Förkortningar. Abbreviations

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förkortningar. Abbreviations"

Transkript

1

2 Förkortningar Statistisk årsbok 2008 Förkortningar Abbreviations AKU = Arbetskraftsundersökningarna Labour Force Survey (LFS) BNP = Bruttonationalprodukt Gross Domestic Product (GDP) CN = Combined Nomenclature COICOP = Classification of Individual Consumption by Purpose CPA = Statistical Classification of Products by Activity in the European Economic Community DAC = Kommittén för utvecklingsbistånd Development Assistance Committee ECB = Europeiska centralbanken European Central Bank EES = Europeiska ekonomiska samarbetsområdet European Economic Area (EEA) EFTA = European Free Trade Association EG = Europeiska gemenskaperna European Communities (EC) EMFC = European Monetary Cooperation Fund EMI = European Monetary Institute EMU = Ekonomiska och monetära unionen European Economic and Monetary Union ENS = Europeiska nationalräkenskapssystemet European System of National Accounts EU = Europeiska unionen European Union Eurostat = EG:s statistiska kontor Statistical Office of the European Communities FAO = FN:s Livsmedels- och jordbruksorganisation Food and Agriculture Organization of the United Nations FDB = Företagsdatabasen Statistics Sweden s Business Database GDP = Gross Domestic Product HIO = Hushållens icke vinstdrivande organisationer, tidigare benämnt: Hushållens ideella organisationer Non profit institution serving households HS = Harmonized System (Harmonized Commodity Description and Coding System) IFPI = International Federation of the Phonographic Industry ILO = Internationella arbetsorganisationen International Labour Organization IMF = Internationella valutafonden International Monetary Fund ISCO = International Standard Classification of Occupations ISIC = International Standard Industrial Classification of All Economic Activities IUCN = The World Conservation Union (International Union for Conservation of Nature and Natural Resources) KN = Kombinerade nomenklaturen Combined Nomenclature (CN) MIS = Meddelanden i samordningsfrågor Reports on Statistical Co-ordination MSA = Miljösanktionsavgifter, utdömda Environmental sanction charges NACE = Statistisk näringsgrensindelning i Europeiska gemenskapen Nomenclature statistique des Activités Economiques dans la Communauté européenne NPISH = Non profit institution serving households NUTS = Nomenclature des Unités Territoriales Statistique OECD = Organization for Economic Co-operation and Development RTB = Registret över totalbefolkningen Total Population Register (TPR) SDR = Särskilda dragningsrätter i Internationella valutafonden, IMF Special Drawing Rights SEI = Socioekonomisk indelning Socio-economic classification Sida = Swedish International Development Co-operation Agency SIPRI = Stockholm International Peace Research Institute SIS = Standardiseringskommissionen i Sverige Swedish Standards Institution SITC = Standard International Trade Classification SM = Statistiska meddelanden Statistical Reports SNA = System of National Accounts (and Supporting Tables) SNI = Standard för svensk näringsgrensindelning Swedish Standard Industrial Classification (SE-SIC) SOS = Sveriges officiella statistik Official Statistics of Sweden SOU = Statens offentliga utredningar Swedish Government Official Reports SPIN = Standard för svensk produktindelning efter näringsgren Swedish Standard Classification of Products by Activity SSYK = Standard för svensk yrkesklassificering Swedish Standard Classification of Occupations SUN = Svensk utbildningsnomenklatur Swedish Educational Terminology ULF = Undersökningarna av levnadsförhållanden Living conditions survey UN = Förenta Nationerna United Nations UNESCO = United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization WHO = Världshälsoorganisationen World Health Organization 738 Statistiska centralbyrån

3 Statistisk årsbok 2008 Tabellanmärkningar Tab. 11, Nya, mera detaljerade beräkningar av Sveriges areal har genomförts, vilket i en del fall har lett till förändrade uppgifter om landarealen fr.o.m Detta beror på att vattenarealen nu har kunnat beräknas på ett noggrannare sätt än tidigare och nu innefattar ytor som tidigare inte ingått, vilket har lett till att vattenarealen i allmänhet har ökat på bekostnad av landarealen. För mer information, se Statistiska meddelanden MI 65 SM 0201, Land- och vattenarealer 1 jan 2000 (www.scb.se/mi0802). Tab. 14, 71. NUTS-indelningen (franska: Nomenclature des Unités Territoriales Statistiques) har skapats för att användas i statistikredovisningen inom EUländerna. Genom en enhetlig indelning för statistiken får EU-kommissionen ett överskådligt underlag för regionalpolitiska bedömningar. Tab. 38. Kvantiteter för en viss produktgrupp i en viss faroklass för olika år varierar inte bara till följd av olika omsatt mängd utan också därför att produkter omklassificerats till en annan faroklass. Tab. 39. Försålda kvantiteter av godkända bekämpningsmedel enligt uppgift från tillverkare/ombud. Tab. 45. Nonylfenol, C 6 H 5 C 9 H 19, är ett svårnedbrytbart, bioackumulerande ämne med giftverkan mot vattenlevande organismer. Toluen, C 6 H 5 CH 3, är en aromatisk, ganska lätt nedbrytbar förening, som ansetts indikera förekomst av lösningsmedel i avloppsvattnet. Mycket tyder dock på att det kan bildas vid reningsprocesserna. Mätningar av ämnet i slam är därför inte längre obligatoriska. PAH, polyaromatiska kolväten, är en samlingsparameter omfattande många kemiska föreningar, varav flera är cancerogena. PCB, polyklorerade bifenyler, är föreningar med stor tendens till bioackumulation, som orsakar fortplantningsstörningar hos däggdjur. Tab. 47. Befolkningsviktat miljöindex för lufthalter i svenska tätorter. Indexet bygger på medelvärden från vinterhalvåren 1986/ /06 viktat mot befolkningsmängden år 2003, för 2005/06 år 2005, i respektive tätort. Tab Miljöräkenskaper utvecklas för att beskriva sambanden mellan miljö och ekonomi. Statistik om miljö och ekonomi ger underlag för kostnadsberäkningar av miljöåtgärder och miljöskador, analyser av miljöpolitik och ekonomisk politik samt indikatorer över miljötillstånd och uthållig utveckling. Tab. 53. Naturvårdsverket sammanställer sedan 1999 statistik över utdömda miljösanktionsavgifter (MSA). Miljösanktionsavgift är en administrativ sanktionsavgift på mellan och kronor som tillfaller staten. Kommuner, länsstyrelser och övriga centrala tillsynsmyndigheter beslutar om att sanktionsavgift skall betalas ut av verksamhetsutövare då denne t.ex. inte följer tillstånd eller villkor som har meddelats med stöd av miljöbalken. Tab ger upplysningar om befolkningens tillstånd och om befolkningens förändringar. Med befolkningens tillstånd menas dess storlek och dess fördelning i skilda hänseenden (bosättningsort, kön, ålder, civilstånd osv.) vid en viss tidpunkt. Befolkningsförändringarna, som hänför sig till vad som sker under en viss tidrymd, utgörs främst av födelser, dödsfall, giftermål, skilsmässor och omflyttning. Notes Tabellanmärkningar Mer detaljerade uppgifter om befolkningens tillstånd insamlas i samband med folkräkningarna, vilkas material möjliggör en fördelning av befolkningen efter ekonomisk aktivitet (sysselsättning, yrkesställning, yrke, näringsgren m.m.), efter utbildningsnivå m.m. Befolkningens ekonomiska aktivitet redogörs för i den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS, tab ). Folkräkningar i nutida bemärkelse har ägt rum vid varje årtiondeskifte t.o.m. år 1990 (dessutom 1935/36, 1945, 1965, 1975 och 1985). T.o.m har folkräkningarna avsett folkmängden vid årsskiftet. Vid 1960, 1965 och 1970 års folkräkningar skedde folkräkningen i samband med mantalsskrivningen samma år, vilket medfört att folkräkningsuppgifterna inte avser årsskiftet utan den 1 nov. folkräkningsåret. Även folk- och bostadsräkningarna 1975, 1985 och 1990 avser förhållandet den 1 november för respektive år. Uppgifter om befolkningens förändringar erhålls successivt från de lokala skattekontoren (t.o.m. 30 juni 1991: pastorsämbetena) via länsskattemyndigheterna. Uppgifterna används förutom till statistiken över befolkningsförändringar även för uppdatering av SCB:s register över totalbefolkningen (RTB), som utgör underlag för folkmängdsstatistiken. Folk- och bostadsräkningen 1980 var samordnad med den allmänna fastighetstaxeringen som genomfördes i september Tidpunkten för 1980 års räkning är därför den 15 september. Med utgångspunkt i folkräkningarnas uppgifter om fördelningen på kön, ålder och civilstånd samt med hjälp av den löpande statistikens uppgifter om befolkningsförändringarna, har t.o.m folkmängdsuppgifterna uträknats genom s.k. framskrivning av årliga uppgifter om befolkningsfördelningen efter kön, ålder och civilstånd. Fr.o.m har folkmängdsuppgifterna efter kön, ålder och civilstånd erhållits från RTB. Tab Se Tabellanmärkning, tab. 11 m.fl. Tab Kommunerna är ordnade i alfabetisk ordning, länsvis (tab. 72), samt efter folkmängdens storlek det senast redovisade året (tab. 73). Folkmängdsuppgifterna avser slutet av året. Hänsyn har dock tagits till områdesregleringar som trätt i kraft vid närmast följande årsskifte. Tab. 75. Felaktigheter i folkbokföringen i åldrarna 100 år och äldre är korrigerade i tabellen. Tab. 77. Utgångspunkten för beräkningarna är folkmängden den 31 dec Folkmängden har framskrivits med följande antaganden. Fruktsamhet: antalet barn per kvinna förmodas vara konstant 1,85 ända fram till prognosens slut år Dödlighet: den återstående medellivslängden antas öka från 78,7 år för män och 82,9 år för kvinnor år 2006 till 83,8 år respektive 86,3 år Utrikes omflyttning: inflyttningsöverskottet var år 2006 och beräknas på sikt minska till Tab , 382, Tabellerna redovisar resultat från SCB:s årliga urvalsundersökning om hushållens ekonomi (HEK). Tab Ett kosthushåll består av samtliga personer som bor i samma bostad och har gemensam hushållning. Ett kosthushåll kan bestå av flera generationer, syskon eller kompisar. Personer som normalt tillhör kosthushållet, men som tillfälligt befinner sig på annan ort p.g.a. arbete, studier Statistiska centralbyrån 739

4 Tabellanmärkningar Statistisk årsbok 2008 eller militärtjänstgöring ingår i kosthushållet. Barn, som bor lika mycket hos båda föräldrarna, räknas med om de är folkbokförda i det aktuella hushållet. Tab. 88. Med summerad fruktsamhet menas genomsnittligt antal barn per kvinna enligt aktuell fruktsamhet under förutsättning att ingen dödlighet förekommer före 50 års ålder. Med reproduktionstal för en given tidsperiod avser man att belysa, i vilken omfattning en generation av befolkningen under rådande fruktsamhets- och dödlighetsförhållanden skulle kunna reproducera sig själv. Vid beräkning av bruttoreproduktionen följer man en tänkt årskull av kvinnor genom fruktsamhetsåldrarna och beräknar med användning av rådande fruktsamhetstal i olika åldersgrupper det genomsnittliga antalet levande födda flickor per kvinna. Detta antal är det s.k. bruttoreproduktionstalet. Vid beräkning av bruttoreproduktionen tar man ingen hänsyn till dödligheten i modergenerationen. Om man däremot med ledning av de kända dödsriskerna beräknar det antal kvinnor i nyssnämnda årskull, som uppnår 15 år, 20 år etc. och hur många år de genomlever i olika åldersavsnitt, kan man på samma sätt som förut på den reducerade modergenerationen beräkna det s.k. nettoreproduktionstalet, varmed förstås antalet levande födda döttrar, som med de faktiska fruktsamhets- och dödlighetsförhållandena i genomsnitt skulle komma på varje levande född kvinna. Om detta tal är större än 1, innebär detta på lång sikt en folkökning, om det är mindre än 1, en folkminskning. Tab Återstående medellivslängd är antalet år som i genomsnitt återstår att leva för en x-åring. Den beräknas genom att den tid som återstår att tillsammans leva för alla xåringar divideras med antalet i åldern x år. Man har härvid antagit att dödsfallen är jämnt fördelade över åldersåret, utom för 0-åringar för vilka noggrannare beräkningar utförts. Sannolik återstående livslängd är antalet år efter vilkas förlopp antalet x-åringar minskat till hälften. Uträkningen sker genom att medianen för de kvarlevande i olika åldrar beräknas. Tab. 96. Flyttningsuppgifterna för län och kommuner är flyttningar över läns- resp. kommungränser. I länssiffrorna ingår således inte flyttningar mellan kommuner inom samma län. Tab Utan att det kommer till synes i folkbokföringen torde dessutom flertalet av de från och till obefintligregistret överförda personerna i verkligheten vara invandrare resp. utvandrare. Tab Asylsökande: Utlänning (dvs. utländsk medborgare eller statslös) som ansökt om uppehållstillstånd i Sverige av politiska skäl eller för att han/hon är flykting eller krigsvägrare. Tab I tabellen ingår endast namnärenden som behandlats av Patent- och registreringsverket. Det stora antal namnärenden som (för närvarande) avgiftsfritt handläggs av Skatteverket ingår ej. Tab , Avser samtliga jordbruksföretag som brukar mer än 2,0 ha åkermark, eller innehar stora djurbesättningar: minst 50 kor eller 250 nötkreatur eller 50 suggor eller 250 svin eller 50 tackor eller 1000 höns (inklusive kycklingar), eller innehar minst 2500 kvm frilandsareal för trädgårdsproduktion, eller innehar minst 200 kvm växthusyta för trädgårdsproduktion. Tab För åren har uppgifter på totalbasis insamlats för företagare, fastigheter och areal/ägoslag medan uppgifter om grödor, husdjur m.m. baserats på ett urval av företag. Medelfelen för grödor och husdjur understiger på riksnivå oftast 3 procent, men kan för län och storleksgrupper vara större års statistik bygger dock i sin helhet på totalräknade uppgifter. I resultatberäkningarna utnyttjas både de totalräknade uppgifterna och uppgifterna från urvalet. Fr.o.m. år 2000 inhämtas den övervägande delen av arealuppgifterna från Jordbruksverkets stödregister avseende arealbaserade stöd. För jordbruksföretag som inte söker stöd, inhämtas uppgifter om den totala åker- resp. betesarealen genom postenkät. Uppgifter om djurinnehav inhämtas från Jordbruksverkets centrala djurdatabas, CDB (nöt), eller genom postenkät (svin, får, höns, kycklingar), se tab Tab. 126, 134. Avser företag med minst 2,1 hektar åker eller med stor djurbesättning. Fr.o.m ingår företag som utnyttjat mindre än 0,3 hektar åkermark i redovisningen. Stor djurbesättning: minst 50 kor eller minst 250 nötkreatur eller minst 250 svin eller minst 50 suggor eller minst 50 tackor eller minst höns (inkl. kycklingar). Tab Avser företag som har mer än 2,0 ha åkermark. Åkermark: Mark som används eller lämpligen kan användas till växtodling eller bete och som är lämplig att plöja. Betesmark: Mark som används eller lämpligen kan användas till bete och som inte är lämplig att plöja. Skogsmark: Mark som är lämplig för virkesproduktion och som inte i väsentlig utsträckning används för annat ändamål samt mark där det bör finnas skog till skydd mot sand- eller jordflykt eller mot att fjällgränsen flyttas ned. Mark som ligger helt eller i huvudsak outnyttjad skall dock inte anses som skogsmark, om den på grund av särskilda förhållanden inte bör tas i anspråk för virkesproduktion. Mark skall anses lämplig för virkesproduktion om den enligt vedertagna bedömningsgrunder kan producera i genomsnitt minst en kubikmeter virke om året per hektar. Tab Dessa tabeller bygger på skördeuppskattningarna som under senare år i huvudsak baserats på intervjuer med ett urval jordbrukare. Totalskördarna i tab har beräknats utifrån hektarskördarna enligt intervjuerna och grödarealerna enligt lantbruksregistret. Fram t.o.m beräknades hektarskördarna även med s.k. provytemetod. För potatis gjordes metodändringar 1999 vilket medför att jämförelser med potatisskördarna från tidigare år inte blir rättvisande. Tab. 131, 133. Avser skörd från arealer med miljöstöd för ekologisk produktion. Areal skördad som grönfoder ingår ej. Tab För Nötkreatur och Svin gäller: För åren baseras statistiken på urvalsundersökningar (LBR). För nötkreatur framställs statistiken genom elektronisk bearbetning av informationen i Jordbruksverkets centrala djurdatabas (CDB). För svin 2003 baseras statistiken på en postenkätundersökning i juni till samtliga jordbruksföretag i landet. För svin 2004 och 2006 baseras undersökningen på ett sannolikhetsurval på ca jordbruksföretag kompletterat med företag från administrativa register över svinföretag. Uppgiftsinsamling för svin skedde via postutskick samt via webbtjänsten Djurräkning på Jordbruksverkets webbplats. År 2005 baseras statistiken på en postenkätundersökning (juni 2005) till samtliga jordbruksföretag i landet. För Får och lamm samt Höns och kycklingar av värpras gäller: För åren baseras statistiken på urvalsundersökningar (LBR). För år 2003 baseras statistiken på en postenkätundersökning i juni till samtliga jordbruksföretag i landet. För år 2004 och 740 Statistiska centralbyrån

5 Statistisk årsbok baseras undersökningen på ett sannolikhetsurval på ca jordbruksföretag kompletterat med företag från administrativa register över fjäderfäföretag. Uppgiftsinsamlingen skedde via postutskick samt via webbtjänsten Djurräkning på Jordbruksverkets webbplats. År 2005 baseras statistiken på en postenkätsundersökning (juni 2005) till samtliga jordbruksföretag i landet. Tab Populationen bestod av fyra delpopulationer: Fastighet som ingår i jordbruk. Ramen härrörde från Lantbruksregistret För företag som i strukturundersökningen 2003 uppgett att hästar förekom, användes denna uppgift. För övriga inhämtades uppgifter via urvalsundersökning. Andra fastigheter där hästhållning skulle kunna förekomma. Ramen härrörde från Fastighetstaxeringsregistret och uppgifterna samlades in via urvalsundersökning. Ridskolor och professionella trav- och galopptränare totalundersöktes. Hästhållare inom ett fåtal kommuner, där information erhölls från det kommunala tillsynsregistret. Uppgifterna hämtades in via postenkät. Tab Avser frilandsodlingar om minst 0,25 hektar. Tab Enligt Europarådskonventionen (ETS 123) och EG:s direktiv (86/609/EEG) betraktas endast sådan djuranvändning där djur utsätts för ingrepp som kan orsaka smärta, lidande, ångest eller andra bestående skador som djurförsök (tab. 140). Försök som innebär att djur utan föregående ingrepp avlivas för t.ex. uttagande av organ eller vävnader räknas inte som djurförsök enligt dessa bestämmelser. Enligt svensk lagstiftning är det ändamålet med användningen av djur som är avgörande för om denna skall betraktas som ett djurförsök. Sådan användning är angiven i 19 djurskyddslagen. Tab. 141 redovisar den försöksdjursanvändning som tillkommer (utöver tab. 140) enligt den mer omfattande svenska definitionen. Fr.o.m. år 2003 redovisas mer detaljerade uppgifter om djurens användning som t.ex. att antalet patient-, besättnings- och undervisningsdjur redovisas. Märkning av fisk (tab. 140) och provfiske (tab. 141) görs i syfte att undersöka och kontrollera de svenska fiskebestånden. Denna verksamhet faller under djurskyddslagens 19 och klassas därför som djurförsök. Provfiske är något som tidigare gjorts i Sverige och som Sverige enligt EU-direktiv är ålagt att utföra. Tab Skogsmarken kan med hänsyn till äganderätten indelas i två huvudgrupper: allmänna skogar och enskilda skogar. Allmänna skogar är statliga skogar, ecklesiastika skogar och övriga allmänna skogar. Enskilda skogar består av aktiebolagsskogar och övriga enskilda skogar, de senare benämns vanligen privatskogar. Skogsstyrelsen är tillsynsmyndighet över all skog oavsett ägare. Tab Årlig tillväxt i virkesförrådet mäts för respektive senaste femårsperiod på träd som står kvar och är levande vid inventeringstillfället. Den tillväxt som under perioden har avsatts på träd vilka under perioden har avverkats kallas tillväxt för avverkade träd och skattas separat. Tab Skogsstyrelsens bruttoavverkningsmodell bygger på industrins produktion av sågade barrträvaror och pappersmassa. Med hjälp av åtgångstal för att producera olika produkter räknas virkesförbrukningen fram. Tillägg görs för förbrukning av lövsågtimmer, virke i skivindustrin, brännved och övrigt virke. Uppgifterna korrigeras med uppgifter från utrikeshandeln med rundvirke och flis samt med förändringar i rundvirkes och flislagren. Den framräknade förbrukade volymen anses utgöra virkesuttaget under aktuellt år. Tabellanmärkningar Tab Region Nord utgörs av de geografiska områden inom Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län, som de tre nordligaste skogsägareföreningarna omfattar. Region Syd utgörs av de geografiska områden inom Västra Götalands, Hallands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge och Skåne län, som Södra skogsägarna omfattar. Region Mellan omfattar resten av landet. Tab Uppgifterna i tabellen grundar sig på statistik från aktiebolag, stift och allmänningar. För övriga ägare har bedömningar av kostnader gjorts. Tab Uppgifter om fiskare, redskap och båtar insamlas fr.o.m vart tredje år, fr.o.m vart femte år och fr.o.m varje år. Tab Uppgifterna omfattar alla företag med huvudsaklig industriell verksamhet (totalundersökning). Företag med minst 20 anställda har blankettundersökts. Uppgifter för företag med mellan 0 19 anställda har hämtats från administrativa källor. Tab Uppgifterna har huvudsakligen samlats in i investeringsenkäten, som för industrin täcker företag med minst 10 anställda. Företag med anställda urvalsundersöks, medan företag med mer än 200 anställda totalundersöks. Utfallsuppgifter för företag med anställda insamlas i företagsstatistiken. Undersökningspopulationen uppgår till ca företag, ca tillfrågas. Tab Nyckeltalen är medianer i varje näringsgrupp, dvs. det värde som hälften av företagen överskrider och hälften underskrider. Definitioner: Avkastningen på eget kapital beräknas genom att dividera resultatet efter finansiella poster med justerat eget kapital. Med justerat eget kapital menas eget kapital plus 72 procent av obeskattade reserver. Avkastningen på totalt kapital får man genom att ta summan av rörelseresultatet och finansiella intäkter dividerat med de totala tillgångarna. Soliditeten definieras som justerat eget kapital i procent av summa skulder och eget kapital. Rörelsemarginalen är detsamma som rörelseresultatet i relation till nettoomsättningen. Fr.o.m års nyckeltal publiceras branschnyckeltal i form av kundanpassade CD-skivor. Tab Kurs- och konferensanläggningar ingår i statistiken över hotell fr.o.m P.g.a. ny definition av vandrarhem fr.o.m. den 1 jan har ca 250 anläggningar flyttats från kategorin hotell till kategorin vandrarhem. Tab Målgrupperna baseras på belagda rum och redovisas enligt gästens sätt att betala. Affärs- och uppdragsresenärer: betalar ordinarie pris (inkl. eventuell företagsrabatt). Konferensgäster: betalar enligt konferensprislista samt bor och konfererar på hotellet. Gruppgäster: betalar enligt grupprislista. Fritidsresenärer: betalar (ofta) inte ordinarie pris och reser främst helger och under sommaren. Tab Uppgifterna omfattar alla företag med minst 10 anställda som huvudsakligen har industriell verksamhet eller industriarbetsställen med minst 10 anställda i icke-industriföretag. Tab Totaluppgiften kommer från Årlig energistatistik och fördelningarna på SNI-grupper från Industrins årliga energianvändning. Tab Tabellerna visar de genomsnittliga priserna satta av elhandelsbolagen och nätbolagen den första januari resp. år. Avtalsformerna för elenergipriserna har ändrats över tiden p.g.a. att leveranskoncessionsavtalet upphörde under Leveranskoncessionsavtal är ett avtal som ger försäljaren ensamrätt och medföljande skyldighet att sälja el till ett avgränsat område. Priset under leveranskoncession kan närmast jämföras med dagens Statistiska centralbyrån 741

6 Tabellanmärkningar Statistisk årsbok 2008 normalpris. Tillsvidarepris är det pris kund som inte gjort något aktivt val av avtalsform betalar. Bostadskategorierna (typkunderna) definieras enligt följande: lägenhet motsvarar en kund med kwh i årsförbrukning och 16 A mätarsäkring, villa utan elvärme motsvarar en kund med kwh i årsförbrukning och 16 A mätarsäkring och villa med elvärme motsvarar en kund med kwh i årsförbrukning och 20 A mätarsäkring. Tab Uppgifter på läns- resp. kommunnivå kan erhållas från SCB, Enheten för byggande och bebyggelsestatistik. Tab. 211, 213, 214, 216. Regional redovisning enligt indelningen respektive år. Stor-Stockholm omfattar kommunerna: Botkyrka, Danderyd, Ekerö, Haninge, Huddinge, Järfälla, Lidingö, Nacka, Norrtälje, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Södertälje, Tyresö, Täby, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Vallentuna, Vaxholm, Värmdö och Österåker. Stor-Göteborg omfattar kommunerna: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Stor-Malmö omfattar kommunerna: Burlöv, Eslöv, Höör, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Skurup, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg och Vellinge tillkom följande kommuner i resp. storstadsområde: I Stor-Stockholm tillkom Norrtälje, Nykvarn, Nynäshamn och Södertälje. I Stor-Göteborg tillkom Alingsås och Lilla Edet. I Stor-Malmö tillkom Eslöv, Höör och Skurup. Tab. 214, 216. Med ägare avses myndighet, företag, organisation eller enskild person för vars räkning ett byggnadsarbete utförs. Arbetet kan bedrivas i egen regi eller utlämnas på entreprenad. Som allmännyttigt bostadsföretag räknas bolag, förening eller stiftelse, som enligt bostadsfinansieringsförordningen erkänns som allmännyttigt bostadsföretag. Med kooperativt bostadsföretag avses bostadsrättsförening och annan bostadsförening, som bildats i syfte att upplåta bostäder till sina medlemmar. Tab Som moderna anses de lägenheter som har fast anordning för uppvärmning och eget bad- eller duschrum. Tab Stor-Stockholm och Stor-Göteborg: omfattning 2005 och 2006, se Tabellanmärkning, tab. 211 m.fl. Övriga större kommuner avser kommuner med mer än invånare respektive år. Övriga mindre kommuner avser kommuner med eller färre invånare respektive år. Tab Undersökningen omfattar inte kategoribostäder, såsom studentlägenheter, äldreboende och servicebostäder. Hyresuppgifterna inkluderar obligatoriska avgifter såsom bränsle och varmvatten. Hyra för garage, bilplats eller annan lokal, som används för annat än bostadsändamål, ingår inte i den redovisade hyran. Utgiften för hushållsel ingår inte heller i angivna hyresuppgifter. Tab Regional redovisning i fyra regioner enl. kommunindelningen den 1 jan och efter folkmängd den 31 december 2005: Stor-Stockholm och Stor-Göteborg: omfattning, se Tabellanmärkning, tab. 211 m.fl. Kommuner med mer än invånare: Borås, Eskilstuna, Gävle, Halmstad, Helsingborg, Jönköping, Karlstad, Kristianstad, Linköping, Lund, Malmö, Norrköping, Sundsvall, Umeå, Uppsala, Västerås, Växjö och Örebro. Övriga kommuner. Tab. 221 De kommunala bostadsföretagen har undersökts genom totalundersökning och omfattar bostadshus byggda t.o.m. augusti För privatägda fastigheter har urval använts. Som ram för urvalsdragningen har fastighetstaxeringsregistret utnyttjats och urvalsobjekt är taxeringsenhet. Urvalet är draget som stratifierat obundet slumpmässigt urval och består av ca taxeringsenheter. Tab Ibland används uttrycket volymliter för att beteckna mängd av varan. Denna storhet kan omräknas till 100 % alkohol om man önskar mäta alkoholmängden i dessa varor. En volymliter spritdryck för konsumtion innehåller i genomsnitt ca 40 procent (volymprocent) alkohol. Tab Väg- och gatuhållningen i landet är fördelad på staten, statsvägar, kommuner och enskilda. Statsbidrag utgår i viss omfattning till byggande och drift av enskilda vägar, enskilda statsbidragsvägar. Förändringar i vägnätet uppkommer genom nyanläggning och ombyggnad samt genom överföring till annan väghållare. Tab Körkortsbehörigheter (www.vv.se): A1 16 år, lätt motorcykel A 18 år, tung motorcykel B 18 år, personbil med totalvikt av högst 3,5 ton, lätt lastbil och ett till sådan bil kopplat lätt släpfordon, terrängvagn eller motorredskap, klass I BE 18 år, personbil med en totalvikt av högst 3,5 ton, lätt lastbil även med ett eller flera släpfordon oavsett vikt C 18 år, tung lastbil, personbil med en totalvikt över 3,5 ton och ett till sådan bil kopplat lätt släpfordon CE 18 år, tung lastbil, personbil med en totalvikt över 3,5 ton även med ett eller flera släpfordon oavsett vikt D 21 år, buss och ett till buss kopplat lätt fordon DE 21 år, buss (även med ett/flera släpfordon oavsett vikt) A och A1 ger även rätt att köra traktor och motorredskap, klass II, terrängskoter om körkortet är utfärdat före den 1 jan. 2000; B ger även rätt att köra traktor och motorredskap, klass I och II, samt trehjulig motorcykel; A-behörighet ger rätt att köra tung motorcykel med obegränsad effekt, dvs. motorcykel som har högre effekt än 25 kw och ett effekt/ viktförhållande som överstiger 0,16 kw/kg, om man har haft A-behörighet under minst två år eller fyllt 21 år och godkänts i prov för sådan motorcykel; körkort med C-, D- eller E- behörighet lämnas endast ut om körkort med B- behörighet finns; körkort med E-behörighet lämnas endast ut om B-, C- eller D-behörighet finns om man inte inom de tre senaste åren haft körkort med sökt behörighet. Klass I: motorredskap som är konstruerat för hastigheter över 30 km/tim; klass II: motorredskap som är konstruerat för en hastighet om högst 30 km/tim. Tab Om en person erhållit mer än ett körkort under året (t.ex. efter kort återkallelsetid eller efter höjning av körkortsklass) är detta inte beaktat i statistiken. Återkallade körkort utgörs av körkort som slutligt återkallats genom beslut under året. Även återkallelse av delbehörighet ingår. Om återkallelsen senare följts av beslut om upphävande av återkallelsen är detta inte beaktat i statistiken. Uppgifterna avser körkort för bilar, motorcyklar och traktorer. Tab Omfattar endast olyckor som rapporterats av polisen till Vägverket och SCB. P.g.a. ett systembyte är uppgifterna fr.o.m inte helt jämförbara med tidigare år. Tab Kolumnerna om personvagnar, spårvagnar och tunnelbanevagnar redovisar antalet disponibla 742 Statistiska centralbyrån

7 Statistisk årsbok 2008 fordon för trafik. Med disponibla fordon avses för motorvagnar, spårvagnar och tunnelbanevagnar att varje ingående vagn i ett tågsätt räknas som ett fordon även om vagnarna är permanent sammankopplade. Tab Antal tågoperatörer: omfattar de företag som kört trafik under redovisat år oavsett om företagen varit verksamma hela året eller endast del av året. Drivmedelsförbrukning: fr.o.m redovisas den av infrastrukturhållarna levererade elektriska energin för tågdrift inklusive förluster i omformarstationer. Tab Tabellen redovisar antalet olyckor vid bantrafik i Sverige. För att en olycka skall redovisas i tabellen krävs att ett banfordon varit i rörelse samt att personer dödats eller skadats allvarligt eller att skador till ett värde av mer än Euro uppkommit. Tab. 279, Dräktighet är ett sortlöst jämförelsetal för ett fartygs storlek beräknat enligt skeppsmätningsföreskrifter. Bruttodräktigheten avser fartygets totala inneslutna rymd. Med ett fartygs dödvikt menas lastförmågan i ton (bunkers inberäknat). Tab Bruttodräktighetsdagar används som ett mått på transportkapacitet och räknas fram som respektive fartygs bruttodräktighet multiplicerat med antalet dagar det använts. Tab Exkl. kommunala och enskilda anläggningar. Sveriges sjöterritorium är indelat i 15 sjöräddningsregioner, SAR-områden (Search and Rescue regions), varav tre utgörs av vardera Vänern, Vättern och Mälaren. Vänerns farledsunderhåll sköttes t.o.m. år 2003 av Vänerns seglationsstyrelse. Fr.o.m. år 2004 ansvarar Sjöfartsverket för underhållet av alla SARområden. Tab , List of terms: Samtliga All individuals Kön Gender Män Men Kvinnor Women Ålder Age År Year Familjetyp Type of family Ensamstående utan barn Single without children Ensamstående med barn Single with children Sammanboende utan barn Married/cohabiting without children Sammanboende med barn Married/cohabiting with children Utländsk bakgrund Foreign background Utrikes födda Foreign-born persons Inrikes födda, båda föräldrarna födda utomlands Born in Sweden with two parents born abroad Svensk bakgrund Swedish background Inrikes födda, en av föräldrarna född utomlands Born in Sweden with one parent born abroad Inrikes födda, båda föräldrarna inrikes födda Born in Sweden with both parents born in Sweden Socioekonomisk grupp Socio-economic status Ej facklärda arbetare Non-skilled manual workers Facklärda arbetare Skilled manual workers Samtliga arbetare All manual workers Lägre tjänstemän Lower-level non-manual workers Tjänstemän på mellannivå Intermediate-level nonmanual workers Högre tjänstemän Higher-level non-manual workers Samtliga tjänstemän All non-manual workers Företagare Self-employed Jordbrukare Farmers Förvärvsarbetande Gainfully employed Hemarbetande Occupied with housework Ålderspensionärer Old-age pensioners Förtidspens./långvarigt arbetslösa Early retirees and long-term unemployed Tabellanmärkningar H-region Region H1 Stockholm H2 Göteborg och Malmö Gothenburg and Malmö H3 Större städer Other large municipalities H4 Södra mellanbygden Southern and central Sweden (excl. H1-3, above) H5 Norra tätbygden Northern densely populated areas H6 Norra glesbygden Northern sparsely populated areas Tab , , 353. Tabellerna redovisar resultat från de månadsvisa arbetskraftsundersökningar (AKU) som utförs av Statistiska centralbyrån. Delar av statistiken är tillgängliga i Sveriges statistiska databaser, SSD: Arbetsmarknad (www.scb.se/aku). Ett urval av befolkningen i åldersgruppen år intervjuas angående en viss vecka (referensvecka) och delas på grund härav upp i följande kategorier: 1. Ej i arbetskraften: Personer som varken är sysselsatta eller arbetslösa. 2. I arbetskraften: De som tillhör arbetskraften delas in i kategorierna sysselsatta och arbetslösa. 3. Arbetslösa (gäller fr.o.m. 2005): De som ej har något förvärvsarbete men som sökt arbete de senaste fyra veckorna (inklusive referensveckan) och kunde arbeta referensveckan eller börja inom 14 dagar från referensveckans slut; se närmare avsnittet Begrepp och definitioner i AKU:s grundtabeller (www.scb.se/aku). I vårt svenska arbetslöshetsbegrepp ingår inte heltidsstuderande som sökt arbete i här redovisad statistik. Arbetslöshetsbegreppet har ändrats fr.o.m. år Sysselsatta: Sysselsatta delas in i kategorierna i arbete och frånvarande. 5. I arbete: De som förvärvsarbetat minst en timme under referensveckan. 6. Frånvarande: Personer som har förvärvsarbete men är frånvarande hela referensveckan p.g.a. t.ex. semester, sjukdom, värnplikt eller tjänstledighet. Relativa arbetskraftstalet anger andelen (procent) i arbetskraften av befolkningen. Relativa arbetslöshetstalet anger andelen (procent) arbetslösa av antalet i arbetskraften. Andelen sysselsatta anges i procent av befolkningen. Fr.o.m har AKU förändrats avseende metod, definitioner och innehåll. Skattningarna för har reviderats med hänsyn tagen till dessa förändringar. Fr.o.m är uppgifterna avseende sektortillhörighet (tab. 345) inte jämförbara med tidigare år p.g.a. användningen av en ny standard för sektorindelning i AKU. Fr.o.m används en reviderad standard, SNI 2002, vid klassificering av näringsgren. Det medför bristande jämförbarhet för vissa näringsgrenar. Under 2005 infördes en helt ny EU-harmoniserad arbetskraftsundersökning. Detta medför att årsmedeltalen fr.o.m inte är helt jämförbara med tidigare årsmedeltal. Se närmare Information om EUharmoniserad AKU på Tab För år 2002 har svensk näringsgrensindelning 1992, SNI 92 använts. Från och med år 2003 har den reviderade standarden SNI 2002 använts. Detta innebär en viss försämring av jämförbarheten för näringsgrenarna Utbildning och forskning samt Vård och omsorg. Största förändringen beror på att förskolan enligt SNI 2002 tillhör utbildningsväsendet från att tidigare ha ingått under vård och omsorg. Tab Uppgifterna baseras på intervjuer i anslutning till arbetskraftsundersökningarna (AKU). Statistik om personalutbildning finns på SCB:s hemsida (www.scb.se/uf0502). Undersökningen lades ner 2004 men återupptogs Undersökningar avse- Statistiska centralbyrån 743

8 Tabellanmärkningar Statistisk årsbok 2008 ende första halvåren är nu tänkta att genomföras under jämna år (2008, 2010 etc.). Tab Tab. 341, 343, 344, 345 och 346 omfattar förvärvsarbetande redovisade efter arbetsplatsens belägenhet (dagbefolkning). Tab. 342 omfattar personer med bostad i regionen (nattbefolkning). Tab För att undvika dubbelredovisning finns varje person redovisad i endast en sysselsättnings-/aktivitetsgrupp. För personer som uppfyller kriterierna för att ingå i mer än en grupp bestäms grupptillhörigheten i prioritetsordning från vänster till höger i kolumnhuvudet. Först bestäms sysselsättningen dvs. om man är förvärvsarbetande/ej förvärvsarbetande under november. Ej förvärvsarbetande delas upp i ett antal aktiviteter. Arbetslös är den första aktiviteten. Om en person under året både har varit arbetslös och sjuk förs personen i tabellen till gruppen arbetslösa. Personen ingår således inte under rubriken sjuk utan endast under rubriken arbetslösa. Därefter behandlas aktiviteten i arbetsmarknadspolitiska åtgärder på motsvarande sätt och i tur och ordning övriga aktiviteter tills endast övriga finns kvar som en slutlig restpost. Tab Yrkesstatistiken bygger på uppgifter från SCB:s årliga yrkesregister. Registret ersätter den insamling av yrkesuppgifter som tidigare skett i samband med folk- och bostadsräkningar (senast 1990). Tabellen omfattar folkbokförda personer i Sverige per den 31 december 2005 med bostad i riket (nattbefolkning). Som förvärvsarbetande räknas alla personer som bedöms ha utfört i genomsnitt en timmes arbete per vecka under november månad. Även de som varit tillfälligt frånvarande under mätperioden, t.ex. på grund av sjukdom, ingår i bedömningen. Företagare i eget aktiebolag räknas som anställd. Tab. 349, 353. Se Tabellanmärkning, tab. 326 m.fl. Tab I tabellen redovisas årsmedeltal av personer i arbetsmarknadspolitiska program enligt Arbetsmarknadsstyrelsens (AMS) statistik samt arbetslösa enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU). Då förändringar har ägt rum på det arbetsmarknadspolitiska området som påverkat programmen har vissa omräkningar gjorts för att så långt som möjligt erhålla jämförbarhet över tiden. Tab Statistiken baseras på en urvalsundersökning varför det kan föreligga viss osäkerhet bakom siffrorna. Vid jämförelser med tidigare år kan lönenivån för vissa grupper ha ändrats kraftigt p.g.a. strukturella förändringar i datamaterialet. Detta beror ofta på att det har varit rotation bland utvalda företag mellan två år. Uppgifterna avser individer i åldern år under perioden 1 30 september. Tab l tabellen ingår uppgifter om lön för arbetad tid, dvs. genomsnittlig lön inkl. rörlig lön, tillägg vid skiftarbete, obekväm och förskjuten arbetstid samt tillägg för smuts, risk, värme, vatten m.m., men exkl. helglön, semesterlön, semesterersättning, jour- och beredskapsersättning, förmåner samt övertidstillägg. De i tabellen redovisade lönerna avser lönenivån i september resp. år. Tab I tabellen ingår uppgifter om totallön, dvs. genomsnittlig lön inkl. rörlig lön, tillägg vid skiftarbete, obekväm och förskjuten arbetstid samt tillägg för smuts, risk, värme, vatten m.m., förmåner, jour- och beredskapsersättning samt väntetids- och restidsersättning. Övertidsersättning, semesterlön och semesterersättning är exkluderade. De i tabellen redovisade lönerna avser lönenivån i september resp. år. Tab , , 387, 391. Med ålder avses den uppnådda åldern under resp. inkomstår. Tab , 383. Statistiken, tab , avser att belysa inkomstfördelningen på individnivå. Statistiken är baserad på registeruppgifter från Skatteverket (taxeringsuppgifter och kontrolluppgifter), Försäkringskassan, Centrala studiestödsnämnden, Statens pensionsverk, Pliktverket och Socialstyrelsen. Statistiken är kompletterad med uppgifter från SCB-registren Befolkningens utbildning och Registret över totalbefolkningen. Av dessa uppgifter skapas inkomstregistret som är en del av Inkomst- och taxeringsregistret. Målpopulationen för 2005 års inkomststatistik utgörs av de personer som enligt gällande lagar och förordningar skulle ha varit folkbokförda i Sverige under Statistiken, tab. 383, avser att belysa skatter och taxerade inkomster på individnivå. Statistiken är baserad på registeruppgifter från Skatteverket (taxeringsuppgifter och kontrolluppgifter). Av dessa uppgifter skapas taxeringsregistret som är en del av Inkomst- och taxeringsregistret. Målpopulationen för 2005 års skattestatistik utgörs av de fysiska personer som enligt Skatte- och taxeringsförfattningen var skattskyldiga i Sverige 2005, dvs. den skattskyldiga befolkningen. Inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet bildar tillsammans begreppet sammanräknad förvärvsinkomst. Den sammanräknade förvärvsinkomsten består av de sammanlagda löpande skattepliktiga inkomsterna, vilket avser inkomster från anställning, företagande, pension, sjukpenning och andra skattepliktiga transfereringar. I sammanräknad förvärvsinkomst ingår inte inkomst av kapital. Lägger man till inkomst av kapital till den sammanräknade förvärvsinkomsten skapar man inkomstbegreppet summa förvärvs- och kapitalinkomst. Tab Summa förvärvs- och kapitalinkomst består av inkomst av tjänst, inkomst av näringsverksamhet och inkomst av kapital (överskott). Medianvärden för befolkningen (20 år och äldre) folkbokförd i Sverige både den 1 januari och den 31 december. Median values for the population (20 years and older) entered in the population register both January 1 and December 31. Tab Arbetsinkomst har beräknats som summan av lön, företagarinkomst, sjukpenning, föräldrapenning och dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret. Tab. 382, Se Tabellanmärkning, tab m.fl. Tab Förmögenhetsstatistiken bygger i huvudsak på Skatteverkets kontrolluppgifter och fastighetstaxeringsuppgifter för hela befolkningen. Tillgångarna och skulderna är marknadsvärderade per den 31 december år Alla reala och finansiella tillgångar som är förmögenhetsskattepliktiga skall ingå i undersökningen. En stor del av hushållens övriga tillgångar (särskilt tillgångar för de individer/hushåll som inte når upp till gränsen för förmögenhetsskatt) saknas emellertid i undersökningen. Sådana övriga tillgångar är bl. a. bilar, båtar, smycken, konst etc. Värdet av privata pensionsförsäkringar är inte förmögenhetsskattepliktiga och ingår inte i undersökningen, liksom onoterade aktier och företagares skattefria tillgångar. Banktillgångar är underskattade eftersom behållning på bankkonton där årsräntan understiger 100 kronor inte ingår i kontrolluppgifterna. För år 2005 har beräkningen av värdet för bostadsrätter i förmögenhetsstatistiken förändrats års statistik över bostadsrätter är därför inte helt jämförbar med tidigare år. Tab Indextal publiceras månatligen i Statistiska meddelanden, serie PR 14, och i SCB-Indikatorer. Indextal i den äldre indexserien Levnadskostnadsindex utan direkta skatter och sociala förmåner med juli 744 Statistiska centralbyrån

9 Statistisk årsbok som bas finns publicerad i Statistiska meddelanden, serie PR 15, Konsumentprisindex Indextal finns även tillgängliga i Sveriges statistiska databaser, SSD: Priser och konsumtion, samt på SCB:s hemsida (www.scb.se/pr0101). Konsumentprisindex mäter de genomsnittliga prisförändringarna för hela den privata inhemska konsumtionen. Indextalen beräknas månatligen och anger prisutvecklingen jämfört med genomsnittet för år 1980 (genomsnittet för år 1949 i en tidigare serie). Priser på ett urval varor och tjänster insamlas i mitten av månaden. Vägningstalen baseras på beräkningar av den privata konsumtionens sammansättning i riket. Vägningstalen revideras vid varje årsskifte med hänsyn till konsumtionens sammansättning under det tilländalupna året. Prisbasbeloppet (tidigare benämnt basbeloppet) enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring framräknas på grundval av förändringarna i det allmänna prisläget. Lagen är ändrad vid ett flertal tillfällen. För tid t.o.m. oktober 1980 användes konsumentprisindex. För tid efter oktober 1980 t.o.m. november 1982 användes nettoprisindex med bortseende från direkt inverkan av ändringar i energipriser. För tid efter november 1982 används åter konsumentprisindex. Vid beräkningen av basbeloppet för åren 1984 t.o.m bortsågs dock från de prisförändringar som intill utgången av år 1983 följt av devalveringen i oktober 1982 (SFS 1983:960). Genom ändring SFS 1987:368 har denna effekt reducerats för basbelopp gällande 1988 och genom ändring SFS 1988:713, helt upphört för basbelopp gällande Vid beräkningen av basbeloppen för åren 1991 t.o.m bortsågs från de prisförändringar som följde av ändringen av den statliga fastighetsskatten, av indirekta skatter och av räntebidrag inom bostadsbidragssystemet, allt i den mån åtgärderna vidtogs för att finansiera sänkningen av den statliga inkomstskatten som genomfördes åren 1990 och Vid beräkningen av basbeloppet för år 1994 bortsågs också från de direkta effekter på prisläget som berodde på deprecieringen av den svenska kronan under tiden 19 november 18 december 1992 (SFS 1990:656 och 1993:1344). Fr.o.m. år 1982 fastställer regeringen basbeloppet för helt kalenderår. Detta skedde på grundval av prisläget i oktober föregående år t.o.m (t.o.m. basbeloppet för 1990 på grundval av prisläget i november föregående år). T.o.m. december 1981 fastställdes basbeloppet för en månad i sänder på grundval av prisläget två månader tidigare. Prisbasbeloppet avrundas till närmaste hundratal kronor. I reglerna ingick t.o.m. december 1981 också bestämmelsen att basbeloppet fick ändras endast om prisläget hade ändrats med minst tre procent sedan närmast föregående ändring gjordes av basbeloppet. Denna s.k. treprocentsspärr slopades i samband med att man beslutade att basbeloppet fortsättningsvis skulle fastställas för år. Fr.o.m fastställs prisbasbeloppet redan under augusti månad (se SFS 1996:438). Tidigareläggningen beror på att statens budgetår numera sammanfaller med kalenderår och att budgetpropositionen lämnas till Riksdagen den 18 september. Enligt de nya bestämmelserna (SFS 1998:677), som tillämpades första gången vid fastställande av prisbasbeloppet för 1999, skall beräkningarna utgå från bastalet , som ligger till grund för 1998 års prisbasbelopp. Detta bastal skall årligen multipliceras med det jämförelsetal som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni året före det som prisbasbeloppet avser och prisläget i juni Tabellanmärkningar Nettoprisindex är ett komplement till konsumentprisindex och visar den genomsnittliga utvecklingen av konsumentpriserna rensade från indirekt beskattning som belastar konsumtionsvarorna. Konsumentpriserna är rensade inte bara från indirekta skatter uttagna vid själva försäljningen av konsumtionsvarorna utan även från indirekta skatter på råvaror, halvfabrikat, förbrukningsmaterial och arbetskraft som beräknas ha åtgått vid framställningen av varorna. Även indirekta skatter, som kan hänföras till förbrukning av skattebelagd kapitalutrustning, har borttagits. Huruvida en indirekt skatt i någon mening kan anses ha helt eller delvis övervältrats på konsumenten saknar betydelse vid beräkning av nettoprisindex. Priserna reduceras genomgående med den indirekta skattens fulla belopp. En motsvarande behandling har skett för subventioner hänförliga till konsumtionsvaror. I dessa fall har tillägg gjorts till konsumentpriserna. Av beräkningstekniska skäl har prisjusteringar inte kunnat ske på varje enskild konsumtionsvara. Det har inte heller varit möjligt att beräkna nettoprisindex som överensstämmer med delserierna i konsumentprisindex. Endast ett nettoprisindex som korresponderar mot totala konsumentprisindex har kunnat beräknas. Avgränsningen av indirekta skatter från övriga statsintäkter liksom avgränsningen av subventioner från övriga statsutgifter görs med utgångspunkt från de principer som tillämpas i nationalräkenskaperna. Vissa avvikelser förekommer dock. Följande indirekta skatter och subventioner har beaktats vid beräkningen av nettoprisindex år Indirekta skatter: Mervärdesskatt, alkoholskatt, tobaksskatt, energiskatt, koldioxidskatt, svavelskatt, skatt på råtallolja, elabonnentavgift, elberedskapsavgift, skatt på termisk effekt i kärnkraftverk, avgift på gödselmedel, avgift på bekämpningsmedel, skatt på naturgrus samt skatt på avfall, fordonsskatt, vägavgift för tunga fordon, fastighetsskatt, Allmän löneavgift, särskild skatt på pensionskostnader, skatt på lotterimedel, skatt på annons och reklam samt tullar. Subventioner: Driftbidrag till trafikföretag, statligt stöd till dagstidningar, statligt litteraturstöd, glesbygdsstöd, räntebidrag flerbostadshus, regionalpolitiskt sysselsättnings- och transportstöd, stöd till jordbruket, stöd till studiecirklar, tillfällig investeringsstimulans för bostäder (FBH) samt ROT-avdrag för bostäder (FBH) och egnahem (EH). Tab Begrepp, källor och beräkningsmetoder. Det svenska nationalräkenskapssystemet (SNR) överensstämmer med det Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 1995) vilket sammanfaller med de internationella rekommendationer som framgår av A System of National Accounts (SNA 93). De nya räkenskaperna publicerades för Sverige under våren 1999 avseende perioden fr.o.m Vissa tillbakaskrivningar på aggregerad nivå har gjorts för perioden Uppgifterna är publicerade på SCB:s hemsida. Tidigare svenska nationalräkenskaper sammanfaller med den tidigare SNA som fastställdes Serierna revideras löpande för att ge bästa möjliga bild av den svenska ekonomin. Därigenom kan man ta vara på revideringar i bakomliggande statistik och även tillvarata information om nya företeelser i ekonomin. Syfte. Nationalräkenskaperna sammanfattar och beskriver i form av ett kontosystem med kompletterande tabeller vårt lands ekonomiska aktiviteter och utveckling på ett konsistent och överskådligt sätt. Användning. Nationalräkenskaperna tjänar som underlag för analys av Sveriges ekonomi på kort och lång sikt. I huvudsak används nationalräkenskaperna Statistiska centralbyrån 745

10 Tabellanmärkningar Statistisk årsbok 2008 av a) Finansdepartementet som underlag för nationalbudgeterna samt för långtidsutredningarna, b) Konjunkturinstitutet för löpande konjunkturanalys och prognoser, c) arbetsmarknadsorganisationerna för löpande ekonomisk analys och som förhandlingsunderlag, d) EU, e) FN, f) OECD samt g) andra internationella organisationer dels för sammanställning av internationell ekonomisk statistik dels för jämförelser och bedömningar. Sedan inträdet i den Europeiska unionen 1995 används aggregat ur nationalräkenskaperna som underlag för att bestämma deltagarländernas bidrag till EU:s budget samt som kriterier för deltagande i valutaunionen. Nationalräkenskaperna används därutöver som underlag för omfattande strukturell analys som normalt utförs av myndigheter och näringslivsorganisationer för empirisk ekonomisk forskning inom skilda områden samt för konjunktur och marknadsbedömningar som regelbundet görs av Riksbanken, affärsbankerna, Svenskt näringsliv, större företag m.fl. Innehåll. Årsräkenskaper: Nationalräkenskaperna beskriver inom ramen för ett slutet kontosystem produktionen och dess användning, inkomstbildning, omfördelning och inkomstanvändning, kapitalbildning samt transaktioner med utlandet. I ett förbättrat NR-system som produceras fr.o.m. hösten 1989 ingår s.k. input-outputräkenskaper som en integrerad del. Därigenom sker en systematisk uppdelning av produktionen och användningen på ett stort antal varor och tjänster, vilket medför förbättrade avstämningsmöjligheter och mer konsistenta fastprisberäkningar. Produktionen redovisas därvid indelad i de två huvudsektorerna näringslivet samt offentliga myndigheter och hushållens icke vinstdrivande organisationer och med branschvis underindelning. För varje bransch visas produktionsvärde, förbrukning och förädlingsvärde. Summan av samtliga förädlingsvärden i löpande (nominella) priser ger värdet av bruttonationalprodukten (BNP) mätt från produktionssidan. Produktionens användning redovisas uppdelad på hushållens konsumtion, statlig och kommunal konsumtion, fasta bruttoinvesteringar, lagerinvesteringar och export med omfattande underindelningar. Summan av dessa användningar med avdrag för import ger BNP mätt från användningssidan. De primära inkomsterna, löner, driftsöverskott samt ränta och utdelning visas fördelade på sektorerna icke finansiella företag, finansiella företag, stat, kommun, socialförsäkringssektorn, hushållens och dess icke vinstdrivande organisationer samt utlandet liksom inkomsternas omfördelning i form av transfereringar av olika slag, disponibel inkomst, sparande, kapitaltransaktioner samt finansiellt sparande. Årsräkenskaperna finns tillgängliga i tidsserier från 1950 även om vissa detaljredovisningar endast finns i kortare serier. Dessutom föreligger vissa brott i tidsserierna , , och Ett brott i tidsserien år 1980 beror på att från och med 1980 har en utfördelning av tidigare ofördelade banktjänster gjorts. Serierna över produktion och användning av varor och tjänster redovisas även i fasta priser. Basåret är därvid 1959 för perioden , 1975 för , 1980 för , 1985 för och 1991 för I de nya räkenskaperna görs fastprisberäkningen i förgående års priser vilka sedan kedjas och uttrycks i ett visst års prisnivå (referensår). Denna nya metod innebär förbättrade volymberäkningar genom att förändringar mellan åren bygger på aktuella vikter. Kedjningen görs på varje aggregat för sig och får som effekt att delarna inte summerar till totalerna. Fullständiga input-outputtabeller tas fram intermittent och finns redovisade för åren 1964, 1968, 1969, 1975, 1980 och 1985 enligt SNA 68 och enligt SNA 93 för åren 1995 och Kvartalsräkenskaper över BNP från produktionssidan och försörjningsbalans i fasta priser samt sysselsättning och hushållens disponibla inkomster finns från 1970 med brott i serierna 1980 och Kvartalsvisa BNP-beräkningar i löpande priser finns från 1980 med brott Publicering. Årsdata publiceras i Statistiska meddelanden, serie NR 10, som innehåller den mest utförliga redovisningen av nationalräkenskaperna. Uppgifter ur nationalräkenskaperna publiceras även i Konjunkturinstitutets skriftserie Konjunkturläget och i FN:s och OECD:s årliga publikationer över nationalräkenskaper (Yearbook of National Accounts Statistics resp. National Accounts of OECD countries) samt i olika EUpublikationer. Detaljerade kvartalstabeller med värden i fasta och delvis i löpande priser och procentuella förändringstal redovisas i publikationen BNPkvartal. Denna distribueras samma dag som nationalräkenskaperna fastställs för resp. kvartal. Vissa uppgifter från nationalräkenskaperna är åtkomliga elektroniskt i Sveriges statistiska databaser, SSD: Nationalräkenskaper, samt på SCB:s hemsida: (www.scb.se/nr0101, och Speciella sammanställningar: Till grund för de publicerade nationalräkenskapsuppgifterna ligger en mängd detaljberäkningar och sammanställningar av primärmaterial från skilda källor, som bearbetats för att överensstämma med begrepp, definitioner och klassificeringar i nationalräkenskaperna. Dessa detaljberäkningar och sammanställningar finns dokumenterade inom nationalräkenskapsenheten och kan göras tillgängliga för konsumenter i form av betalt uppdrag efter beställning hos enheten för nationalräkenskaper. Tab Regionala räkenskaper är, den geografiska motsvarigheten till räkenskaper för hela landet, dvs. nationalräkenskaper med geografisk indelning. Beräkningarna omfattar förutom Bruttoregionprodukten (BRP) från produktionssidan även löner, sysselsättning, investeringar samt hushållens disponibla inkomster. De svenska nationalräkenskaperna och regionalräkenskaperna framställs enligt ESA 95 (European System of Accounts) som är en EU-reglering (Council regulation (EC) No 2223/96). Redovisningen görs helårsvis och totalerna för riket överensstämmer med nationalräkenskapernas. Fördelningen på regioner grundas på uppgifter från andra statistikproducenter (huvudsakligen inom SCB men också från flera statistikansvariga myndigheter), administrativt material och andra uppgifter. Tab Det europeiska systemet för integrerad statistik över socialt skydd (ESSPROS) har utarbetats inom EU:s statistikorgan EUROSTAT i samarbete med medlemsstaterna. I systemet finns en detaljerad klassificering av sociala förmåner och ett grundsystem som ger information om såväl det sociala skyddets omfattning som dess inkomster och utgifter. I Sverige har den statistiska bearbetningen till rapporten utförts av en grupp bestående av representanter från Arbetsmarknadsstyrelsen, Försäkringskassan (f.d. Riksförsäkringsverket), Socialdepartementet, Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån. Tab. 461, 463. Riksdagen beslutade i oktober 2004 att införa nya system för kommunalekonomisk utjämning. Utjämningen ska göras inom ramen för ett delsystem för kommuner och ett delsystem för landsting. Riks- 746 Statistiska centralbyrån

11 Statistisk årsbok 2008 dagsbeslutet baserades på den proposition som regeringen tidigare överlämnat till riksdagen (Prop. 2003/04:155). Den nya lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari I det system som gäller från 2005 ingår ett nytt system för inkomstutjämning, en reviderad kostnadsutjämning samt nya inslag i form av strukturbidrag, införandebidrag och regleringspost. Syftet med utjämningen är oförändrat att åstadkomma likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting att bedriva sin verksamhet. Det nya systemet för inkomstutjämning motsvarar inkomstutjämning och generellt statsbidrag i tidigare system. Det innebär i huvudsak att staten finansierar utjämningen. Kommuner och landsting garanteras genom ett inkomstutjämningsbidrag 115 resp. 110 procent av en uppräknad medelskattekraft. Kommuner och landsting som har en skattekraft över respektive nivå betalar en inkomstutjämningsavgift till staten. Skattekraft är kommunalt skatteunderlag per invånare. Medelskattekraften är ett riksmedelvärde. Kostnadsutjämningen syftar till att utjämna för strukturella behovs- och kostnadsskillnader. Systemet ska däremot inte utjämna för kostnader som beror på skillnader i vald servicenivå, avgiftssättning och effektivitet. Kostnadsutjämningen för kommuner består från 2005 av åtta delmodeller, nämligen förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, förskoleklass och grundskola, gymnasieskola, individ- och familjeomsorg, barn och ungdomar med utländsk bakgrund, äldreomsorg, befolkningsförändringar samt bebyggelsestruktur. I kostnadsutjämningen för landsting görs beräkningar avseende hälso- och sjukvård. Därtill kommer delmodellen kollektivtrafik som är gemensam för kommuner och landsting. För varje delmodell beräknas en standardkostnad. Standardkostnaderna summeras till en strukturkostnad för varje kommun och landsting. Kommuner och landsting som har en lägre strukturkostnad än genomsnittet för kommuner resp. landsting får betala en kostnadsutjämningsavgift och de kommuner och landsting som har en högre strukturkostnad får ett kostnadsutjämningsbidrag. Summan av avgifterna ska i stort motsvara summan av bidragen. Kommuner och landsting kan få ett strukturbidrag som beräknas i kronor per invånare och ska utgå årligen och tills vidare. Bidraget ges till kommuner som i tidigare kostnadsutjämning fick bidrag för näringslivsoch sysselsättningsfrämjande åtgärder (=hög/re arbetslöshet) och svagt befolkningsunderlag. Landsting som får bidrag fick tidigare bidrag i kostnadsutjämningen för små landsting. Dessutom utgår bidrag till kommuner och landsting som får en större försämring genom införandet av det nya systemet. Kommuner och landsting med större bidragsminskningar får ett årligt införandebidrag (utöver den del som utgår i form av strukturbidrag). Införandebidragen trappas av stegvis, utgår längst t.o.m Nettot av inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag och införandebidrag jämförs med statens anslag för kommuner resp. landsting för aktuellt utjämningsår. Om bidragsinkomsterna för kommunerna eller landstingen överstiger anslaget för delsektorn ska en regleringsavgift erläggas. Om bidragsinkomsterna för kommunerna eller landstingen uppgår till ett belopp som är mindre än anslaget till delsektorn utgår ett regleringsbidrag. Bidraget eller avgiften beräknas för kommuner och landsting på totalnivå och var för sig som ett enhetligt belopp i kronor per invånare för respektive delsektor. Beräkningar inom ramen för den kommunalekonomiska utjämningen ska under året före utjämningsåret Tabellanmärkningar genomföras två gånger, en gång i september och en gång i december. Syftet med septemberberäkningen är att förse kommuner och landsting med ett preliminärt underlag för budgetarbetet. SCB:s decemberberäkning utgör underlag för Skatteverkets preliminära beslut om vilka bidrag och avgifter som ska utgå under utjämningsåret. Kommuner och landsting kan senast den 15 februari påtala brister och oriktiga uppgifter i underlaget för beslutet. Skatteverket ska senast den 15 april fatta slutliga beslut om vilka bidrag och avgifter som ska utgå under utjämningsåret. Tab. 462, 464. De system för statsbidrag och utjämning som gällde under åren 1996 t.o.m bestod av tre huvudbeståndsdelar, nämligen ett generellt statsbidrag, en inomkommunal inkomstutjämning och en inomkommunal kostnadsutjämning. Till systemet hörde också övergångs- eller införanderegler. Det generella statsbidraget utgjordes i huvudsak av ett invånarrelaterat bidrag som var lika stort i kronor per invånare räknat för kommuner respektive landsting. Från 1997 fick kommunerna också ett åldersrelaterat statsbidrag. Storleken på det åldersrelaterade bidraget bestämdes av antalet invånare i fem olika åldersgrupper, nämligen 7-15, 16-18, 65-74, och 85-w år. Inkomstutjämningen skulle garantera alla kommuner och landsting ett lika stort skatteunderlag oavsett den egna kommunens skatteunderlag. Kommuner och landsting med ett högt skatteunderlag per invånare betalade en avgift. Kommuner och landsting med ett lågt skatteunderlag per invånare fick ett bidrag. Summan av avgifterna motsvarade i princip summan av bidragen. Tab Informationen i tabellerna är hämtade från finansräkenskaperna. Finansräkenskaperna är en del av nationalräkenskapssystemet och behandlar de finansiella aktiviteter som sker i samhällsekonomin. Syftet med finansräkenskaperna är att ge information om finansiella tillgångar och skulder samt finansiellt sparande och finansiell förmögenhet, för olika samhällssektorer. Den EU-reglering som gäller för statistiken är ENS 1995 (Europeiska Nationalräkenskapssystemet) Council Regulation (EC) No 2223/96. Inom ENS 1995 redovisas de finansiella tillgångarna och skulderna marknadsvärderade uppdelat på typ av finansobjekt och motsektor. Då finansräkenskaperna skall beskriva den samlade bilden av de finansiella stockarna och transaktionerna i samhället innebär det att de två senaste årens uppgifter delvis är preliminära då eftersläpningen av vissa källor omöjliggör tidigare definitiva beräkningar. Centralt för finansräkenskaperna är också att det för varje finansiell tillgång (utom för monetärt guld och särskilda dragningsrätter) även förekommer en motpart med en skuld till samma värde. Exempelvis så redovisas de utestående börsnoterade aktierna till marknadsvärde även på skuldsidan i företagssektorerna och utlandssektorn. Detta innebär att finansräkenskaperna skiljer sig åt jämfört med affärsredovisning. Tab. 483, 486. Utlåning till allmänheten inkluderar fordringar/skulder avseende Riksgäldskontoret och försäkringsbolag. Eget kapital är definierat inkl. föreslagen utdelning. Tab Tabellen omfattar samtliga riksbolag samt större lokala bolag. Mindre lokala bolag, vars premieintäkt utgör omkring 0,5 procent av total premieintäkt är inte med i tabellerna. Uppgifterna avser direkt försäkring av svenska risker före avgiven återförsäkring. Skaderegleringskostnader ingår i utbetalda försäkringsersättningar. Statistiska centralbyrån 747

12 Tabellanmärkningar Statistisk årsbok 2008 Tab Det första premiepensionsvalet genomfördes under hösten Rätt att välja premiepensionsfonder har personer som är födda 1938 eller senare och som har intjänat premiepensionsrätt. Pensionssparare som inte gör ett aktivt val får sina medel placerade i en särskild fond, Premiesparfonden, som förvaltas av den 7:e AP-fonden. Tab Den 1 maj 2000 ombildades Allmänna pensionsfonderna (ATP-fonderna) enligt följande: Första AP-fonden bildades av ATP-fonderna I och III, Andra AP-fonden bildades av ATP-fond II, Tredje APfonden bildades av ATP-fond V och den Fjärde APfonden bildades av ATP-fond IV. Dessa fungerar som en finansiell buffert inom pensionssystemet. Detta innebär att de tillhandahåller de medel som behövs för pensionsutbetalningar inkl. kostnader för administration av pensionssystemet. Sjätte AP-fonden grundades 1996 och tillhör också buffertfunktionen men har speciella placeringsregler. Fonden har rätt att uppträda som aktiv ägare i både noterade och onoterade företag. Tab Med sjuktal avses antalet för året utbetalda sjukdagar med hel eller partiell sjukpenning per registrerad försäkrad i åldrarna år exkl. försäkrade med hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension eller sjukbidrag). Dagar med sjuklön ingår inte. Tab Ett barn/en ungdom kan vara föremål för olika typer av insats under ett år. Barnet/ungdomen redovisas i tabellen på samtliga dessa olika insatstyper. Däremot räknas det/den endast en gång i raden Samtliga barn och ungdomar, som av den anledningen är mindre än summan av de övriga raderna Statistiken redovisar registerstatus vid det tillfälle den framställs. Det innebär att siffrorna ej är desamma som de som redovisats tidigare år eftersom korrigeringar och tillägg görs bakåt i tiden. År 1998 gjordes en stor systemomläggning, som bl.a. medförde en omfattande kvalitetsgranskning. Tab Tabellen omfattar offentlig sjukvård och fr.o.m viss privat vård. Ändrad redovisning fr.o.m. verksamhetsåret Tab Tabellen baseras på de 21 vanligaste anmälningspliktiga sjukdomarna Tab 546. Ålder är beräknat med användning av år och månad vid abortens utförande och kvinnans födelseår och månad. Tab , Uppgifterna avser antalet brott som anmäls och av polis, tull, åklagare och Ekobrottsmyndigheten registreras som brott under ett visst kalenderår. Några procent av dessa händelser kommer dock efter utredning visa sig inte kunna betraktas som brott. Försök, förberedelse och stämpling till brott redovisas som fullbordat brott i tabellerna. Brottsredovisningen omfattar brott mot brottsbalken, BrB, brott mot trafikbrottslagen, TBL (se nedan), brott mot narkotikastrafflagen, NSL, och brott mot övriga specialstraffrättsliga författningar för vilka fängelse ingår i straffskalan. T.o.m. år 1999 omfattar trafikbrotten endast de brott där det finns en misstänkt. Fr.o.m. år 2000 ingår, liksom för övriga brott, samtliga anmälda brott. I redovisningen av brott enligt TBL ingår inte TBL 1 1 st., TBL 2. Tab Uppklaringsprocenten definieras som antal brott uppklarade under ett år (anmälda samma år eller tidigare) i procent av antal anmälda brott samma år. Med uppklarade brott avses de polisanmälda brott som polisen och åklagarna klarat upp under redovisningsåret. Termen uppklarade brott innebär inte att någon dömts för brottet utan anger att brottet fått ett polisiärt klarläggande. Ett brott kan alltså redovisas som uppklarat även om den åtalade frikänts vid en rättegång. Tab Personuppklaringsprocenten är en del av uppklaringsprocenten och definieras som summan av antal brott för vilka fattats beslut om åtal, utfärdats strafförelägganden och meddelats åtalsunderlåtelse under ett år (anmälda samma år eller tidigare) i procent av antal anmälda brott samma år. Tab. 566 redovisar de personer som av polis och åklagare efter avslutad utredning bedömts vara skäligen misstänkta för brott under redovisningsåret. Misstänkta personer redovisas endast en gång per brottstyp och år, även om de misstänks för flera brott av samma typ under året (vilket brukar uttryckas som netto per rad, eftersom varje brottstyp vanligtvis redovisas på en rad i tabeller). Detta innebär också att tabellen inte är summerbar. Tab Uppgifterna avser personer som funnits skyldiga till brott och lagförts. Endast domar i första instans, dvs. domar i tingsrätt, godkända strafförelägganden och åtalsunderlåtelser ingår i redovisningen. Den som lagförts för brott flera gånger under året har räknats som en person varje gång. Redovisningen omfattar alla brott mot brottsbalken samt brott mot specialstraffrättsliga författningar. En person som i en dom eller ett beslut lagförts för flera brott har endast räknats vid det svåraste brottet Godkända förelägganden av ordningsbot enligt vägtrafikförordningen ingår ej. Tab Summering av anstalter och frivård ger viss dubbelräkning. Bl.a. personer som avtjänar kombinationsdomen skyddstillsyn och fängelse. Tab Utbildningsregistret (UREG) genomgick till versionen avseende år 2000 större kvalitetshöjande förändringar vilket leder till ett tidsseriebrott som gör att jämförelser med tidigare år måste göras med stor försiktighet. Förändringarna består i att: 1 Det tidigare klassificeringssystemet SUN (Svensk Utbildningsnomenklatur) ersattes av den helt nya ISCED-anpassade nomenklaturen SUN Detta påverkar framförallt redovisningen av utbildningsinriktning. 2 Ett antal nya uppgiftskällor till Utbildningsregistret tillkom. Exempel på nya källor är Summerade högskolepoäng 1993-, Komvux och Utländska utbildningar som ekvivalerats av Högskoleverket. Fr.o.m ingår också SCB:s årliga enkät till utrikes födda som källa till Utbildningsregistret. Utbildningsnivån ökade kraftigt år 2000 i riket enligt Utbildningsregistret, vilket delvis är en effekt av de ovan beskrivna förändringarna. Mer information om kvalitetshöjningen år 2000 finns på För en fördjupad studie av tidsseriebrottet med kvantitativa mått på förändringar hänvisas till en särskild rapport: Wass: Tidsseriebrott i Utbildningsregistret, SCB okt För övriga förändringar under perioden samt en utförlig beskrivning av Utbildningsregistret, se: Tab I kostnaden ingår bl.a. studiestöd och centrala kostnader. De centrala kostnaderna består bl.a. av kostnader för Centrala studiestödsnämnden, Skolverket samt Utbildningsdepartementet. Studiestödet består av studiehjälp, studiemedel, olika typer av vuxenstudiestöd samt räntesubventioner, avskrivningar och pensionsavgifter för studiemedel och vuxenstudiestöd. Tab Universitet och högskolor rapporterar uppgifter om studenter och examina till SCB:s universitets- och högskoleregister. Efterrapporteringar och rättningar medför en kontinuerlig uppdatering av registret. Detta betyder att antalsuppgifter vid jämförelser av tabeller framställda vid olika tidpunkter ej helt 748 Statistiska centralbyrån

13 Statistisk årsbok 2008 överensstämmer, men differenserna är i allmänhet små. Från mitten av 1990-talet till år 2002 pågick en organisatorisk förändring som innebar att vårdhögskolorna, med landsting som huvudmän, gick samman med den statliga högskolan. I princip redovisas studenterna på den nya högskolan från den termin förändringen ägde rum. En detaljerad redovisning av de organisatoriska förändringarna finns i Statistiska meddelanden, serie UF 20 SM avsnittet Fakta om statistiken. Tab Fr.o.m års undersökning infördes en ny definition av aktiv doktorand. Med aktiv doktorand avses en forskarstuderande som har en aktivitet om 1 procent eller mer. Den tidigare definitionen avsåg forskarstuderande med en aktivitet om tio procent eller mer. Siffrorna i tabellen är omräknade bakåt i tiden enligt den nya definitionen. Med doktorander avses här endast de som är aktiva. Tab Kommunvisa uppgifter om cirkelverksamhet finns kostnadsfritt att hämta via SCB:s webbsida, Tab Kulturprogram är verksamhet eller produktion som framförs eller redovisas inför publik. Kommunvisa uppgifter om kulturprogram finns kostnadsfritt att hämta via SCB:s webbsida, Tab Nettoupplaga (TS-upplaga) avser tidningar med utgivning helt kalenderår. Tidning och tidskrift ska ha en offentliggjord utgivningsplan, innehålla minst 25 % redaktionell text samt även i övrigt uppfylla Postens Villkor för posttidningar. Tab Biografbyrån har fr.o.m. den 1 januari 1991 (SFS 1990:994 senast ändrad 2006:383) till uppgift att enligt lagen (SFS 1990:886 senast ändrad 2006:1443) om granskning och kontroll av filmer och videogram pröva om framställningen i en film eller ett videogram skall godkännas för visning vid allmän sammankomst eller offentlig tillställning. Biografbyrån skall också utöva tillsyn över lagens efterlevnad och över efterlevnaden av 16 kap. 10b och 10c brottsbalken (SFS 1990:894), när det gäller rörliga bilder. Byrån skall föra register över videogramdistributörer enligt 15 lagen om granskning och kontroll av filmer och videogram. Biografbyrån skall också yttra sig (enligt 16 kap. 19 brottsbalken (SFS 1990:894 samt 1991:1560)) innan allmänt åtal väcks i fråga om våldsskildring i filmer och videogram. Allmänt åtal för brott mot spridning av våldsskildring i film, videogram eller annan teknisk upptagning med rörliga bilder får väckas endast efter medgivande av Statens biografbyrå. Tab Riksmöten: Riksdagens sessioner benämnes fr.o.m. år 1975 riksmöten. Utskott: Här redovisas ständiga och sammansatta utskott. Särskilda utskott kan även förekomma. Tab Källor: År 1922: Otto Grönlund, Folkomröstningen den 27 augusti 1922 angående rusdrycksförbud, Nordisk statistisk tidskrift 1923, sid År 1955: Kungl. Maj:ts skrivelse nr 217 år Bihang till riksdagens protokoll år Höstsessionen. C 1; uppgifter från inrikesdepartementet. År 1957: Ture Widstam, Folkomröstningen i pensionsfrågan den 13 oktober Statistisk tidskrift 1958:5. År 1980: Resultat från folkomröstningen om kärnkraft den 23 mars Statistiska meddelanden, serie Be 1980:5. År 1994: Folkomröstningen om medlemskap i EU den 13 november Statistiska meddelanden, serie Be 62 SM År 2003: Folkomröstning om euron Noter Notes: 1 Electoral participation. Voters in per cent of total number of persons entitled to vote. Tabellanmärkningar 2 Beräknat antal röstberättigade. Estimated number of entitled to vote. 3 Förslag nr 1: Löntagare får lagfäst rätt till tilläggspensioner, som avpassas efter tidigare lön och behåller sitt värde. Andra förvärvsarbetande företagare m.fl. får möjlighet att till begränsat belopp frivilligt försäkra sig för tilläggspensioner, som med garanti av staten behåller sitt värde. Förslag nr 2: Löntagare, företagare och andra får möjlighet att till begränsat belopp frivilligt försäkra sig för tilläggspensioner, som med garanti av staten behåller sitt värde. Förslag nr 3: Löntagare, företagare och andra får frivilligt försäkra sig för tilläggspensioner, och i gällande lagstiftning genomföres ändringar, som underlättar att tilläggspensioner utan garanti av staten behåller sitt värde. Anslutningen till tilläggspensioneringen kan ske genom kollektivavtal eller genom andra överenskommelser, enskilt eller gruppvis. Alternative 1: Mandatory old-age security contribution plan sponsored by the Social Democratic party. The Communist party supported this plan. Alternative 2: Alternative voluntary plan sponsored by the Agrarian party (Centre party). Alternative 3: Alternative voluntary plan sponsored by the Liberal and Conservative parties. 4 Linje 1: Kärnkraften avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd. För att bl.a. minska oljeberoendet och i avvaktan på att förnybara energikällor blir tillgängliga används högst de 12 kärnkraftsreaktorer som i dag är i drift, färdiga eller under arbete. Ingen ytterligare kärnkraftsutbyggnad skall förekomma. Säkerhetssynpunkter blir avgörande för den ordning i vilken reaktorerna tas ur drift. Linje 2: Se linje 1. Dessutom fanns följande text på linje 2:s valsedels baksida: Energihushållningen bedrivs kraftfullt och stimuleras ytterligare. De svagaste grupperna i samhället skyddas. Åtgärder vidtas för att styra elkonsumtionen bl.a. för att förhindra direktverkande elvärme i ny permanentbebyggelse. Forskning och utveckling av förnybara energikällor forceras under samhällets ledning. Miljö- och säkerhetsförbättrande åtgärder vid kärnkraftverken genomförs. En särskild säkerhetsstudie görs för varje reaktor. För medborgarnas insyn tillsätts vid varje kärnkraftverk en säkerhetskommitté med lokal förankring. Elproduktion genom olje- och kolkondenskraftverk undviks. Samhället ska ha ett huvudansvar för produktionen och distributionen av elektrisk kraft. Kärnkraftverk och andra framtida anläggningar för produktion av elektrisk kraft av betydelse skall ägas av stat och kommun. Övervinster i vattenkraftproduktionen indrages genom beskattning. Linje 3: NEJ till fortsatt utbyggnad av kärnkraften. Avveckling av nuvarande sex reaktorer i drift inom högst tio år. En hushållningsplan för minskat oljeberoende genomförs på grundval av fortsatt och intensifierad energibesparing kraftigt ökad satsning på förnybara energikällor. Reaktorerna i drift underkastas skärpta säkerhetskrav. Icke laddade reaktorer tas aldrig i drift. Uranbrytning tillåts inte i vårt land. På valsedelns baksida fanns följande text: Om pågående eller kommande säkerhetsanalyser så kräver, innebär detta förslag självfallet att omedelbar avstängning skall ske. Arbetet mot kärnvapenspridning och atomvapen skall intensifieras. Ingen upparbetning tillåts och export av reaktorer och reaktorteknologi upphör. Sysselsättning ökas genom alternativ energiproduktion, effektivare energihushållning samt ökad förädling av råvaror. Statistiska centralbyrån 749

14 Tabellanmärkningar Statistisk årsbok 2008 Alternative 1: Nuclear power is to be phased out at the rate which is possible with due regard to the need for electric power to maintain employment and prosperity. In order among other things to reduce dependence on oil, and pending the availability of renewable energy sources, use will be made of not more than the twelve nuclear reactors which today are in operation, ready for commissioning or under construction. There is to be no further expansion of the nuclear power sector. Safety considerations will decide the order in which the reactors are to be taken out of service. Alternative 2: See Alternative 1. Furthermore the following text was on the reverse side of the voting slip for Alt. 2: Energy conservation is to be vigorously prosecuted and given further encouragement. The most disadvantaged groups in society are to be protected. Measures are to be taken to steer the consumption of electricity with the aim, among other things, of preventive direct-acting electrical heating in new permanent building development. Research and development activities concerning renewable energy sources are to be stepped up under public auspices. Measures to improve environmental standards and safety standards are to be taken at nuclear power stations. A special safety study is to be carried out for each reactor. A safety committee including local representatives is to be appointed at every nuclear power station for purposes of public supervision. Electricity production in oil-based and coal-based condensation is to be avoided. Principal responsibility for the production and distribution of electrical power is to be vested in society. Nuclear power stations and other future facilities of importance for the production of electricity are to be owned by national and local authorities. Excess profits accruing from hydroelectric power production are to be sequestrated by means of taxation. Alternative 3: No further expansion of nuclear power. Closure within not more than ten year of the six reactors now in service. A conservation plan for the reduction of dependence on oil is to be based on continued and intensified energy economizing; greatly increased efforts to develop renewable energy sources. Stricter safety requirements are to be imposed on operational reactors. No inactivated reactors are to be commissioned. No uranium extraction is to be permitted in Sweden. The following text was on the reverse side of the voting slip: If current or future safety analyses so require, this Alternative naturally implies an immediate shutdown. The campaign against nuclear weapons and their proliferation is to continue. No fuel reprocessing is to be allowed. Exports of reactors and reactor technology are to be discontinued. Employment to be boosted by means of alternative energy production, more efficient energy management and more extensive upgrading of raw materials. 5 Tre alternativ fanns att välja mellan. Följande text stod på två av valsedlarna: Folkomröstning om EUmedlemskap. Riksdagen har beslutat att det skall hållas en folkomröstning om svenskt medlemskap i Europeiska unionen (EU). Omröstningen gäller om Sverige skall bli medlem i EU i enlighet med det avtal som förhandlats fram mellan Sverige och EU:s medlemsstater. Anser Du att Sverige bör bli medlem i EU i enlighet med avtalet mellan Sverige och EU:s medlemsstater? På den ena valsedeln följdes texten av ett JA, på den andra av ett NEJ, efter själva frågan. Den tredje valsedeln hade enbart rubrik Folkomröstning om EUmedlemskap och därunder text Blank röstsedel för blank röst. There were three alternatives to choose from. The following text was to be read on two of the voting ballots: Referendum on EU Membership. The parliament has decided that a referendum shall be held concerning Swedish membership in the European Union (EU). The election relates to whether Sweden should become a member of the EU in accordance with the agreement, which was concluded after negotiations between Sweden and the Member States. Do you think that Sweden should become a member of the EU in accordance with the agreement between Sweden and the EU Member States? In one of the voting ballots the text was followed by a YES and in the other paper by a NO, directly after the question. The third ballot had only the heading Referendum on EU Membership followed by the text Blank voting paper, for a blank vote. 6 Tre alternativ fanns att välja mellan: Följande text stod på två av röstsedlarna: Anser du att Sverige ska införa euron som valuta? På den ena röstsedeln följdes texten av ett JA, på den andra av ett NEJ,efter själva frågan. Den tredje röstsedeln hade enbart rubrik Folkomröstning och därunder text Blank röstsedel för blank röst. There were three alternatives to choose from. The following text was to be read on two of the voting ballots: Do you think Sweden should introduce the euro as its official currency? On one of the voting ballots the text was followed by a YES and on the other ballot by a NO, directly after the question. The third ballot had only the heading Referendum followed by the text Blank voting paper, for a blank vote. 750 Statistiska centralbyrån

15 Statistisk årsbok 2008 Statliga statistiska publikationer Statliga statistiska publikationer Governmental statistical reports Förklaringar och adresser De publikationer som SCB har givit ut under 2005, 2006 och 2007 kan rekvireras genom Statistiska centralbyrån, Publikationstjänsten, Örebro, telefon , fax , eller genom bokhandeln. Från och med 1952 översätts titel, sammanfattningar m.m. till engelska. Vid publikationer som endast innehåller svensk text lämnas inom klammer en engelsk översättning av titeln. Publikationerna utges av SCB, om ej annat anges. De statliga statistiska publikationer som redovisar officiell statistik publiceras i serien Sveriges officiella statistik (SOS) i tryckt eller elektronisk form. SOS tillkom 1911 och innehöll från början enbart större årsrapporter och liknande, medan korttidsstatistiken publicerades för sig. År 1975 upptogs emellertid även korttidsstatistiken i SOS, som därmed utvidgades till en samlingsserie för huvuddelen av den statistik som publiceras av statliga myndigheter. Explanations and addresses The publications published during 2005, 2006 and 2007 can be ordered by Statistics Sweden, Publication Services, SE Örebro, telephone , fax , or any bookshop. Reports published after 1952 usually have English titles and English table headings. English titles in brackets denote publications available in Swedish only. All reports are published by Statistics Sweden unless otherwise stated (the National Central Bureau of Statistics prior to 1983). The series entitled Official Statistics of Sweden (SOS) presents most of the statistics compiled by Swedish government agencies in printed or electronic form. This series started in 1911 with the presentation of annual data (monthly and quarterly series were presented elsewhere). In 1975, monthly and quarterly series were included in the SOS series, making the SOS one of the most complete presentations of government-compiled statistics. Den följande förteckningen omfattar både publikationer som ingår i SOS och andra statliga statistiska publikationer utgivna fr.o.m I de fall en serie utgivits löpande även före år 1960 finns den dock med. För den som vill ta del av den tidigare publiceringen hänvisas till tidigare årgångar av Statistisk årsbok (t.o.m. 1997). The following list contains publications from both the SOS series and other governmental statistical publications. Only publications published from 1960 onwards are included in this list. For information on older publications see Statistical Yearbooks prior to the 1998 edition. Statistiska centralbyrån 751

16 Statliga statistiska publikationer Statistisk årsbok 2008 Adresser till myndigheter som ansvarar för officiell statistik: Addresses of authorities responsible for official statistics: Statistiska centralbyrån (SCB) Box 24300, Stockholm Statistiska centralbyrån (SCB) Örebro Arbetsmiljöverket (AV) Solna Brottsförebyggande rådet (BRÅ) Box 1386, Stockholm Centrala studiestödsnämnden (CSN) Sundsvall Domstolsverket Jönköping Ekonomistyrningsverket (ESV) Box 45316, Stockholm Finansinspektionen Box 7821, Stockholm Fiskeriverket Box 423, Göteborg Försäkringskassan Stockholm Högskoleverket Box 7851, Stockholm Institutet för tillväxtpolitiska studier Studentplan 3, Östersund Kemikalieinspektionen (KemI) Box 2, Sundbyberg Konjunkturinstitutet (KI) Box 3116, Stockholm Medlingsinstitutet Box 1236, Stockholm Naturvårdsverket Stockholm Riksgälden Stockholm Skogsstyrelsen (SKS) Jönköping Socialstyrelsen (SoS) Stockholm Statens energimyndighet (STEM) Box 310, Eskilstuna Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) Akademigatan 2, Östersund Statens jordbruksverk (SJV) Jönköping Statens kulturråd Box 27215, Stockholm Statens skolverk Stockholm Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Umeå www-riksskogstaxeringen.slu.se Verket för näringslivsutveckling, NUTEK Stockholm Statistiska centralbyrån

17 Statistisk årsbok 2008 Statliga statistiska publikationer Här upptas såväl alla titlar i SOS-serien som andra viktigare publikationer rörande statistik, utgivna av SCB eller annan statlig myndighet. Titlar utgivna av SCB finns fr.o.m. år 2002 med några undantag både i elektronisk och tryckt form. Titlar utgivna av annan statlig myndighet kan finnas i både elektronisk och tryckt form. Socialstyrelsens titlar finns fr.o.m. år 2000 med något undantag enbart i elektronisk form. Titlarna redovisas ämnesområdesvis. Inom varje ämnesområde är de uppdelade på publikationer som ingår i SOS resp. andra statistiska publikationer. Titlarna är dessutom uppdelade på löpande periodiska resp. övriga publikationer. För att underlätta användningen av publikationsförteckningen anges här huvudgrupperna i alfabetisk ordning med sidhänvisningar. Allmän statistik, s. 754 Arbetsmarknad, s. 767 Befolkning, s. 758 Bostäder, s. 763 Byggande, s. 763 Energi, s 762 Finansmarknad, s. 771 Fiske, s. 760 Forskning, s. 775 Fritid, s. 776 Företag (se Näringsverksamhet), s. 761 Förmögenhet (se Hushållens ekonomi), s. 768 Försäkring, allmän (se Socialförsäkring), s. 771 Försäkring, liv- och skade- (se Finansmarknad), s. 771 Handel med varor och tjänster, s. 763 Hushållens ekonomi, s. 768 Hälsovård, s. 772 Industri (se Näringsverksamhet), s. 761 Informations- och kommunikationsteknik, s. 766 Inkomst (se Hushållens ekonomi), s. 768 Inkomstfördelning (se Hushållens ekonomi), s. 768 Jordbruk, s. 760 Jämställdhet (se Allmän statistik), s. 754 Kommunikationer, s. 764 Konsumtion, s. 769 Kultur, s. 776 Levnadsförhållanden, s. 759 Medborgarinflytande, s. 777 Miljö, s. 757 Miljövård (se Miljö), s. 757 Nationalräkenskaper, s. 769 Näringsverksamhet, s.761 Offentlig ekonomi (Offentliga finanser), s. 770 Politiska förhållanden (se Medborgarinflytande), s. 777 Priser, s. 769 Rättsväsende, s. 774 Sjukvård, s. 772 Skogsbruk, s. 760 Socialförsäkring, s. 771 Socialtjänst, s. 772 Transporter, s. 764 Utbildning, s. 775 Utrikeshandel (se Handel med varor och tjänster), s. 763 Statliga statistiska publikationer Governmental Statistical Reports This publication list contains all reports in the SOS series as well as other important publications concerning statistics issued by Statistics Sweden or any other official authority. All reports issued by Statistics Sweden are from 2002 (with few exceptions) available in electronic as well as printed form. Reports issued by other official authorities are usually available in both electronic and printed form. Reports issued by the National Board of Health and Welfare are from 2000 (with some exception) available only in electronic form. The publications are listed by subjects. In order to simplify the use of the publication list the major groups are indexed alphabetically below with an indication of the page on which the major groups may be found. Agriculture, p. 760 Business activities, p. 761 Citizen influence, p. 777 Communications, p. 764 Construction, p. 763 Consumption, p. 769 Culture, p. 776 Education, p. 775 Energy, p. 762 Enterprises (see Business activities), p. 761 Environment, p. 757 Environmental protection, p. 757 Equal opportunity (see General statistics), p. 754 Financial market, p. 771 Fishery, p. 760 Foreign trade (see Trade in goods), p. 763 Forestry, p. 760 General statistics, p. 754 Health, p. 772 Household finances, p. 768 Housing, p. 763 Income (see Household finances), p. 768 Industrial Activities (see Business activities), p. 761 Information Technology, p. 766 Insurance, life and non-life (see Financial market), p. 771 Insurance, sickness (see Social insurance), p. 771 Judicial system, p. 774 Labour market, p. 767 Leisure, p. 776 Living conditions, p. 759 Manufacturing (see Business activities), p. 761 Medical care, p. 772 National accounts, p. 769 Politics (see Citizen influence), p. 777 Population, p. 758 Prices, p. 769 Public finances, p. 770 Research, p. 775 Service trades (see Trade in goods), p. 763 Social insurance etc., p. 771 Social services, p. 772 Trade in goods and services, p. 763 Transport, p. 764 Statistiska centralbyrån 753

18 Statliga statistiska publikationer Statistisk årsbok 2008 Allmän statistik Publikationer som ingår i SOS Löpande periodiska Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik: Föreg: Meddelanden i samordningsfrågor. Riktlinjer från Rådet för den officiella statistiken: 2006:1. General statistics Official Statistics of Sweden Reports on Statistical Co-ordination for the official Statistics of Sweden: Continuation of Reports on Statistical Co- ordination. Guidelines issued by the Council for Official Statistics: 2006:1. Statistiska meddelanden: Statistical Reports: Innehåller huvudsakligen periodiska korttidsrapporter This series mainly contains preliminary reports, both men också preliminära eller små årsrapporter och those that will later be published in their final form in engångsrapporter, både från SCB (fr.o.m enbart annual reports, yearbooks etc., and reports that are i elektronisk form) och andra myndigheter (antingen not scheduled for any other form of publication. Table enbart i elektronisk form eller i både elektronisk och headings and summaries are given in English. From tryckt form) Statistics Sweden publish the reports in electronic form while other authorities publish the reports in electronic form or in electronic and printed form. Meddelandena är f.n. indelade i följande bokstavsbetecknade serier: AM Arbetsmarknad The series comprises at present the following subgroups: AM Labour market BE Befolkning BO Boende, byggande och bebyggelse EN Energi FM Finansmarknad HA Handel med varor och tjänster HE Hushållens ekonomi JO Jord- och skogsbruk, fiske ME Medborgarinflytande MI Miljö NR Nationalräkenskaper NV Näringsverksamhet OE Offentlig ekonomi PR Priser och konsumtion UF Utbildning och forskning BE Population BO Housing and construction EN Energy FM Financial market HA Trade in goods and services HE Household finances JO Agriculture, forestry and fishery ME Citizen influence MI Environment NR National accounts NV Business activities OE Public finances PR Prices and consumption UF Education and research Statistisk årsbok för Sverige: årg. 1 (1914). Statistical Yearbook of Sweden: vol. 1 (1914). Sveriges officiella statistik. Årlig rapport: [Official Statistics of Sweden]. Annual report: [Sveriges officiella statistik]. Årlig rapport: (På engelska.) Official Statistics of Sweden. Annual report: (In English.) Årsbok för Sveriges kommuner: årg. 1 (1918). Statistical yearbook of administrative districts of Sweden: vol. 1 (1918). Allmän månadsstatistik: tryckt publikation: årg ( ), elektronisk och tryckt (urval) publikation: årg ( ). Arbetsmiljön i siffror. Miljöstatistisk årsbok 1985 Historisk statistik för Sverige. 1. Befolkning Sthlm uppl Sthlm Befolkningsutvecklingen under 250 år. Demografiska rapporter 1999: Väderlek, lantmäteri, jordbruk, skogsbruk, fiske t.o.m. år Sthlm Svensk jordbruksstatistik 200 år Utrikeshandel Sthlm Statistiska översiktstabeller utöver i del 1 och 2 publicerade. Sthlm The Monthly Digest of Swedish Statistics: in printed form: vol ( ), in electronic and in printed (partly) form: vol ( ). The Working Environment in Figures. Yearbook of Environmental Statistics Historical statistics of Sweden. 1. Population Sthlm ed Sthlm Population development in Sweden in a 250-year perspective. Demographic reports 1999: Climate, land surveying, agriculture, forestry, fisheries 1955 Sthlm [Swedish Agricultural Statistics 200 years.] Foreign trade Sthlm Statistical survey. Tables not published in volumes 1 and 2. Sthlm Statistiska centralbyrån

19 Statistisk årsbok 2008 ( ). Yrkesfördelning enligt Tabellverket och andra källor. Studier i Östergötlands äldsta tabellverk, Sthlm Idrott och motion i Sverige en statistisk beskrivning. Sthlm Information i prognosfrågor: Forts. se: Demografiska rapporter: 1986 under Befolkning och levnadsförhållanden samt Information om arbetsmarknaden: 1986 under Arbetsmarknad. På tal om kvinnor och män. Sthlm 1984, 1987, 1990, 1993, 1996, 1998, 2000, 2002, 2004, (Ej SOSpublikation ) Siffror om världen 1989, Särtryck ur Statistisk årsbok 1989, Internationella översikter. Women and Men in Sweden. Facts and Figures. Sthlm 1985, 1990, 1995, 2000, 2002, 2004, (No official report ) Statliga statistiska publikationer ( ). Historical statistics of Sweden. Breakdown by occupations by the Statistical Committee. Studies of Östergötland, Sthlm Statistics on Sports and Games. Sthlm Forecasting information: Continued by: Demographic reports: 1986 under the heading Population and living conditions and Labour Information: 1986 under the heading Labour market. Women and Men in Sweden. Sthlm 1984, 1987, 1990, 1993, 1996, 1998, 2000, 2002, 2004 and (No official report ) [Figures on the World 1989, Reprinted from Statistical Yearbook of Sweden 1989, 1991]. Comparative international statistics. Women and Men in Sweden. Facts and Figures. English version 1985, 1990, 1995, 2000, 2002, 2004 and (No official report ) Andra statistiska publikationer Löpande periodiska Other statistical publications Bakgrundsfakta till Ekonomisk statistik: [Background material about Economic statistics]: Journal of Official Statistics Föregående se: Journal of Official Statistics (In English.) Continuation of: Statistical Review; series 3: vol. 1 (1963) Statistisk tidskrift, följd 3: årg. 1 (1963) 22 (1984). 22 (1984). Meddelanden i samordningsfrågor: Forts. Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik: SCB Indikatorer, ekonomisk månadsöversikt för Sverige: tryckt publikation ( som del 1), elektronisk publikation (http://www.scb.se) Statistik för alla. 2003, Forts./Föreg.: Mer statistik för alla Sveriges ekonomi. Statistiskt perspektiv, kvartal, Föregående: Sveriges ekonomi under rubriken Nationalräkenskaper. [Sveriges ekonomi. Statistiskt perspektiv], årlig (kvartal 4), På engelska. Urval. Skriftserie. En fullständig förteckning för serien Urval återfinns i Statistisk årsbok Reports on Statistical Co-ordination: Continued by Reports on Statistical Coordination for the Official Statistics of Sweden: [SCB Indicators, monthly economic survey for Sweden]: in printed form ( named as part 1), in electronic form (http://www.scb.se) [Statistics for everybody.] 2003 and Continued by/continuation of. [More Statistics for everybody] [Swedish economy. Statistical perspective], quarterly, Continuation of: [Swedish economy ] under the heading National accounts. Swedish economy. Statistical perspective, yearly (quarter 4), In English. Selection. Series. A complete list of the publications in the series Selection is available in Statistical Yearbook Välfärd: med titel: Välfärdsbulletinen. [Welfare]: [SCB:s årsbok för produktivitet]: (På engelska.) Yearbook on Productivity: (In English.) Årsredovisning Statistiska centralbyrån: 1991/92. Föreg: [Yearly account for Statistics Sweden]: 1987/88. Continuation of: [Statistics of the activity of the National Cen- Resultatredovisning SCB: 1987/ /91. Föreg: Verksamhetsberättelse SCB: 1970/ /87. tral Bureau of Statistics]: 1970/ /87. Atlas över rikets indelningar i län, kommuner, församlingar och tätorter, utg. av Statistiska centralbyrån och Lantmäteriet KartCentrum: 1985, Tabelldel: 1992, 1993, Att fråga. Om frågekonstruktion vid intervju- och enkätundersökningar. Wärneryd, B. m.fl. 5:e uppl. Sthlm Att hitta samband och förklaringar i enkätsvar. Munck, I. & Lindberg, A. Sthlm Atlas of Regional Divisions in Counties, Municipalities, Parishes and Localities, publ. by Statistics Sweden and the Central Office of the National Land Survey: 1985, 1992 Tables: 1992, 1993, [To ask. On construction of questions in polls and field surveys]. Wärneryd, B. et al. 5th ed. Sthlm [To find correlation s and explanations in responses in questionnaires.] Munck, I. & Lindberg, A. Sthlm Att köpa statistiska undersökningar. 2. uppl Purchasing Surveys. 2 nd ed Bakgrundsmaterial från prognosinstitutet: [Background material from the Forecasting Institute]: Barnfakta. Sthlm Utg. av barnmiljörådet i samarbete med Statistiska centralbyrån. Child Environment Council in co-operation with Statis- [Facts about children]. Sthlm Publ. by The National tics Sweden. Bistånd i siffror och diagram, 1992/93, utg. av Sida Development Assistance in Figures and Graphs 1992/93, publ. by the Swedish International Development Cooperation Agency CBM-rapporter (Current Best Methods): CBM-reports (Current Best Methods): Ekonomisk månadsöversikt: Fortsättes av: SCB Indikatorer, ekonomisk månadsöversikt för Sverige: [Monthly economic survey; monthly economic survey for Sweden]: Continued by: [SCB indicators]: Statistiska centralbyrån 755

20 Statliga statistiska publikationer Statistisk årsbok 2008 Förmögenhetsfördelningen [Distribution of wealth ]. Handböcker från Utvecklingsavdelningen: [Handbooks from Research and Development Department]: Jämställda? Räkna, rita, resonera. Sthlm [Statistics on Equal Opportunities.] Sthlm Kvinno- och mansvärlden. Sthlm The World of Women and Men Sthlm Kvinnor och män på toppen. Fakta om antal och lön Women and Men at the Top. Facts on numbers and salaries La Suède en chiffres. [Fransk övers. av Sverige i siffror]: Föreg. Suède: 1974, 1976, La Suède en chiffres. [French translation of Sverige i siffror] : Continuation of Suède : 1974, 1976, Lyhörd förvaltning. Att undersöka myndigheters tillgänglighet [Sensitive management]. Sthlm och service. Sthlm Läs, lös, lär. En studiehandledning med övningsuppgifter [Guide to Statistical Yearbook of Sweden: ] till Statistisk årsbok: Man har topplön. Sthlm Top Salaries. Sthlm Man är chef. Sthlm Who is the Boss? Sthlm Mer statistik för alla Föreg./Forts.: Statistik för [More Statistics for everybody.] Continuation alla. 2003, of/continued by: [Statistics for everybody] and Ministund 1987, 1994 (rev.). [How to Make a Statistical Survey 1987, 1994 (rev.)]. Om kvinnor och män i Sverige och EG. Sthlm [About Women and Men in Sweden and the European Communities.] Sthlm On Women and Men in Sweden and EC. (På engelska.) Sthlm On Women and Men in Sweden and EC. (In English.) Sthlm R & D Report. Research Methods Development: Forts.: [Research and Development Methodology reports from Statistics Sweden]: Rikets indelningar: Föregående även i Årsbok för Sveriges kommuner. R & D Report. Research Methods Development: Continued by: Research and Development Methodology reports from Statistics Sweden: [Swedish subdivision by region]: Earlier issues also in Statistical yearbook of administrative districts of Sweden. Promemorior från SCB: [Memoranda from the SCB]: På tal om kvinnor och män i Norrbotten. Sthlm 1990, Women and Men in Norrbotten. Sthlm 1990, På tal om Norrbotten. Sthlm [Facts about Norrbotten]. Sthlm SCB från 60-tal till 90-tal några trender och tendenser. Herner, E. Sthlm [SCB from the Sixties to the Nineties Some Trends.] Herner, E. Sthlm SCB Indikatorer, ekonomisk månadsöversikt för Sverige, del 2: Föregående: Ekonomisk månadsöversikt: Schweden. [Tysk övers. av Siffror om Sverige]: 1972, 1975, Forts: Schweden in Zahlen: Schweden in Zahlen. [Tysk övers. av Sverige i siffror]: Föreg.: Schweden: 1972, 1975, Siffror om Sverige: Forts: Sverige i siffror Statistik om den nya ekonomin (projekt): 1. Att spegla det nya i ekonomin Reflecting What is New in the Economy (På engelska.) 2. Om olika ansatser för att spegla det nya i ekonomin Various Ways to Reflect what is New in the Economy (På engelska.) 3. Indikatorer som speglar det nya i ekonomin Indicators Reflecting what is New in the Economy (På engelska.) 4. Att fortsatt spegla det nya i ekonomin. Slutrapport Further Ways of Reflecting what is New in the Economy. Final report (På engelska.) Statistikrätt. Om officiell statistik. 2. uppl. Samuelson P Statistisk tidskrift, följd 3: årg. 1 (1963) 22 (1984). Forts: Journal of Official Statistics Föregående: Statistisk tidskrift: bd 1 ( )-3 ( ), år ; ny följd: årg. 1 (1952) 11 (1962). [SCB Indicators, monthly economic survey for Sweden] part 2: Continuation of: [Monthly economic survey]: Schweden. [German translation of Siffror om Sverige]: 1972, 1975, Continued by: Schweden in Zahlen Schweden in Zahlen. [German translation of Sverige i siffror]: Continuation of Schweden: 1972, 1975, [Figures about Sweden]: Continued by: Sverige I siffror Statistics on the New Economy (project): 1. [Reflecting What is New in the Economy.] Reflecting What is New in the Economy (In English.) 2. Various Ways to Reflect what is New in the Economy Various Ways to Reflect what is New in the Economy (In English.) 3. Indicators Reflecting what is New in the Economy Indicators Reflecting what is New in the Economy (In English.) 4. Further Ways of Reflecting what is New in the Economy. Final report Further Ways of Reflecting what is New in the Economy. Final report (In English.) [Statistics right. About Official Statistics]. 2 nd ed. Samuelson, P Statistical Review, series 3: vol. 1 (1963)-22 (1984). Continued by: Journal of Official Statistics Continuation of: [Statistical Review]: vol. 1 ( )-3 ( ), years ; new series: vol. 1 (1952)-11 (1962). Statistiska tabeller: Statistical tables: Suède. [Fransk övers. av Siffror om Sverige]: 1974, Suède. [French translation of Siffror om Sverige]: 1974, 1976, Forts : La Suède en chiffres , Continued by : La Suède en chiffres Statistiska centralbyrån

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster 17 Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges befolkning.

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2006-02-13 Av Helena Jonsson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med våra andra två storstadsregioner

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 27-6-1 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med övriga två storstadsregioner Stockholm och

Läs mer

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting Inkomster Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges

Läs mer

Foto: Alexander Löckert

Foto: Alexander Löckert Förkortningar Abbreviations Tabellanmärkningar Notes Statistiska standarder Standards, classifications Mått och vikt Weights and measures Engelskt sakregister English subject index Svenskt sakregister

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 215 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 767 357 den 31 mars 215, en ökning med 2 2 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 61 till 2 25 15. De

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning; SFS 2007:1271 Utkom från trycket den 14 december 2007 utfärdad den 6 december 2007. Regeringen

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014 Befolkningen i Stockholms län 3 september 214 Stockholms län har 35 procent av landets folkökning Sveriges folkmängd ökade under de tre första kvartalen 214 med 83 634 personer till 9 728 498. Stockholms

Läs mer

2 Företag och företagare

2 Företag och företagare 2 Företag och företagare 35 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27 Boindex sjönk till 131,6 fjärde kvartalet 2014 Ökade småhuspriser förklarar nedgången Boindex uppgick till 131,6 fjärde kvartalet förra

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-11-24

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-11-24 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-11-24 Boindex steg till 118,3 tredje kvartalet 2011 lägre räntor och småhuspriser stärker husköpkraften Boindex steg till 118,3 tredje kvartalet,

Läs mer

Avgifter/hyror för nybyggda lägenheter 2009

Avgifter/hyror för nybyggda lägenheter 2009 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(10) Avgifter/hyror för nybyggda lägenheter 2009 BO0404 Innehåll 0 Allmänna uppgifter SCBDOK 3.1 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 0.2 Statistikområde 0.3 SOS-klassificering

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2014-12-12

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2014-12-12 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2014-12-12 Boindex sjönk till 132,5 tredje kvartalet 2014 Ökade amorteringskrav förklarar nedgången Boindex uppgick till 132,5 tredje kvartalet

Läs mer

Hemförsäkring för dig som är HSB-medlem! En riktigt bra hemförsäkring anpassad till dig som HSB-medlem. Självklart till ett förmånligt pris!

Hemförsäkring för dig som är HSB-medlem! En riktigt bra hemförsäkring anpassad till dig som HSB-medlem. Självklart till ett förmånligt pris! Hemförsäkring för dig som är HSB-medlem! En riktigt bra hemförsäkring anpassad till dig som HSB-medlem. Självklart till ett förmånligt pris! Som kund hos If får du allt det här...... en hemförsäkring speciellt

Läs mer

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11)

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) 2 (11) Sammanfattning Hyresgästföreningen har, i samarbete med branschorganisationerna SABO och Fastighetsägarna, kommit fram till

Läs mer

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 63 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2012-05-22

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2012-05-22 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2012-05-22 Boindex sjönk till 116,3 första kvartalet 2012 högre småhuspriser dämpar husköpkraften Boindex uppgick till 116,3 första kvartalet i

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2012-08-31

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2012-08-31 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2012-08-31 Boindex steg till 126,6 andra kvartalet 2012 Lägre räntor och småhuspriser ökar husköpkraften Hushållens förutsättningar för att köpa

Läs mer

Comenius fortbildning omg 2, april 2012

Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Beviljas med svenska medel Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i EUR Dnr Projekt/aktivitet Poäng Land 2012:2304 Jobbskuggning 101 F Karlskrona Blekinge län 1 434

Läs mer

Mäklarstatistik - t.o.m. februari 2013 1

Mäklarstatistik - t.o.m. februari 2013 1 Mäklarstatistik - t.o.m. februari 2013 1 Följande rapport avser de försäljningar som rapporterats in till Mäklarstatistik under februari månad 2013. Nedan följer en kort sammanfattning i punktform: Under

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-08-30

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-08-30 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-08-30 Boindex steg till 114,1 andra kvartalet 2011 lägre huspriser höjer husköpkraften Boindex steg till 114,1 andra kvartalet i år, från

Läs mer

Kommunfakta 2015. barn och familj

Kommunfakta 2015. barn och familj Kommunfakta 2015 barn och familj Kommunfakta 2015 Barn & familj Definitioner Kommentarer Källor KÄLLOR TILL STATISTIKEN Grund för redovisningen av familjeförhållanden är SCB:s befolkningsregister. Data

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2009-08-25

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2009-08-25 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2009-08-25 Boindex steg till 142,0 andra kvartalet 2009 husköpkraften har stärkts till tidigare höga nivåer Boindex steg till 142,0 andra kvartalet,

Läs mer

Comenius fortbildning, april 2013

Comenius fortbildning, april 2013 Comenius fortbildning, april 2013 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i euro 2151-2013 Konferens 115 M Ängelholm Skåne län 1310 PT 2374-2013 Allmän fortbildningskurs

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard Hushållens ekonomiska standard Sta Hushållens ekonomiska standard Innehåll Innehåll Hushållens ekonomiska standard... 5 De totala beloppen för olika inkomstslag... 6 Inkomstspridning... 7 Ekonomisk standard

Läs mer

FÖRORD... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 1 INLEDNING... 5 2 TIDIGARE BEHANDLING INOM RIKSDAGEN... 6 3 ATT TA KÖRKORT...

FÖRORD... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 1 INLEDNING... 5 2 TIDIGARE BEHANDLING INOM RIKSDAGEN... 6 3 ATT TA KÖRKORT... FÖRORD... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 1 INLEDNING... 5 2 TIDIGARE BEHANDLING INOM RIKSDAGEN... 6 3 ATT TA KÖRKORT... 7 4 AKTÖRER OCH VÄNTETIDER FÖR FÖRARPROV... 12 4.1 FÖRDELNING AV

Läs mer

Hushållsstatistik 2012

Hushållsstatistik 2012 FS 2013:9 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Hushållsstatistik 2012 I Norrköping finns det 59 200 hushåll. Den vanligaste hushållstypen är ensamboende utan barn, 23 200 hushåll. flest Norrköpingsbor bor dock

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2009-12-03

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2009-12-03 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2009-12-03 Boindex steg till 146,7 tredje kvartalet 2009 uppgången det senaste året är den största i Boindex historia Boindex steg till 146,7 tredje

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Frida Wahlström, Tfn 021-39 13 55 StatistikInfo

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard 2013

Hushållens ekonomiska standard 2013 Hushållens ekonomiska standard 2013 SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(16) Hushållens ekonomiska standard 2013 Uppgifterna i denna sammanställning

Läs mer

Mäklarstatistik - t.o.m. november 2012 1

Mäklarstatistik - t.o.m. november 2012 1 Mäklarstatistik - t.o.m. november 2012 1 Följande rapport avser de försäljningar som rapporterats in till Mäklarstatistik under november månad 2012. Nedan följer en kort sammanfattning i punktform: Under

Läs mer

IF Metalls kompetensbank

IF Metalls kompetensbank IF Metalls kompetensbank Bakgrund, syfte och funktion Anders Fredriksson 2013-10-15 2 BAKGRUND Kongressbeslut 2011 om att arbeta för halverad långtidsarbetslöshet Hög arbetslöshet inom förbundets verksamhetsområden

Läs mer

Stockholms studenter flest, bäst och sämst

Stockholms studenter flest, bäst och sämst Stockholms studenter flest, bäst och sämst I flera av gymnasieskolans resultatmått faller Stockholms län illa ut. Betyder detta att länet har usla gymnasieresultat? Både ja och nej. Huvudstadsregionen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2006:1537 Utkom från trycket den 29 december 2006 utfärdad den 20 december 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Riksförsäkringsverkets författningssamling

Riksförsäkringsverkets författningssamling RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET FÖRESKRIVER Riksförsäkringsverkets författningssamling ISSN 0348-582X RFFS 1998:9 Utkom från trycket den 29 juni 1998 Riksförsäkringsverkets föreskrifter om beräkning av bostadskostnad;

Läs mer

Hemförsäkringen för SBCs medlemmar

Hemförsäkringen för SBCs medlemmar Hemförsäkringen för SBCs medlemmar SPECIELLT FRAMTAGEN FÖR DIG SOM BOR I BOSTADSRÄTT:» Konkurrenskraftigt pris» Avbeställningsskydd vid resa» Allrisk drulle bostadsrätt Ett smart sätt att få en tryggare

Läs mer

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015.

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. FS 2014:10 2014-12-19 FOKUS: STATISTIK Kommunalskatten 2015 Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. Norrköping på 64:e plats av 290 kommuner. Den nya organisationen Region Östergötland,

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-04-15 Diarienummer: 1404-0512 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Hedberg 08-123 132

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2011

Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2011 JO 42 SM 1301 Jordbrukarhushållens inkomster 2011 Incomes of agricultural households 2011 I korta drag Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2011 Jordbrukarhushållens genomsnittliga hushållsinkomst efter

Läs mer

Mäklarstatistik - t.o.m. mars 2015 1

Mäklarstatistik - t.o.m. mars 2015 1 Mäklarstatistik - t.o.m. mars 2015 1 Följande rapport avser de försäljningar som rapporterats in till Mäklarstatistik till och med mars månad år 2015. Nedan följer en kort sammanfattning i punktform: Under

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Befolkningsutvecklingen

Befolkningsutvecklingen Demografisk rapport 213:1 Befolkningsutvecklingen 212 Befolkningsprognos 213-222/45 Befolkningsutvecklingen 212 i Stockholms län 213:1 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

Heltidsjordbruket i Sverige Referensår 2013

Heltidsjordbruket i Sverige Referensår 2013 Statistikenheten 2015-01-12 1(11) Heltidsjordbruket i Sverige Referensår 2013 JO 0109 Innehållsförteckning A Administrativa och legala uppgifter... 2 A.1 Ämnesområde... 2 A.2 Statistikområde... 2 A.3 SOS-klassificering...

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Mäklarstatistik - t.o.m. september 2012 1

Mäklarstatistik - t.o.m. september 2012 1 Mäklarstatistik - t.o.m. september 2012 1 Följande rapport avser de försäljningar som rapporterats in till Mäklarstatistik under september månad 2012. Nedan följer en kort sammanfattning i punktform: Under

Läs mer

Mäklarstatistik - t.o.m. januari 2015 1

Mäklarstatistik - t.o.m. januari 2015 1 Mäklarstatistik - t.o.m. januari 2015 1 Följande rapport avser de försäljningar som rapporterats in till Mäklarstatistik till och med januari månad år 2015. Nedan följer en kort sammanfattning i punktform:

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Mäklarstatistik - t.o.m. maj 2013 1

Mäklarstatistik - t.o.m. maj 2013 1 Mäklarstatistik - t.o.m. maj 2013 1 Följande rapport avser de försäljningar som rapporterats in till Mäklarstatistik under maj månad 2013. Nedan följer en kort sammanfattning i punktform: Under de senaste

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

Mäklarstatistik - t.o.m. mars 2014 1

Mäklarstatistik - t.o.m. mars 2014 1 Mäklarstatistik - t.o.m. mars 2014 1 Följande rapport avser de försäljningar som rapporterats in till Mäklarstatistik under mars månad 2014. Nedan följer en kort sammanfattning i punktform: Under de senaste

Läs mer

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007 Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 609 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Hushållens boende 2012

Hushållens boende 2012 FS 2013:10 2013-12-19 FOKUS: STATISTIK Hushållens boende 2012 Den genomsnittliga bostadsarean per person i Norrköping är 40 kvadratmeter. Störst boendeutrymme har ensamboende kvinnor 65 år och äldre med

Läs mer

Ansökningar om att starta fristående skola

Ansökningar om att starta fristående skola Ansökningar om att starta fristående skola ansökningsomgång 2012 30-2012:1608 2 (20) Sammanfattning Skolinspektionen har fått in 364 ansökningar om att starta fristående skola höstterminen 2013. Antalet

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2012-03-12 Diarienummer: HSN 1202-0135 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

11 Grundavdrag. 11.1 Beräkning av grundavdrag. Grundavdrag 103

11 Grundavdrag. 11.1 Beräkning av grundavdrag. Grundavdrag 103 Grundavdrag 103 11 Grundavdrag 63 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2 s. 670-675 SOU 1997:2, del II s. 496-500 Lag (1999:265) om särskilt grundavdrag och deklarationsskyldighet för fysiska personer i vissa

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-03-11 Diarienummer: 1503-0369 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Siri Lindqvist Ståhle

Läs mer

Utländsk bakgrund i staten år 2014

Utländsk bakgrund i staten år 2014 Utländsk bakgrund i staten år 2014 Rapportserie 2015:4 Arbetsgivarverket Utländsk bakgrund i staten år 2014 2015-06-02 Dnr: 2015/0013 Förord Denna rapport syftar till att beskriva hur andelen anställda

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 10 57 kvkm Invånare per kvkm: 1,19 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0, % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Sammanställning av feriearbetande ungdomar sommar 2010

Sammanställning av feriearbetande ungdomar sommar 2010 Blekinge Dalarna Gagnef JA 17 år: 59 kr Hedemora JA 16 år: 67 kr 17 år: 72 kr 18 år: 81 kr Leksand Ca 20 3 v 6 tim/dag JA 16-17 år: Minst 59 kr, sem ers 12 % samt kommunens 18-19 år: Minst 73 kr försäkringar

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor

Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor Hur gröna är våra städer? Foto: Stefan Svanström Stefan Svanström & Jerker Moström Avdelningen för Regioner och Miljö Statistiska centralbyrån facebook.com/statisticssweden

Läs mer

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus Danderyds kommun PL-621 PL-622 PL-623 PL-624 PL-625 PL-626 PL-627 PL-628 PL-629 Enebyberg Danderyds K:a Mörby Centrum Danderyds Sjukhus Mörbyskogen Stocksund Ekeby-Ösby Djursholm Danderydsberg 1 Kommentarer

Läs mer

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 augusti 2007 Generationsskiftesproblematiken: En stor andel av de svenska företagarna är på väg att pensioneras inom de närmaste åren. En fjärdedel av ägarna av

Läs mer

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN Andel BEFOLKNING 9 Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 33 33 33 3 3 3 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Utländsk bakgrund i staten

Utländsk bakgrund i staten Utländsk bakgrund i staten Rapportserie 2008:5 Arbetsgivarverket Utländsk bakgrund i staten år 2007 2008-10-16 Dnr: 0809-0486 Innehåll Utländsk bakgrund i staten år 2007 3 Sammanfattning 3 Statistik

Läs mer

10 Offentligt ägda företag

10 Offentligt ägda företag Offentlig ekonomi 2009 10 I detta kapitel beskrivs de offentligt ägda företagen. Kapitlet inleds med en genomgång av företagens resultat- och balansräkningar samt några utvalda nyckeltal. Därefter beskrivs

Läs mer

Comenius fortbildning januari 2012

Comenius fortbildning januari 2012 Comenius fortbildning januari 2012 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Beviljat antal mobiliteter Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i (ange valuta) 2012:370 Språkmetodkurs (centr) 83 1 F Ronneby Blekinge

Läs mer

Ranking av företagsklimatet 2014

Ranking av företagsklimatet 2014 Ranking av företagsklimatet 2014 Varför ett bra företagsklimat? Ett bra företagsklimat handlar om att det ska vara lätt att starta, driva och utveckla ett företag. Fler lönsamma och växande företag skapar

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Lager av massaved och flis 2012 JO0306

Lager av massaved och flis 2012 JO0306 Enheten för Skogspolicy och Analys 2012-05-11 1(6) Lager av massaved och flis 2012 JO0306 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Animalieproduktion 2011

Animalieproduktion 2011 Animalieproduktion 2011 JO0701 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Jord och skogsbruk, fiske A.2 Statistikområde Jordbrukets produktion A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Produkten

Läs mer

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka 2014-12-08 Uppdraget har fått uppdraget av Stadsdirektören i Nacka kommun att analysera socialtjänstens verksamhetskostnader med anledning

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 11 11 1 9 1 9 1 1 1 7 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

Mäklarstatistik - t.o.m. april 2015 1

Mäklarstatistik - t.o.m. april 2015 1 Mäklarstatistik - t.o.m. april 2015 1 Följande rapport avser de försäljningar som rapporterats in till Mäklarstatistik till och med april månad år 2015. Nedan följer en kort sammanfattning i punktform:

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm Regelförenkling på kommunal nivå En väg in Sverige Ja 88% Nej 12% Ja 85% Nej 15% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande regelverk samordna ansökningar förmedla information mellan olika

Läs mer

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123 BV/UA 2010-03-30 1(7) Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 9 9 9 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Läget i länet. Arbetsmarknad och ekonomi. juni 2015

Läget i länet. Arbetsmarknad och ekonomi. juni 2015 Läget i länet Arbetsmarknad och ekonomi juni 2015 Läget i länet är en sammanställning av nyheter och statistik som tar sikte på att belysa det regionala perspektivet med inriktning mot arbetsmarknaden

Läs mer

Hushållens utveckling i Jönköpings kommun

Hushållens utveckling i Jönköpings kommun Hushållens utveckling i Jönköpings kommun STADSKONTORET l MAJ 2014 Stadskontorets utredningsenhet Utredare Maria Degerman Kontakt Andreas.zeidlitz@jonkoping.se, 036-10 57 30 Omslag och layout Lena Holmberg

Läs mer

STATISTIK OM ÖREBRO KOMMUN En sammanställning

STATISTIK OM ÖREBRO KOMMUN En sammanställning STATISTIK OM ÖREBRO KOMMUN En sammanställning Befolkning och befolkningsförändringar, utbildningsnivå, arbetsmarknad, inkomster m.m. Underlag från Statistiska Centralbyrån, SCB, om inte annat anges Promille

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer