Användarvänliga webbsidor - Datorstöd för textbehandling -

Transkript

1 Kungliga Tekniska Högskolan 28 maj 2002 Nada Användarvänliga webbsidor - Datorstöd för textbehandling - Kursansvarig: Staffan Romberger Författare:

2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING METOD EMPIRI PLANERING INNEHÅLL Text... 4 Hjälptext... 5 Rullande text... 6 Blinkande texter Rubrik Länkar Färg Bilder...7 Klickbilder... 8 Blinkande bilder Ikoner Ljud Film Levande webbplatser TESTNING UNDERHÅLL SLUTORD...10 KÄLLFÖRTECKNING... 11

3 1 Inledning Internet är vardag för många idag, där man utför sina vardagliga sysslor. Man skickar e-post till vänner och familj, kollar vädret och läser nyheterna när man vill. Det är enkelt att hitta andra personer med samma intressen smidigare än utanför nätet. Internet har mycket att erbjuda som det är idag och det kommer att bli ännu svårare att motstå tjänsten och vad den har att erbjuda i framtiden (Ek, 1999). Internet är ett världsomspännande datanät med användare över hela världen. Där kan användaren stegra igenom informationen genom att klicka på det han vill veta mer av. Om han inte vill läsa någonting finns det ingen som kan tvinga honom till något. Därför gäller det att erbjuda en intressant och bra tjänst för att förhindra att besökaren lämnar sidan. För att kunna göra en intressant informationstjänst måste man anpassa informationen till det nya mediet. Man kan inte använda den information man tidigare hade i pappersform och omvandla den till elektronisk form, eftersom man då försöker förmedla ett budskap med fel medium (Hjelm, 1995). Det finns otaliga sidor på nätet och det tillkommer nya hela tiden. Men kvaliteten på dessa sidor skiljer sig åt mycket beroende på vem som står bakom webbplatsen och vad webbsidan har för syfte. Det gäller för användaren att veta vilken information han kan lita på och vilken som han ska ta med en nypa salt, då informationsskällan varierar på de olika webbplatserna. Dessutom har Webben sin egen tid och sin egen rytm som är snabbare än livet utanför nätet. Nya tekniker utvecklas hela tiden och vi hinner kanske inte alltid med. Webbplatser uppstår och försvinner i en takt som är oförståelig i den fysiska världen. Företag och webbansvariga bör visa sitt engagemang genom att uppdatera webbsidans innehåll och form kontinuerligt (Hedman, 1998). Det har blivit allt viktigare att webbplatsen anpassas så att den allt bättre tillfredsställer besökarnas behov. 1.1 Syfte och frågeställning Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur webbansvariga ska strukturera och konstruera webbplatser för att användarna ska ha full nytta av webbplatsen och hitta det de letar efter. Det nya mediet har medfört att företag lättare kan lägga fram information med hjälp av text, bilder, rörliga bilder, ljud och länkar till andra webbsidor. Detta leder i sin tur till att användarna lättare kan navigera sig fram och hitta den information de söker. Men det gäller att använda det nya mediet på rätt sätt så att användarna drar nytta av det istället för att undvika att använda den nya tjänsten på webben. Frågan är hur företag och privatpersoner ska designa och underhålla användarvänliga webbsidor? 1.2 Metod Jag tänker göra en kvantitativ studie av ämnet, med hjälp av studie av litteratur som behandlat ämnet tidigare. I uppsatsen kommer jag att sammanfatta de riktlinjer jag tagit del av från böckerna. 2

4 2 Empiri 2.1 Planering På Internet har man som användare kontrollen och kan lämna en webbplats med bara en musklick. Med tanke på att webbsidor ersätter fler och fler personliga möten idag och att Internet är den huvudsakliga kommunikationsvägen för e-handelsföretag, är det viktigt att skapa webbplatser som tillfredsställer användarens behov. Det gäller för organisationerna att hitta ett sätt att skapa identitet och relation på nätet med hjälp av webbplatser (Englund et al., 2001). Hur man ska framföra sitt budskap beror på vem man är själv, varför man vill förmedla informationen och på vilket sätt man vill påverka läsarna. Johan Hjelm (1995) menar att folk ger sig ut på Internet av två skäl, de vill antingen söka information eller bli underhållna. Om man tråkar ut de personer som vill bli underhållna kommer man att förlora dessa. Om man tvingar på de användare som söker information annat än det de är ute efter kan de tycka att webbsida är för överflödig och lämna den. Därför måste man skräddarsy informationen för dem som besöker webbplatsen. Det är viktigt att veta vilka man har som målgrupp och tänka på vad läsaren vill få ut av webbplatsen. Innan man strukturerar en webbplats är det viktigt att analysera varför man skriver och vem som ska läsa och var texten ska ligga. Mottagaren är avgörande för både webbplatsens innehåll, stil och utformning. Webbsidan ska inte bara finnas, utan ha ett genomtänkt syfte som ger företaget och kunderna ett mervärde. Man bör därför fundera på vad det är som skall få användarna att söka upp denna webbplats framför andra konkurrenters? Vilka mål har man med webbplatsen? Vilken information ska finnas tillgänglig? Vad ska en besökare kunna göra på webbplatsen? Det är viktigt att man så tidigt som möjligt försöker ta reda på vilken publik man har och tänka sig hur denna vill att informationen ska presenteras på webben. Dessutom måste man framföra sitt budskap på ett sätt som tillför mervärde till läsaren. Det handlar om att skapa en struktur som leder användaren fram till målet (Hjelm, 1995; Hedman, 1998; Englund et al., 2001). För att underlätta för användaren gäller att strukturera en webbplats som är lätt att navigera i och som besökaren snabbt ska känna sig hemma i, d.v.s. något man är bekant med sen tidigare. Tålamodströskeln för användarna är mycket låg. Genom att ha en enkel och tydlig struktur kan användarna ta del av webbsidan och underhåll och framtida utvecklingsarbeten för platsen underlättas. Det viktiga är inte att hitta den struktur som fungerar bäst logiskt, utan den struktur som fungerar bäst praktiskt, menar Anders Hedman (1998). Besökaren ska snabbt kunna förstå hur webbplatsen är tänkt att fungera. Därför bör man fundera ut hur besökaren tänker sig att den information man vill presentera ska läggas upp. Om webben ska nå samma popularitet som andra media krävs det att människor känner sig hemma där. Användaren ska veta vad han ska göra i olika situationer och kunna med lätthet tolka de intryck han får. Dessutom ska strukturen, funktionerna och formgivningen vara någorlunda regelbundna. Det är viktigt att webbplatsen har en form och att användaren vet vem webbsidan han befinner sig på tillhör. En enhetlig webbplats ser professionell ut och besökaren känner sig snabbt hemma i den (Hedman, 1998). Man kan skapa enhetlighet på sina webbsidor genom att ha samma bakgrundsfärg, navigeringshjälpmedel och rubrikstorlekar på alla webbsidor som tillhör webbplatsen. Dessutom är det en bra idé att ha en logotyp som kännetecknar webbplatsen. Det är viktigt att webbplatsen är enhetlig även om den bör förändras med tiden. Men det är viktigt att även ändringarna sker enhetligt så att platsen inte upplevs som splittrad och amatörmässig (Hedman, 1998). 3

5 Varje enskild webbsida måste ha ett tydligt syfte, de måste vara användbara och ge användaren något. Det finns alldeles för mycket oväsentligheter på nätet som inte tillför annat än irritation. För att lättare anpassa informationen till sina användare har vissa större webbplatser börjat individanpassa sina platser. Innan användaren får tillträde till platsen får han besvara ett antal frågor för att sedan få en skräddarsydd version av företagets webbplats. Det är även en bra idé att sära på informationen genom att informera olika saker till olika användargrupper, menar Englund (2001). En av Internets stora svagheter är den bristande överblickbarheten som medför stora problem för användarna. När man läser en bok kan man bläddra fram och tillbaka, vilket man oftast saknar på nätet. En sak som man alltid måste utnyttja är förstasidan. Där ska man tydligt visa vilket innehåll som finns och hur det är indelat. Man bör även se till att all information går att komma fram till med tre klick från första sidan (Englund et al., 2001). På så sätt blir webbplatsen överskådlig och användaren kan lättare navigera sig fram. Om webbplatsen sväller ut på höjden och bredden kan man underlätta för användaren om det finns en webböversikt tillgänglig. Om man använder en hierarkisk struktur kan man använda s.k. brödsmulor som visar vart i hierarkin man befinner sig just och hur man tagit sig dit. Ex. hem>> företag>> ekonomi>> >>budget (Englund et al., 2001). Förstasidan ska inte likna de andra sidorna på webbplatsen för att indikera att det är en utgångspunkt för alla aktiviteter på webbplatsen där användaren lätt tar reda på vad han kan göra. Man ska även se till att varje sida är logiskt utformad och att det är lätt att förstå strukturen på informationsutrymmet och att navigeringsknappar och länkar är logiska, konsekventa och relevanta. Använd ett okomplicerat gränssnitt så att användaren inte känner sig dum och väljer att lämna platsen. Uppfinningsrikedom och nytänkande är bra med det kan vara jobbigt för användaren att lära sig nya saker för varje webbsida (Englund et al., 2001). Det är bättre att fokusera på helheten än att låta tekniken styra hur man ska bygga webbplatsen. Man ska t.ex. inte använda Java för att visa att man behärskar tekniken, utan man ska använda den om den fyller en funktion (Hedman, 1998). Englund (2001) menar att struktur ökar användbarheten nio gånger. Genom att göra en strukturtest kan man se vilken struktur som är lämplig för användaren. Eftersom man aldrig kan veta vad som är logiskt för användarna kan det vara bra att göra detta test. Vidare menar Englund att om man från början har en logisk struktur underlättar man både för sig själv och för läsaren. Men man bör komma ihåg att det i första hand är för läsarna man lägger ut sina sidor för. 2.2 Innehåll Text Webbplatser vänder sig till olika typer av människor och detta i sin tur bör påverka utformningen av sidorna. Det handlar inte bara om att hitta ett tilltalande bildspråk, utan om att anpassa sättet att uttrycka sig i ord och mening (Hedman, 1998). När man skriver texter ska man tänka på hur mycket användaren redan vet och hur väl insatt han är i ämnet. Man ska aldrig tro att användarna är dumma och låta dem känna sig underskattade. Man måste visa att man litar på att användaren är en intelligent och tänkande person. Man ska skriva korta texter för att otåliga användare inte har tid med långa och tröttande utläggningar. Texten ska skrivas på ett språk som användaren förstår, så man bör vara försiktig med användningen av fackord (Englund et al., 2001). Det är inte bara textens yta som ska locka till sig läsare, utan innehållet ska vara intressant, välformulerat och förtroendeingivande. Det är ändå texten som användaren egentligen vill åt. Därför är det viktigt att man disponerar, strukturerar och formulerar texten omsorgsfullt. Genom att inte ta upp användarens tid med onödig information visar man respekt för denne. 4

6 Den abstrakta stilen passar inte på webben, så man bör istället använda exakta och välslipade ord. När man tilltalar användarna på nätet ska man använda sig av du och inte använda ordet Ni som känns stötande. Man ska inte heller använda några formella ord, såsom vänligen, avhålla, visat intresse, då de skapar distans mellan avsändare och mottagare och texten blir svårare att ta till sig (Englund et al., 2001). Det traditionella linjära läsandet ersätts av ett cirkulärt läsande på webben. Läsaren är inte längre bunden av att börja från början och sluta vid slutet. Eftersom man på Internet bara har några sekunder på sig att fånga läsarens intresse innan denne överger sidan och klickar vidare så tjänar man på att skriva texten så kortfattad som möjligt. Generellt ska man tänka på att vara enkel i konstruktionen av webbplatsen. Text som är lätt att överblicka är lättare att komma ihåg. En textsida på skärm ska generellt inte vara längre än att den får plats på en skärmsida. Låt inte texten löpa över hela skärmen, det gör läsningen, som redan är svår på skärm, ännu svårare. Eftersom läsning på skärm upplevs som svårare än på papper så läser användaren sällan webbsidan ord för ord, utan istället skumläser han texten. Skumläsningen kan underlättas om man markerar ledord och gör gott om underrubriker (Englund et al., 2001). Det underlättar mycket om man har korta stycken och inte behandlar för många ämnen på samma sida. Istället kan man dela upp texten i olika webbsidor som man sedan länkar ihop (Hedman, 1998). Man ska använda punklistor och uppställningar när det är relevant för informationstypen. Det hjälper dessutom till att man får ett mer kortfattad och stringent text, då man inte breder ut sig på samma sätt som i löptext. Två typsnitt som är anpassade för användning på webben är Verdana och Georgia. Löpande text ska i första hand skrivas med normalstil. Fetstil använder man till rubriker och för att betona vissa ord. Kursiv text ska man inte använda till mer än två rader i följd, då det medför svårigheter vid läsningen. Skriv texter med gemena bokstäver, eftersom versaler tar cirka tio procent längre tid att läsas och upplevs som ganska påträngande som om bokstäverna skriker. Man ska använda vänsterställd text för brödtexten och använda högerställd marginal för sifferställningar i tabeller. Man ska helst inte använda centrerad text förutom i sällsynta fall. Marginaljusterad text fungerar aldrig på webben. Skriv löpande text i textformat och använd enbart bilder för texter i exempelvis logotyper, symboler och knappar. Det är bra att tänka på att inte använda bildformat för texter som ändras ofta eftersom man då måste skapa en ny bild varje gång man ska ändrar texten. Om man räknar med att användaren kommer att skriva ut texten är det en bra idé att skapa en pdf-fil som användaren kan skriva ut. Där kan man styra över layout och typografi så att även utskriften blir snygg (Englund et al., 2001). Om man har mycket information på webbplatsen är det bra att ha en innehållsförteckning för att användaren lätt för en överblick över det som finns på webbsidan. När man väl har skrivit texten är det väldigt viktigt att göra stavningskontroller. Småfel leder till ett slarvigt intryck och användaren tror att man lagt ner lite tid på utvecklingen på hemsidan (Hedman, 1998). Hjälptext Målet med en webbtjänst måste alltid vara att den är så logisk och självförklarande att hjälptexter egentligen inte behövs. Men verkligheten är inte så enkel och de flesta webbplatser med någon form av interaktion behöver tydliga hjälptexter. Texterna ska ge information om hur man hanterar tjänsten och eventuellt vilka förutsättningar som krävs. En instruktion ska hjälpa läsaren att klara av att utföra något. Användarna har varierande kunskaper därför kan man utgå från en ganska låg kunskapsnivå. Man ska vara konkret och tydlig och låta det alltid framgå vem som ska göra vad. Därför ska man inte använda passiva verb i hjälptexter (Englund et al., 2001). 5

7 Rullande text Nackdelen med rullande text kan vara att många användare inte gillar att sitta och vänta för att se vad det står i texten som rullar. Därför ska man enbart skriva korta texter som rullar (Ek, 1999). Blinkande texter Blinkande texter ska användas sparsamt eftersom det kan vara irriterande med text som blinkar på en webbsida (Ek, 1999). Blicken dras automatiskt till något som rör sig och det leder till att läsaren har svårt för att läsa en text om det blinkar på sidan av texten. Om man tycker att det är nödvändigt att infoga blinkande eller rörliga texter får man se till att texten stelnar efter ett tag och inte rör sig kontinuerligt (Englund et al.,2001) Rubrik När man besöker en webbsida vill man snabbt ta reda på vad sidan innehåller, därför är det viktigt med en förklarande rubrik (Ek, 1999). På webben får rubriken en betydande roll som vägvisare och intresseväckare. Huvudrubriken måste innehålla mycket information då de ofta står utan sitt sammanhang, kanske som en länk på en annan sida. Även underrubrikerna är viktiga på skärmen, de hjälper läsaren att orientera sig i texten vid skumläsning (Englund et al., 2001). Rubriken ska leda läsaren mot innehållet på sidan och förbereda läsaren på resterande information som finns. Man ska inte ha för stora rubriker, det förvirrar oftast läsaren istället för att fånga hans intresse. För stora rubriker kan även göra en text svår att läsa. Det är lagom att använda två rubrikstorlekar (Hedman, 1998). Man måste lyckas beskriva innehållet helt i rubriken, annars blir texten inte läst. Om besökaren inte får mer än en vag aning om vad texten handlar om är det troligt att han struntar i den. För att förstå vart rubriken pekar bör den ligga närmare den underliggande texten än den överliggande (Englund et al., 2001) Länkar Länkar är en av webbteknikens absoluta styrka men ska användas med gott omdöme och inte bara för länkarnas skull. En webbsida utan länkar känns platt och tråkig och användaren hamnar i en återvändsgränd. Det råder dessutom olika åsikter om man ska lägga länkarna i den löpande texten eller på ett särskilt ställe utanför texten. Englund och Guldbrand tycker att man ska sammanhanget avgöra vart länkarna ska placeras. När man länkar ska man undvika att ge namn som klicka här på länkarna. Istället ska man ange en länk direkt i texten t.ex. Flugfiske i Jämtland. Detta för att när man läser en lång text landar ögat på de understrukna orden, om länkarna heter den här och klicka här blir användaren tvungen att läsa igenom hela texten för att förstå vart länken leder. Om han har bråttom kan det leda till att han struntar i att kolla vidare på länkarna. Man ska inte ha länkar som sträcker sig över många ord, istället ska man välja att länka de ord som är relevanta för länken (Hedman, 1998). Tanken med länktitlarna är att användarna ska veta vad som kommer att hända om de klickar på länken, så det är viktigt att välja ett bra namn på länken. Om länken leder till att användaren hamnar på en annan sida eller om länken startar ett annat program är det bra att låta användaren veta det innan han klickar på den. Om man länkar till dokument och filer som tar lång tid att ladda ner bör man förbereda användaren genom att tala om hur lång tid det tar att ladda ner filen. När man länkat till e-postadresser är det mest pedagogiskt att skriva ut e-post adressen i sin helhet i länken (Englund et al., 2001) Man ska se till att alla sidor innehåller företagets namn och har länkar som man kan ta sig vidare på. Låt aldrig användaren hamna i en återvändsgränd. På varje webbsida ska man se till att det finns länkar till uppåt, neråt, bakåt och framåt. Dessutom ska en länk till webbplatsens 6

8 förstasida finnas. På så sätt håller man kvar användaren inom webbplatsen eftersom den erbjuder möjligheter till ombyte (Englund et al., 2001). Länkar till förstasidan kan även vara bra för användare som har hamnat på webbsidan genom en länk från en annan webbplats. De kanske tycker det vore intressant att läsa mer på din webbplats, men de hamnar i en återvändsgränd då den vanliga back-knappen i webbläsarmenyn inte leder till rätt sida (Ek, 1999). Ha inte samma färg på länkarna som på övrig text. Även om länkarna är understrukna väljer vissa användare att webbläsaren inte ska stryka under länkarna och då blir det svårt att urskilja länkarna (Englund et al., 2001). Man ska inte heller färga vanlig text för då lurar man användaren att tro att textsnuttarna är länkar och de riktiga länkarna göms bland de falska, vilket kan vara förvirrande (Ek, 1999) Färg Vid val av färger är det viktigt att tänka på hur människor reagerar på olika färger. Man bör tänka noga på vilka särskilda betydelser man kan ge olika färger och betydelser. Det finns fortfarande många användare som inte kan se många färger på sin skärm, därför är det säkrast att använda de 216 webbsäkra färgerna (Englund et al., 2001) Om man publicerar ett större textmängd är det viktigt att använda svart text på vit bakgrund så att läsningen ska bli lättare. Om man vill använda annan bakgrundsfärg än vit är det viktigt att ha bakgrundsfärgernas psykologiska effekter i åtanke: blått och ljusgrönt har en lugnande effekt, medan rött påkallar uppmärksamhet, gult är positivt och stimulerar fantasin och kreativiteten. Man ska inte använda starka färger som minskar kontrasterna. Om man vill använda färger för att markera texter är det lämpligast att använda starka färger. En blandning av för många färger gör att sidan blir oharmonisk. Färgkombinationer som fungerar bra ur typografisk synpunkt är svart och gult respektive rött och blått. För vanlig text bör man inte använda stark gul färg då det oftast i kombination med svart används för att markera fara. Ljusblå bakgrund fungerar också bra med svart text. Generellt ska man inte använda ljus text på mörk botten eftersom det ser ut som om den ljusa färgen sprids ut och tecknens kontur blir otydlig och orolig. Dessutom blir texten mer svårläst (Englund et al., 2001). Man ska vara noga när man använder bakgrundsfärger. Det gäller att välja en bra färg som inte gör texten svårläst (Hjelm, 1995). Man ska undvika starka eller udda bakgrundsfärger. Det försvårar läsning på skärm ännu mer för användaren om man använder färgad bakgrund. De flesta besökare ställer in egna färger på länkar och text, vilket gör att färger (annat än vitt) kan förstöra texten. Om man vill använda egna färger bör man se till att ljusskillnaderna mellan text och bakgrundsfärg ska vara tillräcklig annars blir texten svårläst. Man bör ha det i åtanken att vissa har svartvita skärmar och skriver ut i gråtoner (Hedman, 1998). Surfarna är vana vid att länkar som de inte klickat på är blå och länkar som de följt en gång är lila. Detta är en av de få konventioner som följs på webben som länkens standardfärger. Om man använder andra färger får användarna sämre känsla för strukturen på webbplatsen. Användaren förlorar bara tid om dem ska klura ut vilken färg innebär att han redan besökt länken eller inte. Om alla webbaktörer är konsekventa bidrar det till att utveckla en konvention som gagnar användarna (Englund et al., 2001) Bilder Många webbsidor har färggranna bilder idag, vilket gör att hemsidan modernare och snyggare ut än bara textbaserad sida (Ek, 1999). Om man ska använda bilder ska man se till att man använder dessa enhetligt genom hela webbplatsen. Enhetligheten underlättar för användarna som ska navigera sig igenom webbplatsen (Hedman, 1998). Man ska använda bilder som användaren genast förstår betydelsen av. Besökaren ska inte behöva fundera på om bilden är en dekoration eller om det är något han ska klicka på. Om 7

9 man inte har tydliga bilder och användaren behöver tolka bilden kan han lätt tappa intresset. Dessutom tar webbsidor med bilder längre tid att ladda ner. Besökare brukar oftast inte vänta mer än tio sekunder innan de tröttnar. De flesta som besöker en webbplats föredrar kortare svarstider framför fler bilder, man ska därför inte infoga så många tunga bilder (Englund et al., 2001). Ingångssidor med häftiga bilder vars enda funktion är att man ska klicka på dem för att komma vidare är en dålig upplevelse för användarna. Man kan istället ha en liten bild med stor rubrik på ingångssidan, som dessutom snabbar upp överföringen (Hedman, 1998). När man lägger ut bilder ska man se till att de inte är för stora och går snabbt att överföra. Man ska inte använda bilder bara för att de ser bra ut, utan de ska vara relevanta och ge mening åt texten (Hedman, 1998). Det är viktigt att vara försiktig med antalet bilder man lägger på sin webbsida. Det är bättre att lägga ut miniatyrer av de riktiga bilderna som användaren kan klicka på för att se en större version. På så sätt behöver användaren inte ödsla tid på att ladda ner en massa bilder som han inte är intresserad av. Istället kan han titta på de bilder som han har nytta av (Ek, 1999). Om man anger hur stora bilderna är för webbläsaren så reserveras plats för bilderna när webbsidan öppnas och texten laddas ner först. På så sätt kan användaren se texten och länkarna innan bilderna har laddats ner. Användaren kan vinna mycket tid på det (Hedman, 1998). Vissa användare med långsamma modem har ställt in datorn på att inte visa bilder i webbläsaren, de ser istället trasig bild-symbolen istället för de fina bilder som du lagt på hemsidan. Man kan därför kombinera länken till bilden med en alternativ text för de som inte kan se bilder med sina webbläsare (Hedman, 1998). Alternativa bildtexter är även bra för de användare som har långsamma datorer. Dessa ser bildtexten och blir medvetna om vad de väntar på och kan bestämma sig för att stanna kvar tills bilden laddas ner eller gå vidare (Englund et al., 2001) Många tycker att en sida med bakgrundsbilder ger sidan en överlastad utseende. Rätt använd kan dock en bild som bakgrund vara snyggt. Det gäller att hitta en sober bakgrund med små kontrastskillnader, annars kan texten bli svårläst (Ek, 1999). Man ska helst undvika att använda bilder som bakgrunder som kan göra text svår eller omöjligt att läsa. Dessutom tar det längre tid att ladda ner sidan. Man ska även tänka på at skriva ut bilderna för att se hur de kommer att se ut i gråtoner (Hedman, 1998). Klickbilder Klickbilder har kritiserats mycket för att de tar tid att ladda ner. Om man vill använda klickbilder bör man se till att använda så få färger som möjligt och låg upplösning så att bilden tar upp mindre antal bytes och går snabbt att överföra (Hedman, 1998). Blinkande bilder Det gäller samma sak som jag nämnde tidigare om blinkande texter. Man ska använda blinkande bilder sparsamt då det kan störa läsningen och användaren kan lätt bli irriterad. Besökaren kan dessutom distraheras av den ständigt blinkande bilden. Om man har blinkande bilder bör man åtminstone se till att dessa fryser efter tag (Ek, 1999; Englund et al., 2001). Det är viktigt att inte lägga ut Java-animeringar som inte fyller någon funktion bara för att det ser snyggt ut (Hedman, 1998). Rörliga bilder ska vara relevanta för resten av texten. Man ska tänka på att animeringar och bilder ökar nedladdningstiden. 8

10 2.2.7 Ikoner Navigeringsikoner ska kunna förstås omedelbart utan att misstolkas. Det bästa är att skapa små ikoner som laddas ner snabbt och som inte tar upp mycket utrymme på sidan. Man bör använda självförklarande ikoner, användaren ska förstå vad ikonen innebär. Det är bra om man kan skriva en förklarande text under ikonen så att användaren vet med säkerhet vad som kommer att hända om han klickar på ikonen. Genom att ha samma logotyp och ikoner på varje webbsida skapar man en enhetlig webbplats och användarna känner igen sig. Om man har olika logotyper på varje sida ger det ett oproffsigt intryck (Hedman, 1998) Ljud Ljud kan vara ett utmärkt komplement för information på webben. Besökaren kan lyssna på ljuduppspelning utan att det ligger något i vägen för webbläsarfönstret. Viktigt att tänka på att vissa datorer saknar ljudkort och att det finns många besökare som är döva eller har nedsatt hörsel. Man bör därför komplettera ljudupptagningar som innehåller tal med ett textutdrag av talet (Englund et al., 2001) Det är en god idé att man inom parantes ange hur stort filen är när man länkar till ljudfiler. På så sätt kan användaren få en uppfattning om den tid det tar att ladda ner filen. En viktig sak att tänka på om man använder bakgrundsljud på hemsidan är att se till att ljudet tystnar efter ett tag och inte fortsätter i all evighet. Det kan vara väldigt påfrestande att höra samma musik om och om igen och kan vara en orsak till att en användare inte återvänder till hemsidan igen (Ek, 1999) Film Att lägga ut filmsekvenser på Internet innebär långa nedladdningstider för användarna då filmen ska överföras från en dator till en annan. Därför bör man tänka noga innan man lägger ut en film. Fundera på om filmen verkligen är intressant nog att se och om användaren verkligen har nytta av filmen? Om man ändå länkar till en film är det viktigt att ange filens storlek och tala om hur lång filmen är. En annan god idé är att visa några enstaka bilder från filmen i anslutning till länken, så att alla förstår ungefär hur filmen kommer att vara (Ek, 1999) Levande webbplatser Det är alltid roligare att besöka en webbsida där det händer något och där användaren själv kan få göra något. Om användaren gillar en webbsida kanske han kommer tillbaka. Man måste ta vara på de som återkommer till hemsidan. De flesta nätsurfare tröttnar på att titta på sidor som alltid ser likadan ut. Man måste locka besökaren genom att se till att det alltid händer något på hemsidan. På så sätt visar man användaren att hemsidan lever. Vissa sidor har oföränderlig karaktär vilket inte lämnar mycket utrymme för ändringar, men det är alltid kul med förändringar (Ek, 1999). Man kan göra webbplatsen mer levande och rolig genom att ha sökmotorer där användaren själv kan söka på det som han letar efter. Man kan ha lägga in gästböcker, chat, anslagstavlor, räknare som anger antal besökare på webbsidan m.fl. 2.3 Testning Det kan vara en stor fördel att användartesta sina webbsidor innan man publicerar dem. Det är viktigt att försöka förstå hur besökarna på en webbplats uppfattar den och vilka behov de har (Hedman, 1998). Tänk även på att testa sidan med så många olika inställningar som möjligt för att se hur det ser ut. En webbsida kan se jättefin ut med en kraftfull dator med hög 9

11 upplösning och många färger men samma sida kan se förskräcklig ut på en dator med lägre upplösning och färre färger. 2.4 Underhåll Internet lever sitt eget liv och är långt från en statisk värld. Webben är en av de mest dynamiska delarna av Internet. En webbplats som inte fungerar tillfredställande ger besökaren även ett dåligt intryck av den som ansvarar för webbsidan. Om man inte kan tillfredställa kunden påverkar det kunden förtroende negativt och resultatet kan bli att besökaren aldrig återvänder till webbplatsen. En statisk webbplats är en dålig webbplats. Det dynamiska inslaget är viktigt för en bra webbplats. Webbplatser som uppdateras ofta upplevs som mer levande och har fler besökare. Även om man är klar med konstruktionen av webbplatsen är jobbet inte klar. Man måste underhålla webbplatsen kontinuerligt (Hedman, 1998). På Internet ändras innehållet ständigt. Därför är det viktigt att kontrollera att de länkar man har på hemsidan pekar på rätt webbsida och att de sidor man länkar till fortfarande existerar. Man måste testa länkarna frekvent (Ek, 1999). Om man inte förändrar och uppdaterar webbplatsen kan användaren stöta på länkar som inte finns eftersom platser oftast försvinner och tillkommer på webben. Genom att uppdatera sidan ofta känner användaren att platsen inte är statisk, utan att den erbjuder något nytt hela tiden (Hedman, 1998). Man ska tänka på att sätta en ikon vid nya bilder eller nytt innehåll på webbsidan så att användaren lätt ser vad som är nytt på sidan. Man kan använda sig av en ny-ikon bredvid det som är nytt. Det är dock viktigt att ta bort ny-ikonen efter ett tag så att användaren inte ser samma fil som nytt hela tiden, då kan han inte lita på dig längre (Ek, 1999). Man ska ange på webbplatsen när man senast uppdaterat webbsidan genom att skriva ut tydlig datum, på så sätt vet användaren att webbsidan är dynamisk (Englund et al., 2001). Det är även viktigt att ta reda på vad användarna tycker om webbplatsen och vad de har för synpunkter och åsikter om förändringar. Man måste ta reda på vad de framtida kunderna vill ha från webbplatsen. Det handlar om att ta reda på vilken layout och design som lämpar sig för företagets målgrupp. Man kan därför be användarna lämna sina åsikter om webbplatsen. 3 Slutord Nätet växer så det knakar och användningen av det, dess natur och uppbyggnad blir allt mer komplex. Internet är en värld i sig som har sina guru men ingen allvetare. En bra webbansvarig är inte den som kan mest, utan den som kan mycket men framförallt vet hur man lär sig mer. För att kunna konstruera, designa och underhålla användarvänliga webbplatser är det viktigt att i första hand tänka på vad användaren har för behov och vad han vill göra på webbsidan. Man ska följa de riktlinjer som finns och inte lägga ut för mycket bilder, ljud och liknande på hemsidan. Det innebär långa väntetider och det dröjer innan användaren kan se webbsidan. Många användare struntar i att vänta på att en sådan webbsida ska laddas ner och kan lämna platsen. 10

12 Källförteckning Carlsson, Tomas; 1998, Nyckeln till Internet, version 4.0, Norstedts, Värnamo. Ek, Jesper; 1999, Lättpocket om att göra en egen hemsida en bok för kloka nybörjare, 2:a upplagan, Graphics Systems AB, Göteborg. Englund, Helena och Gulbrand, Karin; 2001, Klarspråk på nätet, 2:a upplagan, Graphic System AB, Göteborg. Hedman, Anders; 1998, Handbok för webbansvariga, Graphic Systems AB, Göteborg. Hjelm, Johan; 1995, Informera på Internet hur man sätter upp en egen www, Studentlitteratur, Lund. 11