Tre M dialoggrupper för överviktiga

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tre M dialoggrupper för överviktiga"

Transkript

1 1(7) Tre M dialoggrupper för överviktiga Vi satt i en dialoggrupp för överviktiga och började närma oss slutet av kvällen. Det var en förtätad stämning. Ingen ville riktigt bryta upp. Ni får mig att tänka nya tankar, sa en av deltagarna, jag har nog inte tänkt förut jag har bara gjort. Ja, fortsatte en annan, här vet jag att jag kan säga precis hur jag känner och vet att ni förstår. Jag känner mig inte ensam längre. Vi peppar varandra. Jag säger mer vad jag tänker också hemma och på arbetet numera, kommenterade en tredje deltagare. Det är så spännande att vara ledare i en dialoggrupp för överviktiga. Det är så spännande att leva med i frågeställningarna. Det är så spännande att se hur självkänslan stärks och nya beslut fattas. I en annan dialoggrupp sa en av deltagarna, vårdcentralen hjälper mig med medicin och dietist, sjukgymnasten hjälper mig att komma igång fysiskt, ni hjälper mig med mina tankar, ni är mitt tredje ben. Så kom det sig att projektet kallas Tre M. De tre m:en kan vara: mat/medicin, motion och motivation. De kan också vara: människa, mötesplats och motivation. Vi har nu haft en till två dialoggrupper per termin sedan februari Vi ser att dialoggrupperna betyder mycket för den enskilda deltagaren. Självkänslan stärks. Beslut fattas. Nya roller intas. Mycket händer men oftast långsamt, steg för steg.

2 2(7) Samarbete med Primärvården Utgångspunkten för hela projektet var att representanter för Primärvården i Mittenälvsborg via folkhälsoplaneraren i Alingsås ställde en fråga till alla lokala studieföbund om det var något studieförbund som ville arbeta med personer som led av sin övervikt. Denna fråga ställdes för att målgruppen överviktiga i Primärvården ansågs vara en svårbehandlad och stor patient grupp och att forskningen var enig om att övervikt är ett problemområde med många infallssvinklar. Inom Primärvården är det framförallt sjuksköterskor och dietister som möter denna patientgrrupp men även sjukgymnaster kan bli involverade när det gäller att öka den fysisika aktiviteten. Inom Primärvården i Mittenälvsborg finns en Hälsoenhet som har till uppgift att stärka samarbete och metodutveckling för olika levnadsvanor både som förebyggande och behandlande åtgärd.för att kunna möta patientgruppen med övervikt och fetma på ett evidens baserat sätt testades olika modeller och det gjordes även en nulägesbeskrivning över på vilket sätt man arbetade idag med patiengruppen övervikt/fetma. I regionen finns en specifik handlingsplan framtagen för att försöka påverka mängden personer med övervikt och fetma och man har samlat all kunskap på en speciell hemsida som stöd till olika verksamheter hur man skall arbeta med denna målgrup Inom Hälsoenheten var vi överens om att behandling i grupp skulle vara ett effektivt och motiverande sätt att arbeta med övervikt men vi ville även kunna erbjuda individuella behandlingar. Den modell som vi under projektets gång till slut enades om var att erbjuda patienter tre gånger gruppbehandling med dietist för att ta fam en individuell handlingsplan, därefter fysisk aktivitet i form av ett FaR recept, som för de patienter som önskar, även innehåller en FaR stödjande verksamhet i form av ledarledda aktiviteter samt ett erbjudande om att delta i en dialoggrupp med Studieförbundet Bilda. Utöver detta finns även en vattengymnastikgrupp XXL för dessa patienter. På Hälsoenhetens hemsida anmäler läkaren eller sjuksköterskan patienten till gruppverksamheten, här finns även direkt länk till Bildas hemsida och möjlighet att anmäla till vattengymnastik eller FaR stödjande grupp. Målet som vi har antagit är att patienten skall tappa 5% av vikt under de första 6 månaderna. Vi har även planerad uppföljning 6 och 12 månader efter startad gruppintervention. Erfarenheten hitills är att olika patienter väljer olika delar av behandlingen ibland är det den fysiska aktivteten som är en framgångsfaktor ibland kostförändringar och ibland samtalsdelen. Det viktiga är att patienten skall veta att det finns olika möjligheter och att man kan ta det i den ordning man orkar eller önskar. Att det finns en handlingsplan och att dessa patienter blir bekräftade och deras behov synliggjorda är framgångsfaktorer för en lyckad viktnedgång. (Detta stycke är skrivet av Lena Thorselius, Hälsoenheten MittenÄlvsborg) Vi ser i projektet Tre M Primärvårdens FaR verksamhet som en mycket viktig del. Men Primärvårdens kompetens när det gäller att stötta med medicinsk hjälp och med dietister är också en mycket viktig del. Många överviktiga, även bland de som kommer till våra grupper, har också andra diagnoser. I gruppen vet vi inte om alla men vi ser ofta diabetes, depression, fibromyalgi, reumatism, slitna höfter och ångest. Här är det ovärderligt att veta att det finns ett medicinskt stöd bakom med läkare, sköterskor och psykologer. Ibland kan det också vara så att en gruppdeltagare börjar vågar att tala

3 3(7) om sig själv och ser efter ett tag ett behov att söka sig vidare till enskilda samtal. Dialoggruppen kan vara starten på en samtalskontakt. Syftet med Tre M uppfylls Vid projektstarten i januari 2009 skrev vi ner tre målsättningar för projektet. 1. Vi ser att med den ökade självkänsla som varje individ får genom dialogsamtalen kan och vågar gruppdeltagarna bryta tidigare mönster och börja arbeta med sin vikt på ett nytt sätt. 2. Vi ser att idén om dialoggrupper för överviktiga utifrån samtalsmetoden Vuxendialog får en stabil grund att arbeta på och att detta arbeta kan utvecklas vidare. 3. Vi ser också att det blir ett ökat samarbete mellan primärvården, folkhälsoplanerare och folkbildningen. Som studieförbund kan vi med dialoggrupper bli ett tredje ben för den enskilda individen där det två andra benen är motion/rörelse med stöd av sjukgymnast/hälsopedagog och medicinsk hjälp med stöd av läkare, sköterska och/eller dietist. Efter drygt 2 år av projektets 3 år kan vi nu konstatera att vi har utvecklat arbetet på alla punkterna. Jag är inte ensam Det är svårt att skriva ner de resultat vi sett i enskilda gruppdeltagare, inte för att de är få, snarare tvärtom, men för att de är just så personliga som vi trodde de skulle bli. Jag är inte ensam, det är fler som tänker som jag, de är fler som har erfarenheter som liknar mina, det är fler som testat alla bantningskurer, det är fler Tanken jag är inte ensam lättar på den skam många överviktiga bär på. Skammen att inte kunna ta hand om sig själv. Skammen att inte kunna rycka sig i kragen och bara följa alla de råd man redan kan. Skammen att vara till besvär för andra, i familjen och på arbetet. Denna skam bärs upp av alla de fördomar om överviktiga som finns i vårt samhälle. Vi är alla en del av fördomarna. De finns hos de överviktiga själva om andra överviktiga, de finns inom vården, i skolan, på arbetsplatser och inte minst i media. Överviktiga som lata, osmarta, humoristiska, lättpåverkade, men samtidigt de som tar på sig att vara alla till lags. Jag säger allt oftare Nej. När självkänslan stärks ser flera av dialogdeltagarna att de vågar blir tydligare med vad de vill. De vågar säga Nej. Vågar ta risken att någon ska bli besviken. Det kan gälla situationer i den egna familjen, bland släktingar och på jobbet. Tidigare var det automatiska svaret Ja eller Om ingen annan gör så ställer jag upp. Självkänslan stärktes av att kunna vara någon annan till hjälp. Vi kan ibland skrattat åt att det är så många överviktiga som är fackligt förtroende valda och att vi överviktiga nästan allihop är de som håller samman våra familjer/släktingar och våra vänkretsar. Detta är en mycket svår förändring som behöver mycket stöd. Det blir ofta två steg framåt och ett steg bakåt. Omgivningen blir väldigt förvånad de första gångerna de får höra ett Nej och gillar inte alltid denna förändring.

4 4(7) Nejet behövs för att både få utrymme och tid för det egna välbefinnandet. Det behövs för att den enskilda ska ha möjlighet att lägga om sina levnadsvanor. En förändrad kost och ett förändrat veckoschema med promenader och träning av olika slag kräver ett visst utrymme både i tiden och mentalt, också som en förståelse bland familj, vänner och arbetskamrater. Jag utmanas av er andra i gruppen I en dialoggrupp får var och en ett eget talutrymme vid början av varje samling. Det här har jag tänkt på sedan sist. Här kommer personliga berättelser fram. Jag får en möjlighet att dela med mig av mitt liv, mina bekymmer, mina frågor och mina erfarenheter. Jag får en möjlighet att summera med några meningar och kan helt plötsligt höra vad jag tänker. Ibland blir våra tankar tydligare för oss själva när vi hör oss berätta dem. I dialoggruppen finns uppmärksamma lyssnare. För de som lyssnar är det också stort att få del av andras tankar och erfarenheter. Det är en gåva som ges i förtroende. Tankar och erfarenheter som var och en kan låta sig utmanas av och fundera på. Hur jag skulle kunna göra på ett liknande sätt. Här finns inga råd och inga rekommendationer. Var och en har sin kunskapsbank med sig. Den stämmer inte alltid med de andras i gruppen. Då blir det livliga samtal. Hur tänker du nu? Hur kom du fram till det? Om jag var du, hur skulle jag då göra? I slutet av varje samling summeras tankarna. Var och en får en tid att fundera över vad han/hon vill ta med sig hem, vilken tanke man ska fundera vidare på eller vilken målsättning man vill sätta upp till nästa gång. Här kommer en beslutsprocess in med funderingar om jag verkligen vill det vi pratat om. Det kan vara att jag ska gå tre promenader per vecka, att jag bara ska äta sötsaker på fredagar, att jag ska ringa till en psykolog, att jag ska stå på mig när jag vill säga Nej, att jag ska anmäla mig till en fetma operation, att jag ska söka nytt jobb målen skiftar i gruppen. Var och en tar ansvar för sitt mål. Det skrivs ner och det uttalas högt i gruppen. Vid nästa samling berättar var och en i början om hur det gått och vad man tänkt sedan sist. Då ger de andra sin feedback och ögonen glänser av glädje. Det gick. Det kanske inte gick så bra men jag känner att jag är på väg. Sätt fokus på rörelsen så kommer maten av sig själv Vi har märkt i dialoggrupperna att det finns två sätt att gå ner i vikt. Det ena har de flesta testat så många gånger att de är trötta på det. Det andra sättet har inte lika många provat på. Det handlar om att äta mindre eller att röra på sig mer. Några av deltagarna har helt och hållet sitt fokus på att röra sig mer. Mest rör det sig om promenader i ur och skur blandat med träning på gym. Känslan av att långsamt bli starkare och att kunna gå samma sträcka på kortare tid gör då att man inte vill förstöra för sig med att äta så mycket. Promenaderna blir längre. Några börjar jogga. Det är relativt enkelt att lägga in i schemat med familjeliv och arbetsliv. Det jobbiga är att vår erfarenhet lärt oss att det tar lång tid, upp till 1 eller 1½ år, innan man som överviktig känner suget efter träning. Det gäller att vara envis och uthållig. Att då se någon annan i gruppen som ligger ett steg före är utmanande och stärkande. För andra av oss är den enda vägen framåt att sätta fokus på maten. Många äter alldeles för sällan. Andra äter dålig mat. Åter andra äter för mycket sötsaker. Här är vi olika. Men det vi ofta finner när vi borrar lite djupare i våra beteenden är att många, kanske de flesta, tröstäter. Där finns ytterligare en

5 5(7) aspekt som vi pratar mycket om i dialoggrupperna. Inte vad vi ska äta istället utan hur vi ska möta de känslor som ger upphov till tröstätandet. Vi har också varje år deltagare som också får hjälp via Sahlgrenska överviktsenhet och några som gör eller gjort en fetma operation via den offentliga vården eller den privata. Några äter bara soppor andra försöker sig på LCHF. Vi har inte diskuterat de olika metoderna så mycket utan mer mött varandra som de människor vi är med de frågor och erfarenheter vi bär. Vi tror att det som behövs är ett förändrat livsmönster. Ibland kan operation, soppor, extrem kost etc. vara en igångkörare men som en deltagare sa: Min övervikt sitter mellan öronen. Vi behöver göra livsstilsförändringar som är hållbara över lång tid. Hur går det med vikten? Vi peppar och stöttar varandra och gläds med varandras framgångar. Var och en ställer upp sina mål och hittar så småningom sin motivation. En erfarenhet vi ser är att de som gjort de största viktnedgångarna, 25 kg eller mer, har vid sidan om dialoggruppen också en pågående kontakt med dietist/sjuksköterska/läkare och hälsopedagog/sjukgymnast. Många deltagare går dock ner i vikt, 5 till 10 kilo, under tiden gruppen träffas. Ibland är gruppen en start i tänkandet och viktnedgången kommer under året efter dialoggruppen. Vad det är som gör att deltagarna slutligen ändrar sina levnadsvanor så att det också märks på vikten är svårt att säga. Men vi tror på mötet i dialoggruppen och den professionella vården i samspel. Vi ser också att deltagarna kan behålla sin vikt över tid. Visst finns också de som går upp i vikt efter en kraftig viktnedgång, men hitintills har de stannat rejält under den första vikten. Glädje, självkänsla, feedback, kontroll Vi har lärt oss att det är viktigt att räkna med glädjen i arbetet att stärka min självkänsla. Att hitta på saker som ger mig glädje. Att hitta den form av rörelse som ger mig glädje. Att finna små stunder varje dag som ger mig glädje. Att ta fram det lekfulla. Att skratta åt oss själva och släppa kraven på duktighet en smula. Flera av deltagarna blir just gladare. De ser livet mer ur ett möjlighetstänk. Söker sig nya vägar framåt. Det kan vara att våga svara jag till att bli fackombud på arbetet, att söka in på en utbildning, att byta jobb till och med att gifta sig. Att på olika sätt ta livsavgörande beslut. Det är som om att när vi börjar göra livsstilsförändringar på ett område följer andra med. Steg för steg går vi vidare. Alla gör inte så stora förändringar, men livet är en resa. Kanske ger dialoggruppens arbete resultat längre fram. Vi har i alla fall fått dela livet ett stycke väg och fått nya erfarenheter. Dialoggruppen som metod Samtalsmetoden Vuxendialog är utgångspunkten för Tre M. Under projektets gång har vi dock utvecklat metoden en hel del både vad det gäller ledarskap och innehåll. Men grunden är fortfarande den samma. Vi ser att det är en bra grund.

6 6(7) Dialoggruppen En dialoggrupp består av ca 8 deltagare. Deltagarna kommer dels med en påstötning från primärvården och dels direkt på annons. Vi har sett att de som tidigare gått i en dietistgrupp eller komma i gång grupp med en hälsopedagog kommer snabbare igång med ett personligt djupt samtal. De har en erfarenhet att tala om sig själva från den tidigare gruppen. Dialoggruppen träffas i regel varannan vecka sammanlagt 7 gånger. Det blir då 14 veckor minst från början till slut. Vid den första samlingen görs en enkel självskattning den följs sedan upp den sista gången. Det är spännande att se hur man tänkte om sitt nu och om vart man ville vara för 14 veckor sedan och se hur det blivit. Fyra grupper har nu återsamlats efter ett uppehåll på 1 termin. Vi ser då ännu mer hur tiden i gruppen påverkat deltagaren i att tänka mer på sig själv och se möjligheter runt omkring sig. Vid varje samling behandlas ett tema. Varje grupp bestämmer vilka teman de vill samtala om. Det bestäms vid den första samlingen. Vi ser dock att de flesta temana återkommer i grupp efter grupp (se nedan, Material i grupperna). Dialoggruppens ledare I Vuxendialog är en av utgångspunkterna att ledaren är en i gruppen och att ledaren delar gruppens frågeställningar. Vi har lärt oss att i grupper med överviktiga är det viktit att ledare har kommit en bit längre med frågeställningarna än gruppen i helhet. I ursprungstanken har varje dialoggrupp en ledare, men vi vill ha två ledare. Vi ser att det är enklare om det är två ledare. Den ena ledaren är då mer av en process ledare och leder själva samtalet. Den andra ledaren är mer gruppledaren som håller ihop gruppen, håller reda på tider och ändrar datum om det behövs. De båda ledarna är lika viktiga och kan använda varandra att bolla tankar med efter samlingarna. Vi ser att det är bra om den ena av ledarna själva levt med övervikt. Den andra behöver inte ha gjort det, men behöver vara inne i tankarna kring dialog. Ledarutbildning och handledning Ledarna har gått en kurs i Vuxendialog. Kursen är på 4 kursdagar. Dessutom ingår det i kursen att varje ledare ska hålla i en pröva-på-grupp med 3 träffar. Ledarna träffas regelbundet i ett nätverk med andra ledarna för att utbyta erfarenheter och eventuellt förändra arbetssättet. Vi lär oss av varandra. Material i grupperna Under projektets gång har flera dialogledare önskat en ledarhandledning. En sådan finns nu. I denna handledning finns frågeställningar och övningar som är kopplade till de 12 teman som oftast förekommer i en dialoggrupp för överviktiga: mitt liv nu och sen, fördomar, självkänsla, motivation & förändringar, stress, mat, sätt dig själv i centrum, tröstätning, kroppen, tankemönster, en hållbar livsstil och bara på skoj.

7 7(7) I dialoggrupperna använder vi oss numera också både av Lisbeth Stahres bok: Att gå ner i vikt med KBT och Martin Ingvars och Gunilla Eldhs böcker Hjärnkoll på vikten och Hjärnkoll på maten. Alla deltagare får låna Lisbeth Stahres bok och kan förbereda de olika temasamtalen med hjälp av den. Några deltagare har också följt hennes schematiska genomgång steg för steg och funnit ett viktigt stöd där. Summering Det är mycket spännande att få var med i projektet Tre M. Vi har hittat ett samarbete mellan primärvården och studieförbundet som ger resultat i den enskilda människans liv. Var för sig hade vi troligen inte nått dit. Som studieförbund har vi också fått vara med om att stötta dietister, hälsopedagog, sjukgymnast och flera distriktssköterskor i att få en starkare tro på den lilla gruppens stora möjligheter. Bara det har varit spännande. Och å andra sidan har de nära kontakterna med primärvården hjälpt oss dialoggruppledare med faktakunskaper om övervikt och fetma. Vi tror på idén bakom projektet Tre M och hoppas att detta ska bli en metod som kan användas på många fler platser, både i Västra Götaland och i andra landsting. Projektet är finansierat via projektbidrag från Västra Götalandsregionens Folkhälsokommitté förmedlat av Västra Götalands Bildningsförbund (studieförbund, folkhögskolor och bibliotek i samverkan, VGB). Idén till dialoggrupper för överviktiga kommer ursprungligen från Hälsoenheten i Mittenälvsborg, Lena Thorselius, och folkhälsoplaneraren i Alingsås, Malin Wallin. Jag är tacksam att jag fått vara med och är med på denna resa. Ingela Bergström, projektledare Skövde den 9 mars (även mobil), (sms) Studieförbundet Bilda Väst, Göteborgsvägen 10, Alingsås

Slutrapport projeketet Tre M dialoggrupper för överviktiga

Slutrapport projeketet Tre M dialoggrupper för överviktiga Studieförbundet Bilda Slutrapport projeketet Tre M dialoggrupper för överviktiga SBIABM 2012-02-22 Tre M dialoggrupper för överviktiga - Summering Projektet Tre M - dialoggrupper för överviktiga som vi

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

Folkhälsorådet 2012-11-14 1 (15) Sessionssalen i Stadshuset klockan 8.00-11.15. Ingemar Johansson, Kfn ersätter Anna-Karin Skatt, Kfn

Folkhälsorådet 2012-11-14 1 (15) Sessionssalen i Stadshuset klockan 8.00-11.15. Ingemar Johansson, Kfn ersätter Anna-Karin Skatt, Kfn Folkhälsorådet 2012-11-14 1 (15) Plats och tid Sessionssalen i Stadshuset klockan 8.00-11.15 Paragrafer 24-35 BESLUTANDE Ledamöter Namn Curt B Gustavsson, Ks, ordf. Astrid Bengtsson, Mbn Lennart Rehn,

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi Fartvindsmodellen 10 Fysioterapi nr 4 / 2009 hjälper runda barn Vid Obesitascentrum i Göteborg får barn och ungdomar med svår fetma hjälp. En viktig del av behandlingen är aktivitetsträning. Hos sjukgymnasten

Läs mer

Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc. med Åshild Haaheim och Ingela Lindström

Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc. med Åshild Haaheim och Ingela Lindström Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc med Åshild Haaheim och Ingela Lindström Vad vi skall berätta för er i dag? Presentation av oss och vad ACT är Mindfulness

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006 Presentation av NLL, Sekretariatet, Kerstin Sandberg Hälsa på lika villkor? Andel med långvarig sjukdom, 1- år (åldersstand.) 1 9 7 5 3 1 Källa: Hälsa på lika villkor? Andel med svår värk i nacke, skuldror

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

10 TIPS - ditt eget recept För balans och framgång!

10 TIPS - ditt eget recept För balans och framgång! 10 TIPS - ditt eget recept För balans och framgång! Kenth Åkerman Det är värt vilket pris som helst att få se en slocknad blick lysa upp på nytt, få se ett leende tändas hos den som tycktes ha glömt att

Läs mer

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden.

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden. Inspirationsboken Du är källan till glädje. Låt dig inspireras av dig själv. Gör ditt välmående till ett medvetet val och bli skapare av ditt eget liv. För att du kan och för att du är värd det! Kompromissa

Läs mer

Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet

Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är en källa till glädje! Mat är ett stort och roligt

Läs mer

Utvärdering av arbetet med fysisk aktivitet på remiss i grupp Mullsjö kommun 2004-2007

Utvärdering av arbetet med fysisk aktivitet på remiss i grupp Mullsjö kommun 2004-2007 Utvärdering av arbetet med fysisk aktivitet på remiss i grupp Mullsjö kommun 2004-2007 Inledning och syfte Josefine Björck, Sara Eriksson och Anna Hagström, studenter från Hälsopromotionsprogrammet vid

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Viktreducering inför njurtransplantation - ETT PILOTPROJEKT

Viktreducering inför njurtransplantation - ETT PILOTPROJEKT Viktreducering inför njurtransplantation - ETT PILOTPROJEKT KURATOR - BOEL PERSSON NJURMEDICINSKT SJUKGYMNAST - MIA TRONDSEN VÅRMÖTE DIETIST SARA PALM 2015 05 03 I SAMARBETE MED ÖVRIGA TEAMET: TRANSPLANTATIONSKIRURG

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se Stavgång Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se Produktion: blomill.se Tryckning: Prinfo Vårgårda Tryckeri AB 2007 Stavgång Stavgång är

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

ETT GOTT LIV. Aktiviteter och motionslopp 10. VGR-erbjudanden i södra regionen 20. VGR-erbjudanden i göteborgsområdet 30

ETT GOTT LIV. Aktiviteter och motionslopp 10. VGR-erbjudanden i södra regionen 20. VGR-erbjudanden i göteborgsområdet 30 3 ETT GOTT LIV Till alla anställda i Västra Götalandsregionen. Västra Götalandsregionen ska skapa förutsättningar för en god hälsa och ett gott liv. Grunden för en god hälsa är en sund miljö. Den miljö

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Överviktsenheten-MM5 / Dietisterna i ÖLL Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är low calorie diet/ very low calorie diet? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och LCD/VLCD? Spelar det

Läs mer

Susanne Ekelund, Svalöv. Energin gick i taket och sötsuget försvann!! Totalt: minus 9 kg på 2,5 mån!!

Susanne Ekelund, Svalöv. Energin gick i taket och sötsuget försvann!! Totalt: minus 9 kg på 2,5 mån!! Susanne Ekelund, Svalöv Energin gick i taket och sötsuget försvann!! Totalt: minus 9 kg på 2,5 mån!! Jag har alltid tränat mycket och ätit mycket, framförallt något gott på kvällarna. Då jag slutade träna

Läs mer

AP Närpsykiatri, Karlskoga. Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator

AP Närpsykiatri, Karlskoga. Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator AP Närpsykiatri, Karlskoga Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator Hur det började hos oss på Rehab.. 2005 Utbildning i Ett Sundare Liv. - Hälsa och Välbefinnande

Läs mer

Yogaövningar. för mer. Energi

Yogaövningar. för mer. Energi Yogaövningar för mer Energi Livet är som att cykla. För att hålla balansen, måste du fortsätta röra dig. Albert Einstein Stå upprätt med armarna utsträckta, horisontellt med axlarna. Snurra medsols, precis

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning UTBILDNING Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: ANNA FR ANKLIN foto: TEYMOR Z ARRÉ Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen

Läs mer

KBT som behandlingsmetod för överviktiga barn och ungdomar

KBT som behandlingsmetod för överviktiga barn och ungdomar KBT som behandlingsmetod för överviktiga barn och ungdomar Aktuell forskning om barnfetma trender och utveckling Lär dig identifiera grupper som löper ökad risk för övervikt och fetma! Kognitiv beteendeterapi

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Skrivglädje i vardagen!

Skrivglädje i vardagen! glädje i vardagen! - distanskursen för dig som vill hitta skrivglädje i vardagen! Inspirationsbrev om framtiden Hej! Förra veckan ägnade vi åt dina tillgångar och nu är vi framme vid sista kursdelen som

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är very low calorie diet/low calorie diet? Krymper magsäcken under pulverdieten? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och VLCD/LCD? Spelar det någon

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer?

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? A Landstinget genom utbildning/praktik, handledning, Alvesta kommun Utbildning men inga rutiner

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING Ett miniprojekt utifrån ESL:s utbildningsmaterial i Näckrosprojektets intention att arbeta över gränserna kommun och landsting. Miniprojektet

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil.

Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil. Intervjuer Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 1. 20 år. Ca 10 min med bil. 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil. 3. 21 år. 5 min med bil. 4. 51

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd

Läs mer

Till dig som är ung med funktionshinder

Till dig som är ung med funktionshinder Till dig som är ung med funktionshinder Nya vänner Träna Samtala Träffas i grupp U.N.G. Ung Nätverk Grupp På U.N.G. kan du träffa nya vänner. U.N.G. är till för dig i åldern 13 25 år med lindrig till måttlig

Läs mer

Matematik sommarskola

Matematik sommarskola Matematik sommarskola Metodkategori 4. Individuellt anpassat stöd/utbildning Problemet: Elever från grundskolan saknar i högre grad betyg i matematik än i andra kärnämnen. Detta leder till att de ej är

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

HÄLSOSAM STRÖM, STRÖMSUNDS HÄLSOCENTRAL

HÄLSOSAM STRÖM, STRÖMSUNDS HÄLSOCENTRAL , STRÖMSUNDS HÄLSOCENTRAL PROJEKTLEDARE RITA SJÖSTRÖM ARB GRUPP: MARIANNE PERSSON DISTRIKTSSKÖTERSKA, MARTIN BÄVERGREN PSYKOLOG, HENRIK KARLSSON LEG SJUKGYMNAST OCH AGNETA WESTBERG ASSISTENT Bakgrund Historiskt

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

I denna broschyrserie ingår:

I denna broschyrserie ingår: Förbered rökstoppet I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen Illustrationer

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för

Läs mer

Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL

Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL Ing-Mari Dohrn och Ann Hafström Bakgrund I Stockholms läns landsting finns sedan 1 januari 2007 riktlinjer för Fysisk aktivitet

Läs mer

FaR. Innehåll. Verksamhets- berättelse. på Hisingen. Statistik. Vuxna. Barn och unga. Aktiviteter

FaR. Innehåll. Verksamhets- berättelse. på Hisingen. Statistik. Vuxna. Barn och unga. Aktiviteter FaR på Hisingen Innehåll Statistik Vuxna Barn och unga Verksamhets- berättelse 21 Aktiviteter Av FaR -samordnare Anders Esko, Camilla Söderlindh, Karin Valle Bordes 211-6-1 Verksamhetsberättelse 21 FaR

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011 1 (6) Lena Svantesson av FaRmors dag 27 maj 2011 Det nionde seminariet kring Fysisk aktivitet ägde som vanligt rum i Landstingssalen. Temat denna gång var FaR fysisk aktivitet på recept, fysisk aktivitet

Läs mer

i överviktsbehandling

i överviktsbehandling Överviktsbehandling för vuxna Erfarenheter och resultat från utbildning av primärvårdspersonal i överviktsbehandling hösten 2001 och våren 2002. Sammanställt av: Unni Bonnedal, leg. psykolog och leg. psykoterapeut

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplatser

Hälsofrämjande arbetsplatser Utveckling av Hälsofrämjande arbetsplatser vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset INTENTIONER AKTIVITETER ERFARENHETER CHARLOTTA NORDBERG HR-STRATEG SALUS 12-13 november 2012, C Nordberg Agenda Kort presentation

Läs mer

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet April 2015 Om oss Anorexi-Bulimiverksamheten Anorexi-Bulimiverksamheten vid Drottning Silvias Barn-och Ungdomssjukhus består av tre enheter. Förutom dagvårdsavdelningen

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt Karin Backrud och Jenny Källman Nyköpings lasarett Syfte med studien var att beskriva patienters upplevelse av

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Projektledare 2007-08-31 Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

profile4professionals Axiologisk Karriärprofil Kim Sample 4 Oktober 2006 v1.2.7

profile4professionals Axiologisk Karriärprofil Kim Sample 4 Oktober 2006 v1.2.7 profile4professionals Axiologisk Karriärprofil Kim Sample 4 Oktober 2006 v1.2.7 Bäste Kim, Välkommen! Vi tror att denna rapport kommer att bli en värdefull tillgång för dig oavsett om du befinner dig i

Läs mer

Fixa studierna och må bra. Samtidigt.

Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Susanne Evertsson, kurator susanne.evertsson@akademihalsan.se Telefonrådgivning av: Sjuksköterska, Psykolog/kurator Ergonom/sjukgymnast Enskilda samtal Medicinsk/psykiatrisk

Läs mer

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Glädjerapporten 2014. Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014

Glädjerapporten 2014. Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014 Glädjerapporten 2014 Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014 Så här kul har vi det på jobbet just nu. I genomsnitt skrattar vi 5,1 ggr/dag på svenska arbetsplatser. Vård och Omsorg

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Ledarutveckling för kvinnor

Ledarutveckling för kvinnor Ledarutveckling för kvinnor En ledarskapskurs för kvinnor Det här är en kurs för kvinnor som vill utvecklas. Du behöver inte vara chef idag för att gå kursen. Kursen ger dig ett verktyg för att kunna utvecklas

Läs mer

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö Slutrapport 071016 1 Teamets medlemmar Ann-Katrin Alveblom ST läkare allmänmedicin Vc Centrum Mailadress: ann-katrin.alveblom@ltkronoberg.se

Läs mer

Sedan flera år pågår en negativ utveckling där allt fler

Sedan flera år pågår en negativ utveckling där allt fler Vill du röra på dig tillsammans med dina barn? ha minskad biltrafik runt skolorna? bidra till en bättre miljö? dela dina barns upptäcktsfärder? stressa mindre på morgonen? lära känna dina barns skolkamrater

Läs mer

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Lotta Malm Projektledare Projekt BRA-grupper

Läs mer

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Östersund. Jag sitter med i Brukarrådet för Område Psykiatri

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

Det är lättare att lura hjärnan än kroppen

Det är lättare att lura hjärnan än kroppen Det är lättare att lura hjärnan än kroppen Från mivida 2013-03-12 15:18 Susanne Wolmesjö vill ha mer rörelse i skolan. Men hon tänker inte i första hand på extra idrotts- eller friskvårdstimmar. Nej, hon

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

BARNFETMABEHANDLING OCH

BARNFETMABEHANDLING OCH BARNFETMABEHANDLING OCH BARNPSYKIATRI SAMVERKAN OCH GRÄNSDRAGNINGAR BORISDAGEN 2013 Emilia Löttiger, psykolog Karolinska Gudrun Furumark, psykolog BUP DISPOSITION Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar med

Läs mer

Esplanadens Hälsocentral

Esplanadens Hälsocentral Esplanadens Hälsocentral Information till Studerande Västervik 2013-02-14 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Välkommen till Esplanadens hälsocentral!... 3 Varför trivs vi så bra här?... 3 Studerande...

Läs mer

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Tobaksmottagningen Hälsopedagog Dipl tobaksterapeut Leg barnmorska MI tränare (Lärare

Läs mer

Arkaden. Hälsan först en startnyckel för nyanlända

Arkaden. Hälsan först en startnyckel för nyanlända Arkaden Hälsan först en startnyckel för nyanlända Hälsa först en stratnyckel för nyanlända Hälskommunikation Sofie Bäärnhielm överläkare, med dr, enhetschef Tedros 28 år (fingerat) Kom till Sverige från

Läs mer

SKOLRÅDET Mötesprotokoll (2014-03-25)

SKOLRÅDET Mötesprotokoll (2014-03-25) 1. Mötets öppnande 2. Val av ordförande, sekreterare & justeringsman Sverker & Annette (ordf), Patrik (sekreterare), Ingela (justerare) 3. Föregående protokoll Besök av Michael Asp (IKT-frågor) flera anmälde

Läs mer

!!!! Mindfulnessmodul för instruktörer/terapeuter: MIMY- mindfulness och yoga som verktyg i vardagen

!!!! Mindfulnessmodul för instruktörer/terapeuter: MIMY- mindfulness och yoga som verktyg i vardagen Mindfulnessmodul för instruktörer/terapeuter: MIMY- mindfulness och yoga som verktyg i vardagen MIMY är en kombination av Mindfulness och MediYoga, två flertusenåriga metoder som i forskning pekar på ökat

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

SMÄRTA. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer. som kan vara bra att börja med

SMÄRTA. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer. som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer

Kort om act2lead. Pernilla Svantesson

Kort om act2lead. Pernilla Svantesson Kort om act2lead Act2lead är ett samarbets-nätverk av konsulter i regionen. Vi vill med vår breda kompetens bidra till långsiktig hållbarhet hos organisationer, grupper och individer. Kort om Pernilla

Läs mer

VI SOM INTE BANTAR. En guide till ett friskare liv. En bok av Åsa & Rolf Norberg

VI SOM INTE BANTAR. En guide till ett friskare liv. En bok av Åsa & Rolf Norberg VI SOM INTE BANTAR En guide till ett friskare liv En bok av Åsa & Rolf Norberg Vi som inte bantar Copyright 2012, Åsa och Rolf Norberg Ansvarig utgivare: iteecoach AB Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-2230-1

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer