamt lägga upp mål. Dessa mål ska berörda samverka för att uppnå. Ca 50 % har de anhöriga med sig. Det ges dock inget stöd till de anhöriga. o Viktigt att lyssna på de som hör av sig. Hänvisar till öppenvården. o Det skulle vara till stor hjälp med grupper för de anhöriga och att informationen om detta var känt. 21

22 Möte med Hillevi Blomster, skolsköterska - Utdrag av samtalet o Hillevi arbetar med barn/ungdomar upp till klass 9 på 75 %. 460 elever och hon har direkt vetskap om 20 elever som har behov av stöd i sin roll som anhörig. Troligen st. har ett behov. o Får oftast signaler från läraren men även signaler under hälsosamtal och via kurator. o Viktigt med fingertoppskänsla och vid kontakt ha tydliga signaler innan frågan tas upp med barnet. o Går inte hjälpa alla men måste tänka positivt och vara professionell. Tufft att ha så många barn. o Samverkansformer finns mellan socialtjänsten exempelvis hjälteprojektet. Även ungdomsutvecklare spelar en viktig roll i gruppsamtal och enskilda fall. o Behov: De behöver kontakt med andra barn/ungdomar. Socialt stöd. Kontakt med barnföräldrar. Ungdomars hus? Håll det enkelt inte för stramt. Det saknas metoder att ta hand om anhöriga. Utbilda personalen i motiverande samtal. Mer stuktur på denna typ av verksamhet. Handlingsplaner. Möte med Elimkyrkan Camilla och Lars? Björn och Greger IOGT-NTO - Utdrag av samtalet o Dessa organisationer möter främst barn och ungdomar till missbrukare. o De utbildar gruppledare 18 st./ termin. o Viktigast med långsiktighet och struktur. Inte bra när kommunen satsar på korta projekt eller konkurerar ut annan verksamhet. o Starkt önskemål att arbeta tillsammans eftersom kombinationen mellan de olika organisationerna är mest framgångsrik. o Elimkyrkan starta barngrupper 2011 (Gläntan) och behöver hjälp med att sprida information. Neutral lokal samt i förlängningen finansiera gruppledare. Möte med Camilla Boström och Helen Nilsson, kuratorer. Marks gymnasieskola - Utdrag av samtalet o Arbetar som kurator och ansvarar för ca: 1500 elever i åldrarna år. De kan inte säga hur många som behöver stöd som anhöriga men att det är väldigt många. Bara antalet ungdomar till missbrukare (alkohol/ tabletter) ligger kring 150 elever. De träffar kanske 50 st. var. o Det är en bra plats eftersom nästan alla ungdomar finns i byggnaden och har möjlighet att träffa kuratorer. De allra flesta vill ha enskilda samtal. Ibland kontaktas annat stöd för eleverna t ex. BUP (om de är under 18 år) eller socialsekreterare. De upplever att de hjälper många och att samarbetet fungerar bra med BUP och socialtjänsten. Vid allvarligare fall blir det anmälan men det bygger oftast på frivillig bas och en del vill inte ha hjälp. o Kuratorerna är starkt beroende av andra personers deltagande. Många söker sig direkt till dem men många kommer på begäran/tillsammans med lärare, kompisar etc. o De finns idag ingen gruppverksamhet trots att de vet att detta skulle hjälpa en del. Det ligger inte riktigt inom deras uppdrag tror de. o De har idag även elever som har behov av stöd då föräldrarna är skilda. 22

23 o Några önskemål finns att få mer information kring vad som finns att tillgå inom andra organisationer. Det behövs gruppverksamhet, mer och tydlig information på internet. Ett ungdomens hus är en bra idé. Att utveckla anhörigstöd. (2006) Kompetensfonden. Stockholm. - Baby-steps o Att genomföra ett utvecklingsarbete tar tid och innefattar ett visst mått av risktagande. o Tidsåtgången kan missbedömas, arbetet kan gå snett. o Även med den bästa av planer så kommer det inte gå precis som vi har planerat. o Gör ert bästa och ta hellre baby-steps än jättekliv. o Lär av misstagen och fira framstegen. Anhöriga till alkohol- och narkotikaberoende Stödets betydelse för deras livssituation ur ett hälsoperspektiv - Anhörigas reflektioner o Man måste kunna systemet för att kunna få hjälp o Måste ta reda på stödet själv. Verkligen fått kämpat. o De sociala myndigheterna kunde ställa upp mer och ta reda på mer av de anhöriga. o Vissa har fått erbjudande men då var det fulltecknat och en del fick inte vara med. o De gjorde sitt jobb och sen gick de hem (socialtjänsten) det skapades inga relationer. - Socialtjänsten o Xxx vill lyfta fram vikten av personligt engagemang från socialsekreterarna. o Hamnar i en beroendeställning. Upplevs som ett skräckscenario. - Diskussion o Det är efter stödåtgärden som de anhörigas verkliga arbete börjar. Det är då som de ska klara av att genomföra det de har lärt sig ute i vardagslivet och med detta kommer nya frågor, funderingar och situationer för den anhörige att ta sig igenom. Anhöriga till personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning en resurs i behov av stöd. (2010). Socialstyrelsen. - Syskons reflektioner o Relationen kännetecknas av en stark kärlek, men också med en sorg en förlust av en person man känner med. Syskonen uttryckte även ilska över sitt syskons beteende, känslor av skuld och rädslor för att själv bli sjuka. De hade behov av förklarande fakta och en förstående dialog. o De specifika behoven kan vara relaterade till ålder, relation och var i återhämtningsprocessen den närstående befinner sig. o Flera studier visar dock att många anhöriga upplever bristande stöd och delaktighet i professionell vård och omsorg, exempelvis att de inte blivit inbjudna till vårdplaneringen, inte fått viktig information eller inte blivit lyssnade till. - Former av stöd o Stödjande bemötande Öppet Bekräftande Samarbetsvilligt o Organiserade stödinsatser Modeller 23

24 Intresseorganisationer samverkan Stöd till anhöriga till personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning tre exempel. (2010). Socialstyrelsen. - Anhörigkonsulent i Västerås o En rätt så stor andel av de personer som hör av sig har hittat mig på kommunsidorna i telefonkatalogen eller på kommunens hemsida. Andra kontaktar mig efter hänvisning från personalen inom kommun eller landsting eller från anhörigföreningen. Även av anhöriga som blivit tipsade av personer som redan har kontakt med mig. o Allmänt har det visat sig att information om anhörigkonsulentens existens delvis är en färskvara. Det är ett ständigt pågående arbete att göra min funktion känd hos målgruppen och bland vård- och omsorgsaktörerna inom landstinget och kommunens ansvarsområden. Periodvis tar det arbetet en hel del tid i anspråk. - Anhörigas behov o Mycket arbete av den anhörige, såsom kontakter med olika myndigheter och vårdinstanser samt praktiska sysslor som hushållsgöromål och ekonomi. o Flera upplever fortfarande problem inom landstingspsykiatrin och inom kommunala psykiatrin. Bemötandet får mycket kritik, nonchalerade och förbisedda i mötena med vården. o Hur ska man kunna leva ihop med eller stötta en person som lider av psykisk ohälsa när man inte får någon information om vård och behandling på grund av sekretessen? o Gringen (Gävle) drivs av socialtjänsten och erbjuder grupper för barn till missbrukare, barn till psykiskt sjuka, barn i familjer som brukar våld och barn vars föräldrar inte kan kommunicera alls med varandra efter en skilsmässa. o Att synliggöra de oskyldiga barnen visar att barnen till psykiskt sjuka föräldrar är en högriskgrupp som själva riskerar att få framtida psykiska besvär. Det borde därför vara angeläget att stödja denna grupp. Ser sjuksköterskan barnet? När föräldern lider av psykisk ohälsa - Konklusion o Barn som lever i en familj där en förälder drabbats av psykisk ohälsa tvingas ofta ta ett för stort ansvar eller blir bortglömt. o Vår slutsats av den här studien är att barnen är en utsatt grupp bland föräldrar som lider av psykisk ohälsa. o Barnen är beroende av ett nätverk och i behov av vuxna människor i deras omgivning som tar ett ansvar. Insatser, forskning och fortbildning i Västra Götaland - Projekt o Projekt för att skapa en vårdkedja mellan kommunala gymnasieskolorna, IFO och Mini Mariorna. Syftet är snabb och adekvat hjälp. o Mottagningarna ska erbjuda rådgivning, psykosocialt stöd och psykosocial behandling i form av individ-, par- och familjesamtal. Även råd och stöd till anhöriga. Möte med RSMH (Föreningen för mental och social hälsa) 24

25 - Utdrag av samtalet o Henrik deltog på ett medlemsmöte och informerade om projektet och blev informerad om föreningens arbete. o Diskussion följde kring medlemmarnas syn på anhörigstödet. Brister i bemötandet från olika instanser Brist på samverkan och information Vara vettig vuxen - Kurs för vuxna som vill stödja barn till missbrukare o Sprider kunskap kring barns situation o Du som har kontakt med barn o Du som vill fungera som stöd- eller kontaktperson Barnstöd/Linus - Utbildning för barn och tonåringar o I snitt två barn i varje klass växer upp i ett hem där det förekommer missbruk o De tar för stort ansvar för hemmet o Barn ska få leka och utvecklas o Hjälp att bearbeta Från bör till ska, Lennarth Johansson, Socialstyrelsen - OH- bilder från föreläsning o Satsning idag främst mot äldre o Stora skillnader mellan kommuner o Lagen är i stort okänd o Uppskattning om omfattning Inskrivna inom socialtjänsten gånger tre. o Det behövs: Mer information Ökad dialog med målgruppen Ökad samverkan Möte med Annette Eriksson, Enhetschef Vuxenenheten. (klienter från 19 år och uppåt) - Utdrag av samtalet o Många anhöriga hör av sig och vill få hjälp med att ta hand om sin anhöriga eller så undrar de vad de ska göra i en viss situation. Ca: 1 samtal i veckan som leder till anmälan eller stöd till den anhörige. o Cesam: två socialsekreterare som ha samtalskontakt med klienter och tar även emot anhöriga. Ca: 90 st. klienter per år som tillsammans hade 47 hemmavarande barn. Hittills i år har de haft kontakt med 15 anhöriga och troligt blir det drygt 20 anhöriga. o Det finns ingen att hänvisa till, endast Borås och Göteborg vilket kräver aktiva insatser från den anhörige. Inga grupper inom vuxenenheten. o En familj kan få socialpedagogiskt stöd men hänvisar till Borås och Göteborg. Antal familjer? Antal som hänvisas till annan kommun? För hur lång tid? Kostnad? o Försörjningsstödet träffas sällan anhöriga, endast ibland med vid samtal. Önskvärt att aktivt bjuda in anhöriga. 25

26 o o o Case manager finns, en inom öppen psyk och en inom IFO (psykiatrissk). Jobbar med samsjuklighet i en intensiv period. De har en metod som utgår från nätverk. Teamet innehåller även avd. chef öppenvården, Tuula och Annette. Ca: 20 ärenden per år. Idag finns inget organiserat samarbete. Vad behövs: Bjuda in anhöriga på ett aktivt sätt. Gruppverksamhet inom organisationen eller lokalt i bygden. Bättre hemsida, mer info, rätt info och tydlig info. 26

27 Bilaga 4 Anhöriggrupper Barn och ungdomar till funktionshindrade föräldrar, missbruk och/eller beroendeproblem Föräldrar till barn och ungdomar med funktionshinder, missbruk och/eller beroendeproblem Föräldrar till vuxna funktionshindrade, missbruk och/eller beroendeproblem Make/maka/syskon till funktionshindrade, missbruk och beroendeproblem Anhöriga som har en anhöriganställning SoL/LSS Anhöriga som erhåller hemvårdsbidrag Övriga anhörig som ger stöd Barn och ungdomar utan vuxna? Barn och ungdomar med skilda föräldrar? 27

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

ANHÖRIGPLAN 2012-2015

ANHÖRIGPLAN 2012-2015 ANHÖRIGPLAN 2012-2015 INLEDNING Anhörigplanen för Svedala kommun 2012-2015 är kommunens plattform för anhörigstödet. Planen ska ses som ett uttryck för den politiska synen på verksamheten, övergripande

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Vad innebär lagändringen?

Vad innebär lagändringen? Stöd d till anhöriga Vad innebär lagändringen? Vellinge den 19 november 2009 Britta Mellfors Äldreenheten, Socialstyrelsen Disposition Nya lagtexten. - Vad är nytt och vad står det för? Vem är anhörig?

Läs mer

Dnr KS 2014-37. Handlingsplan UTVECKLING AV ANHÖRIGSTÖD FÖR ÅR 2014-2016 MUNKEDALS KOMMUN FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-02-27 6

Dnr KS 2014-37. Handlingsplan UTVECKLING AV ANHÖRIGSTÖD FÖR ÅR 2014-2016 MUNKEDALS KOMMUN FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-02-27 6 Dnr KS 2014-37 Handlingsplan UTVECKLING AV ANHÖRIGSTÖD FÖR ÅR 2014-2016 MUNKEDALS KOMMUN FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-02-27 6 Innehåll Inledning...1 Syfte och mål...1 Metod...1 Nulägesbeskrivning...2

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-04-10 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga i Arboga kommun 6 2.1 Information...

Läs mer

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd Lilian Gullberg, projektledare 0413-620 22 110615 VOO IOU Vård- och omsorgsnämnden.5, INVESTOR NPEOPLE Strategiplan anhörigstöd Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Läs mer

Anhörigstöd. i Älvdalens kommun

Anhörigstöd. i Älvdalens kommun Anhörigstöd i Älvdalens kommun Ett stöd betyder så mycket vi finns till för dig! De allra flesta ställer upp när någon behöver hjälp. Ofta är det självklart att hjälpa en kär vän, ett sjukt barn, en gammal

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Verksamheten för funktionshinder Antagen i socialnämnd 2013-08-21 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

Stöd till anhörigvårdare

Stöd till anhörigvårdare Revisionsrapport Stöd till anhörigvårdare Surahammars kommun Kerstin Karlstedt Stina Björnram Surahammars kommun Söd till anhörigvårdare Innehållsförteckning 2.1. Revisionsfråga...3 2.2. Metod och avgränsningar...3

Läs mer

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 1 2003-03-21 STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 Bakgrund Individ- och familjeomsorgen i kommunen styrs på många sätt av den nationella lagstiftning som finns. Till

Läs mer

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle

Läs mer

Anhörigpulsen (UAL) Frågeenkät. Uppföljning av Anhörigas Livssituation

Anhörigpulsen (UAL) Frågeenkät. Uppföljning av Anhörigas Livssituation Frågeenkät Uppföljning av Anhörigas Livssituation Anhörigpulsen (UAL) Angående databehandling av personuppgifter Ditt deltagande i denna uppföljning är frivillig och anonym. Syftet med denna databehandling

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Riktlinjer för närståendestöd

Riktlinjer för närståendestöd Riktlinjer för närståendestöd 709:1 Riktlinjer för närståendestöd Antaget av Kommunfullmäktige 16 maj 2002 ändrat 21 augusti 2003 samt 26 27 november 2008 Gäller från 27 november 2008 1 Inledning Enligt

Läs mer

Vision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun

Vision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun Socialförvaltningen Anhörigstöd Förslag Vision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Bergengrenska gården TELEFON: 0414-81 91 65 FAX: 0414-81 97

Läs mer

Stöttar du också någon? Anhörigstöd

Stöttar du också någon? Anhörigstöd Stöttar du också någon? Anhörigstöd Enköpings kommun Enköpings kommun 2012. Formgivning: Elin Hjelm. Här kan anhöriga i alla åldrar få stöd och hjälp Du kan få stöd från kommunen om du vårdar, hjälper

Läs mer

Anhörigstöd 2015 och framåt!

Anhörigstöd 2015 och framåt! Hur behöver stödet och de olika verksamheterna se ut för att anhöriga och närstående ska kunna känna att de har kontroll över sina egna liv? Anhörigstöd och framåt! Utveckling av anhörigstödet för personer

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

Plan för Anhörigstöd i Vingåkers kommun

Plan för Anhörigstöd i Vingåkers kommun Plan för Anhörigstöd i Vingåkers kommun Socialtjänstlagen, SOL, 5 kap. 10 : Personer som vårdar eller stödjer närstående Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en

Läs mer

Guide för personer med psykiska funktionshinder

Guide för personer med psykiska funktionshinder Guide för personer med psykiska funktionshinder Information och vägledning till Dig som bor i Orsa kommun. Informationsansvarig: Åsa Lundin Reviderad: 2013-06-17 E-post: asa.lundin@orsa.se Innehållsförteckning

Läs mer

Mötesplatser för kunskap

Mötesplatser för kunskap Täby kommuns anhörigstöd Mötesplatser för kunskap taby.se/anhorigstod Täby kommuns anhörigstöd riktar sig till dig som vårdar eller stödjer en närstående som inte klarar vardagen på egen hand. Du ska bo

Läs mer

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad?

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? ANHÖRIGSTÖD INFORMATION OCH STÖD TILL DIG SOM VÅRDAR EN ANHÖRIG ANHÖRIGSTÖD 2 TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? Du

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2009. Öppna jämförelser

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Datum 2012-07-05 Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Kvalitetsdokument Redaktör Dokumentnamn Upprättat (dat.) 2011-11-24 Handlingsplan

Läs mer

Plan för Stödjande och förebyggande arbete för barn, ungdomar och vuxna 2012-2015

Plan för Stödjande och förebyggande arbete för barn, ungdomar och vuxna 2012-2015 Plan för Stödjande och förebyggande arbete för barn, ungdomar och vuxna 2012-2015 Upprättad: 2011-11-28 Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 2012-02-27, 22 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från andra mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från andra mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer

Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer Trosa kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Dnr: VON-176/2013 003. Anhörigstöd. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Dnr: VON-176/2013 003. Anhörigstöd. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Dnr: VON-176/2013 003 Anhörigstöd Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen GODKÄND AV LEDNINGSGRUPPEN 2013-04-08 OCH FASTSTÄLLD AV VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DEN 14 MAJ 2013

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

Anhörigskap och funktionsnedsättning genom hela livet

Anhörigskap och funktionsnedsättning genom hela livet Anhörigskap och funktionsnedsättning genom hela livet Konferensen Livets möjligheter för personer med flerfunktionsnedsättning och deras anhöriga 10-11 mars 2014 Ritva Gough, forskare, Nka Länssamordnarna

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE

ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Vi är Anhörigcentrum s.5 Det här erbjuder vi s.7 Någon nära mig är äldre eller långvarigt sjuk s.9 Jag

Läs mer

Plan Barn, ungdomar och vuxna 2012-2015

Plan Barn, ungdomar och vuxna 2012-2015 Plan Barn, ungdomar och vuxna 2012-2015 Förebyggande och stödjande arbete med barn, ungdomar och vuxna Upprättad: 0000-00-00 Antagen av: ange instans Datum för antagande: 0000-00-00, 00 Kontaktperson:

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Anhöriga som ger omsorg till närstående

Anhöriga som ger omsorg till närstående www.pwc.se Revisionsrapport Christer Marklund Anhöriga som ger omsorg till närstående Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte och revisionsfråga...

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Projektplan. Behovsstyrt IKT (Inter Kommunikativ Teknik ) för äldre

Projektplan. Behovsstyrt IKT (Inter Kommunikativ Teknik ) för äldre Projektplan Behovsstyrt IKT (Inter Kommunikativ Teknik ) för äldre Info ÄO Projektplan-ITK-stöd för äldre.docm Socialförvaltningen Besöksadress: Riddarplatsen 5, 4 tr Vård och omsorg, Järfälla hemstöd

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37. Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-

Läs mer

ANHÖRIGSTÖD I HAGFORS KOMMUN

ANHÖRIGSTÖD I HAGFORS KOMMUN ANHÖRIGSTÖD I HAGFORS KOMMUN HAGFORS KOMMUN STÖD TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG Som anhörig är du ett ovärderligt stöd för den som behöver din hjälp i sin vardag. Din omsorg om en närstående kan betyda mycket

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Vellinge.se. Foto: Kristina Almén. Foto: Kristina Almén. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Leif Johansson. Foto: Annika Lundh

Vellinge.se. Foto: Kristina Almén. Foto: Kristina Almén. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Leif Johansson. Foto: Annika Lundh Foto: Kristina Almén Foto: Kristina Almén Foto: Leif Johansson Foto: Caroline Hagström Vellinge.se Vellinge kommun POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 Våra värderingar Våra

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Till dig som stödjer någon i din omgivning

Till dig som stödjer någon i din omgivning Till dig som stödjer någon i din omgivning En presentation av stödinsatser som kan underlätta både för dig som är anhörig och för den du stödjer Köpings kommun, Vård & Omsorg Vi ger stöd när det behövs

Läs mer

Tolkning och jämförelse av enkätresultat - enkät riktad till personer som vårdar eller stödjer en närstående

Tolkning och jämförelse av enkätresultat - enkät riktad till personer som vårdar eller stödjer en närstående Vetlanda kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Tolkning och jämförelse av enkätresultat - enkät riktad till personer som vårdar eller stödjer en närstående 94 personer har svarat på enkäten vilket var

Läs mer

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440.

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Dom jag pratat med berättar att de upplever att projektet haft en lång startsträcka och att de ännu

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun!

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Information till uppdragstagare i Funktionshinderomsorgen 2011-05-25 Innehållsförteckning Organisationsbeskrivning... 1 Målgrupp...1 Rättigheter för personer

Läs mer

Äldreomsorgskontoret Social- och omsorgskontoret Anhörigstöd

Äldreomsorgskontoret Social- och omsorgskontoret Anhörigstöd Äldreomsorgskontoret Social- och omsorgskontoret Anhörigstöd Utveckling av anhörigstöd i Södertälje Kommun PROJEKTPLAN -Anhörigstöd Bakgrund Den 1 juli 2009 infördes en ny bestämmelse i Socialtjänstlagen

Läs mer

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder.

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. Föräldra KRAFT Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. P E R S O N A L F O L D E R Barn behöver föräldrar.

Läs mer

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar G Landstinget Halland Landstingskontoret Agneta Overgaard, utvecklare Folkhälsoenheten Processavdelningen Tfn 035-13 48 73 agneta.overgaard @Ithal I and.se aiecta d l,s 0703/2. Datum Diarienummer 2007-03-12

Läs mer

Barn som är närstående

Barn som är närstående Barn som är närstående VÄGLEDNING OCH ANSVARSNIVÅER FÖR VERKSAMHETSANPASSADE RUTINER FÖR INFORMATION, RÅD OCH STÖD Vägledning vill ge underlag och inspiration till utveckling av rutiner för det vardagliga

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Underlag utveckling av samverkansinsatser Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Insatsansvarig Koordinator En väg in Vuxenutbildningen Madeleine Hartman Syfte och

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering Bakgrund/problemformulering Ung resurs I Lycksele finns det idag ett stort antal arbetslösa ungdomar under 25 år som är helt arbetslösa, arbetar deltid eller har tillfälliga anställningar. Ett stort antal

Läs mer

Projektdirektiv. Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun. Dnr: Son 2014/370

Projektdirektiv. Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun. Dnr: Son 2014/370 Projektdirektiv Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun Dnr: Son 2014/370 Socialförvaltningen Besöksadress: Vibblabyvägen 3 Postadress: 177 80 JÄRFÄLLA Jenny Wilhelmsson, Telefon växel: 08-580

Läs mer