Jobbet lockade Leena till Malmö

Transkript

1 INOM VÅRD & OMSORG Jobbet lockade Leena till Malmö OKT 2013 SAMTAL OM VÄRDEGRUND SIDAN 4 DE SKA LEDA VÅRD OCH OMSORG SIDAN 6 MALMÖKOMMISSIONENS FÖRSLAG FÖR ÄLDRE SIDAN 18

2 KRÖNIKAN av Eva Lundberg, avdelning vård och omsorg En positiv utveckling Vad har hänt inom vården och omsorgen de senaste 25 åren? Har det skett någon utveckling? Använder vi oss av ny tillgänglig kunskap då vi planerar vår verksamhet eller fortsätter vi i gamla hjulspår? Min uppfattning är att det på många sätt skett en positiv utveckling. Vi talar om person- och behovsfokuserad vård och omsorg, reminiscens, KASAM och salutogent förhållningssätt. Orden värdegrund, genomförandeplaner och andra begrepp har blivit en del av vår vardag. Den nya planen för vård och omsorg som trädde i kraft 1 juli i år beskriver den värdegrund som våra politiker i Malmö vill att vårt arbete vilar på och de övergripande målen för verksamheten. Det kommer att genomföras en omfattande utbildningsinsats med start under hösten för att vi alla ska förstå och ha en gemensam bild av vad som förväntas av oss. Det kan du läsa om i detta nummer av Spaning. Tydliga mål och uppföljning är grundläggande i arbetet med att utveckla och förbättra verksamheten. Det finns inte bara ett sätt att genomföra förändringsarbete och bedriva kompetensutveckling. Varje verksamhet måste utgå från sina egna förutsättningar och villkor. Det som däremot är betydelsefullt för ett lyckat resultat är att alla omfattas av gemensamma värderingar och gemensamma förhållningssätt och arbetsmetoder. Grundläggande är därför möjlighet till kompetensutveckling på hemmaplan och till lärande i arbetet. Med rätt bemötande och en humanistisk människosyn faller som regel allt på plats, men det kräver ett långsiktigt, medvetet och gediget arbete. Så låt oss med gemensamma krafter hjälpas åt att fortsätta utveckla och förbättra vården och omsorgen i Malmö. Den 26, 27 och 28 november är det åter igen dags för vård- och omsorgsdagarna på Kockum Fritid. Kom och låt dig inspireras av allt utvecklingsarbete som pågår runt om i staden. Det kommer att presenteras på 21 olika seminarier och i 28 utställningsmontrar. Dessutom bjuds du som vanligt på intressanta föreläsningar och underhållning i stora salen. Eva Lundberg, chef för Avdelning vård och omsorg på stadskontoret 2 Spaning ges ut av Malmö stad och är en tidning för dig som arbetar eller vill arbeta inom vård och omsorg. Ansvarig utgivare Carina Funeskog. Produktion: Maria Sehlin, Redaktionen.nu och Lisa Janzon, Malmö stad. Skribent: Maria Sehlin. Grafisk form: Benny Mårtensson Fotograf: Peter Kroon Tryckeri: Holmbergs Beställ fler exemplar av tidningen på SAMTAL MED VÄRDE GRUND SIDAN 4 DE SKA LEDA VÅRD OCH OMSORG SIDAN 6 MYCKET ATT VINNA PÅ RÄTT MEDICINERING SIDAN 14 ALLA MÄNNISKOR ÄR LIKA VÄRDA SIDAN 16 NU SER JAG HUR INTRYCK PÅVERKAR SIDAN 20 TRION SOM SKA SÄKRA KVALITETEN SIDAN 10 MÅNGA KOM TILL MALMÖS MONTRAR SIDAN 23

3 Björn Sassler projektleder införandet av det nya dokumentationssystemet. Mobila möjligheter när Origo ersätts Origo ersätts av Procapita. Det nya dokumentationssystemet gör det möjligt att dokumentera på läsplatta eller mobiltelefon direkt hos brukaren. Inspiration på MMM-dagar Tre dagar med inspiration, diskussion och ny kunskap. Schemat för årets MMM-dagar är klart och det blir 21 olika seminarium. På seminarierna delar medarbetare från Malmö stad med sig av sina erfarenheter, det handlar till exempel om att ha trivselassistenter med enklare funktionshinder, om jämställd biståndsbedömning, om palliativ vårdsfilosofi, om värdighetsgarantin och om Jag- vill- ha- appen. Det finns även möjlighet att lyssna till före detta munken och sommarprataren Björn Lindeblad som berättar om sitt liv som munk i Thailand och att se på teater med inspiration från arbetslivet. I lokalerna bjuds även på utställningar där bland annat de kommunala verksamheterna Guldstunder, Hälsoträdgården och Hundhuset visar upp sig. Kommunalrådet Carina Nilsson kommer också att dela ut Guldgåsen till en verksamhet som arbetar på ett bra sätt med måltider. MMM-dagarna är den 26 till 28 november på Kockums Fritid. Hela programmet finns att läsa på malmo.se. Det här är framtidens vård- och omsorgssystem, säger Björn Sassler som är projektledare för införandet. Malmö stads vård- och omsorgspersonal har använt Origo som dokumentationssystem i många år. För ett par år sedan tog man beslutet att byta ut det och en upphandling inleddes. Den överklagades i två omgångar och inte förrän i september i år kunde kontrakt med vinnande företag skrivas. Det är Tietos dokumentationssystem Procapita, med den mobila enheten Lifecare, som ska införas. Systemet används redan i dag av 180 kommuner och är alltså väl beprövat. En stor fördel är att medarbetarna får ett mobilt stöd så att man kan dokumentera direkt i systemet när man är ute på besök, säger Björn Sassler. För vård och omsorgsmedarbetare kommer själva dokumentationen att göras på ungefär samma sätt som i dag förklarar han. Man fyller i en ruta för det som är gjort, men man slipper mellanledet med att först skriva upp det på papper, säger Björn Sassler. En annan fördel är att systemet är mer omfattande, det stödjer samtliga processer och lagrum och man kan plocka statistik ur det så som Socialstyrelsen kräver. Det möjliggör också utbyte av information mellan olika vårdgivare via NPÖ (Nationell patientöversikt), till exempel med Region Skåne. Procapita blir navet för bland annat dokumentation, schemaläggning och återrapportering av utförda insatser. Systemet underlättar för verksamheten och ska säkerställa kvaliteten, säger Björn Sassler. Nu i höst kommer man att börja anpassa systemet för Malmö stad. Under nästa höst ska all vård och omsorgspersonal, cirka 6000 personer, utbildas i det nya systemet. Det kommer att bli en massiv utbildningsinsats under nästa höst, med olika långa utbildningar beroende på befattning. Alla ska vara utbildade innan vi startar Procapita, säger Björn Sassler. Den 1 januari 2015 införs det nya dokumentationssystemet i Malmö stad. Det kommer att bli fler mobila enheter än i dag men om det blir läsplattor eller mobiltelefoner är ännu inte bestämt, säger Björn Sassler. Inga regler än om bemanning Det blir inga regler om bemanning inom demensvården vid årsskiftet, ärendet skjuts upp ett år. Det handlar om Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden (SOSFS 2012:12). De träder i kraft under 2015 och inte från detta årsskifte som planerat. Föreskrifterna innehåller bland annat regler om hur bemanningen ska vara behovsanpassad. Socialstyrelsen kommer nu att ta fram ett nytt mer omfattande regelverk som ska gälla för alla särskilda boenden. En arbetsgrupp inom Malmö stad har utrett vad föreskrifterna kan få för konsekvenser för Malmö stad. Arbetsgruppens rapport Ansvaret för personer med demenssjukdom och personal i särskilda boenden finns att läsa på Komin: komin.malmo.se/arbetsfalt-verksamheter/vard--omsorg/uppfoljning--statistik/ Verksamheter-for-aldre.html 3

4 Samtal med värdegrund Hur är ett bra bemötande? Hur långt kan vi komma med självbestämmande? Vad skapar trygghet? Det är några av frågorna som kan dyka upp i höstens samtalsgrupper om värdegrund. Det här är bra frågor att få diskutera, säger Rosa Hallander som är en av samtalsledarna. 4 medarbetare som arbetar inom vård och omsorg i Malmö har utbildats för att leda samtal om värdegrunden. Samtalsledarna har utbildats både i samtalsledarrollen och fått kunskap om värdegrunden. Det handlar om äldreomsorgens nationella värdegrund i socialtjänstlagen och Plan för vård och omsorgsverksamheten i Malmö stad, som är Malmö stads egen värdegrund för vård och omsorg som antogs i kommunfullmäktige i våras. Samtalsgrupperna blir en starthjälp för att sprida informationen om värdegrunden inom vård och omsorg i Malmö. Stadskontoret ansvarar för utbildningen med Eivor Brockhagen som kursledare. Utbildningen har varit givande och spännande. Jag har även fått tips och råd av andra kollegor, säger Linda Larsson som har gått utbildningen. Hon arbetar inom hemtjänst i stadsområde Väster där hon nu kommer att hålla i egna samtalsgrupper. Värdegrund är viktigt och man behöver uppdateras och se nya möjligheter i sitt dagliga arbete med brukarna. Jag hoppas att samtalsgrupperna leder till att man tar detta på allvar och får nya insikter och tankesätt. Jag hoppas också att det blir diskussioner så att man lär sig av varandra, säger Linda Larsson. FLERA GRUPPER Hon är en av de 23 samtalsledare som nu är redo att sprida värdegrunden genom samtalsgrupper runt om i Malmö. De kommer under hösten att nå sammanlagt cirka 350 medarbetare. Rosa Hallander i stadsområde Söder börjar med två samtalscirklar i höst och fortsätter med fler nästa år. Jag har varit samtalsledare tidigare, då i etik och bemötande, och tycker att det är roligt och utvecklande, så när jag fick frågan tackade jag ja direkt, säger Rosa Hallander. Hon arbetar inom vården sedan 1970-talet, de senaste 25 åren med personer med demensdiagnos. Nu har hon sin tjänst på Rosenholms dagverksamhet vid Almtorget och är en av fyra i stadsområde Söder som ska hålla i samtalscirklarna för såväl medarbetare från äldreboenden som från hemtjänst. Grupperna blir blandade så att man både har med sig någon kollega men också möter nya ansikten och tankar. Vi som arbetar inom vården behöver samtala med varandra och skapa eftertanke om hur vi kan arbeta ännu bättre. Samtalet är jätteviktigt! säger Rosa. FEM OMRÅDEN Grupperna är små, 6-10 personer, för att alla ska få utrymme att prata. Det blir ett ämne per träff som pågår i två timmar och man träffas fem gånger. De fem områden man fokuserar på är självbestämmande, trygghet, bemötande, delaktighet och kvalitet. Områdena är bra och viktiga, de är goda diskussionsämnen. Även den som endast har arbetat en kort tid har mött de här frågorna, säger Rosa. På mötena kan deltagarna till exempel diskutera vad som kännetecknar ett gott bemötande och hur man skapar trygghet. Jag tror det blir positiva samtal, det här är ämnen man känner igen och möter i vardagen. Här får vi tid att diskutera viktiga frågor och bolla idéer. De flesta jobbar på ett bra sätt och tänker rätt, och det behöver man få bekräftelse i, säger Rosa. Samtalet är jätteviktigt. Hennes förhoppning är att man får sig en tankeställare, blir stärkt i det man redan gör bra och att diskussionen kring frågorna sedan lever vidare ute på arbetsplatserna. Jag kommer att lägga området kvalitet sist, för det berör ju alla områdena i värdegrunden. Jobbar vi på ett bra sätt så blir kvaliteten hög, säger Rosa. PLAN FÖR VÅRD- OCH OMSORG Det finns en plan för vård- och omsorgsverksamheten som anger den politiska viljeriktningen och övergripande mål för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Kommunfullmäktige antog planen i april Den nya planen gäller inte för LSS, för det finns redan en plan för LSS-verksamheten i Malmö. All övrig vård- och omsorgsverksamhet omfattas av planen.

5 Linda Larsson och Rosa Hallander. 5

6 De är vård- och omsorgschefer för avdelning bistånd. Från vänster: Anita Ekström (Norr), Gethel Jadbäck (Väster), Lars G Larsson, (Söder), Susanna Ramberg (Öster) och Christin Jonsson (Innerstaden). De ska leda vå BISTÅND Malmö stads nya ledning för vård och omsorg består av tio personer, två från varje stadsområde. Vi kan fokusera mer på vårt uppdrag och skapa mer samordning över staden än vad det har varit tidigare, säger Charlotte Glimskog som är ordförande i gruppen. 6 Avdelning bistånd ansvarar för: Bistånd enligt SoL för hemtjänst, särskilt boende, korttidsboende med mera. Insatser enligt LSS som gruppbostad, daglig verksamhet, personlig assistens, kontaktperson med mera. Kvalitetssäkring av hemsjukvården. Planering och dimensionering av insatser. Uppföljning av fastställda mål. Avvikelsehantering. Utredningar enligt Lex Sarah och Lex Maria. Från halvårsskiftet har Malmös stadsdelar blivit fem stadsområden. Vård och omsorg är den största verksamheten i de nya stadsområdena och har delats upp i två avdelningar: verksamhet och biståndshandläggning. Vi kan fokusera på de områden vi har ansvar för. Det skapas bra förutsättningar eftersom vård och omsorg är en stor del av stadsområdenas verksamhet, säger Charlotte Glimskog som är ansvarig för vård- och omsorgsverksamhet i stadsområde Norr. Avdelning verksamhet ansvarar för särskilda boenden, hemtjänst, hemsjukvård och rehabilitering. Kollegorna på avdelning bistånd ansvarar för biståndshandläggning enligt både SoL och LSS och att hemsjukvården kvalitetssäkras. De har även befolkningsansvar med planering och dimensionering av insatser, avvikelsehantering och utredningar enligt Lex Sarah och Lex Maria. En del ärenden hamnar i gränslandet, till exempel avvikelserapporter som kan behöva hanteras av båda avdelningarna. Sådana frågor håller man nu på att diskutera hur man ska lösa. Vi håller på att finna våra roller, organisationsförändringen har gått snabbt och det känns alldeles

7 De är vård- och omsorgschefer för avdelning verksamhet. Från vänster: Gisela Green (Väster), Charlotte Glimskog (Norr), Ann Letorp (Innerstaden), Lena Gabrielsson (Öster) och Helen Hansson (Söder). rd och omsorg fantastiskt att vi kommit så här långt, säger Charlotte Glimskog. Den nya vård- och omsorgsledningens uppdrag är att stärka verksamheterna ur ett brukarperspektiv. Det ska också vara lika i alla stadsområden, det ska finnas en medborgardialog och lägga stort fokus på verksamhetsutveckling och kvalitet. För att utveckla verksamheten och för att få enhetlighet över staden träffas företrädarna för de olika stadsområdena en gång i månaden. Alla är rutinerade chefer från den gamla stadsdelsorganisationen som nu intagit nya stolar. Vi diskuterar vilka frågor som är viktiga, vi ska ha en samsyn och arbeta med samma frågor samtidigt. Det är angeläget att ha rätt frågor på agendan, de ska vara framåtriktade, säger Charlotte Glimskog som också är ordförande i gruppen. Vilka frågor gruppen har hanterat kan alla medarbetare läsa om på Komin, under fliken Mitt arbetsfält/verksamheter/chefsnätverk/vård- och omsorgschefer. Susanna Ramberg, som är avdelningschef för avdelning bistånd i stadsområde Öster, ser att den nya organisationen stärker rättssäkerheten för den enskilde Malmöbon: Biståndsbedömningen ges bättre förutsättningar, det stärker rättssäkerheten för den enskilde och ökar förutsättningar för likvärdig behandling i staden, säger Susanna Ramberg. Målsättningen är tydlig: Vi är till för att skapa förutsättningar för våra medarbetare att göra ett bra jobb som ger lika villkor för medborgaren oavsett var i staden man bor, säger Charlotte Glimskog. Det är angeläget att ha rätt frågor på agendan. VERKSAMHET Avdelning verksamhet ansvarar för: Särskilda boenden enligt SOL Korttidsboende Hemtjänst Hemsjukvård Rehabilitering Dagverksamhet Avlösning Ledsagning Personlig assistans enligt SOL Boendestöd Uppföljning av fastställda mål Avvikelsehantering 7

8 En fördel att LSS är sa Irene Wahlgren, Ann Söllgård och Susanne Jordal är Malmö stads nya avdelningschefer för LSS. Jag tror det är en fördel för brukarna att allt hamnar i samma organisation, säger Irene Wahlgren. Vår vision är att alltid vara bättre än förväntat och det tänker vi fortsätta med, säger Ann Söllgård. Hon tänker bland annat arbeta för att Malmöbor med psykiska funktionsnedsättningar i personkrets 3 ska få bättre möjlighet till sysselsättning. 8 De tre avdelningscheferna för LSS finns på Sociala resursförvaltningen på Baltzargatan. Två av dem har redan tidigare arbetat där medan Susanne Jordal närmast kommer från Kirsebergs stadsdelsförvaltning där hon var vård- och omsorgschef. Alla tre har arbetat med liknande frågor tidigare men har fått större eller ändrat ansvarsområde. Vissa brukare har jag redan i daglig verksamhet, nu ansvarar jag även för deras boenden, jag tror det är en fördel för brukaren att allt nu finns i samma organisation, säger Irene Wahlgren. Sociala resursförvaltningen ansvarar sedan tidigare för kommunövergripande verksamheter inom områdena individ- och familjeomsorg och vård och omsorg. Sedan omorganisationen 1 juli ingår även all LSS-verksamhet, som boenden, personliga assistenter, avlösare och ledsagare. Beslutet togs sista maj, den nya organisationen gäller från den 1 juli. Det har gått fruktansvärt snabbt! Än har vi mycket administrativt som måste redas ut, säger Ann Söllgård. Omorganisationen har gjort Sociala resursförvaltningen till en stor förvaltning, den har vuxit från cirka 1000 till cirka 3000 medarbetare. Därmed blir förvaltningen större än något stadsområden. Förvaltningschef är Annelie Larsson och nämnden leds av ordförande Carina Nilsson (S). NYA KONTAKTER För medarbetarna ute i verksamheterna blir kanske inte förändringen så stor, mer än att man möjligen får nya chefer och nya kontakter på HR-avdelningen och ekonomiavdelningen. Jag har varit ute på en del boenden och väldigt många ser fram emot den här nya organisationen, att man hamnar i ett annat sammanhang, säger Ann Söllgård. Än så länge är den nya LSS-organisationen i startfasen och allt är inte på plats men riktningen är klar: Vi har brukarnas bästa för ögonen. Delaktighet är viktigt, säger Susanne Jordal. Jag tror det blir lättare att utgå från brukarnas behov när vi sitter samlade, säger Irene Wahlgren. MER LIKVÄRDIG De tre avdelningscheferna tror att det finns goda förutsättningar att verksamheten blir mer likvärdig över staden i och med att man tillhör samma förvaltning i stället för att tillhöra olika stadsdelar. Till exempel blir kompetensutveckling lättare när man tillhör samma förvaltning, säger Ann Söllgård. Det blir också lättare att byta arbetsplats och ha erfarenhetsutbyten när det är samma organisation, säger Susanne Jordal. De tre LSS-cheferna har mycket samröre med vård och omsorg och träffar regelbundet Malmös vård- och omsorgschefer. Bland annat finns biståndshandläggarna fortfarande ute i stadsområdena eftersom det ska vara enkelt för Malmöborna att ansöka om stöd. LSS ansvarsområden berör runt 3000 medarbetare och drygt 2000 brukare. Utmaningen är att få ihop organisationen så att den blir välfungerande och kan utveckla dess möjligheter, säger Ann Söllgård.

9 Vad tycker du? Spaning frågade några som arbetar inom LSS hur de ser på att all LSS-verksamhet nu samlas i Sociala resursförvaltningen, så här svarade de. Irene Wahlgren, Ann Söllgård och Susanne Jordal är de tre högsta avdelningscheferna inom LSS. MALIN BLOMQUIST kvalitetsutvecklare på avdelning funktionsstöd, boende och daglig verksamhet Jag kan se att det finns många vinster med att samla verksamheterna under samma förvaltning, särskilt när det gäller rättssäkerheten för Malmöbon. Vi får möjlighet att skapa en verksamhet med mer likartade förutsättningar. Mina förväntningar är att vi ska kunna få större genomslag kring LSS-frågorna och samordna oss på ett bättre sätt. Mina farhågor är att förvaltningen blir en stor koloss med längre beslutsvägar och mindre inflytande. mlat LSS 3 CHEFER: STINA BERGSTRÖM sektionschef Spångatans LSS-boende Jag ser väldigt positivt på det. Jag ser framförallt två viktiga effekter, dels att vi hamnar nära andra liknande verksamheter och kan hitta nya samarbetsformer, dels möjligheten att ena oss i arbetssätt och riktlinjer, vilket gagnar medborgarna. De tre cheferna ansvarar för LSS i hela Malmö enligt följande: IRENE WAHLGREN avdelning funktionsstöd, boende och daglig verksamhet. Omsorg, vård och stöd. Daglig verksamhet och sysselsättning. Gruppbostäder för personkrets 1 och 2 i stadsområde Söder, Öster och delar av Innerstaden. ANN SÖLLGÅRD avdelning vuxna. LSS-boenden för personkrets 3. IoF boende och stöd. Iof behandling och stöd. Tillståndsenheten Invandrarservice SUSANNE JORDAL avdelning funktionsstöd och boende. Personliga assistenter, ledsagare och avlösare. Gruppbostäder för personkrets 1 och 2 i stadsområde Väster, Norr och delar av Innerstaden. LENA NYSTRÖM enhetschef, daglig verksamhet och sysselsättning Med en organisation blir det lättare att vara uppfinningsrik och hitta bästa stödet till var och en. Min förhoppning är att det kommer att gagna alla som har LSS-insatser och ge ökad helhetssyn, högre kvalitet och slut på vi och dom tänkande. Jag hoppas att inte de specialiserade verksamheterna inom IOF drunknar under LSS. SARA JOHANSSON omsorgspedagog i daglig verksamhet Jag är positiv, tror att det kommer att främja alla vad gäller samsyn och samarbete, vägarna kommer att bli kortare. Visst kommer det att ta tid innan den nya organisationen satt sig, men på sikt kommer säkert alla att gynnas av att vi är en och samma organisation. 9

10 10 Helene Fjellström, Mia Svensson Burghard och Christina Bull.

11 Trion som ska säkra kvaliteten MAR, SAS och MAS. Lägg de titlarna på minnet. Det handlar inte om nya flygbolag utan om tre nyckelroller i Malmö stads nya organisation för vård och omsorg. Alla med fokus på att säkerställa kvaliteten. Liknelsen med flyg är inte helt tokig, flyget har en mycket väl dokumenterad avvikelsehantering, säger Christina Bull. MAR, SAS och MAS kommer att finnas i alla Malmös stadsområden. I Innerstaden är alla tre redan på plats. Christina Bull är medicinskt ansvarig sköterska (MAS) sedan flera år, Mia Svensson Burghard är nytillträdd medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) och Helene Fjellström är nytillträdd socialt ansvarig samordnare (SAS). Nu är det inga nya arbetsområden de kommer att ansvara för. Mia Svensson Burghard (MAR) tar över en del ansvarsuppgifter som tidigare legat i Christina Bulls uppdrag. Det blir en ökad tydlighet kring rehabilitering och hjälpmedel. Jag ska se till att det finns rutiner för hjälpmedel och att de används på rätt sätt, säger Mia Svensson Burghard. Det handlar om ökad patientsäkerhet med tydlighet även för personalen med tydliga rutiner, säger hon. OLIKA YRKESBAKGRUND De har olika yrkesbakgrund. Christina är sjuksköterska medan Mia är arbetsterapeut i botten, vilket också märks i ansvarsfördelningen. I och med uppdelningen kan vi ha större fokus på dessa områden med systematisk uppföljning på ett helt annat sätt än tidigare, mitt område som medicinskt ansvarig renodlas, säger Christina Bull. De två kommer att arbeta tätt ihop och planerar även att dela upp stadsområdet mellan sig så att den Malmöbo som ringer inte ska behöva lista ut om det är MAR eller MAS som ska kontaktas. Många ärenden berör också båda områdena så det känns naturligt att vi arbetar tillsammans, säger de. MER SYSTEMATISKT För Helene Fjellström är situationen något annorlunda, hon arbetar mot socialtjänstlagen. Det har hon gjort redan tidigare, i jobbet som planeringssekreterare i Södra Innerstaden, men nu blir det fullt fokus på ett par frågor. Det blir mer renodlat och mer systematiskt, mitt fokus är utredningar av Lex Sarah och avvikelsehantering. Jag har även ett övergripande ansvar för den sociala dokumentationen som sker ute i verksamheten, säger Helene Fjellström. Hon kommer att granska dokumentationen för att se att den är av god kvalitet. Om hon hittar tveksamheter lyfter hon frågan. Jag tycker vi ska se alla synpunkter och klagomål som en gåva. På det viset får vi en chans att förbättra oss, säger Helene Fjellström. De talar om vikten av checklistor och en god säkerhetskultur med transparens. KVALITET I FOKUS Titeln MAS har funnits i Malmö i många år. Titlarna MAR och SAS är nya i Malmö men finns i en del andra kommuner sedan tidigare. Genom att tillsätta de här tjänsterna sätter man fokus på kvalitetsfrågorna. Det är väldigt viktiga funktioner som arbetar med uppföljning och granskning. Det kan nog skapa merarbete för personalen men det är ju brukarnas bästa vi har för ögonen, säger Christina Bull. De förklarar att deras uppgift är att hjälpa medarbetare att göra ett bra jobb. Vi ska ge stöd så att man arbetar på rätt sätt. Alla vill ju göra ett bra jobb, säger Mia Svensson Burghard. De kommer att arbeta tillsammans med frågor som är gemensamma, till exempel skyddsåtgärder. Som hur man hanterar en orolig person som riskerar att trilla ur sin säng eller rullstol. Vi får aldrig frihetsbegränsa någon, säger Mia Svensson Burghard. Vi får inte heller ge lugnande medel för att hindra någon. Lugnande medel ökar dessutom fallrisken, säger Christina Bull. Vi måste samarbeta mycket med personal och tänka annorlunda för att hitta bra lösningar så att brukaren inte riskerar falla, säger Mia Svensson Burghard. De planerar att samarbeta med sina kollegor i andra delar av staden för att få en samsyn. En förhoppning är att det blir mer lika i alla områden, det är viktigt att den frågan lyfts upp, säger Christina Bull. Än har inte alla bitar i det nya arbetet fallit på plats. De har både nya roller och delvis nya arbetsplatser och försöker nu hitta sina arbetsrutiner. Det är spännande! Kom igen om ett år så får vi se om det blev som vi trodde, säger Helene Fjellström. VAD ÄR MÅLET? Målet är att verkligen täcka upp hela området och säkra upp att alla patienter och brukare får det de är i behov av, säger Christina Bull. FAKTA SAS = Socialt ansvarig samordnare. MAR = Medicinskt ansvarig för rehabilitering. MAS = Medicinskt ansvarig sjuksköterska. 11

12 TÄTT INPÅ Namn: Anders Lundberg, 55 Familj: Hustru Gunnel och japanska spetsen Nikka. Bor: Innerstaden Gör: Samordnare på Mötesplats Tuppen och konstnär. Bästa semesterminne: Bröllopsresan till Filippinerna. Vi bodde i en bambuhydda, folket var otroligt trevliga och snorklingen över korallrev var fantastisk. Aktuell: Ställde ut konst på gallerinatten, i lokal på Erik Dahlbergsgatan. Fotnot: Varför heter mötesplatsen Tuppen? Jo, i huset fanns på talet den omtalade restaurangen Coq d Or som betyder Gyllene tuppen. Restaurangen var ett populärt tillhåll för den tidens kändisar som Sten Broman och Fritiof Nilsson Piraten och hade både pianist och danskvällar. Östen Warnerbring skrev till och med en egen låt om stället.

13 Anders Lundberg ville satsa på konsten och gick på konstskola. Några års extrajobb inom hemtjänsten och en ilsken cancersjukdom ändrade historien och ledde till en tjänst på ett servicecentrum. Tjugofyra år senare är han kvar och trivs på Mötesplats Tuppen. Nu använder han konsten som avkoppling och för att bearbeta tankarna kring cancer. å 80-talet satsade Anders på konsten. Han gick den tvååriga konstutbildningen på Östra Grevie Folkhögskola med inriktning grafik. Samtidigt började han dryga ut ekonomin med inhopp i hemtjänsten. När konstskolan var slut visade det sig svårt att leva på konsten och efter några år hade Anders fast arbete inom hemtjänsten. Så fortsatte det till Då fick jag en cancertumör som började i ögonlocket och senare spred sig till spottkörteln på halsen. Jag blev opererad, de tog ena halsmuskeln, jag fick strålbehandling och var sjukskriven i ett år, berättar Anders. Det var omöjligt att gå tillbaka till det gamla jobbet, han kunde inte lyfta höger arm ordentligt. Min dåvarande chef visste att jag målade och erbjöd mig en tjänst på terapiavdelningen på Slottsstadens servicecenter där jag höll i målarkurser. Vi målade sidenmåleri det var jättekul, berättar Anders. Nu, 24 år senare, är lokalen densamma men mycket har förändrats. Slottsstadens servicecenter har blivit Mötesplats Tuppen, det finns inte längre någon terapi utan det är föreningar och besökare som håller i aktiviteterna. I dag är Anders den ende anställde kvar och ansvarar för att samordna verksamheten i lokalerna. Han lägger sig vinn om att lotsa in nya besökare så att de känner sig välkomna i de grupper de vill delta i. Jag trivs på Tuppen. Om det bara hade handlat om lönen så hade jag lämnat för länge sedan men det här arbetet ger så mycket rent mänskligt. Jag känner att jag gör nytta och får så mycket tillbaka, säger Anders. Tuppen har ett digert schema med cirka 60 aktiviteter varje vecka. Det är bridge, zumba, frågetävling, gympa, läsecirkel, filmvisning och mycket annat. För en del av verksamheterna krävs att man betalar en medlemsavgift, men mycket är gratis och besökarna kan även ordna egna träffar. De följer med utvecklingen och utbudet i dag är helt annorlunda än när Anders började på 1980-talet. Dessutom finns Tuppens program numera både på facebook och Malmö stads hemsida det är sådant dagens pensionärer frågar efter. Gruppen Seniornet med egen laptop har blivit väldigt populär. Det är framförallt yngre pensionärer, i 60-årsåldern, som kommer med sin bärbara dator, berättar Anders. Runt 1400 Malmöbor besöker Tuppen varje vecka, det gör mötesplatsen till den med störst verksamhet i Malmö. Besökarna är pigga pensionärer från hela staden. Det här är förebyggande hälsovård, säger han och berättar om hur besökarna bryr sig om varandra och ringer ifall någon inte dyker upp. Den enda verksamhet Anders numera sköter är filmvisningarna. Filmvisningarna är gratis och det brukar bli fullt. Vi visar relativt nya biofilmer, jag får in en del önskemål annars väljer jag något. Min tanke är att man ska gå från filmen med ett leende, säger han. Anders Lundberg har i alla år tillhört avdelning vård och omsorg men med den nya stadsorganisationen tillhör han nu avdelningen för områdesutveckling, något som han ser an med tillförsikt det kan nog bli bra. Han återfinns numera i receptionen tillsammans med hunden Nikka. Vi skaffade hunden som friskvård när min fru blev sjuk i bröstcancer för tre år sedan. Att få något annat att tänka på är en jättebra medicin, säger Anders. Numera är hustrun friskförklarad och Nikka följer med Anders till jobbet varje dag. Det är många här som gillar hunden, när hon inte hörs undrar de var hon är, säger Anders. Anders ägnar periodvis mycket tid åt sitt konstnärskap, särskilt om han har någon utställning inbokad. Han har haft ett 50-tal utställningar. Att måla är avkoppling för mig. Jag märker att jag behöver sova mindre när jag har målat, berättar Anders. Den konstnärliga idolen är Salvador Dali och det märks. Även Anders tavlor är verklighetstrogna men med surrealistiska motiv, precis som Dalis konstverk. Det svåra är inte att måla, det svåra är att komma på vad man ska måla! Men jag har alltid haft mycket fantasi, förklarar han. Anders sprutmålar sina tavlor med retuschspruta, så kallad airbrush, med flytande akryl. Förr målade jag i olja men gick över till det här för många år sedan. Jag gillar transparensen och exaktheten, säger han. Ofta återkommande motiv på hans tavlor är såpbubblor, ballonger och stenar. Det är en bearbetning av cancern. Kloten och stenarna är hotfulla oroshärdar. De balanserar mot såpbubblorna och ballongerna som är lätta och positiva, det är mitt sätt att bearbeta cancern, säger han. På Mötesplatsen finns flera väggmålningar som Anders gjort, bland annat en manshög färgglad tupp i entrén. Den egna ateljén finns hemma i lägenheten och på sina utställningar har han en del återkommande konstköpare. Nu i början av hösten har han haft en intensiv målarperiod inför utställningen på gallerinatten. Gallerinatten är så kul eftersom man får direktkontakt med konstintresserade och får diskutera konstverken! Men jag anser att mycket ligger i betraktarens öga så jag vill inte pådyvla dem mina tankar i för hög utsträckning, säger han.

14 Irene Svensson från vårdcentralen och Johanna Dahlgren från vård- och omsorgsverksamheten samarbetar kring läkemedelsgenomgången. Mycket att vinna på rätt medicinering Äter äldre Oxiebor för mycket medicin? Det är en av frågorna som nu undersöks i en läkemedelsgenomgång. Många läkemedel sattes in för länge sedan och sedan dess har man inte tittat på om de verkligen behövs, säger Johanna Dahlgren som är sektionschef inom vård och omsorg i Oxie. 14 I höst görs en läkemedelsgenomgång av 163 personer som bor på vårdboenden, i eget boende med hemsjukvård och inom LSS i Oxie. Vi valde ut alla på vårdboendet och i övrigt de som har mer än fem mediciner, berättar Johanna Dahlgren. Hon är distriktssköterska i botten och nu sektionschef med ansvar för sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Vi vet att många läkemedel ordinerades för flera år sedan. Det kan till exempel vara så att brukaren är ordinerad full dos alvedon för ett gammalt benbrott som är läkt sedan länge. Eller att man får ny medicin utan att det jämförs med vad man redan har, berättar Johanna Dahlgren. Egentligen säger regeln att man ska sätta ut ett läkemedel när man sätter in ett nytt. Detta görs sällan, listorna byggs i regel bara på, säger hon. Hon tror att genomgången kommer att leda till en hel del medicinändringar. Jag tycker det är jättebra att genomgången görs, många står på alldeles för mycket läkemedel. Vi gjorde en genomgång häromåret som gav en hel del medicinändringar med positivt utfall för brukarna, säger hon. MOTVERKAR VARANDRA Alla mediciner fungerar inte ihop. En del tabletter motverkar varandra eller ger, i kombination, biverkningar som magproblem, hallucinationer och yrsel som leder till ökad fallrisk eller att brukaren mår väldigt dåligt. Det är en stor vinst om vi kan förhindra det, säger Irene Svensson som är verksamhetschef på Oxie vårdcentral. Alla är vinnare vid korrekt medicinering. Det viktigaste är att patienterna får bästa möjliga livssituation, det minskar vårdbehovet och dessutom finns en ekonomisk aspekt, säger Irene Svensson. För att komma tillrätta med problematiken kan man också behöva titta på beteenden. Om någon vaknar på natten så kanske det fungerar lika bra med mjölk och smörgås som med en lugnande tablett, säger Johanna Dahlgren. Som verksamhetschef för vårdcentralen ser Irene Svensson att det kan vara svårt för läkarna att hinna med att göra mer än det mest akuta på en kort besökstid. Oxie vårdcentral har därför utökat läkartiden för multisjuka till en timme. Vi ser vinsten av att ta hand om patienten här och nu, då kan det räcka med att göra årskontroller, säger Irene Svensson. SAMARBETE KRÄVS För att göra en läkemedelsgenomgång krävs samarbete mellan tre parter: läkare, apotekare och vård- och omsorgspersonal. Den här läkemedelsgenomgången initierades av divisionsapotekaren på Skånes Universitetssjukhus (SUS). Verksamhetschef Irene Svensson nappade direkt. Jag frågade verksamheterna om de var intresserade och alla är med, det känns jättebra, säger Irene Svensson. Den första skattningen har redan gjorts. Materialet ligger nu hos apotekaren och i november blir det möten där man går igenom apotekarnas rekommendationer. Projektet ska vara klart före årets slut. Jag tror och hoppas att vi kommer att få piggare brukare, säger Johanna Dahlgren. Tanken är att ha läkemedelsgenomgångar en gång om året. Det finns mycket att vinna på läkemedelsgenomgångar, vi blir äldre och äldre och fler bor hemma i eget boende. Vi måste jobba förebyggande. Det största och viktigaste målet är att våra äldre ska må bättre men även att få ned vård- och läkemedelskostnaderna, säger Irene Svensson.

15 FAKTA Så görs läkemedelsgenomgången i Oxie: Sjuksköterska, med hjälp av brukare eller kontaktperson, fyller i ett särskilt symptomskattningsformulär. Här skattar man vårdtagarens yrsel, magont, trötthet, depression, sömnsvårigheter och så vidare, samt antecknar vikt och blodtryck. Formuläret och brukarens läkemedelslista sänds till apotekare. Apotekare går igenom medicinerna, ser om de passar ihop och jämför med hur personen mår enligt formuläret. Teammöte mellan läkare, apotekare och sjuksköterska där man diskuterar några patienter åt gången och apotekaren ger läkaren förslag på ändringar. Onödiga tabletter togs bort Många äldre Malmöbor äter för mycket medicin. Det visade den stora läkemedelsgenomgången 2010 som ledde till att man kunde ta bort många onödiga tabletter. Malmö stad, i samarbete med Region Skåne och apoteken, gjorde en stor läkemedelsgenomgång som presenterades våren Projektledare var Yvonne Wismar Fransson som nu arbetar på Innerstadens minnesteam i Malmö stad. Arbetet genomförde hon tillsammans med en läkare och en apotekare. Vi gick igenom alla särskilda boende i Malmö stad och tittade på läkemedelslistorna för 1700 Malmöbor. Det ledde till en hel del ändringar, berättar Yvonne Wismar Fransson. Läkemedelsintaget såg olika ut i olika stadsdelar. Genomgången ledde till många direktiv om att minska antalet tabletter. Vi minskade i snitt antalet tabletter med 1,2 tabletter per vårdtagare, det är framför allt en vinst för vårdtagaren som mår bättre men också en samhällsekonomisk vinst att inte köpa medicin i onödan, säger Yvonne Wismar Fransson. Bland de mediciner man tog bort fanns bland annat neuroleptika, sömnmedel, lugnande och antidepressiva. Vid utvärderingen noterades att merparten mådde bättre eller likvärdigt efter ändringen. Läkemedelskostnaden sjönk med i genomsnitt 950 kronor per vårdtagare. När projektet var över gick de ansvariga över till andra tjänster. Då hade man utbildat 1000 medarbetare inom vård och omsorg, 150 anhöriga och 50 sjuksköterskor i läkemedelshantering. I en del stadsområden har man fortsatt med läkemedelsgenomgångar. Hela rapporten Läkemedelgenomgång på särskilt boende och ordinärt boende i Malmö stad finns att läsa på Malmö stads hemsida. Genomgångar görs i Skåne Nästan 300 läkemedelsgenomgångar har gjorts på vårdcentraler i Malmö det första halvåret i år. Dessutom har det gjorts fler på sjukhuset. Det är Region Skånes läkemedelsenhet som har överblick över vad som gjorts i frågan. Det görs en hel del läkemedelsgenomgångar i Skåne. Jag skulle säga att Skåne ligger långt framme när det gäller läkemedelsgenomgångar jämfört med andra landsting, säger Åsa Bondesson. Hon är apotekare på Region Skånes läkemedelsenhet. Om man tittar flera år tillbaka så har antalet läkemedelsgenomgångar ökat, även om vi sett en viss minskning i år jämfört med tidigare år, säger Åsa Bondesson. En förklaring till minskningen kan vara en omorganisation inom Region Skåne. År 2011 togs ett politiskt beslut i Region Skåne (Hälso- och sjukvårdsnämnden) om att läkemedelsgenomgångar för äldre patienter ska göras enligt en beskriven modell. Detta beslut innebär att läkemedelsgenomgångar genomförs på ett strukturerat och jämlikt sätt, säger Åsa Bondesson. Målet är att man ska nå hälften av alla äldre som bor på vård- och omsorgsboende per år. 15

16 Alla människor är lika värda Malmös värdegrund om alla människors lika värde. Att helt få fokusera på LSS. Malmös charmiga och internationella stil. Det lockade Leena Berlin Hallrup till en anställning som enhetschef i Malmö stad. 16 Leena föddes i finska Österbotten, växte upp i Sundsvall, pluggade i Frankrike, var flygvärdinna med världen som arbetsfält, läste till sjuksköterska i Göteborg, jobbade på Sahlgrenska i Göteborg, byggde gård på småländska landsbygden, drev Växjö konserthus och läste in ekonomexamen i Växjö, arbetade som vårdchef i Värnamo, var lärare på Linnéuniversitet i Växjö, arbetade på Carema Care med att bygga ut äldreomsorg och har nu landat som enhetschef inom LSS i Malmö. Det är svårt att hänga med i svängarna när Leena beskriver sin bakgrund. Själv säger hon att det finns en röd tråd i hennes yrkesval. Allt handlar om bemötande och relationer. Klarar man det, klarar man alla positioner, säger hon. DREV KONSERTHUS När hon utbildade sig till sjuksköterska trodde hon att det viktigaste var att kunna sätta kanylen rätt men så var det inte alls förklarar hon. Det viktigaste var ju att kunna kommunicera med sjuka och deras anhöriga, säger Leena. Det där med vikten av ett gott bemötande har hon burit med sig genom alla yrken och har kommit fram till att det är vård hon vill arbeta med, särskilt för utsatta som har svårt att föra sin egen talan. Även om ett bra bemötande var viktigt även under tiden vid Växjö konserthus så var det en avstickare i hennes yrkesliv. Vi flyttade till Småland för att tredje barnet var på väg och byggde egen gård utanför Växjö, men väl där så fick jag inget sjuksköterskejobb, så kom det sig att vi tog över Växjö konserthus samtidigt som jag pluggade ekonomi för att ha bättre koll på siffrorna, säger hon. Hon berättar om en omfattande anläggning med hotell, restaurang, konsthall och konsertsal. Där tog hon bland annat emot artister som Eva Dahlgren och Riverdance-ensemblen. Men det var en evig kamp att driva det, så efter knappt tio år sålde vi, berättar hon. CHEFSROLLER I SMÅLAND Då gav hon sin in i vården igen. Först som områdeschef på Värnamo kommun, sedan som ansvarig för att driva vårdverksamheten på entreprenad inom Carema Care. Jag blev specialist på lite allt möjligt, som storkök, skrattar hon. Det finns spår av den mjuka norrländska dialekten kvar, trots många år längre söderut. I maj tog hennes yrkeskarriär henne till Malmö. Det som lockade var goda intryck av Malmö, trevliga Malmövänner och tjänsten som enhetschef inom LSS, att helt få fokusera på LSS. Jag drivs av ett rättspatos för utsatta, brukarna befinner sig i en beroenderelation till oss. Verksamheten ska drivas med brukarfokus, prestigelöshet och med en tillåtande kultur, säger Leena allvarligt. Här finns en framtidstro, här finns plats för alla och det händer mycket. BRUKARE SKA STYRA Just brukarperspektivet återkommer hon till. Det är brukarens behov som ska styra verksamheten, det är faktiskt en laglig rättighet inom LSS. Därför är det så viktigt att skriva avvikelserapporter, då ser vi mönster på det som kan eller behöver förändras i verksamheten, säger hon. Hon började sin tjänst i maj på vård och omsorgs kontor på Getgatan i Limhamn-Bunkeflo, men i och med omorganisationen tillhör hon numera Sociala Resursförvaltningen och ska flytta till kontoret på Baltzargatan. Hon ska även i fortsättningen ansvara för samma LSS-boende, med några få undantag. Hon är nu ytterst ansvarig för 10 LSS-boende, 10 sektionschefer, cirka 110 medarbetare och runt 150 brukare i personkrets 1 och 2. SPRIDA GODA EXEMPEL Hon tror att det kan bli bra med en central LSSorganisation, att det ger mer muskler. Vi har många kompetenta medarbetare och jag tror på att sprida goda exempel. Vi har bland annat börjat med kompetensutbyte så att exempelvis vårdare som är vana att hantera autistiska brukare delar med sig av sina erfarenheter till ett annat boende, det ger både kunskapsspridning och en yrkesstolthet, säger hon. Efter några månader i Malmö är hon entusiastisk över sin nya hemstad. Jag gillar Malmö. Här finns en öppenhet och nyfikenhet och man sneglar inte mot Stockholm eller Göteborg utan mot Köpenhamn det är spännande! Här finns en framtidstro, här finns plats för alla och det händer mycket. Redan innan hon flyttade till Malmö fastnade hon för Malmö stads värdegrund. Den utgår från FN-deklarationen om de mänskliga rättigheterna och alla människors lika värde. Det är så rätt, säger Leena Berlin Hallrup.

17 LEENA BERLIN HALLRUP, 45 ÅR Bor: Lägenhet i centrala Malmö i veckorna, gård utanför Växjö på helgerna. Familj: Särbo med maken Olof som jobbar i Stockholm, tre barn i åldrarna år och ett nyfött barnbarn. Dessutom hunden Bertil. Intressen: Kultur, konst, vänner och att resa. Värt att veta: Har skrivit avhandlingen Vardagslivet i bostad med särskild service med institutionell prägel - en studie av personer med intellektuell funktionsnedsättning och personalens erfarenheter. Aktuell: Ny enhetschef med ansvar för ett tiotal LSS-boende. Leena Berlin Hallrup 17

18 18 Sven-Olof Isacsson, läkare och ordförande i Malmökommissionen.

19 Viktigt följa hälsoutvecklingen Hälsobedömningar bör provas för alla Malmöbor som fyllt 80 år. Där bör man titta både på medicinska och sociala aspekter. Det är ett av åtgärdsförslagen som Malmökommissionen ger i sin slutrapport. Malmös politiska ledning tillsatte den oberoende Malmökommissionen år Bakgrunden var att skillnaderna i hälsa mellan socialt olika grupper ökar. Medellivslängden skiljer sig flera år mellan olika områden och antalet elever med behöriga betyg till gymnasiet varierar stort över staden. Kommunen måste ta ett ansvar för att kontinuerligt följa och analysera hälsoutvecklingen, det gäller hela livscykeln, från graviditeten till sista andetaget, säger Sven-Olof Isacsson. Han är läkare, professor emeritus i social - medicin, och har varit ordförande i Malmökommissionen. VETENSKAPLIGT UNDERLAG Målet för kommissionen var att hitta sätt för att minska skillnaderna genom att angripa de bakomliggande orsakerna. I kommissionen har 14 medlemmar från olika ämnesområden deltagit, åtta av dem är forskare och sex personer med lång erfarenhet av olika områden i Malmö stad. Man har även anlitat andra experter och sammanlagt skapat 32 underlagsrapporter för att kunna ge vetenskapligt grundande förslag till åtgärder. Slutrapporten är omfattande och täcker in sex områden: barn och ungas vardagsvillkor, boendemiljö och stadsplanering, utbildning, inkomst och arbete, hälso- och sjukvård samt förändrade processer för en hållbar utveckling. Vi har samlat ett bra vetenskapligt underlag som är fullständigt unikt i landet. Det har varit väldigt stort intresse för slutrapporten vi har bland annat presenterat den för Riksdagens socialutskott och för delar av regeringen, säger Sven-Olof Isacsson. Slutrapporten med 24 mål och 72 åtgärder presenterades i våras och nu pågår ett arbete med att ta fram förslag till beslut som ska upp på kommunfullmäktige i november. Slutrapportens fokus ligger enligt direktiven inte på de äldre men underlaget täcker hela livsloppet, berättar Sven-Olof Isacsson. Samtidigt konstaterar han att de insatser som riktar sig mot unga Malmöbor i dag kommer att ha betydelse för framtidens äldre Malmöbor. Bakgrund och uppväxtvillkor har betydelse för hur man mår senare i livet. Vi ser samband mellan äldres mående och deras sociala bakgrund men det kan vi inte göra så mycket åt i dag, det tar en hel generation att påverka den faktorn, säger Sven-Olof Isacsson. RAPPORT OM ÄLDRE En av underlagsrapporterna handlar om ett gott åldrande och har skrivits av Sölve Elmståhl och Henrik Ekström. Den heter Prediktorer för livstillfredsställelse, funktionsförmåga och aktiviteter i det dagliga livet. Här presenteras fakta från den fleråriga studien Gott åldrande i Skåne. Deras underlag är bra, här finns unik kunskap, säger Sven-Olof Isacsson. Ur denna rapport lyfter man bland annat att: Vid 75 års ålder börjar ohälsan dra iväg och man ser tydliga skillnader i hälsa mellan människor beroende på vilken socioekonomisk bakgrund de har. Högutbildade och personer med tillfredsställande ekonomi har fler aktiviteter. Möjligheten att delta i aktiviteter har stor betydelse för livstillfredsställelse och funktionsförmåga. FÖRESLÅR HÄLSOBEDÖMNING I en studie för några år sedan undersökte Sölve Elmståhl och hans medarbetare hälsan hos åringar och det visade sig att var sjunde person hade behov som kunde åtgärdas av kommunen, hos var tredje fanns medicinska och psykologiska åtgärdsbehov och var fjärde hade behov av sjukvårdkontakt. Åtgärder sattes in och vid uppföljning ett år senare kunde en dramatisk förbättring konstateras. Malmökommissionen föreslår därför att Malmö, på samma sätt som i Danmark och vid en del vårdcentraler i Göteborg, inför försök med hälsobedömningar av äldre. Det borde inte vara så svårt att ha en sådan hälsobedömning som rutin, det skulle vara ett kostnadseffektivt sätt att förebygga ohälsa. Förslagsvis kan man göra det när den äldre ändå besöker primärvården, säger Sven-Olof Isacsson. Han tänker sig att man då tittar på både läkemedelskonsumtionen och den sociala situationen. Man kan då ta reda på om det finns ett nätverk, anhöriga, hiss, möjlighet att komma ut, hjälpmedel, färdtjänst, hur hemtjänst fungerar, om man har ekonomiska problem och så vidare sådant som är oerhört viktigt för att leva att tillfredsställande liv och där kommunala insatser kan göra stor skillnad, säger han. VIDARE KUNSKAP Sven-Olof Isacsson tar också upp vikten av kunskap om olika kulturer för att kunna erbjuda alla Malmöbor ett gott åldrande. Även det finns med som ett förslag till åtgärd i slutrapporten. Vi får en åldrande befolkning med många olika kulturer, därför är det viktigt med interkulturell kunskap, att vi rustar oss för det. Man bör ha med det i vårdutbildningen och även ge personal kompetensutveckling i detta, säger Sven-Olof Isacsson. Sven-Olof Isacsson är försiktig med att ge rekommendationer och råd om vad som bör göras. Han anser att man borde studera vård och omsorg djupare och talar om vikten av vetenskapligt underlag innan politikerna bestämmer vad som ska göras. Förhoppningen är att slutrapporten ses som inledningen på en långsiktig process som syftar till att målmedvetet minska hälsoskillnaderna och förbättra hälsan i Malmö. Målet är att fler Malmöbor mår bättre och har kontroll över sitt liv, säger Sven- Olof Isacsson. En naturlig fortsättning bör vara att Malmö stad skaffar sig bättre kunskap om de äldres hälsa och livskvalitet. Varje äldre Malmöbo borde åtminstone vid ett tillfälle få chansen att få en helhetsbedömning som kan ge de återstående åren högre livskvalitet. Det kräver ett samarbete med regionen, mitt förslag är att det blir ett prioriterat område, säger Sven-Olof Isacsson. Fotnot: Vill du läsa hela slutrapporten och de vetenskapliga artiklarna? Gå in på kommission. 19

20 Nu ser jag hur intryck påverkar Hur ska man anpassa miljön för unga med autism? Det är en av de frågor som omsorgspedagog Maria Johansson har funderat över som FoU-trainee. Det har varit en lyx att få vara trainee, säger hon. 20 Maria Johansson arbetar som övergripande omsorgspedagog för två korttidshem som riktar sig till barn och unga med diagnos inom autismspektrum. Här bor barnen under kortare tid för rekreation eller för att avlasta föräldrarna. Maria har arbetat inom omsorgen i åtta år, varav de senaste fyra åren som omsorgspedagog. Jag arbetar för att höja kvaliteten i verksamheten och anpassa den till de individuella behoven, säger Maria. MÅNGA IDÉER Hon fick upp ögonen för att vara FoU-trainee när en kollega, Jessica Stark, var det. Då såg jag möjligheten och tyckte att det verkade väldigt spännande! Hon hade många studieidéer kring ämnen som berörde autism och valde till slut att studera annorlunda sensorik vid autismspektrumtillstånd. Sensorik handlar om hur man hanterar det som händer och sker i ens närhet, och vad det är man uppmärksammar via sina sinnen. Man talar mycket om att personer med autism reagerar annorlunda. Jag drivs av en nyfikenhet kring varför personer gör si eller så. Jag upplevde att jag inte visste så mycket om detta och ville veta mera, berättar Maria. Under ett halvår gick hon en dag i veckan från sitt vanliga arbete för att studera den forskning som finns i ämnet. Jag har tittat mycket på forskning och läst vetenskapliga artiklar, jag har använt socialtjänstbiblioteket mycket, säger hon. Dels ville hon veta hur den annorlunda sensoriken kan te sig, dels hur man kan tillrättalägga miljön så att den blir bättre för brukaren. Frågorna Maria ställde var: Vad säger forskningen om annorlunda sensorik hos personer med autismspektrumstillstånd? Hur kan sensoriken påverka vardagen? Hur kan man som personal utifrån en annorlunda sensorik tillrättalägga miljöer runt personer med AST? Jag vill minska upplevelsen av att ha ett funktionshinder, förklarar hon. BYGGA VIDARE PÅ Hon tycker att hon hittat en hel del om att det verkligen är många med autismdiagnos som reagerar annorlunda, men inte så mycket om vad man kan göra för att anpassa miljön, men en del tankar har hon fått. Man kan börja med att titta på vilka sinnesintryck som brukaren tar in. Det kan till exempel vara ljudmiljön som gör det svårare att fokusera på middagen eller att någon fascineras av ljusreflexer då kan man kanske bygga vidare på det, säger Maria. Tiden som FoU-trainee har varit givande tycker hon. Det har varit jättespännande! Jag har fått ta del av forskning som jag inte hinner söka i vardagen, det är verkligen användbart! Hon tycker att hon insett vidden av hur miljön påverkar och fått uppt ögonen för saker hon inte tidigare såg. Jag har fått med mig väldigt många tankar och idéer. Det har varit en lyx att vara FoU-trainee! FOU-TRAINEE Anställda inom vård och omsorg i Malmö stad kan söka till att vara FoU-trainee. Då får man under ett halvår, en dag i veckan, fördjupa sig i ett valfritt ämne som berör yrket genom att bedriva litteraturstudier med handledning. Uppsatserna finns att läsa på