Isolerguiden Bygg 06

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Isolerguiden Bygg 06"

Transkript

1 Isolerguiden Bygg 06

2 Isolerguiden Bygg 06 är publicerad av Swedisol, föreningen för tillverkare av högeffektiv mineralullsisolering. Författare är Gunnar Anderlind och Claes-Göran Stadler. Produktion: Niklas Brodd Copyright: Swedisol och författarna

3 Innehåll Sid Förord 4 Inledning 6 Huset som energisystem 10 Lågenergihus 10 Energihushållning 12 Miljöhänsyn 12 Optimal isolering 13 Rekommenderade isolertjocklekar 14 Kraven på energihushållning i BBR 15 Reglernas omfattning Normtexten 16 Allmänt 16 Ventilation (avsnitt 6:25 i BBR) 17 Termisk komfort (avsnitt 6:42 i BBR) 17 Fuktsäkerhet, lufttäthet (avsnitt 6:53 i BBR) 19 Grundkrav bostäder Normtexten 20 Konsekvenser om kraven inte uppfylls 21 Systemgräns 21 Krav på U m 21 Klimatets inverkan 21 Mätning av energiförbrukningen 22 Korrigering av uppmätt energianvändning 22 Direktelvärmda bostäder 23 A temp 23 Klimatskärm 23 Grundkrav Lokaler Normtexten 24 Allmänt 24 Inverkan av rumshöjd 24 Speciellt tillägg för ventilation 24 Alternativt krav för mindre bostäder Normtexten 25 Allmänt 25 Fönster- och dörrarea 26 Täthet 26 Värmeåtervinning 26 Direktverkande elvärme 26 Sid Swedisols rekommendationer Metodik vid projektering 26 Krav på U m 27 Bakgrund till kravet på U m 27 Beräkning av U m motiverad 27 Rekommenderade isolertjocklekar 28 Beräkning av värmegenomgångskoefficient, U m 29 Normtexten 29 Allmänt 29 Bestämning av värmegenomgångsoch köldbryggekoefficienter, U i, Ψ k, Χ j 30 Hjälpmedel från medlemsföretagen Beräkning av U m 30 Bilagor 31 Bilaga A. Beräkning av U-värde enligt standard. 32 Bilaga B. Beräkning av U- och Ψ-värden med formler. 46 Bilaga C. Byggdelar ovan mark 50 Bilaga D. Byggdelar mot mark 60 Bilaga E. Köldbryggor vid fönster 64 Bilaga F. Övriga köldbryggor 69 Bilaga G. Blankett U m 75 Bilaga H. Konstruktiv utformning 82 Bilaga I. Skillnad mellan BBR 10 och BBR Bilaga J. Optimal isolertjocklek 88 Bilaga K. Kvalitetsmärkning och etikettering 98 Bilaga L. Branschgemensamma 103 aktiviteter Bilaga M. Vissa förkortningar 105 och begrepp Bilaga N. Standardförteckning 110 och referenser

4 Förord Swedisol har sedan 1988 publicerat ett hjälpmedel för att underlätta tolkningen och tillämpningen av våra svenska byggregler för värmeisolering, eller som avsnitt 9 heter i Boverkets byggregler (BBR) Energihushållning. När nu den fjärde utgåvan av Swedisols Isolerguide presenteras under hösten 2006 så har just en reviderad utgåva av BBR presenterats. Den heter Regelsamling för byggande. Boverkets Byggregler, BBR. BFS 1993:57 med ändringar till och med 2006:12. Den nya föreskriften innehåller inte några speciella skärpningar av kraven på energihushållning, tvärtom har ambitionen från Boverkets sida varit att bibehålla den tidigare kravnivån, som infördes i början av 80-talet. Dock har man ändrat formuleringen av kraven, man anger nu en högsta tillåten energiförbrukning uttryckt i kwh/m2 och ger rådet att energiförbrukningen skall verifieras genom mätningar under ett år. I ett riksdagsbeslut i juni 2006 fick Boverket i uppdrag att skärpa reglerna för byggnader med direktverkande el och för flerbostadshus oberoende av uppvärmningsform. Dessutom uppmanas Boverket att utreda möjligheterna att införa energikrav för befintliga byggnader. Vi kan alltså förvänta oss ganska täta revideringar under de närmaste åren. Regler för eluppvärmda bostäder och lokaler har aviserats till i början av år Skärpningen för flerbostadshus kommer senare. Normen ger stor frihet när det gäller att välja energitekniska lösningar. Allt flera börjar dock nu att argumentera för den av Swedisol länge hävdade grundfilosofin: Lägg först fast en genomtänkt utrymmessnål planlösning. Välj en god isolering och täthet hos byggnadens klimatskärm. Dimensionera därefter försörjningssystemen efter förväntade behov. Använd energiformer med minsta möjliga miljöpåverkan. Så kallade lågenergibyggnader som nu blir allt vanligare omfattas just av denna filosofi. Tack vare en väl isolerad klimatskärm kan man använda ett mycket enkelt uppvärmningssystem med bibehållen god komfort inomhus. Låga driftskostnader kompenserar snabbt den lilla merinvestering som krävs!

5 Det är Swedisols förhoppning att denna skrift skall underlätta övergången från att ställa direkta krav på byggnadens klimatskärm till att kräva en maximalt tillåten energiförbrukning för byggnaden. Vi hoppas också att Isolerguiden skall fortsätta att vara ett mycket utnyttjat och intressant hjälpmedel i undervisningen vid våra tekniska högskolor och gymnasier. swedisol förening för tillverk are av högeffektiv mineralullsisolering

6 Inledning Den 1 juli 2006 infördes ett reviderat avsnitt om Energihushållning i Boverkets Byggregler, BBR. Under en övergångstid fram till den 30 juni 2007 får det gamla avsnittet 9 i BBR tillämpas vid projektering. Sedan blir det nya avsnittet bindande. Revideringen är en följd av EU:s direktiv Energy Performance of Buildings (EPBD) ett direktiv som trädde i kraft den 4 januari Enligt detta så förväntas medlemsländerna skärpa sina energihushållningskrav samtidigt som man inför krav på energideklaration av både nya och befintliga byggnader. BBR:s avsnitt 9 gäller dock endast för nya byggnader. Bindande regler vid renovering av det befintliga byggnadsbeståndet saknas i dagsläget, juli 2006, men kan förväntas komma inom kort. Märkligt nog anger Boverket även vid denna revidering att målsättningen har varit att bibehålla den kravnivå som infördes i slutet av 1980-talet. Detta trots att energipriserna mångdubblats sedan dess. Man anser sig inte ha fått direktiv uppifrån om att skärpa kraven. Om man enbart ser till de siffervärden som uttrycker kravet på energihushållning så stämmer det att kravnivån är oförändrad för småhus men det stämmer inte för större byggnader, där den är avsevärt lindrad. Om man emellertid ser till rådet om hur kravet skall verifieras, nämligen med mätning av den verkliga energianvändningen under ett år, så innebär de nya reglerna en klar skärpning för småhus. Projekteringen måste ju göras med viss säkerhetsmarginal till kraven t.ex. med den förväntade verkliga inomhustemperaturen, med hänsyn till vädring, otätheter och till utrustningars förväntade verkningsgrader i den verkliga situationen. Även om man tar hänsyn till mätningskravet är dock kravnivån för flerbostadshus lindrad jämfört med föregående BBR. Detta att låta mätningar av den verkliga energiförbrukningen avgöra om byggnaden uppfyller kraven i BBR är ett nytt synsätt. Vad som skall hända om byggnaden inte visar sig uppfylla kraven är något oklart. Den yttersta konsekvensen är dock enligt Boverket att byggnader som inte uppfyller lagen, för kravet är ju en svensk lag, skall rivas! Det skall bli intressant att följa vad som kommer att hända, men denna Boverkets tolkning ger ju ytterligare ett starkt skäl till att projektera med god marginal till kraven! Huvudkravet på byggnadens energistatus är numera uttryckt som en maximalt tillåten energianvändning i kwh per m² och år. I denna skrift har vi begränsat oss till att beskriva klimatskärmens inverkan på energibalansen och alltså inte

7 redovisat hur man beräknar byggnadens totala energianvändning. När det gäller kraven på byggnadens klimatskärm så införs en del förenklingar vid beräkning av U-värden. Nytt är att effekten av köldbryggor skall räknas in i det s. k. U-medelvärdet, den genomsnittliga värmegenomgångskoefficienten. För tillbyggnader med area mindre än 100 m 2 så kan BBR:s krav också uppfyllas med god isolering av de enskilda byggnadsdelarna, med god lufttäthet och med värmeåtervinning ur ventilationsluften. Swedisol redovisar en förenklad metod för att med hög precision beräkna byggnadsdelarnas U-värden och effekten av köldbryggor. Beräkningar med förenklade formler ersätter den ofta komplicerade beräkningsgången i olika standarder. Swedisol erbjuder även ett beräkningsprogram som kan laddas ned från hemsidan. I Bilaga J presenteras en metod, den s.k. ENEU -metoden, för att dimensionera en isolering. Metoden ger livscykelkostnaden, LCC, för en konstruktion. Den har sedan flera år använts för att underlätta utvärdering av anbud avseende energikrävande utrustning inom verkstadsindustrin. Här har den nu anpassats för att dimensionera isolertjocklek och att utvärdera anbud för isolerade konstruktioner. Swedisol har använt metoden för att ta fram rekommenderade isolertjocklekar. Som senare skall framgå uppfyller dessa med god marginal kraven i BBR. EPBD rekommenderar en översyn av kravnivåerna åtminstone vart 5:e år. Boverket har inte uttryckt någon ambition när det gäller revidering men genom riksdagsbeslut i juni 2006 har Boverket fått i uppdrag dels att snabbt införa skärpta krav för byggnader uppvärmda med direktverkande el, dels att föreslå en skärpning för flerbostadshus. Förslaget för eluppvärmda bostäder och lokaler är idag, augusti 2006, ute på remiss och förväntas träda i kraft den 1 januari Skärpningen för flerbostadshus kommer senare. Avsikten med Swedisols skrift är att underlätta arbetet vid projektering med mineralullsisolerade konstruktioner främst för att finna den ekonomiskt optimala isolertjockleken. Skriften ger även anvisningar för hur man visar att isolerstandarden uppfyller kraven i BBR. Dessa är dock idag mera att likna vid hygieniska gränsvärden och ligger därför på en nivå långt under idag etablerad isolerstandard.

8

9 Huset som energisystem

10 10 H u s e t s o m e n e r g i s y s t e m Den som vill optimera energianvändningen i en byggnad bör välja nedanstående dimensioneringsstrategi. Den grundar sig på att klimatskärmen normalt ska fungera i år medan byggnadens installationer kommer att renoveras med jämna mellanrum och att man då får en naturlig möjlighet att uppgradera dem till modernare teknik. Lägg först fast en genomtänkt utrymmessnål planlösning. Välj en god isolering och täthet hos byggnadens klimatskärm. Dimensionera därefter försörjningssystemen efter förväntade behov. Använd energiformer med minsta möjliga miljöpåverkan. Vill man konstruera ett hus som uppfyller kraven på god energihushållning på ett optimalt sätt så måste man alltså se till helheten och inte bara till de enskilda delarna. Ofta visar det sig att extra isolering leder till att man kan välja ett enklare och billigare uppvärmningssystem. Lågenergihus Ett mycket uppmärksammat exempel på lågenergihus är en serie radhus i Lindås Park utanför Göteborg. Där klarar man uppvärmningen med ett enkelt elvärmebatteri i ventilationskanalerna för tilluft och den elvärmen behöver bara träda in vid extrema förhållanden kwh per år har Statens Provnings- och Forskningsinstitut registrerat som total energiförbrukning för de uppföljda husen. Traditionella småhus använder idag kwh per år. Lindåshusen nöjer sig alltså med en tredjedel av detta! Den extremt låga energiförbrukningen har man lyckats åstadkomma med hjälp av en väggisolering på 43 cm, en bjälklagsisolering på 48 cm och en väl genomtänkt placering av bra fönster. Dessutom har man varit mycket noga med att göra byggnadens klimatskärm lufttät. Solfångare för tappvarmvatten och ett effektivt värmeåtervinningsaggregat för ventilationsluften bidrar också till att hålla energiförbrukningen nere. Produktionskostnaden för husen ligger endast marginellt högre än för traditionella hus. Man har använt de minskade kostnaderna för installationer till att göra en högkvalitativ klimatskärm.

11 H u s e t s o m e n e r g i s y s t e m 11 Nu finns husen utan värmesystem i verkligheten Hans Eek Hus utan värmesystem i vårt kalla klimat, är det möjligt? Ja, inte bara möjligt utan också verkligt. För i naturskön miljö i Lindås 20 km söder om Göteborg har Egnahemsbolaget byggt 20 radhus, där ett traditionellt uppvärmningssystem har ersatts med värmeväxlare, i kombination med extra välisolerade konstruktioner och solfångare. Radhusen har ritats av EFEM arkitektkontor och är resultatet av ett flerårigt forskningsprojekt i samarbete med Chalmers, Formas, Lunds Tekniska Högskola, och SP, Sveriges Provnings- och forskningsinstitut. De energisnåla husen är extremt välisolerade. Ytterväggarna har 43 cm isolering. Foto: Hans Eek Lindås-projektet har nu fått många efterföljare inte minst utomlands. I Tyskland och i Österrike byggs löpande stora områden med vad som nu börjar kallas passivhus. I Sverige är under år 2005/06 de mest uppmärksammade exemplen radhusen i Glumslöv och kvarteret Oxtorget i Värnamo. Flera områden är under projektering. Både befintliga byggnader och nya kommer att byggas med passivhusteknik i framtiden. Via nedanstående länkar finns information som uppdateras löpande Intressanta länkar från Tyskland, Österrike, Norge och IEA:

12 12 H u s e t s o m e n e r g i s y s t e m Energihushållning Vad är en god energihushållning? För vem skall den vara god? För husägaren? För hyresgästen? För samhället? Här finns egentligen inte någon motsättning. Om man väljer den privatekonomiskt mest lönsamma isolertjockleken (den som i dagligt tal brukar kallas för ekonomisk isolertjocklek) så visar det sig att den i allmänhet är kraftigare än vad BBR kräver. Den ger dessutom ett behagligare inomhusklimat och den ger framför allt bättre energihushållning sett från samhällets synpunkt när nu även miljöhänsyn allt oftare vägs in. Den mest lönsamma isoleringen måste beräknas utifrån en viss livstid för huset. Mineralull slits inte, kräver inget underhåll och behöver inte bytas ut. Man brukar räkna med en livstid på 50 år för klimatskalet, fönster undantagna, vilket skulle motsvara en tänkt brukstid för byggnaden. Det är egentligen alldeles för lite. De flesta byggnader har en mycket längre livslängd. Om konstruktionen är rätt utformad finns det ingenting som påverkar mineralullen där den ligger på plats. Den har avsedd isolerande effekt så länge den finns där och hur gammal en isolering kan bli det vet vi ännu inte. Livslängden är i praktiken obegränsad. Det är därför som en livscykelanalys för en mineralullsisolerad konstruktion visar att man borde isolera avsevärt mycket mera än vad BBR anger. Det är alltså viktigt att man isolerar ordentligt med sikte på framtiden när man bygger nytt eller renoverar. Sett över byggnadens livstid så finns det knappast någon åtgärd som är så lönsam för husägaren som just en kraftig isolering. Speciellt om man som i exemplen ovan då kan välja ett enklare uppvärmningssystem. I Bilaga J visas en metod för att dimensionera isolertjockleken. Även om en bättre isolerstandard än vad BBR kräver ibland ökar byggkostnaden så är det nästan alltid en mycket lönsam åtgärd i förhållande till sin effekt. På några få år har den extra isoleringen betalat sig. Det ligger alltså god ekonomi i att gardera sig mot stigande energipriser så att man slipper göra en större investering i tilläggsisolering längre fram. Att välja en hög isolerstandard är en lönsam försäkring mot framtida energiprishöjningar! Miljöhänsyn Hur är det då med inverkan av isolering på vår miljö? Leder tillverkning och transport av isolering till stor miljöförstöring? Hur tar man slutligt hand om isoleringen vid rivning? Om man ser till byggnadens hela livstid så svarar drift och underhåll för ca 85% av den totala miljöbelastningen.

13 H u s e t s o m e n e r g i s y s t e m 13 Totalt dominerande är energi till värme och varmvatten. Cirka 15 % kommer från tillverkningsprocessen och mindre än 1 % från rivningen. Det är lätt att visa att en investering i extra mycket isolering återbetalar sig mångfalt om man ser till miljöbelastningen för hela livscykeln. Och denna extra isolering är även motiverad av rent privatekonomiska skäl. Att använda värmeisolering har en mycket positiv inverkan på miljön. Tillverkning inklusive råvaruuttag, transporter och montage ger en negativ miljöpåverkan som kompenseras redan under det första året som isoleringen används. Man brukar säga att miljönyttan är flera hundra gånger större än miljöbelastningen. Optimal isolering Av tradition har vi brukat räkna ut vad som är ekonomiskt optimal isolertjocklek för olika konstruktioner i en byggnad. Man tar då hänsyn till att byggkostnaderna stiger när man ökar isoleringen. Men samtidigt minskar den årliga energiförbrukningen utan att man har några utgifter för underhåll. Ett schematiskt exempel visas här för ett traditionellt vindsbjälklag där den ekonomiska tjockleken brukar hamna runt 50 cm. Man finner denna där kurvan har sitt minimum, enkelt uttryckt den lägsta årliga utgiften för bygg- och energikostnad. I figuren har även antytts var en miljömässigt optimal isolertjocklek hamnar. Kurvan representerar summan av miljöpåverkan vid uppförandet och för årlig drift. Den miljömässigt optimala tjockleken hamnar för vindbjälklaget på orealistiska 2,5 m. Det beror främst på att de extra effekterna på miljön när tjockleken ökas nästan bara kommer från själva En byggnads totala miljöbelastning Uppoffring Normal isolering Ökad isolering Tillverkning Bruksskede Rivning Total miljöbalans för mineralullsisolering Positivt bidrag Negativt bidrag Tillverkning Bruksskede Rivning Ekonomi isoleringen. Kalkylen visar att en satsning på isolertjocklekar utöver det vanliga också innebär en satsning på vår miljö. Miljö 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 Optimal tjocklek i m

14 14 H u s e t s o m e n e r g i s y s t e m Rekommenderade isolertjocklekar I nedanstående tabell redovisas Swedisols rekommenderade isolertjocklekar för landets två klimatzoner. Ekonomiskt optimala isolertjocklekar kan naturligtvis väljas annorlunda beroende på lokala klimatiska förhållanden eller andra ekonomiska förutsättningar. Även konstruktionsvalet kan ha stor betydelse. Isolerprodukter som fyller annan funktion än att vara enbart isolerande är ofta dyrare och leder därför till lägre optimala tjocklekar. Detta är en av förklaringarna till att den optimala tjockleken varierar t.ex. för olika takkonstruktioner. De rekommenderade isolertjocklekarna är väl beprövade under många år. I lågenergibyggnader har man tillgodoräknat sig effekten av ett förenklat uppvärmningssystem och därmed kommit fram till ännu större isolertjocklekar. Se nedan! Swedisols beräkningar är utförda med den s.k. LCC Energi -metoden som redovisas i Bilaga J. Konstruktion Klimatzon Klimatzon Lågenergihus söder norr Direktel småhus mm U i mm U i mm U i Yttervägg, lätt 300 0, , ,08 fasad eller tegel Yttervägg, putsad 270 0, , ,08 Vindsbjälklag 500 0, , ,06 Låglutande tak och 240 0, ,13 industritak Krypgrund 340 0, , ,08 Platta på mark 200 0, , ,12 Platta på mark, golvvärme 300 0, , ,10

15 Kraven på energihushållning i BBR

16 16 K r a v e n p å e n e r g i h u s h å l l n i n g i B B R Reglernas omfattning Energihushållningskravet gäller för all nyproduktion med nedan angivna undantag. Byggnader skall vara utformade så att energianvändningen begränsas genom låga värmeförluster, lågt kylbehov, effektiv värme- och kylanvändning och effektiv elanvändning. Allmänt råd Regler om ventilation finns i avsnitt 6:25, om termisk komfort i 6:42 och om fuktsäkerhet i avsnitt 6:53. Reglerna gäller för alla byggnader med undantag för växthus eller motsvarande byggnader som inte skulle kunna användas om dessa krav behövde uppfyllas, byggnader eller delar av byggnader som endast används under kortare perioder och byggnader där inget uppvärmnings- eller kylbehov finns under större delen av året. Kraven enligt avsnitt 9:2, 9:3 och 9:4 behöver inte uppfyllas för byggnader där värmetillskottet från industriella processer inom byggnaden täcker större delen av uppvärmningsbehovet. Detta skall visas genom särskild utredning. Svenska regler Bestämmelserna i avsnittet om energihushållning gäller för de flesta byggnader. Exempel på undantag är en sommarstuga eller en tillfällig byggnad som används i stället för en som är under uppförande. Undantag gäller även för industribyggnader med mycket processenergi om man visar att processenergin täcker större delen av uppvärmningsbehovet. Här gäller det dock att tänka på att en framtida förändring av verksamheten kan leda till krav på energiupprustning. Det är därför en klok åtgärd att isolera byggnaden så att man undviker krav på att tilläggsisolera i efterhand om verksamheten i byggnaden förändras. Det är kostsamt att tilläggsisolera i efterhand! Även komfortmässiga och hygieniska skäl talar för att man bör värmeisolera byggnaden ordentligt. Rådstexten anger att byggnaden måste uppfylla vissa minimikrav på ventilation, termisk komfort och fuktsäkerhet. Om man följer rekommendationerna i Bilaga H, Konstruktiv utformning, i denna skrift så får man en klimatskärm som ger goda förutsättningar för att byggnaden skall fungera på avsett sätt.

17 K r a v e n p å e n e r g i h u s h å l l n i n g i B B R 17 Ventilation (avsnitt 6:25 i BBR) I BBR:s avsnitt om ventilation anges de minimikrav på ventilationsflöden som skall beaktas vid beräkning av byggnadens energiförbrukning. Dessa kommenteras inte vidare i denna skrift. Termisk komfort (avsnitt 6:42 i BBR) Byggnader och deras installationer skall utformas, så att termisk komfort som är anpassad till utrymmenas avsedda användning kan erhållas vid normala driftsförhållanden. Allmänt råd Byggnader bör vid DVUT utformas så att den lägsta riktade operativa temperaturen i vistelsezonen beräknas bli 18 ºC i bostads- och arbetsrum och 20 ºC i hygienrum och vårdlokaler samt i rum för barn i förskolor och för äldre i servicehus och dylikt, den riktade operativa temperaturens differenser vid olika punkter i rummets vistelsezon beräknas bli högst 5K och yttemperaturen på golvet under vistelsezonen beräknas bli lägst 16 ºC (i hygienrum lägst 18 ºC och i lokaler avsedda för barn lägst 20 ºC) och högst 26 ºC. Dessutom bör lufthastigheten i ett rums vistelsezon inte beräknas överstiga 0,15 m/s under uppvärmningssäsongen och lufthastigheten i vistelsezonen från ventilationssystemet inte överstiga 0,25 m/s under övrig tid på året. Det är viktigt att observera att man i hygienutrymmen eller i vissa lokaler där barn eller äldre vistas anser att den operativa temperaturen bör vara 2 C högre än i andra utrymmen. Normalt kan man säga att den riktade operativa temperaturen i den mest känsliga punkten framför ett fönster ligger cirka 2 C lägre än rumsluftens temperatur. Det innebär att man skall använda en inomhustemperatur på minst 22 C när man projekterar och beräknar byggnadens energiförbrukning Den riktade operativa temperaturen eller den operativa temperaturen som man normalt säger är den temperatur som människan upplever när hon vistas i ett rum. Fastän lufttemperaturen är densamma så upplever man det som kalllare framför ett fönster en kall vinterdag än framför brasan. Och framför brasan känns det ofta kallt på ryggen. Det är alltså den av människan upplevda genomsnittliga temperaturen som Boverket ger rekommendationer om. Det finns avancerad mätutrustning för att mäta den riktade operativa temperaturen.

18 18 K r a v e n p å e n e r g i h u s h å l l n i n g i B B R Men vad är det då som gör att vi fryser fastän termometern visar på en normal temperatur? Framför allt är det fyra faktorer som avgör den upplevda temperaturen Kallras. Det känner vi vid fönster. Luft som kyls ner av den kalla glasrutan blir tyngre och sjunker ner mot golvet. Det kan resultera i att man fryser om fötterna om man sitter nära ett fönster. Det var därför som man tidigare alltid placerade radiatorer under fönstret. Med dagens standard på fönster är detta normalt inte nödvändigt för att undvika obehag av kallras. Otätheter. Dessa kan ge upphov till drag när lufttrycket inomhus är lägre än lufttrycket utomhus. Så är ofta fallet i byggnadens nedersta våningar under vintern. Otätheter beror på slarv vid uppförandet av byggnaden eller på felaktig projektering. Otätheterna bör man åtgärda när man upptäcker dem. De kan ju även orsaka fuktskador inuti konstruktionen även om det då ofta handlar om att den varma och fuktiga inomhusluften tränger ut genom otätheten. Läs mera om konstruktiv utformning i Bilaga H. Ventilation. Felaktigt placerade eller riktade ventilationsdon kan upplevas på ett liknande sätt som drag från otätheter. Men även om luften från ventilationen är varm så kan den upplevas som obehaglig. Studier har visat all lufthastigheter över 0,15 m/s kan förorsaka obehag. Värmestrålning. Den känner vi från alla ytor som är kalla, oftast på grund av att de är dåligt isolerade. Egentligen är det så att värme transporteras från oss till den kallare ytan och då kyls huden ner. Men upplevelsen är att ytan strålar kallt. De kallaste ytorna är normalt fönster eller ytterdörrar men även väggar i äldre hus. Ytor som ligger nära köldbryggor blir också avkylda. En kall yta drar ofta till sig smuts. Det är därför som man t.ex. ofta kan se alla kalla spikhuvuden i äldre byggnader. Om man tänker på dessa faktorer när man projekterar och bygger så råkar man sällan i konflikt med BBR:s krav på termiskt rumsklimat.

19 K r a v e n p å e n e r g i h u s h å l l n i n g i B B R 19 Allmänt om bestämmelserna i Boverkets Strålning Kallras Drag Isolerfel Fuktsäkerhet, lufttäthet (avsnitt 6:53 i BBR) I BBR:s avsnitt om fuktsäkerhet påpekas att man bör göra en fuktsäkerhetsprojektering där man tar hänsyn till de ur fuktsynpunkt mest ogynnsamma förhållandena. Lufttätheten behandlas under avsnittet om fuktsäkerhet. Orsaken är att det ofta är okontrollerat luftläckage som ger upphov till fuktskador. Men luftläckning kan även försämra den termiska komforten och ventilationseffektiviteten. Något kvantifierat krav på lufttäthet anges inte i det allmänna avsnittet 6:53. I BBR:s särbestämmelser för små bostadshus anges dock att det genomsnittliga luftläckaget vid +/- 50 Pa tryckskillnad inte får överskrida 0,6 l/s,m 2.

20 20 K r a v e n p å e n e r g i h u s h å l l n i n g i B B R Grundkrav bostäder Normtexten Bostäder skall vara så utformade att byggnadens specifika energianvändning högst uppgår till 110 kwh per m 2 golvarea (A temp ) och år i klimatzon söder och 130 kwh per m 2 golvarea (A temp ) och år i klimatzon norr. För en- och tvåbostadshus med direktverkande elvärme som huvudsaklig uppvärmningskälla får byggnadens specifika energianvändning högst uppgå till 75 kwh per m 2 golvarea (A temp ) och år i klimatzon söder och 95 kwh per m 2 golvarea (A temp ) och år i klimatzon norr. Allmänt råd I byggnadens specifika energianvändning ingår inte hushållsel. Garage skall inte medräknas i golvarean A temp. Byggnadens specifika energianvändning får reduceras med energi från i byggnaden installerade solfångare och solceller Den högsta genomsnittliga värmegenomgångskoefficienten (U m ) får för de byggnadsdelar som omsluter byggnaden (A om ) inte överskrida 0,50 W/m 2K i bostäder. Allmänt råd Kraven bör verifieras dels genom beräkning av byggnadens förväntade specifika energianvändning och genomsnittliga värmegenomgångskoefficient vid projekteringen dels genom mätning av specifika energianvändningen i den färdiga byggnaden. Utifrån dessa förutsättningar bör kontrollplanen utformas så att slutbevis kan meddelas före mätning och byggnaden därmed kan tas i bruk. Vid beräkning av byggnadens förväntade specifika energianvändning bör lämpliga säkerhetsmarginaler tillämpas så att kravet på byggnadens specifika energianvändning uppfylls när byggnaden tagits i bruk. Beräkningar bör utföras med utgångspunkt i aktuell inne- och utetemperatur, normalt brukande av tappvarmvatten och vädring. Byggnadens energianvändning bör mätas under en sammanhängande 12-månadersperiod, avslutad senast 24 månader efter det att byggnaden tagits i bruk. Normalårskorrigering och eventuell korrigering för onormal tappvarmvattenanvändning och vädring bör redovisas i en särskild utredning. Mätsystem Byggnadens energianvändning skall kontinuerligt kunna följas upp genom ett mätsystem. Mätsystemet skall kunna avläsas så att byggnadens energianvändning för önskad tidsperiod kan beräknas. Allmänt råd Mätning av byggnadens energianvändning kan ske genom avläsning och summering av till byggnaden levererade energimängder (kwh) som används för uppvärmning, kyla, varmvatten samt drift av byggnadens installationer (pumpar, fläktar etc.) och övrig fastighetsel (exkl. hushållsel och verksamhetsel). För energislag som inte erhålls direkt i kwh, t.ex. olja och biobränsle, kan uppmätta volymer av bränslet omräknas till kwh med hjälp av bränsletypernas värmevärde.

21 K r a v e n p å e n e r g i h u s h å l l n i n g i B B R 21 Konsekvenser om kraven inte uppfylls Noterbart är att Boverket inte anger någon metod för att vid projekteringen försäkra sig om att kravet är uppfyllt. Man överlåter alltså till projektören/byggherren att välja metod för att uppskatta energiförbrukningen i förväg men man kräver samtidigt att mätutrustning installeras så att man kan verifiera att kravet är uppfyllt i efterhand. Som allmänt råd anges att kraven bör verifieras dels genom beräkning av byggnadens förväntade energianvändning, dels genom mätning under ett år i den färdiga byggnaden. Vad som händer om uppmätta värden efter s.k. normalårskorrigering (se nedan) ligger över kravnivån anges inte men generellt gäller att en byggnad som inte uppfyller bygglagstiftningen skall åtgärdas eller rivas! Det senare en nog så drastisk åtgärd kan tyckas! Men att i efterhand ge sig in i en nyligen uppförd byggnad för att minska energianvändningen kan vara nog så besvärligt. Projektera därför med god marginal till kraven! Systemgräns Boverket anger tydligt vad som skall inräknas i kravet på byggnadens energianvändning : Den energi som, vid normalt brukande, under ett år behöver levereras till en byggnad (oftast benämnd köpt energi) för uppvärmning, kyla, tappvarmvatten samt drift av byggnadens installationer (pumpar, fläktar etc.) och övrig fastighetsel Observera att det som i dagligt tal benämnes hushållsel i bostäder eller verksamhetsel i lokaler inte skall räknas in i byggnadens energianvändning som den definieras här. Vid projektering kan man alltså tillgodogöra sig gratisvärme från hushållselen men man skall inte räkna in hushållselen i den energiförbrukning som det ställs krav på. Krav på U m För att säkerställa en viss kvalitet på klimatskärmen har Boverket valt att ange ett krav på U-medelvärde. Detta krav har inte någonting med energiekonomi att göra utan är mera avsett att garantera komfort och undvika fuktproblem. Värdet motsvarar det övre gränsvärde för Um som funnits i tidigare versioner av BBR. Det hade varit önskvärt att detta tydligare hade framgått av skrivningarna i BBR. Se nedan under Swedisols rekommendationer. Klimatets inverkan Kravet är nu uttryckt i kwh per m 2 golvarea (A temp ) och år. Detta gör att ju lägre den dimensionerande utomhustemperaturen är eller ju högre inomhustemperatur man vill ha desto mera energieffektiv måste byggnaden göras. (Uppvärmningsenergin i en byggnad ökar med ungefär 5 % för varje grad som

Bilaga A. Beräkning av U-värde enligt standard.

Bilaga A. Beräkning av U-värde enligt standard. 32 B i l a g a A Bilaga A. Beräkning av U-värde enligt standard. A1. Normer och standarder Redovisningen i denna bilaga är i huvudsak baserad på följande handlingar: Boverkets byggregler BBR, avsnitt 9

Läs mer

Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR

Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR 1 Boverkets Byggregler, BBR I Boverkets Byggregler, BBR ställs i avsnitt 9 krav på energihushållning i nya byggnader och tillbyggnader.

Läs mer

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Några nyheter i BBR avsnitt 9 Energihushållning Skärpning av kraven på specifik energianvändning för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme.

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: xxx

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: xxx BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: xxx REMISSUTGÅVA 2006-06-29 Kompletterande föreskrifter gällande byggnader som använder el för uppvärmnings- och kyländamål. Föreslagna ändringar är markerade med

Läs mer

Boverkets Byggregler, BBR Isolering av klimatskärm och tekniska installationer

Boverkets Byggregler, BBR Isolering av klimatskärm och tekniska installationer Boverkets Byggregler, BBR Isolering av klimatskärm och tekniska installationer T3-01 2007-05 B5-02 2007-05 Ersätter Energihushållning, Nya krav i Boverkets Byggregler, BBR 2006-09 Energihushållning Boverkets

Läs mer

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-

Läs mer

Boverkets författningssamling

Boverkets författningssamling Boverkets författningssamling Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) - föreskrifter och allmänna råd; BFS 2015:3 Utkom från trycket den 24 februari 2015 beslutade den 24 februari

Läs mer

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden?

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden? Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden? Mats Rönnelid Energi och miljöteknik Högskolan Dalarna Presentation vid nätverksträff 1 februari 2012 Fönster viktiga för byggnadens

Läs mer

Byggnadstypologier Sverige

Byggnadstypologier Sverige Byggnadstypologier Sverige Inneha llsfo rteckning Byggnadstypologier... 3 Bakgrund... 3 Exempel klimatzon 3 Enfamiljshus byggt innan 1960 (area 125 m 2 )... 4 Exempel klimatzon 3 Enfamiljshus byggt innan

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25 Utgåva 1:1 2014-05-21 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Alva Rangsarve 1:25 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Boverkets byggregler, BBR, avsnitt 9 BFS 1993:57 med ändringar t.o.m. BFS 2008:20

Boverkets byggregler, BBR, avsnitt 9 BFS 1993:57 med ändringar t.o.m. BFS 2008:20 13, avsnitt 9 BFS 1993:57 med ändringar t.o.m. BFS 2008:20 Denna författning träder i kraft den 1 februari 2009. Äldre bestämmelser får tillämpas på arbeten som kräver bygganmälan och för vilka bygganmälan

Läs mer

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle Nya energikrav i BBR Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle BBR 19 (BFS 2011:26) 5. Brandskydd 9. Energihushållning Regler för ändring av byggnader 2012-06-18 Sida

Läs mer

Boverkets Byggregler, BBR

Boverkets Byggregler, BBR Boverkets Byggregler, BBR Isolering av klimatskärm och tekniska installationer T3-01 2009-03. Ersätter Boverkets Byggregler, BBR Isolering av klimatskärm och tekniska installationer T3-01 2007-05 B5-02

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 147:1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 147:1 Utgåva 1:1 2014-03-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ugglum 147:1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8245

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8245 *** Enorm 2004. Version 2.0 Beta 3. 2004 EQUA Simulation AB *** Program 0000. EQUA Simulation AB Objekt: Brogård 1:143. Upplands-Bro K:n Avtal: 181882. Staffan och Jenny Johansson Beräknat av Mathias Karlstad,

Läs mer

Beräkning av U-värde för hus

Beräkning av U-värde för hus Projektnummer Kund Rapportnummer D4.089.00 Lätta, självbärande karossmoduler SICOMP TN06-003 Datum Referens Revision 2006-05-22 Registrerad Utfärdad av Granskad av Godkänd av Klassificering PL RLu AH Öppen

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4 Utgåva 1:1 2015-02-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Tolered 37:4 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20 Utgåva 1:1 2013-05-06 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Bö 36:20 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE ENERGIDEKLARATION

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42 Utgåva 1:1 2014-08-19 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Rindö 3:42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Conny Pettersson 2011-11-24 Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Remisslämnare Organisation Swedisol

Läs mer

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8244

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8244 *** Enorm 2004. Version 2.0 Beta 3. 2004 EQUA Simulation AB *** Program 0000. EQUA Simulation AB Objekt: Brogård 1:143. Upplands-Bro K:n Avtal: 181882. Staffan och Jenny Johansson Beräknat av Mathias Karlstad,

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1. Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1. Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1 Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11 75591 Uppsala Datum 2015-05-27 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

Remiss av ändringsreglerna, dnr: 1101-751/2009

Remiss av ändringsreglerna, dnr: 1101-751/2009 Remiss av ändringsreglerna, dnr: 1101-751/2009 Svar mailas till registraturen@boverket.se Datum 2011-01-31 Remisslämnare Organisation Kontaktperson E-postadress Adress Telefon Swedisol Conny Pettersson

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362 Utgåva 1:1 2014-10-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Västerhejde Vibble 1:362 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Barlingbo Lillåkre 1:24

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Barlingbo Lillåkre 1:24 Utgåva 1:1 2014-05-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Barlingbo Lillåkre 1:24 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energideklaration av Visby Renen 4

Energideklaration av Visby Renen 4 Sida 1 av 5 Energideklaration av Visby Renen 4 SAMMANFATTNING Dokumentet beskriver de beräknade åtgärdsförslag som tagits fram i samband med energideklaration av byggnaden på fastigheten Visby Renen 4.

Läs mer

Karlstads universitet. Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s

Karlstads universitet. Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s Karlstads universitet 1(7) Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) Tentamen Delar, byggmaterial och byggfysik Tid Torsdag 13/1 2011 kl 8.15-13.15 Plats Karlstads universitet Ansvarig Carina Rehnström 070 37 39

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36 Utgåva 1:1 2013-03-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Millegarne 2:36 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem 1 Bygga nytt Påverka energianvändningen i ditt nya hem Du som bygger nytt har chansen att göra rätt från början, vilket är mycket lättare än att korrigera efteråt. Den här broschyren är tänkt att ge en

Läs mer

Detta vill jag få sagt!

Detta vill jag få sagt! Kv Jöns Ols, Energisnålt med konventionell teknik 28 oktober 2004 Byggherrens betydelse Catarina Warfvinge Univ lekt i Installationsteknik vid LTH Uppdragsledare på WSP Byggnadsfysik Detta vill jag få

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112 Byggnadens adress Lingonvägen 5 74340 STORVRETA Datum 2015-05-16 Utetemperatur 14 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Odalbonden 12

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Odalbonden 12 Utgåva 1:1 2014-05-14 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Odalbonden 12 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energikrav för lokalbyggnader

Energikrav för lokalbyggnader Tidigare versioner: Version 1, Augusti 2006 Version 2, Januari 2008 Energikrav för lokalbyggnader Version 3, Augusti 2011 Bakgrund Beställargruppen lokaler, BELOK, är en av Energimyndigheten initierad

Läs mer

Sammanställning Resultat från energiberäkning

Sammanställning Resultat från energiberäkning Sammanställning Resultat från energiberäkning Resultat Fastighetsbeteckning: Freberga 6:171 Namn: Daniel Andersson Datum beräkning: 2014.09.04 08:04 Klimatzon: Byggnadstyp: Ort: Län: Uppvärmning enl. BBR:

Läs mer

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Catarina Warfvinge Linköping 8 sept 2011 Vi har tuffa energisparmål: 20% till 2020 och 50% till 2050! Energianvändning

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45 Utgåva 1:1 2014-03-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Annestorp 27:45 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 7443 EN ISO/IEC 17020 Energideklaration M AJ E L D E N 22 Storsvängen 34 602 43 Norrköping Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 Energiexpert: Niklas Sjöberg Certifierad

Läs mer

Regelsamling för byggande, BBR

Regelsamling för byggande, BBR Boverket Regelsamling för byggande, BBR Supplement februari 2009 9 Energihushållning 2008 Regelsamling för byggande, BBR 2008 Supplement februari 2009, 9 Energihushållning Boverket 2009 1 Titel: Regelsamling

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19 Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21 74335 STORVRETA Datum 2015-09-12 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tubberöd 1:273

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tubberöd 1:273 Utgåva 1:1 2014-09-25 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Tubberöd 1:273 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energirapport. Dimbo 31:1. Dimbo Älvängen, Tidaholm. Certifikatsnummer: 5518. Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult

Energirapport. Dimbo 31:1. Dimbo Älvängen, Tidaholm. Certifikatsnummer: 5518. Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult Energirapport Dimbo 31:1 Dimbo Älvängen, Tidaholm Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult 2015 08 04 Certifikatsnummer: 5518 Det är inte alltid lätt att hålla reda på alla begrepp vad

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Björnäs 12:11

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Björnäs 12:11 Utgåva 1:1 2014-03-28 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Björnäs 12:11 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus.

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Till dig som är fastighetsägare En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Ingen vill betala för energi som varken behövs eller

Läs mer

Passivhus med och utan solskydd

Passivhus med och utan solskydd Passivhus med och utan solskydd Detta projektarbete är en del i utbildning till Diplomerad Solskyddstekniker på Mälardalens Högskola i Västerås under tiden, 2011-01-19 2011-02-23 Passivhus i Sotenäskommun,

Läs mer

Energirapport. med smarta tips. Datum för besiktning: 9 september 2015. Sunnanvindsg 7, Västerås. Besiktigad av (certnr): Ola Eklund (1087)

Energirapport. med smarta tips. Datum för besiktning: 9 september 2015. Sunnanvindsg 7, Västerås. Besiktigad av (certnr): Ola Eklund (1087) Energirapport med smarta tips Datum för besiktning: 9 september 2015 Adress/ort: Sunnanvindsg 7, Västerås Besiktigad av (certnr): Ola Eklund (1087) Företag: Eklund & Eklund Energideklarationer AB Denna

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197 Utgåva 1:1 2013-04-11 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ålsta 3:197 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25 TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt Örebro 2011-10-25 Kristina Landfors KanEnergi Sweden AB Tel: 076-883 41 90 På dagordningen Helhetssyn Renovera och bygga till Klimatskal och isolering Fukt Ventilation

Läs mer

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG Reviderad: 2012-01-17 Fastställd: 2008-04-08 : STYRDOKUMENT Fastighet, Östersunds kommun 2 (6) INNEHÅLL 1 ENERGIBEHOV 4 2 KRAV PÅ BYGGNADSDELAR 5 3 TÄTHET 5 4 MILJÖKLASSNING 5 5 ÖVRIGT 6 3 (6) FÖRKLARING

Läs mer

Resultat från energiberäkning

Resultat från energiberäkning Resultat från energiberäkning 2015-03-19 06:45 Utförd av:, Stiba AB Beräkning enligt BBR 2012. Sammanfattning Klimatzon: III Södra Sverige Närmaste ort: Göteborg Län: Västra Götalands län Atemp bostad:

Läs mer

Uppföljning av lufttäthet i klimatskalet ett år efter första mätningen

Uppföljning av lufttäthet i klimatskalet ett år efter första mätningen Finnängen Husarv. 57, Ljungsbro Datum 2012-02-02 Rapportnummer 12-157 S 1 av ( 8 ) Uppföljning av lufttäthet i klimatskalet ett år efter första mätningen Ansvarig:!!! Fuktsakkunnig, Certifierad Energiexpert

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vågbro 26:1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vågbro 26:1 Utgåva 1:1 2012-10-23 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Vågbro 26:1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57 Utgåva 1:1 2014-03-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Sädeskornet 57 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Frötjärn 6

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Frötjärn 6 Utgåva 1:1 2014-12-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Frötjärn 6 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: NÄVEKVARN 7:350 Besiktningsuppgifter Datum: 2013-02-14 Byggnadens adress: SJÖSKOGSVÄGEN 26 61176 NÄVEKVARN Utetemperatur:

Läs mer

byggnad så effektivt som möjligt, rekommenderar vi att ni genomför de åtgärder som vi ger förslag på.

byggnad så effektivt som möjligt, rekommenderar vi att ni genomför de åtgärder som vi ger förslag på. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Uppsala Årsta 11:127 Byggnadens adress Vinbärsgatan 6 75449 Uppsala Datum 2015-03-27 Utetemperatur 7 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning

Läs mer

VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4

VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4 VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4 ENERGIDEKLARATION Kommentarer Kiruna 2015-06-26 Arctic CAD & Teknik Tommy Krekula Sid 1 (4) KOMMENTARER ENERGIDEKLARATION Objekt: Småhus Älven 4, Virvelvägen 69, Kiruna Ägare:

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9 Utgåva 1:1 2014-08-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Källsätter 1:9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Skånes Energikontor, Energieffektivisering, Lund 9 april

Skånes Energikontor, Energieffektivisering, Lund 9 april Energieffektivisering i flerbostadshus Se helheten, undvik fällorna och prioritera rätt Catarina Warfvinge 130409 Vi har tuffa energimål att klara; år 2020-20% och år 2050 50% Oljekris Energianvändning

Läs mer

Vad är ett passivhus?

Vad är ett passivhus? Vad är ett passivhus? Komfortabelt Miljövänligt Lönsamt Lättskött Vad är ett passivhus? Passivhus har god komfort med bra luft och inget drag eller kallras. Passivhus är prisvärda. Små extrakostnader kompenseras

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Radhus Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17 Byggnadens adress Blomgatan 11A 75231 Uppsala Datum 2015-04-18 Utetemperatur 7 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37 89

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vintergatan 5

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vintergatan 5 Utgåva 1:1 2014-02-07 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Vintergatan 5 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Avsnitt 9. Energihushållning vid byggande

Avsnitt 9. Energihushållning vid byggande Avsnitt 9. Energihushållning vid byggande Innehållsförteckning 9 Energihushållning... 1 9:1 Allmänt... 1 9:11 Tillämpningsområde... 1 9:12 Definitioner... 1 9:2 Bostäder... 4 9:23 Klimatzon III - Åland...

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus.

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. Författare: Daniel Ryman, Lunds Tekniska Högskola. Fokus på livscykelkostnader Debatten i media om långsiktigt hållbart

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KLOSTRET 1 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-09-01 Byggnadens adress: RÖNNOWSGATAN 4 29631 ÅHUS Utetemperatur: 17 C Expert: Tomas

Läs mer

Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras?

Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras? Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras? Catarina Warfvinge Elmia, Energirådgivarnas konferens 20 sep 2011 Energianvändningen har inte sjunkit på 20 år energimålen blir allt tuffare att klara

Läs mer

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet 1 Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet WSP Environmental 2 Miljonprogrammet Bakgrund - Fram

Läs mer

Att tilläggsisolera. swedisol.se

Att tilläggsisolera. swedisol.se Att tilläggsisolera. Klimatskärmen. Väggar, golv och tak samt fönster och ytterdörrar. Energianvändningen i byggnader svarar idag för ca 40% av den totala energianvändning i Sverige. Det är alltså av största

Läs mer

Resultat från energiberäkning

Resultat från energiberäkning Resultat från energiberäkning 2011-02-23 15:48 Utförd av:, Johan Skoog arkitektkontor AB Beräkning enligt BBR 2008. Supplement februari 2009. Sammanfattning Klimatzon: II Mellansverige Närmaste ort: Sundsvall

Läs mer

Energideklaration av fastigheten Umeå Editshem 6 Björkvägen 52

Energideklaration av fastigheten Umeå Editshem 6 Björkvägen 52 Energideklaration av fastigheten Umeå Editshem 6 Björkvägen 52 Datum 2015-08-26 Energiexpert Linus Sandström Besiktningsdatum 2015-08-26 Rapport: Villauppgifter Fastighet Umeå Editshem 6 Kalkylerna grundas

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Jordärtskockan 1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Jordärtskockan 1 Utgåva 1:1 2015-01-16 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Jordärtskockan 1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Arne Elmroth Professor em. Byggnadsfysik, LTH Lunds Universitet Några Begrepp Lufttäthet- Förhindrar luft att tränga igenom byggnadsskalet Vindtäthet- Förhindrar

Läs mer

Boverkets Byggregler, BBR 2012

Boverkets Byggregler, BBR 2012 Boverkets Byggregler, BBR 2012 Isolering vid nybyggnad, ombyggnad och ändring T3-01 2012-01. Ersätter Boverkets Byggregler, BBR Isolering av klimatskärm och tekniska installationer T3-01 2009-03 B5-02

Läs mer

Frågeställningar. Varför energideklarering? Energideklarering av byggnader. Beräkningsmetodik. Energicertifiering av byggnader

Frågeställningar. Varför energideklarering? Energideklarering av byggnader. Beräkningsmetodik. Energicertifiering av byggnader Energideklarering av byggnader Energicertifiering av byggnader Beräkningsmetodik Minimikrav för energiprestanda Direktiv 2002/91/EG Kontroller av värmepannor Kontroller av luftkonditioneringssystem Frågeställningar

Läs mer

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola Nya passivhusprojekt i Sverige Ett passivhus är en mekaniskt ventilerad byggnad

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Kollanda 1:19

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Kollanda 1:19 Utgåva 1:1 2012-04-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Kollanda 1:19 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Adamsberg 7:68

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Adamsberg 7:68 Utgåva 1:1 2015-02-11 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Adamsberg 7:68 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Renovering och tilläggsisolering

Renovering och tilläggsisolering Renovering och tilläggsisolering Renovering och tilläggsisolering av äldre bostäder Etterisolering og rehabilitering Renovering och tilläggsisolering Innehåll: Inledning... 3 Renovering... 4 Bostäder byggda

Läs mer

Författare: Peter Roots och Carl-Eric Hagentoft

Författare: Peter Roots och Carl-Eric Hagentoft Nu finns ett exempel på en fuktsäker och energieffektiv LC-grund med golvvärme. Resultaten från ett provhus i Bromölla visar att LC-grunden är både fuktsäker och energieffektiv. Författare: Peter Roots

Läs mer

Utgåva 1:1 2013-09-20 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Taburetten 8 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer Svenska normer och krav för bostadsventilation Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer för byggande. Avsikten med detta dokument är att ge en kortfattad översikt och inblick i överväganden

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: SMÖGENÖN 73:1 Besiktningsuppgifter Datum: 2014-05-23 Byggnadens adress: HAMNEN 3 45043 SMÖGEN Utetemperatur: 22 C Besiktningstekniker/ort:

Läs mer

Senaste informationen om BBR-krav samt presentation av TMF-programmet. Svein Ruud SP Energiteknik

Senaste informationen om BBR-krav samt presentation av TMF-programmet. Svein Ruud SP Energiteknik Senaste informationen om BBR-krav samt presentation av TMF-programmet Svein Ruud SP Energiteknik Mål med revideringen (BBR16, fr.o.m. 2010-01-01) Målsättning är att de reviderade reglerna ska styra mot

Läs mer

Isover Multi-Comfort House Bättre komfort i en hållbar framtid

Isover Multi-Comfort House Bättre komfort i en hållbar framtid Isover Multi-Comfort House Bättre komfort i en hållbar framtid 2006-01 God komfort i harmoni m Samtidigt som världens befolkning växer och energiförbrukningen ökar så minskar tillgången till de vanligaste

Läs mer

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG Reviderad: Fastställd: 2008-04-08 : STYRDOKUMENT Fastighet, Östersunds kommun 2 (5) INNEHÅLL 1 ALLMÄNT 4 2 ENERGIBEHOV 4 3 U-VÄRDEN 4 4 TÄTHET 5 5 ÖVRIGT 5 3 (5) FÖRKLARING TILL STYRDOKUMENT Detta dokument

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Björsäter 12:8 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-06-04 Byggnadens adress: Björsäter Fallgärdet 1 54295 Mariestad Utetemperatur: 15

Läs mer

Otätheten suger. Konsekvenser Kostnader Krav

Otätheten suger. Konsekvenser Kostnader Krav Otätheten suger Konsekvenser Kostnader Krav Information från projektet Lufttäthetsfrågorna i byggprocessen Etapp B. Tekniska konsekvenser och lönsamhetskalkyler Otätheten suger 1 Lufttätt informationsmaterial

Läs mer

HÖGHUS ORRHOLMEN. Energibehovsberäkning. WSP Byggprojektering L:\2 M. all: Rapport - 2003.dot ver 1.0

HÖGHUS ORRHOLMEN. Energibehovsberäkning. WSP Byggprojektering L:\2 M. all: Rapport - 2003.dot ver 1.0 HÖGHUS ORRHOLMEN Energibehovsberäkning L:\2 M 435\10060708 Höghus Orrholmen\5_Beräkningar\Energibehovsberäkning.doc all: Rapport - 2003.dot ver 1.0 WSP Byggprojektering Uppdragsnr: 10060708 2 (6) Energibehovsberäkning

Läs mer

Energideklaration av fastigheten Umeå Lövsågen 35 Lagmansgatan 60F

Energideklaration av fastigheten Umeå Lövsågen 35 Lagmansgatan 60F Energideklaration av fastigheten Umeå Lövsågen 35 Lagmansgatan 60F Datum 2015-04-22 Energiexpert Linus Sandström Besiktningsdatum 2015-04-21 Rapport: Villauppgifter Kalkylerna grundas på följande uppgifter

Läs mer

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet?

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet? Lufttäta byggnader I exemplet diskuterar och förklarar vi varför det är bra att bygga lufttätt och vilka risker som finns med byggnader som läcker luft. Foto: Per Westergård Vem vill bo i en plastpåse?

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Enköping-Rymningen 8:43. Byggnadens adress Frejvägen 8.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Enköping-Rymningen 8:43. Byggnadens adress Frejvägen 8. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Enköping-Rymningen 8:43 Byggnadens adress Frejvägen 8 749 60 Örsundsbro Datum 2015-09-19 Utetemperatur 20 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

Energideklaration av fastigheten Umeå Rovfågeln 16 Falkvägen 6

Energideklaration av fastigheten Umeå Rovfågeln 16 Falkvägen 6 Energideklaration av fastigheten Umeå Rovfågeln 16 Falkvägen 6 Datum 2015-05-26 Energiexpert Linus Sandström Besiktningsdatum 2015-05-25 Rapport: Villauppgifter Kalkylerna grundas på följande uppgifter

Läs mer

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder FEBY12 Denna broschyr är en sammanfattning. Fullständiga kriterier och en webbversion finns på www.nollhus.se. Nollenergihus Passivhus Minienergihus Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder Inledning

Läs mer

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av:

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av: Energideklaration K VILLINGE-STEN 2:24 Smultronvägen 19 616 91 Åby Datum: 2015-03-17 Utförd av: Certifierad energiexpert: Niklas Sjöberg 0444/08 SP SITAC Bakgrund Sedan en tid tillbaka är det lag på energideklaration

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:286

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:286 Utgåva 1:1 2014-05-19 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Rindö 3:286 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Brf Utsikten i Rydebäck

Brf Utsikten i Rydebäck 2009-05-08 Upprättad av JM AB 169 82 Stockholm : Tel nr:08-782 85 52 S 2 av 12 SAMMANFATTNING 3 1. Bakgrund 3 Syfte med energideklarationen 3 Tillgängligt underlag 3 Förutsättningar för upprättande av

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vårbruket 113

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vårbruket 113 Utgåva 1:1 2014-06-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Vårbruket 113 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Täby Skyffeln 11

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Täby Skyffeln 11 Utgåva 1:1 2015-06-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Täby Skyffeln 11 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer