Förkortningar. Abbreviations

Transkript

1

2 Förkortningar Statistisk årsbok 2010 Förkortningar Abbreviations AKU = Arbetskraftsundersökningarna Labour Force Survey (LFS) BNP = Bruttonationalprodukt Gross Domestic Product (GDP) CN = Combined Nomenclature COICOP = Classification of Individual Consumption by Purpose CPA = Statistical Classification of Products by Activity in the European Economic Community DAC = Kommittén för utvecklingsbistånd Development Assistance Committee ECB = Europeiska centralbanken European Central Bank EES = Europeiska ekonomiska samarbetsområdet European Economic Area (EEA) EFTA = European Free Trade Association EG = Europeiska gemenskaperna European Communities (EC) EMCF = European Monetary Cooperation Fund EMI = European Monetary Institute EMU = Ekonomiska och monetära unionen European Economic and Monetary Union ENS = Europeiska nationalräkenskapssystemet European System of National Accounts EU = Europeiska unionen European Union Eurostat = EG:s statistiska kontor Statistical Office of the European Communities FAO = FN:s Livsmedels- och jordbruksorganisation Food and Agriculture Organization of the United Nations FDB = Företagsdatabasen Statistics Sweden s Business Database GDP = Gross Domestic Product HIO = Hushållens icke vinstdrivande organisationer, tidigare benämnt: Hushållens ideella organisationer Non profit institution serving households HS = Harmonized System (Harmonized Commodity Description and Coding System) ILO = Internationella arbetsorganisationen International Labour Organization IMF = Internationella valutafonden International Monetary Fund ISCO = International Standard Classification of Occupations ISIC = International Standard Industrial Classification of All Economic Activities IUCN = The World Conservation Union (International Union for Conservation of Nature and Natural Resources) KN = Kombinerade nomenklaturen Combined Nomenclature (CN) MIS = Meddelanden i samordningsfrågor Reports on Statistical Co-ordination MSA = Miljösanktionsavgifter, utdömda Environmental sanction charges NACE = Statistisk näringsgrensindelning i Europeiska gemenskapen Nomenclature statistique des Activités Economiques dans la Communauté européenne NPISH = Non profit institution serving households NUTS = Nomenclature des Unités Territoriales Statistique OECD = Organization for Economic Co-operation and Development RTB = Registret över totalbefolkningen Total Population Register (TPR) SDR = Särskilda dragningsrätter i Internationella valutafonden, IMF Special Drawing Rights SEI = Socioekonomisk indelning Socio-economic classification eller/or Stockholm Environment Institute Sida = Swedish International Development Co-operation Agency SIPRI = Stockholm International Peace Research Institute SIS = Standardiseringskommissionen i Sverige Swedish Standards Institution SITC = Standard International Trade Classification SM = Statistiska meddelanden Statistical Reports SNA = System of National Accounts (and Supporting Tables) SNI = Standard för svensk näringsgrensindelning Swedish Standard Industrial Classification (SE-SIC) SOS = Sveriges officiella statistik Official Statistics of Sweden SOU = Statens offentliga utredningar Swedish Government Official Reports SPIN = Standard för svensk produktindelning efter näringsgren Swedish Standard Classification of Products by Activity SSYK = Standard för svensk yrkesklassificering Swedish Standard Classification of Occupations SUN = Svensk utbildningsnomenklatur Swedish Educational Terminology ULF = Undersökningarna av levnadsförhållanden Living conditions survey UN = Förenta Nationerna United Nations UNESCO = United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization WCO = World Customs Organization WHO = Världshälsoorganisationen World Health Organization 670 Statistiska centralbyrån

3 Statistisk årsbok 2010 Tabellanmärkningar Tab. 5, 62. Nya, mera detaljerade beräkningar av Sveriges areal har genomförts, vilket i en del fall har lett till förändrade uppgifter om landarealen fr.o.m Detta beror på att vattenarealen nu har kunnat beräknas på ett noggrannare sätt än tidigare och nu innefattar ytor som tidigare inte ingått, vilket har lett till att vattenarealen i allmänhet har ökat på bekostnad av landarealen. För mer information, se Statistiska meddelanden MI 65 SM 0201, Land- och vattenarealer 1 jan 2000 ( Tab. 31. Kvantiteter för en viss produktgrupp i en viss faroklass för olika år varierar inte bara till följd av olika omsatt mängd utan också därför att produkter omklassificerats till en annan faroklass. Tab. 32. Försålda kvantiteter av godkända bekämpningsmedel enligt uppgift från tillverkare/ombud. Tab. 38. Nonylfenol, C 6H 5C 9H 19, är ett svårnedbrytbart, bioackumulerande ämne med giftverkan mot vattenlevande organismer. Toluen, C 6H 5CH 3, är en aromatisk, ganska lätt nedbrytbar förening, som ansetts indikera förekomst av lösningsmedel i avloppsvattnet. Mycket tyder dock på att det kan bildas vid reningsprocesserna. Mätningar av ämnet i slam är därför inte längre obligatoriska. PAH, polyaromatiska kolväten, är en samlingsparameter omfattande många kemiska föreningar, varav flera är cancerogena. PCB, polyklorerade bifenyler, är föreningar med stor tendens till bioackumulation, som orsakar fortplantningsstörningar hos däggdjur. Tab Miljöräkenskaper utvecklas för att beskriva sambanden mellan miljö och ekonomi. Statistik om miljö och ekonomi ger underlag för kostnadsberäkningar av miljöåtgärder och miljöskador, analyser av miljöpolitik och ekonomisk politik samt indikatorer över miljötillstånd och uthållig utveckling. Tab. 45. Miljösanktionsavgift är en administrativ avgift på mellan och kronor som tillfaller staten. Olika tillsynsmyndigheter beslutar om att sanktionsavgift skall betalas ut av verksamhetsutövaren. I förordningen (SFS 1998:950) om miljösanktionsavgifter regleras närmare för vilka överträdelser som miljösanktionsavgift ska tas ut och med vilka belopp. Tab ger upplysningar om befolkningens tillstånd och om befolkningens förändringar. Med befolkningens tillstånd menas dess storlek och dess fördelning i skilda hänseenden (bosättningsort, kön, ålder, civilstånd osv.) vid en viss tidpunkt. Befolkningsförändringarna, som hänför sig till vad som sker under en viss tidrymd, utgörs främst av födelser, dödsfall, giftermål, skilsmässor och omflyttning. Mer detaljerade uppgifter om befolkningens tillstånd insamlas i samband med folkräkningarna, vilkas material möjliggör en fördelning av befolkningen efter ekonomisk aktivitet (sysselsättning, yrkesställning, yrke, näringsgren m.m.), efter utbildningsnivå m.m. Befolkningens ekonomiska aktivitet redogörs för i den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS, tab , 291 och 297). Folkräkningar i nutida bemärkelse har ägt rum vid varje årtiondeskifte t.o.m. år 1990 (dessutom 1935/36, 1945, 1965, 1975 och 1985). T.o.m har folkräkningarna avsett folkmängden vid årsskiftet. Vid 1960, 1965 och 1970 års folkräkningar skedde folkräkningen Notes Tabellanmärkningar i samband med mantalsskrivningen samma år, vilket medfört att folkräkningsuppgifterna inte avser årsskiftet utan den 1 nov. folkräkningsåret. Även folk- och bostadsräkningarna 1975, 1985 och 1990 avser förhållandet den 1 november för respektive år. Uppgifter om befolkningens förändringar erhålls successivt från de lokala skattekontoren (t.o.m. 30 juni 1991: pastorsämbetena) via länsskattemyndigheterna. Uppgifterna används förutom till statistiken över befolkningsförändringar även för uppdatering av SCB:s register över totalbefolkningen (RTB), som utgör underlag för folkmängdsstatistiken. Folk- och bostadsräkningen 1980 var samordnad med den allmänna fastighetstaxeringen som genomfördes i september Tidpunkten för 1980 års räkning är därför den 15 september. Med utgångspunkt i folkräkningarnas uppgifter om fördelningen på kön, ålder och civilstånd samt med hjälp av den löpande statistikens uppgifter om befolkningsförändringarna, har t.o.m folkmängdsuppgifterna uträknats genom s.k. framskrivning av årliga uppgifter om befolkningsfördelningen efter kön, ålder och civilstånd. Fr.o.m har folkmängdsuppgifterna efter kön, ålder och civilstånd erhållits från RTB. Tab. 62. Se Tabellanmärkning, tab. 5. Tab Kommunerna är ordnade i alfabetisk ordning, länsvis (tab. 62), samt efter folkmängdens storlek det senast redovisade året (tab. 63). Folkmängdsuppgifterna avser slutet av året. Hänsyn har dock tagits till områdesregleringar som trätt i kraft vid närmast följande årsskifte. Tab. 66. Utgångspunkten för beräkningarna är folkmängden den 31 dec Folkmängden har framskrivits med följande antaganden. Fruktsamhet: antalet barn per kvinna förmodas på sikt minska från 1,91 år 2009 till 1,83 vid prognosens slut år Dödlighet: den återstående medellivslängden antas öka från 79,1 år för män och 83,1 år för kvinnor år 2008 till 84,7 år respektive 86,8 år Utrikes omflyttning: inflyttningsöverskottet var år 2008 och beräknas på sikt minska till Tab , 321, Tabellerna redovisar resultat från SCB:s årliga urvalsundersökning om hushållens ekonomi (HEK). Tab Ett kosthushåll består av samtliga personer som bor i samma bostad och har gemensam hushållning. Ett kosthushåll kan bestå av flera generationer, syskon eller kompisar. Personer som normalt tillhör kosthushållet, men som tillfälligt befinner sig på annan ort p.g.a. arbete, studier eller militärtjänstgöring ingår i kosthushållet. Barn, som bor lika mycket hos båda föräldrarna, räknas med om de är folkbokförda i det aktuella hushållet. Tab. 73. Med summerad fruktsamhet menas genomsnittligt antal barn per kvinna enligt aktuell fruktsamhet under förutsättning att ingen dödlighet förekommer före 50 års ålder. Med reproduktionstal för en given tidsperiod avser man att belysa, i vilken omfattning en generation av befolkningen under rådande fruktsamhets- och dödlighetsförhållanden skulle kunna reproducera sig själv. Vid beräkning av bruttoreproduktionen följer man en tänkt årskull av kvinnor genom fruktsamhetsåldrarna och beräknar med användning av rådande fruktsamhetstal i olika åldersgrupper det genomsnittliga antalet Statistiska centralbyrån 671

4 Tabellanmärkningar Statistisk årsbok 2010 levande födda flickor per kvinna. Detta antal är det s.k. bruttoreproduktionstalet. Vid beräkning av bruttoreproduktionen tar man ingen hänsyn till dödligheten i modergenerationen. Om man däremot med ledning av de kända dödsriskerna beräknar det antal kvinnor i nyssnämnda årskull, som uppnår 15 år, 20 år etc. och hur många år de genomlever i olika åldersavsnitt, kan man på samma sätt som förut på den reducerade modergenerationen beräkna det s.k. nettoreproduktionstalet, varmed förstås antalet levande födda döttrar, som med de faktiska fruktsamhets- och dödlighetsförhållandena i genomsnitt skulle komma på varje levande född kvinna. Om detta tal är större än 1, innebär detta på lång sikt en folkökning, om det är mindre än 1, en folkminskning. Tab Återstående medellivslängd är antalet år som i genomsnitt återstår att leva för en x-åring. Den beräknas genom att den tid som återstår att tillsammans leva för alla x-åringar divideras med antalet i åldern x år. Man har härvid antagit att dödsfallen är jämnt fördelade över åldersåret, utom för 0-åringar för vilka noggrannare beräkningar utförts. Sannolik återstående livslängd är antalet år efter vilkas förlopp antalet x-åringar minskat till hälften. Uträkningen sker genom att medianen för de kvarlevande i olika åldrar beräknas. Tab. 79. Flyttningsuppgifterna för län och kommuner är flyttningar över läns- resp. kommungränser. I länssiffrorna ingår således inte flyttningar mellan kommuner inom samma län. Tab. 86. I tabellen ingår endast namnärenden som behandlats av Patent- och registreringsverket. Det stora antal namnärenden som (för närvarande) avgiftsfritt handläggs av Skatteverket ingår ej. Tab. 87. Asylsökande är en person som tagit sig till Sverige och begärt skydd mot förföljelse och som ännu inte fått sin ansökan slutligt prövad av Migrationsverket eller, om personen har överklagat, av en Migrationsdomstol. De som är asylsökande är inte folkbokförda i Sverige. Det är först om och när den asylsökande får uppehållstillstånd och blivit folkbokförd i landet som han/hon invandrar och ingår i SCB:s officiella statistik över befolkningen. Tab , 112. Avser samtliga jordbruksföretag som brukar mer än 2,0 ha åkermark, eller innehar stora djurbesättningar: minst 50 kor eller 250 nötkreatur eller 50 suggor eller 250 svin eller 50 tackor eller 1000 höns (inklusive kycklingar), eller innehar minst 2500 kvm frilandsareal för trädgårdsproduktion, eller innehar minst 200 kvm växthusyta för trädgårdsproduktion. För åren har uppgifter på totalbasis insamlats för företagare, fastigheter och areal/ägoslag medan uppgifter om grödor, husdjur m.m. baserats på ett urval av företag. Medelfelen för grödor och husdjur understiger på riksnivå oftast 3 procent, men kan för län och storleksgrupper vara större års statistik bygger dock i sin helhet på totalräknade uppgifter. I resultatberäkningarna utnyttjas både de totalräknade uppgifterna och uppgifterna från urvalet. Fr.o.m. år 2000 inhämtas den övervägande delen av arealuppgifterna från Jordbruksverkets stödregister avseende arealbaserade stöd. För jordbruksföretag som inte söker stöd, inhämtas uppgifter om den totala åkerresp. betesarealen genom postenkät. Uppgifter om djurinnehav inhämtas från Jordbruksverkets centrala djurdatabas, CDB (nöt), eller genom postenkät (svin, får, höns, kycklingar), se Tabellanmärkning, tab Tab Dessa tabeller bygger på skördeuppskattningarna som under senare år i huvudsak baserats på intervjuer med ett urval jordbrukare. Totalskördarna i tab har beräknats utifrån hektarskördarna enligt intervjuerna och grödarealerna enligt lantbruksregistret. Fram t.o.m beräknades hektarskördarna även med s.k. provytemetod. För potatis gjordes metodändringar 1999 vilket medför att jämförelser med potatisskördarna från tidigare år inte blir rättvisande. Åkermark: Mark som används eller lämpligen kan användas till växtodling eller bete och som är lämplig att plöja. Betesmark: Mark som används eller lämpligen kan användas till bete och som inte är lämplig att plöja. Skogsmark: Mark som är lämplig för virkesproduktion och som inte i väsentlig utsträckning används för annat ändamål samt mark där det bör finnas skog till skydd mot sand- eller jordflykt eller mot att fjällgränsen flyttas ned. Mark som ligger helt eller i huvudsak outnyttjad skall dock inte anses som skogsmark, om den på grund av särskilda förhållanden inte bör tas i anspråk för virkesproduktion. Mark skall anses lämplig för virkesproduktion om den enligt vedertagna bedömningsgrunder kan producera i genomsnitt minst en kubikmeter virke om året per hektar. Tab. 109, 111. Avser skörd från arealer med miljöersättning för ekologisk produktion. Areal skördad som grönfoder ingår ej. Tab Avser företag med minst 2,1 hektar åker eller med stor djurbesättning. Fr.o.m ingår företag som utnyttjat mindre än 0,3 hektar åkermark i redovisningen. Stor djurbesättning: minst 50 kor eller minst 250 nötkreatur eller minst 250 svin eller minst 50 suggor eller minst 50 tackor eller minst höns (inkl. kycklingar). Tab För Nötkreatur och Svin gäller: För åren baseras statistiken på urvalsundersökningar (LBR). För nötkreatur framställs statistiken genom elektronisk bearbetning av informationen i Jordbruksverkets centrala djurdatabas (CDB). För svin 2003 baseras statistiken på en postenkätundersökning i juni till samtliga jordbruksföretag i landet. För svin 2004, 2006 och 2008 baseras undersökningen på ett sannolikhetsurval på ca jordbruksföretag kompletterat med företag från administrativa register över svinföretag. Uppgiftsinsamling för svin skedde via postutskick samt via webbtjänsten Djurräkning på Jordbruksverkets webbplats. År 2005 och 2007 baseras statistiken på en postenkätundersökning (juni 2005 resp. 2007) till samtliga jordbruksföretag i landet. För Får och lamm samt Höns och kycklingar av värpras gäller: För åren baseras statistiken på urvalsundersökningar (LBR). För år 2003 baseras statistiken på en postenkätundersökning i juni till samtliga jordbruksföretag i landet. För år 2004, 2006 och 2008 baseras undersökningen på ett sannolikhetsurval på ca jordbruksföretag kompletterat med företag från administrativa register över fjäderfäföretag. Uppgiftsinsamlingen skedde via postutskick samt via webbtjänsten Djurräkning på Jordbruksverkets webbplats. År 2005 och 2007 baseras statistiken på en postenkätsundersökning (juni 2005 resp. 2007) till samtliga jordbruksföretag i landet. Tab Renantalet bygger på upprättade renlängder och avser renar i vinterhjorden. Tab Avser frilandsodlingar om minst 0,25 hektar. Tab Enligt Europarådskonventionen (ETS 123) och EG:s direktiv (86/609/EEG) betraktas endast sådan djuranvändning där djur utsätts för ingrepp som kan orsaka smärta, lidande, ångest eller andra bestående skador som djurförsök (tab. 118). Försök som 672 Statistiska centralbyrån

5 Statistisk årsbok 2010 Tabellanmärkningar innebär att djur utan föregående ingrepp avlivas för t.ex. uttagande av organ eller vävnader räknas inte som djurförsök enligt dessa bestämmelser. Enligt svensk lagstiftning är det ändamålet med användningen av djur som är avgörande för om denna skall betraktas som ett djurförsök. Sådan användning är angiven i 19 djurskyddslagen. Tab. 119 redovisar den försöksdjursanvändning som tillkommer (utöver tab. 118) enligt den mer omfattande svenska definitionen. Fr.o.m. år 2003 redovisas mer detaljerade uppgifter om djurens användning som t.ex. att antalet patient-, besättnings- och undervisningsdjur redovisas. Märkning av fisk (tab. 118) och provfiske (tab. 119) görs i syfte att undersöka och kontrollera de svenska fiskebestånden. Denna verksamhet faller under djurskyddslagens 19 och klassas därför som djurförsök. Provfiske är något som tidigare gjorts i Sverige och som Sverige enligt EU-direktiv är ålagt att utföra. Tab Skogsmarken kan med hänsyn till äganderätten indelas i två ägargrupper: allmänna ägare och privata ägare. Allmänna ägare utgörs av staten, statsägda bolag (där staten äger > 50 %) samt övriga allmänna skogar (kommuner, stiftelser m.fl.). Skogar ägda av privata ägare utgörs av aktiebolagsskogar och övriga skogar ägda av enskilda. De senare benämns vanligen i dagligt tal privatskogen. Skogsstyrelsen är tillsynsmyndighet över all skog oavsett ägare. Tab Skogsstyrelsens bruttoavverkningsmodell bygger på industrins produktion av sågade barrträvaror och pappersmassa. Med hjälp av åtgångstal för att producera olika produkter räknas virkesförbrukningen fram. Tillägg görs för förbrukning av lövsågtimmer, virke i skivindustrin, brännved och övrigt virke. Uppgifterna korrigeras med uppgifter från utrikeshandeln med rundvirke och flis samt med förändringar i rundvirkes och flislagren. Den framräknade förbrukade volymen anses utgöra virkesuttaget under aktuellt år. Tab Region Nord utgörs av de geografiska områden inom Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län, som de tre nordligaste skogsägareföreningarna omfattar. Region Syd utgörs av de geografiska områden inom Västra Götalands, Hallands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge och Skåne län, som Södra skogsägarna omfattar. Region Mellan omfattar resten av landet. Tab Uppgifterna i tabellen grundar sig på statistik från aktiebolag, stift och allmänningar. För övriga ägare har bedömningar av kostnader gjorts. Tab Uppgifter om fiskare, redskap och båtar insamlas fr.o.m vart tredje år, fr.o.m vart femte år och fr.o.m varje år. Tab Uppgifterna omfattar alla företag med huvudsaklig industriell verksamhet (totalundersökning). Företag med minst 20 anställda har blankettundersökts. Uppgifter för företag med mellan 0 19 anställda har hämtats från administrativa källor. Tab Nyckeltalen är medelvärden i varje näringsgrupp. Definitioner: Avkastningen på eget kapital beräknas genom att dividera resultatet efter finansiella poster med justerat eget kapital. Med justerat eget kapital menas eget kapital plus 72 procent av obeskattade reserver. Avkastningen på totalt kapital får man genom att ta summan av rörelseresultatet och finansiella intäkter dividerat med de totala tillgångarna. Soliditeten definieras som justerat eget kapital i procent av summa skulder och eget kapital. Rörelsemarginalen är detsamma som rörelseresultatet i relation till nettoomsättningen. Tab Registren över aktiebolag och nyregistrerade företag kan vara föremål för korrigeringar. Uppgifterna avser läget för resp. år vid framställningstidpunkten. Uppgifterna för år 2008 togs fram den 8 sept Relativa avvikelser understiger i samtliga fall 1 %. Lagerbolag är exkluderade. Tab Målgrupperna baseras på belagda rum och redovisas enligt gästens sätt att betala. Affärs- och uppdragsresenärer: betalar ordinarie pris (inkl. eventuell företagsrabatt). Konferensgäster: betalar enligt konferensprislista samt bor och konfererar på hotellet. Gruppgäster: betalar enligt grupprislista. Fritidsresenärer: betalar (ofta) inte ordinarie pris och reser främst helger och under sommaren. Tab Uppgifterna omfattar alla företag med minst 10 anställda som huvudsakligen har industriell verksamhet eller industriarbetsställen med minst 10 anställda i icke-industriföretag. Tab Totaluppgiften kommer från Årlig energistatistik och fördelningarna på SNI-grupper från Industrins årliga energianvändning. Tab Tabellen visar de genomsnittliga tillsvidarepriserna satta av elhandelsbolagen den första januari resp. år. Tillsvidarepris är det pris kund som inte gjort något aktivt val av avtalsform betalar. Bostadskategorierna (typkunderna) definieras enligt följande: lägenhet motsvarar en kund med kwh i årsförbrukning, villa utan elvärme motsvarar en kund med kwh i årsförbrukning och villa med elvärme motsvarar en kund med kwh i årsförbrukning. Tab Bostadskategorierna (typkunderna) definieras enligt följande: lägenhet motsvarar en kund med kwh i årsförbrukning och 16 A mätarsäkring, villa utan elvärme motsvarar en kund med kwh i årsförbrukning och 16 A mätarsäkring och villa med elvärme motsvarar en kund med kwh i årsförbrukning och 20 A mätarsäkring. Tab Uppgifter på läns- resp. kommunnivå kan erhållas från SCB, Enheten för byggande, bostäder och fastigheter. Tab. 180, 182, 183, 185. Regional redovisning enligt indelningen respektive år. Stor-Stockholm omfattar kommunerna: Botkyrka, Danderyd, Ekerö, Haninge, Huddinge, Järfälla, Lidingö, Nacka, Norrtälje, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Södertälje, Tyresö, Täby, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Vallentuna, Vaxholm, Värmdö och Österåker. Stor-Göteborg omfattar kommunerna: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Stor-Malmö omfattar kommunerna: Burlöv, Eslöv, Höör, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Skurup, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg och Vellinge tillkom följande kommuner i resp. storstadsområde: I Stor-Stockholm tillkom Norrtälje, Nykvarn, Nynäshamn och Södertälje. I Stor-Göteborg tillkom Alingsås och Lilla Edet. I Stor-Malmö tillkom Eslöv, Höör och Skurup. Tab På grund av borttagna bostadssubventioner kan fr.o.m inte det totala antalet ombyggda lägenheter redovisas. Det som numera redovisas är nettoförändringen av antalet ombyggda lägenheter i flerbostadshus, t.ex. lokaler som byggts om till lägenheter och inredning av vindar till bostäder. Tab. 183, 185. Med ägare avses myndighet, företag, organisation eller enskild person för vars räkning ett byggnadsarbete utförs. Arbetet kan bedrivas i egen regi eller utlämnas på entreprenad. Som allmännyttigt bostadsföretag räknas bolag, förening eller stiftelse, som enligt bostadsfinansieringsförordningen erkänns som allmännyttigt bostadsföretag. Med kooperativt bostadsföretag avses bostadsrättsförening och annan bostadsförening, som bildats i syfte att upplåta bostäder till sina medlemmar. Statistiska centralbyrån 673

6 Tabellanmärkningar Statistisk årsbok 2010 Tab Som moderna anses de lägenheter som har fast anordning för uppvärmning och eget bad- eller duschrum. Tab Förändring i hyra har tidigare mätts som skillnaden mellan månadshyra i januari till januari. Fr.o.m. 2008/2009 års undersökning har detta ändrats till skillnaden mellan överenskommelse om ny hyra resp. år. Anledning till detta är att överenskommelse om ny hyra i allt större utsträckning avser en senare tidpunkt än januari. Stor-Stockholm och Stor-Göteborg: omfattning, se Tabellanmärkning, tab. 180 m.fl. Övriga större kommuner avser kommuner med mer än invånare respektive år. Övriga mindre kommuner avser kommuner med eller färre invånare respektive år. Tab Undersökningen omfattar inte kategoribostäder, såsom studentlägenheter, äldreboende och servicebostäder. Hyresuppgifterna inkluderar obligatoriska avgifter såsom bränsle och varmvatten. Hyra för garage, bilplats eller annan lokal, som används för annat än bostadsändamål, ingår inte i den redovisade hyran. Utgiften för hushållsel ingår inte heller i angivna hyresuppgifter. Tab Regional redovisning i fyra regioner enl. kommunindelningen den 1 jan och efter folkmängd den 31 december 2007: Stor-Stockholm och Stor-Göteborg: omfattning, se Tabellanmärkning, tab. 180 m.fl. Kommuner med mer än invånare (exkl. kommuner som ingår i Stor-Stockholm och Stor- Göteborg): Borås, Eskilstuna, Gävle, Halmstad, Helsingborg, Jönköping, Karlstad, Kristianstad, Linköping, Lund, Malmö, Norrköping, Sundsvall, Umeå, Uppsala, Västerås, Växjö och Örebro. Övriga kommuner. Tab. 189 De kommunala bostadsföretagen har undersökts genom totalundersökning och omfattar bostadshus byggda t.o.m. augusti För privatägda fastigheter har urval använts. Som ram för urvalsdragningen har fastighetstaxeringsregistret utnyttjats och urvalsobjekt är taxeringsenhet. Urvalet är draget som stratifierat obundet slumpmässigt urval och består av ca taxeringsenheter. Tab Ibland används uttrycket volymliter för att beteckna mängd av varan. Denna storhet kan omräknas till 100 % alkohol om man önskar mäta alkoholmängden i dessa varor. En volymliter spritdryck för konsumtion innehåller i genomsnitt ca 40 procent (volymprocent) alkohol. Tab Väg- och gatuhållningen i landet är fördelad på staten, statsvägar, kommuner och enskilda. Statsbidrag utgår i viss omfattning till byggande och drift av enskilda vägar, enskilda statsbidragsvägar. Förändringar i vägnätet uppkommer genom nyanläggning och ombyggnad samt genom överföring till annan väghållare. Tab Körkortsbehörigheter ( A1 16 år, lätt motorcykel A 18 år, tung motorcykel B 18 år, personbil med totalvikt av högst 3,5 ton, lätt lastbil och ett till sådan bil kopplat lätt släpfordon, terrängvagn eller motorredskap, klass I BE 18 år, personbil med en totalvikt av högst 3,5 ton, lätt lastbil även med ett eller flera släpfordon oavsett vikt C 18 år, tung lastbil, personbil med en totalvikt över 3,5 ton och ett till sådan bil kopplat lätt släpfordon CE 18 år, tung lastbil, personbil med en totalvikt över 3,5 ton även med ett eller flera släpfordon oavsett vikt D 21 år, buss och ett till buss kopplat lätt fordon DE 21 år, buss (även med ett/flera släpfordon oavsett vikt) A och A1 ger även rätt att köra traktor och motorredskap, klass II, terrängskoter om körkortet är utfärdat före den 1 jan. 2000; B ger även rätt att köra traktor och motorredskap, klass I och II, samt trehjulig motorcykel; A-behörighet ger rätt att köra tung motorcykel med obegränsad effekt, dvs. motorcykel som har högre effekt än 25 kw och ett effekt/ viktförhållande som överstiger 0,16 kw/kg, om man har haft A-behörighet under minst två år eller fyllt 21 år och godkänts i prov för sådan motorcykel; körkort med C-, D- eller E- behörighet lämnas endast ut om körkort med B- behörighet finns; körkort med E-behörighet lämnas endast ut om B-, C- eller D-behörighet finns om man inte inom de tre senaste åren haft körkort med sökt behörighet. Klass I: motorredskap som är konstruerat för hastigheter över 30 km/tim; klass II: motorredskap som är konstruerat för en hastighet om högst 30 km/tim. Tab Omfattar endast olyckor som rapporterats av polisen till Vägverket och SCB. P.g.a. ett systembyte är uppgifterna fr.o.m inte helt jämförbara med tidigare år. Tab Kolumnerna om personvagnar, spårvagnar och tunnelbanevagnar redovisar antalet disponibla fordon för trafik. Med disponibla fordon avses för motorvagnar, spårvagnar och tunnelbanevagnar att varje ingående vagn i ett tågsätt räknas som ett fordon även om vagnarna är permanent sammankopplade. Tab Antal tågoperatörer: omfattar de företag som kört trafik under redovisat år oavsett om företagen varit verksamma hela året eller endast del av året. Drivmedelsförbrukning: fr.o.m redovisas den av infrastrukturhållarna levererade elektriska energin för tågdrift inklusive förluster i omformarstationer. Tab Tabellen redovisar antalet olyckor vid bantrafik i Sverige. För att en olycka skall redovisas i tabellen krävs att ett banfordon varit i rörelse samt att personer dödats eller skadats allvarligt eller att skador till ett värde av mer än Euro uppkommit. Tab Bruttodräktighetsdagar används som ett mått på transportkapacitet och räknas fram som respektive fartygs bruttodräktighet multiplicerat med antalet dagar det använts. Tab Dräktighet är ett sortlöst jämförelsetal för ett fartygs storlek beräknat enligt skeppsmätningsföreskrifter. Bruttodräktigheten avser fartygets totala inneslutna rymd. Med ett fartygs dödvikt menas lastförmågan i ton (bunkers inberäknat). Tab Exkl. kommunala och enskilda anläggningar. Sveriges sjöterritorium är indelat i 15 sjöräddningsregioner, SAR-områden (Search and Rescue regions), varav tre utgörs av vardera Vänern, Vättern och Mälaren. Vänerns farledsunderhåll sköttes t.o.m. år 2003 av Vänerns seglationsstyrelse. Fr.o.m. år 2004 ansvarar Sjöfartsverket för underhållet av alla SARområden. Tab , Tabellerna redovisar resultat från de månadsvisa arbetskraftsundersökningar (AKU) som utförs av Statistiska centralbyrån. Delar av statistiken är tillgängliga i Statistikdatabasen: Arbetsmarknad ( Ett urval av befolkningen i åldersgruppen år (uppgifterna före 2005 avser åldersgruppen år) intervjuas angående en viss vecka (referensveckan) och delas på grund härav upp i följande kategorier: 1. Ej i arbetskraften: Personer som varken är sysselsatta eller arbetslösa. 2. I arbetskraften: De som tillhör arbetskraften delas in i kategorierna sysselsatta och arbetslösa. 674 Statistiska centralbyrån

7 Statistisk årsbok 2010 Tabellanmärkningar 3. Arbetslösa (gäller fr.o.m. 2005): De som ej har något förvärvsarbete men som sökt arbete de senaste fyra veckorna (inklusive referensveckan) och kunde arbeta referensveckan eller börja inom 14 dagar från referensveckans slut; se närmare avsnittet Begrepp och definitioner i AKU:s grundtabeller ( Arbetslöshetsbegreppet har ändrats fr.o.m. år 2007 till att även omfatta heltidsstuderande som sökt arbete. Dessa betraktades tidigare som ej i arbetskraften. I här redovisad statistik är förändringen gjord fr.o.m. årsmedeltal Sysselsatta: Sysselsatta delas in i kategorierna i arbete och frånvarande. 5. I arbete: De som förvärvsarbetat minst en timme under referensveckan. 6. Frånvarande: Personer som har förvärvsarbete men är frånvarande hela referensveckan p.g.a. t.ex. semester, sjukdom, värnplikt eller tjänstledighet. Relativa arbetskraftstalet anger andelen (procent) i arbetskraften av befolkningen. Relativa arbetslöshetstalet anger andelen (procent) arbetslösa av antalet i arbetskraften. Andelen sysselsatta anges i procent av befolkningen. Fr.o.m har AKU förändrats avseende metod, definitioner och innehåll. Skattningarna för har reviderats med hänsyn tagen till dessa förändringar. Fr.o.m är uppgifterna avseende sektortillhörighet (tab. 287) inte jämförbara med tidigare år p.g.a. användningen av en ny standard för sektorindelning i AKU. Fr.o.m används en reviderad standard, SNI 2002, vid klassificering av näringsgren. Det medför bristande jämförbarhet för vissa näringsgrenar. Under 2005 infördes en helt ny EU-harmoniserad arbetskraftsundersökning. Detta tillsammans med ändringar i population och arbetslöshetsdefinition 2007 medför att årsmedeltalen i den här redovisade statistiken fr.o.m inte är jämförbara med tidigare årsmedeltal. Tab. 280 Uppgifterna baseras på intervjuer i anslutning till arbetskraftsundersökningarna (AKU). Statistik om personalutbildning finns på SCB:s webbplats ( Undersökningen genomförs avseende första halvåren under jämna år. Tab omfattar förvärvsarbetande redovisade efter arbetsplatsens belägenhet (dagbefolkning). Tab Yrkesstatistiken bygger på uppgifter från SCB:s årliga yrkesregister. Registret ersätter den insamling av yrkesuppgifter som tidigare skett i samband med folk- och bostadsräkningar (senast 1990). Tabellen omfattar folkbokförda personer i Sverige per den 31 december 2007 med bostad i riket (nattbefolkning). Som förvärvsarbetande räknas alla personer som bedöms ha utfört i genomsnitt en timmes arbete per vecka under november månad. Även de som varit tillfälligt frånvarande under mätperioden, t.ex. på grund av sjukdom, ingår i bedömningen. Företagare i eget aktiebolag räknas som anställd. Tab Se Tabellanmärkning, tab Tab. 288, 289. Se Tabellanmärkning, tab. 269 m.fl. Tab I tabellen redovisas årsmedeltal av personer i arbetsmarknadspolitiska program enligt Arbetsförmedlingens statistik samt arbetslösa enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU). Då förändringar har ägt rum på det arbetsmarknadspolitiska området som påverkat programmen har vissa omräkningar gjorts för att så långt som möjligt erhålla jämförbarhet över tiden. Tab Statistiken baseras på en urvalsundersökning varför det kan föreligga viss osäkerhet bakom siffrorna. Vid jämförelser med tidigare år kan lönenivån för vissa grupper ha ändrats kraftigt p.g.a. strukturella förändringar i datamaterialet. Detta beror ofta på att det har varit rotation bland utvalda företag mellan två år. Uppgifterna avser individer i åldern år. Undersökningens huvudsakliga mätperiod är 1 30 september. Tab l tabellen ingår uppgifter om lön för arbetad tid, dvs. genomsnittlig lön inkl. rörlig lön, tillägg vid skiftarbete, obekväm och förskjuten arbetstid samt tillägg för smuts, risk, värme, vatten m.m., men exkl. helglön, semesterlön, semesterersättning, jour- och beredskapsersättning, förmåner samt övertidstillägg. Tab I tabellen ingår uppgifter om totallön, dvs. genomsnittlig lön inkl. rörlig lön, tillägg vid skiftarbete, obekväm och förskjuten arbetstid samt tillägg för smuts, risk, värme, vatten m.m., förmåner, jour- och beredskapsersättning samt väntetids- och restidsersättning. Övertidsersättning, semesterlön och semesterersättning är exkluderade.. Tab , , 326, 328. Med ålder avses den uppnådda åldern under resp. inkomstår. Tab , 322. Statistiken, tab , avser att belysa inkomstfördelningen på individnivå. Statistiken är baserad på registeruppgifter från Skatteverket (taxeringsuppgifter och kontrolluppgifter), Försäkringskassan, Centrala studiestödsnämnden, Statens pensionsverk, Pliktverket och Socialstyrelsen. Statistiken är kompletterad med uppgifter från SCB-registren Befolkningens utbildning och Registret över totalbefolkningen. Av dessa uppgifter skapas inkomstregistret som är en del av Inkomst- och taxeringsregistret. Målpopulationen för 2007 års inkomststatistik utgörs av de personer som enligt gällande lagar och förordningar skulle ha varit folkbokförda i Sverige under Statistiken, tab. 322, avser att belysa skatter och taxerade inkomster på individnivå. Statistiken är baserad på registeruppgifter från Skatteverket (taxeringsuppgifter och kontrolluppgifter). Av dessa uppgifter skapas taxeringsregistret som är en del av Inkomst- och taxeringsregistret. Målpopulationen för 2007 års skattestatistik utgörs av de fysiska personer som enligt Skatte- och taxeringsförfattningen var skattskyldiga i Sverige 2007, dvs. den skattskyldiga befolkningen. Inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet bildar tillsammans begreppet sammanräknad förvärvsinkomst. Den sammanräknade förvärvsinkomsten består av de sammanlagda löpande skattepliktiga inkomsterna, vilket avser inkomster från anställning, företagande, pension, sjukpenning och andra skattepliktiga transfereringar. I sammanräknad förvärvsinkomst ingår inte inkomst av kapital. Lägger man till inkomst av kapital till den sammanräknade förvärvsinkomsten skapar man inkomstbegreppet summa förvärvs- och kapitalinkomst. Tab Summa förvärvs- och kapitalinkomst består av inkomst av tjänst, inkomst av näringsverksamhet och inkomst av kapital (överskott). Medianvärden för befolkningen (20 år och äldre) folkbokförd i Sverige både den 1 januari och den 31 december. Tab Arbetsinkomst har beräknats som summan av lön, företagarinkomst, sjukpenning, föräldrapenning och dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret. Tab. 321, Se Tabellanmärkning, tab m.fl. Tab Förmögenhetsstatistiken bygger i huvudsak på Skatteverkets kontrolluppgifter över finansiella tillgångar och skulder samt fastighetstaxeringsuppgifter för hela befolkningen. Tillgångarna och skulderna är marknadsvärderade per den 31 december år Alla reala och finansiella tillgångar som Statistiska centralbyrån 675

8 Tabellanmärkningar Statistisk årsbok 2010 är förmögenhetsskattepliktiga skall ingå i undersökningen. En stor del av hushållens övriga tillgångar (särskilt tillgångar för de individer/hushåll som inte når upp till gränsen för förmögenhetsskatt) saknas emellertid i undersökningen. Sådana övriga tillgångar är bl. a. bilar, båtar, smycken, konst etc. Värdet av privata pensionsförsäkringar ingår inte heller i undersökningen, liksom onoterade aktier och företagares skattefria tillgångar. Fr.o.m. år 2006 förbättrades statistiken över bankkontotillgångar beroende på att banker blev ålagda att lämna kontrolluppgift för alla konton med behållning över kr. Tidigare har kravet varit att årsräntan ska överstiga 100 kr på ett konto för att uppgift ska lämnas. Totalsumman och andelen personer med banktillgångar är betydligt högre för åren 2006 och 2007 och är därför inte helt jämförbara med tidigare år. År 2006 ändrades klassificeringen av fonder i statistiken. Fler fonder klassificerades som räntefonder. Utländska räntefonder ingår nu bland räntefonder, vilka tidigare hörde till övriga fonder. År 2005 förändrades beräkningen av värdet för bostadsrätter i förmögenhetsstatistiken. Statistiken över bostadsrätter för åren är därför inte helt jämförbar med tidigare år. Fr.o.m. inkomståret 2007 är förmögenhetsskatten avskaffad. Det innebär att inga tillgångar eller skulder har deklarerats för detta år. Förmögenhetsstatistiken påverkas genom att posten övriga tillgångar inte finns tillgänglig för Tab Indextal publiceras månatligen i Statistiska meddelanden, serie PR 14, och i SCB-Indikatorer. Indextal i den äldre indexserien Levnadskostnadsindex utan direkta skatter och sociala förmåner med juli 1914 som bas finns publicerad i Statistiska meddelanden, serie PR 15, Konsumentprisindex Indextal finns även tillgängliga i Statistikdatabasen: Priser och konsumtion, samt på SCB:s hemsida ( Konsumentprisindex mäter de genomsnittliga prisförändringarna för hela den privata inhemska konsumtionen. Indextalen beräknas månatligen och anger prisutvecklingen jämfört med genomsnittet för år 1980 (genomsnittet för år 1949 i en tidigare serie). Priser på ett urval varor och tjänster insamlas i mitten av månaden. Vägningstalen baseras på beräkningar av den privata konsumtionens sammansättning i riket. Vägningstalen revideras vid varje årsskifte med hänsyn till konsumtionens sammansättning under det tilländalupna året. Prisbasbeloppet (tidigare benämnt basbeloppet) enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring framräknas på grundval av förändringarna i det allmänna prisläget. Lagen är ändrad vid ett flertal tillfällen. För tid t.o.m. oktober 1980 användes konsumentprisindex. För tid efter oktober 1980 t.o.m. november 1982 användes nettoprisindex med bortseende från direkt inverkan av ändringar i energipriser. För tid efter november 1982 används åter konsumentprisindex. Vid beräkningen av basbeloppet för åren 1984 t.o.m bortsågs dock från de prisförändringar som intill utgången av år 1983 följt av devalveringen i oktober 1982 (SFS 1983:960). Genom ändring SFS 1987:368 har denna effekt reducerats för basbelopp gällande 1988 och genom ändring SFS 1988:713, helt upphört för basbelopp gällande Vid beräkningen av basbeloppen för åren 1991 t.o.m bortsågs från de prisförändringar som följde av ändringen av den statliga fastighetsskatten, av indirekta skatter och av räntebidrag inom bostadsbidragssystemet, allt i den mån åtgärderna vidtogs för att finansiera sänkningen av den statliga inkomstskatten som genomfördes åren 1990 och Vid beräkningen av basbeloppet för år 1994 bortsågs också från de direkta effekter på prisläget som berodde på deprecieringen av den svenska kronan under tiden 19 november 18 december 1992 (SFS 1990:656 och 1993:1344). Fr.o.m. år 1982 fastställer regeringen basbeloppet för helt kalenderår. Detta skedde på grundval av prisläget i oktober föregående år t.o.m (t.o.m. basbeloppet för 1990 på grundval av prisläget i november föregående år). T.o.m. december 1981 fastställdes basbeloppet för en månad i sänder på grundval av prisläget två månader tidigare. Prisbasbeloppet avrundas till närmaste hundratal kronor. I reglerna ingick t.o.m. december 1981 också bestämmelsen att basbeloppet fick ändras endast om prisläget hade ändrats med minst tre procent sedan närmast föregående ändring gjordes av basbeloppet. Denna s.k. treprocentsspärr slopades i samband med att man beslutade att basbeloppet fortsättningsvis skulle fastställas för år. Fr.o.m fastställs prisbasbeloppet redan under augusti månad (se SFS 1996:438). Tidigareläggningen beror på att statens budgetår numera sammanfaller med kalenderår och att budgetpropositionen lämnas till Riksdagen den 18 september. Enligt de nya bestämmelserna (SFS 1998:677), som tillämpades första gången vid fastställande av prisbasbeloppet för 1999, skall beräkningarna utgå från bastalet , som ligger till grund för 1998 års prisbasbelopp. Detta bastal skall årligen multipliceras med det jämförelsetal som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni året före det som prisbasbeloppet avser och prisläget i juni Nettoprisindex är ett komplement till konsumentprisindex och visar den genomsnittliga utvecklingen av konsumentpriserna rensade från indirekt beskattning som belastar konsumtionsvarorna. Konsumentpriserna är rensade inte bara från indirekta skatter uttagna vid själva försäljningen av konsumtionsvarorna utan även från indirekta skatter på råvaror, halvfabrikat, förbrukningsmaterial och arbetskraft som beräknas ha åtgått vid framställningen av varorna. Även indirekta skatter, som kan hänföras till förbrukning av skattebelagd kapitalutrustning, har borttagits. Huruvida en indirekt skatt i någon mening kan anses ha helt eller delvis övervältrats på konsumenten saknar betydelse vid beräkning av nettoprisindex. Priserna reduceras genomgående med den indirekta skattens fulla belopp. En motsvarande behandling har skett för subventioner hänförliga till konsumtionsvaror. I dessa fall har tillägg gjorts till konsumentpriserna. Av beräkningstekniska skäl har prisjusteringar inte kunnat ske på varje enskild konsumtionsvara. Det har inte heller varit möjligt att beräkna nettoprisindex som överensstämmer med delserierna i konsumentprisindex. Endast ett nettoprisindex som korresponderar mot totala konsumentprisindex har kunnat beräknas. Avgränsningen av indirekta skatter från övriga statsintäkter liksom avgränsningen av subventioner från övriga statsutgifter görs med utgångspunkt från de principer som tillämpas i nationalräkenskaperna. Vissa avvikelser förekommer dock. Följande indirekta skatter och subventioner har beaktats vid beräkningen av nettoprisindex år Indirekta skatter: Mervärdesskatt, alkoholskatt, tobaksskatt, energiskatt, koldioxidskatt, svavelskatt, miljöskatt, vägtrafikskatt, fastighetsskatt, sociala avgifter, skatt på lotterimedel, skatt på annons och reklam, tullar, broskatt, skatt på trafikförsäkringspremier samt trängselskatt. Subventioner: Driftbidrag till trafikföretag, statligt stöd till dagstidningar, statligt litteraturstöd, glesbygdsstöd, räntebidrag flerbostadshus, regionalpolitiskt sysselsättnings- och transportstöd, stöd till jord- 676 Statistiska centralbyrån

9 Statistisk årsbok 2010 bruket, stöd till studiecirklar, tillfällig investeringsstimulans för bostäder (FBH), investeringsbidrag för bostäder (FBH), miljöbilspremie, samt skattelättnad för hushållsnära tjänster Tab Begrepp, källor och beräkningsmetoder. Det svenska nationalräkenskapssystemet (SNR) överensstämmer med det Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 1995) vilket sammanfaller med de internationella rekommendationer som framgår av A System of National Accounts (SNA 93). De nya räkenskaperna publicerades för Sverige under våren 1999 avseende perioden fr.o.m Vissa tillbakaskrivningar på aggregerad nivå har gjorts för perioden Uppgifterna är publicerade på SCB:s hemsida. Tidigare svenska nationalräkenskaper sammanfaller med den tidigare SNA som fastställdes Serierna revideras löpande för att ge bästa möjliga bild av den svenska ekonomin. Därigenom kan man ta vara på revideringar i bakomliggande statistik och även tillvarata information om nya företeelser i ekonomin. Syfte. Nationalräkenskaperna sammanfattar och beskriver i form av ett kontosystem med kompletterande tabeller vårt lands ekonomiska aktiviteter och utveckling på ett konsistent och överskådligt sätt. Användning. Nationalräkenskaperna tjänar som underlag för analys av Sveriges ekonomi på kort och lång sikt. I huvudsak används nationalräkenskaperna av a) Finansdepartementet som underlag för nationalbudgeterna samt för långtidsutredningarna, b) Konjunkturinstitutet för löpande konjunkturanalys och prognoser, c) arbetsmarknadsorganisationerna för löpande ekonomisk analys och som förhandlingsunderlag, d) EU, e) FN, f) OECD samt g) andra internationella organisationer dels för sammanställning av internationell ekonomisk statistik dels för jämförelser och bedömningar. Sedan inträdet i den Europeiska unionen 1995 används aggregat ur nationalräkenskaperna som underlag för att bestämma deltagarländernas bidrag till EU:s budget samt som kriterier för deltagande i valutaunionen. Nationalräkenskaperna används därutöver som underlag för omfattande strukturell analys som normalt utförs av myndigheter och näringslivsorganisationer för empirisk ekonomisk forskning inom skilda områden samt för konjunktur och marknadsbedömningar som regelbundet görs av Riksbanken, affärsbankerna, Svenskt näringsliv, större företag m.fl. Innehåll. Årsräkenskaper: Nationalräkenskaperna beskriver inom ramen för ett slutet kontosystem produktionen och dess användning, inkomstbildning, omfördelning och inkomstanvändning, kapitalbildning samt transaktioner med utlandet. I ett förbättrat NR-system som produceras fr.o.m. hösten 1989 ingår s.k. input-outputräkenskaper som en integrerad del. Därigenom sker en systematisk uppdelning av produktionen och användningen på ett stort antal varor och tjänster, vilket medför förbättrade avstämningsmöjligheter och mer konsistenta fastprisberäkningar. Produktionen redovisas därvid indelad i de två huvudsektorerna näringslivet samt offentliga myndigheter och hushållens icke vinstdrivande organisationer och med branschvis underindelning. För varje bransch visas produktionsvärde, förbrukning och förädlingsvärde. Summan av samtliga förädlingsvärden i löpande (nominella) priser ger värdet av bruttonationalprodukten (BNP) mätt från produktionssidan. Produktionens användning redovisas uppdelad på hushållens konsumtion, statlig och kommunal konsumtion, fasta bruttoinvesteringar, lagerinvesteringar och export med Tabellanmärkningar omfattande underindelningar. Summan av dessa användningar med avdrag för import ger BNP mätt från användningssidan. De primära inkomsterna, löner, driftsöverskott samt ränta och utdelning visas fördelade på sektorerna icke finansiella företag, finansiella företag, stat, kommun, socialförsäkringssektorn, hushållens och dess icke vinstdrivande organisationer samt utlandet liksom inkomsternas omfördelning i form av transfereringar av olika slag, disponibel inkomst, sparande, kapitaltransaktioner samt finansiellt sparande. Årsräkenskaperna finns tillgängliga i tidsserier från 1950 även om vissa detaljredovisningar endast finns i kortare serier. Dessutom föreligger vissa brott i tidsserierna , , och Ett brott i tidsserien år 1980 beror på att från och med 1980 har en utfördelning av tidigare ofördelade banktjänster gjorts. Serierna över produktion och användning av varor och tjänster redovisas även i fasta priser. Basåret är därvid 1959 för perioden , 1975 för , 1980 för , 1985 för och 1991 för I de nya räkenskaperna görs fastprisberäkningen i förgående års priser vilka sedan kedjas och uttrycks i ett visst års prisnivå (referensår). Denna nya metod innebär förbättrade volymberäkningar genom att förändringar mellan åren bygger på aktuella vikter. Kedjningen görs på varje aggregat för sig och får som effekt att delarna inte summerar till totalerna. Fullständiga input-outputtabeller tas fram intermittent och finns redovisade för åren 1964, 1968, 1969, 1975, 1980 och 1985 enligt SNA 68 och enligt SNA 93 för åren 1995, 2000 och Kvartalsräkenskaper över BNP från produktionssidan och försörjningsbalans i fasta priser samt sysselsättning och hushållens disponibla inkomster finns från 1970 med brott i serierna 1980 och Kvartalsvisa BNP-beräkningar i löpande priser finns från 1980 med brott Publicering. Årsdata publiceras i Statistiska meddelanden, serie NR 10, som innehåller den mest utförliga redovisningen av nationalräkenskaperna. Uppgifter ur nationalräkenskaperna publiceras även i Konjunkturinstitutets skriftserie Konjunkturläget och i FN:s och OECD:s årliga publikationer över nationalräkenskaper (Yearbook of National Accounts Statistics resp. National Accounts of OECD countries) samt i olika EUpublikationer. Detaljerade kvartalstabeller med värden i fasta och delvis i löpande priser och procentuella förändringstal redovisas i publikationen BNP/kvartal. Denna distribueras samma dag som nationalräkenskaperna fastställs för resp. kvartal. Vissa uppgifter från nationalräkenskaperna är åtkomliga elektroniskt i Sveriges statistiska databaser, SSD: Nationalräkenskaper, samt på SCB:s hemsida: ( och Speciella sammanställningar: Till grund för de publicerade nationalräkenskapsuppgifterna ligger en mängd detaljberäkningar och sammanställningar av primärmaterial från skilda källor, som bearbetats för att överensstämma med begrepp, definitioner och klassificeringar i nationalräkenskaperna. Dessa detaljberäkningar och sammanställningar finns dokumenterade inom nationalräkenskapsenheten och kan göras tillgängliga för konsumenter i form av betalt uppdrag efter beställning hos enheten för nationalräkenskaper. Tab Regionala räkenskaper är, den geografiska motsvarigheten till räkenskaper för hela landet, dvs. nationalräkenskaper med geografisk indelning. Beräkningarna omfattar förutom Bruttoregionproduk- Statistiska centralbyrån 677