Bilaga J. Beräkning av optimal isoleringstjocklek

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga J. Beräkning av optimal isoleringstjocklek"

Transkript

1 88 B i l a g a J Bilaga J. Beräkning av optimal isoleringstjocklek LCC-beräkningar enligt ENEU -konceptet Anders Nilson, Bengt Dahlgren AB Bakgrund Att utöver anskaffningskostnaden också beakta de framtida driftskostnaderna i samband med systemval och upphandling kan tyckas självklart. Faktum är att det är först sedan i mitten av 1990-talet som detta fått en större spridning inom bygg- och fastighetssektorn. Med en metodik för upphandling, där begrepp såsom helhetssyn, långsiktighet och livscykelkostnad (LCC) är av avgörande betydelse, kan en bättre prioritering av långsiktigt lönsamma insatser på energioch miljöområdet göras. När det gäller upphandling finns idag en metodik som blivit lite av en de facto standard och som går under samlingsnamnet ENEU -konceptet. Den togs ursprungligen fram av Bengt Dahlgren AB redan 1994 på uppdrag av Sveriges Verkstadsindustri (VI) och har sedan dess reviderats av samma företag i ett antal olika omgångar. Den nya versionen går under namnet Kalkylera med LCC energi. Ekonomisk hållbar upphandling av energikrävande utrustning baserat på ENEU -konceptet 1. I denna bilaga redovisas hur ENEU -konceptet kan tillämpas vid val av isolerstandard i samband med upphandling av nya byggnader eller vid renovering/tillläggsisolering av befintliga byggnader. Metodiken har från början oftast använts i samband med upphandling av installationstekniska system och större komponenter men den är lika tillämpbar vid upphandling av större byggnadsdelar med påverkan på en byggnads energianvändning. Under en byggnads livscykel står energianvändningen under bruksskedet för cirka 85 % av den totala miljöbelastningen, ett argument som bl a isolerbranschen sedan länge utnyttjat i diskussioner om isoleringens långsiktiga nettoegenskaper ur energisynpunkt. Energianvändningen i samband med rivning anses normalt vara i storleksordningen 1 %. 1 Kalkylera med LCC energi. Ekonomisk hållbar upphandling av energikrävande utrustning baserat på ENEU - konceptet säljs av Industrilitteratur AB, Box 27204, Stockholm, tel: Beställning av licenser kan göras antingen på telefon eller via förlagets hemsida

2 B i l a g a J 89 Energianvändningen under en byggnads livscykel [Källa: Bengt Dahlgren AB] Följande bild illustrerar hur miljöarbetet idag oftast bedrivs och hur det rimligen istället borde bedrivas. Ett hållbart miljöarbete med livscykelperspektiv [Källa: Bengt Dahlgren AB]

3 90 B i l a g a J Ett bra exempel på det rätta sättet redovisas nedan. Det är hämtat från ett verkligt fall där valet just stod mellan att välja den billigaste lösningen eller att välja en något dyrare lösning med mycket bättre energieffektivitet men samtidigt också ett arkitektoniskt bättre alternativ. Byggnaderna var i detta fall 9-vånings punkthus från 1950-talet. Totala livscykelkostnaden vid olika fasadutformningar i samband med renovering och tilläggsisolering [Källa: Bengt Dahlgren AB] I dialogprojektet Bygga, Bo och Förvalta för Framtiden skrev totalt 15 utvalda företag och 4 kommuner på en överenskommelse med Miljödepartementet i början av maj månad En rad frivilliga åtaganden undertecknades också av såväl regeringen som företagen och kommunerna. Ytterligare företag är på väg att ansluta sig till dialogprojektet. Ett centralt tema i detta dialogprojekt är helhetssyn, systemval och livscykeltänkande, begrepp som även är centrala inslag i projektets frivilliga åtaganden. Tankegångarna följer väldigt väl synsättet i tidigare figur. Denna skrift har utarbetats av Anders Nilson, Bengt Dahlgren AB på uppdrag av Swedisol. Författaren har även ansvarat för utvecklingen av hela ENEU - konceptet och varit aktiv ledamot i styrgruppen för Bygga-Bo-Dialogen samt ordförande i arbetsgruppen Systemval och upphandling med livscykelperspektiv och helhetssyn.

4 B i l a g a J 91 Beräkning av livscykelkostnader (LCC) En grundläggande förutsättning vid jämförelse och värdering av olika system är att lägga samman investeringskostnaden med livscykelenergikostnaden och, om möjligt, även livscykelkostnaden för underhåll och miljö. I livscykelkostnadsanalyser behandlas i de flesta fall åtminstone investeringskostnaden samt dess livscykelenergikostnad (LCC Energi ). Då underhållskostnaden skiljer mellan olika alternativ tas detta med i LCCkalkylen som en livscykelunderhållskostnad (LCC Underhåll ). Definitionen av den totala livscykelkostnaden kan i förkortad form skrivas som: LCC Total = Investering + LCC Energi + LCC Underhåll + LCC Miljö + I speciella sammanhang kan även andra kostnadsposter tas med. I industriella sammanhang är det inte ovanligt att man även beaktar personalkostnader etc. om dessa skiljer sig åt för olika processval. Eftersom investeringskostnaden, i form av en anbudssumma eller dylikt, föreligger som ett nuvärde vid investeringstidpunkten, är det naturligt att även överföra de årliga energi- och underhållskostnaderna till en nuvärdessumma. Nuvärdesmetoden används därför som kalkylmetod. När det gäller investeringskostnaden skall de delkostnader som är direkt kopplade till valet av system eller komponent beaktas. Detta innebär exempelvis att om byggkostnaden skulle öka vid ett visst val av luftbehandlingssystem (större fläktrum o dyl.) så skall även dessa tas med utöver investeringskostnaden för själva luftbehandlingssystemet. Då energianvändningen utgör den största miljöbelastningen inom bygg- och fastighetssektorn, har man genom att beakta LCC Energi även beaktat den största delen av miljöbelastningskostnaderna. Termen LCC Miljö avser de miljöbelastningar som inte är energirelaterade. Endast i ett fåtal fall har vi idag kunskaper om hur denna post skall beräknas. Framtida FoU kan dock ge oss ökad kunskap om detta. Ett praktiskt exempel på en systemkomponent där även LCC Miljö kan beräknas, är ett luftfilter som måste deponeras.

5 92 B i l a g a J Riktlinjer för LCC-analyser Allmänt om nuvärdesmetoden För att kunna genomföra en LCC-beräkning krävs förutom ekonomiska data såsom dagens energipris (el respektive värme), kalkylränta, brukstid även en bedömning av den framtida prisökningen för energi respektive underhåll. Utgångspunkten för en sådan analys är naturligtvis alltid en analys och beräkning av energianvändningen (el och värme) under givna förutsättningar. Den ekonomiska kalkylen görs företrädesvis i fast penningvärde, vilket innebär att den ekonomiska kalkylen genomförs i reala termer, dvs. alla ingående ekonomiska data gäller utöver inflationen. Ingående ekonomiska data är således följande: Dagens energipris [kr/kwh] Förväntad årlig real energiprisökning under brukstiden [%] Real kalkylränta [%] Brukstid [år] Det bör påpekas att man alltid måste särskilja mellan olika energislag, vilket är självklart när det gäller dagens energipris men det gäller i högsta grad även avseende den förväntade årliga reala prisökningen för de olika energislagen. Osäkerheter när det gäller de framtida prisökningarna kan hanteras genom att man kompletterar kalkylerna med en känslighetsanalys. Nuvärdesmetoden med hänsyn till framtida energiprisökningar I samband med nuvärdesberäkningar (här LCC-beräkningar) kan den förväntade årliga energiprisökningen få en stor inverkan på den beräknade livscykelkostnaden. Om man exempelvis förväntar sig stora energiprisökningar i framtiden, ger en energibesparande investering en bättre lönsamhet än om energiprisökningen är liten. Genom att korrigera kalkylräntan kan hänsyn tas till de framtida energiprisökningarna vid LCC-beräkningen. Detta är det normala förfarandet vid beräkningar enligt ENEU -konceptet. Felet man då gör är i normalfallet litet, vilket framgår av handledningen till ENEU -konceptet. Med kalkylränta respektive energiprisökning avses fortsättningsvis de reala värdena, dvs. utöver inflationen. Dessa benämns fortsättningsvis rk respektive e pö.

6 B i l a g a J 93 Nusummefaktorn för rk epö och antal år Ur ovanstående tabell framgår bl a: Ju högre kalkylränta desto mindre blir nusummefaktorn. En längre kalkylperiod ger en högre nusummefaktor, vilket ger högre livscykelkostnad men ofta en lägre årskostnad. Data för LCC-beräkningar Val av kalkylperiod Vid en upphandling med hänsyn till livscykelkostnad kan nedanstående tabell användas som en vägledning vid val av kalkylperiod. Vid tillämpningar inom exempelvis industrin kan dock i vissa fall kortare kalkylperioder vara aktuella på grund av den aktuella processens förväntade livslängd eller brukstid. Detsamma kan gälla mindre ombyggnader, hyresgästanpassningar etc. Vid nybyggnadsprojekt bör dock värden enligt nedanstående tabell följas. Brukstider (kalkylperioder) som normalt bör användas Klimatskärm, nyproduktion Klimatskärm, renovering VVS-tekniska system Eltekniska system 50 år 30 år år år Livscykelenergikostnaden LCC Energi Ett centralt begrepp vid beräkning av livscykelenergikostnaden är nuvärdet för en årligen förbrukad kwh, som betecknas p 0. Detta begrepp kommer från ENEU -konceptet. Genom att använda p 0 kan beställaren ange de ekonomiska villkoren utan att öppet behöva redovisa sina energipriser eller kalkylräntor. Detta p 0 -värde, som utgörs av nusummefaktorn multiplicerat med energipriset (I(r k e pö ) energipris), är alltså livscykelkostnaden för en årligen förbrukad kwh av ett visst energislag.

7 94 B i l a g a J LCC Energi = I(r k ep ö, n) energipris årlig energianvändning = p 0 årlig energianvändning I(r k e pö, n) : Nusummefaktorn (funktion) korrigerad med hänsyn till energiprisökningen r k : Real kalkylränta (%) e pö : Real energiprisökning (% per år) n : Kalkylperiod (år) För exemplen nedan gäller: Real kalkylränta = 6 % Real energiprisökning = 1 % per år Kalkylperiod enligt tabell 3.2 Livscykelunderhållskostnaden LCC Underhåll På motsvarande sätt som livscykelenergikostnaden beräknades ovan, kan även underhållskostnaden beräknas ur ett livscykelperspektiv med hjälp av sambandet: LCC Underhåll = I(r k e uö, n) årlig underhållskostnad I(r k e uö, n) : Nusummefaktorn korrigerad med hänsyn till prisökningen för underhållsarbete r k : Real kalkylränta (%) e uö : Real prisökning för underhållsarbete (% per år) n : Kalkylperiod (år) De följande exemplen avser val av isolertjocklek. För själva värmeisoleringen är LCC Underhåll alltid 0. Dagens energipris När det gäller dagens energipris, skall aktuella priser för el, fjärrvärme, fjärrkyla etc. användas enligt gällande avtal mellan berörd fastighetsägare och lokal energileverantör. Om möjligt skall hänsyn tas till såväl fasta som rörliga kostnader, där de fasta kostnaderna slås ut per kwh och adderas till den rörliga kostnaden. I de aktuella exemplen har vi använt den rörliga energikostnaden.

8 B i l a g a J 95 Resultatredovisning Redovisningen av resultaten av en LCC-kalkyl bör åtminstone innehålla: Kalkylförutsättningarna Energipris Real kalkylränta Real energiprisökning Real prisökning för underhåll (där så är aktuellt) Kalkylperiod Dessa kan ersättas med faktorn p 0 enligt tidigare. Resultatet Investeringskostnad Årlig energianvändning för värme och/eller el Vald metod för beräkning av energianvändningen Årlig underhållskostnad (om det föreligger en skillnad mellan de studerade alternativen) Om något av alternativen påverkar byggnadens utformning i övrigt som påverkar investeringskostnaden. Vid val av isolertjocklek, väljer man lämpligen att redovisa LCC Total per m 2. Små differenser mellan olika alternativ kan ge stor skillnad när man tar hänsyn till byggnadens totala areor. Resultatet illustreras lämpligen med ett diagram. Känslighetsanalyser är också lämpliga att genomföra, speciellt med avseende på energiprisets utveckling. Detta illustreras i följande exempel.

9 96 B i l a g a J Exempel på LCC-analyser Exempel 1. Val av isolertjocklek vid tilläggsisolering

10 Exempel 2. Val av isolertjocklek vid nyproduktion B i l a g a J 97

11 98 B i l a g a K Bilaga K. Kvalitetsmärkning och etikettering Kvalitetsmärkning av mineralull Varför CE-märkning? För att underlätta handeln inom Europa har gemensamma standarder tagits fram för en mängd varor för att de utan nationella hinder fritt skall kunna säljas inom hela EU. I standarderna för värmeisolering finner man regler för hur de flesta intressanta produktegenskaper skall redovisas. Hänvisning sker till provningsmetoder och egenskapernas beteckningar och nivåer läggs fast, ibland i form av gränsvärden men oftast i klasser. Det är mycket viktigt att känna till att CE-märkningen inte är något kvalitetsmärke utan endast ett sätt att få produktegenskaperna provade och redovisade på samma sätt inom hela EU. CEmärkningen är alltså ingen generell garanti för att en produkt får användas i svenska byggnader. Svenska regler För byggprodukter som saluförs i Sverige är CE-märkning våren 2006 fortfarande frivillig. I de flesta EU-länder är CE-märkning ett tvingande villkor för att få sälja produkten. Eftersom Swedisols medlemmar Isover, Paroc och Roxull alla exporterar sina produkter så är CE-märkning av dessa ett måste och då naturligt även för den del av produktionen som säljs i Sverige. Kravnivåer för olika egenskaper bestämmer varje nation själv men man måste hålla sig till de standardiserade klasserna. I Sverige fastlägger Boverket de krav som gäller för byggnader. Ambitionen från Boverket är att ange s.k. funktionskrav. Detta innebär att Boverket i princip vill överlåta åt branschen att översätta dessa funktionskrav till faktiska produktegenskaper och konstruktionsutformning. Standarder för värmeisoleringsmaterial Europastandarden SS-EN gäller för mineralull som är avsedd att användas som värme isolering i byggnader. Den heter "Värmeisoleringsprodukt er för byggnader - Fabrikstillverkade mineralullsprodukter (MW) Egenskapsredovisning". Standarden tillhandahålls av SIS.

12 B i l a g a K 99 I det första standardpaketet för byggisolering ingår 11 material, alla med lägre deklarerad värmekonduktivitet, λ D, än 0,06 W/m C. För alla dessa 11 material införs nu gemensamma egenskapsbeteckningar och klassgränser. För tillverkarna införs en miniminivå för interna kontrollrutiner ibland kompletterad med extern tillverkningskontroll av vissa egenskaper. Det finns eller kommer också att finnas standarder för teknisk isolering avsedd för t.ex. rör och ventilationskanaler och det kommer också speciella standarder för lösfyllnadsisolering. Standardpaketet för värmeisoleringsmaterial trädde i kraft den 1 mars Efter den 1 mars 2003 blir det bindande och alla nationella standarder upphör att gälla. Samtidigt upphör möjligheten att åberopa våra svenska typgodkännanden. Observera dock att en CE-märkning inte är jämförbar med ett typgodkännande. Typgodkännandet var avstämt mot BBR medan CE-märket bara garanterar att de produktegenskaper som redovisas är korrekta. En CE-märkning är alltså inte något bevis för att produkten får användas i svenska byggnader. Swedisols medlemsföretag Isover, Paroc och Roxull har alla infört CEmärkningen, som görs på en standardiserad etikett. Fullständig information om etiketten finns i bilaga F. Principen är att alla egenskaper som redovisas på etiketten skall vara kontrollerade enligt standardens regler, normalt genom producentens egen tillverkningskontroll. Standarderna för värmeisoleringsmaterial föreskriver endast extern övervakande kontroll för redovisad brandklassificering men alltså inte för huvudegenskapen värmekonduktivitet. Mineralullstillverkarna i Sverige och i de flesta andra länder har av tradition varit vana att frivilligt eller tvingande ta på sig att kvalitetsmärka sina produkter. Detta kommer, som framgår nedan, även att vara möjligt i det nya systemet, dock enbart som en frivillig åtgärd. Regler för kvalitetsmärkning med VIM-märke I Sverige infördes redan för över 30 år sedan VIM-märkning av värmeisoleringsmaterial. VIM står för VärmeIsolerMaterial-kontrollen. VIM-kontrollens regler är nu helt anpassade till de nya standarderna och gäller materialets viktigaste egenskap, värmekonduktiviteten. Därför kan VIM-märkning bara förekomma tillsammans med CE-märke om det finns en gällande standard. För isolerprodukter där en EN-standard ännu saknas garanterar VIM-märket konkurrensneutralitet för värmekonduktiviteten med produkter som är CE-märkta. Miniminivån för tillverkarens egenkontroll som föreskrivs i standarderna kompletteras i VIM med en extern övervakande kontroll. Ett VIM-märke ger alltså användaren

13 100 B i l a g a K en bättre garanti för att produkten värmeisolerar på redovisat sätt jämfört med om den bara är CE-märkt. VIM-kontrollen i Sverige är organisatoriskt ansluten till SP Cert och leds av ett expertråd med representanter för både tillverkare och användare. Självfallet deltar även SP:s kontrollexpertis. där CE-märkning alltså inte är möjlig så garanterar VIM-märket Regler för kvalitetsmärkning med Keymark Keymark är den europeiska standardiseringsorganisationens eget kvalitetsmärke. Keymark-regler är alltid kopplade till en fastlagd europastandard. Ett Keymark på etiketten garanterar alltså att en produkt följer en standard, för mineralull SS-EN 13162, och att produkten uppfyller kraven för ett nationellt kvalitetsmärke, i Sverige normalt VIM-märket. Ofta är Keymark-reglerna mera omfattande än kraven för att få använda det nationella märket. Så är fallet när man jämför VIM och Keymark för värmeisoleringsmaterial. Ett Keymark visar att produkten har extern kontroll för flera produktegenskaper än värmeisoleringsförmåga (som ju krävs för VIM-märket) och brandklass som krävs i själva standarden för CE-märkning. P-märkning Mineralullsetiketten Förpackningar med byggisolering av mineralull har etiketter med information i enlighet med en europastandard som heter SS-EN Värmeisolering s produkter för byggnader Fabrikstillverkade mineralullsprodukter (MW) Egenskapsredovisning. Standarden används för CE-märkning av dessa produkter. Standarder för teknisk isolering och speciella standarder för lösfyllnadsisolering är under utarbetande. Standardiseringen innebär bland annat att beteckningar och klasser avseende produktegenskaper betyder samma sak i hela Europa. För tillverkarna innebär det dessutom att interna och externa produktkontroller blir likartade.

14 B i l a g a K 101 Etikettens utseende Tillverkaren har stor frihet att utforma etiketten. Nedanstående fiktiva exempel visar hur en etikett kan se. Isolering AB Takunderskiva Format, mm Tjocklek, mm Antal, st Yta, m² 1200 x ,48 Värmekonduktivitet λd 0,037 W/m C Värmemotstånd RD 2,70 m² C/W Euroklass A1 MW SS-EN T5 DS(TH) CS(10)30 PL(5)300 WS MU1 Tillverkad av Isolering AB, Kiruna, Sweden , 11: CPD Etiketten beskriver produktens egenskaper Europastandarden SS-EN kräver att tillverkaren deklarerar ett flertal produkt egenskaper på etiketten eller på förpackningen. För vissa egenskaper kan man dock välja om man vill deklarera dem eller inte. Det är till exempel inte meningsfullt att deklarera tryckhållfasthet för en mjuk mineralullsprodukt som ska placeras mellan reglar i en vägg. Men en tillverkare som vill marknadsföra sin produkt för ett speciellt användningsområde, där en frivillig egenskap är viktig, bör naturligtvis deklarera denna egenskap. I nedanstående sammanställning listas etikettinformationen och de koder som hör till vissa egenskaper. I många fall ska koderna kompletteras med siffervärden, vilket utförligt beskrivs i europastandarden SS-EN

15 102 B i l a g a K Obligatorisk etikettinformation Kompletterande frivillig etikett information Produktnamn, tillverkare och annan identifiering Nominell tjocklek, längd och bredd Eventuellt ytskikt Förpackningsinnehåll Värmekonduktivitet λ D Värmemotstånd R D Brandklass Euroklass A1, A2, B, C, D, E eller F Materialbeteckningen MW (= mineral wool) Europastandardens nummer, SS-EN Tjocklekstolerans T Dimensionsstabilitet vid förhöjd temperatur DS(T+) Dimensionsstabilitet vid förhöjd temperatur och fuktighet DS(TH) Tryckhållfasthet CS Spjälkningshållfasthet TR Punktlast PL Korttidsvattenabsorption WS Långtidsvattenabsorption WL(P) Ångdiffusion MU alternativt Z Dynamisk styvhet SD Kompressibilitet CP Kompressionskrypning CC Praktisk ljudabsorptionsfaktor AP Vägd ljudabsorptionsfaktor AW Luftflödesmotstånd AF

16 B i l a g a L 103 Bilaga M. Branschaktiviteter Dialogprojektet Bygga, Bo och Förvalta för framtiden Swedisols medlemsföretag Isover, Paroc och Roxull deltar alla aktivt i det s.k. dialogprojektet Bygga, Bo och Förvalta för framtiden. Dialogen är i grunden en överenskommelse mellan staten och byggbranschen om att gemensamt långsiktigt arbeta för en hållbar samhällsutveckling! Både staten och deltagande företag har undertecknat ett stort antal åtaganden som skall främja en sådan utveckling. Bland annat ingår ett viktigt åtagande om att utbilda alla inblandade i byggbranschen för att undvika byggfel och för att införa ett livscykeltänkande i alla led! Det instrument som rekommenderas för att genomföra sådana livscykelanalyser kallas LCC Energi och är baserad på det s.k. ENEU -konceptet. Swedisol har bett mannen bakom ENEU -konceptet, Anders Nilson, Bengt Dahlgren AB, att presentera hur metoden kan tillämpas vid val av isolerstandard för en ny byggnad och vid en renovering. Redovisningen finns i Bilaga J. En utförligare presentation av metoden finns i skriften Kalkylera med LCC Energi. Ekonomisk hållbar upphandling av energikrävande utrustning baserat på ENEU -konceptet, som säljs av Industrilitteratur AB, Stockholm. Dialogen administreras av Boverket och på Boverkets hemsida eller direkt på finns detaljerad information. Kretsloppsrådet Kretsloppsrådet leds av en styrelse med representanter för förvaltare, entreprenörer, konsulter och byggmaterialtillverkare. Man arbetar med att leda och samordna frivilliga miljöåtgärder brett inom hela byggsektorn. Kretsloppsrådet har antagit ett miljöprogram som har många likheter med överenskommelserna inom dialogprojektet Bygga/Bo. Det övergripande syftet med miljöprogrammet är Att initiera, stödja och följa upp utvecklingen av en hållbar byggd miljö för att därigenom fullfölja byggsektorns åtagande. En viktig uppgift inom programmet är att ta fram en för branschen gemensam mall för miljödeklaration av byggmaterial. I takt med att miljöprogrammet genererar resultat så sker en löpande revidering. Dagsaktuell information finner man på

17 104 B i l a g a L Energideklaration av byggnader Den första oktober 2006 träder en lag om energideklaration av byggnader i kraft. På sikt kommer det att innebära att nästan samtliga av Sveriges byggnader kommer att förses med en energideklaration som beskriver byggnadens energistatus. Deklarationen skall utföras eller granskas av en oberoende auktoriserad expert. Till deklarationen skall fogas en förteckning över lönsamma energieffektiviseringsåtgärder. Det finns all anledning att tro att det EU-direktiv som den svenska lagen är grundad på kommer att innebära minskad energianvändning i Sveriges byggnadsbestånd. Energiförbrukningen kommer ju nu att bli en uppmärksammad uppgift i samband med ägarbyten, uthyrning av lägenheter etc. Det kommer att bli möjligt att jämföra olika byggnaders energistatus. Detta ligger väl i linje med att Sverige långsiktigt skall minska energiförbrukningen i byggnader med 20% till år 2020 och 50% till år Allt jämfört med energianvändningen år Det är ju det mål som regeringen satt upp och som en enig riksdag ställt sig bakom. Boverket har fått ansvaret för utformning av reglerna för energideklarationen. Aktuell information finns på

18 B i l a g a M 105 Bilaga M. Vissa förkortningar, beteckningar och begrepp Standardförteckning Det förekommer många förkortningar i denna skrift. Här förklaras de viktigaste. De flesta beteckningar och definitioner eller begrepp förklaras också i BBR och i samband med att de presenteras i denna skrift. Förkortningar BBR Boverkets Byggregler, i denna utgåva av Isolerguiden avses BFS 2006:12. BFS Boverkets författningssamlingar, ett samlande begrepp för de författningar som Boverket utfärdat. SIS Swedish Standards Institute är en fristående ideell förening med medlemmar från både privat och offentlig sektor. SIS är huvudman för det svenska standardiseringsarbetet. SS Beteckningen SS för en standard visar att den är antagen av SIS CEN Comité Européen de Normalisation är den europeiska standardiseringsorganisationen EN Beteckningen EN på en standard visar att den är antagen av CEN. Sverige har förbundit sig att inte ha motstridande standarder. En EN-standard behöver dock inte nödvändigtvis införas som SS i Sverige. pren Beteckningen visar att standarden är ute på slutomröstning inom CEN. Standarden får åberopas i nationella regelverk.

19 106 B i l a g a M ISO International Standardisation Organisation är den världsomspännande standardiseringsorganisationen. Beteckningen ISO på en standard anger att den är antagen av ISO. Sverige har inte förbundit sig att införa den som SS. VIM Värmeisolermaterialkontrollen är den svenska organisationen som ansvarar för kvalitetskontroll av värmeisoleringsmaterial. Huvudman är Sveriges Provningsoch Forskningsinstitut, SP. Keymark Keymark är CEN:s kvalitetsmärke som alltid baseras på en EN-standard. Ett Keymark innebär normalt att en tillverkare åtagit sig en större extern kontroll av sina produkter än vad som krävs för ett CE-märke. Beteckningar A om = Omslutande area Beteckningen används i BBR:s formel för att ange kravet för transmissionsförluster genom klimatskärmen. Den omslutande arean definieras som den sammanlagda arean för de omslutande byggnadsdelarnas ytor mot uppvärmd inneluft A f =Fönster och dörrarea Sammanlagd area för fönster, dörrar, portar och dylikt (m 2 ), beräknad med karmyttermått A temp =Golvarean i uppvärmda utrymmen. Arean avser den invändiga golvarea som begränsas av klimatskärmens insida. Utrymmen värmda till mer än 10 C räknas in. Energikravet baseras på denna area. λ (lambda) = Värmekonduktivitet Värmekonduktiviteten är den värmeisolerande egenskapen hos ett material. Den anges i sorten W/mK. Ju lägre λ desto bättre är den värmeisolerande förmågan. Den engelska termen är thermal conductivity

20 B i l a g a M 107 λ D = Deklarerad värmekonduktivitet Enligt de europeiska standarderna skall den deklarerade värmekonduktiviteten λ D alltid anges av tillverkaren när så är möjligt. Swedisols medlemsföretag redovisar alltid λ D. Värdet anges i steg om W/mK för värmeisoleringsmaterial. På engelska heter det declared thermal conductivity. Δλ w = Korrektionsterm för fuktig miljö För hygroskopiska material måste den deklarerade värmekonduktiviteten ökas för att få ett korrekt beräkningsvärde när materialet används i fuktig miljö. För mineralull är påslaget alltid lika med noll. λ =Beräkningsvärde för värmekonduktivitet Swedisol använder denna beteckning för den korrigerade deklarerade värmekonduktiviteten som skall användas vid beräkningar. För mineralull är alltid λ =λ D. R = Värmemotstånd Värmemotståndet kan avse ett beräknat värde för en konstruktion eller ett redovisat värde för ett visst material. Sorten är m 2 K/W. På engelska heter det thermal resistance. R D = Deklarerat värmemotstånd Enligt de europeiska standarderna skall värmemotståndet alltid anges för ett värmeisoleringsmaterial. Värmemotståndet beror på tjockleken (R D = tjockleken/λ D ) och man kan säga att värdet anger en produkts värmeisolerande förmåga. R D anges i steg om 0.05 m 2 K/W. Även värmemotståndet behöver ibland korrigeras vid en beräkning. På engelska heter det declared thermal resistance. R si, R se = Värmeövergångsmotstånd Värmeövergångsmotståndet avser en effekt vid övergången mellan konstruktionens yta och inneluften. Värden finns angivna i beräkningsstandarderna. si står för surface internal och se för surface external. U= Beräknad värmegenomgångskoefficient Resultatet av en beräkning enligt standarden SS-EN ISO 6946 eller SS betecknas U. Det är ett grundvärde som normalt skall justeras med olika påslag enligt nedan. U-värdet är definierat som U=1/R T där R T är medelvärdet av ett övre och ett undre gränsvärde för konstruktionens värmemotstånd beräknat enligt standarden.

21 108 B i l a g a M U c = Korrigerad värmegenomgångskoefficient Beteckningen används för resultatet av en beräkning av värmegenomgångskoefficienten för en byggnadsdel enligt SS-EN 6946, SS , SS-EN ISO , SS-EN ISO eller SS-EN 673. I Uc står c för corrected och visar att man korrigerat U-värdet för arbetsutförande (ΔU g ), mekaniska infästningar (ΔU f ) och nederbörd och vind vid omvända tak (ΔU r ). ΔU = Grundvärde för korrektion för springor och spalter Korrektionstermen har införts i SS-EN 6946 och används som utgångsvärde för att beräkna effekten av normala utförandefel vid isoleringsarbetet. Värdet som skall läggas till det beräknade U-värdet betecknas ΔU g och beräknas som ΔU g = ΔU (R 1 /R B ) 2 där R 1 är värmemotståndet för det skikt som kan innehålla utförandefel. Boverket har lagt fast U -värden för svenska konstruktioner. Ψ, Χ = Värmeförlustkoefficienter för köldbryggor Ψ används för linjära och Χ för punktformiga köldbryggor. De senare kan ofta försummas medan de linjära kan ha betydande inverkan på värmeförlusterna. Ψ anges i sorten W/mK och Χ i sorten W/K. Koefficienterna används vid beräkning av den genomsnittliga värmegenomgångskoefficienten U m. q 50 Beteckningen avser ett uppmätt värde på en byggnads otätheter vid +/-50 Pa tryckskillnad över klimatskärmen. Provningsmetoden redovisas i SS-EN ISO och resultatet redovisas i l/sm 2 klimatskärm, A om. Begrepp Byggnadens energianvändning Den energi som vid normalt brukande under ett normalår behöver levereras till en byggnad för uppvärmning, kyla, tappvarmvatten samt drift av byggnadens installationer(pumpar, fläktar etc.) och övrig fastighetsel. Optimal isolertjocklek Begreppet används för den isolertjocklek i en byggnadskonstruktion som ger den bästa ekonomin sett över byggnadens hela brukstid. Investeringsutgiften för att bygga konstruktionen jämförs med nuvärdet av den reducerade energiförbrukningen som konstruktionen åstadkommer.

22 B i l a g a M 109 Brukstid Begreppet används när man gör ekonomiska kalkyler för byggnader. Då behöver man ofta göra ett antagande om en ekonomisk livslängd. Den väljs normalt längre vid nyproduktion än vid renovering. Den verkliga brukstiden för byggnaden är ofta avsevärt längre än den man antar i kalkylerna. Elvärme Uppvärmningssätt med elektrisk energi som omvandlas till värme och som tillförs det uppvärmda utrymmet med eller utan mellanliggande värmelagring eller värmebärare. Hushållsel Den elektricitet som används för hushållsändamål. Exempel på detta är elanvändningen för spis, kyl och frys och andra hushållsmaskiner samt belysning, datorer, TV och annan hemelektronik och dylikt. Verksamhetsel Den elektricitet som används för verksamheten i lokaler. Exempel på detta är belysning, datorer, kopiatorer, TV samt andra apparater för verksamheten samt spis, kyl och frys och andra hushållsmaskiner och dylikt. Normalårskorrigering Korrigering av byggnadens uppmätta energianvändning utifrån skillnaden mellan klimatet på orten under ett normalår och det verkliga klimatet under den period då byggnadens energianvändning verifierats. Klimatzon norr Norrbottens län, Västerbottens län, Jämtlands län, Västernorrlands län, Gävleborgs län, Dalarnas län och Värmlands län. Klimatzon söder Andra län än klimatzon norr.

23 110 B i l a g a N Bilaga N. Standardförteckning och referenser Standardförteckning. Gäller läget hösten 2006 Standarder kan beställas från SIS Förlag AB. Tfn E-post: SS-EN ISO 7345 SS-EN ISO 6946 SS SS-EN ISO SS-EN Värmeisolering Fysikaliska storheter och definitioner Byggkomponenter och byggnadsdelar Värmemotstånd och värmegenomgångskoefficient Beräkningsmetod Värmeisolering Plåtkonstruktioner med köldbryggor Beräkning av värmemotstånd Byggmaterial och byggprodukter Metoder för bestämning av termiska egenskaper för deklarering respektive beräkning Byggmaterial och byggprodukter Fukt- och värmetekniska egenskaper Tabeller med beräkningsvärden SS-EN ISO Köldbryggor i byggnadskonstruktioner Beräkning av värmeflöden och yttemperaturer Del 1: Generella metoder SS-EN ISO Köldbryggor i byggnadskonstruktioner Beräkning av värmeflöden och yttemperaturer Del 2: Linjära köldbryggor SS-EN ISO Köldbryggor i byggnadskonstruktioner Linjär värmegenomgångskoefficient Förenklade metoder och schablonvärden SS-EN ISO Termiska egenskaper hos fönster, dörrar och jalusier Beräkning av värmegenomgångskoefficient Del 1: Förenklad metod SS-EN ISO Termiska egenskaper hos fönster, dörrar och jalusier Beräkning av värmegenomgångskoefficient Numerisk metod för karm och båge SS-EN 673 SS-EN 832 Byggnadsglas Bestämning av värmegenomgångskoefficient (U-värde) Beräkningsmetod Byggnaders termiska egenskaper Beräkning av energibehov för uppvärmning Bostäder

24 B i l a g a N 111 SS-EN ISO SS-EN ISO Byggnaders termiska egenskaper Beräkning av energianvändning för uppvärmning Byggnaders termiska egenskaper Värmeöverföring via marken Beräkningsmetoder pren ISO Byggnaders termiska egenskaper Värmeförlustkoefficient Beräkningsmetod SS-EN ISO13786 Byggkomponenters termiska egenskaper - Värmetröghet Beräkningsmetoder SS-EN ISO SS-EN ISO SS-EN ISO SS-EN ISO SS-EN Byggnaders termiska egenskaper Värmeisolering av grunder för att undvika tjällyftning Fukt- och värmeteknisk funktion hos byggkomponenter och byggnadsdelar Invändig yttemperatur för att undvika kritisk ytfukt och kondens inuti konstruktionen Beräkningsmetoder Byggnaders termiska egenskaper Bestämning av luftomsättning i byggnader Spårgasmetod Byggnaders termiska egenskaper Bestämning av byggnaders lufttäthet Tryckprovningsmetod Byggnaders termiska egenskaper Luftgenomsläpplighet hos byggkomponenter och byggnadsdelar Laboratorieprovning SS-EN Värmeisoleringsprodukter för byggnader Fabrikstillverkade mineralullsprodukter (MW) Egenskapsredovisning SS Area och volym för husbyggnader - Terminologi och Mätregler

25 112 B i l a g a M Referenser Boverkets byggregler, BBR. Boverket, Karlskrona Termiska beräkningar. Boverkets rapport om termiskt rumsklimat, värmeisolering, transmissionsförluster och omfördelningsberäkning. Boverket, Karlskrona Isolerguiden. En vägledning till Boverkets nybyggnadsregler. Swedisol, Helsingborg DAVID-32. Demoversion finns att hämta på Anderlind, Gunnar, A new model for calculating the effects of two- and threedimensional thermal bridges. Proceedings of the 5 th Symposium on Building Physics in the Nordic Countries. Chalmers University of Technology, Göteborg 1999 Nilson, Anders, Kalkylera med LCC Energi. Ekonomisk hållbar upphandling av energikrävande utrustning baserat på ENEU - konceptet. Industrilitteratur AB, Stockholm 2002

Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR

Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR 1 Boverkets Byggregler, BBR I Boverkets Byggregler, BBR ställs i avsnitt 9 krav på energihushållning i nya byggnader och tillbyggnader.

Läs mer

Beräkning av U-värde för hus

Beräkning av U-värde för hus Projektnummer Kund Rapportnummer D4.089.00 Lätta, självbärande karossmoduler SICOMP TN06-003 Datum Referens Revision 2006-05-22 Registrerad Utfärdad av Granskad av Godkänd av Klassificering PL RLu AH Öppen

Läs mer

Bilaga A. Beräkning av U-värde enligt standard.

Bilaga A. Beräkning av U-värde enligt standard. 32 B i l a g a A Bilaga A. Beräkning av U-värde enligt standard. A1. Normer och standarder Redovisningen i denna bilaga är i huvudsak baserad på följande handlingar: Boverkets byggregler BBR, avsnitt 9

Läs mer

Kostnader för energi i byggnader

Kostnader för energi i byggnader Kostnader för energi i byggnader Pay-off-metoden Nuvärdesmetoden Janne Akander HiG Optimal isolertjocklek Om klimatskärmen har hög värmeisoleringsgrad så ökar investeringskostnaden (och bruksarean minskar).

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: xxx

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: xxx BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: xxx REMISSUTGÅVA 2006-06-29 Kompletterande föreskrifter gällande byggnader som använder el för uppvärmnings- och kyländamål. Föreslagna ändringar är markerade med

Läs mer

Boverkets Byggregler, BBR Isolering av klimatskärm och tekniska installationer

Boverkets Byggregler, BBR Isolering av klimatskärm och tekniska installationer Boverkets Byggregler, BBR Isolering av klimatskärm och tekniska installationer T3-01 2007-05 B5-02 2007-05 Ersätter Energihushållning, Nya krav i Boverkets Byggregler, BBR 2006-09 Energihushållning Boverkets

Läs mer

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Några nyheter i BBR avsnitt 9 Energihushållning Skärpning av kraven på specifik energianvändning för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme.

Läs mer

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden?

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden? Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden? Mats Rönnelid Energi och miljöteknik Högskolan Dalarna Presentation vid nätverksträff 1 februari 2012 Fönster viktiga för byggnadens

Läs mer

Kortfattad informationsskrift

Kortfattad informationsskrift Kortfattad informationsskrift 2 INFORMATION OM ENEU 2000 UPPHANDLING MED LÅNGSIKTIG HÅLLBARHET BAKGRUND Inom industrin samt kommuner, landsting och privata fastighetsbolag upphandlas årligen utrustning

Läs mer

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus.

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. Författare: Daniel Ryman, Lunds Tekniska Högskola. Fokus på livscykelkostnader Debatten i media om långsiktigt hållbart

Läs mer

Skånes Energikontor, Energieffektivisering, Lund 9 april

Skånes Energikontor, Energieffektivisering, Lund 9 april Energieffektivisering i flerbostadshus Se helheten, undvik fällorna och prioritera rätt Catarina Warfvinge 130409 Vi har tuffa energimål att klara; år 2020-20% och år 2050 50% Oljekris Energianvändning

Läs mer

Isolerguiden Bygg 06

Isolerguiden Bygg 06 Isolerguiden Bygg 06 Isolerguiden Bygg 06 är publicerad av Swedisol, föreningen för tillverkare av högeffektiv mineralullsisolering. Författare är Gunnar Anderlind och Claes-Göran Stadler. Produktion:

Läs mer

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-

Läs mer

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Conny Pettersson 2011-11-24 Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Remisslämnare Organisation Swedisol

Läs mer

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG Reviderad: 2012-01-17 Fastställd: 2008-04-08 : STYRDOKUMENT Fastighet, Östersunds kommun 2 (6) INNEHÅLL 1 ENERGIBEHOV 4 2 KRAV PÅ BYGGNADSDELAR 5 3 TÄTHET 5 4 MILJÖKLASSNING 5 5 ÖVRIGT 6 3 (6) FÖRKLARING

Läs mer

Boverkets Byggregler, BBR

Boverkets Byggregler, BBR Boverkets Byggregler, BBR Isolering av klimatskärm och tekniska installationer T3-01 2009-03. Ersätter Boverkets Byggregler, BBR Isolering av klimatskärm och tekniska installationer T3-01 2007-05 B5-02

Läs mer

Energideklarationen tre steg mot vinst

Energideklarationen tre steg mot vinst Energideklarationen tre steg mot vinst Varför energideklaration? Varför är energideklarationen bra för dig som byggnadsägare? Det övergripande syftet med en energideklaration av byggnader är att hushålla

Läs mer

BYGGHERREGRUPPEN STATENS ENERGIMYNDIGHET LIP-KANSLIET, STOCKHOLMS STAD BOVERKET AB JACOBSON & WIDMARK

BYGGHERREGRUPPEN STATENS ENERGIMYNDIGHET LIP-KANSLIET, STOCKHOLMS STAD BOVERKET AB JACOBSON & WIDMARK 1(8) BILAGA 4 BERÄKNING AV KOSTNADER BYGGHERREGRUPPEN STATENS ENERGIMYNDIGHET LIP-KANSLIET, STOCKHOLMS STAD BOVERKET AB JACOBSON & WIDMARK 1999-02-15 2 (8) BERÄKNING AV KOSTNADER 1 BERÄKNINGSMODELL För

Läs mer

Energikrav för lokalbyggnader

Energikrav för lokalbyggnader Tidigare versioner: Version 1, Augusti 2006 Version 2, Januari 2008 Energikrav för lokalbyggnader Version 3, Augusti 2011 Bakgrund Beställargruppen lokaler, BELOK, är en av Energimyndigheten initierad

Läs mer

Solfilmsmontören AB. Solfilm Silver 80XC. Energibesparing med Solfilm. Rapport Helsingborg 2011-03-22. Författare Anna Vesterberg

Solfilmsmontören AB. Solfilm Silver 80XC. Energibesparing med Solfilm. Rapport Helsingborg 2011-03-22. Författare Anna Vesterberg Energibesparing med Solfilm Rapport Helsingborg 2011-03-22 Författare Anna Vesterberg Uppdragsnummer 4019427000 SWECO Kungsgatan 2, 252 21 Helsingborg Telefon: 042-499 00 00 Telefax Sammanfattning Beräkning

Läs mer

Sammanställning Resultat från energiberäkning

Sammanställning Resultat från energiberäkning Sammanställning Resultat från energiberäkning Resultat Fastighetsbeteckning: Freberga 6:171 Namn: Daniel Andersson Datum beräkning: 2014.09.04 08:04 Klimatzon: Byggnadstyp: Ort: Län: Uppvärmning enl. BBR:

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4 Utgåva 1:1 2015-02-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Tolered 37:4 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

byggnad så effektivt som möjligt, rekommenderar vi att ni genomför de åtgärder som vi ger förslag på.

byggnad så effektivt som möjligt, rekommenderar vi att ni genomför de åtgärder som vi ger förslag på. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Uppsala Årsta 11:127 Byggnadens adress Vinbärsgatan 6 75449 Uppsala Datum 2015-03-27 Utetemperatur 7 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning

Läs mer

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle Nya energikrav i BBR Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle BBR 19 (BFS 2011:26) 5. Brandskydd 9. Energihushållning Regler för ändring av byggnader 2012-06-18 Sida

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1. Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1. Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1 Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11 75591 Uppsala Datum 2015-05-27 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Odalbonden 12

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Odalbonden 12 Utgåva 1:1 2014-05-14 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Odalbonden 12 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus.

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Till dig som är fastighetsägare En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Ingen vill betala för energi som varken behövs eller

Läs mer

EN VÄGLEDNING. för dig som vill brandprova, brandklassificera och CE-märka byggnadsmaterial enligt EU:s nya europeiska brandklasser BRAND- KLASS

EN VÄGLEDNING. för dig som vill brandprova, brandklassificera och CE-märka byggnadsmaterial enligt EU:s nya europeiska brandklasser BRAND- KLASS EN VÄGLEDNING för dig som vill brandprova, brandklassificera och CE-märka byggnadsmaterial enligt EU:s nya europeiska brandklasser BRAND- KLASS Provning, certifiering och typgodkännande av byggnadsmaterial

Läs mer

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm Linus Söderman Energideklaration Galeasvägen 15 Vaxholm Innehållsförteckning Energideklaration... 1 Syfte... 2 Genomförande... 2 Beskrivning av föreslagna åtgärder... 4 1. Montera flödesbegränsare på vattenarmaturerna...

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Björnäs 12:11

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Björnäs 12:11 Utgåva 1:1 2014-03-28 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Björnäs 12:11 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

RIKTLINJE LCC - LIVSCYKELKOSTNAD

RIKTLINJE LCC - LIVSCYKELKOSTNAD RIKTLINJE LCC - LIVSCYKELKOSTNAD KARLSTADS KOMMUN REVIDERINGAR Nedan redovisas de fem viktigaste revideringarna sedan den förra utgåvan. X X X X X Senaste revidering markeras med vertikal linje i vänstermarginalen

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: BLIDÖ 1:251 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-08-27 Byggnadens adress: FÖRÄNGSUDDEN 47 76017 BLIDÖ Utetemperatur: 22 C Expert: Richard

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 147:1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 147:1 Utgåva 1:1 2014-03-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ugglum 147:1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG Reviderad: Fastställd: 2008-04-08 : STYRDOKUMENT Fastighet, Östersunds kommun 2 (5) INNEHÅLL 1 ALLMÄNT 4 2 ENERGIBEHOV 4 3 U-VÄRDEN 4 4 TÄTHET 5 5 ÖVRIGT 5 3 (5) FÖRKLARING TILL STYRDOKUMENT Detta dokument

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25 Utgåva 1:1 2014-05-21 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Alva Rangsarve 1:25 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36 Utgåva 1:1 2013-03-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Millegarne 2:36 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

användarguide Kompanigatan 5, Box 11505, 550 11 Jönköping www.rockwool.se

användarguide Kompanigatan 5, Box 11505, 550 11 Jönköping www.rockwool.se användarguide Kompanigatan 5, Box 11505, 550 11 Jönköping www.rockwool.se INNEHÅLL Inledning 3 Förutsättningar 4 Programmets uppbyggnad 5 U-värdeberäkning 6 Energiberäkning 7 Resultatsammanställning 11

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KRUKAN 4 Besiktningsuppgifter Datum: 2013-02-19 Byggnadens adress: KAHNSGATAN 119 78436 BORLÄNGE Utetemperatur: -1 C Besiktningstekniker/ort:

Läs mer

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Catarina Warfvinge Linköping 8 sept 2011 Vi har tuffa energisparmål: 20% till 2020 och 50% till 2050! Energianvändning

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Jordärtskockan 1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Jordärtskockan 1 Utgåva 1:1 2015-01-16 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Jordärtskockan 1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Besiktningsuppgifter Datum: SERGEANTEN 17. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnadens adress:

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Besiktningsuppgifter Datum: SERGEANTEN 17. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnadens adress: ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Besiktningsuppgifter Datum: SERGEANTEN 17 Byggnadens adress: 2015-08-11 Utetemperatur: NYGÅRDSVÄGEN 3C 29135 KRISTIANSTAD 20 C Expert:

Läs mer

Boverkets författningssamling

Boverkets författningssamling Boverkets författningssamling Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) - föreskrifter och allmänna råd; BFS 2015:3 Utkom från trycket den 24 februari 2015 beslutade den 24 februari

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20 Utgåva 1:1 2013-05-06 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Bö 36:20 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE ENERGIDEKLARATION

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Radhus Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17 Byggnadens adress Blomgatan 11A 75231 Uppsala Datum 2015-04-18 Utetemperatur 7 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37 89

Läs mer

Energieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering. Kristina Mjörnell

Energieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering. Kristina Mjörnell Energieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering Kristina Mjörnell Potentialen för tilläggsisolering av klimatskärmen I Sverige finns ca 2,4 miljoner lägenheter i flerbostadshus

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19 Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21 74335 STORVRETA Datum 2015-09-12 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: HÖGA 3:2 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-09-14 Byggnadens adress: HÖGA 470 44696 HÅLANDA Utetemperatur: 15 C Expert: Mikael Abrahamsson

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42 Utgåva 1:1 2014-08-19 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Rindö 3:42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Är det dyrare att bygga energieffektivt?

Är det dyrare att bygga energieffektivt? Är det dyrare att bygga energieffektivt? Hus har oftast mycket lång brukstid i många fall mer än 100 år. Vid uppförandet av nya byggnader gäller det därför att tänka långsiktigt. En välbyggd klimatskärm

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: BILLINGE 3:53 Besiktningsuppgifter Datum: 2011-05-10 Byggnadens adress: RÖSTÅNGAVÄGEN 9 24195 BILLINGE Utetemperatur: 16 C

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vintergatan 5

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vintergatan 5 Utgåva 1:1 2014-02-07 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Vintergatan 5 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TRYNTORP 3:1 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-08-31 Byggnadens adress: TRYNTORPS GÅRD 64050 BJÖRNLUNDA Utetemperatur: 13 C Expert:

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: FORSHÄLLA-RÖD 2:30 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-05-21 Byggnadens adress: AMMENÄSVÄGEN 10 45191 UDDEVALLA Utetemperatur: 15 C

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Foss-Hede 1:27 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-05-06 Byggnadens adress: Övre Krokklevsvägen 3 45534 Munkedal Utetemperatur: 13

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362 Utgåva 1:1 2014-10-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Västerhejde Vibble 1:362 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112 Byggnadens adress Lingonvägen 5 74340 STORVRETA Datum 2015-05-16 Utetemperatur 14 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras?

Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras? Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras? Catarina Warfvinge Elmia, Energirådgivarnas konferens 20 sep 2011 Energianvändningen har inte sjunkit på 20 år energimålen blir allt tuffare att klara

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Adamsberg 7:68

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Adamsberg 7:68 Utgåva 1:1 2015-02-11 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Adamsberg 7:68 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Utetemperatur. Energiexpert. Kåbo 10:14.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Utetemperatur. Energiexpert. Kåbo 10:14. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Kåbo 10:14 Byggnadens adress Krukmakaregatan 2 75238 UPPSALA Datum 2015-04-17 Utetemperatur 2 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning PS Byggkonsult

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KARSEGÅRDEN 6:7 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-02-27 Byggnadens adress: KARSEGÅRDSVÄGEN 38 43931 ONSALA Utetemperatur: 3 C Expert:

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Besiktningsuppgifter Datum: Källby 6:163. Byggnadens adress:

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Besiktningsuppgifter Datum: Källby 6:163. Byggnadens adress: ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Besiktningsuppgifter Datum: Källby 6:163 Byggnadens adress: 2014-03-13 Utetemperatur: Björsgårdsvägen 2E 53373 Källby 11 C Besiktningstekniker/ort:

Läs mer

Frågeställningar. Varför energideklarering? Energideklarering av byggnader. Beräkningsmetodik. Energicertifiering av byggnader

Frågeställningar. Varför energideklarering? Energideklarering av byggnader. Beräkningsmetodik. Energicertifiering av byggnader Energideklarering av byggnader Energicertifiering av byggnader Beräkningsmetodik Minimikrav för energiprestanda Direktiv 2002/91/EG Kontroller av värmepannor Kontroller av luftkonditioneringssystem Frågeställningar

Läs mer

Remiss av ändringsreglerna, dnr: 1101-751/2009

Remiss av ändringsreglerna, dnr: 1101-751/2009 Remiss av ändringsreglerna, dnr: 1101-751/2009 Svar mailas till registraturen@boverket.se Datum 2011-01-31 Remisslämnare Organisation Kontaktperson E-postadress Adress Telefon Swedisol Conny Pettersson

Läs mer

Energirapport. Dimbo 31:1. Dimbo Älvängen, Tidaholm. Certifikatsnummer: 5518. Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult

Energirapport. Dimbo 31:1. Dimbo Älvängen, Tidaholm. Certifikatsnummer: 5518. Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult Energirapport Dimbo 31:1 Dimbo Älvängen, Tidaholm Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult 2015 08 04 Certifikatsnummer: 5518 Det är inte alltid lätt att hålla reda på alla begrepp vad

Läs mer

Kalkylera med LCCenergi

Kalkylera med LCCenergi V-skrift 2003:1 Sid. 1 (9) Kalkylera med LCCenergi Riktlinjer för val av indata Luftbehandlingssystem V-skrift 2003:1 Sid. 2 (9) Förord Visst är det rationellt och klokt att även beakta kostnaden för drift

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: SMÖGENÖN 73:1 Besiktningsuppgifter Datum: 2014-05-23 Byggnadens adress: HAMNEN 3 45043 SMÖGEN Utetemperatur: 22 C Besiktningstekniker/ort:

Läs mer

Boverkets författningssamling

Boverkets författningssamling Boverkets författningssamling Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader; BFS 2013:xx Utkom från trycket den 0 månad 2013 beslutade

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: LINDRUM 1:28 Besiktningsuppgifter Datum: 2012-11-19 Byggnadens adress: EKHAGA 51462 ÖLSREMMA Utetemperatur: 2 C Besiktningstekniker/ort:

Läs mer

Maratonvägen 36 energieffektiv renovering

Maratonvägen 36 energieffektiv renovering BeBo, är Energimyndighetens beställargrupp för bostäder. BeBo-medlemmarna, några av landets största fastighetsägare inom bostadssektorn, driver inom nätverket olika utvecklingsprojekt med inriktning mot

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TORMESTORP 78:16 Besiktningsuppgifter Datum: 2010-10-07 Byggnadens adress: ÅKERVÄGEN 2 28146 TORMESTORP Utetemperatur: 11

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Erfarenheter kring upphandling av solcellsanläggningar. Kungsbacka kommun Gustav Larsson

Erfarenheter kring upphandling av solcellsanläggningar. Kungsbacka kommun Gustav Larsson Erfarenheter kring upphandling av solcellsanläggningar Kungsbacka kommun Gustav Larsson Kungsbacka kommun Förvaltningen för Service Serviceområde fastigheter Lokalvård, Upphandling, Medborgarservice, Måltid

Läs mer

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer

Latorps Byalag Onsdag 2014 01 29 18.30 20.30

Latorps Byalag Onsdag 2014 01 29 18.30 20.30 Latorps Byalag Onsdag 2014 01 29 18.30 20.30 VÄLKOMNA Latorps Byalag Onsdag 2014 01 29 18.30 20.30 Välkomna Presentation av projektet Träff 1,2,3,4,5,6 Studiebesök Intresse, eget gemensamt (andel) Administration,

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57 Utgåva 1:1 2014-03-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Sädeskornet 57 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus. Åsa Wahlström

Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus. Åsa Wahlström Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus Åsa Wahlström Poseidon lågenergihus Backa (Mattias Westher) Energibesparingspotential År 2020 kan 0,7 TWh/år besparas om installation av

Läs mer

Boverkets Byggregler, BBR 2012

Boverkets Byggregler, BBR 2012 Boverkets Byggregler, BBR 2012 Isolering vid nybyggnad, ombyggnad och ändring T3-01 2012-01. Ersätter Boverkets Byggregler, BBR Isolering av klimatskärm och tekniska installationer T3-01 2009-03 B5-02

Läs mer

Boverkets byggregler, BBR, avsnitt 9 BFS 1993:57 med ändringar t.o.m. BFS 2008:20

Boverkets byggregler, BBR, avsnitt 9 BFS 1993:57 med ändringar t.o.m. BFS 2008:20 13, avsnitt 9 BFS 1993:57 med ändringar t.o.m. BFS 2008:20 Denna författning träder i kraft den 1 februari 2009. Äldre bestämmelser får tillämpas på arbeten som kräver bygganmälan och för vilka bygganmälan

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: ÄLVSBORG 101:9 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-06-02 Byggnadens adress: BLODBOKSGATAN 21 42674 VÄSTRA FRÖLUNDA Utetemperatur: 11

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: BÖ 49:19 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-05-28 Byggnadens adress: ÖRGRYTE STOMGATA 12A 41267 GÖTEBORG Utetemperatur: 11 C Expert:

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Kollanda 1:19

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Kollanda 1:19 Utgåva 1:1 2012-04-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Kollanda 1:19 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4

VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4 VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4 ENERGIDEKLARATION Kommentarer Kiruna 2015-06-26 Arctic CAD & Teknik Tommy Krekula Sid 1 (4) KOMMENTARER ENERGIDEKLARATION Objekt: Småhus Älven 4, Virvelvägen 69, Kiruna Ägare:

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 94131

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 94131 Energideklaration Version: Dekl.id: 2.1 572627 Byggnaden - Identifikation Län Norrbotten Kommun Piteå Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Flädern 1 Husnummer 1 Adress Skomakargatan 7 Prefix byggnadsid

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Finneskog 21:13

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Finneskog 21:13 Utgåva 1:1 2013-02-12 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Finneskog 21:13 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 208359 Byggnaden - Identifikation Län Skåne Kommun Ängelholm Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) JUNGMANNEN 10 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: ANNESTAD 1:12 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-09-28 Byggnadens adress: Utetemperatur: FRÄMMESTAD JON-HENRIKSGÅRDEN 205 10 C 46597

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: BERGSTENA 7:6 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-07-20 Byggnadens adress: BERGSTENA LEDSGÅRDEN 1 44192 ALINGSÅS Utetemperatur: 16

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:286

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:286 Utgåva 1:1 2014-05-19 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Rindö 3:286 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Varför är byggprodukter CE-märkta? Foto: Morgan Carlsson

Varför är byggprodukter CE-märkta? Foto: Morgan Carlsson Varför är byggprodukter CE-märkta? Foto: Morgan Carlsson 1 juli 2013 Från den 1 juli 2013 ska många byggprodukter vara CE-märkta för att få säljas i Sverige och 32 andra länder. På vilket sätt produkterna

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vågbro 26:1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vågbro 26:1 Utgåva 1:1 2012-10-23 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Vågbro 26:1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 42167

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 42167 Energideklaration Version: Dekl.id: 2.0 468925 Byggnaden - Identifikation Län Västra Götaland Kommun Göteborg Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Näset 125:2 Husnummer 1 Adress Södra Breviksvägen

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: BÖ 67:15 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-05-15 Byggnadens adress: RANGELTORPSGATAN 29 41269 GÖTEBORG Utetemperatur: 10 C Expert:

Läs mer

Brogården passivhusrenovering

Brogården passivhusrenovering Beställargruppen bostäder, BeBo, är ett samarbete mellan Energimyndigheten och några Sveriges största fastighetsägare med inriktning mot bostäder. Gruppen driver olika utvecklingsprojekt med inriktning

Läs mer

Certifieringsregler för VIM-märkning av värmeisoleringsprodukter SPCR 151

Certifieringsregler för VIM-märkning av värmeisoleringsprodukter SPCR 151 Certifieringsregler för VIM-märkning av värmeisoleringsprodukter SPCR 151 SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut SP Swedish National Testing and Research Institute Certifiering SPCR 151 Oktober

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KLOSTRET 1 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-09-01 Byggnadens adress: RÖNNOWSGATAN 4 29631 ÅHUS Utetemperatur: 17 C Expert: Tomas

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 272591 Byggnaden - Identifikation Län Dalarna Kommun Gagnef Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) BODARNA 20:26 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Besiktningsuppgifter Datum: FACKELBLOMSTRET 7. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnadens adress:

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Besiktningsuppgifter Datum: FACKELBLOMSTRET 7. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnadens adress: ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Besiktningsuppgifter Datum: FACKELBLOMSTRET 7 Byggnadens adress: 2015-10-14 Utetemperatur: SOLHAGAVÄGEN 42 16352 SPÅNGA -1 C Expert:

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197 Utgåva 1:1 2013-04-11 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ålsta 3:197 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer