KALLELSE TILL MÖTE MED UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA NÄMNDEN

Transkript

1 KALLELSE UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA NÄMNDEN KALLELSE TILL MÖTE MED UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA NÄMNDEN Datum och tid: Plats: , kl Mälardalens högskola i Västerås, konferensrum T3-065, byggnad Rosenhill ( Ledamöter: Carl Anders Säfström Dekan Ulla Hillerdal Prodekan Margareta Enghag Lärarrepresentant Margareta Sandström Kjellin Lärarrepresentant Jarmo Lainio Lärarrepresentant Magdalena Rangne Lärarrepresentant Jacob Axdorph Studeranderepresentant Sofia Holm Studeranderepresentant Tor Nilsson Doktorandrepresentant Hans Egonsson Extern ledamot Margareta Forsberg Extern ledamot Tjänstemän: Gunilla Eriksson Forskningshandläggare Ines Vikblom Sekreterare, handläggare Therese Welén Utb.-ledare (UKK), 5-6 Föredragande: Herbert Söderling Utb.-ledare (UKK), 7 Joa Silver Handläggare (UFO), 15 Övriga: Dan Landmark SACO FÖREDRAGNINGSLISTA Ärende Handlingar/förslag Behandling 1 Fastställande av föredragningslista med genomgång av miljö- och jämlikhetsaspekter Beslut 2 Val av justeringsperson Förslag: Sofia Holm Beslut 3 Anmälningar/Meddelanden Information Artiklar kring lärarutbildningen Föredragande: Magdalena Rangne 5 Dimensionering av lärarutbildningen i Södertälje Föredragande: Therese Welén ltur/huvudartikel/article ab Bilaga 5 Diskussion Beslut

2 KALLELSE UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA NÄMNDEN 6 Utökad registerkontroll Föredragande: Therese Welén 7 IT inom lärarutbildningen Föredragande: Herbert Söderling 8 Biblioteksrådet- rapport Föredragande: Magdalena Rangne 9 DURUC- rapport Föredragande: Ulla Hillerdal 10 Högskoleverkets utvärdering av lärarutbildningen Föredragande: Carl Anders Säfström 11 Lärarprogrammets NTinriktningar Föredragande: Ulla Hillerdal, Carl Anders Säfström 12 Konferensbidragforskningsmedel 2008 Föredragande: Gunilla Eriksson 13 Arbetsgrupp Interkulturalitetbudget och tidsplan Föredragande: Margareta Sandström Kjellin 14 Arbetsgrupp Dimensioneringskonferens Föredragande: Carl Anders Säfström 15 MDHs budgetprocess 2009 Föredragande: Joa Silver 16 Övriga frågor 17 Avslutande Bilaga 6a, b Bilaga 10 Bilaga 12 Bilaga 13 Bilaga 15 Information Information Information Information Information Information/ diskussion Beslut Beslut Beslut Beslut Var vänlig anmäl förhinder till Ines Vikblom ; e-post: ines.vikblom@mdh.se Välkommen!

3 Mälardalens högskola UVEN Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Bilaga 5 Therese Welén Dimensionering Södertälje vt 09 Avtalet mellan rektor vid Mälardalens högskola och Södertälje kommun har muntligen bekräftats och innebär att arbetet med lärarutbildning i Södertälje ska fortgå som planerat. MDHs centrala projektledare Gudrun Paulsdottir har tillsammans med IT-chef och fastighetsansvarig sett över det totala lokalbehovet, IT-struktur samt bibliotek vid Campus Telge den 11 februari Vid denna genomgång framkom att lokalerna inte är ändamålsenliga utan ombyggnation kommer att krävas av befintliga lokaler, särskilt för inriktningen naturvetenskap och teknik. Detta innebär att lärarprogrammet inte kan starta i den omfattning som UVEN beslutat , 12 där man avsåg start med 1 kursgrupp ht 08, inriktning Lek, lärande och utveckling och ytterligare 2 kursgrupper vt 09, Naturvetenskap och teknik samt Lek, lärande och utveckling. Förslag till beslut: Inriktningen Naturvetenskap och teknik startar ej vt 09 pga. lokalproblematik samt det osäkra studentunderlaget.

4 Bilaga 6a UVEN Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2000:873) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg; SFS 2008:53 Utkom från trycket den 4 mars 2008 utfärdad den 21 februari Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om lagen (2000:873) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg dels att 3 ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 2 a, av följande lydelse. 2 a Ett sådant registerutdrag som avses i 1 första stycket ska lämnas även av den som 1. erbjuds eller tilldelas arbete inom sådan verksamhet som avses i 1 eller 2 under omständigheter liknande dem som förekommer i ett anställningsförhållande inom verksamheten, om det sker genom uppdrag, anställning hos någon som ingått avtal med den som bedriver verksamheten eller anställning inom annan kommunal verksamhet, 2. under utbildning till en lärarexamen enligt högskolelagen (1992:1434) eller yrkesutbildning inom kommunal vuxenutbildning tilldelas plats för verksamhetsförlagd del av utbildningen inom sådan verksamhet som avses i 1 eller 2, eller 3. genom deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program tilldelas plats för arbetspraktik eller annan programinsats inom sådan verksamhet som avses i 1 eller 2. Registerutdraget ska lämnas till den inom verksamheten som beslutar om att anlita eller ta emot någon på ett sådant sätt som avses i första stycket. Den som inte har lämnat ett sådant registerutdrag får inte anlitas eller tas emot i verksamheten på ett sådant sätt. 3 Trots bestämmelserna i 1 2 a får den som inom ett år erbjuds en förnyad anställning hos samma arbetsgivare eller en förnyad möjlighet att på ett sådant sätt som avses i 2 a delta i verksamheten anställas, anlitas eller tas emot utan att han eller hon lämnat ett registerutdrag enligt 1 första stycket. 1 Prop. 2007/08:28, bet. 2007/08:UbU4, rskr. 2007/08: * SFS 2008:53 65

5 SFS 2008:53 Bilaga 6a 1. Denna lag träder UVEN i kraft den 1 april De nya bestämmelserna ska tillämpas på a) den som efter ikraftträdandet anställs hos någon som genom avtal med den som bedriver verksamhet som avses i 1 och 2 utför eller kommer att utföra uppdrag i sådan verksamhet, b) den som efter ikraftträdandet anställs hos en kommun inom en nämndförvaltning som utför eller kommer att utföra uppdrag i sådan verksamhet som avses i 1, c) en enskild person som efter ikraftträdandet ingår avtal om utförande av uppdrag i sådan verksamhet som avses i 1 och 2, d) den som efter ikraftträdandet antas till högskoleutbildning eller kommunal vuxenutbildning där en del av utbildningen är förlagd till verksamhet som avses i 1 och 2, och e) den som efter ikraftträdandet anvisas deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program som innebär arbete i sådan verksamhet som avses i 1 eller 2. På regeringens vägnar JAN BJÖRKLUND Nils Cederstierna (Utbildningsdepartementet) 2 Thomson Förlag AB, tel Elanders, Vällingby 2008

6 Bilaga 6b UVEN Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Lärarutbildningen Information om utvidgad registerkontroll inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg Riksdagen har beslutat (SFS 2008:53) att från och med 1 april 2008 ska lärarstudenter och deltagare i kommunal vuxenundervisning, som inom utbildningen genomför verksamhetsförlagd utbildning (VFU), genomgå en registerkontroll. Denna kontroll ska göras för att öka barns och ungdomars skydd och minimera riskerna för att de utsätts för kränkningar av personer som arbetar inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg. Dessa regler gäller för dig som antas till lärarutbildningen efter 1 april 2008, det vill säga för dig som påbörjar din lärarutbildning hösten Du som har antagits före 1 april 2008 omfattas inte av beslutet. Beslutet innebär att du måste ordna ett registerutdrag hos polismyndigheten innan du ska göra din verksamhetsförlagda utbildning. Ansökan om utdrag lämnas i pappersform underskriven av studenten till polismyndigheten i god tid före VFU-placeringens början. Ansökningsblankett finns på Polisens webbplats ( Blanketten heter Begäran om utdrag ur Rikspolisstyrelsens belastningsregister vid ansökan om arbete inom barnomsorg/förskola/skola i Sverige (RPS ). Utdraget ska överlämnas till rektor (eller motsvarande) för den verksamhet där du ska genomföra din VFU. Lämnar du inte in ett registerutdrag så kan du inte erbjudas att göra din VFU. Det är rektor (eller motsvarande) på den verksamhetsförlagda utbildningsplatsen som avgör om du kan tas emot, inte lärarutbildningen på universitetet/högskolan. Om du inte kan fullgöra din verksamhetsförlagda utbildning kan det innebära att du inte kan ta ut en lärarexamen, eftersom fullgjord VFU är ett krav för lärarexamen. Det är du själv som har ansvar för att ett giltigt registerutdrag, högst ett år gammalt, fås ut från polisregistret och överlämnas till rektor (eller motsvarande) i samband med att VFUplats tilldelas. Du bör begära ett utdrag i god tid före placeringens början för att vara säker på att hinna få utdraget i tid. Normalt tar handläggningen hos polismyndigheten minst två veckor. Besöksadress: Drottninggatan 16A Besöksadress: Högskoleplan 1 Webb: Postadress: Box 325, Eskilstuna Postadress: Box 883, Västerås E-post: registrator@mdh.se Tel: Fax: Tel: Fax: Org.nr:

7 Bilaga 10 UVEN Mälardalens högskola Helårsstudenter 2006: Helårsprestationer 2006: 927 Antal examensarbeten 2006: 122 Totalt antal undervisande lärare 2006: 138 Lärare mätt i heltidsekvivalenter 2006: 52,5. Av dessa är 17,1 disputerade (33 %), 5,0 inom det allmänna utbildningsområdet och 12,1 inom inriktningar/specialiseringar. Ämnesmässiga och organisatoriska förutsättningar Lärarutbildningen bedrivs vid fem av högskolans totalt nio institutioner. Kansliet för lärarutbildning (KLU) är en självständig enhet direkt underställd rektor med ansvar för samordning inom programmet. Kansliet har samtidigt en beredande funktion i den utbildningsvetenskapliga nämnden (särskilt organ) när det gäller grundutbildningsfrågor. Vid högskolan finns sammanlagt tre sådana nämnder vars ordförande ingår i rektors ledningsgrupp. Lärarutbildningen är under uppbyggnad. År 2006 omfattade den ca helårsstudenter, och fullt utbyggd år 2008 beräknas antalet helårsstudenter öka med ytterligare ca 200. Utbildningen tillhör de medelstora nationellt sett. Högskolan erhöll rätt att utfärda gymnasielärarexamen samt grundskoleexamen för åk 4 9 år 1998 enligt dåvarande examensordning. Från och med höstterminen 2003 erbjuder man även utbildningar avsedda för verksamhet i förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolans tidigare år. Totalt erbjuds 18 inriktningar. Det övergripande lokala målet är att förse regionen med lärare som har en reflekterande och i vetenskaplig mening kritisk hållning till sin yrkesutövning. Hållbar utveckling i ett pedagogiskt perspektiv, naturvetenskap och teknik utgör profilområden. Det är inte möjligt för en student som tar ut en lärarexamen att samtidigt, utan komplettering, ta ut en kandidat- eller magisterexamen. Inom didaktikakademin, ett samarbete med Örebro universitet, planeras en masterexamen inom huvudområdet didaktik. Sedan den förra utvärderingen har adjunkterna getts möjlighet till kompetensutveckling. Så gott som alla har nu magisterexamen och flera bedriver forskarutbildning. Elva professorer och docenter medverkar inom det allmänna utbildningsområdet i en omfattning av 1,25 heltidsekvivalenter, och inom inriktningar och specialiseringar med motsvarande 1,73. Mälardalens högskola har rätt att examinera forskarstuderande inom området naturvetenskap och teknik. För tillfället bedriver 14 doktorander studier inom det utbildningsvetenskapliga området. Av dessa är fem inskrivna vid Mälardalens högskola varav två är aktiva inom forskarskolan i didaktik och tre inom forskarskolan med inriktning mot naturvetenskapernas och teknikens didaktik. Medel för forskning och forskarutbildning som tilldelades det utbildningsvetenskapliga området år 2007 uppgick till 1,8 miljoner kronor, motsvarande 3,5 procent av lärosätets totala forskningsresurser, vilket innebar en ökning med 1,5 procent sedan utvärderingen år Bedömning Självvärderingen är väl genomförd och förankrad. Den egna analysen av styrkor och svagheter tyder på god självinsikt. Åtgärderna vidtagna med anledning av de allmänna och de för lärosätet specifika rekommendationerna från den förra utvärderingen redovisas på ett tydligt sätt. Ledning och styrningsorganisation är ändamålsenlig och den utbildningsvetenskapliga nämndens ställning och befogenheter är väldefinierade. 1

8 Bilaga 10 UVEN De lokala profilerna hållbar utveckling liksom naturvetenskap och teknik är ett naturligt val just vid Mälardalens högskola. Områdets värderingar och förhållningssätt i ett demokratiskt mångkulturellt samhälle skulle vinna på att kvalitetsaspekterna jämställdhet, genus och mångfald blev mer explicit framskrivna. Höjning av lärarkompetensen inom det allmänna utbildningsområdet (AUO) har en stor betydelse för säkring av forskningsbasering inom utbildningen i allmänhet och för examensarbetena i synnerhet. Den vetenskapliga progressionen säkras genom en anvisad studiegång och tydliga behörighetskrav inför fortsatta studier. Den obligatoriska TVÄR-kursen är ett nytt intressant inslag som ger alla studenter insyn i de olika ämnesområdena och fungerar som stöd vid val av inriktning. Undervisnings- och examinationsformer är varierade. Det har lagts ner mycket arbete på att konkretisera och höja kravnivån. Eftersom en hel del av undervisningen bedrivs i många grupper och av många lärare parallellt är det viktigt att examinationskraven av studenterna uppfattas som lika, något man har kommit långt med. När det gäller den ämnesdidaktiska kompetensen finns här en långsiktig plan genom den nyligen beslutade etableringen av forskningsämnet didaktik. Detta är lovvärt men en annan möjlig strategi vore att satsa på flera specifika områden inom ämnesdidaktik så som det redan görs. De flesta examensarbeten skrivs inom ämnet pedagogik och institutionen har därför anställt flera lektorer, med en relativt låg tjänsteomfattning, just för handledning. Som en kortsiktig åtgärd är det positivt. På sikt är deras medverkan i institutionens arbete inklusive coaching av odisputerade lärare alltför liten. Kvalitetssäkring av examensarbeten genom projektet Penta Plus (tillsammans med Karlstads universitet, Örebro universitet, Högskolan Dalarna och Högskolan i Gävle) då de olika examinatorerna tillsammans fastställde bedömningskriterierna är vällovlig. Att respektive handledare vid olika institutioner inom högskolan har bildat ett handledarkollegium och att studenterna i stor utsträckning skriver enskilt förstärker bedömargruppens positiva intryck. Kursvärderingssystemet tycks fungera väl och studenterna verkar kunna framföra kritik i en öppen och frispråkig atmosfär. Programmet har i sin helhet utvärderats flera gånger. Uppföljning av utexaminerade studenter liksom av dem som avbrutit sina studier är föredömlig. Uppföljningen av avbrott bland dem som endast saknar examensarbetet har dessutom följts av en inbjudan att avsluta det. Samarbetet med kommunerna, partnerskolorna och de regionala utvecklingscentrumen är välutvecklat. Relationerna mellan högskolan och särskilt Eskilstuna kommun är exemplariska. Allmänt utbildningsområde och verksamhetsförlagd utbildning Efter den senaste översynen har det allmänna utbildningsområdet (AUO) ett relevant och balanserat innehåll. Utbildningens fem progressionslinjer inom AUO återfinns tyvärr inte inom inriktningarna. Alla studenter får ta del i de centrala kunskapsområdena läs-, skriv- och matematikutveckling. Sedan den förra utvärderingen har kravnivåerna höjts, och en ny kurs i vetenskaplig metod utgör en bra förberedelse inför examensarbetet. Den s.k. lärportföljen som ska följa studenten under hela utbildningen är en god idé som behöver utvecklas ytterligare och förankras inom organisationen och bland studenterna. Bedömargruppen har fått ett positivt intryck när det gäller utveckling inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Samarbetet mellan högskolan och kommunernas medverkande skolor och samordnare är väl utvecklat. Fältet upplever samarbetet som gott med reella möjligheter att påverka innehållet. Relationen har vid platsbesöket beskrivits som jämbördigt. Förankringen i kommunerna är stark och gynnsam för alla inblandade. Fadderansvaret som partnerskolorna har genom VFU-avtal är värdefullt för studenterna. Studentboken för VFU, i vilken 2

9 Bilaga 10 UVEN de progressiva bedömningskriterierna framskrivits och där trepartsamtalen dokumenteras, framstår som ett mycket seriöst försök att systematisera och konkretisera kravnivåerna inom den verksamhetsförlagda utbildningen. Svenska och matematik Ett flertal disputerade lärare som också har lång yrkespraktik är verksamma inom ämnet svenska. Kompetens att undervisa de blivande lärarna i läs- och skrivutveckling finns när det gäller samtliga verksamhetsområden. Ämnesdidaktiken är antingen integrerad i de ämnesteoretiska kurserna eller ingår som ett självständigt moment inom den verksamhetsförlagda utbildningen. De integrerade ämnesteoretiska kurserna innehåller en för lärarprofessionen relevant litteratur. Integreringen mellan svenska språket och litteraturvetenskap kan dock utvecklas ytterligare. Det är positivt att stor vikt läggs vid studenternas muntliga och skriftliga språkanvändning. Matematikutbildningen har en väl genomtänkt uppläggning. Det finns två inriktningar, en mot förskolan och grundskolans tidigare år, en mot grundskolans senare år och gymnasiet. För blivande förskollärare och lärare i grundskolans tidigare år som inte läser inriktningen finns en obligatorisk 10- poängskurs om matematikutveckling. Inom det tvärvetenskapliga blocket i det allmänna utbildningsområdet ges en obligatorisk kurs i matematik som tycks ha väckt flera studenters intresse för att välja en inriktning eller specialisering med matematik, vilket är mycket positivt. Det är glädjande att relativt många examensarbeten har skrivits inom detta område. Matematikkurserna har en genomtänkt uppläggning men kurslitteraturen bedöms vara alltför grund. Integrationen mellan matematik och matematikdidaktik behöver utvecklas och didaktikinnehållet förstärkas inom vissa delkurser. Samläsning för studenter med inriktning mot olika verksamhetsområden inom inriktningsstudierna skapar problem. De stora åldersspannen för de båda inriktningarna innebär att fokus läggs på de yngre eleverna i båda inriktningarna och att det därför brister i förberedelserna både ämnesmässigt och i didaktik för vissa åldersgrupper i skolan. En stödkurs i matematik ges med gott resultat för att kompensera bristande förkunskaper och bör kunna anordnas även efter att de särskilt avsatta medlen försvinner. Rekommendationer Utveckla samarbetet med Örebro universitet och arbeta fram en arbetsfördelning mellan lärosätena när det gäller utbud av inriktningar. Integrera ämnesdidaktik tydligare i utbildningen och utveckla forskning inom detta område. Stärk integreringen mellan svenska språket och litteraturvetenskapen. Utveckla innehållet av matematik och matematikdidaktik samt se över kurslitteraturen i inriktningarna, speciellt med tanke på skolår 3 6 och gymnasiet. 3

10 Bilaga 10 UVEN

11 Bilaga 12 UVEN Ansökan om bidrag för deltagande i konferenser (senaste ansökningsdag: ) Dnr Namn Sökt belopp Anställning Akademi Konferensland Konferens Datum Kommentar/forskningsområde/an knytning till projekt Uv.konf Margareta Enghag UKK tillsvidare Reykjavik, Island The 9th Nordic Research Symposium on Science Education Anknytning till projektet: Det naturvetenskapliga samtalet Uv.konf Margareta Enghag UKK tillsvidare Kristianstad, Sverige EARLI SIG9s forskningskonferens Anknytning till projektet: Learning study i mekanik på gymnasiet Uv.konf Margareta Sandström Kjellin UKK tillsvidare Göteborg, Sverige The European Conference on Educational Research, ECER Anknytning till projektet: Teachers Attitudes and Values

12 Bilaga 13 UVEN Tidsplan och budget För arbetsgrupp Utveckling av kurser i lärarutbildningen där interkulturalitet ingår Arbetsgruppen Deltagare i arbetsgruppen är Åsa Brattlund, Marja-Terttu Tryggvason, Margaret Obondo (som har ersatt Niclas Månsson) och Jacob Axdorph (studeranderepresentant) samt Margareta Sandström Kjellin som samordnar gruppen. Gruppen har hittills träffats två gånger (31 mars och 16 april). Budget 1. Arbetsgruppen förfogar över kronor. För arbetet i arbetsgruppen planerar vi använda 40 timmar var, vilket innebär att ca kr kommer att användas som ekonomisk ersättning till gruppdeltagarna. 2. Arbetsgruppen föreslår att delar av de återstående medlen används till den arbetsgrupp som bildats för att arbeta fram kursen HOA203, Pedagogic communication in theory and practice på AU2, på så sätt att det arbete som nedläggs anses motsvara 60 timmar. Då blir den beräknade kostnaden ca kr. 3. Arbetsgruppen föreslår slutligen att ca kr av de återstående medlen används som riskpengar vid startande av nya kurser med interkulturalitet som ledord eller där interkulturalitet ingår (d v s både sådana nya kurser som kommer att skapas och kursen Pedagogic communication in theory and practice. 4. För inläsning av ny litteratur samt finplanering av nya kurser planerar arbetsgruppen att avsätta ca kr. Översikt över budget 1. Arbetsgrupp tillsatt av UVEN: 4 personer x 40 timmar = 160 timmar Ca kr 2. Arbetsgrupp bildad av AU2:s arbetslag: 60 timmar Ca kr 3. Riskpengar vid start av kurser med interkulturalitet som ledord eller där Ca kr interkulturalitet ingår 4. Inläsning av ny litteratur samt finplanering av nya kurser Ca kr 1

13 Bilaga 13 UVEN Tidsplan 1. För deluppdraget att Tillsammans med DURUC inventera skolornas behov av utbildning inom området interkulturalitet planerar arbetsgruppen att, under april 2008, genom en enkel enkät via DURUC ta reda på skolornas behov. Resultat av denna rapporteras vid UVEN:s sammanträde den 29 maj Deluppdraget att Inventera vilka forskningsbehov som finns inom området, och vilka resurser MDH har för detta ändamål rapporteras vid UVEN:s sammanträde den 4 september För deluppdraget att Se över och skapa kurser med interkulturalitet som ledord eller där interkulturalitet ingår, t ex interkulturell kommunikation, interkulturell pedagogik kommer den del som avser att se över vilka kurser som finns, att rapporteras vid UVEN:s möte den 29 maj Arbetet med att skapa kurser kommer att rapporteras vid UVEN:s sammanträde den 4 september Arbetet med att vidareutveckla de nya kurser som skapas kommer att fortgå under hösten 2008, efter avrapporteringen till UVEN. Förslag till beslut: - att anta budget och tidsplan enligt förslag ovan. 2

14 Bilaga 15 UVEN

15 Bilaga 15 UVEN

16 Bilaga 15 UVEN

17 Bilaga 15 UVEN

18 Bilaga 15 UVEN