Slutrapport projeketet Tre M dialoggrupper för överviktiga

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport projeketet Tre M dialoggrupper för överviktiga"

Transkript

1 Studieförbundet Bilda Slutrapport projeketet Tre M dialoggrupper för överviktiga SBIABM

2 Tre M dialoggrupper för överviktiga - Summering Projektet Tre M - dialoggrupper för överviktiga som vi arbetat med i 3 år upphörde i december Vi avslutade med en mingelfest den 1 december. Det har varit ett lyckat projekt. En ny verksamhet är etablerad. Ett nytt ledarmaterial är framtaget. Samverkan med primärvården fungerar nu också utanför Mittenälvsborg (Alingsås, Lerum, Vårgårda och Herrljunga). Nya grupper har startat under hösten i Fjällbacka och Mariestad. Kontakter är tagna till ytterligare grupper i fler kommuner i Skaraborg. Deltagare får en starkare självkänsla och hittar nya livsstilsmönster. Att behandla fetma kan tyckas enkelt den som äter mindre och rör sig mer förblir inte fet! Men fetma är en av de mest paradoxala och svårbehandlande sjukdomar i dagens sjukvård där patienten lätt kommer i kläm. Fetma är ett av de största hoten mot den framtida folkhälsan och sjukdomen leder till ökad risk för psykisk ohälsa social dysfunktion ökad sjuklighet och för tidig död. Trots att vi känner till dessa risker inom hälso och sjukvården får endast en bråkdel hjälp. Att förändra beteende är svårt och många menar att det när det gäller fetma inte ens är möjligt. Senare studier har visat att det med rätta insatser finns möjligheter till långsiktiga förändringar. De framgångsfaktorer som lyfts fram är att när patienter möts i grupp ökar sannolikheten för goda resultat. Den andra viktiga framgångsfaktorn är att de deltagare som långsiktigt ökar sin fysiska aktivitetsnivå är de som når de största viktreduceringar. Hela tiden har projektet svarat på ett behov av samtalsgrupper för överviktiga. Från början var det primärvårdens hälsoenhet och Alingsås kommuns folkhälsoplanerare som frågade. Senare har det varit gruppdeltagare och ledare som frågat. Både grupperna och samverkan med primärvården har vi arbetat med på ett medvetet och eftertänksamt sätt. Detta har gjort att vi nu ser möjligheter att starta grupper för gastric by pass opererade(fetma opererade. Nya kontakter är tagna. Vi ser också möjligheter att bygga upp nya projekt kring folkhälsa och livsstilsfrågor. I Studieförbundet Bilda finns redan de metoder till samtal och en fördjupad reflexion som människor idag frågar efter på olika sätt. Inom projektet har vi utbildat både gruppledare och vårdpersonal i gruppmetodik. Det finns en enorm kompetens som vi ska vara stolta och tacksamma över. Bilda är studieförbundet för kyrka OCH samhälle. Slutrapport av Tre M dialoggrupper för överviktiga Sida 2(21)

3 Erfarenheter av dialoggrupper Vi satt i en dialoggrupp för överviktiga och började närma oss slutet av kvällen. Det var en förtätad stämning. Ingen ville riktigt bryta upp. Ni får mig att tänka nya tankar, sa en av deltagarna, jag har nog inte tänkt förut jag har bara gjort. Ja, fortsatte en annan, här vet jag att jag kan säga precis hur jag känner och vet att ni förstår. Jag känner mig inte ensam längre. Vi peppar varandra. Jag säger mer vad jag tänker också hemma och på arbetet numera, kommenterade en tredje deltagare. Det är så spännande att vara ledare i en dialoggrupp för överviktiga. Det är så spännande att leva med i frågeställningarna. Det är så spännande att se hur självkänslan stärks och nya beslut fattas. I en annan dialoggrupp sa en av deltagarna, vårdcentralen hjälper mig med medicin och dietist, sjukgymnasten hjälper mig att komma igång fysiskt, ni hjälper mig med mina tankar, ni är mitt tredje ben. Så kom det sig att projektet kallas Tre M. De tre m:en kan vara: mat/medicin, motion och motivation. De kan också vara: människa, mötesplats och motivation. Vi ser att dialoggrupperna betyder mycket för den enskilda deltagaren. Självkänslan stärks. Beslut fattas. Nya roller intas. Mycket händer men oftast långsamt, steg för steg. Syftet med Tre M uppfylls Vid projektstarten i januari 2009 skrev vi ner tre målsättningar för projektet. 1. Vi ser att med den ökade självkänsla som varje individ får genom dialogsamtalen kan och vågar gruppdeltagarna bryta tidigare mönster och börja arbeta med sin vikt på ett nytt sätt. 2. Vi ser att idén om dialoggrupper för överviktiga utifrån samtalsmetoden Vuxendialog får en stabil grund att arbeta på och att detta arbete kan utvecklas vidare. 3. Vi ser också att det blir ett ökat samarbete mellan primärvården, folkhälsoplanerare och folkbildningen. Som studieförbund kan vi med dialoggrupper bli ett tredje ben för den enskilda individen där de två andra benen är motion/rörelse med stöd av sjukgymnast/hälsopedagog och medicinsk hjälp med stöd av läkare, sköterska och/eller dietist. Vi kan nu konstatera att vi har utvecklat arbetet på alla punkterna. Slutrapport av Tre M dialoggrupper för överviktiga Sida 3(21)

4 Syfte 1. Ökad självkänsla hos individen Det är svårt att skriva ner de resultat vi sett hos enskilda gruppdeltagare, inte för att de är få, snarare tvärtom, men för att de är just så personliga som vi trodde de skulle bli. Jag är inte ensam, det är fler som tänker som jag, de är fler som har erfarenheter som liknar mina, det är fler som testat alla bantningskurer, det är fler Tanken jag är inte ensam lättar på den skam många överviktiga bär på. Skammen att inte kunna ta hand om sig själv. Skammen att inte kunna rycka sig i kragen och bara följa alla de råd man redan kan. Skammen att vara till besvär för andra, i familjen och på arbetet. Denna skam bärs upp av alla de fördomar om överviktiga som finns i vårt samhälle. Vi är alla en del av fördomarna. De finns hos de överviktiga själva om andra överviktiga, de finns inom vården, i skolan, på arbetsplatser och inte minst i media. Överviktiga som lata, osmarta, humoristiska, lättpåverkade, men samtidigt de som tar på sig att vara alla till lags. Jag säger allt oftare Nej När självkänslan stärks ser flera av dialogdeltagarna att de vågar blir tydligare med vad de vill. De vågar säga Nej. Vågar ta risken att någon ska bli besviken. Det kan gälla situationer i den egna familjen, bland släktingar och på jobbet. Tidigare var det automatiska svaret Ja eller Om ingen annan gör så ställer jag upp. Självkänslan stärktes av att kunna vara någon annan till hjälp. I grupperna har vi ibland skrattat åt att det är så många överviktiga som är fackligt förtroendevalda och att vi överviktiga nästan allihop är de som håller samman sina familjer/släktingar och sina vänkretsar. Detta är en mycket svår förändring som behöver mycket stöd. Det blir ofta två steg framåt och ett steg bakåt. Omgivningen blir väldigt förvånad de första gångerna de får höra ett Nej och gillar inte alltid denna förändring. Nejet behövs både för att få utrymme och tid för att satsa på det egna välbefinnandet. Det behövs för att den enskilda ska ha möjlighet att lägga om sina levnadsvanor. En förändrad kost och ett förändrat veckoschema med promenader och träning av olika slag kräver ett visst utrymme både av tid och mentalt, också som en förståelse bland familj, vänner och arbetskamrater. Jag utmanas av er andra i gruppen I en dialoggrupp får var och en ett eget talutrymme vid början av varje samling. Det här har jag tänkt på sedan sist. Här kommer personliga berättelser fram. Jag får en möjlighet att dela med mig av mitt liv, mina bekymmer, mina frågor och mina erfarenheter. Jag får en möjlighet att summera med några meningar och kan helt plötsligt höra vad jag tänker. Ibland blir våra tankar tydligare för oss själva när vi hör oss berätta om dem. I dialoggruppen finns uppmärksamma lyssnare. För de som lyssnar är det också stort att få del av andras tankar och erfarenheter. Det är en gåva som ges i förtroende. Tankar och erfarenheter som var och en kan låta sig utmanas av och fundera på. Hur jag skulle kunna göra på ett liknande sätt. Här finns inga råd och inga rekommendationer. Var och en har sin kunskapsbank med sig. Den stämmer inte alltid med de andras i gruppen. Då blir det livliga samtal. Hur tänker du nu? Hur kom du fram till det? Om jag var du, hur skulle jag då göra? Sätt fokus på rörelsen så kommer maten av sig själv Vi har märkt i dialoggrupperna att det finns två sätt att gå ner i vikt. Det ena har de flesta testat så många gånger att de är trötta på det. Det andra sättet har inte lika många provat på. Det handlar om att äta mindre eller att röra på sig mer. Slutrapport av Tre M dialoggrupper för överviktiga Sida 4(21)

5 Några av deltagarna har helt och hållet sitt fokus på att röra sig mer. Mest rör det sig om promenader i ur och skur blandat med träning på gym. Känslan av att långsamt bli starkare och att kunna gå samma sträcka på kortare tid gör då att man inte vill förstöra för sig med att äta så mycket. Promenaderna blir längre. Några börjar jogga. Det är relativt enkelt att lägga in i schemat med familjeliv och arbetsliv. Det jobbiga är att vår erfarenhet lärt oss att det tar lång tid, upp till 1 eller 1½ år, innan man som överviktig känner suget efter träning. Det gäller att vara envis och uthållig. Att då se någon annan i gruppen som ligger ett steg före är utmanande och stärkande. För andra av deltagarna är den enda vägen framåt att sätta fokus på maten. Många äter alldeles för sällan. Andra äter dålig mat. Åter andra äter för mycket sötsaker. Här är vi olika. Men det vi ofta finner när vi borrar lite djupare i våra beteenden är att många, kanske de flesta, tröstäter. Där finns ytterligare en aspekt som vi pratar mycket om i dialoggrupperna. Inte vad vi ska äta istället utan hur vi ska möta de känslor som ger upphov till tröstätandet. Vi har också varje år deltagare som också får hjälp via Sahlgrenska överviktsenhet och några som gör eller har gjort en fetma operation via den offentliga vården eller den privata. Några äter bara soppor andra försöker sig på LCHF. I grupperna har vi inte diskuterat de olika metoderna så mycket utan mer mött varandra som de människor vi är med de frågor och erfarenheter vi bär. Där har vi lyft fram att det som behövs är ett förändrat livsmönster. Ibland kan operation, soppor, extrem kost etc. vara en igångkörare men som en deltagare sa: Min övervikt sitter mellan öronen. Det som behövs är att göra livsstilsförändringar som är hållbara över lång tid. Hur går det med vikten? I grupperna peppar och stöttar deltagrana varandra och gläds med varandras framgångar. Var och en ställer upp sina mål och hittar så småningom sin motivation. En erfarenhet vi ser är att de som gjort de största viktnedgångarna, 25 kg eller mer, har vid sidan om dialoggruppen också en pågående kontakt med dietist/sjuksköterska/läkare och hälsopedagog/sjukgymnast. Många deltagare går dock ner i vikt, 5 till 10 kilo, under tiden gruppen träffas. Ibland är gruppen en start i tänkandet och viktnedgången kommer under året efter dialoggruppen. Vad det är som gör att deltagarna slutligen ändrar sina levnadsvanor så att det också märks på vikten är svårt att säga. Men vi tror på mötet i dialoggruppen och den professionella vården i samspel. Vi ser också att deltagarna kan behålla sin vikt över tid. Visst finns också de som går upp i vikt efter en kraftig viktnedgång, men hitintills har de stannat rejält under den första vikten. Alla gör inte så stora förändringar, men livet är en resa. Kanske ger dialoggruppens arbete resultat längre fram. De har i alla fall fått dela livet ett stycke väg och fått nya erfarenheter. En personlig berättelse av Elisabeth Duell Detta har vuxendialogkursen betytt för mig: Metoden genomsyras av stor respekt för varje individ genom sin tydliga struktur för samtalet. Genom att lyssna till tankarna som gruppens deltagare haft, och bli lyssnad på då jag sätter ord på mina tankar, har min självkänsla ökat på ett för mig märkbart sätt. Det har betytt att jag kan och vågar göra bättre och mer medvetna val i livet. Jag tar mer hänsyn till mina behov, vilket gör att jag orkar och får utrymme att ta tag i de delar av livet som jag behöver förändra för att få en bättre livskvalitet. Slutrapport av Tre M dialoggrupper för överviktiga Sida 5(21)

6 Detta har ledarutbildningen betytt för mig: Ledarutbildningen har gett mig många bra och konkreta verktyg för att kunna leda en vuxendialoggrupp. Det har varit viktigt för mig att jag själv deltagit i en vuxendialogkurs innan jag gick ledarutbildningen för att ha förståelse för hur deltagarna kan känna när de kommer till kursen. Som ledare får jag möjlighet att fortsätta utvecklas tillsammans med kursdeltagarna, vilket känns mycket värdefullt. Syfte 2. Dialoggruppen som metod Samtalsmetoden Vuxendialog är utgångspunkten för Tre M. Under projektets gång har vi dock utvecklat metoden en hel del både vad gäller ledarskap och innehåll. Men grunden är fortfarande den samma. Vi ser att det är en bra grund. Dialoggruppen En dialoggrupp består av ca 8 deltagare. Deltagarna kommer dels med en påstötning från primärvården och dels direkt på annons. Vi har sett att de som tidigare gått i en dietistgrupp eller komma i gång grupp med en hälsopedagog snabbare kommer igång med ett personligt djupt samtal. De har en erfarenhet att tala om sig själva från den tidigare gruppen. Dialoggruppen träffas i regel varannan vecka sammanlagt 7 gånger. Det blir då 14 veckor minst från början till slut. Vid den första samlingen görs en enkel självskattning den följs sedan upp den sista gången. Det är spännande att se hur man tänkte om sitt nu och om vart man ville vara för 14 veckor sedan och se hur det blivit. Fyra grupper har nu återsamlats efter ett uppehåll på 1 termin. Vi ser då ännu mer hur tiden i gruppen påverkat deltagaren i att tänka mer på sig själv och se möjligheter runt omkring sig. Vid varje samling behandlas ett tema. Varje grupp bestämmer vilka teman de vill samtala om. Det bestäms vid den första samlingen. Vi ser dock att de flesta temana återkommer i grupp efter grupp (se nedan, Material i grupperna). Slutrapport av Tre M dialoggrupper för överviktiga Sida 6(21)

7 Dialoggruppens ledare I Vuxendialog är en av utgångspunkterna att ledaren är en i gruppen och att ledaren delar gruppens frågeställningar. Vi har lärt oss att i grupper med överviktiga är det viktigt att ledarna har kommit en bit längre med frågeställningarna än gruppen i helhet. I ursprungstanken har varje dialoggrupp en ledare, men vi vill ha två ledare. Vi ser att det är enklare om det är två ledare. Den ena ledaren är då mer av en processledare och leder själva samtalet. Den andra ledaren är mer gruppledaren som håller ihop gruppen, håller reda på tider och ändrar datum om det behövs. De båda ledarna är lika viktiga och kan använda varandra att bolla tankar med efter samlingarna. Vi ser att det är bra om den ena av ledarna själva levt med övervikt. Den andra behöver inte ha gjort det, men behöver vara inne i tankarna kring dialog. Ledarutbildning och handledning Ledarna har gått en kurs i Vuxendialog. Kursen är på 4 kursdagar. Dessutom ingår det i kursen att varje ledare ska hålla i en pröva-på-grupp med 3 träffar. Ledarna träffas regelbundet i ett nätverk med andra ledarna för att utbyta erfarenheter och eventuellt förändra arbetssättet. Vi lär oss av varandra. Material i grupperna Under projektets gång har flera dialogledare önskat en ledarhandledning. En sådan finns nu. I denna handledning finns frågeställningar och övningar som är kopplade till de 12 teman som oftast förekommer i en dialoggrupp för överviktiga: mitt liv nu och sen, fördomar, självkänsla, motivation & förändringar, stress, mat, sätt dig själv i centrum, tröstätning, kroppen, tankemönster, en hållbar livsstil och bara på skoj. Slutrapport av Tre M dialoggrupper för överviktiga Sida 7(21)

8 Studieförbundet Bilda och projektet Tre M av Fredrik Wallstedt, projekt coach, förbundskansliet Studieförbundet Bilda Studieförbundet Bilda vill erbjuda människor redskap och utrymme för att tillägna sig kunskap och få redskap att begripa och hantera sin livssituation. Men också för att hitta samhörighet och skapa mening tillsammans med andra och därigenom kunna se sig själv i ett större sammanhang. Folkbildningen vill och kan vara ett viktigt bidrag inom folkhälsoområdet. Studieförbundet Bilda har som ambition att bli en självklar samverkanspart och initiativtagare i det lokala folkhälsoarbetet. Det vill vi göra genom att bygga nätverk i samhällets vårdstrukturer så att vi har beredskap och kompetens att initiera samarbete med kommuner, primärvård, arbetsförmedling, folkhälsoplanerare med flera när intresse och möjligheter finns. Inte minst handlar detta arbete om att bygga upp långsiktigt samarbeten. Genom projektet Tre M har vi dragit många lärdomar kring hur dessa samarbeten kan utformas samt vilka möjligheter och svårigheter som kan vara förknippat med sådana samarbeten. Inom Bilda finns kompetent personal och välutvecklade koncept med dialog som bärande idé. Att delta i en dialog innebär intresse och ödmjukhet inför det obekanta. En vilja att lyssna till den andres berättelse och att själv bidra med sina egna erfarenheter. Olikheter uppmuntras och tas tillvara i ett ömsesidigt lärande. Genom projektet Tre M har vi sett prov på hur ett av Bildas dialogkoncept, Vuxendialog, har anpassats och användas utifrån olika gruppers behov. Studieförbundet Bilda vill söka nya ytor för folkbildningsarbetet och folkhälsa är ett av de områden där vi vill se mer av samverkan med andra sektorer i samhället. Projektet Tre M har varit ett viktigt steg i den ambitionen. De goda resultaten och erfarenheterna från projektet bidrar till att Bildas arbete med att hitta nya former för folkbildningsarbete i ett förändrat samhällskontrakt. Rent konkret har erfarenheterna från Tre M funnits med i utformandet av Bildas strategiska plan: Kartan och Kompassen. Folkhälsofrågorna lyfts där fram på ett tydligt sätt. Detta har också föranlett att Bilda nu genomför ett förbundsgemensamt projekt omkring folkhälsa. Arbetsgruppen för Dialog har ett särskilt ansvar för folkhälsofrågorna. Slutrapport av Tre M dialoggrupper för överviktiga Sida 8(21)

9 Syfte 3. Samarbete med Primärvården av Lena Thorselius, enhetschef Hälsoenheten, primärvården i Mitttenälvsborg Att behandla fetma kan tyckas enkelt den som äter mindre och rör sig mer förblir inte fet! Men fetma är en av de mest paradoxala och svårbehandlande sjukdomar i dagens sjukvård där patienten lätt kommer i kläm. Fetma är ett av de största hoten mot den framtida folkhälsan och sjukdomen leder till ökad risk för psykisk ohälsa social dysfunktion ökad sjuklighet och för tidig död. Trots att vi känner till dessa risker inom hälso och sjukvården får endast en bråkdel hjälp. Att förändra beteende är svårt och många menar att det när det gäller fetma inte ens är möjligt. Senare studier har visat att det med rätta insatser finns möjligheter till långsiktiga förändringar. De framgångsfaktorer som lyfts fram är att när patienter möts i grupp ökar sannolikheten för goda resultat. Den andra viktiga framgångsfaktorn är att de deltagare som långsiktigt ökar sin fysiska aktivitetsnivå är de som når de största viktreduceringar. För att hitta en framkomlig väg med behandling för patienter med fetma ställdes via folkhälsoplaneraren i Alingsås en fråga från primärvårdens Hälsoenhet till de lokala studieförbunden om det fanns intresse för att starta samtals grupper för personer som led av sin övervikt/fetma. Inom Primärvården är det framförallt sjuksköterskor och dietister som möter denna patientgrupp men även sjukgymnaster kan bli involverade när det gäller att öka den fysiska aktiviteten. Inom Primärvården i Mittenälvsborg finns en Hälsoenhet som har till uppgift att stärka samarbete och metodutveckling för olika levnadsvanor både som förebyggande och behandlande åtgärd. Under projekttiden bemannades Hälsoenheten av två dietister en hälsopedagog och en sjukgymnast tillika enhetschef. För att kunna möta patientgruppen med övervikt och fetma på ett evidensbaserat sät provades under projekttiden olika modeller för behandling. Inför projektstart gjordes även en nulägesbeskrivning över på vilket sätt vårdcentralerna arbetade med patientgruppen övervikt/fetma. Den modell som vi under projektets gång till slut enades om var att erbjuda patienter tre gånger gruppbehandling med dietist med syfte att ta fram en individuell handlingsplan och stärka motivationen för att göra de åtgärder som patienten kände mest angeläget i arbetet med att förändra sin vikt Fysisk aktivitet erbjöds i form av ett FaR recept, och för de patienter som önskade, fanns även FaR stödjande verksamhet i form av ledarledda aktiviteter, samtal om fysisk aktivitet och möjlighet att delta vattengymnastikgrupp XXL. Samtliga patienter erbjöds även att delta i samtalsgrupp via Studieförbundet Bilda. Målet som togs fram var att patienterna skulle tappa 5 % av sin vikt under de första 6 månaderna och att patienterna därefter skulle följas upp efter 12 månader. (se resultat rapport) Erfarenheterna från projektet är att olika patienter väljer olika delar av behandlingen ibland är det den fysiska aktiviteten som är en framgångsfaktor ibland kostförändringar och ibland samtalsdelen. Det viktiga är att patienten skall veta att det finns olika möjligheter och att man kan ta det i den Slutrapport av Tre M dialoggrupper för överviktiga Sida 9(21)

10 Antal ordning man orkar eller önskar. Att det finns en handlingsplan och att dessa patienter blir bekräftade och deras behov synliggjorda är framgångsfaktorer för en lyckad viktnedgång. Under projekttiden remitterades alla patienter direkt till grupp och bortfallet var därför stort. En lärdom var att patienten bör ha en första individuell kontakt för att få mer individuell information om gruppupplägg och förväntningar. I regionen finns en specifik handlingsplan framtagen som metodstöd för arbetet med att förebygga och behandla övervikt och fetma både hos barn och vuxna PÅ denna sidan finner man även information om Tre M. Hälsoenheten har till sin hjälp tagit fram en hemsida här finns utöver information och länktips även möjlighet för personer att direkt anmäla sig till olika verksamheter och grupper. Under fliken mat går det att länka sig direkt till Bilda för mer information och anmälan. Statistikrapport från Hälsoenhetens övervikt/fetma grupper Sammanställd av Lena Thorselius Grupperna har träffats 3-5 gånger på alla vårdcentraler i Mittenälvsborg. Innehållet har bestått av samtal om mat, motivation, fysisk aktivitet, stress. Det mätbara målet var att deltagarna skulle gå ner 5 % av sin ursprungsvikt. Övervikt/Fetma - Viktresultat Antal , har gått upp i vikt vid uppföljning efter 6/12 månader 0 har inte nått målvärdet ( 5% av utgångsvikt) men ändå minskat i vikt efter 6/12 månader +1 har lyckats nå målvärdet (minskat 5% av utgångsvikt ) efter 6/12 månader ++1 har lyckats gå ner mer än målvärdet ( 5% av utgångsvikt) efter 6/12 månader BMI fördelning >45 BMI BMI, body mass index, är ett mått på hur kroppsvikten är i förhållande till kroppslängden. under 18,5 = undervikt 18,5 25 = normalvikt = övervikt över 30 = fetma över 40 = gräns för operation i VG regionen Slutrapport av Tre M dialoggrupper för överviktiga Sida 10(21)

11 Vad har projektet Tre M betytt för Bilda Väst? av Ulf Lager, regionchef Studieförbundet Bilda Väst. När vi startade projektet var det att gå in på en arena där vi inte arbetat så mycket tidigare. Det var spännande, men också lite osäkert hur vi skulle kunna samverka med den offentliga hälso och sjukvården. Erfarenheten har visat att det inte alltid är så lätt att finna hållbara former för samverkan mellan olika sektorer i samhället då vi delvis lyder under olika regelsystem. Trots det har det varit väldigt positivt framförallt utifrån att vi fått nya kontakter och relationer till en del av samhället som vi inte har genom våra medlemsorganisationer eller vårt övriga arbete. Vad vi sett är att de metoder vi utvecklat i studieförbundet också har gått använda i så många olika situationer och i olika grupper med små anpassningar. Det stärker oss i att fortsätta den övergripande metodutvecklingen. När nu själva projektet är slut har det gett Bilda Väst en plattform att fortsätta arbeta utifrån i det ordinarie arbetet och vi satsar nu för att skapa förutsättningar att sälja den kompetens vi byggt upp under projekttiden och som nu efterfrågas. Vi vill också fortsätta vidga kontakterna med den offentliga sektorn. Så, de två viktigaste effekterna av projektet för Bilda Väst ser vi är, dels möjligheten att kunna ha byggt upp en kompetens och dels relationerna till en del av samhället som vi inte har haft tidigare. Slutrapport av Tre M dialoggrupper för överviktiga Sida 11(21)

12 Svårigheter och misstag Idén till att starta grupper för överviktiga kom från Malin Wallin, folkhälsoplanerare i Alingsås kommun. Hon har under en lång tid haft en samverkan med Lena Thorselius FaR utvecklare inom primärvården. Frågan ställdes till alla studieförbund i Alingsås kommun. Vi kom att svara på frågan. Lena Thorselius och jag arbetade tillsammans med frågeställningarna inför en gruppstart. Hon hade kontakter med vårdcentraler och kunde presentera idéerna för dem. Jag arbetade med själva utformningen av samtalsmetoden Vuxendialog. Vi kom att kalla den första gruppen för Samtal om nuet dialoggrupp för överviktiga. Distriktssköterskorna fick i uppdrag att uppmuntra överviktiga patienter som också hade ledartallanger att söka sig till den första gruppen. Det blev sju deltagare med mig som ledare. I arbetet som sedan följt har vi lärt oss mycket. Misstag har följt på misstag. Goda erfarenheter har gett skjuts åt arbetet framåt. Viljan att hålla ut i tre år och tron på att detta i grunden är ett viktigt arbete har peppat oss framåt. Svårigheterna har berört samarbetet med primärvården, ledarrollen och behovet av utveckling av material och handledning. Samverkan med primärvården När vi började samarbetet var Lena Thorselius anställd av primärvården i Mittenälvsborg (Lerum, Alingsås, Vårgårda och Herrljunga kommuner) som sjukgymnast. Under projekttiden utvecklades hennes tjänst till att bli enhetschef för Hälsoenheten Mittenälvsborg. Trots organisationsförändringar och på grund av envist arbete och en stor tilltro till samarbetets gynsamma effekter har projektet kunna slutföras. Rökavvänjning Under en period hade Lena en sköterska kopplad till sitt arbete som är specialist på rökavvänjning. Vi kom då att försöka ordna rökaavvänjningsgrupper på liknande sätt som grupperna för överviktiga. Vi sökte ytterligare bidrag från Västra Götalands Bildningsförbund för detta arbete. Vid nästa ledarutbildning utbildades bland annat en distriktssköterska och en undersköterska i Vuxendialog. De genomförde sedan flera grupper. Vi stöttade dem med material och coachning för själva gruppsamtalet. Men innehållet och expertisen hade de själva. I dessa grupper fick vi som studieförbund vara en del i själva behandlingen. Vid överviktsgrupperna är vi både en del av behandlingen och en förebyggande del. Rökarna fick i början av gruppen göra flera olika tester som test av kondition, fysisk styrka och spirometri (test av lungfunktion). De som ville fick också medicin utskriven av läkare för att minska röksuget under kursens gång. De gjorde de självskattningar som vi tagit fram och satte upp rökslutsmål tillsammans med sina ledare. Vi arvoderade ledarna. Grupperna gav goda resultat. De allra flesta blev rökfria. Men vi avbröt ändå samarbetet. Våra grupper genomförde vi på två av de åtta vårdcentralerna som tillhör Hälsoenheten. Vid övriga vårdcentraler ville personalen inte ha grupperna genom Bilda. Då hade hälsoenheten dem på egen hand. Men den viktigaste anledningen var ändå att vi kände det svårt att vara så tajt inne i behandlingsdelen. Vi kände oss osäkra inför det arbetet. Frågor väcktes om vad som är studieförbundets ansvar och vad som är vårdens. En annan fråga som blev viktig för oss är ledarrollen i en Vuxendialoggrupp. Och så kom frågorna om marknadsföring fram. Vårdcentralerna ville bara ta med gruppdeltagare som var listade på respektive vårdcentral. Slutrapport av Tre M dialoggrupper för överviktiga Sida 12(21)

13 Idag vet jag inte om vi hade avbrutit det här samarbetet. Vi har lärt oss mer. Vi kunde ha förändrat samarbetet till att mer utbilda och erbjuda material för samtalet. Men det fina är att vi har utbildat de som nu har rökaavvänjning i sina arbetsuppgifter. De använder dialogmetoden och har köpt in våra ledarväskor med material som stimulerar till personliga samtal. VG primärvård Den största förändringen i samarbetet med primärvården var när VG primärvård genomfördes (det fria vårdvalet i Västra Götalands regionen). Då tappade projektet fart. Vi kunde inte starta så många grupper den hösten, 2009, som vi tänkt. Vi visste inte riktigt vilka kontakter vi hade med vårdcentralerna. Vi hade då på gång att starta grupper både i Mark och Töreboda, men vid båda vårdcentralerna fick de så kallade livstilssjuksköterskorna sluta. Det var de som vi hade kontakt med i projektet. I den så kallade krav-boken, där det står skrivet vad varje vårdcentral ska göra, fanns inte krav på förebyggande hälsovård med och få vårdcentraler prioriterar det arbetet i nuläget. Vi ser att det blev annorlunda att samverka efter VG-primärvård infördes. Hälsoenheten i Mitten Älvsborg behöver nu på ett helt annat sätt sälja sin verksamhet och få med sig vårdcentralerna. Vårdcentralerna bekostar Hälsoenhetens verksamhet. Därför vill de inte heller att människor listade på privata enheter ska utnyttja deras erbjudanden. Hälsoenheten har också kontrakt på ett år i taget. Det här är en omständighet som vi inte kan påverka. Å andra sidan kan det när allt blir tydligare vara en fördel för oss. Vi har nu, hösten 2011, fått kontakt med vårdcentraler som ser samarbetet med oss som en marknadsföringsfördel. I samband med VG Primärvård infördes fick Hälsoenheten i Mittenälvsborg ta ansvar för de 2 dietister som tidigare arbetade direkt på vårdcentralerna. Lena Thorselius kunde också anställa en hälsopedagog. Och deras arbete utvecklades. Vi utbildade både dietisterna och hälsopedagogen i Vuxendialog. Deras arbete utvecklades till en trestegsraket där dietisterna var ingången i arbetet. Dietisterna erbjöd efter en inledande kontakt grupper med tre träffar med uppföljning efter ett halvår och tolv månader. Hälsopedagogen erbjuder vid sidan om enskilda möten prova-på-grupper med fysiskaktivitet om tre gånger. Därefter hänvisas deras gruppdeltagare till Bildas dialoggrupper. Men i januari 2011 fick dietisterna en ny tillhörighet. De hör nu till primärvårdens närrehab, en rehaborganisation som är producentneutral i sitt uppdrag. Dietisterna kan därför inte längre vara en del av samarbetet med Hälsoenheten. Vi är nu tillbaka till ruta ett i samarbetet med Hälsoenheten. Dietisterna fortsätter dock med grupper för överviktiga och kan vid behov hänvisa till Bilda för dialoggrupp. Allt detta har varit situatioiner som vi i Bilda inte har kunnat påverka, men vi har ändå hela tiden försökt finna vägar tillsammans med Lena Thorselius om hur vi ska kunna samarbeta vidare. Slutrapport av Tre M dialoggrupper för överviktiga Sida 13(21)

14 Dialoggruppsledarna Intervju med Jessica och Lasse, maj Hur är det att leda en grupp? - Är det en föreller nackdel som ledare att själv ha varit med i en grupp? - Vad har du lärt dig/fått ut under arbetets gång som ledare? Hur är det att leda en grupp? Lasse: Nervöst, möten med nya människor, skapa förtroende och känna att det finns en gemenskap i gruppen. Man har en integritet, alltså jag utelämnar mig ungefär till hälften. Det är mycket lärorikt och spännande. Jessica: Man ligger på en nivå så att man motiverar andra så att de känner att det känns värdefullt. Lasse: Vi har ju dessa basmaterial till hjälp men som behöver förändras, vilka är ett stöd för mig som ledare. Jessica: Jag vill inte leda en grupp själv eftersom att jag tycker att det är alldeles för utelämnande. Det ger en trygghet av att vara två och man är som ett stöd för varandra samt att man har någon att bolla idéer med. Lasse: Eftersom att det ofta är varierande gruppdynamik, kan man ibland få bakslag och då kan det vara jobbigt att vara själv som ledare. Lasse: Jag vill som ledare vara en inspirationskälla för framtida ledare så att det sker förändringar. Jessica: Instämmer att gruppdynamiken kan vara svår ibland eftersom att gruppmedlemmarna ibland kan variera med motivation och intresse för en samtalsgrupp. -Är det en för- eller nackdel som ledare att själv ha varit med i en grupp? Lasse: Jag känner igen mig från när jag själv var med i en ny grupp. Jag var ensam man i sällskapet och tänkte väl att jag skulle ge det en chans. Så jag provade en gång och på den vägen är det. Jessica: Jag tror att det är en förutsättning för att bli en bra ledare att ha varit med i en grupp. Man ökar sin förståelse för gruppmedlemmarna när man kan prata om tidigare erfarenheter. Lasse: Sedan är man ju en grupp på lika ansvar. Jessica: Jag tror att det är viktigt att fortsätta att vara med i en grupp för att kunna behålla sin vikt. En livsstilsförändring sker under lång tid och det är viktigt att uppmuntra till förändring. Lasse: Levnadsmönster Jessica: Om jag alltid gör som jag alltid gjort, kommer jag alltid få samma resultat Lasse: Man måste helt enkelt ha grejer för att motivera sig till förändring. Man behöver kontroll och kontakt samtidigt som det är viktigt att vara nöjd med sig själv och den man är. Ta tag i saker för att komma igång igen. Jessica: Innan jag kom med i det tredje benet så fick jag fysisk aktivitet på recept vilket inte gav mig så mycket. Det var därför jag kontaktade det tredje benet. Då kunde jag mer få hjälp och stöd med motionen och maten och jag lärde mig tallriksmodellen. Jag kände mig upplyft av de tre saker som berörde mig med fokus på olika saker. Jag träffade också en dietist som tyckte att jag skulle fortsätta med det tredje benet. Jag tycker att det är viktigt att alla ska få samma känsla, att det ska bli som ett lyft. Lasse: Allt bygger på dialogen med deltagare ledare. Jag instämmer att det ger en god självkänsla och en bra självbild av att vara ledare. Det har betytt mycket för mig och man har fått mycket inspiration av varandra. Jessica: Jag är nu sporrad av att ta tag i min viktnedgång igen. -Vad har du lärt dig/fått ut under arbetets gång som ledare? Jessica: Jag har fått en mycket bättre självkänsla och kan motivera andra till att exempelvis vilja gå ner i vikt. Jag har lärt mig att det är viktigt att sätta delmål för att slutligen nå sitt stora mål. Jag har motiverat andra till att lyckas. Lasse: Det är betydelsefullt och har stärkt självkänslan och självinsikten av att vara ledare. Man ger och får så otroligt mycket och får hela tiden ny input. Man får en kick; Jag är inte ensam. Jessica: Instämmer i att gemenskapen, att man inte är ensam. Carina Andersson och Cecilia Andersson, elever på hälsocoachlinjen, Hjälmareds folkhögskola Slutrapport av Tre M dialoggrupper för överviktiga Sida 14(21)

15 Dialoggruppledarna har under hela projektet varit en del i utvecklingen av arbetet. Deras synpunkter och erfarenhetr har fört arbetet vidare. I intervjun ovan anas behovet av en ledarhandledning där allt material vi använder samlas. Här ser man också ledarnas behov av att vara två och inte arbeta ensamma i dessa grupper. Ganska tidigt i projektet såg vi hur gruppdeltagarna växer. Det är helt fantasitskt att se. Många, för att inte säga de flesta, har tidigare satt andra och andras behov långt före sig själva. I dialoggruppen har de hittat motivation att sätta sitt eget behov längre upp på prioriteringslistan och respekterar sig själva på ett tydligare sätt. Detta gör att flera av dem har kunnat göra livsstilsförändringar som också gjort att viktkurvan pekar nedåt. Detta är oerhört positivt. Men samtidigt ett dilemma. De som lovat att ställa upp som ledare nästa termin kan med sin nya råg i ryggen strax innan terminstarten meddela att de inte vill ställa upp som dialogledare just nu. De har kanske gått ner i tjänst eller förändrat sin livssituation och vill inte fylla på med mer just nu. På ett sätt har vi då lyckats med att skapa en sådan miljö att deras självkänsla växt och att de vågar vara tydligare med egna behov än tidigare men... vi behöver också fler ledare till alla deltagare som vill vara med. Vi har också sett att det är en stor skillnad mellan att vara ledare i rökaavänjningsgruppen och i dialoggruppen för överviktiga. Som ledare i rökaavänjningsgrupperna har vi hyrt in 2 ledare från primärvården som efter utbildning i Vuxendialog och med coachning varit dialogledare i ngrupper var för sig. I dialoggrupperna för överviktiga har vi hitintills haft ledare som själva lever med problemet övervikt. Detta har varit ett mer ostabilt ledarskap. Flera av de överviktiga är stukade av livet på mer än ett sätt. Det finns fler sjukdomsbilder för många av dem. Vi bestämde då att varje överviktsgrupp ska ha två ledare. Den ena av ledarna är gruppansvarig, fixar runt omkring, håller kontakt med deltagarna etc. Den andra ledaren är mer av en processledare och leder samtalen i gruppen. Vi ser tydligt att det är två delvis olika ledarskap där olika förmågor behövs. Processledaren behöver kunna hålla bollar i luften, kunna följa med gruppen och samtalet och ändå styra samtalet framåt med vacker hand. Processledaren behöver inte själv dela problemet med övervikt men ska givetsvis vara utbildad i Vuxendialog. Inför varje termin är ledarskapet något osäkert. Men jag tror det blir annat framöver. I de grupper i Skaraborg som nu är pågång är läget delvis annorlunda. Där har vi börjat med att leta ledare och sedan utbildat dem. Grupper Det har varit svårt att få igång grupper när kontakten med primärvården varit sämre. Primärvårdens logga i annonsen och på hemsidan skapar förtroenden för att detta är en god verksamhet. Att skapa förtroenden och att ta hänsyn till den enskildes behov av integritet är a och o i denna verksamhet. Slutrapport av Tre M dialoggrupper för överviktiga Sida 15(21)

16 Informationsspridning Extern och intern information inom Bilda Logga Material för marknadsföring av projektet har hela tiden utvecklats tillsammans med projektet. De första foldrarna skrev jag själv. Sedan har jag fått en god hjälp av Boel Algulin kommunikatör på Bildas förbundskansli. Boel tog fram vår projektlogga. I början kallade vi projektet för det tredje benet. Men i samråd med Boel ändrades projektnamnet till Tre M medicin, motion och motivation. Vi tog då fram en rollup. Men när Lena Thorselius och hennes kollegor tittat på loggan byttes ordet medicin ut mot mat. Vår tanke var att den överviktga behöver stöttning av medicinskt kunniga, dvs distriktssköterskor, dietister och läkare, men så förstods inte texten. Vi tog också fram en tredje variant: Tre M - människa, mötesplats, motivation. De två senaste varianterna har använts i olika sammanhang. Handledningsmaterial När handledningsmaterialet var klart att redigeras tog Boel sig an det arbetet också. Handledningsmaterialet gjordes i pdf-form så att vi kan trycka upp material allt eftersom det behövs. Vi tog fram en pärm med färgglada flikar till materialet. Karolina Lann Vallingjorde ett omslag.det blev ett snyggt och proffisgt material som vi är stolta över. Foldrar, affischer och annonser Karolina Lann Vallin, kommunikatör på Bilda Väst, har varit med och utvecklat foldrarna för dialoggrupperna. Hon har också gjort annonsunderlag och annonser. Vi har vid varje gruppstart satt in en annons i tidningen på orten. Under en tid av projektet skickade vi affischer och foldrar direkt till vårdcentralerna. Men sedan 2010 har dietisterna stått för informationsspridningen på vårdcentralerna. Kolon: Bilda har en tidning som sänds ut till alla ledare inom organsisationen, i hela landet. I ett av numren intervjuade Tobias Johansson, på förbundskanlsiet, mig om projektet. Det blev en fin artikel om vikten av grupper för överviktiga. Hemsida Under projektets gång har Bildas förbundskansli arbetat med att ta fram en hemsida. Vi saknade en interaktiv sida. Men nu har vi i projektet en egen sida där vi kan lägga upp information om gruppstarter, inspirationsdagar, informationsmaterial mm. Tobias Johansson på förbundskanlsiet har hjälpt oss med den synligheten. Från denna sida kan deltagare anmäla sig direkt. Sidan har gett mig Slutrapport av Tre M dialoggrupper för överviktiga Sida 16(21)

17 intresanta kontakter med människor som kommer från olika platser runt om i landet. Förhoppningsvis kan vi använda oss av den hemsidan också i fortsättningen. Bilda online Bilda online är en annan interaktiv plattform som vi har använt oss av i projektet. Vi har låtit de grupper som vill också följa varandra mellan samlingarna på nätet. I bilda online kan en grupp ha sitt eget samtalsforum och lägga in dokument och bilder. Allra bäst har detta fungerat för ledarnätverket innan handledningen var framtagen. Då kunde ledarna finna arbetsblad och artiklar där för sina grupper. Vi har också försökt att ha en grupp, Jätteviktigt dialoggrupp för överviktiga, helt och hållet på nätet. Det var kollegor till mig från Bilda Nord och några andra intresserade som ville ta del av mina erfarenheter. Vi försökte göra gruppen på samma sätt som i verkligheten med att berätta vår livsberättelser och sedan börja samtala via skrift om olika bitar. Men jag tyckte det var mycket svårt att inte se mina gruppkamrater i ögonen. Och berättelserna blev inte så levande i skriftform som de blir i verkligheten. Gruppen mynnade ut i intet. Vi tror dock att vi skulle kunna använda detta redskap mycket mer. Information genom Västra Götalands regionen Redan från allra första början har projektet haft ett gott stöd i Västra Götalandsregionens Folkhälsokommitté (det är från dem vi fått projektpengarna genom Västra Götalands Bildningsförbund). Burgården 20 januari 2009 Efter en knapp månad av projekttiden, den 20 januari 2009, var vi inbjudna att presentera projektet på en Uppstartskonferens: Handlingsprogram mot barn- och vuxenfetma som arrangerades av Hälsooch sjukvårdsutskottet och Folkhälsokommittén inom Västra Götalandsregionen tillsammans med Väst Kom (Västsvenska Kommunförbundens samorganisation). Då lanserades VG regionens beslutsstöd för fetma, I denna finns vi omnämnda som en del i det hälsoförebyggandearbetet. Rapport till Folkhälsoinstitutet På våren 2010 önskade Annika Nilsson Green på Folkhälsokommittén en text som också skulle kunna skickas i en rapport om vad som görs för överviktiga i Västra Götaland. Detta skulle vara enm del av en WHO rapport. Information på vårdportalen 1177 Annika Nillson Green har också ordnat det så att dialoggruppen finns med som ett exempel på VG regions vårdportal, 1177.se/vgregion. Slutrapport av Tre M dialoggrupper för överviktiga Sida 17(21)

18 Information genom själva projektet Inspirationsdag: Övervikt och Fetma. Samhällets utmaning? Onsdagen den 26 maj 2010 inbjöd vi i projektet anställda inom primärvården, folkhälsoplanerare, politiker, dialogledare och gruppdeltagare till en inpirationsefterm iddag i Alingsås. (bilaga) Det var drygt 30 som kom för att lyssna på vår projektbeskrivning och ta del av våra erfarenheter. Vid detta tillfälle berättade Lena Thorselius och Ingela Bergström om projektidén och dietisterna och hälsopedagogen berättade om sina erfarenheter av attt hålla i grupper för patienter och vad ledarutbildningen gett dem. Efter en fikapaus föreläste Charlotte Erlanson-Albertsson i en öppen föreläsning om Vad ska vi äta för att må bra. Det var en glad stämning och 65 intresserada åhörare. Till denna eftermiddag kom det resande intresserade från Gävle, Stockholm, Skaraborg, Mittenälvsborg och Göteborgsområdet. Informationsträffar inför gruppstart Inför de allra flesta gruppstarterna har vi först ordnat en informationsträff. Vi vet att samtalet i dialogform är något nytt för många. Vi har därför velat inbjuda till en samling där deltagarna får reda på mer hur samtalet förs i grupperna och där de också fått pröva på att tala om sig själva utifrån ett tema. Informationsträffarna har varit i den lokjal där grupperna sedan ska samlas. Därefter har deltagarna kunnat anmäla sig till en grupp. I mitten av augusti 2011 inbjöd dietisterna till en informationsträff om deras grupper för överviktiga. Då fick också vi vara med och berätta om Bildas grupper. Det var ca 30 patienter som tog tillf ället i akt att komma. Den sista augusti inbjöd vi till en kväll på Ljungblads Konditori med temat: Friskvård för insidan. Vi balnade den kvällen information om dialoggrupper, samtal vid caféborden med sång och musik av Jens Ericson och inspiration av Cissi Glittvik. Det blev en mysig kväll på caféet. Men tyvärr kom inte så många nya kontakter till denna kväll. Jag tror att det är oerhört viktigt att de som kommer på info träffar kan göra det lite i skymundan och inhägnat med en stark integritet. Kanske blev detta tillvägagångssätt för öppet. Projektavslutningsmingel Fredagen den 2 december inbjöd vi till en mingelfest. Vi ville göra en fest där olika personer tackades och att vi firade att vi klarat av de här tre åren med projektet. En buffé stod uppdukad på Bildas Alingsås kontor på under tre timmar på eftermiddagen. Vi inbjöd alla som varit gruppdeltagare, alla ledare, alla som deltagit på vår ledarutbildning, alla som på olika sätt bidragit med idéer, erfarenheter och stöttning av projektet. (Vi har över 100 kontakter) Det var en glad stämning. Några historier berättades. Ledare fick träffa projektets styrgrupp. En eftermiddag med summering men också med frågor om hur vi går vidare. Blir nästa projekt ett projekt kring unga och övervikt? Eller blir det ett forskningaprojekt kring dialoggrupper? Eller... Men att grupperna kommer att forsätta. Det vet vi. Slutrapport av Tre M dialoggrupper för överviktiga Sida 18(21)

19 ... och information via Folkbildningsförbundet I juni 2011 hölls en internationell folkbildningskonferens i Malmö, A world worth living in. Konferensens arrangörer var: Folkbildnings förbundet, Folkbildnings rådet, Sveriges Kommuner och Landsting, European Association for the Education of Adults, EAEA, och International Council for Adult Education, ICAE. Den juni samlades ca 800 delegater från hela världen. Det var tre konferenser som kördes parallellt med europeiska, internationella och nordiska teman. Inför konferensen fick studieförbunden i Sverige skicka in till Folkbildngingsförbudent exemepel på verksamhet inom det sjunde verksamhetsområdet: Folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa. Folkbildningsförbundet valde sedan ut 10 projekt. Tre M var ett av dem. Vi fick göra ett seminarium och blev intervjuade i en tidskrift som gjordes som förberedelsematerial inför konferensen och som delades ut under konferensen. Artikel kom att få rubriiken: Övervikten sitter mellan öronen. Den skrevs av Kajsa Wiktorin. (http://www.studieforbunden.se/pages/skrifter.html - En värld att leva i) Tyvärr blev vårt seminarium inställt på grund av att få hade föranmält sig till det. Två föranmälda gruppledare fick stanna hemma. Men jag fanns med under hela konferensen och hade en bord tillsammans med Bilda. Vi presenterade material och svarade på frågor om projektet. Det var stimulerande. Det var också spännande att vara med och lyssna till föredrag och seminarier och samtala med människor från när och fjärran. Idéer som leder framåt nya projekt? Forskning? Vi har gång på gång under projektets gång samtalat om att det saknas forskning på det som vi arbetat med. Den enda metod som är validerad för bestående viktnedgång när det gäller fetma är fetmaoperationer. Men vi tror att de tre m:en spelar en stor och viktigt roll för en förändrad livsstil och att det ger en varkatig livsstilsförändring. Lena Thorselius har sammanställt resultaten för de som gått i grupper under projektets gång, med tonvikt på år 2010 i Alingsås, och Lena Nordenman, chef för primärvården FOU-enhet i södra Älvsborg, har skissat på möjliga forskningsområden. Bildas dialoggrupper skulle kunna vara en bas för forskning framöver i fortsatt samverken med Hälsoenheten i Mittenälvsborg. Grupper för gastric by pass opererade I projektets sista självande minuter har vi nu arbetat fram kontakter för grupper med gastric by pass opererade. Detta har kommit igång på grund av att en presumtiv ledare tog kontakt med mig efter att hon och jag träffat varandra i ett annat sammanhang. En av vårdcentralerna i Skaraborg blev intresserade av detta samarbete när de hörde om våra tankar. Övervikt bland barn och ungdomar Vi har nu i tre år satsat på vuxna som lider av övervikt och fetma. Under projektets gång har vi flera gånger fått frågan om vi inte skulle kunna göra en liknande satsning på barn och ungdomar som lider av övervikt. Tankar finns. Erfarenheter finns. Kontakter finns. I Bilda har vi metoder för dialoggrupper bland barn och ungdomar. Så vi får se vart vi hamnar. Slutrapport av Tre M dialoggrupper för överviktiga Sida 19(21)

20 Kontaktpersoner Folkhälsoplanerare Malin Wallin Alingsås Dan Andersson Tanum Tove Wold Bremer Götene Gunilla Carlsson Mariestad Pia Gustavsson Töreboda Joakim Wassén Gullspång Inger Hannu Skövde Vårdcentralskontakter Lena Thorselius enhetschef, Hälsoenheten Mittenälvsborg Helena Santesson hälsopedagog, Hälsoenheten Mittenälvsborg Maude Enervo dietist, Närrehab, Alingsås Ulrika Åhs Jonsson dietist, Närrehab, Alingsås Helen Karlsson diabetessköterska, Vårdcentralen Tanum Helena Edvardsson diabetessköterska, Kvarterskliniken Tanum Ylva Ringhede - vårdcentralchef Mariestad Lise Rasmussen Boman psykiatri sjuksköterska, VC, Mariestad Maria Aronsson dietist, VC Mariestad och Gullspång Kerstin Malm Tronstad vårdcentralchef Töreboda Margareta Dehlén vårdcentralchef Gullspång Övriga kontakter Mats Persson sisu Väst Annsofie Adolfsson lektor, Högskolan i Skövde Maria Rödholm samordnare/projektledare, Studieförbundet Bilda Bengt Karlsson konsulent, Västra Götalands Bildningsförbund Annika Nilsson Green tjänsteman, Folkhälsokommittén VG Britt Arvidsson utbildare, Vuxendialog Länkar Projektet Tre M Studieförbundet Bilda Hälsoenheten Mittenälvsborg Västra Götalands regionen VG regionen beslutstöd fetma Vårdportalen Folkhälsoinstitutet Folkbildningsförbundet Västra Götalands Bildningsförbund Slutrapport av Tre M dialoggrupper för överviktiga Sida 20(21)

21 Summering Det har varit mycket spännande att få vara med i projektet Tre M. Vi har hittat ett samarbete mellan primärvården och studieförbundet som ger resultat i den enskilda människans liv. Var för sig hade vi troligen inte nått dit. Som studieförbund har vi också fått vara med om att stötta dietister, hälsopedagog, sjukgymnast och flera distriktssköterskor i att få en starkare tro på den lilla gruppens stora möjligheter. Bara det har varit spännande. Och å andra sidan har de nära kontakterna med primärvården hjälpt oss dialoggruppledare med faktakunskaper om övervikt och fetma. Vi tror på idén bakom projektet Tre M och hoppas att detta ska bli en metod som kan användas på många fler platser, både i Västra Götaland och i andra landsting. Projektet har varit finansierat via projektbidrag från Västra Götalandsregionens Folkhälsokommitté förmedlat av Västra Götalands Bildningsförbund (studieförbund, folkhögskolor och bibliotek i samverkan). Projektets styrgrupp har varit sammansatt av: Ulf Lager, regionchef Bilda Väst, Lena Thorselius, enhetschef Hälsoenheten Mittenälvsborg, Fredrik Wallstedt, projektcoach, Bilda förbundskansli och Ingela Bergström, adjungerad. Jag är tacksam att jag fått vara med om denna resa. Ingela Bergström, projektledare Alingsås den 21 februari 2012 Slutrapport av Tre M dialoggrupper för överviktiga Sida 21(21)

Tre M dialoggrupper för överviktiga

Tre M dialoggrupper för överviktiga 1(7) Tre M dialoggrupper för överviktiga Vi satt i en dialoggrupp för överviktiga och började närma oss slutet av kvällen. Det var en förtätad stämning. Ingen ville riktigt bryta upp. Ni får mig att tänka

Läs mer

Folkhälsorådet 2012-11-14 1 (15) Sessionssalen i Stadshuset klockan 8.00-11.15. Ingemar Johansson, Kfn ersätter Anna-Karin Skatt, Kfn

Folkhälsorådet 2012-11-14 1 (15) Sessionssalen i Stadshuset klockan 8.00-11.15. Ingemar Johansson, Kfn ersätter Anna-Karin Skatt, Kfn Folkhälsorådet 2012-11-14 1 (15) Plats och tid Sessionssalen i Stadshuset klockan 8.00-11.15 Paragrafer 24-35 BESLUTANDE Ledamöter Namn Curt B Gustavsson, Ks, ordf. Astrid Bengtsson, Mbn Lennart Rehn,

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

ETT GOTT LIV. Aktiviteter och motionslopp 10. VGR-erbjudanden i södra regionen 20. VGR-erbjudanden i göteborgsområdet 30

ETT GOTT LIV. Aktiviteter och motionslopp 10. VGR-erbjudanden i södra regionen 20. VGR-erbjudanden i göteborgsområdet 30 3 ETT GOTT LIV Till alla anställda i Västra Götalandsregionen. Västra Götalandsregionen ska skapa förutsättningar för en god hälsa och ett gott liv. Grunden för en god hälsa är en sund miljö. Den miljö

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

Viktreducering inför njurtransplantation - ETT PILOTPROJEKT

Viktreducering inför njurtransplantation - ETT PILOTPROJEKT Viktreducering inför njurtransplantation - ETT PILOTPROJEKT KURATOR - BOEL PERSSON NJURMEDICINSKT SJUKGYMNAST - MIA TRONDSEN VÅRMÖTE DIETIST SARA PALM 2015 05 03 I SAMARBETE MED ÖVRIGA TEAMET: TRANSPLANTATIONSKIRURG

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

Efterfrågad kompetens. Hälsovetare. HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa

Efterfrågad kompetens. Hälsovetare. HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa Efterfrågad kompetens Hälsovetare HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa HälsoAkademikerna och SRAT Juni 2013 Foto: Istock, Colourbox. Illustration:

Läs mer

AP Närpsykiatri, Karlskoga. Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator

AP Närpsykiatri, Karlskoga. Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator AP Närpsykiatri, Karlskoga Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator Hur det började hos oss på Rehab.. 2005 Utbildning i Ett Sundare Liv. - Hälsa och Välbefinnande

Läs mer

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö Slutrapport 071016 1 Teamets medlemmar Ann-Katrin Alveblom ST läkare allmänmedicin Vc Centrum Mailadress: ann-katrin.alveblom@ltkronoberg.se

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Arkaden. Hälsan först en startnyckel för nyanlända

Arkaden. Hälsan först en startnyckel för nyanlända Arkaden Hälsan först en startnyckel för nyanlända Hälsa först en stratnyckel för nyanlända Hälskommunikation Sofie Bäärnhielm överläkare, med dr, enhetschef Tedros 28 år (fingerat) Kom till Sverige från

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Diabetescoach Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Diabetescoach ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar Diabetescoach från förälder till förälder

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Hur tycker Du att föreläsningarna har varit under dagarna? Mycket värdefulla 21 Värdefulla 11 Mindre värdefulla 0 Värdelösa 0 Saknas ifyllt

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Ledarutveckling för kvinnor

Ledarutveckling för kvinnor Ledarutveckling för kvinnor En ledarskapskurs för kvinnor Det här är en kurs för kvinnor som vill utvecklas. Du behöver inte vara chef idag för att gå kursen. Kursen ger dig ett verktyg för att kunna utvecklas

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst

Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst vision västra götaland det goda livet Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst Visionen gäller för Västra Götaland. Den är

Läs mer

!"#$%&'($%)*$+)(#,-.+"-"/0.$+1%$)

!#$%&'($%)*$+)(#,-.+-/0.$+1%$) !"#$&#(#)*(+,-)$*./0)*)(*),,-1*&+231*4/0*##**04)54#.10/6#,.7480231*&+9#*1)#,1*:,)07,+**),,$+6$,)$*/5&4#60.)-#0);,1(140#9&1*12541*108012?8;)6601**:#9#*1)#,/5&16:#

Läs mer

MUC 27. MiLprogrammet för nya chefer

MUC 27. MiLprogrammet för nya chefer MUC 27 MiLprogrammet för nya chefer 2013 VÄLKOMMEN TILL MiLPROGRAMMET FÖR NYA CHEFER Du är ny i din chefsroll och funderar på hur du kan utvecklas i ditt ledarskap. Vad krävs av dig? Hur använder du dig

Läs mer

i överviktsbehandling

i överviktsbehandling Överviktsbehandling för vuxna Erfarenheter och resultat från utbildning av primärvårdspersonal i överviktsbehandling hösten 2001 och våren 2002. Sammanställt av: Unni Bonnedal, leg. psykolog och leg. psykoterapeut

Läs mer

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi Fartvindsmodellen 10 Fysioterapi nr 4 / 2009 hjälper runda barn Vid Obesitascentrum i Göteborg får barn och ungdomar med svår fetma hjälp. En viktig del av behandlingen är aktivitetsträning. Hos sjukgymnasten

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Projekt Bygdens Marknad

Projekt Bygdens Marknad Projekt Bygdens Marknad Ett litet bildspel om vad vi åstadkommit hittills. Första träffen 4 mars - Bygdens Vecka 20-25 augusti 2012. Monika Hulthe Projektet har 12 delmål 1. Att få ihop en grupp producenter

Läs mer

Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015

Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015 Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015 taby.se/anhorigstod samtalsgrupper Mötesplatser för anhöriga Anhörigstödet arrangerar mötesplatser där du får information som kan vägleda och inspirera dig.

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplatser

Hälsofrämjande arbetsplatser Utveckling av Hälsofrämjande arbetsplatser vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset INTENTIONER AKTIVITETER ERFARENHETER CHARLOTTA NORDBERG HR-STRATEG SALUS 12-13 november 2012, C Nordberg Agenda Kort presentation

Läs mer

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Projektledare 2007-08-31 Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)

Vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) Vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) kunskap utveckling inspiration Öka förståelsen och fördjupa dina kunskaper med det senaste inom autismspektrumtillstånd och ADHD! Hot om våld så

Läs mer

Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010

Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010 Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010 Samverkan och ledning Nätverksträffar Under hela projekttiden har nätverksträffar skett med andra projekt i länet. Samverkanskonferens för hela länet har en gång/år

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

MUC 25. MiLprogrammet för nya chefer

MUC 25. MiLprogrammet för nya chefer MUC 25 MiLprogrammet för nya chefer 2011 VÄLKOMMEN TILL MiLPROGRAMMET FÖR NYA CHEFER Du är ny i din chefsroll och funderar på hur du kan utvecklas i ditt ledarskap. Vad krävs av dig? Hur använder du dig

Läs mer

Plats. Landstingshuset, konferensrum Sirius. Närvarande

Plats. Landstingshuset, konferensrum Sirius. Närvarande Hälso- och Sjukvårdsstaben Hälsovalskansliet Berit Bryske MINNESANTECKNING HÄLSOVALSRÅD 2013-09-23 LK/120259 Plats Landstingshuset, konferensrum Sirius Närvarande Ann-Sofie Dahlberg, Bergslagens arbetsmiljö

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Acceleration i företagen på Leia Accelerator

Acceleration i företagen på Leia Accelerator Acceleration i företagen på Leia Accelerator Baserat på enkäter genomförda bland de företag som hyr kontor på Leia Accelerator Sammanställningen är gjord av av Malin Lindberg, Luleå tekniska universitet

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

Glädjerapporten 2014. Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014

Glädjerapporten 2014. Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014 Glädjerapporten 2014 Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014 Så här kul har vi det på jobbet just nu. I genomsnitt skrattar vi 5,1 ggr/dag på svenska arbetsplatser. Vård och Omsorg

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2013-09-12 MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 Inledning Carin och Janny hälsade välkommen och presenterade dagens program. Den största delen

Läs mer

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet Mars 2014 INLEDNING Universitetsdirektörerna vid universiteten i Uppsala,

Läs mer

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV Överenskommen vid gemensamt styrgruppsmöte för båda miljösamverkan 20 maj, efter förankring på chefsmötet 6 maj i Varberg Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan

Läs mer

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid.

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Karolinska Institutet Institutionen för Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskapens utveckling Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Abstract Bakgrund:

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Hälsan & Arbetslivet

Hälsan & Arbetslivet Hälsan & Arbetslivet Lust i arbetet Arbetslust är en kraft som stimulerar till effektivitet, utveckling och lönsamhet. Den genererar mervärde för organisationen och bidrar till hälsa för individen. Det

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP MiL PERSONLIGT LEDARSKAP träningsläger i personligt ledarskap MiL Personligt Ledarskap är en utmanande, intensiv och rolig process. Du får genom upplevelsebaserad träning, coachning, feedback och reflektion

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING Ett miniprojekt utifrån ESL:s utbildningsmaterial i Näckrosprojektets intention att arbeta över gränserna kommun och landsting. Miniprojektet

Läs mer

Våra utbildningar. Utbildningar över hela landet. Erfarna utbildare med praktisk erfarenhet

Våra utbildningar. Utbildningar över hela landet. Erfarna utbildare med praktisk erfarenhet Utbildning Kompetensutveckling är ett av våra viktigaste verktyg för att få den mänskliga faktorn att arbeta för oss. Previa erbjuder utbildningsinsatser som bidrar till att effektivisera er organisation,

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Smärtskolan Kunskap för livet

Smärtskolan Kunskap för livet L Smärtskolan Kunskap för livet Långvarig smärta eller fibromyalgi Detta utbildningsmaterial är framtaget av Kaisa Mannerkorpi, leg sjukgymnast, docent, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska

Läs mer

Friskvårdsaktiviteter

Friskvårdsaktiviteter Friskvård 2014-2016 Friskvårdsaktiviteter Det finns många olika typer av definitioner på friskvård, alltifrån att enbart handla om fysiska aktiviteter till att omfatta alla aktiviteter som syftar till

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Säljare av olika skäl Hur ser du på din egen säljarroll? Jag möter människor som arbetar med försäljning av olika skäl och som ser helt olika på sina uppdrag

Läs mer

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Projektplan för utvidgning av FaR, Värnamo kommun

Projektplan för utvidgning av FaR, Värnamo kommun REGION JÖNKÖPINGS LÄN I SAMVERKAN MED VÄRNAMO KOMMUN Projektplan för utvidgning av FaR, Värnamo kommun från FaR till Hälsocenter Styrgruppen, FaR Värnamo 2015-03-17 Projektplanen innefattar förslag på

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

Omställning till ny inriktning för FoU-verksamheten på Skaraborgs Kommunalförbund

Omställning till ny inriktning för FoU-verksamheten på Skaraborgs Kommunalförbund Omställning till ny inriktning för FoU-verksamheten på Skaraborgs Kommunalförbund Innehållsförteckning Inledning... Uppdragsbeskrivning för Skaraborgs Kommunalförbunds FoU-verksamhet... FoU verksamheten

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Det är dags att försöka hitta lösningar och förmedla hopp istället för att fokusera på problemen I Newo Drom har deltagarna hittat nya

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

PROTOKOLL Styrelsen Dnr 2013/01 ( 48 t.o.m. 57) 1(8) Sammanträde 2013-11-29

PROTOKOLL Styrelsen Dnr 2013/01 ( 48 t.o.m. 57) 1(8) Sammanträde 2013-11-29 Dnr 2013/01 ( 48 t.o.m. 57) 1(8) Tid: 2013-11-29 kl 13:00 15:00 Plats: Samordningsförbundet Ledamöter Närvarande: Frånvarande: Beatrice Berglund Arbetsförmedlingen, ordförande Malin Welin, Försäkringskassan

Läs mer

Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun

Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun - Redovisning av personalens uppfattning (8) November 8 Nora Wetzel Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 4 3. Metod... 4 4 Redovisning av resultat...

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1 TALANG TILL TOPP Tips från coachen tankar från dig 1 Innehåll Förord 3 Du är en del av svensk ridsport 4 En idrott med hästen i centrum 6 Tillsammans 8 Vad är talang? 10 Vad motiverar dig? 12 Sätta mål!

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker

Läs mer

Välkomna! Ungas psykiska hälsa

Välkomna! Ungas psykiska hälsa Välkomna! Ungas psykiska hälsa Psykisk ohälsa hos unga 1 av 4 drabbas Fysisk ohälsa Psykisk ohälsa 2 av 5 pojkar och 3 av 5 flickor upplever stress Ser ljust på framtiden och trivs med livet Politiskt

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Lotta Malm Projektledare Projekt BRA-grupper

Läs mer

Uppföljning rörelseglada barn

Uppföljning rörelseglada barn Bilaga 3 Uppföljning rörelseglada barn Pilotprojekt i Ystads Barn och Elevhälsa 7-8 Backaskolan, Blekeskolan, Köpingebro skola och Östraskolan Ystad kommun Kultur och utbildning Barn och Elevhälsan Kerstin

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

De tre fokusområdena blir synliga under våren

De tre fokusområdena blir synliga under våren De tre fokusområdena blir synliga under våren I början av det nya året kommer här en hälsning med ny information från de tre fokusområdena Bibel och Bön, Uppdraget och Trovärdighet. Den handlar om det

Läs mer

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning.

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning. Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT VÄRNA OM DINA MEDLEMMAR GENOM OMSTÄLLNINGSSTÖD VI HAR HJÄLPT MÄNNISKOR SEDAN 1912 AVSTÄLLNING ELLER OMSTÄLLNING? ABF Jobb ägs av Arbetarnas Bildningsförbund. Vi har en lång

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Sammanställning av Utvärdering HÄLSODAG samtliga elever Barn- & fritidsprogrammet Onsdag den 17/10 2007

Sammanställning av Utvärdering HÄLSODAG samtliga elever Barn- & fritidsprogrammet Onsdag den 17/10 2007 Sammanställning av Utvärdering HÄLSODAG samtliga elever Barn- & fritidsprogrammet Onsdag den 17/10 2007 1. Fanns det något bra med Hälsodagen? Det var roligt Frukost och priser Ja absolut! Jag tycker att

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer