Kom ihåg dina Kolhydrater!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kom ihåg dina Kolhydrater!"

Transkript

1 Kom ihåg dina Kolhydrater! Nu ingår även kolhydrater i din tallriksmodell och bör finnas där för att du ska kunna tillföra en varierad och rätt sammansatt kost. Du blir inte tjock av potatis! Ät alltid tre mål mat per dag För att kroppen ska ta av sina fettreserver och minska i vikt, krävs först och främst att Du får i dig fullvärdig näring och därefter att kaloriintaget per dag är lägre än kroppen förbrukar. Hur lite kalorier Du äter är alltså i princip ointressant om Du inte får i dig näringen. I allmänhet brukar vi tala om att kaloritalet bör ligga runt 1000 kcal för kvinnor och 1600 för män när Du vill minska din vikt. För att hålla vikten är motsvarande ca kcal för kvinnor och kcal för män. Ät alltid tre mål mat per dag, så regelbundet som möjligt för att undvika blodsockerfall, ät antingen en portion Cambridge shake/soppa, en cambridge bar eller en måltid enligt tallriksmodellen. Hoppa aldrig över en måltid, dels är det då lättare att överäta vid nästa mål och dessutom är det lättare att välja osund mat, dels kommer inte kroppen att vilja ta av sina reserver och stoppar fettförbränningen. 1 / 13

2 Ett exempel är en kund som tog en måltid Cambridgeshake innan hon lämnade jobbet för dagen. Hon handlade nämligen middagsmaten på vägen hem och om hon handlade när hon var hungrig så blev det ofta både dyrt och onyttigt. Nu kunde hon handla vettigt. När hon sedan kom hem lagade hon maten utan att äta knäckebröd under tiden för att stilla den värsta hungern och kunde nu äta en vettig måltid enligt tallriksmodellen. På så sätt kan Du även använda Cambridgemåltiderna i förebyggande syfte, inte bara i reparerande syfte. Tallriksmodellen Tallriksmodellen är ett enkelt sätt att begränsa ditt intag av mat, som visar vilka livsmedelsgrupper Du kan välja så att proportionerna på tallriken blir rätt. Den är enkel att tillämpa även om Du är bortbjuden. På restaurang kan det vara bra att be om extra grönsaker. Modellen säger inget om hur mycket Du ska äta, bara proportionerna. Har Du ett arbete där Du anstränger dig mycket fysiskt eller idrottar en hel del, kan ris-, pasta-, potatis- och bröddelen utökas en del. En viktig utgångspunkt när du väljer hur du vill arbeta med maten är att det ska vara enkelt. Tallriksmodellen gör det möjligt för dig att i vilken situation som helst kunna lägga upp mat på tallriken så att du får en bra balanserad måltid utan att gå upp i vikt. När du är överviktig kommer tallriksmodellen att leda till en kostomläggning som gör att du går ned i vikt. När du är 2 / 13

3 färdig med din viktminskning gör den att du får hjälp att hålla din vikt. Proteiner: Är kroppens byggstenar och finns i kött, fisk, fågel, ägg, mjölk- och sojaprodukter. Vissa av dessa proteiner är livsnödvändiga och utesluter man av olika skäl kött och även utesluter fisk, ägg och mjölprodukter så är det viktigt att få i sig soja-produkter som kommer från växtriket. Varje portion bör innehålla; ca 100 gram kött /fågel eller ca 75 gram korv eller ca 125 gram fisk. Kolhydrater: Socker/stärkelse är kroppen bränsle. De finns i alla våra sädesslag, grova grönsaker, pasta, ris, bönor, linser, ärtor, potatis och dit hör allt socker. De finns i en långsammare och en snabbare variant. De långsammare kräver längre tid för att brytas ned och bli tillgängligt för kroppen som grova grönsaker och bönor, medan vitt socker och vitt mjöl är nästan direkt tillgängligt för kroppen. Livsmedel med långsamma kolhydrater är också de som har ett lågt GI (Glykemiskt Index). För kolhydrater så gäller att ju mindre raffinerade, bearbetade de är, desto långsammare är de. Exempel på det är råris, råa grönsaker och fullkornspasta. Varje portion bör innehålla; ca 1,5 dl kokt ris, ca 2 stycken potatisar, eller ca 2 dl kokt pasta. 3 / 13

4 Grönsaker: Innehåller en rad vitaminer, mineraler, antioxidanter och fibrer. Grova grönsaker så som morötter, broccoli, vitkål, blomkål och rödbetor, såväl färska som tillagade kan du äta i obegränsad mängd. Vid varje portion bör grönsakerna fylla halva tallriken. Grönsaker & frukt: Grova grönsaker så som morötter, broccoli, vitkål, blomkål, brysselkål, kålrot, svartrötter, rotselleri, rödbetor. Grönsaker såväl färska som djupfrysta eller kokta kan du äta i obegränsad mängd. Frukt och grönsaker innehåller en rad vitaminer, mineraler, antioxidanter, flavonoider och fibrer. En konsumtion på cirka 500 gram har visat minska risken för hjärt-kärlsjukdom, övervikt och vissa cancerformer. Frukt och grönsaker innehåller också kolhydrater och bidrar till att ge kosten en bra balans mellan fett, protein och kolhydrater. Fett: Kroppens reserv. Förmågan att lägga på sig fett var en överlevnadsmekanism för år sedan. Om den förmågan inte funnits hade inte mänskligheten överlevt. I tider av svält överlevde man på det extra lagrade fettet. I dagens samhälle behöver vi inte det. Mat finns alltid överallt. Det extra fett vi får i oss idag har en tendens att ge oss övervikt och med tiden hjärtoch kärlsjukdomar. Lite fett är bra att ha som reserv vid ansträngande situationer som sjukdom och stress. Fettet behövs också för våra fettlösliga vitaminer A, D, E och K. 4 / 13

5 Utifrån fettets kemiska uppbyggnad delas de in i tre olika typer: Mättade fetter- fett som kommer från djurriket som smör och grädde. Dit hör också kokosfett. Mättat fett är det bra om du kan äta mindre av. Enkelomättade fetter- finns i olivolja, rapsolja, nötter, mandel och avokado. Det här är fett som du gärna kan äta lite mer av istället för mättat fett. Fleromättade fetter dit hör växtoljor som majs- och solrosolja samt i fet fisk som lax, makrill, sill och strömming. Det här är också fett som du gärna kan äta lite mer av. Ät regelbundet under dagen Det har visat sig att en av de största bovarna till att inte klara av att bibehålla sin viktminskning är att man äter för oregelbundet. Det är nämligen viktigt att fördela maten jämt över dagen. Det brukar kallas för måltidsordning. Du bör äta 3 mål mat om dagen, frukost, lunch och middag med 2 3 mellanmål. Lunch och middag behöver inte vara varm mat, det är fördelningen över dagen som är det viktiga. Det är en vanlig skröna att om man hoppar över frukost och/eller lunch/middag så äter man mindre, men ofta leder det till att man blir så hungrig att man småäter istället. Många gånger i form av något onyttigt. Ett jämt energiintag ökar också prestations-förmågan och man blir mindre trött. 5 / 13

6 Om du inte har ätit regelbundna mål tidigare så kommer det att krävas ett medvetet arbete för att den nya vanan ska sätta sig och bli en naturlig del av ditt liv. Till att börja med är det ett bra tips att du skriver ner allt du äter på ett matdagbok för att registrera var, när och hur du äter. Detta gör också så att du blir medveten om vanor som du tidigare möjligen inte tänkt på. Kanske har du för vana att stoppa en korvskiva i munnen och lägga en i stekpannan eller kanske hinner du äta 10 ostskivor innan du har lagt 2 på smörgåsen? Äter du för att du är hungrig eller för att du är sugen? Genom att skriva ner allt du äter blir du också påmind om att äta regelbundet och du får kontroll över vad du äter. Det är viktigt att du äter... - mångsidigt av olika födoämnen och mat lagade av dem. På det sättet garanterar du att du får tillräckligt av näringsämnen. - varierande olika råvaror från alla födoämnesgrupper. - balanserat så att du undviker söt mat och mat som innehåller mycket fett. Ät sådana rätter till festliga stunder. - måttligt enligt ditt energibehov. Glöm inte den dagliga motionen, så kan du hålla vikten under kontroll. - docktillräckligt så att du får tillräckligt med livsnödvändiga näringsämnen från din mat. - mednjutning. Reservera tid för måltiden, eftersom ätandet som bäst utgör en vilostund under dagen. Det är trevligt att samlas kring god mat och byta åsikter och vara avslappnad. 6 / 13

7 Kosten är viktig för hälsan. Du kan själv påverka din hälsa med den mat du äter. Vanlig mat ger tillräckligt av de näringsämnen som du behöver, bara du äter mångsidigt och varierande. - Kom ihåg att använda litet fett i matlagningen. Själva vegetabilierna innehåller litet energi. Din kost blir lättare, färggrannare och smakligare om du äter vegetabilier i stället för mat som innehåller mycket fett. - Upptagningen av vissa flavonoider (t.ex. kversetin i lök) och karotenoider (t.ex. lycopen i tomat) i kroppen förbättras väsentligt när vegetabilierna upphettas. - När vegetabilierna kokas försämras deras näringsvärde. T.ex. C-vitamin är ett näringsämne som förstörs mycket lätt vid upphettning. - Det är bra att variera med färska och kokta vegetabilier. Då utnyttjar du vegetabiliernas näringsämnen på bästa sätt. - Med åldern kan matsmältningen och tuggandet bli sämre. Då är det bäst att koka största delen av grönsakerna. - Små barn kan inte äta stora mängder råa vegetabilier och därför är det bättre att åtminstone koka en del av grönsakerna. - Det är dock bra för tänderna att t. ex. tugga rotfruktsbitar. Potatis är finländarnas basmat och den finns i kostcirkeln som en egen sektor. Därför har man inte räknat med potatisen i den mängd vegetabilier som man rekommenderar, alltså ett halvt kilo om dagen. 7 / 13

8 Potatis borde ätas dagligen som tillägg till övriga vegetabilier. Dagligen rekommenderas 2-5 st eller mera enligt varje persons energibehov. Av potatisen får du litet energi, men rikligt med nyttiga kolhydrater och mångsidigt med vitaminer och mineralämnen. Potatisen är även en viktig C-vitamin källa. Vegetabilier Det är bra att öka konsumtionen av vegetabilier, d.v.s. frukt, bär och grönsaker, eftersom vegetabilierna har många gynnsamma inverkningar. De bidrar till att upprätthålla hälsa och förebygger sjukdomar. Finländarna konsumerar inte ännu tillräckligt med vegetabilier. Vegetabi lier ingår i en vanlig mångsidig kost och det rekommenderas att man skall äta minst ett halvt kilo om dagen. En hälsofrämjande diet kan vara: - en blandkost, där det ingår rikligt med vegetabilier och spannmålsprodukter samt måttligt med animalier med låg fetthalt - en noggrant sammansatt vegetarisk kost, som innehåller rikligt med vegetabilier och dessutom vissa animalier (mjölkprodukter, ägg och/eller ibland även fisk/kött av fjäderfä). 8 / 13

9 I ett halvt kilo om dagen ingår - grönsaker - rotfrukter, kål, lök, sallat, fruktgrönsaker, baljväxter, färska örter, broddar, groddar - bär, frukt - svamp Äta färska vegetabilier, ät dem som varma tilltugg och/eller som råvara i maträtter åtminstone s ex portioner under dagen fördelade på olika måltider. För din hälsa och ditt välmående är det viktigt att du ökar på den dagliga konsumtionen av vegetabilier. Det lyckas bäst om du äter mera vegetabilier än tidigare och om du äter vegetabilier vid varje måltid. Exempel på en vegetabilieportion (portion 80 g) - En medelstor morot - Ett litet äpple - 2 dl bär - En medelstor tomat - 2 dl sallat/rårivet - 1,5 dl kokta vegetabilier 9 / 13

10 En vegetabilieportion innehåller ca kcal d.v.s kj energi. Märk! Skal- och fröavfallet finns inte med i ett halvt kilo. Vid skalning av grönsaker och frukt är viktförlusten ca % av vikten. En tysk äter 540 g vegetabilier om dagen, en italienare 830 g, en grek 1200 g (källa FAO). Du får lätt ihop vegetabiliemängden - Ät vegetabilierna färska, i sallader, som tilltugg eller som råvara i maträtter. Tillsätt vegetabilier i soppor, grytor, såser och färs. - Tomat-, gurk- och paprikaskivor samt sallat passar bra på smörgås. - Öka på den dagliga konsumtionen av vegetabilier. Ät vegetabilier vid varje måltid och mellanmål. - Gröt, fil och yoghurt smakar bättre och ser bättre ut med bär eller styckad frukt. Blanda bär och fruktbitar även i sallader och i rårivna vegetabilier. - Färdigt skalad morot eller en bit rotfrukt är ett gott och lätt mellanmål precis såsom frukt. - Bär- och fruktsallad, -kvark och shake smakar som dessert och mellanmål i stället för bakverk. - Frys ned bär färdigt till vintern. Smak, konsistens och C-vitaminhalt bibehålls bäst när du tinar upp bären i mikrovågsugn. - Du kan minska på måltidernas energiinnehåll om du tillsätter vegetabilier i olika maträtter t.ex. riven morot i köttbullssmet och plättsmet, rotfruktsbitar i köttgrytor. - På hösten kan du också frysa ned olika blandningar av vegetabilier. Då är det enkelt att använda dem i wokrätter, soppor, lådrätter eller i andra maträtter. De kan också serveras som varma tilltugg. - Koka upp vegetabilierna helst i ångkokare eller värm i mikrovågsugn. Ifall du kokar dem i vatten använd så litet vatten som möjligt. Lämna vegetabilierna som kokas upp en aning råa (al dente), så att de inte förlorar sin struktur och färg. 10 / 13

11 10 bra orsaker att äta vegetabilier 1.Vegetabilier innehåller rikligt med livsnödvändiga skyddsnäringsämnen såsom vitaminer, spår- och mineralämnen, i förhållande till sitt energiinnehåll. 2. Vegetabilier innehåller antioxidanter (betakarotin och C-vitamin) och flavonoider som, förebygger oxidation av fetter i kroppen. Så minskas risken för hjärt- och kärlsjukdomar samt cancer. 3. Du mår bättre om din kost innehåller tillräckligt med fibrer. Det har konstaterats att fibrerna sänker blodets fettvärden. Dessutom upprätthåller fibrerna tarmfunktionen, balanserar blodets sockerhalt och förebygger uppkomsten av vissa typer av cancer. Vegetabilier och spannmålsprodukter är goda fiberkällor. 4. Du håller din vikt i styr om du äter mycket vegetabilier eftersom de är energifattiga och innehåller mycket vatten. Kroppen behöver vatten för olika livsfunktioner. 11 / 13

12 5. När du äter rikligt med vegetabilier och örter kan du minska på saltmängden i matlagningen vilket har en sänkande inverkan på blodtrycket. Det har också konstaterats, att vegetabilier, tillsammans med fettfria och magra mjölkprodukter, i en vanlig mångsidig kost, sänker blodtrycket. 6. Vegetabilierna innehåller inte kolesterol. Däremot sänker det kolesterolhalten i blodet. 7. Vegetabilier innehåller rikligt med kolhydrater. Av den dagliga totalenergin borde kolhydraternas andel vara över hälften. 8. Vegetabilierna innehåller C-vitamin, som gör att järn upptas effektivare. Man känner sig också piggare och man får bättre motståndskraft av C-vitamin. 9. Vegetabilierna innehåller rikligt med aromämnen, vilka ger maten en läcker smak och underbar doft. 10. Med vegetabiliernas färgprakt kan du trolla fram ögonfröjd i maten. Kombinera grönt, rött orangefärgat. 12 / 13

13 13 / 13

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Välj din stil. Ät dagligen sex portioner frukt, bär och grönsaker på ditt eget sätt!

Välj din stil. Ät dagligen sex portioner frukt, bär och grönsaker på ditt eget sätt! Välj din stil Ät dagligen sex portioner frukt, bär och grönsaker på ditt eget sätt! Ett halvt kilo om dagen Ditt val Vegetabilier d.v.s. frukt, bär och grönsaker har en positiv helhetsverkan. De upprätthåller

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule) Instuderingsfrågor inför provet åk 8 ht -16 Kost och hälsa S 15-20 1. Vad behöver din kropp energi till? För att alla funktioner i kroppen ska fungera, t ex andas, hjärtslag, tänka, hormonproduktion, matspjälkning,

Läs mer

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7 Mat, måltider & hälsa Årskurs 7 Med alla näringsämnen Det finns 6 stycken näringsämnen: - Kolhydrater - Protein Engerigivande. Vi behöver - Fett ganska mycket av dessa. - Vitaminer - Mineraler Ej engerigivande.

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag?

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Det här är 500 gram frukt och grönsaker till frukt och grönsaker hör: frukt, bär, torkad frukt och juice grönsaker och rotfrukter, men inte potatis torkade

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17% Vatten:

Läs mer

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com.

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com. Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män F Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17%

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat

Läs mer

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv FÖLJANDE PÅSTÅENDEN/FRÅGOR BASERAR SIG PÅ FRÅGORNA I HJÄRTFÖRBUNDETS RAVITSEMUSPASSI (SVE: NÄRINGSPASSET). Uppgifterna kan ha flera rätta svar. 1 Granska och värdera följande matrecept med tanke på hälsosamhet.

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

Kost Södertälje FK. Mat är gott! Kost Södertälje FK Mat är gott! KOST Kunskapsskalan 1 5 10 Det är lättare att komma fram om du vet vart du ska och varför Beteende Medvetet Det vi gör på träning och match Intention Omedvetet Varför gör

Läs mer

Bra mat för hela familjen

Bra mat för hela familjen Bra mat för hela familjen Centrum för folkhälsa, Tillämpad näringslära Uppdaterad juli 2008 En fråga om balans Med dagens enorma livsmedelsutbud kan det vara svårt att välja rätt. Bra mat behöver inte

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kostutbildning Vad är kost? Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kolhydrater Protein Fett Vitaminer & mineraler Kolhydrater ger kroppen energi och gör att du

Läs mer

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Bra mat för 4-åringen Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Brister: För stort intag av godis, läsk, glass, snacks och bakverk (ca 25% av energiintaget) För lågt intag av frukt-

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter

Läs mer

Maten under graviditeten

Maten under graviditeten Maten under graviditeten Graviditet och mat I Sverige har vi goda möjligheter till bra mat och att äta väl under graviditeten behöver inte vara svårt. Den gravida bör liksom alla äta vanlig, varierad och

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

För att veta vart du ska, måste du veta var du kommer ifrån

För att veta vart du ska, måste du veta var du kommer ifrån För att veta vart du ska, måste du veta var du kommer ifrån Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv: vatten,

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider VIKTEN AV ATT ÄTA ÄTT För att orka prestera så tankar du kroppen med rätt energi. ätt energi är rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energi källor och framför allt

Läs mer

Prestationstriangeln

Prestationstriangeln Prestationstriangeln TRÄNA VILA Obalans i triangeln = Försämrad prestationsförmåga - Trötthet - Sjukdom / Skador -Näringsbrist - Överträning ÄTA Energibalans UTTAG INTAG Ät regelbundet och fyll alltid

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur)

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Jag har sammanställt lite information kring mat och dryck som ett stöd för barn och föräldrar i BT-97. På första sidan står det kortfattat och i punktform om vad vi trycker

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid graviditetsdiabetes Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Faktaunderlaget

Läs mer

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning

Läs mer

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat vid diabetes Äldre Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat Hälsosamma kostråd Måltidsordning Tallriksmodellen Nyckelhål Frukt och grönt Socialstyrelsens rekommendationer

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

MÅLTIDSPLANERING. Av: Julia Kleiman & Ylva Hägg PASTA MED RÄKSALLAD

MÅLTIDSPLANERING. Av: Julia Kleiman & Ylva Hägg PASTA MED RÄKSALLAD MÅLTIDSPLANERING Av: Julia Kleiman & Ylva Hägg PASTA MED RÄKSALLAD och alla säsongens grönsaker Måltiden var lagad för en Demi-vegetarian (-kött och mjölkprodukter) som rörde sig mycket och behövde få

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Näringslära En måltid

Näringslära En måltid Näringslära En måltid ger näring och energi till arbete och temperaturreglering är en njutning skapar sociala plus umgänge och avkoppling Ämnesomsättning = Metabolism Anabol uppbyggande Katabol nedbrytande

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Gå med i Semperklubben! Första matboken. Mosa, smaka och njut!

Gå med i Semperklubben! Första matboken. Mosa, smaka och njut! Gå med i Semperklubben! Vill du ha mer information och inspiration om barn och mat? Prenumerera på vårt nyhetsbrev och ställ dina frågor till vår dietist. Anmäl dig nu så får du den praktiska vällingburken.

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist Äta för att prestera Jeanette Forslund, dietist Kroppen behöver bra mat för att: Prestera och orka, fysiskt och mentalt Återhämta sig Bygga muskler Förebygga skador Läka skador Hålla ett intakt immunförsvar

Läs mer

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella riktlinjer

Läs mer

Kost för bra hälsa och prestation

Kost för bra hälsa och prestation Nutritionist Marie Broholmer höll en föreläsning med titeln Kost för bra hälsa och prestation för SISU Sörmland den 25 oktober 2007 För att bli bäst måste man äta bäst. Och det är inte så svårt men man

Läs mer

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning.

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning. Studiehandledning Energibalans är ett Internetbaserat kursmaterial där man får lära sig att äta på ett sätt som ger viktkontroll, hälsa och välbefinnande. Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd,

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

Maria Svensson Kost för prestation

Maria Svensson Kost för prestation Maria Svensson 2016 Kost för prestation Idrott och kost Prestation Mat och dryck Träna Äta - Vila Träna För lite --------------------------------------------------------------------För mycket Äta För lite

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Fisksoppa med räkor, färsk vitkålssallad och Maggans grova baguetter AV: AMANDA

Fisksoppa med räkor, färsk vitkålssallad och Maggans grova baguetter AV: AMANDA M G N I R E N A L P S ÅLTID Fisksoppa med räkor, färsk vitkålssallad och Maggans grova baguetter AV: AMANDA 1 Måltiden Måltiden är anpassad för en Demi-vegetarian, vilket innebär att man bara äter mat

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap Bedömningsstöd Hem- och konsumentkunskap Elevhäfte BEDÖMNINGSSTÖD I HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP Den hållbara lunchen Prov åk 9 I provet ska du visa kunskaper och förmågor att välja matvaror till lunchen,

Läs mer

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella

Läs mer

Veckans middagsrecept!

Veckans middagsrecept! Vi levererar din nya livsstil. VECKA 19 Veckans middagsrecept! Här kommer veckans recept, omsorgsfullt sammansatta av vår kock Karin Andersson och näringsberäknade av vår dietist Sierra de Goldsmith. Smaklig

Läs mer

10 Livsviktigt! De åtta B-vitaminerna De fettlösliga är vitamin A, D, E och K.

10 Livsviktigt! De åtta B-vitaminerna De fettlösliga är vitamin A, D, E och K. 10 Livsviktigt! Förutom de ämnen som ger oss energi, så innehåller maten massvis med andra ämnen som vi också behöver. Vitaminer kan t.ex. fungera som en tändande gnista och sätta igång en reaktion i kroppen,

Läs mer

Varför ska man ha ett balanserat?

Varför ska man ha ett balanserat? Kosthåll Varför ska man ha ett balanserat? Fylla kroppens lager med energi Ger din kropp tillräckligt med intag av näringsämnen så att du orkar med dagen Stärker ditt immunförsvar som gör att du håller

Läs mer

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se Om matens vikt för god häls Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 Behov Med åldern minskar vikten och längden Med åldern minskar också muskelmassa. För friska äldre minskar energibehovet med åldern. Vid sjukdom

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven Trerätters år 9 Förankring i kursplanen Undervisningen ska utveckla elevernas förmåga att planera och tillaga måltider och att genomföra uppgifter som förekommer i ett hem. använda metoder, livsmedel och

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

maten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

maten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Mmm maten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Maten i grundskoleverksamheten Denna folder med gemensamma riktlinjer är ett led i arbetet med att grundlägga

Läs mer

Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar?

Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar? Gy Biologi/Näringskunskap Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar? Syfte Att ge eleverna en förståelse för hur blodsockret påverkar kroppen och varför

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten I dag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga

Läs mer

DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE

DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE TEMA: HÄLSA MAT OCH HÄLSA DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv.

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Frukt gör dig glad Definition I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Varför viktigt med frukt & grönsaker? Skyddande effekt

Läs mer

Mat och dryck för dig som har diabetes

Mat och dryck för dig som har diabetes Mat och dryck för dig som har diabetes Den här skriften handlar om sjukdomen diabetes. Du får veta vad diabetes är och på vilka sätt du kan må dåligt av diabetes. Här är det viktigaste du ska tänka på

Läs mer

Vegetarisk- och vegankost för idrottare

Vegetarisk- och vegankost för idrottare Protein är viktigt för kroppens förmåga att bl a kunna bygga muskler, därför bör idrottande vegetarianer och veganer tänka lite extra på sitt proteinintag. Kommer man däremot upp i en proteinmängd på runt

Läs mer

Kost för bra prestation. Att äta rätt är en förutsättning för att lyckas bli riktigt bra i idrott

Kost för bra prestation. Att äta rätt är en förutsättning för att lyckas bli riktigt bra i idrott Kost för bra prestation Att äta rätt är en förutsättning för att lyckas bli riktigt bra i idrott Peter Adolfsson 2015 Rätt kost för bra prestation! Att äta rätt är en förutsättning för bra prestation!

Läs mer

Recept. Ingredienser v.34. Hej! Bra att ha hemma v.34. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror!

Recept. Ingredienser v.34. Hej! Bra att ha hemma v.34. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror! Ingredienser v.4 Recept Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 600 gram kassler Potatis/ris/pasta mm kg färskpotatis förp couscous Grönsaker kruka basilika kruka persilja sötpotatisar 450 gram morötter 500 gram

Läs mer

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Livsmedelsverket Vetenskapen- Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater hur gör man i praktiken Vad kan Livsmedelsverket

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap år 7

Hem- och konsumentkunskap år 7 Hem- och konsumentkunskap år 7 följa ett recept planera och organisera arbetet vid matlagning (bli färdig med måltidens delar i ungefär samma tid) baka med jäst och bakpulver tillaga en måltid (koka och

Läs mer

Fett fett. bränner. men välj rätt

Fett fett. bränner. men välj rätt Rätt sorts fett kan bidra till att hålla dig slank och ge en snygg och proportionerlig kropp! Fettet ger nämligen bränsle åt musklerna och hjälper till med förbränning. Men experterna råder oss att äta

Läs mer

Näringsämnen. Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten

Näringsämnen. Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten Näringslära Näringsämnen Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten Kolhydrater Kolhydraternas funktion: Bränsle: Kolhydrater är bränsle för att hjärnan,

Läs mer

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00 Hur gör du? Balans Mat Rörelse Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00 Hur gör du? Det är bara du själv som kan göra förändringar i ditt liv. Förändringar

Läs mer

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt MATGUIDEN sval, män "träna" 12,7 MJ (3025 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. svalet vid träning har större

Läs mer

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått f tt Pernilla Larsson Dietist Maria Alberts vårdcentral Djupebäcksgatan 21 c, 461 32 Trollhättan 0520-16644 dietoteket@hotmail.com

Läs mer