Bilaga K. Kvalitetsmärkning och etikettering

Transkript

1 98 B i l a g a K Bilaga K. Kvalitetsmärkning och etikettering Kvalitetsmärkning av mineralull Varför CE-märkning? För att underlätta handeln inom Europa har gemensamma standarder tagits fram för en mängd varor för att de utan nationella hinder fritt skall kunna säljas inom hela EU. I standarderna för värmeisolering finner man regler för hur de flesta intressanta produktegenskaper skall redovisas. Hänvisning sker till provningsmetoder och egenskapernas beteckningar och nivåer läggs fast, ibland i form av gränsvärden men oftast i klasser. Det är mycket viktigt att känna till att CE-märkningen inte är något kvalitetsmärke utan endast ett sätt att få produktegenskaperna provade och redovisade på samma sätt inom hela EU. CEmärkningen är alltså ingen generell garanti för att en produkt får användas i svenska byggnader. Svenska regler För byggprodukter som saluförs i Sverige är CE-märkning våren 2006 fortfarande frivillig. I de flesta EU-länder är CE-märkning ett tvingande villkor för att få sälja produkten. Eftersom Swedisols medlemmar Isover, Paroc och Roxull alla exporterar sina produkter så är CE-märkning av dessa ett måste och då naturligt även för den del av produktionen som säljs i Sverige. Kravnivåer för olika egenskaper bestämmer varje nation själv men man måste hålla sig till de standardiserade klasserna. I Sverige fastlägger Boverket de krav som gäller för byggnader. Ambitionen från Boverket är att ange s.k. funktionskrav. Detta innebär att Boverket i princip vill överlåta åt branschen att översätta dessa funktionskrav till faktiska produktegenskaper och konstruktionsutformning. Standarder för värmeisoleringsmaterial Europastandarden SS-EN gäller för mineralull som är avsedd att användas som värme isolering i byggnader. Den heter "Värmeisoleringsprodukt er för byggnader - Fabrikstillverkade mineralullsprodukter (MW) Egenskapsredovisning". Standarden tillhandahålls av SIS.

2 B i l a g a K 99 I det första standardpaketet för byggisolering ingår 11 material, alla med lägre deklarerad värmekonduktivitet, λ D, än 0,06 W/m C. För alla dessa 11 material införs nu gemensamma egenskapsbeteckningar och klassgränser. För tillverkarna införs en miniminivå för interna kontrollrutiner ibland kompletterad med extern tillverkningskontroll av vissa egenskaper. Det finns eller kommer också att finnas standarder för teknisk isolering avsedd för t.ex. rör och ventilationskanaler och det kommer också speciella standarder för lösfyllnadsisolering. Standardpaketet för värmeisoleringsmaterial trädde i kraft den 1 mars Efter den 1 mars 2003 blir det bindande och alla nationella standarder upphör att gälla. Samtidigt upphör möjligheten att åberopa våra svenska typgodkännanden. Observera dock att en CE-märkning inte är jämförbar med ett typgodkännande. Typgodkännandet var avstämt mot BBR medan CE-märket bara garanterar att de produktegenskaper som redovisas är korrekta. En CE-märkning är alltså inte något bevis för att produkten får användas i svenska byggnader. Swedisols medlemsföretag Isover, Paroc och Roxull har alla infört CEmärkningen, som görs på en standardiserad etikett. Fullständig information om etiketten finns i bilaga F. Principen är att alla egenskaper som redovisas på etiketten skall vara kontrollerade enligt standardens regler, normalt genom producentens egen tillverkningskontroll. Standarderna för värmeisoleringsmaterial föreskriver endast extern övervakande kontroll för redovisad brandklassificering men alltså inte för huvudegenskapen värmekonduktivitet. Mineralullstillverkarna i Sverige och i de flesta andra länder har av tradition varit vana att frivilligt eller tvingande ta på sig att kvalitetsmärka sina produkter. Detta kommer, som framgår nedan, även att vara möjligt i det nya systemet, dock enbart som en frivillig åtgärd. Regler för kvalitetsmärkning med VIM-märke I Sverige infördes redan för över 30 år sedan VIM-märkning av värmeisoleringsmaterial. VIM står för VärmeIsolerMaterial-kontrollen. VIM-kontrollens regler är nu helt anpassade till de nya standarderna och gäller materialets viktigaste egenskap, värmekonduktiviteten. Därför kan VIM-märkning bara förekomma tillsammans med CE-märke om det finns en gällande standard. För isolerprodukter där en EN-standard ännu saknas garanterar VIM-märket konkurrensneutralitet för värmekonduktiviteten med produkter som är CE-märkta. Miniminivån för tillverkarens egenkontroll som föreskrivs i standarderna kompletteras i VIM med en extern övervakande kontroll. Ett VIM-märke ger alltså användaren

3 100 B i l a g a K en bättre garanti för att produkten värmeisolerar på redovisat sätt jämfört med om den bara är CE-märkt. VIM-kontrollen i Sverige är organisatoriskt ansluten till SP Cert och leds av ett expertråd med representanter för både tillverkare och användare. Självfallet deltar även SP:s kontrollexpertis. där CE-märkning alltså inte är möjlig så garanterar VIM-märket Regler för kvalitetsmärkning med Keymark Keymark är den europeiska standardiseringsorganisationens eget kvalitetsmärke. Keymark-regler är alltid kopplade till en fastlagd europastandard. Ett Keymark på etiketten garanterar alltså att en produkt följer en standard, för mineralull SS-EN 13162, och att produkten uppfyller kraven för ett nationellt kvalitetsmärke, i Sverige normalt VIM-märket. Ofta är Keymark-reglerna mera omfattande än kraven för att få använda det nationella märket. Så är fallet när man jämför VIM och Keymark för värmeisoleringsmaterial. Ett Keymark visar att produkten har extern kontroll för flera produktegenskaper än värmeisoleringsförmåga (som ju krävs för VIM-märket) och brandklass som krävs i själva standarden för CE-märkning. P-märkning Mineralullsetiketten Förpackningar med byggisolering av mineralull har etiketter med information i enlighet med en europastandard som heter SS-EN Värmeisolering s produkter för byggnader Fabrikstillverkade mineralullsprodukter (MW) Egenskapsredovisning. Standarden används för CE-märkning av dessa produkter. Standarder för teknisk isolering och speciella standarder för lösfyllnadsisolering är under utarbetande. Standardiseringen innebär bland annat att beteckningar och klasser avseende produktegenskaper betyder samma sak i hela Europa. För tillverkarna innebär det dessutom att interna och externa produktkontroller blir likartade.

4 B i l a g a K 101 Etikettens utseende Tillverkaren har stor frihet att utforma etiketten. Nedanstående fiktiva exempel visar hur en etikett kan se. Isolering AB Takunderskiva Format, mm Tjocklek, mm Antal, st Yta, m² 1200 x ,48 Värmekonduktivitet λd 0,037 W/m C Värmemotstånd RD 2,70 m² C/W Euroklass A1 MW SS-EN T5 DS(TH) CS(10)30 PL(5)300 WS MU1 Tillverkad av Isolering AB, Kiruna, Sweden , 11: CPD Etiketten beskriver produktens egenskaper Europastandarden SS-EN kräver att tillverkaren deklarerar ett flertal produkt egenskaper på etiketten eller på förpackningen. För vissa egenskaper kan man dock välja om man vill deklarera dem eller inte. Det är till exempel inte meningsfullt att deklarera tryckhållfasthet för en mjuk mineralullsprodukt som ska placeras mellan reglar i en vägg. Men en tillverkare som vill marknadsföra sin produkt för ett speciellt användningsområde, där en frivillig egenskap är viktig, bör naturligtvis deklarera denna egenskap. I nedanstående sammanställning listas etikettinformationen och de koder som hör till vissa egenskaper. I många fall ska koderna kompletteras med siffervärden, vilket utförligt beskrivs i europastandarden SS-EN

5 102 B i l a g a K Obligatorisk etikettinformation Kompletterande frivillig etikett information Produktnamn, tillverkare och annan identifiering Nominell tjocklek, längd och bredd Eventuellt ytskikt Förpackningsinnehåll Värmekonduktivitet λ D Värmemotstånd R D Brandklass Euroklass A1, A2, B, C, D, E eller F Materialbeteckningen MW (= mineral wool) Europastandardens nummer, SS-EN Tjocklekstolerans T Dimensionsstabilitet vid förhöjd temperatur DS(T+) Dimensionsstabilitet vid förhöjd temperatur och fuktighet DS(TH) Tryckhållfasthet CS Spjälkningshållfasthet TR Punktlast PL Korttidsvattenabsorption WS Långtidsvattenabsorption WL(P) Ångdiffusion MU alternativt Z Dynamisk styvhet SD Kompressibilitet CP Kompressionskrypning CC Praktisk ljudabsorptionsfaktor AP Vägd ljudabsorptionsfaktor AW Luftflödesmotstånd AF