Tre M dialoggrupper för överviktiga

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tre M dialoggrupper för överviktiga"

Transkript

1 1(7) Tre M dialoggrupper för överviktiga Vi satt i en dialoggrupp för överviktiga och började närma oss slutet av kvällen. Det var en förtätad stämning. Ingen ville riktigt bryta upp. Ni får mig att tänka nya tankar, sa en av deltagarna, jag har nog inte tänkt förut jag har bara gjort. Ja, fortsatte en annan, här vet jag att jag kan säga precis hur jag känner och vet att ni förstår. Jag känner mig inte ensam längre. Vi peppar varandra. Jag säger mer vad jag tänker också hemma och på arbetet numera, kommenterade en tredje deltagare. Det är så spännande att vara ledare i en dialoggrupp för överviktiga. Det är så spännande att leva med i frågeställningarna. Det är så spännande att se hur självkänslan stärks och nya beslut fattas. I en annan dialoggrupp sa en av deltagarna, vårdcentralen hjälper mig med medicin och dietist, sjukgymnasten hjälper mig att komma igång fysiskt, ni hjälper mig med mina tankar, ni är mitt tredje ben. Så kom det sig att projektet kallas Tre M. De tre m:en kan vara: mat/medicin, motion och motivation. De kan också vara: människa, mötesplats och motivation. Vi har nu haft en till två dialoggrupper per termin sedan februari Vi ser att dialoggrupperna betyder mycket för den enskilda deltagaren. Självkänslan stärks. Beslut fattas. Nya roller intas. Mycket händer men oftast långsamt, steg för steg.

2 2(7) Samarbete med Primärvården Utgångspunkten för hela projektet var att representanter för Primärvården i Mittenälvsborg via folkhälsoplaneraren i Alingsås ställde en fråga till alla lokala studieföbund om det var något studieförbund som ville arbeta med personer som led av sin övervikt. Denna fråga ställdes för att målgruppen överviktiga i Primärvården ansågs vara en svårbehandlad och stor patient grupp och att forskningen var enig om att övervikt är ett problemområde med många infallssvinklar. Inom Primärvården är det framförallt sjuksköterskor och dietister som möter denna patientgrrupp men även sjukgymnaster kan bli involverade när det gäller att öka den fysisika aktiviteten. Inom Primärvården i Mittenälvsborg finns en Hälsoenhet som har till uppgift att stärka samarbete och metodutveckling för olika levnadsvanor både som förebyggande och behandlande åtgärd.för att kunna möta patientgruppen med övervikt och fetma på ett evidens baserat sätt testades olika modeller och det gjordes även en nulägesbeskrivning över på vilket sätt man arbetade idag med patiengruppen övervikt/fetma. I regionen finns en specifik handlingsplan framtagen för att försöka påverka mängden personer med övervikt och fetma och man har samlat all kunskap på en speciell hemsida som stöd till olika verksamheter hur man skall arbeta med denna målgrup Inom Hälsoenheten var vi överens om att behandling i grupp skulle vara ett effektivt och motiverande sätt att arbeta med övervikt men vi ville även kunna erbjuda individuella behandlingar. Den modell som vi under projektets gång till slut enades om var att erbjuda patienter tre gånger gruppbehandling med dietist för att ta fam en individuell handlingsplan, därefter fysisk aktivitet i form av ett FaR recept, som för de patienter som önskar, även innehåller en FaR stödjande verksamhet i form av ledarledda aktiviteter samt ett erbjudande om att delta i en dialoggrupp med Studieförbundet Bilda. Utöver detta finns även en vattengymnastikgrupp XXL för dessa patienter. På Hälsoenhetens hemsida anmäler läkaren eller sjuksköterskan patienten till gruppverksamheten, här finns även direkt länk till Bildas hemsida och möjlighet att anmäla till vattengymnastik eller FaR stödjande grupp. Målet som vi har antagit är att patienten skall tappa 5% av vikt under de första 6 månaderna. Vi har även planerad uppföljning 6 och 12 månader efter startad gruppintervention. Erfarenheten hitills är att olika patienter väljer olika delar av behandlingen ibland är det den fysiska aktivteten som är en framgångsfaktor ibland kostförändringar och ibland samtalsdelen. Det viktiga är att patienten skall veta att det finns olika möjligheter och att man kan ta det i den ordning man orkar eller önskar. Att det finns en handlingsplan och att dessa patienter blir bekräftade och deras behov synliggjorda är framgångsfaktorer för en lyckad viktnedgång. (Detta stycke är skrivet av Lena Thorselius, Hälsoenheten MittenÄlvsborg) Vi ser i projektet Tre M Primärvårdens FaR verksamhet som en mycket viktig del. Men Primärvårdens kompetens när det gäller att stötta med medicinsk hjälp och med dietister är också en mycket viktig del. Många överviktiga, även bland de som kommer till våra grupper, har också andra diagnoser. I gruppen vet vi inte om alla men vi ser ofta diabetes, depression, fibromyalgi, reumatism, slitna höfter och ångest. Här är det ovärderligt att veta att det finns ett medicinskt stöd bakom med läkare, sköterskor och psykologer. Ibland kan det också vara så att en gruppdeltagare börjar vågar att tala

3 3(7) om sig själv och ser efter ett tag ett behov att söka sig vidare till enskilda samtal. Dialoggruppen kan vara starten på en samtalskontakt. Syftet med Tre M uppfylls Vid projektstarten i januari 2009 skrev vi ner tre målsättningar för projektet. 1. Vi ser att med den ökade självkänsla som varje individ får genom dialogsamtalen kan och vågar gruppdeltagarna bryta tidigare mönster och börja arbeta med sin vikt på ett nytt sätt. 2. Vi ser att idén om dialoggrupper för överviktiga utifrån samtalsmetoden Vuxendialog får en stabil grund att arbeta på och att detta arbeta kan utvecklas vidare. 3. Vi ser också att det blir ett ökat samarbete mellan primärvården, folkhälsoplanerare och folkbildningen. Som studieförbund kan vi med dialoggrupper bli ett tredje ben för den enskilda individen där det två andra benen är motion/rörelse med stöd av sjukgymnast/hälsopedagog och medicinsk hjälp med stöd av läkare, sköterska och/eller dietist. Efter drygt 2 år av projektets 3 år kan vi nu konstatera att vi har utvecklat arbetet på alla punkterna. Jag är inte ensam Det är svårt att skriva ner de resultat vi sett i enskilda gruppdeltagare, inte för att de är få, snarare tvärtom, men för att de är just så personliga som vi trodde de skulle bli. Jag är inte ensam, det är fler som tänker som jag, de är fler som har erfarenheter som liknar mina, det är fler som testat alla bantningskurer, det är fler Tanken jag är inte ensam lättar på den skam många överviktiga bär på. Skammen att inte kunna ta hand om sig själv. Skammen att inte kunna rycka sig i kragen och bara följa alla de råd man redan kan. Skammen att vara till besvär för andra, i familjen och på arbetet. Denna skam bärs upp av alla de fördomar om överviktiga som finns i vårt samhälle. Vi är alla en del av fördomarna. De finns hos de överviktiga själva om andra överviktiga, de finns inom vården, i skolan, på arbetsplatser och inte minst i media. Överviktiga som lata, osmarta, humoristiska, lättpåverkade, men samtidigt de som tar på sig att vara alla till lags. Jag säger allt oftare Nej. När självkänslan stärks ser flera av dialogdeltagarna att de vågar blir tydligare med vad de vill. De vågar säga Nej. Vågar ta risken att någon ska bli besviken. Det kan gälla situationer i den egna familjen, bland släktingar och på jobbet. Tidigare var det automatiska svaret Ja eller Om ingen annan gör så ställer jag upp. Självkänslan stärktes av att kunna vara någon annan till hjälp. Vi kan ibland skrattat åt att det är så många överviktiga som är fackligt förtroende valda och att vi överviktiga nästan allihop är de som håller samman våra familjer/släktingar och våra vänkretsar. Detta är en mycket svår förändring som behöver mycket stöd. Det blir ofta två steg framåt och ett steg bakåt. Omgivningen blir väldigt förvånad de första gångerna de får höra ett Nej och gillar inte alltid denna förändring.

4 4(7) Nejet behövs för att både få utrymme och tid för det egna välbefinnandet. Det behövs för att den enskilda ska ha möjlighet att lägga om sina levnadsvanor. En förändrad kost och ett förändrat veckoschema med promenader och träning av olika slag kräver ett visst utrymme både i tiden och mentalt, också som en förståelse bland familj, vänner och arbetskamrater. Jag utmanas av er andra i gruppen I en dialoggrupp får var och en ett eget talutrymme vid början av varje samling. Det här har jag tänkt på sedan sist. Här kommer personliga berättelser fram. Jag får en möjlighet att dela med mig av mitt liv, mina bekymmer, mina frågor och mina erfarenheter. Jag får en möjlighet att summera med några meningar och kan helt plötsligt höra vad jag tänker. Ibland blir våra tankar tydligare för oss själva när vi hör oss berätta dem. I dialoggruppen finns uppmärksamma lyssnare. För de som lyssnar är det också stort att få del av andras tankar och erfarenheter. Det är en gåva som ges i förtroende. Tankar och erfarenheter som var och en kan låta sig utmanas av och fundera på. Hur jag skulle kunna göra på ett liknande sätt. Här finns inga råd och inga rekommendationer. Var och en har sin kunskapsbank med sig. Den stämmer inte alltid med de andras i gruppen. Då blir det livliga samtal. Hur tänker du nu? Hur kom du fram till det? Om jag var du, hur skulle jag då göra? I slutet av varje samling summeras tankarna. Var och en får en tid att fundera över vad han/hon vill ta med sig hem, vilken tanke man ska fundera vidare på eller vilken målsättning man vill sätta upp till nästa gång. Här kommer en beslutsprocess in med funderingar om jag verkligen vill det vi pratat om. Det kan vara att jag ska gå tre promenader per vecka, att jag bara ska äta sötsaker på fredagar, att jag ska ringa till en psykolog, att jag ska stå på mig när jag vill säga Nej, att jag ska anmäla mig till en fetma operation, att jag ska söka nytt jobb målen skiftar i gruppen. Var och en tar ansvar för sitt mål. Det skrivs ner och det uttalas högt i gruppen. Vid nästa samling berättar var och en i början om hur det gått och vad man tänkt sedan sist. Då ger de andra sin feedback och ögonen glänser av glädje. Det gick. Det kanske inte gick så bra men jag känner att jag är på väg. Sätt fokus på rörelsen så kommer maten av sig själv Vi har märkt i dialoggrupperna att det finns två sätt att gå ner i vikt. Det ena har de flesta testat så många gånger att de är trötta på det. Det andra sättet har inte lika många provat på. Det handlar om att äta mindre eller att röra på sig mer. Några av deltagarna har helt och hållet sitt fokus på att röra sig mer. Mest rör det sig om promenader i ur och skur blandat med träning på gym. Känslan av att långsamt bli starkare och att kunna gå samma sträcka på kortare tid gör då att man inte vill förstöra för sig med att äta så mycket. Promenaderna blir längre. Några börjar jogga. Det är relativt enkelt att lägga in i schemat med familjeliv och arbetsliv. Det jobbiga är att vår erfarenhet lärt oss att det tar lång tid, upp till 1 eller 1½ år, innan man som överviktig känner suget efter träning. Det gäller att vara envis och uthållig. Att då se någon annan i gruppen som ligger ett steg före är utmanande och stärkande. För andra av oss är den enda vägen framåt att sätta fokus på maten. Många äter alldeles för sällan. Andra äter dålig mat. Åter andra äter för mycket sötsaker. Här är vi olika. Men det vi ofta finner när vi borrar lite djupare i våra beteenden är att många, kanske de flesta, tröstäter. Där finns ytterligare en

5 5(7) aspekt som vi pratar mycket om i dialoggrupperna. Inte vad vi ska äta istället utan hur vi ska möta de känslor som ger upphov till tröstätandet. Vi har också varje år deltagare som också får hjälp via Sahlgrenska överviktsenhet och några som gör eller gjort en fetma operation via den offentliga vården eller den privata. Några äter bara soppor andra försöker sig på LCHF. Vi har inte diskuterat de olika metoderna så mycket utan mer mött varandra som de människor vi är med de frågor och erfarenheter vi bär. Vi tror att det som behövs är ett förändrat livsmönster. Ibland kan operation, soppor, extrem kost etc. vara en igångkörare men som en deltagare sa: Min övervikt sitter mellan öronen. Vi behöver göra livsstilsförändringar som är hållbara över lång tid. Hur går det med vikten? Vi peppar och stöttar varandra och gläds med varandras framgångar. Var och en ställer upp sina mål och hittar så småningom sin motivation. En erfarenhet vi ser är att de som gjort de största viktnedgångarna, 25 kg eller mer, har vid sidan om dialoggruppen också en pågående kontakt med dietist/sjuksköterska/läkare och hälsopedagog/sjukgymnast. Många deltagare går dock ner i vikt, 5 till 10 kilo, under tiden gruppen träffas. Ibland är gruppen en start i tänkandet och viktnedgången kommer under året efter dialoggruppen. Vad det är som gör att deltagarna slutligen ändrar sina levnadsvanor så att det också märks på vikten är svårt att säga. Men vi tror på mötet i dialoggruppen och den professionella vården i samspel. Vi ser också att deltagarna kan behålla sin vikt över tid. Visst finns också de som går upp i vikt efter en kraftig viktnedgång, men hitintills har de stannat rejält under den första vikten. Glädje, självkänsla, feedback, kontroll Vi har lärt oss att det är viktigt att räkna med glädjen i arbetet att stärka min självkänsla. Att hitta på saker som ger mig glädje. Att hitta den form av rörelse som ger mig glädje. Att finna små stunder varje dag som ger mig glädje. Att ta fram det lekfulla. Att skratta åt oss själva och släppa kraven på duktighet en smula. Flera av deltagarna blir just gladare. De ser livet mer ur ett möjlighetstänk. Söker sig nya vägar framåt. Det kan vara att våga svara jag till att bli fackombud på arbetet, att söka in på en utbildning, att byta jobb till och med att gifta sig. Att på olika sätt ta livsavgörande beslut. Det är som om att när vi börjar göra livsstilsförändringar på ett område följer andra med. Steg för steg går vi vidare. Alla gör inte så stora förändringar, men livet är en resa. Kanske ger dialoggruppens arbete resultat längre fram. Vi har i alla fall fått dela livet ett stycke väg och fått nya erfarenheter. Dialoggruppen som metod Samtalsmetoden Vuxendialog är utgångspunkten för Tre M. Under projektets gång har vi dock utvecklat metoden en hel del både vad det gäller ledarskap och innehåll. Men grunden är fortfarande den samma. Vi ser att det är en bra grund.

6 6(7) Dialoggruppen En dialoggrupp består av ca 8 deltagare. Deltagarna kommer dels med en påstötning från primärvården och dels direkt på annons. Vi har sett att de som tidigare gått i en dietistgrupp eller komma i gång grupp med en hälsopedagog kommer snabbare igång med ett personligt djupt samtal. De har en erfarenhet att tala om sig själva från den tidigare gruppen. Dialoggruppen träffas i regel varannan vecka sammanlagt 7 gånger. Det blir då 14 veckor minst från början till slut. Vid den första samlingen görs en enkel självskattning den följs sedan upp den sista gången. Det är spännande att se hur man tänkte om sitt nu och om vart man ville vara för 14 veckor sedan och se hur det blivit. Fyra grupper har nu återsamlats efter ett uppehåll på 1 termin. Vi ser då ännu mer hur tiden i gruppen påverkat deltagaren i att tänka mer på sig själv och se möjligheter runt omkring sig. Vid varje samling behandlas ett tema. Varje grupp bestämmer vilka teman de vill samtala om. Det bestäms vid den första samlingen. Vi ser dock att de flesta temana återkommer i grupp efter grupp (se nedan, Material i grupperna). Dialoggruppens ledare I Vuxendialog är en av utgångspunkterna att ledaren är en i gruppen och att ledaren delar gruppens frågeställningar. Vi har lärt oss att i grupper med överviktiga är det viktit att ledare har kommit en bit längre med frågeställningarna än gruppen i helhet. I ursprungstanken har varje dialoggrupp en ledare, men vi vill ha två ledare. Vi ser att det är enklare om det är två ledare. Den ena ledaren är då mer av en process ledare och leder själva samtalet. Den andra ledaren är mer gruppledaren som håller ihop gruppen, håller reda på tider och ändrar datum om det behövs. De båda ledarna är lika viktiga och kan använda varandra att bolla tankar med efter samlingarna. Vi ser att det är bra om den ena av ledarna själva levt med övervikt. Den andra behöver inte ha gjort det, men behöver vara inne i tankarna kring dialog. Ledarutbildning och handledning Ledarna har gått en kurs i Vuxendialog. Kursen är på 4 kursdagar. Dessutom ingår det i kursen att varje ledare ska hålla i en pröva-på-grupp med 3 träffar. Ledarna träffas regelbundet i ett nätverk med andra ledarna för att utbyta erfarenheter och eventuellt förändra arbetssättet. Vi lär oss av varandra. Material i grupperna Under projektets gång har flera dialogledare önskat en ledarhandledning. En sådan finns nu. I denna handledning finns frågeställningar och övningar som är kopplade till de 12 teman som oftast förekommer i en dialoggrupp för överviktiga: mitt liv nu och sen, fördomar, självkänsla, motivation & förändringar, stress, mat, sätt dig själv i centrum, tröstätning, kroppen, tankemönster, en hållbar livsstil och bara på skoj.

7 7(7) I dialoggrupperna använder vi oss numera också både av Lisbeth Stahres bok: Att gå ner i vikt med KBT och Martin Ingvars och Gunilla Eldhs böcker Hjärnkoll på vikten och Hjärnkoll på maten. Alla deltagare får låna Lisbeth Stahres bok och kan förbereda de olika temasamtalen med hjälp av den. Några deltagare har också följt hennes schematiska genomgång steg för steg och funnit ett viktigt stöd där. Summering Det är mycket spännande att få var med i projektet Tre M. Vi har hittat ett samarbete mellan primärvården och studieförbundet som ger resultat i den enskilda människans liv. Var för sig hade vi troligen inte nått dit. Som studieförbund har vi också fått vara med om att stötta dietister, hälsopedagog, sjukgymnast och flera distriktssköterskor i att få en starkare tro på den lilla gruppens stora möjligheter. Bara det har varit spännande. Och å andra sidan har de nära kontakterna med primärvården hjälpt oss dialoggruppledare med faktakunskaper om övervikt och fetma. Vi tror på idén bakom projektet Tre M och hoppas att detta ska bli en metod som kan användas på många fler platser, både i Västra Götaland och i andra landsting. Projektet är finansierat via projektbidrag från Västra Götalandsregionens Folkhälsokommitté förmedlat av Västra Götalands Bildningsförbund (studieförbund, folkhögskolor och bibliotek i samverkan, VGB). Idén till dialoggrupper för överviktiga kommer ursprungligen från Hälsoenheten i Mittenälvsborg, Lena Thorselius, och folkhälsoplaneraren i Alingsås, Malin Wallin. Jag är tacksam att jag fått vara med och är med på denna resa. Ingela Bergström, projektledare Skövde den 9 mars (även mobil), (sms) Studieförbundet Bilda Väst, Göteborgsvägen 10, Alingsås

Slutrapport projeketet Tre M dialoggrupper för överviktiga

Slutrapport projeketet Tre M dialoggrupper för överviktiga Studieförbundet Bilda Slutrapport projeketet Tre M dialoggrupper för överviktiga SBIABM 2012-02-22 Tre M dialoggrupper för överviktiga - Summering Projektet Tre M - dialoggrupper för överviktiga som vi

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Att våga prioritera det existentiella samtalet Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det

Läs mer

Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc. med Åshild Haaheim och Ingela Lindström

Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc. med Åshild Haaheim och Ingela Lindström Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc med Åshild Haaheim och Ingela Lindström Vad vi skall berätta för er i dag? Presentation av oss och vad ACT är Mindfulness

Läs mer

10 TIPS - ditt eget recept För balans och framgång!

10 TIPS - ditt eget recept För balans och framgång! 10 TIPS - ditt eget recept För balans och framgång! Kenth Åkerman Det är värt vilket pris som helst att få se en slocknad blick lysa upp på nytt, få se ett leende tändas hos den som tycktes ha glömt att

Läs mer

Folkhälsorådet 2012-11-14 1 (15) Sessionssalen i Stadshuset klockan 8.00-11.15. Ingemar Johansson, Kfn ersätter Anna-Karin Skatt, Kfn

Folkhälsorådet 2012-11-14 1 (15) Sessionssalen i Stadshuset klockan 8.00-11.15. Ingemar Johansson, Kfn ersätter Anna-Karin Skatt, Kfn Folkhälsorådet 2012-11-14 1 (15) Plats och tid Sessionssalen i Stadshuset klockan 8.00-11.15 Paragrafer 24-35 BESLUTANDE Ledamöter Namn Curt B Gustavsson, Ks, ordf. Astrid Bengtsson, Mbn Lennart Rehn,

Läs mer

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi Fartvindsmodellen 10 Fysioterapi nr 4 / 2009 hjälper runda barn Vid Obesitascentrum i Göteborg får barn och ungdomar med svår fetma hjälp. En viktig del av behandlingen är aktivitetsträning. Hos sjukgymnasten

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Yogaövningar. för mer. Energi

Yogaövningar. för mer. Energi Yogaövningar för mer Energi Livet är som att cykla. För att hålla balansen, måste du fortsätta röra dig. Albert Einstein Stå upprätt med armarna utsträckta, horisontellt med axlarna. Snurra medsols, precis

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Östersund. Jag sitter med i Brukarrådet för Område Psykiatri

Läs mer

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden.

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden. Inspirationsboken Du är källan till glädje. Låt dig inspireras av dig själv. Gör ditt välmående till ett medvetet val och bli skapare av ditt eget liv. För att du kan och för att du är värd det! Kompromissa

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet

Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är en källa till glädje! Mat är ett stort och roligt

Läs mer

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och

Läs mer

Denna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom!

Denna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom! ANTI-KOPPELDRAG KOPPELDRAG-SKOLAN En del av Hundskola.NU! 1.0 av Ingela Melinder Innan du börjar träna Anti-Koppeldrag Transportuppsättning Transportuppsättningen är hemligheten bakom anti-koppeldragträningen!

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas geografiska områden Folkhälsoplanerare Peter Möllersvärd

Läs mer

Finn din inre styrka och bli ditt bästa jag Hur gör man?

Finn din inre styrka och bli ditt bästa jag Hur gör man? Finn din inre styrka och bli ditt bästa jag Hur gör man? Välbefinnande inifrån och ut Du är själv portvakten som har nyckeln till medvetandets dörr och dina obegränsade möjligheter Annika Karlsson Hälsoinspiratör

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP. 63 personer deltog i undersökningen. De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7)

KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP. 63 personer deltog i undersökningen. De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7) KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP 63 personer deltog i undersökningen De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7) 98,3 % rekommenderar MT-gruppen 93,3 % presterar bättre 95

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning utbildning Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: Anna Franklin foto: teymor zarré Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen

Läs mer

MBT och gruppbehandling

MBT och gruppbehandling MBT och gruppbehandling Grupperna är centrala i MBT Det är inte så att individualterapin är det viktiga i MBT och grupperna utfyllnad. Tvärtom: patienterna har mer grupp än individualterapi. MBT innehåller

Läs mer

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013. Eva Åkesson, Folkhälsoutvecklare Sara Maripuu, Processledare Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari. Folkhälsoenheten

Läs mer

Till dig som är ung med funktionshinder

Till dig som är ung med funktionshinder Till dig som är ung med funktionshinder Nya vänner Träna Samtala Träffas i grupp U.N.G. Ung Nätverk Grupp På U.N.G. kan du träffa nya vänner. U.N.G. är till för dig i åldern 13 25 år med lindrig till måttlig

Läs mer

Hälsofrämjande gruppträffar

Hälsofrämjande gruppträffar Hälsofrämjande gruppträffar Två huvudinriktningar i patientundervisning Patriarkalisk ansats (auktoritär) Patienten får information utifrån vårdarens expertkunnande utan att hans/hennes behov uppmärksammas

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Lyssna, jag känner mig enormt glad och hedrad att jag får spendera den här tiden med dig just nu och att du tar dig tid

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

Välkommen tillbaka till omgång 5. ACC coachprogram online. Q-HelaDu. coaching

Välkommen tillbaka till omgång 5. ACC coachprogram online. Q-HelaDu. coaching Välkommen tillbaka till omgång 5 STYRKOR MarieLouise Gunilla Vetgirighet Ledarskap Tacksamhet Tacksamhet Kreativitet Tapperhet Kärlek till lärande Ärlighet/äkthet Hurmor Älskar/älskas Fredrika Anna Tacksamhet

Läs mer

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012 Datum 2013-05-23 Ert datum Beteckning FaR rapport 2012 1(5) Er beteckning Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012 Bakgrund FaR- verksamheten i Klippan bedrevs fram t.o.m. 31 december 2007 i projektform

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Kurs i konsultationsteknik på Kalymnos i Grekland, maj 2010.

Kurs i konsultationsteknik på Kalymnos i Grekland, maj 2010. Kurs i konsultationsteknik på Kalymnos i Grekland, maj 2010. Den 22 maj åkte jag med 36 andra förväntansfulla kolleger till ön Kalymnos i Grekland för att delta i kursen Konsultationsteknik. Vi träffades

Läs mer

EQ-programmet. Utbildning i medvetet självledarskap för ett helare och rikare liv

EQ-programmet. Utbildning i medvetet självledarskap för ett helare och rikare liv EQ-programmet Utbildning i medvetet självledarskap för ett helare och rikare liv EQ-programmet EQ-programmet handlar om hur du kan frigöra kraften och använda din fulla potential. En hög EQ, innebär att

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning.

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning. Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska

Läs mer

ETT GOTT LIV. Aktiviteter och motionslopp 10. VGR-erbjudanden i södra regionen 20. VGR-erbjudanden i göteborgsområdet 30

ETT GOTT LIV. Aktiviteter och motionslopp 10. VGR-erbjudanden i södra regionen 20. VGR-erbjudanden i göteborgsområdet 30 3 ETT GOTT LIV Till alla anställda i Västra Götalandsregionen. Västra Götalandsregionen ska skapa förutsättningar för en god hälsa och ett gott liv. Grunden för en god hälsa är en sund miljö. Den miljö

Läs mer

Varför? Motiverande samtal 100% REN HÅRD TRÄNING KALMAR

Varför? Motiverande samtal 100% REN HÅRD TRÄNING KALMAR Varför? Motiverande samtal EWA SJÖROS-SVENSSON PROFESSIONELL COACH OCH STRESS & FRISKVÅRDSTERAPEUT MEREWA KONSULT AB WWW.MEREWA.SE INFO@MEREWA.SE 070-661 96 76 AGENDA Vilka är våra kunder? Varför dopar

Läs mer

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006 Presentation av NLL, Sekretariatet, Kerstin Sandberg Hälsa på lika villkor? Andel med långvarig sjukdom, 1- år (åldersstand.) 1 9 7 5 3 1 Källa: Hälsa på lika villkor? Andel med svår värk i nacke, skuldror

Läs mer

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning UTBILDNING Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: ANNA FR ANKLIN foto: TEYMOR Z ARRÉ Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen

Läs mer

Motiverande Samtal MI

Motiverande Samtal MI Motiverande Samtal MI grundutbildning neuropsykiatrin UDDEVALLA 27 28 november 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT) YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

Studiehandledning till boken HJÄRNA PARKINSON

Studiehandledning till boken HJÄRNA PARKINSON Studiehandledning till boken HJÄRNA PARKINSON av Emelie Lundin Inför studiecirkeln Studiehandledningen är upplagd på fem träffar. Beräknad tid är två tre studietimmar per träff. Varje träff är baserad

Läs mer

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns

Läs mer

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Tobaksmottagningen Hälsopedagog Dipl tobaksterapeut Leg barnmorska MI tränare (Lärare

Läs mer

Kort om act2lead. Pernilla Svantesson

Kort om act2lead. Pernilla Svantesson Kort om act2lead Act2lead är ett samarbets-nätverk av konsulter i regionen. Vi vill med vår breda kompetens bidra till långsiktig hållbarhet hos organisationer, grupper och individer. Kort om Pernilla

Läs mer

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet April 2015 Om oss Anorexi-Bulimiverksamheten Anorexi-Bulimiverksamheten vid Drottning Silvias Barn-och Ungdomssjukhus består av tre enheter. Förutom dagvårdsavdelningen

Läs mer

Skrivglädje i vardagen!

Skrivglädje i vardagen! glädje i vardagen! - distanskursen för dig som vill hitta skrivglädje i vardagen! Inspirationsbrev om framtiden Hej! Förra veckan ägnade vi åt dina tillgångar och nu är vi framme vid sista kursdelen som

Läs mer

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...

Läs mer

Heartful Endless Love - HEL. Heléne F Sandström. Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se

Heartful Endless Love - HEL. Heléne F Sandström. Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se Heartful Endless Love - HEL Heléne F Sandström Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se Heartful Endless Love HEL Hur har du det med kärleken min vän? Älskar du hårt och passionerat eller är kärleken

Läs mer

Viktreducering inför njurtransplantation - ETT PILOTPROJEKT

Viktreducering inför njurtransplantation - ETT PILOTPROJEKT Viktreducering inför njurtransplantation - ETT PILOTPROJEKT KURATOR - BOEL PERSSON NJURMEDICINSKT SJUKGYMNAST - MIA TRONDSEN VÅRMÖTE DIETIST SARA PALM 2015 05 03 I SAMARBETE MED ÖVRIGA TEAMET: TRANSPLANTATIONSKIRURG

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är

Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är alltså friheten att förändras. Men det kan vi göra först

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

AP Närpsykiatri, Karlskoga. Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator

AP Närpsykiatri, Karlskoga. Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator AP Närpsykiatri, Karlskoga Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator Hur det började hos oss på Rehab.. 2005 Utbildning i Ett Sundare Liv. - Hälsa och Välbefinnande

Läs mer

Ansökningsformulär för The Phil Parker Lightning Process kurs med (fyll i namn)

Ansökningsformulär för The Phil Parker Lightning Process kurs med (fyll i namn) Ansökningsformulär för The Phil Parker Lightning Process kurs med (fyll i namn) Namn: Adress: Postnummer: Land: Hemtelefon: Mobil: E-postadress: Man/Kvinna: Födelsedatum: Sysselsättning/Tidigare sysselsättning:

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar

Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Ett vanligt hem Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Alla barn har rätt till föräldrar vuxna som fi nns och har tid och kärlek för sina barn. Men alla har det inte så. Många barn och ungdomar

Läs mer

Att lyckas tillsammans inom vård och omsorg? ALLTID BÄSTA MÖJLIGA MÖTE

Att lyckas tillsammans inom vård och omsorg? ALLTID BÄSTA MÖJLIGA MÖTE Att lyckas tillsammans inom vård och omsorg? ALLTID BÄSTA MÖJLIGA MÖTE Varför sitter ni där och jag står här? Människor efterfrågar ökat ansvar och handlingsfrihet, vilket också ställer nya krav på människors

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning?

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning? Vårdcentral Uppgiftslämnare Profession HSA- id (alt. vårdcentralens namn) Telefonnummer Län/region Information Denna version i word-format kan användas som ett arbetsmaterial för att underlätta att besvara

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

Skrivglädje i vardagen!

Skrivglädje i vardagen! glädje i vardagen! - distanskursen för dig som vill hitta skrivglädje i vardagen! Inspirationsbrev om drömmar Hej! Nu har du nått halvvägs in i kursen och viktigast är att du har startat upp ditt skrivande

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

I denna broschyrserie ingår:

I denna broschyrserie ingår: Förbered rökstoppet I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen Illustrationer

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Hitta läkningen i skogen HITTA LÄKNINGEN I SKOGEN. En hjälp ut ur utmattningssyndrom. Elisabeth Magnusson Rune. En hjälp ut ur utmattningssyndrom

Hitta läkningen i skogen HITTA LÄKNINGEN I SKOGEN. En hjälp ut ur utmattningssyndrom. Elisabeth Magnusson Rune. En hjälp ut ur utmattningssyndrom Utdrag ur: HITTA LÄKNINGEN I SKOGEN En hjälp ut ur utmattningssyndrom Elisabeth Magnusson Rune Hitta läkningen i skogen En hjälp ut ur utmattningssyndrom Förord Under några decennier har jag träffat ganska

Läs mer

En bok om att bygga självkänsla och skapa lycka från början.

En bok om att bygga självkänsla och skapa lycka från början. Trygg hamn En bok om att bygga självkänsla och skapa lycka från början. Kanske kommer våra barn att möta en tuff värld men inte desto mindre kan vi lära dem att bemöta den. Eva Träff Trygg hamn Copyright

Läs mer

SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004

SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004 SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004 (utdrag ur en horsemanshiptränares dagbok) Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz En vinterdag för ungefär ett år sedan ringde min telefon. Som så många andra gånger

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd

Läs mer

Maria Helander Mitt Bästa Jag 2015 2015-09-27

Maria Helander Mitt Bästa Jag 2015 2015-09-27 - Viktminskning med ACT Kunskap om kursen, verktygen och tillvägagångssätt. Förstå mekanismen bakom bantning. Förstå varför vi äter fast vi bestämt oss att låta bli. mariahelander.se Beteendevetare, samtalsterapeut,

Läs mer